EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52019IR2974

Yttrande från Europeiska regionkommittén — Smarta städer: nya utmaningar för en rättvis övergång till klimatneutralitet – Hur kan målen för hållbar utveckling genomföras i det verkliga livet?

OJ C 39, 5.2.2020, p. 78–82 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.2.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 39/78


Yttrande från Europeiska regionkommittén — Smarta städer: nya utmaningar för en rättvis övergång till klimatneutralitet – Hur kan målen för hållbar utveckling genomföras i det verkliga livet?

(2020/C 39/17)

Huvudföredragande

:

Andries Gryffroy (BE–EA), ledamot, flamländska parlamentet

Referensdokument

:

Remiss från det finländska ordförandeskapet

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

ReK konstaterar att en smart stad är en plats där traditionella nätverk och tjänster effektiviseras genom utnyttjande av digital teknik och telekommunikationsteknik till förmån för invånare och företag. Utöver användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för en bättre resursanvändning och lägre utsläpp har en smart stad en mer interaktiv och lyhörd stadsförvaltning som förbättrar servicen till invånarna genom smartare transportnät i städer, förbättrad vattenförsörjning och avfallshantering samt effektivare belysning i och uppvärmning av byggnader, utan att någon lämnas på efterkälken. En smart stad måste även vara en plats där man lägger tonvikt vid att skapa inkluderande och tillgängliga strukturer för utbildning och yrkesutbildning, i syfte att utveckla befolkningens förmågor och talanger och säkerställa att den kan delta i samhällets utveckling. Kommittén välkomnar den ökade inriktningen på FN:s mål för hållbar utveckling just av denna anledning, närmare bestämt att de uppmärksammar det faktum att hållbarheten förutsätter en helhetssyn på alla aspekter som omfattas av dem.

2.

ReK framhåller, såsom redan angetts i yttrandet om ”Flernivåstyre och sektorsövergripande samarbete för att bekämpa energifattigdom” (föredragande: Kata Tüttő, HU–PES) (1), också vikten av att ta hänsyn till energifattigdom när de olika politiska åtgärderna fastställs, och anser att ett av de viktigaste politiska skeendena under senare år är det tydliga politiska erkännandet av att man vid fastställandet av den nuvarande och framtida energi- och klimatpolitiken också måste ta hänsyn till dess sociala konsekvenser.

3.

I enlighet med yttrandet om ”Smarta städer och samhällen – ett europeiskt innovationspartnerskap” av Ilmar Reepalu (SE–PES), bekräftar ReK på nytt vikten av att erkänna den stora mångfalden av tätorter, oavsett om de betraktas som städer eller inte, och vikten av deras förbindelser och komplementaritet med de omgivande landsbygdsområdena, vilket redan påpekats i yttrandet om ”Förnyelse av landsbygdsområden genom smarta byar” av Enda Stenson (IE–EA), samt upprepar att man ”liksom i modellen för smarta städer […] i ett initiativ för smarta landsbygdsområden [bör] ta ett brett grepp på utveckling och innovation och därmed inbegripa följande sex dimensioner:

En smart, innovativ, entreprenörsmässig och produktiv ekonomi.

Förbättrad rörlighet, med tillgängliga, moderna och hållbara transportnät.

En vision för miljövänlig och hållbar energi.

Kvalificerade och engagerade medborgare.

Livskvalitet i fråga om kultur, hälsa, säkerhet och utbildning.

En effektiv, öppen och ambitiös förvaltning.”

ReK betonar dock att ytterligare ett väsentligt inslag i att främja ”smarthet” måste bestå i att engagera medborgarna och tillhandahålla förutsättningar som ger dem möjlighet att utveckla sin potential, genom utbildning och stöd till forskning, innovation och social sammanhållning. För detta krävs även att det införts effektiv, öppen och tillförlitlig lagstiftning om dataskydd och dataanvändning.

4.

ReK pekar på den klyfta som finns mellan regioner, större och mindre städer och mindre samhällen i fråga om mänskliga och ekonomiska resurser, kompetens och digitalisering. Kommittén påminner i anknytning till detta om att strategierna för smart utveckling måste anpassas till lokalsamhällets storlek och att tillvägagångssättet måste finslipas med hänsyn till den specifika situationen i varje samhälle, samtidigt som man tillhandahåller den infrastruktur och det stöd som krävs för att alla grupper ska ha tillräcklig tillgång till informationstjänster och digitala tjänster.

5.

ReK påpekar att kommissionen i sina rekommendationer, som utfärdats efter en bedömning av de förslag till integrerade nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 som lagts fram av de olika EU-länderna, efterlyser högre ambitioner för att säkerställa att de klimatmål för 2030 som fastställts i Parisavtalet uppnås och att övergången till en klimatneutral ekonomi senast 2050 blir framgångsrik, genom ökad användning av förnybara energikällor, energieffektiviseringar och en modernisering av ekonomin.

6.

Vi inser att den omfattande utmaning som klimatförändringarna innebär och deras övergripande karaktär kräver integrerade, problembaserade lösningar där man tar itu med många samverkande och kolliderande dynamiska krafter och mål.

7.

ReK betonar vikten av en nära koppling mellan målen för hållbar utveckling och de politiska målen för sammanhållningspolitiken 2021–2027, särskilt det politiska målet 2 ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering”, vilket skulle kunna underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling genom de särskilda mål som anges i förslagen till förordning.

8.

Övergången till en klimatneutral framtid inbegriper utöver den nödvändiga anpassningen till klimatförändringarna och utfasningen av fossila bränslen från energi-, byggnads- och transportsektorerna också en övergång till en cirkulär ekonomi, en hållbar omvandling av jordbruks- och livsmedelssystemen samt bevarande av ekosystem och biologisk mångfald. Kommittén stöder därför ett eventuellt inrättande av ett europeiskt observationsorgan för klimatneutralitet.

9.

ReK uppmärksammar de insatser som gjorts inom ramen för borgmästaravtalet och initiativet Ren energi för EU:s öar för att engagera lokala myndigheter, företag, universitet och högskolor och utbildningsinstitutioner samt organisationer på lokal nivå i utarbetandet av strategier för minskade koldioxidutsläpp, och uppmanar EU:s lokala och regionala myndigheter att underteckna, genomföra och övervaka åtgärderna i enlighet med borgmästaravtalet och initiativet Ren energi för EU:s öar.

10.

ReK uppmanar medlemsstaterna att ta upp frågan om smarta samhällen i sina nationella energi- och klimatplaner för att ta fasta på de stora möjligheterna till kostnadseffektivitet, energieffektivitet och utsläppsminskningar.

Smart styrning av smarta samhällen

11.

ReK framhåller att smarta städer och samhällen erbjuder ett utmärkt tillfälle att tillämpa mekanismer för smart styrning och därigenom förbättra de lokala myndigheternas förmåga att fatta beslut i en alltmer komplex miljö.

12.

ReK framhåller nödvändigheten av att påskynda övergången till en modell för smart styrning på lokal och regional nivå genom att utveckla och införa elektroniska tjänster med hjälp av vilka medborgarna kan få tillgång till ett bredare spektrum av e-förvaltningstjänster från ett enda konto.

13.

ReK efterlyser att den europeiska planeringsterminen ska betraktas som ett verktyg för samordning av EU:s ekonomiska politik och som en ram inom vilken målen för hållbar utveckling kan stärkas och genomförandet av dem i hela EU planeras, övervakas och bedömas.

14.

Kommittén bekräftar på nytt flernivåstyrets centrala roll i strävan att säkerställa att lokala myndigheter effektivt kan ta itu med klimatförändringarna och genomföra målen för hållbar utveckling, och anser att smarta städer är en stark möjliggörande faktor i detta sammanhang.

15.

ReK erinrar om att beskattning och offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för att påskynda marknadsintroduktionen av innovativ och hållbar teknik och samtidigt se till att genomförandet är efterfrågestyrt och gör det möjligt att möta utmaningarna med decentraliserade och lokala lösningar.

16.

Öppna data i standardformat är ett nyckelverktyg för att stödja skapandet och utvecklingen av smarta städer, och tillsammans med dessa kommer ”öppna komponenter” (dvs. öppet gränssnitt för tillämpningsprogram) att fungera som en viktig byggsten för att generera och sprida smarta stadslösningar i ett högre tempo och med mer flexibilitet.

17.

Kommittén inser potentialen hos data som genererats av användargränssnitt som hämtats från verkligheten, såsom medborgares mobila enheter eller smarta mätare, och uppmanar till utarbetande av övergripande ramar där data som genererats av användare för smart styrning integreras och används, samtidigt som datans ägare garanteras nödvändigt skydd.

18.

ReK påminner om vikten av att stödja klimatmålen på regional nivå eller stadsnivå, både dem som fastställs direkt och dem som fastställts på högre nivå, genom lämpliga tekniska och vetenskapliga lokala övergångsmodeller för att nå de fastställda målen.

19.

Kommittén understryker att smart, hållbar stadsstyrning innebär en övergång från kortsiktiga, icke-övergripande strategier till långsiktiga, systemiska och lärandebaserade strategier. Denna övergång kräver att man tillämpar en strategisk och kontinuerlig förändringshantering på de befintliga stadsstyrningsstrukturer som kan leda till kortsiktigt och isolerat beslutsfattande.

20.

Förutom vikten av att fastställa mål finns det även ett behov av att utarbeta nödvändiga konkreta åtgärder och därefter övervaka dem, så att justeringar kan göras vid behov. Att inrätta nätverk för lärande med andra parter och med kunskapscentrum kommer att förbättra denna ”process för inlärning” av mål och åtgärder.

Smarta städer och byar och genomförandet av målen för hållbar utveckling

21.

Kommittén lyfter fram sitt intensiva arbete med ramen för målen för hållbar utveckling de senaste åren och konstaterar att de nyligen antagna yttrandena om ”Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030” av Arnoldas Abramavičius (LT–EPP) (2) och ”Ett hållbart EU 2030: uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling, den ekologiska omställningen och Parisavtalet om klimatförändringar” av Sirpa Hertell (FI–EPP) (3) sammanfattar ReK:s ståndpunkt.

22.

Vi bekräftar återigen ”det brådskande behovet av gemensamt överenskomna konkreta milstolpar, indikatorer samt realtidsmätning av uppgifter som rör klimatförändringarna och målen för hållbar utveckling i kommuner, städer och regioner för att uppnå de ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella hållbarhetsmålen” som framhålls i yttrandet om ”Ett hållbart EU 2030: uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling, den ekologiska omställningen och Parisavtalet om klimatförändringar” av Sirpa Hertell (FI–EPP) (4). Smarta städer och samhällen kan i detta avseende bli föregångare tack vare den smarta teknik och de datainsamlingsmetoder som de tillämpar.

23.

Kommittén upprepar att ”[d]et behövs tillförlitliga, subnationella klimatuppgifter och det är viktigt att använda ny teknik, till exempel artificiell intelligens, för att belysa lokalsamhällenas klimatåtgärder. I det här avseendet erinras det om vikten av att göra det bästa av borgmästaravtalets databas och möjligheten att bygga en bro mellan lokala uppgifter och nationellt fastställda bidrag genom att inrätta lokalt fastställda bidrag” (5). ReK påminner i detta sammanhang om betydelsen av att förse smarta städer och samhällen med verktyg som kan öka deras kapacitet att samla in och analysera data och använda dem för att förbättra beslutsprocesserna.

24.

En smart strategi är ett nyckelverktyg för att uppnå delmålen inom hållbarhetsmål 11, Hållbara städer och samhällen, samt hållbarhetmål 13, Bekämpa klimatförändringarna.

25.

Smarta städer måste engagera sina medborgare så att de aktivt kan vara med och utforma sin lokala omgivning. Mänskliga initiativ, som stöds och kompletteras med IKT, samt tjänster som tillhandahålls i närsamhället och är anpassade till medborgarna, kan göra det möjligt att komma på och genomföra smarta lösningar och gemensamma idéer som förbättrar städerna och ökar deras hållbarhet och som därigenom bygger upp socialt kapital och motståndskraftiga samhällen, samtidigt som man beaktar behovet av att ta itu med energifattigdom. Här framhåller kommittén betydelsen av att överbrygga den digitala klyftan och ge medborgarna ett kunskapslyft för att se till att smarta samhällen inte segregerar sårbara medborgare och att alla former av socialt utanförskap undviks. Det är även viktigt att främja energieffektivitet och innovativ teknik även i offentligt subventionerat boende för att bekämpa energifattigdom.

Smarta städer och byar och övergången till ett resurseffektivt, klimatneutralt Europa med biologisk mångfald

26.

ReK anser att det, för att möjliggöra en smart övergång, är strategiskt att utarbeta särskilda program för att öka befolkningens digitala färdigheter med hänsyn till olika åldersgrupper och yrkessituationer, genom att utnyttja erfarenheter och bästa praxis med relevans för projekt för smarta städer.

27.

ReK välkomnar att vissa smarta samhällen redan ligger steget före och håller på att införa kretsloppsekonomiska lösningar för byggnader, rörlighet, produkter och avfallshantering samt i sin planering och förvaltning av sina territorier, och uppmanar kommissionen att ytterligare främja denna typ av lösningar i alla smarta samhällen. Dessa bidrag kommer att spela en viktig roll för möjligheterna att uppnå målen för hållbar utveckling.

28.

Smart teknik spelar en nyckelroll i genomförandet av paketet för ren energi och den framgångsrika omställningen till ren energi. Smarta städer och samhällen blir på så sätt ett kraftfullt verktyg för att se till att denna smarta teknik genomförs på ett konsekvent och harmoniserat sätt, så att eventuella synergieffekter utnyttjas fullt ut.

29.

ReK anser att lokala energisamhällen är en kraftfull resurs för att säkerställa en rättvis övergång till ren energi och främjar medborgarnas engagemang i smarta städer och samhällen, och påminner i detta sammanhang om de förslag som kommittén lagt fram i sitt yttrande om detta ämne (6).

30.

Vi påminner om att naturen spelar en viktig roll för de mål för hållbar utveckling som rör fattigdom, hunger, hälsa, välbefinnande och hållbara städer. Smarta städer och samhällen bör överväga naturbaserade lösningar och grön infrastruktur som en nödvändig kompletterande politik för att se till att ekosystemtjänster och biologisk mångfald bevaras och en hållbar användning av dem främjas, samt för att begränsa markexploateringen.

31.

Kommittén påminner om att EU i sin långsiktiga strategi för klimatneutralitet fram till 2050 uppmärksammar den centrala roll som smart teknik och smarta städer spelar för att uppnå klimatneutralitet.

32.

Utöver en ökad integrering av klimatåtgärder i budgeten efterlyser kommittén på nytt effektiva åtgärder för att gradvis avveckla subventionerna till fossila bränslen för att skapa lika villkor för förnybar energi, uppmuntra till beteendeförändringar och generera de resurser som krävs till stöd för en rättvis omställning.

33.

Övergången till klimatneutralitet skapar arbetstillfällen av god kvalitet inom den cirkulära ekonomin, inom ren energi samt inom livsmedels- och jordbrukssektorerna, och EU bör öka samstämmigheten mellan klimatmålen genom sammanhållningspolitiken, Europeiska socialfonden (ESF+) och InvestEU.

34.

ReK påpekar att lösningar för ”smart vatten” blir allt viktigare som en del av en heltäckande strategi för smarta städer som eftersträvar klimatmässigt hållbara lösningar.

35.

Kommittén påminner om vikten av att införa smart infrastruktur och anser att smarta städer och samhällen är naturliga föregångare på detta område.

36.

ReK påminner om att byggnaders energieffektivitet är en nyckelfråga för en framgångsrik omställning till klimatneutralitet och att tanken är att smarta lösningar ska spela en avgörande roll. Dessa smarta lösningar kan sannolikt endast bli effektiva om de fastställs inom ramen för smarta städer och samhällen och inte genomförs som en isolerad lösning. Här påminner kommittén även om initiativet smart finansiering för smarta byggnader och dess betydelse för att tillhandahålla finansieringsmekanismer i detta syfte.

37.

Kommittén framhåller att de lokala och regionala myndigheterna inte bara spelar en avgörande roll vid genomförandet av en hållbar bostadspolitik utan även i hög grad ser till att EU:s politiska mål kan genomföras i praktiken.

38.

Vi efterlyser incitament som syftar till maximal energieffektivitet i nya byggnader och retroaktiv anpassning som norm i linje med passivhusstandarden, när så är lämpligt tillsammans med användning av smart teknik i byggnader.

39.

ReK påminner om kommitténs stöd för planer för hållbar rörlighet i städer som bygger på multimodalitet och samordnad användning av utsläppssnåla eller utsläppsfria transporter och logistik i städerna och regionerna, och understryker den centrala roll som spår- och vattenburna transporter spelar för att minska utsläppen.

40.

ReK påminner om att man inom stadstransportsektorn för närvarande utformar och genomgår ett paradigmskifte, där det på samma gång sker omställningar på områdena energianvändning (elektrifiering, alternativa bränslen), teknik (ITS) och beteendeförändring (delningsekonomi, fokus på aktivt resande). Dessa förändringar påverkar passagerar- såväl som godstransporter, och tjänste- såväl som fritidsresor. Detta paradigmskifte kan inriktas på ett uppnående av målen för smarta städer såsom att stimulera den lokala innovationsmarknaden och integrera den bästa tillgängliga tekniken och ett kunskapsbaserat beslutsfattande.

41.

Kommittén anser också att teknik för smart rörlighet kan bidra till att man finner hållbara rörlighetslösningar för områden med låg befolkningstäthet, landsbygdsområden och randområden, samt främja ett aktivt rörlighetsmönster som kan förbättra medborgarnas hälsa.

Skapa fler möjligheter för smarta samhällen att finansiera och påskynda innovativa lösningar

42.

ReK påminner om att de yttersta randområdena och andra öregioner är ideala platser för att testa alternativ i fråga om teknik, energi och förfaranden, och att de även betraktas som ”levande laboratorier”. Deras isolering, avstånd till centrala Europa, stora biologiska mångfald, närhet och tillgång till havet, extrema miljöfenomen (atmosfäriska och geologiska) och tillgång till geotermisk energi bör inte ses som begränsningar i samband med utvecklingen av lösningar för att genomföra målen för hållbar utveckling, utan snarare som geografiska fördelar när det gäller att testa prototyper under kontrollerade, men ytterst svåra, förhållanden.

43.

ReK betonar potentialen hos lokala zoner där flexibla och innovativa lagstiftningsverktyg eller alternativ till lagstiftning kan prövas i verkligheten i tätorter, som öppnar för att utforska, och därefter eventuellt genomföra, hållbara innovationer (t.ex. på bostadsområdet). Staden som en ”lärandeverkstad” underlättar samhälleligt lärande och möjliggör samarbeten som kan minska de sociala riskerna.

44.

ReK betonar vikten av decentralisering på det finanspolitiska området, för att främja den förbättrade integreringen av regionala och (stora) stadsmiljöinriktade finanspolitiska åtgärder i ett lokalt sammanhang.

45.

ReK betonar vikten av att stödja lokalsamhällena med verktyg och kapacitetsbyggande verksamhet som kan hjälpa dem att bli smarta samhällen, att överbrygga den digitala klyftan och se till att ingen medborgare och inget territorium hamnar på efterkälken.

46.

Vi påminner om den avgörande roll som offentlig-privata partnerskap spelar för genomförandet av smarta städer och samhällen, och uppmanar kommissionen att anstränga sig mer när det gäller att skapa förutsättningar för att stora och små lokala myndigheter ska kunna tillämpa detta instrument.

47.

Kommittén påminner om att de smarta samhällena fungerar som drivkrafter för en smart och inkluderande energiomställning och uppmanar kommissionen att ytterligare stödja smarta städer och samhällen i deras insatser genom särskilda och tillgängliga finansieringsinstrument.

48.

Vi välkomnar kommissionens beslut att utse en delegation för klimatneutrala och smarta städer inom ramen för det nya Horisont Europa.

49.

EU:s klimatpolitik bör vara holistisk och bygga på en integrerad systemansats, men hitintills har EU:s politik och den nationella politiken ofta varit splittrad mellan olika sektorer och kategorier och mellan stads- och landsbygdsområden.

Bryssel den 9 oktober 2019.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs

ordförande


(1)  COR-2018-05877-00-01-AC-TRA (SV) (EUT C 404, 29.11.2019, s. 53).

(2)  COR-2019-00239-00-00-AC-TRA (SV) (EUT C 404, 29.11.2019, s. 16).

(3)  COR-2019-00965-00-01-PAC-TRA (SV) (se sidan 27 i detta nummer av EUT).

(4)  COR-2019-00965-00-01-PAC-TRA (SV)

(5)  COR-2019-00965-00-01-PAC-TRA (SV)

(6)  EUT C 86, 7.3.2019, s. 36.


Top