MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning 2017

(2018/C 348/01)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

2

EUROPEISKA UNIONEN – POLITISK RAM, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSUTKRÄVANDE

4

NOT SOM ÅTFÖLJER DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

9

SAMMANDRAG AV BUDGETÅRET 2017

10

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER

12

BALANSRÄKNING

13

RESULTATRÄKNING

14

KASSAFLÖDESANALYS

15

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

16

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

17

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS

92

RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER

109

ORDLISTA

166

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

170

FÖRORD

Jag har nöjet att lägga fram Europeiska unionens årsredovisning för 2017. Räkenskaperna ger en fullständig översikt över förra årets EU-finanser och genomförandet av EU-budgeten, inklusive information om eventualförpliktelser, finansiella åtaganden och andra skyldigheter som åligger unionen. Räkenskaperna återspeglar den fleråriga karaktären på unionens verksamhet och innehåller förklaringar till nyckeltalen och deras utveckling. Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning ingår som en del i kommissionens integrerade finansiella redovisningspaket och utgör en väsentlig del av vårt högt utvecklade system av finansiellt ansvarsutkrävande.

Medan 2016 var ett år fyllt av tvivel för det europeiska projektet, inte minst på grund av Förenade kungarikets beslut att träda ut ur unionen, var 2017 ett år som ingav förnyade förhoppningar och framtidsutsikter.

Romfördragets 60-årsdag utgjorde bakgrund till en period med djupgående diskussion om Europas framtid. Vi tog möjligheten i akt att bekräfta vårt gemensamma engagemang för unionens värden och fastställa prioriteringarna för en union med 27 medlemsstater.

Under 2017 fokuserade EU på att göra den ekonomiska återhämtningen hållbar. EU:s och euroområdets tillväxtnivåer översteg förväntningarna och nådde med 2,4 % sin högsta nivå på tio år. Trots detta stod EU inför ett antal utmaningar relaterade till konkurrenskraft, migration eller säkerhet och hanterade också flera större naturkatastrofer.

EU-budgeten är en unik tillgång för unionen som omsätter ambitioner till konkreta resultat i praktiken. Den kompletterar nationella budgetar genom att tillhandahålla europeiskt mervärde på områden där en samordnad insats är det mest effektiva och ändamålsenliga sättet att genomföra våra prioriteringar.

2017 var det fjärde året av genomförandet av nuvarande fleråriga budgetram och samtliga finansiella program är nu i full gång. Samtidigt bekräftades än en gång vikten av ett flexibelt tillvägagångssätt vid genomförandet av budgeten, eftersom många oväntade utmaningar uppkommer under genomförandet. Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen har gett ytterligare resurser för att kunna hantera oväntade omständigheter.

Den budget som antogs under 2017 fokuserade på två viktiga politiska prioriteringar för Europa: Att stödja den europeiska ekonomins pågående återhämtning och att hantera migrations- och flyktingkrisen. Den säkerställde å ena sidan, genomförandet av de pågående programmen och tillhandahöll å andra sidan, finansiellt stöd för att hantera de nya utmaningarna.

Nästan hälften av medlen – 83,2 miljarder euro i åtaganden – stimulerade tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta inbegrep finansiering för forskning och innovation inom Horisont 2020, utbildning inom Erasmus+, små och medelstora företag inom ramen för programmet Cosme och infrastruktur inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Dessutom genomfördes, genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), investeringsplanen för Europa och närmandet mellan medlemsstater och regioner främjades via de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif).

Europeiska fonden för strategiska investeringar har redan lett till över 287 miljarder euro i nya investeringar och har bidragit till att skapa mer än 300 000 arbetstillfällen. I december 2017 beslutade Europaparlamentet och rådet att öka och utvidga fonden för att katalysera investeringar på upp till 500 miljarder euro senast 2020. Garantifonden för Efsi, som kommissionen införde för att tillhandahålla en likviditetsbuffert för att täcka EIB-gruppens anspråk på garantier för sina investeringar, uppgick i slutet av 2017 till 3,5 miljarder euro.

54 miljarder euro anslogs till program som syftade till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, inklusive Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden. Sysselsättningsinitiativet för ungdomar, vars genomförande påskyndades under 2017, fokuserar på att minska ungdomsarbetslösheten i hela unionen. I slutet av 2017 uppgick de totala berättigande kostnaderna för insatser som valts ut för beviljande av stöd till nästan 7 miljarder euro. Medlemsstaterna har lämnat uppgifter om att 1,7 miljoner ungdomar redan har gynnats av det stöd som lämnats genom initiativet.

Vidare tjänade EU-budgeten som ett instrument för solidaritet där t.ex. 1,2 miljarder euro frigjordes genom EU:s solidaritetsfond, vilket är det högsta belopp som någonsin betalats ut i en enda delutbetalning, till följd av jordbävningarna under 2016 och 2017 i de italienska regionerna Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien.

58,6 miljarder euro anslogs till främjandet av hållbar tillväxt och bevarandet av Europas naturresurser. Programmen innehåller pelarna i den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) marknadsstödåtgärder och landsbygdsutveckling, fiske och insatser inom klimat- och miljöområdet genom programmet för miljö och klimatpolitik (Life).

EU-budgeten fortsatte också att stötta den omfattande Europeiska hanteringen av migrationskrisen och förvaltningen av Europas yttre gränser. Genom asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) främjades en effektiv hantering av migrationsflödena och utvecklingen av en gemensam unionsstrategi för asyl och migration. De totala utbetalningarna under 2017 uppgick till 576,2 miljoner euro, vilket nästan är det dubbla jämfört med 2016. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har med sitt utvidgade mandat, som finansieras genom EU-budgeten, i omfattande grad stärkt sin närvaro vid EU:s yttre gränser i syfte att stödja medlemsstaternas gränsförvaltning och gemensamt genomföra en integrerad gränsförvaltning på EU-nivå.

EU-budgeten gjorde det också möjligt för unionen att fullgöra en viktig uppgift utanför Europa under en turbulent period i Europas grannskapsområde. Sist men inte minst bidrog den till att hantera globala utmaningar som klimatförändring genom att integrera begränsnings- och anpassningsåtgärder i alla större EU-utgiftsprogram, med ett totalt bidrag på 20,3 % för integrering av klimatåtgärder under 2017.

Junckerkommissionen har från sin allra första dag prioriterat en optimalt fungerande EU-budget. Vi ger ett starkt stöd till den ökade tonvikt som Europaparlamentet, medlemsstaterna och Europeiska revisionsrätten lägger vid inte bara på hur programmen förvaltas, utan också på om de levererar resultat på de områden som verkligen betyder något för EU:s medborgare.

Kommissionen kommer att fortsätta att, tillsammans med budgetmyndigheten, fullgöra sin uppgift vad gäller att utnyttja EU-budgetens potential för att investera i tillväxt, skapa arbetstillfällen och hantera våra gemensamma utmaningar.

Günther H. Oettinger

Kommissionsledamot med ansvar för budget och personal i Europeiska kommissionen

EUROPEISKA UNIONEN – POLITISK RAM, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSUTKRÄVANDE

Europeiska unionen (EU) är en union inom vilken 28 (1) europeiska länder (medlemsstaterna) tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

1.   DEN POLITISKA RAMEN

EU-fördragen

De övergripande målen och principerna som ska vägleda unionen och EU-institutionerna definieras i fördragen. Unionen och EU-institutionerna kan bara agera inom ramen för de befogenheter de tilldelats i fördragen för att nå de mål som fastställs där och detta måste ske i enlighet med principerna (2) om subsidiaritet och proportionalitet. För att kunna uppnå sina mål och genomföra sin politik ser unionen till att ha nödvändiga finansiella medel. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av målen i samarbete med medlemsstaterna och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

EU strävar efter att förverkliga de mål som fastställts i fördraget med ett antal verktyg, varav ett är EU-budgeten. Andra verktyg kan, till exempel, vara att föreslå lagstiftning eller fullfölja politiska strategier.

Europa 2020-strategin

I Europa 2020-strategin som antogs 2010 av stats- och regeringscheferna i EU-medlemsstaterna definieras en tioårig strategi för sysselsättning och tillväxt på EU-nivå för EU (3). I strategin läggs tre ömsesidigt förstärkande prioriteringar fram för en smart och hållbar tillväxt för alla med EU:s fem överordnade mål. Dess framgång är beroende av samtliga aktörer inom unionen, vilka agerar gemensamt.

EU-budgeten är bara ett av de verktyg som bidrar till att genomföra Europa 2020-målen. En lång rad åtgärder på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå håller på att vidtas för att uppnå konkreta resultat relaterade till Europa 2020-strategin.

Kommissionens politiska prioriteringar

Kommissionens politiska prioriteringar definieras i de politiska riktlinjer som fastställs av kommissionens ordförande. Dessa ger en färdplan för kommissionens insatser som är fullt konsekvent och förenlig med Europa 2020-strategin som är EU:s långsiktiga tillväxtstrategi.

TIO PRIORITERINGAR

— En nysatsning på jobb, tillväxt och investeringar.	— Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna.
— En sammankopplad digital inre marknad.	— Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som bygger på ömsesidigt förtroende.
— En resilient energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.	— På väg mot en ny migrationspolitik.
— En djupare och rättvisare inre marknad med en stärkt industribas.	— EU som en starkare global aktör.
— En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union.	— En union i demokratisk förändring.

Agenda 2030 för hållbar utveckling (4)

Hållbar utveckling har länge varit en viktig del av det europeiska projektet. Unionens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner framhålls i EU-fördragen och bör behandlas tillsammans. EU verkar för en utveckling som tillgodoser dagens behov, utan att framtida generationers möjlighet att tillgodose sina egna behov äventyras. EU-budgeten har en viktig uppgift vad gäller många hållbarhetsutmaningar, allt ifrån ungdomsarbetslöshet till åldrande befolkningar, klimatförändringar, miljöförstöring, hållbar energi och migration. Under den nuvarande kommissionen genomsyras tematiskt övergripande projekt, liksom politiken och initiativen inom olika sektorer, av strävan efter hållbar utveckling.

Flerårig budgetram och utgiftsprogram

De strategier som stöds av EU-budgeten genomförs i enlighet med den fleråriga budgetramen och motsvarande sektorslagstiftning som fastställer utgiftsprogram.

Den fleråriga budgetramen omsätter EU:s politiska prioriteringar till ekonomiska villkor under en period som är tillräckligt lång för att vara effektiv och för att ge en sammanhängande långsiktig vision för EU-stödmottagare och samfinansierande nationella myndigheter. I den fastställs årliga maximibelopp (så kallade tak) för alla EU:s utgifter och för de olika typerna av utgifter (rubriker). De högsta beloppen (taken) för varje rubrik utgör det totala taket för åtagandebemyndigandena. Genom ett enhälligt beslut och efter Europaparlamentets godkännande antas den fleråriga budgetramen, som upptar alla medlemsstaternas åtaganden vad gäller mål och utgiftsnivå (högsta tillåtna nivå för budgetåtaganden och betalningar). Kommissionen ansvarar för att förvalta och genomföra EU-budgeten och de program som antagits av Europaparlamentet och rådet. Det praktiska genomförandet och utbetalningarna (cirka 75 %) sköts mestadels av nationella och lokala myndigheter, men kommissionen är tillsynsansvarig. Kommissionen förvaltar budgeten under överinseende av Europeiska revisionsrätten. Båda institutionerna har till uppgift att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

Interinstitutionellt avtal

Den fleråriga budgetramen kompletteras med ett interinstitutionellt avtal (5) som är en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Syftet med det här avtalet, som antogs under 2013 i enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget, är att genomföra budgetdisciplin, förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor samt säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

Årlig budget

Den årliga budgeten utarbetas av kommissionen och antas vanligen i mitten av december av Europaparlamentet och rådet i enlighet med förfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget. Enligt principen om budgetbalans måste de totala intäkterna motsvara de totala kostnaderna (betalningsbemyndiganden) för ett givet budgetår.

EU:s viktigaste finansieringskälla är egna medel som kompletteras av andra intäkter. Det finns tre typer av egna medel: traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter), egna medel från mervärdesskatt och egna medel från bruttonationalinkomst (BNI). Övriga intäkter från EU:s verksamhet (som t.ex. böter vid brott mot konkurrenslagarna) utgör vanligen mindre än 10 % av de sammanlagda intäkterna. De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten bestäms av totala kostnader minus övriga intäkter. De totala egna medlen får inte överstiga 1,20 % av medlemsstaternas BNI.

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen och kan ta olika former, beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut. EU-budgeten genomförs genom tre förvaltningsformer:

Delad förvaltning: Vid denna typ av budgetgenomförande delegeras uppgifterna till medlemsstaterna. Ungefär 75 % av kostnaderna hanteras på detta sätt, bland annat utgifterna för jordbruket och strukturåtgärder.

Direkt förvaltning: Budgeten genomförs direkt av kommissionens avdelningar.

Indirekt förvaltning: Detta avser fall där tredje parter, såsom EU:s tillsynsorgan eller internationella organisationer, tilldelas uppgifter av kommissionen i samband med genomförandet av budgeten.

Budgetförordning

Budgetförordningen som är tillämplig på den allmänna budgeten är en central rättsakt i den rättsliga strukturen för EU:s finanser som fastställer de finansiella regler som är tillämpliga på EU-budgeten.

2.   STYRELSEFORMER OCH ANSVARSUTKRÄVANDE I EU

2.1.   INSTITUTIONELL STRUKTUR

Den organisatoriska styrningen av EU består av institutioner, byråer och andra EU-organ som anges i not 9 i noterna till den konsoliderade redovisningen. Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) omfattas inte av budgetförordningen. De viktigaste institutionerna, som ansvarar för utarbetandet av politiken och beslutsfattandet, är Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och kommissionen.

Kommissionen är EU:s verkställande organ och främjar EU:s allmänna intressen. Det gör den genom att lägga fram förslag till lagstiftning, genomföra EU:s politik, övervaka ett korrekt genomförande av fördragen och europeisk lagstiftning, förvalta EU-budgeten och företräda unionen utanför Europa.

Kommissionens interna funktionssätt baseras på ett antal nyckelprinciper som ligger till grund för goda styrelseformer: tydliga roller och ansvarsområden, ett starkt engagemang för resultatorienterad förvaltning och överensstämmelse med den rättsliga ramen, tydliga mekanismer för ansvarsutkrävande, hög kvalitet och inkluderande regelverk, öppenhet och transparens, samt högt ställda normer för etiskt beteende.

2.2.   STRUKTUREN PÅ KOMMISSIONENS STYRELSEFORMER

Europeiska kommissionen har ett unikt styrningssystem med en tydlig åtskillnad mellan politiska och administrativa tillsynsstrukturer och väldefinierad ansvarsfördelning och finansiellt ansvarsutkrävande (6). Ursprunget till detta system ligger i fördragen, men strukturen har utvecklats för att anpassa sig till en föränderlig värld och för att även fortsättningsvis stå i överensstämmelse med bästa praxis som fastställs i relevanta internationella standarder (7).

—	Det är kommissionskollegiet som representerar toppen av denna struktur och som kollegialt har det politiska ansvaret för kommissionens arbete. Det operativa genomförandet av budgeten har delegerats till generaldirektörerna och avdelningscheferna, som leder kommissionens administrativa struktur (8).

—

Kollegiet delegerar det finansiella förvaltningsansvaret till generaldirektörerna eller avdelningscheferna som därigenom blir delegerade utanordnare. Dessa uppgifter kan dessutom delegeras till direktörer, enhetschefer och andra, som därigenom blir vidaredelegerade utanordnare. Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningsprocessen, från att besluta om vad som ska göras till att ansvara för att institutionens politiska mål uppfylls, samt att både operativt och budgetmässigt förvalta verksamheten.

I kommissionen är således uppgifterna och ansvaret för den ekonomiska förvaltningen tydligt definierade och tillämpade. Detta är en decentraliserad strategi med tydliga ansvarsområden för att skapa en förvaltningskultur som uppmuntrar tjänstemännen att ta ansvar för den verksamhet som de har kontroll över och att ge dem kontroll över den verksamhet som de är ansvariga för.

Inom ramen för kommissionens strategiska planerings- och programplaneringscykel krävs att varje utanordnare ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om arbetet och det politiska resultat för året där han eller hon intygar att resurserna har använts på grundval av principen om sund ekonomisk förvaltning och att utanordnaren har inrättat kontrollförfaranden som ger nödvändiga garantier vad gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Dessa resultat har antagits på kommissionsnivå och offentliggjorts i aggregerad form i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten och överlämnats till Europaparlamentet och rådet. Detta är det viktigaste instrument genom vilket kommissionskollegiet tar politiskt ansvar för förvaltningen av EU-budgeten.

Kommissionens räkenskapsförare är centralt ansvarig för förvaltningen av likvida medel, återkravsförfaranden, fastställa redovisningsregler på grundval av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn och metoder, validera redovisningssystem och utarbeta kommissionens och EU:s konsoliderade årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen, resultatet och kassaflödet. Årsredovisningarna antas av kommissionskollegiet. Räkenskapsföraren har en fristående funktion och ett stort ansvar när det gäller finansiell rapportering inom kommissionen. Kommissionens internrevisor är också en central och fristående funktion och ger oberoende råd, yttranden och rekommendationer om kvaliteten och funktionen i kommissionens system för intern kontroll, EU:s byråer och övriga självständiga organ.

Kommittén för revisionsuppföljning följer upp genomförandet av revisioner, särskilt av internrevisionstjänsten, men också på grundval av Europeiska revisionsrättens revisioner och bedömer kvaliteten på den interna revisionen för att få en mer allmän översikt över kommissionen kontrollsystem.

Förvaltningens styrelse spelar en roll i kommissionens verksamhetsstyrning genom att ge översikt och strategisk inriktning i de viktigaste frågorna vad gäller ledningen av verksamheten, bl.a. i samband med förvaltningen av ekonomiska och mänskliga resurser. Generalsekreteraren ska vara ordförande i styrelsen och den samlar regelbundet generaldirektörer och kabinett som ansvarar för budget, personalresurser och it-frågor för att säkerställa att nödvändiga organisatoriska och tekniska strukturer är i bruk inom kommissionen för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt uppnå resultat vad gäller ordförandens politiska prioriteringar.

2.3.   RESULTATRAM

Att genomföra stabila resultatramar är väsentligt för att säkerställa en stark resultatinriktning, europeiskt mervärde och sund förvaltning av EU-program. Resultatramen för EU-budgeten är mycket specifik, starkare än i något annat land som deltar i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) enligt standardindex för resultatbudgetering. EU-budgetens resultatram rapporterar om flera olika typer och nivåer av strategiska mål, syften och riktmärken, inbegripet Europa 2020-strategin och andra politiska prioriteringar. Den måste också ta hänsyn till komplementaritet och integrering av politik och program och medlemsstaternas centrala uppgift när det gäller att genomföra EU-budgeten.

—

Mål, indikatorer och riktmärken har en mycket framträdande plats i programmens rättslig grund och varje år rapporterar kommissionen om dem genom programförklaringar, som åtföljer budgetförslaget. I dessa ges all viktig information som är nödvändig för noggrann granskning av programmen och resultatmätning: detta inbegriper sjuåriga finansiella åtaganden, utgångsvärden för programresultat (utgångspunkter för politiska åtgärder), slutmål (som ska uppnås i slutet av den fleråriga programplaneringsperioden) och etappmål.

—	För att säkerställa att medel anslås till prioriteringarna och att varje åtgärd ger bra resultat och mervärde genomför kommissionen sitt initiativ om en resultatinriktad EU-budget. Med utgångspunkt i resultatramen för 2014–2020, främjar den en bättre balans mellan efterlevnad och resultat.

—

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten ges en omfattande översikt över resultat, förvaltning och skydd av EU-budgeten. I den klargörs hur EU-budgeten stödjer EU:s politiska prioriteringar, de resultat som har uppnåtts genom EU-budgeten och den roll som kommissionen spelar när det gäller att säkerställa och främja de högsta standarderna vad avser budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.

—	Europeiska revisionsrätten använder sig av ett systematiskt och noggrant tillvägagångssätt för att bedöma de kvalitativa aspekterna av budgetering, inklusive resultatdimensionen, som en normal del av sina årsrapporter och särskilda rapporter.

Alla dessa delar bidrar till att försätta budgetmyndigheten i en stark ställning för att kunna ta med resultat som en viktig faktor i beslutet om nästa års budget.

2.4.   FINANSIELL RAPPORTERING

Det viktigaste inslaget i EU:s ekonomiska rapportering är en rapport om ett integrerat finansiellt redovisningspaket om EU som omfattar EU:s konsoliderade årsredovisning, den årliga budgetförvaltnings- och resultatrapporten och rapporten om uppföljningen av ansvarsbeviljandet. Rapporten om ett integrerat finansiellt redovisningspaket ger allmänheten en övergripande bild av den finansiella och operativa situationen i EU varje år.

I EU:s konsoliderade årsredovisning ingår finansiell information om verksamheten vid EU:s institutioner, organ och byråer både vad gäller budget och periodiserad redovisning. Redovisningen inbegriper inte medlemsstaternas årsredovisningar.

EU:s konsoliderade årsredovisning innehåller två separata men sammanlänkade delar:

a)	den konsoliderade årsredovisningen, och

b)	rapporter om genomförandet av budgeten, som ger en samlad översikt över budgetgenomförandet.

Dessutom åtföljs EU:s konsoliderade årsredovisning av en diskussion och analys av årsredovisningen som innehåller en sammanfattning av betydande ändringar och tendenser i de finansiella rapporterna och förklarar betydande risker och osäkerhetsmoment som EU har stått inför och måste ta itu med i framtiden.

Rapportering och ansvarsutkrävande i kommissionen:

Integrerat finansiellt redovisningspaket	Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning Årlig förvaltnings- och resultatrapport för budgeten Rapporten om uppföljningen av beslutet om beviljande av ansvarsfrihet
Andra rapporter	Allmän rapport om EU:s verksamhet Årliga verksamhetsrapporter från generaldirektoraten Rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

2.5.   EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Extern revision

Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten) är extern revisor för EU:s institutioner (och organ). Revisionsrättens uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, främja ansvarsutkrävande och transparens och fungera som oberoende väktare av unionsmedborgarnas finansiella intressen i EU. Revisionsrättens roll som oavhängig extern revisor för EU består i att kontrollera att EU-medlen bokförs korrekt, uppbärs och används i enlighet med tillämpliga regler och förordningar och ger valuta för pengarna.

EU:s årsredovisning och sunda resursförvaltning granskas av revisionsrätten, som för Europaparlamentet och rådet utarbetar följande dokument:

1)	En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget, med revisionsrättens iakttagelser till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

2)

Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskningar och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet med avseende både på intäkter från skattebetalare och utbetalningar till slutliga stödmottagare.

3)	Särskilda rapporter som omfattar vissa områden.

Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen i en budgetcykel beviljas ansvarsfrihet för ett givet budgetår. Den utgör den politiska dimensionen av den externa kontrollen av budgetgenomförandet och är det beslut genom vilket den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten (dvs. Europaparlamentet, som agerar på rådets rekommendation) ”befriar” kommissionen (och övriga EU-organ) från deras ansvar för förvaltningen av en given budget. Beslutet grundas på en genomgång av EU:s konsoliderade årsredovisning och ett antal av kommissionens rapporter (den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, rapporten om uppföljningen av tidigare års ansvarsfrihet och årsrapporten till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om genomförda internrevisioner) samt Europeiska revisionsrättens årsrapport, revisionsuttalandet (”revisionsförklaringen”) och särskilda rapporter. I ansvarsfriheten tas också hänsyn till kommissionens skriftliga svar på frågor och förfrågningar om information samt utfrågningar av kommissionsledamoten med ansvar för budget och kommissionsledamöterna med ansvar för de viktigaste utgiftsområdena inför Europaparlamentets budgetkontrollutskott (CONT).

Resultatet av beviljandet av ansvarsfrihet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas, senareläggs eller nekas. De slutliga betänkandena om beviljande av ansvarsfrihet innehåller även specifika förfrågningar riktade till kommissionen från både Europaparlamentet och rådet. Dessa förfrågningar är föremål för en uppföljande rapport där kommissionen beskriver de konkreta åtgärder som den redan har vidtagit eller som den planerar att vidta.

NOT SOM ÅTFÖLJER DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

EU:s konsoliderade årsredovisning för 2017 har utarbetats på grundval av den information som lagts fram av institutioner och organ i enlighet med artikel 148.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Undertecknad intygar härmed att räkenskaperna utarbetats i enlighet med avdelning IX i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna i dessa institutioner och organ har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt genomförandet av budgeten.

Härmed intygas att undertecknad med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller som ansetts befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde.

SAMMANDRAG AV BUDGETÅRET 2017

Genomförandet av budgeten för 2017

Den budget som antogs under 2017 fokuserade på två viktiga politiska prioriteringar för Europa: Stödja den europeiska ekonomins pågående återhämtning och hantera säkerhetsmässiga och humanitära utmaningar i vårt närområde. Den ökade finansieringen gick till investeringar i tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i Europeiska unionen och till att säkra de resurser som krävs för att skydda EU:s yttre gränser, stärka säkerheten inom och utanför unionen, stödja mottagande och integrering av flyktingar och åtgärda grundorsakerna till migration i ursprungs- och transitländerna.

Genomförandet av EU-budgeten för 2017 uppgick totalt till 171,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 137,4 miljarder euro i betalningsbemyndiganden.

Nästan hälften av medlen – 83,3 miljarder euro i åtaganden – stimulerade tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta omfattade finansiering för forskning och innovation inom Horisont 2020, utbildning inom Erasmus+, små och medelstora företag inom ramen för programmet Cosme, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), där investeringsplanen för Europa ingår, och för att främja konvergens mellan medlemsstater och regioner via de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Dessutom uppgick EU:s budgetstöd till europeiska jordbruksföretag till 44,7 miljarder euro i betalningar.

Budgeten användes också för att stärka unionens yttre gränser och hantera flyktingkrisen och irreguljär migration genom att finansiera starkare verktyg för att förhindra smuggling av migranter och på lång sikt hantera orsakerna till migration, i samarbete med ursprungsländer och transitländer, effektivare strategier för laglig migration, inbegripet omplacering av personer som behöver skydd, samt instrument för att hjälpa medlemsländerna med integrering av flyktingar i EU.

Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

Bakgrund

I en folkomröstning den 23 juni 2016 röstade en majoritet av medborgarna i Förenade kungariket för att landet skulle lämna EU. Den 29 mars 2017 meddelade Förenade kungariket formellt Europeiska rådet om sin avsikt att lämna EU och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Därmed aktiverades artikel 50 i EU-fördraget, som anger förfarandet för ett medlemslands utträde ur unionen.

Förhandlingarna

Vid ett särskilt möte i Europeiska rådet den 29 april 2017 antog ledarna för de övriga 27 medlemsländerna politiska riktlinjer för Förenade kungarikets utträde ur EU under ordnade former. I dessa fastställdes regelverket för förhandlingarna och EU:s allmänna ståndpunkter och principer. Fyra dagar senare utfärdade kommissionen en rekommendation till rådet om att inleda förhandlingarna med Förenade kungariket enligt artikel 50, och bifogade utkast till förhandlingsdirektiv.

Den 22 maj antog rådet ett beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar med Förenade kungariket och utnämnde formellt kommissionen till EU:s förhandlare. Rådet antog också de första förhandlingsdirektiven som anger en tydligt strukturerad och gemensam EU-strategi för förhandlingarna.

EU företräds av Michel Barnier, som utsågs till kommissionens chefsförhandlare. Inom kommissionen leder Michel Barnier också en arbetsgrupp som samordnar arbetet i alla strategiska, operativa, juridiska och ekonomiska frågor som rör förhandlingarna. Kommissionen rapporterar till rådet under förhandlingarna och informerar också regelbundet Europaparlamentet.

Den första etappen av förhandlingarna

Den första etappen av samtalen inleddes den 19 juni 2017. Syftet var att skapa en så stor klarhet och ett så tydligt rättsläge som möjligt och reglera frågan om hur Förenade kungariket ska lösgöra sig från EU.

Under 2017 hölls sex förhandlingsrundor. Förhandlingarna fokuserades på tre prioriterade frågor: skydd av medborgarnas rättigheter, regelverket för att hantera de unika förhållandena i Irland och Nordirland och den ekonomiska uppgörelsen för att säkerställa att både EU och Förenade kungariket iakttar sina ekonomiska åtaganden innan utträdet. Förhandlingarna tog också upp andra separationsfrågor.

Den 8 december 2017 rekommenderade Europeiska kommissionen Europeiska rådet att dra slutsatsen att tillräckliga framsteg hade gjorts i den första etappen av förhandlingarna med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50. Kommissionens bedömning baserades på en gemensam rapport som godkänts av förhandlarna för kommissionen och Förenade kungarikets regering. I denna gemensamma rapport samtyckte Förenade kungariket till att betala alla sina skyldigheter enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och tidigare budgetplaner som om landet fortfarande vore en medlemsstat, inbegripet dess andel av EU:s skulder och eventualförpliktelser.

Den 15 december bekräftade Europeiska rådet att man gjort tillräckliga framsteg och ledarna antog riktlinjer för att gå vidare till den andra etappen med förhandlingar om eventuella övergångsbestämmelser och de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket.

Nästa etapp i förhandlingarna

Den 20 december 2017 utfärdade kommissionen en rekommendation till rådet om att inleda diskussioner om nästa etapp i förhandlingarna och bifogade utkast till förhandlingsdirektiv. Dessa kompletterar förhandlingsdirektiven från maj 2017 och fastställer närmare detaljer om eventuella övergångsbestämmelser.

I rekommendationen påminner kommissionen också om att den första förhandlingsrundans resultat, som redovisas i kommissionens meddelande och den gemensamma rapporten, måste omvandlas till rättslig form. I enlighet med Europeiska rådets riktlinjer från den 15 december antogs de ytterligare förhandlingsdirektiven om övergångsbestämmelser den 29 januari 2018.

Den 19 mars 2018 offentliggjorde kommissionen ett utkast till utträdesavtal som redogjorde för de framsteg som gjorts i förhandlingarna med Förenade kungariket den 16–19 mars 2018. I utträdesavtalets del om den ekonomiska uppgörelsen omvandlade EU och Förenade kungariket de framsteg som uppnåtts under den första etappen av förhandlingarna (som läggs fram i den gemensamma rapporten) till en rättsligt bindande text.

Efter offentliggörandet av utkastet till utträdesavtal utfärdade Europeiska rådet den 23 mars 2018 ytterligare riktlinjer för att inleda förhandlingar om ett övergripande samförstånd om regelverket för den framtida förbindelsen mellan EU och Förenade kungariket. Förhandlingarna bör slutföras senast hösten 2018, i god tid före den 29 mars 2019, då rådet efter Europaparlamentets godkännande ska ha ingått utträdesavtalet och Förenade kungariket ska ha godkänt det i enlighet med sina egna förfaranden.

Ekonomisk uppgörelse och EU:s årsredovisning för 2017

När det gäller den ekonomiska uppgörelsen framhölls det i den gemensamma rapporten, vilket bekräftades genom offentliggörandet av utkastet till utträdesavtalet den 19 mars, om att Förenade kungariket skulle betala alla sina skyldigheter enligt den nuvarande fleråriga budgetramen och tidigare budgetramar som om landet fortfarande vore en medlemsstat. Närmare bestämt anges i utkastet till utträdesavtalet att Förenade kungariket till unionen särskilt ska betala för sin andel av

—	budgetåtagandena i EU-budgeten och budgetarna för EU:s decentraliserade byråer som var utestående den 31 december 2020 – se artikel 133 i utträdesavtalet,

—	finansieringen av unionens skulder som uppkommit till och med den 31 december 2020, med vissa undantag – se artikel 135,

—	unionens eventualförpliktelser som härrör från finansiella transaktioner som har beslutats eller godkänts före utträdesdagen – se artikel 136 och

—	de betalningar som krävs för att fullgöra de av unionens eventualförpliktelser som förfaller i samband med rättsliga ärenden som rör unionens ekonomiska intressen (under förutsättning att de omständigheter som avses i dessa fall uppkom senast den 31 december 2020) – se artikel 140.

Detta är den senaste information som finns tillgänglig vid tidpunkten för utarbetandet av denna redovisning. Mot denna bakgrund påverkas inte EU:s konsoliderade årsredovisning per den 31 december 2017 i dess nuvarande situation av utträdesprocessen.

Det ska också noteras att kommissionen den 2 maj 2018 lade fram sitt förslag för nästa fleråriga budgetram, som ska inledas 2021, och som utarbetades på grundval av att Förenade kungariket inte längre kommer att vara en medlemsstat.

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER (1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BALANSRÄKNING

13

RESULTATRÄKNING

14

KASSAFLÖDESANALYS

15

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

16

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

17

1.

VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

17

2.

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

29

3.

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

58

4.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

66

5.

BUDGETMÄSSIGA OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

70

6.

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

74

7.

REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

86

8.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

88

9.

RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING

88

BALANSRÄKNING

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar	2.1	405	381
Materiella anläggningstillgångar	2.2	10 745	10 068
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	2.3	581	528
Finansiella tillgångar	2.4	59 980	62 247
Förfinansiering	2.5	25 022	21 901
Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6	611	717
		97 344	95 842
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	2.4	8 655	3 673
Förfinansiering	2.5	24 005	23 569
Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6	11 755	10 905
Lagerstockar	2.7	295	165
Likvida medel	2.8	24 111	28 585
		68 821	66 897
SUMMA TILLGÅNGAR		166 165	162 739
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Pensioner och övriga ersättningar till anställda	2.9	(73 122 )	(67 231 )
Avsättningar	2.10	(2 880 )	(1 936 )
Finansiella skulder	2.11	(50 063 )	(55 067 )
		(126 065 )	(124 234 )
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar	2.10	(659)	(675)
Finansiella skulder	2.11	(6 850 )	(2 284 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	2.12	(39 048 )	(40 005 )
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2.13	(63 902 )	(67 580 )
		(110 459 )	(110 544 )
SUMMA SKULDER		(236 524 )	(234 778 )
NETTOTILLGÅNGAR		(70 359 )	(72 040 )
Reserver	2.14	4 876	4 841
Fordringar på medlemsstaterna  (2)	2.15	(75 234 )	(76 881 )
NETTOTILLGÅNGAR		(70 359 )	(72 040 )

RESULTATRÄKNING

miljoner euro
	Not	2017	2016
INTÄKTER
Intäkter från transaktioner utan motprestation
Egna medel från BNI	3.1	78 620	95 578
Traditionella egna medel	3.2	20 520	20 439
Egna medel från mervärdesskatt	3.3	16 947	15 859
Böter	3.4	4 664	3 858
Återkrav av kostnader	3.5	1 879	1 947
Övrigt	3.6	10 376	5 740
		133 006	143 422
Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	3.7	1 845	1 769
Övrigt	3.8	1 332	998
		3 177	2 767
Totala intäkter		136 183	146 189
KOSTNADER
Genomförda av medlemsstater	3.9
Europeiska garantifonden för jordbruket		(44 289 )	(44 152 )
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument		(11 359 )	(12 604 )
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden		(17 650 )	(35 045 )
Europeiska socialfonden		(7 353 )	(9 366 )
Övrigt		(1 253 )	(1 606 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorgan och förvaltningsfonder	3.10	(15 738 )	(15 610 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	3.11	(2 667 )	(2 547 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	3.11	(4 115 )	(3 258 )
Genomförda av andra enheter	3.11	(1 478 )	(2 035 )
Personal- och pensionskostnader	3.12	(10 002 )	(9 776 )
Ändringar i aktuariella antaganden om ersättningar till anställda	3.13	(3 544 )	(1 068 )
Kostnader för finansiella transaktioner	3.14	(1 896 )	(1 904 )
Övriga kostnader	3.15	(6 756 )	(5 486 )
Totala kostnader		(128 101 )	(144 456 )
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		8 082	1 733

KASSAFLÖDESANALYS

miljoner euro
	2017	2016
Årets ekonomiska resultat	8 082	1 733
Den löpande verksamheten
Amorteringar	99	88
Avskrivning	888	575
(Ökning)/minskning av lån	497	1 774
(Ökning)/minskning av förfinansiering	(3 557 )	(314)
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation	(745)	(1 297 )
(Ökning)/minskning av lagerstockar	(130)	(26)
Ökning/(minskning) i fråga om skulder för pensioner och ersättningar till anställda	5 891	3 417
Ökning/(minskning) av avsättningar	928	581
Ökning/(minskning) av finansiella skulder	(438)	(2 351 )
Ökning/(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare	(957)	7 813
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	(3 678 )	(821)
Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel	(6 405 )	(1 349 )
Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel	3	18
Investeringsverksamhet
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	(1 687 )	(2 073 )
(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	(53)	(31)
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas	(3 190 )	(822)
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(22)	(0)
NETTOKASSAFLÖDE	(4 474 )	6 914
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel	(4 474 )	6 914
Likvida medel vid årets början	28 585	21 671
Likvida medel vid årets slut	24 111	28 585

ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

miljoner euro
	Fordringar på medlemsstaterna Ackumulerade överskott/(underskott)	Övriga reserver	Reserv verkligt värde	Nettotillgångar
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015	(77 124 )	4 390	292	(72 442 )
Rörelser i reserven för garantifonden	(82)	82	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	33	33
Övrigt	(59)	44	—	(15)
Budgetutfall 2015 som krediterats medlemsstaterna	(1 349 )	—	—	(1 349 )
Årets ekonomiska resultat	1 733	—	—	1 733
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016	(76 881 )	4 516	325	(72 040 )
Rörelser i reserven för garantifonden	(20)	20	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	(2)	(2)
Övrigt	(11)	62	(46)	5
Budgetutfall 2016 som krediterats medlemsstaterna	(6 405 )	—	—	(6 405 )
Årets ekonomiska resultat	8 082	—	—	8 082
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2017	(75 234 )	4 598	278	(70 359 )

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1.   VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.   RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europeiska unionens redovisning följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1), nedan kallad budgetförordningen, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1) om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 143 i budgetförordningen har EU utarbetat sin årsredovisning med hjälp av reglerna om periodiserad redovisning som baseras på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare antagit tillämpas på alla EU-organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetande av årsredovisningar och konsolidering.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen (EAR)

Ändringar av de redovisningsregler som är i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare

Följande ändringar har antagits av kommissionens räkenskapsförare:

—	Ändringar av EU:s redovisningsregel 1 ”årsredovisning” och

—	ändringar av EU:s redovisningsregel 14 ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel”.

Dessa ändringar beror på nyliga ändringar av IPSAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter” och Ipsas 3 ”Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel”, som föreslagits för att säkerställa enhetlighet mellan IPSAS-standarderna. Följaktligen har EU:s berörda redovisningsregler uppdaterats och de viktigaste ändringarna rör beskrivningen av kvalitativa egenskaper hos finansiell rapportering och uppdateringar av den rangordning av källor som ska användas vid val och tillämpning av redovisningsprinciper.

Antagandet av dessa ändringar har ingen påverkan på EU:s årsredovisning för 2017.

Nya och reviderade redovisningsregler har antagits men dessa hade ännu inte trätt i kraft den 31 december 2017

EU har inte tillämpat följande nya och reviderade redovisningsregler, som har antagits av kommissionens räkenskapsförare, men som ännu inte trätt i kraft:

—

Ändringar av EU:s redovisningsregel 12 ”Ersättningar till anställda” (som är i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare): EU:s redovisningsregel 12 har reviderats i enlighet med den nya IPSAS 39 ”Ersättningar till anställda”. Den viktigaste ändringen är att alla vinster och förluster till följd av ändringar i aktuariella antaganden ska föras upp direkt i nettotillgångar, till skillnad från det nuvarande kravet att föra upp dem i resultatavräkningen.

EU håller för närvarande på att analysera effekter och praktiska följder av att tillämpa denna reviderade redovisningsregel. Ingen betydande påverkan väntas på den konsoliderade redovisningen, utom vad gäller erkännandet av de aktuariella antagandena i nettotillgångar i stället för i resultaträkningen.

—

EU:s nya redovisningsregel EAR 20 ”Public Sector Combinations” (som är i kraft för budgetår som börjar den 1 januari 2019 eller senare): I EAR 20 som bygger på IPSAS 40 ”Public Sector Combinations”, fastställs kategoriseringen av en kombination av offentlig sektor i två olika typer beroende på om transaktionen äger rum under gemensam kontroll eller inte: i) Sammanslagning, där transaktionen baseras på enhetens redovisade värde i kombination med EU, och ii) förvärv, där transaktionen baseras på det verkliga värdet den dag då EU förvärvar enheten. Båda har olika krav på och nivåer av uppgiftsutlämning, i syfte att ge användarna av EU:s finansiella rapporter en bättre förståelse av dess verkningar.

Påverkan på EU:s årsredovisning/ finansiella rapporter under året för den ursprungliga ansökan kommer att bero på om EU under den perioden skulle inleda en transaktion i kombination med offentlig sektor.

1.2.   REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om en enhets finansiella situation, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare. För EU som offentligt organ är målet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Detta dokument har utformats i enlighet med dessa mål.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringens kvalitativa egenskaper är relevans, trogen återgivning (tillförlitlighet), begriplighet, aktualitet, jämförbarhet och verifierbarhet.

1.3.   KONSOLIDERING

Konsolideringens omfattning

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (dvs. EU-institutionerna, inklusive kommissionen och EU-byråerna), intresseföretag och gemensamma företag. En fullständig förteckning över konsoliderade enheter återfinns i not 9 i EU:s årsredovisning. Den omfattar nu 52 kontrollerade enheter och ett intresseföretag. Enheter som omfattas av konsolideringen, men som är oväsentliga för EU:s konsoliderade årsredovisning som helhet, behöver inte konsolideras eller redovisas enligt kapitalandelsmetoden om detta skulle leda till alltför stor tidsåtgång eller kostnad för EU. Dessa enheter betecknas som ”mindre enheter” och förtecknas var för sig i not 9. Under 2017 kategoriserades sju enheter som mindre enheter.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är alla enheter där EU exponeras för, eller har rätt till, andelsfördelar från sitt deltagande och har möjlighet att påverka arten och storleken på dessa fördelar genom sitt inflytande över den andra enheten. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål och måste avse enhetens relevanta verksamhet. Kontrollerade enheter tas till fullo upp i konsolideringen. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De vanligaste tecknen på att EU utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via EU-budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av Europeiska revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En individuell bedömning av varje enhet görs för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterier som anges ovan är tillräckliga för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken – ECB) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den tidigare andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner och saldon inom enheterna och mellan EU:s kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på sådana transaktioner är inte väsentliga och har därför inte tagits bort.

Samarbetsarrangemang

Ett samarbetsarrangemang är en överenskommelse enligt vilken EU och en eller flera parter har gemensam kontroll. Gemensam kontroll innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över en verksamhet. Det förekommer bara när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet ger sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Samarbetsarrangemang kan antingen vara gemensamma projekt eller gemensamma företag. Om samarbetsarrangemanget organiseras genom ett separat företag och parterna i samarbetsarrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget, kategoriseras detta samarbetsarrangemang som ett gemensamt företag. Andelar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4). Om parterna har rätt till tillgångarna och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget, kategoriseras detta samarbetsarrangemang som ett gemensamt projekt. I förhållande till sina intressen i gemensamma projekt redovisar EU i sin redovisning följande: sina tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, liksom sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som innehas eller som uppkommit gemensamt.

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. EU anses ha ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösträtten. Andelar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4).

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

Det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden förvaltas av kommissionen på deras vägnar. Eftersom EU inte utövar kontroll över dessa enheter ingår de inte i EU:s konsoliderade årsredovisning.

1.4.   GRUND FÖR UTARBETANDET

Årsredovisningen läggs fram varje år. Budgetåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.4.1.    Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Årsredovisningen är uppställda i miljoner euro, om inte annat anges, som är EU:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande växelkursen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansieringsinstrument som kategoriseras som tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de av Europeiska centralbankens växelkurser som gäller den 31 december.

Eurons växelkurs

Valuta	31.12.2017	31.12.2016	Valuta	31.12.2017	31.12.2016
BGN	1,9558	1,9558	PLN	4,177	4,4103
CZK	25,5350	27,0210	RON	4,6585	4,5390
DKK	7,4449	7,4344	SEK	9,8438	9,5525
GBP	0,8872	0,8562	CHF	1,1702	1,0739
HRK	7,4400	7,5597	JPY	135,01	123,4000
HUF	310,3300	309,8300	USD	1,1993	1,0541

1.4.2.    Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (Ipsas) och allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lagerstockar och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och -skulder, nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar samt belopp som redovisas i de noter som avser finansieringsinstrument. Faktiska resultat kan avvika från dessa beräkningar. Ändringar i beräkningarna bokförs under den period de blir kända.

1.5.   BALANSRÄKNING

1.5.1.    Immateriella tillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden (på 3–11 år). Immateriella tillgångars uppskattade nyttjandeperioder beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställts i ett avtal. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda och kostnaderna endast avser tillgångens utvecklingsfas. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

1.5.2.    Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet, uppförandet eller överföringen av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppkom.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk, eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgångar	Linjär avskrivning
Byggnader	4 % till 10 %
Rymdtillgångar	8 % till 25 %
Installationer och utrustning	10 % till 25 %
Inventarier och fordon	10 % till 25 %
Datorhårdvara	25 % till 33 %
Övrigt	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos EU tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimileaseavgiften. Räntedelen av leasingavgiften belastar kostnaderna över leasingavtalets löptid med en fast räntesats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) finansiella skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingavtalets löptid så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens livslängd eller leasingavtalets löptid, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som löpande leasingavtal. Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen enligt den linjära metoden under leasingavtalets löptid.

1.5.3.    Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad livslängd görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar som omfattas av av- eller nedskrivningar ses över så snart händelser eller ändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet överstiger återkravsvärdet. En nedskrivningsförlust är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återkravsvärde (nyttjandevärde). Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella anläggningstillgångars restvärden och livslängder ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs bokförda värde skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om bokföringsvärdet överstiger det beräknade återkravsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4.    Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället. EU:s intressen i dessa investeringar tas upp i resultaträkningen, liksom andelen ändringar i reserven tas upp i reserven för verkligt värde i nettotillgångar. Investeringen bokförs på balansdagen i räkenskaperna till anskaffningskostnad plus efterföljande ändringar (ytterligare bidrag, andelar i det ekonomiska resultatet och ändringar i reserven, avskrivningar och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från investeringen minskar tillgångens redovisade värde.

Om EU:s andel av förlusten i en investering som redovisats med hjälp av kapitalandelsmetoden motsvarar eller överstiger andelen i investeringen redovisar EU inte sin andel av ytterligare förluster (ej redovisade förluster). När EU:s innehav i investeringen är nedsatt till noll, intas ytterligare förluster och en skuld redovisas, men endast till den del EU har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort utbetalningar för enhetens räkning.

Om det finns tecken på värdeminskning är det nödvändigt att göra en nedskrivning till det lägre återkravsvärdet. Återkravsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i not 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det bokförda värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker inte EU utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som finansieringsinstrument och kategoriseras som tillgångar som kan säljas.

Intresseföretag och gemensamma företag som kategoriseras som mindre enheter redovisas inte enligt kapitalandelsmetoden. EU:s bidrag till dessa enheter redovisas som en kostnad under perioden.

1.5.5.    Finansiella tillgångar

Kategorisering

Europeiska unionen kategoriserar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, lån och fordringar, investeringar som innehas till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansieringsinstrument kategoriseras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas varje balansdag.

(i)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

En finansiell tillgång kategoriseras i denna kategori om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt. Derivat ingår också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori kategoriseras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

(ii)   Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen eller om EU övertar den ursprunglige långivarens rättigheter efter en betalning som EU gjort enligt ett garantiavtal. Betalningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen kategoriseras som omsättningstillgångar. Betalningar som förfaller efter 12 månader från balansdagen kategoriseras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar är tidsbunden inlåning med en ursprunglig löptid på mer än tre månader.

(iii)   Investeringar som innehas till förfall

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställda löptider som EU har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade EU inga investeringar i denna kategori.

(iv)   Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar förutom derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De kategoriseras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på hur lång tid EU har för avsikt att inneha dem. Investeringar i enheter som antingen är konsoliderade eller redovisas med nbladettillämpning av kapitalandelsmetoden och andra egetkapitalinvesteringar (t.ex. riskkapitaltransaktioner) kategoriseras också som finansiella tillgångar som kan säljas.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, tillgångar som hålls till förfall eller tillgångar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag då EU åtar sig att köpa eller sälja tillgången. Likvida medel och lån redovisas när likvida medel betalas ut till låntagarna. Finansieringsinstrument redovisas inledningsvis till verkligt värde. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde genom resultatavräkning läggs transaktionskostnader till det verkliga värdet vid första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde genom resultatavräkning redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det vill säga det verkliga värdet av den ersättning som erhållits), såvida inte det verkliga värdet för detta instrument framgår av en jämförelse med andra observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller som baseras på en värderingsteknik vars variabler endast innefattar uppgifter från observerbara marknader (i t.ex. vissa derivatkontrakt). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Beviljade lån värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Skälet är följande:

—

”Marknadsförhållandena” för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från kapitalmarknaden som används för emittering av kommersiella obligationer och statsobligationer. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. För EU finns dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU lånar endast upp medel för utlåning till samma ränta. Det innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Det finns inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset i själva verket ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—

Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser bör den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner, genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för betalningsbalansstöd och liknande lån, vara den som debiteras.

—

För dessa lån kompenseras upp- och utlåningen, eftersom dessa är så kallade rygg-mot-rygg-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. De av EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument avyttras när rätten till kassaflöden från investeringen har upphört eller när EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part.

Efterföljande värdering

a)

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet av ”finansieringsinstrument värderade till verkligt värde genom resultatavräkning” tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

b)

Lån och fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen, eftersom det rör sig om så kallade rygg-mot-rygg-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen inte är väsentliga. De av EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

c)	Investeringar som innehas till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

d)

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i reserven för verkligt värde, med undantag för valutakursdifferenser på monetära tillgångar som redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring eller nedskrivning av sådana tillgångar som enligt kategoriseringen är finansiella tillgångar som kan säljas ska justeringarna av det ackumulerade verkliga värdet tas upp i resultaträkningen istället för i reserven för verkligt värde, där dessa justeringar tidigare förts upp. Ränta på finansiella tillgångar som kan säljas, som har räknats fram enligt effektivräntemetoden, tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas bokförs när EU:s rätt till utdelning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper och OTC-derivat) beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder, som kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas, som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettovärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

När det verkliga värdet inte på ett tillförlitligt sätt kan beräknas för innehavet av egetkapitalinstrument utan ett noterat marknadspris på en aktiv marknad, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Värdeminskning av finansiella tillgångar

EU ska varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången och att denna förlusthändelse (eller dessa händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

(a)   Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller sådana investeringar som hålls till förfall och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålles till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av eventuell värdeminskning den löpande effektiva räntan som anges i kontraktet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en sådan finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare kan återföras och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen togs upp, bokförs denna tidigare redovisade nedskrivning som en återförd nedskrivning i resultaträkningen.

(b)   Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller egetkapitalinvesteringar som kategoriseras som att de kan säljas tar man hänsyn till om det verkliga värdet sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för finansiella tillgångar som kan säljas förs den ackumulerade förlusten från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den ackumulerade förlusten beräknas som skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningsförluster av den finansiella tillgången som tidigare förts upp i resultaträkningen. Nedskrivningsförluster av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som kategoriseras som en finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.6.    Lagerstockar

Lagerstockarna värderas till anskaffningsvärdet eller det realiserbara nettovärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Det realiserbara nettovärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljning. Lagerstockar som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7.    Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut, överenskommelse eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om stödmottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till EU. Beloppet för förfinansieringen kan minskas (helt eller delvis) beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (och som tas upp som kostnader).

Förfinansieringen värderas, vid en efterföljande balansdag, till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus stödberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppstått under perioden.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets utgång och inkluderas i balansräkningen.

Övriga förskott till medlemsstaterna som härrör från återbetalning av EU för belopp som utbetalats som förskott av medlemsstaterna till sina stödmottagare (inklusive ”finansieringsinstrument med delad förvaltning”) redovisas som tillgångar under rubriken förfinansiering. Övriga förskott till medlemsstaterna värderas därefter till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus en bästa uppskattning av de slutliga stödmottagarnas faktiska stödberättigande kostnader, beräknade utifrån rimliga och väl underbyggda antaganden.

EU-bidrag till Europeiska utvecklingsfondens förvaltningsfonder eller andra icke konsoliderade enheter kategoriseras också som förfinansiering, eftersom dess syfte är att ge en fixkassa till förvaltningsfonden för att ge den möjlighet att finansiera särskilda åtgärder som definieras under förvaltningsfondens mål. EU-bidragen till förvaltningsfonder värderas till det ursprungliga beloppet för EU-bidragen minus stödberättigande kostnader, inklusive uppskattade belopp vid behov, som betalats genom förvaltningsfonden under rapporteringsperioden och som tilldelats EU-bidraget i enlighet med den underliggande överenskommelsen.

1.5.8.    Fordringar avseende transaktioner med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation

Eftersom EU:s redovisningsregler kräver att transaktioner med och utan motprestation redovisas separat i räkenskaperna anses fordringar härstamma från transaktioner med motprestation och återkrav definieras som att de härrör från transaktioner utan motprestation (när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt direkt lika värde i utbyte, som t.ex. återkrav från medlemsstaterna relaterade till egna medel).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansieringsinstrument och kategoriseras därmed som lån och fordringar och värderas i enlighet med detta (se not 1.5.5). Noterna som avser finansieringsinstrument och fordringar avseende transaktioner med motprestation omfattar upplupna intäkter och förutbetalda kostnader från sådana transaktioner, eftersom de är oväsentliga.

Fordringar från transaktioner utan motprestation värderas till ursprungsbeloppet (justerat för ränta och böter) minus nedskrivningar för värdeminskning. Nedskrivning av återkrav från transaktioner utan motprestation görs när det finns objektiva belägg för att EU inte kommer att kunna återfå hela beloppet enligt de ursprungliga villkoren för återkrav avseende transaktioner utan motprestation. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda belopp och det belopp som återkrävs. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning görs, baserad på tidigare erfarenheter, också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 om hantering av upplupna intäkter vid årets slut. Belopp som visas och redovisas som återkrav från transaktioner utan motprestation är inte finansieringsinstrument, eftersom de inte uppkommer genom ett kontrakt som skulle ge upphov till en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. I noterna till årsredovisningen redovisas dock återkrav från transaktioner utan motprestation, tillsammans med fordringar från transaktioner med motprestation när detta är lämpligt.

1.5.9.    Likvida medel

Likvida medel är finansieringsinstrument och innefattar kontanter, inlåning i bank som med kort varsel kan tas ut på begäran och andra kortfristiga likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.5.10.    Pensioner och övriga ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen, med eventuella avdrag för det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av aktuarier enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Aktuariella vinster och förluster efter justeringar och ändringar av de aktuariella antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, om inte ändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under en viss tidsperiod (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

EU erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) kategoriseras som sjukförsäkringsersättningar efter avslutad tjänst. Dessa förmåner kräver en aktuariell beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11.    Avsättningar

Avsättningar tas upp när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida verksamhetsförluster. En avsättning ska göras med det belopp som på balansdagen utgör den bästa uppskattningen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med sina sannolikheter (väntevärdesprincipen).

1.5.12.    Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultatavräkning, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde eller som finansiella garantier för skulder.

Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och skuld som uppkommit vid utfärdande av värdepapper. De redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. De av EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning, se not 1.5.5.

Finansiell garanti för skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, dvs. den premie som erhålls. Därefter värderas de finansiella garantierna för skulder högre än den bästa uppskattningen av de kostnader som beräknas krävas för att reglera den finansiella garantin för skulden och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade avskrivningar. EU erkänner ett finansiellt garantiåtagande när den erhåller ersättning för beviljandet av garantin, det vill säga på marknadsvillkor eller, när det verkliga värdet för garantin kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det inte finns någon aktiv marknad för en direkt likvärdig garanti redovisar EU garantin som en eventualförpliktelse (se not 1.7.2) eller – när det är mer sannolikt att ett utflöde av medel kommer att krävas för att reglera förpliktelsen – redovisar EU en avsättning (se not 1.5.11).

Finansiella skulder kategoriseras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen.

De av EU:s förvaltningsfonder som betraktas som en del av kommissionens löpande verksamhet redovisas i kommissionens räkenskaper och konsolideras sedan i EU:s årsredovisning. Bidrag från andra givare till EU:s förvaltningsfonder uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation och de redovisas som finansiella skulder till dess att villkoren kopplade till de överförda bidragen är uppfyllda, dvs. berättigade kostnader uppkommer i förvaltningsfonden. Förvaltningsfonden behövs för att finansiera särskilda projekt och återbetala överskjutande medel vid tidpunkten för likvidationen. På balansdagen värderas utestående bidragsskulder som bidrag som har tagits emot minus de kostnader som uppkommit genom förvaltningsfonden, inklusive beräknade belopp när så är nödvändigt. För rapporteringsändamål fördelas nettokostnaderna efter bidragen från andra givare i förhållande till de nettobidrag som betalats per den 31 december. Denna fördelning av bidragen är bara vägledande. När förvaltningsfonden avvecklas fattar förvaltningsfondens styrelse beslut om den faktiska fördelningen av återstående medel.

1.5.13.    Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder utgörs av obetalda ersättningsanspråk från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering (transaktioner utan motprestation). De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det begärda beloppet när ersättningsanspråket mottas. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14.    Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i årsredovisningen för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årets slut avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av EU, samt för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag). Intäkter tas vid årets utgång upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att säkerställa att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska och övriga situation. Analogt gäller att kostnaden tas upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om betalningen har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har inkommit.

1.6.   RESULTATRÄKNING

1.6.1.    Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Den största delen av EU:s intäkter härrör från transaktioner utan motprestation:

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när kommissionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de revideras allt eftersom ändringar uppkommer fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna ändras tas med i resultatavräkningen netto under den period då ändringarna uppkom.

Traditionella egna medel

Återkrav avseende transaktioner utan motprestation och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna haft under perioden, men ännu inte betalat in till kommissionen. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader som medlemsstaterna har rätt till. Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som man inte beräknar kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från böter redovisas när EU-beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

a)	godta beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt uppbärs av EU,

b)	eller invända mot beslutet och överklaga enligt de förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen.

Även om beslutet överklagas måste bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualförpliktelse. Eftersom ett överklagande av ett EU-beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera återkravet. Om en bankgaranti ställs i stället för en inbetalning, står böterna kvar som ett återkrav. Om det finns en risk för att EU-tribunalen inte dömer till förmån för EU, görs en avsättning för att täcka denna risk. Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av det utestående återkravet på lämpligt sätt. Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualskulden ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inbetalade böter i en särskild inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansieringsinstrument.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntesatsen ska EU göra en uppskattning av kassaflöden och därvid beakta samtliga avtalsvillkor för finansieringsinstrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader samt alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera värdeminskningen.

Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande utdelningar bokförs när rätten till utdelning har fastställts.

1.6.2.    Kostnader

Merparten av EU:s utgifter består av utgifter för transaktioner utan motprestation. De avser överföringar till stödmottagare och kan vara av tre olika slag såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal, eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna för erkännande godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig, men ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

Vid transaktioner med motprestation där det uppstår kostnader som härrör från inköp av varor och tjänster redovisas dessa kostnader när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Dessutom beräknas och redovisas kostnader för tjänster, på balansdagen, som tillhandahålls under den period för vilken en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts i resultaträkningen.

1.7.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1.    Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.7.2.    Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning, eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av medel som motsvarar ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att kunna betala förpliktelsen, eller under de ovanliga omständigheter då en del av förpliktelsen inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.

1.8.   KASSAFLÖDESANALYS

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av att nyttja dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att det ekonomiska resultatet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäktsposter och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EU:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen av den utländska valutan används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen indelas kassaflödena under bokföringsperioden i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investeringar (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår i de allmänna målsättningarna och således utgör ett led i EU:s löpande verksamhet.

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

2.   NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1.   IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2016	820
Nyförvärv	105
Avyttringar	(1)
Överföringar mellan tillgångskategorier	4
Övriga ändringar	12
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2017	940
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2016	(439)
Avskrivningskostnad under året	(96)
Återförd avskrivning	(3)
Avyttringar	4
Överföringar mellan tillgångskategorier	(2)
Övriga ändringar	0
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2017	(535)
Bokfört nettovärde per den 31.12.2017	405
Bokfört nettovärde per den 31.12.2016	381

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2.   MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Kategorin omfattar operativa anläggningstillgångar kopplade till de två EU-rymdprogrammen: Det globala satellitnavigeringssystemet (GNSS) – Galileo och Egnos samt Copernicus, det europeiska jordobservationsprogrammet, medan de av rymdprogrammets tillgångar som ännu inte är operativa ingår under tillgångar i rubriken byggnader.

För Galileo har fyra nya satelliter tillkommit 2017 i satellitkonstellation för reguljär drift som nu uppgår till 18 satelliter. Galileos operativa anläggningstillgångar uppgick den 31 december 2017 till 2 276 miljoner euro netto efter avskrivningar (2016: 2 146 miljoner euro). De återstående tillgångarna under uppförande uppgick till sammanlagt 1 026 miljoner euro (2016: 756 miljoner euro) och inbegriper de fyra satelliter som lanserades i december 2017, men där omloppsbanetestet ännu inte hade avslutats på balansdagen. Utvecklingen av Galileosystemet kommer att fortsätta till dess att systemet når sin fulla operativa kapacitet. Galileosystemet kommer, när det fullbordats, att bestå av 24 satelliter i drift och 6 reservsatelliter.

Vad gäller Copernicus togs en ny satellit (Sentinel 2B) i drift under 2017, utöver fyra andra operativa satelliter, vilket ökar det totala värdet på Copernicus operativa anläggningstillgångar till 1 140 miljoner euro (2016: 1 073 miljoner euro), med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Ytterligare 1 443 miljoner euro som avser Copernicussatelliter redovisas som tillgångar under uppförande (2016: 1 133 miljoner euro).

Anläggningstillgångar som är kopplade till den markbundna infrastrukturen i det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos) på 67 miljoner euro (2016: 83 miljoner euro) ingår också under rubriken rymdtillgångar. Dessutom uppgår Egnos tillgångar under uppförande till 52 miljoner euro (2016: 21 miljoner euro).

Tillgångar med anknytning till EU:s rymdprogram uppförs med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Materiella anläggningstillgångar

miljoner euro
	Mark och byggnader	Rymdtillgångar	Installationer och utrustning	Inventarier och fordon	Datorhårdvara	Övrigt	Finansiell leasing	Tillgångar under uppförande	Totalt
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2016	5 297	3 603	583	269	658	298	2 783	2 292	15 783
Nyförvärv	84	0	27	14	62	17	9	1 417	1 630
Avyttringar	(24)	(1)	(17)	(19)	(49)	(8)	—	(0)	(119)
Överföringar mellan tillgångskategorier	98	641	2	1	1	1	(5)	(743)	(5)
Övriga ändringar	1	21	1	1	3	2	—	(44)	(14)
Bokfört bruttovärde per den 31.12.2017	5 456	4 264	597	266	675	309	2 787	2 920	17 273
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2016	(2 865 )	(301)	(474)	(186)	(535)	(203)	(1 150 )		(5 715 )
Avskrivningskostnad under året	(182)	(480)	(44)	(20)	(64)	(30)	(97)		(917)
Återförda avskrivningar	—	—	9	2	18	1	—		29
Avyttringar	13	1	8	16	32	7	—		78
Överföringar mellan tillgångskategorier	0	0	(0)	(0)	(1)	(0)	3		2
Övriga ändringar	(1)	(1)	(1)	(1)	(2)	(0)	—		(6)
Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2017	(3 035 )	(780)	(502)	(188)	(553)	(226)	(1 244 )		(6 528 )
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2017	2 422	3 484	95	78	122	83	1 543	2 920	10 745
BOKFÖRT NETTOVÄRDE PER DEN 31.12.2016	2 432	3 302	109	83	122	95	1 633	2 292	10 068

2.3.   INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

EU:s andel, företrädd av kommissionen, i Europeiska investeringsfonden (EIF) betraktas som ett intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. EIF är EU:s finansinstitut som specialiserat sig på att tillhandahålla riskkapital och garantier till små och medelstora företag. EIF är placerad i Luxemburg och fungerar som ett offentligt-privat partnerskap, vars medlemmar är Europeiska investeringsbanken (EIB), EU och en grupp av finansinstitut. Den 31 december 2017 innehade EU 29,7 % av ägarintressena i EIF (2016: 28,1 %) och 29,7 % av rösterna (2016: 28,1 %). I enlighet med stadgarna krävs att EIF gör avsättningar till en stadgeenlig reserv med minst 20 % av sitt årliga nettoresultat till dess den samlade reserven uppgår till 10 % av det tecknade kapitalet. Ur denna reserv görs inga utdelningar.

miljoner euro
	Europeiska investeringsfonden
Andelar som innehades den 31.12.2016	528
Bidrag	44
Mottagna utdelningar	(7)
Andel i nettoresultat	21
Andel av nettotillgångarna	(6)
Andelar som innehades den 31.12.2017	581

Följande bokförda värden avser EU:s procentandelar:

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
	Totalt EIF	Totalt EIF
Tillgångar	2 488	2 301
Skulder	(532)	(423)
Intäkter	263	240
Kostnader	(153)	(118)
Överskott/(underskott)	110	122

Avstämning av den finansiella informationen i sammandrag i förhållande till det redovisade värdet på andelar i EIF är följande:

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Intresseföretagets nettotillgångar	1 956	1 878
EG:s ägarintressen i EIF	29.7 %	28.1 %
Redovisat värde	581	528

EU, som företräds av kommissionen, hade den 31 december 2017 betalat in 20 % av sina tecknade andelar av EIF:s kapital och de fordringar som ännu inte betalats in fördelar sig på följande sätt:

miljoner euro
	Totalt kapital i EIF	EU:s andel
Totalt aktiekapital	4 500	1 337
Inbetald del	(900)	(267)
Obetald del	3 600	1 070

2.4.   FINANSIELLA TILLGÅNGAR

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	2.4.1	11 758	9 131
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.4.2	16	—
Lån	2.4.3	48 205	53 116
		59 980	62 247
Finansiella omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	2.4.1	1 873	1 311
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.4.2	6	0
Lån	2.4.3	6 776	2 361
		8 655	3 673
Totalt		68 635	65 920

2.4.1.    Finansiella tillgångar som kan säljas

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Bufi-fondinvesteringar	2 158	2 013
EKSG under avveckling	1 658	1 685
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling	188	188
	4 004	3 886
Garantifonder för budgetgarantier:
Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	3 414	948
Garantifond för åtgärder avseende tredjeland	2 199	2 069
	5 613	3 017
Finansieringsinstrument som finansierats genom EU-budgeten:
Horisont 2020	1 730	1 213
Finansieringsinstrument för riskdelning	665	719
ETF-start	483	476
Fonden för ett sammanlänkat Europa	482	483
Europeiska fonden för sydöstra Europa	119	118
Riskkapitaltransaktioner	113	132
Övrigt	422	398
	4 014	3 539
Totalt	13 632	10 442
Långfristiga	11 758	9 131
Kortfristiga	1 873	1 311

Av det sammanlagda beloppet på 13 632 miljoner euro innehar EU finansiella tillgångar som kan säljas i form av skuldförbindelser (t.ex. obligationer) på 12 048 miljoner euro, egetkapitalinstrument på 1 333 miljoner euro och investeringar i EIB:s Unitary Fund (penningmarknadsfond) på 251 miljoner euro. Skuldförbindelserna och andelarna i EIB:s penningmarknadsfond används främst för att tillfälligt placera de belopp som avsatts för EU-garantin och riskdelningsinstrument till dess att de används för att tillgodose anspråken på garantin.

Bufi-fondinvesteringar

Preliminärt inbetalade böter i konkurrensärenden placeras i en därför inrättad fond (Bufi – Budget Fines Fund). Kommissionen investerar medlen i skuldinstrument som kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas.

EKSG under avveckling

När det gäller belopp från Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) under avveckling är alla finansiella tillgångar som kan säljas värdepapper utställda i euro och noterade på en aktiv marknad.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

EU innehar en finansiell investering i kapitalet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), i vilken antalet aktier den 31 december 2017 uppgick till 90 044 (2016: 90 044 aktier), vilket motsvarar 3 % av det totala tecknade aktiekapitalet. EU tecknade sig för ett aktiekapital på sammanlagt 900 miljoner euro, varav 713 miljoner euro ännu inte har inbetalats. Enligt avtalet om upprättande av EBRD har aktieägarna vissa avtalsmässiga begränsningar, såsom den omständigheten att aktierna inte är överlåtbara och att en övre gräns på det högsta av den ursprungliga anskaffningskostnaden satts för inlösen.

EU värderar investeringen i EBRD till verkligt värde. Den ursprungliga inköpskostnaden anses vara den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, särskilt på grund av de avtalsmässiga begränsningarna som det hänvisas till ovan. Även om EBRD:s aktier inte är noterade på någon fondbörsmarknad finns det nyligen genomförda transaktioner i investeringsobjektets egna kapital (emission av kapital till nominellt värde), vilket innebär att kostnaden är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet i denna situation.

GARANTIFONDER FÖR BUDGETGARANTIER

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Enligt Efsi-förordningen har garantifonden för Efsi har inrättats för att tillhandahålla en likviditetsbuffert mot potentiella förluster som uppkommer hos EIB med avseende på dess finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin för Efsi i enlighet med Efsi-avtalet – se not 4.1.1. Garantifonden för Efsi finansieras genom bidrag från EU:s allmänna budget. Den finansieras också genom avkastning på investerade garantifondsmedel, intäkter från EU som ersättning för garantin i enlighet med Efsi-avtalet och EIB:s återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i samband med tidigare anspråk på garantin. Fonden förvaltas av kommissionen som är behörig att investera tillgångarna i garantifonden för Efsi på de finansiella marknaderna i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper. Efsis garantifond inledde sin verksamhet i april 2016. I enlighet med Efsi-förordningen, i dess ändrade lydelse från december 2017 (förordning (EU 2017/2396), kommer den att finansieras stegvis och gradvis nå 9,1 miljarder euro, dvs. 35 % av EU:s samlade garantiförpliktelser gentemot Efsi.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet i form av garantier genom EU-budgeten, i synnerhet EIB:s utlåning till länder utanför EU som finansieras från EIB:s egna medel och lån som avser makroekonomiskt stöd samt Euratomlån till länder utanför EU – se not 4.1.1. Det är ett långfristigt instrument (långfristig del: 2 078 miljoner euro) som förvaltas av EIB och syftar till att täcka eventuella nödlidande lån för vilka EU ställt en säkerhet i form av garantier. Fonden får sitt kapital genom betalningar från den allmänna budgeten, genom ränteintäkter från räntebärande placeringar av fondens disponibla medel samt inbetalningar från försumliga gäldenärer i fall där fonden gått in med garantibelopp. Fonden bör upprätthålla ett målbelopp på 9 % av de utestående lånebelopp som garanterats genom fonden vid årets slut. Skillnaden mellan målbeloppet och värdet på fondens tillgångar vid årets slut ska täckas av EU-budgeten under år n+2, medan eventuella överskott ska betalas tillbaka till EU-budgeten.

FINANSIERINGSINSTRUMENT SOM FINANSIERATS GENOM EU-BUDGETEN

För en översikt över alla finansiella instrument som finansierats via budgeten se diskussionen om och analysen av årsredovisningen.

Horisont 2020

Enligt EU-förordningen om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) – har nya finansieringsinstrument inrättats för att förbättra tillgången till finansiering för enheter som bedriver forskning och innovation. Instrumenten är följande: InnovFin låne- och garantitjänst för forskning och innovation – enligt vilken kommissionen delar den finansiella risken i samband med en portfölj med nya finansieringstransaktioner med EIB, InnovFins garanti för små och medelstora företag inklusive instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet – är garantier som förvaltas av EIF för att tillhandahålla garantier och motgarantier till finansiella intermediärer för nya låneportföljer (i Siugi delar kommissionen den finansiella risken i samband med garantin till medlemsstaterna, EIF och EIB) och InnovFins egetkapitalinstrument för forskning och innovation för investeringar i riskkapitalfonder som förvaltas av EIF.

Finansieringsinstrument för riskdelning

Finansieringsinstrumentet för riskdelning handläggs av EIB och kommissionens investeringsportfölj används som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt avsattes en EU-budget på högst 1 miljard euro för finansieringsinstrumentet för riskdelning under den fleråriga budgetramen 2007–2013. I den fleråriga budgetramen 2014–2020 har inga nya budgetanslag avsatts till finansieringsinstrumentet för riskdelning. EU:s samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsinstrumentet för riskdelning.

ETF-start

ETF-start avser egetkapitalinstrument som finansierades av programmet för tillväxt och sysselsättning, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och pilotprojektet för tekniköverföring, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som stödjer bildandet och finansieringen av nystartade små och medelstora företag genom investeringar i särskilda riskkapitalfonder som lämpar sig för ändamålet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

I enlighet med förordning (EU) nr 1316/2013 har skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättats med målet att underlätta infrastrukturprojektens tillgång till finansiering inom sektorerna för transport, telekommunikation och energi. Det förvaltas av EIB inom ramen för ett avtal med EU. FSE:s skuldinstrument är en fortsättning på lånegarantiinstrumentet för TEN-T-projekt och av pilotfasen av initiativet om projektobligationer. Portföljen med lånegarantiinstrumentet för TEN-T-projekt och initiativet om projektobligationer slogs samman till FSE:s finansiella instrument med verkan från och med den 1 januari 2016. Den erbjuder riskdelning för skuldfinansiering i form av prioriterad och mindre prioriterad fordran eller garantier samt stöd för projektobligationer.

2.4.2.    Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2017		31.12.2016
	Teoretiskt belopp	Verkligt värde	Teoretiskt belopp	Verkligt värde
Valutaforwardskontrakt	634	6	50	0
Efsi-garanti för aktieportfölj	258	16	—	—
Totalt	892	23	50	0
Långfristiga	258	16	—	—
Kortfristiga	634	6	50	0

EU ingår valutaforwardskontrakt för att säkra valutarisken i samband med skuldförbindelser i US-dollar som innehas i garantifonden för Efsi. Enligt valutaforwardskontrakten ska EU lämna det avtalade nominella beloppet i utländsk valuta (”betalningsben”), som redovisas i tabellen ovan, och kommer att motta det nominella beloppet i euro (”mottaget ben”) på förfallodagen. Dessa derivatkontrakt värderas till verkligt värde på balansdagen och kategoriseras som antingen finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde genom resultatavräkning beroende på om deras verkliga värde är positivt eller negativt. Den 31 december 2017 fanns det bara ett aktivt valutaforwardskontrakt, vilket leder till ett positivt verkligt värde på 6 miljoner euro (verkligt värde nivå 2), vilket redovisas i finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatavräkning.

Efsis EU-garanti till EIB i fråga om aktieportföljinvesteringar kategoriseras som ett derivat och redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen (verkligt värde nivå 3), se fotnot 4.1.1. Den 31 december 2017 uppgick beloppet för underliggande investeringar i eget kapital som betalats ut av EIB och EIF till 258 miljoner euro och det verkliga värdet på EU-garantin för Efsis aktieportföljer uppgick till 16 miljoner euro.

Rangordning efter verkligt värde för finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader	11 983	8 910
Nivå 2: Andra observerbara uppgifter än noterade priser	510	231
Nivå 3: Värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbara marknadsdata	1 161	1 302
Totalt	13 654	10 442

Under den berörda perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2.

Avstämning av finansiella tillgångar värderade med värderingstekniker vars underliggande uppgifter inte baseras på observerbara marknadsuppgifter (nivå 3)

miljoner euro
Ingående balans den 31.12.2016	1 302
Inköp och försäljning	39
Vinst eller förlust för perioden i finansiella intäkter eller kostnader	(21)
Vinst eller förlust som redovisas i nettotillgångar	30
Överföringar till nivå 3	—
Överföringar från nivå 3	(188)
Övrigt	—
Utgående balans den 31.12.2017	1 161

2.4.3.    Lån

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Lån för finansiellt stöd	2.4.3.1	54 844	55 134
Övrig utlåning	2.4.3.2	137	343
Totalt		54 981	55 477
Långfristiga		48 205	53 116
Kortfristiga		6 776	2 361

2.4.3.1.   Lån för finansiellt stöd

miljoner euro
	EFSM	BOP	MFA	Euratom	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2016	47 456	4 272	2 964	252	191	55 134
Nya lån	—	—	1 013	50	—	1 063
Återbetalningar	—	(1 150 )	(58)	(51)	(76)	(1 335 )
Växelkursskillnader	—	—	—	(1)	(7)	(8)
Ändringar i bokfört värde	0	(8)	5	0	(8)	(11)
Nedskrivning	—	—	—	—	—	—
Totalt per den 31.12.2017	47 456	3 114	3 924	250	100	54 844
Långfristiga	42 300	1 700	3 846	203	96	48 144
Kortfristiga	5 156	1 414	78	47	5	6 700

Det nominella värdet på lån för finansiellt stöd uppgick den 31 december 2017 till sammanlagt 54 373 miljoner euro (2016: 54 373 miljoner euro). Ändringarna i det redovisade värdet motsvarar ändringen i upplupna räntor.

EFSM gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Stödet kan beviljas i form av lån eller kreditlinor. Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas stabiliseringsmekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinor till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten. EFSM kommer inte att användas i nya finansieringsprogram eller för att bevilja nya lån.

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansieringsinstrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till EU-medlemsstater som inte har infört euron. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av, eller allvarligt hotas av svårigheter med betalningsbalansen eller i kapitalrörelserna. Det maximala lånebelopp (utestående belopp) som kan beviljas genom instrumentet är begränsat till 50 miljarder euro. Upplåning med anknytning till dessa betalningsbalanslån garanteras genom EU-budgeten.

Det makroekonomiska biståndet är ett policybaserat finansieringsinstrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- och/eller budgetstöd till partnerländer som för närvarande deltar i ett IMF-program. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Dessa lån garanteras genom garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Under 2017 uppgick nya låneutbetalningar inom ramen för det makroekonomiska biståndet till totalt 1 013 miljoner euro, varav 600 miljoner euro har lämnats till Ukraina, 300 miljoner euro till Tunisien, 100 miljoner euro till Jordanien och 13 miljoner euro till Georgien. Per den 31 december 2017 hade ytterligare 460 miljoner euro i makroekonomiskt stöd enligt ett låneavtal beviljats till Tunisien (300 miljoner euro), Jordanien (100 miljoner euro) och Moldavien (60 miljoner euro), men medlen har ännu inte utbetalats – se not 4.1.2. Det återstående beloppet på 600 miljoner euro till Ukraina i form av makroekonomiskt stöd enligt ett låneavtal har inte begärts av Ukraina inom den tillgänglighetsperiod som upphörde i januari 2018.

Dessutom lånar Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom, företrädd av kommissionen) upp medel för utlåning till både medlemsstater och tredjeländer, och deras respektive enheter, för att finansiera projekt relaterade till energiinstallationer. Per den 31 december 2017 hade lån på 250 miljoner euro beviljats för projekt i Ukraina, men ännu inte utbetalats – se not 4.1.2. Garantier från tredje parter på 250 miljoner euro (2016: 252 miljoner euro) har mottagits för att täcka Euratom-lånen.

Lån vid avvecklingen av EKSG är inte lån för finansiellt stöd, utan skuldebrev för att hålla kassaflödena parallella med lånen. De har dock beviljats från upplånade medel, på liknande sätt som lån för finansiellt stöd, i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget för finansiering av projekt.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2017	31.12.2016
Makroekonomiskt stöd	0 % — 4,54  %	0 % — 4,54  %
Euratom	0,08  % — 5,76  %	0 % — 5,76  %
Betalningsbalansstöd	2,88  % — 3,38  %	2,37  % — 3,37  %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	0,62  % — 3,75  %	0,62  % — 3,75  %
EKSG under avveckling	5,23  % — 5,81  %	5,23  % — 5,81  %

2.4.3.2.   Övrig utlåning

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Lån på särskilda villkor	78	93
Fastighetslån från EKSG under avveckling	4	5
Tidsbundna placeringar på mellan 3 och 12 månader	55	245
Totalt	137	343
Långfristiga	61	77
Kortfristiga	76	266

Det nominella värdet på övriga lån uppgick den 31 december 2017 till totalt 561 miljoner euro (2016: 673 miljoner euro).

Lån med särskilda villkor beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med tredjeländer.

Nedskrivning av andra lån

miljoner euro
	31.12.2016	Nyförvärv	Återföringar	Avskrivningar	Övrigt	31.12.2017
Lån på särskilda villkor	7	0	—	—	—	8
Övertagna lån	332	100	(0)	—	—	432
Totalt	339	101	(0)	—	—	440

Övertagna lån är nödlidande lån som beviljats av EIB och för vilka säkerhet ställts genom EU-budgeten, och för vilka alla rättigheter har övertagits av EU efter betalning från garantifonden för åtgärder avseende tredje land. Dessa lån är helt nedsatta till ett belopp på 432 miljoner euro (2016: 332 miljoner euro). De anspråk på garantin, som gjordes under 2017, täcktes delvis av finansiella avsättningar som gjorts under tidigare år. Enligt ett avtal mellan EU och EIB genomför EIB återkravsförfaranden för EU:s räkning i syfte att återkräva eventuella belopp som förfallit till betalning.

2.5.   FÖRFINANSIERING

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Långfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	21 939	20 219
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	3 018	1 651
Bidrag till förvaltningsfonder		64	31
		25 022	21 901
Kortfristig förfinansiering
Förfinansiering	2.5.1	22 361	21 386
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	1 645	2 183
		24 005	23 569
Totalt		49 027	45 470

Nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att säkerställa den finansiering som behövs för att stödmottagaren ska kunna påbörja projektet och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektiva begränsningar. Kommissionen har beaktat samtliga dessa faktorer i vederbörlig utsträckning för att förbättra uppföljningen av förfinansieringen.

2.5.1.    Förfinansiering

miljoner euro
	Bruttobelopp	Avslut av räkenskaperna genom periodavgränsning	Nettobelopp per den 31.12.2017	Bruttobelopp	Avslut av räkenskaperna genom periodavgränsning	Nettobelopp per den 31.12.2016
Delad förvaltning
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	3 735	—	3 735	3 955	—	3 955
Eruf och sammanhållningsfonden	20 561	(5 678 )	14 883	19 858	(4 727 )	15 131
Europeiska socialfonden (ESF)	6 792	(1 182 )	5 610	6 477	(617)	5 860
Övrigt	5 037	(2 267 )	2 770	4 219	(2 393 )	1 826
	36 125	(9 127 )	26 998	34 509	(7 737 )	26 772
Direkt förvaltning
Genomförd av:
Kommissionen	12 165	(8 331 )	3 834	12 424	(8 843 )	3 581
EU:s genomförandeorgan	13 843	(8 749 )	5 094	13 136	(8 348 )	4 788
Förvaltningsfonder	440	(212)	228	142	(82)	60
	26 447	(17 292 )	9 155	25 701	(17 273 )	8 429
Indirekt förvaltning
Genomförd av:
Andra EU-byråer och EU-organ	723	(148)	575	616	(157)	459
Tredjeländer	1 586	(956)	630	1 861	(1 135 )	726
Internationella organisationer	9 000	(5 879 )	3 121	7 230	(4 432 )	2 797
Andra enheter	7 753	(3 933 )	3 820	6 498	(4 077 )	2 422
	19 062	(10 916 )	8 146	16 206	(9 801 )	6 404
Totalt	81 635	(37 335 )	44 300	76 416	(34 811 )	41 605
Långfristiga	21 939	—	21 939	20 219	—	20 219
Kortfristiga	59 696	(37 335 )	22 361	56 197	(34 811 )	21 386

Förfinansieringen motsvarar utbetalningar och därmed genomförandet av betalningsbemyndigandena. Såsom förklaras i not 1.5.7 är dessa förskott och har ännu inte redovisats. Även om förfinansieringen minskar de utestående åtagandena (se not 5.1) representerar den kostnader som ännu inte redovisats i resultaträkningen.

Avslutandet av programperioden 2007–2013 och det gradvisa inrättandet av program för perioden 2014–2020 utgör viktiga faktorer som påverkar beloppen i balansräkningen: Förfinansiering som avser de gamla programmen minskar vartefter kostnader tas upp när programmen avslutas, medan ytterligare förfinansiering har betalats ut för den nya programperioden.

Vid delad förvaltning förklarar denna övergång mellan programperioderna också rörelserna mellan omsättnings- och anläggningstillgångar. Vad gäller programperioden 2014–2020, bokförs den inledande förfinansiering som utbetalats som långfristig, medan den årliga förfinansieringen bokförs som kortfristig.

Ökningen med 0,9 miljarder euro i annan delad förvaltning avser Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF), i första hand för att stödja återuppbyggnad efter jordbävningen i de italienska regionerna Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien.

Vid direkt förvaltning rör förfinansieringen huvudsakligen Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Förfinansiering genom indirekt förvaltning omfattar främst interna program som Erasmus, Galileo och Egnos, men också instrument för yttre förbindelser, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI), instrumentet för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

Det rör sig om säkerheter som kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter: det ”nominella” respektive det ”löpande” värdet. För det nominella värdet är det det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till förekomsten av garantin. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut och/eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2017 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 620 miljoner euro medan det löpande värdet på dessa säkerheter uppgick till 462 miljoner euro (2016: 683 miljoner euro respektive 496 miljoner euro).

Vissa förfinansieringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och enligt Horisont 2020 täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Deltagargarantifonden är ett ömsesidigt instrument som skapats för att täcka riskerna som gäller utebliven betalning av belopp från stödmottagarna under genomförandet av de indirekta åtgärderna i Horisont 2020 och det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Alla deltagare i indirekta åtgärder som erhåller stöd från EU bidrar med 5 % av det totala belopp som tagits emot till deltagargarantifondens kapital.

Den 31 december 2017 uppgick förfinansieringsbeloppen som omfattades av deltagargarantifonden till totalt 1,9 miljarder euro (2016: 1,8 miljarder euro). EU (företrädd av kommissionen) fungerar som verkställande organ för deltagarna i deltagargarantifonden, men fonden ägs av deltagarna.

Vid årets slut uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 1 997 miljoner euro (2016: 1 951 miljoner euro). Tillgångarna i deltagargarantifonden omfattar också finansiella tillgångar som förvaltas av kommissionens generaldirektoratet för ekonomi och finans. Eftersom deltagargarantifonden är en separat enhet konsolideras fondernas tillgångar inte i EU:s årsredovisning.

2.5.2.    Övriga förskott till medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning	2 768	2 534
Stödordningar	1 895	1 300
Totalt	4 663	3 834
Långfristiga	3 018	1 651
Kortfristiga	1 645	2 183

Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning

Det är inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF-program) möjligt att göra förskottsbetalningar från EU-budgeten till medlemsstaterna så att de kan bidra till finansieringsinstrumenten (dvs. lån, garantier eller investeringar i eget kapital). Dessa finansieringsinstrument utformas och förvaltas på medlemsstaternas ansvar, inte kommissionens ansvar. Medel som vid årets utgång inte nyttjats genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för all förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i EU:s balansräkning.

Programperioden 2014-2020:

Till sammanhållningspolitiken har medlemsstaterna bidragit med ett belopp på 3 714 miljoner euro, varav uppskattningsvis 2 760 miljoner euro ännu inte hade genomförts den 31 december 2017. Detta omfattar medlemsstaternas bidrag till initiativet för små och medelstora företag, ett instrument som syftar till att uppmuntra till ytterligare utlåning till små och medelstora företag genom banksektorn (966 miljoner euro har betalats, varav uppskattningsvis 315 miljoner euro ännu inte har genomförts).

För landsbygdsutveckling förblev 8 miljoner euro outnyttjade vid årets slut.

Programperioden 2007-2013:

Alla belopp avseende sammanhållningspolitiken anses antingen ha genomförts eller omfördelats till andra åtgärder, varför inga tillgångar finns kvar i balansräkningen den 31 december 2017. Det bör noteras att det faktiska genomförandet av de olika instrumenten kommer att ses över som ett led i programmens avslut.

Stödordningar

På liknande sätt som ovan redovisas förskott som utbetalats av medlemsstaterna för olika stödprogram (statligt stöd och marknadsåtgärder via EGFJ eller investeringsåtgärder via Ejflu) som inte nyttjats vid årets slut som tillgångar i EU:s balansräkning. Kommissionen har beräknat värdet på dessa förskott på grundval av information från medlemsstaterna. Beloppen ingår i underrubriken stödordningar ovan.

Programperioden 2014-2020:

De outnyttjade beloppen vid årets slut beräknades uppgå till 680 miljoner euro för sammanhållningspolitiken och till 904 miljoner euro för jordbrukspolitiken.

Programperioden 2007-2013:

Det uppskattas att 311 miljoner euro (2016: 461 miljoner euro), vilket motsvarar förskott som har utbetalats inom ramen för jordbrukspolitiken, ännu inte hade nyttjats i slutet av 2017.

2.6.   FORDRINGAR AVSEENDE TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION OCH ÅTERKRAV AVSEENDE TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Långfristiga
Återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6.1	594	700
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	17	16
		611	717
Kortfristiga
Återkrav avseende transaktioner utan motprestation	2.6.1	11 065	10 347
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	689	558
		11 755	10 905
Totalt		12 366	11 621

2.6.1.    Återkrav avseende transaktioner utan motprestation

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Långfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	594	700
		594	700
Kortfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	6 190	8 162
Böter på konkurrensområdet	2.6.1.2	4 225	1 808
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.3	570	329
Övriga återkrav		81	47
		11 065	10 347
Totalt		11 659	11 047

2.6.1.1.   Återkrav från medlemsstaterna

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Traditionella egna medel i A-räkenskaperna	3 113	3 261
Traditionella egna medel i de särskilda räkenskaperna	1 617	1 437
Utestående egna medel	46	1 764
Nedskrivning	(997)	(753)
Övrigt	56	36
Återkrav av egna medel	3 836	5 745
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	2 280	2 606
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu),	955	924
Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling	16	30
Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard)	136	167
Nedskrivning	(804)	(999)
Återkrav på EGFJ och landsbygdsutveckling	2 583	2 729
Planerade återkrav av förfinansiering	182	293
Erlagd mervärdesskatt som ska återkrävas	64	41
Övriga återkrav på medlemsstaterna	120	55
Totalt	6 784	8 863
Långfristiga	594	700
Kortfristiga	6 190	8 162

De långfristiga fordringarna på medlemsstaterna avser icke verkställda beslut om kontroll av överensstämmelse. Dessa beslut rör Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Besluten ska verkställas genom årliga avbetalningar och/eller uppskjutna betalningar. De belopp som ingår under övriga återkrav inbegriper också belopp från böter som åläggs medlemsstaterna för överträdelser av EU-lagstiftningen (24 miljoner euro).

Återkrav av egna medel

Traditionella egna medel som består av tullar och sockeravgifter, samlas in av medlemsstaterna för kommissionens räkning. Medlemsstaterna ska fastställa de traditionella egna medlen och till kommissionen meddela de anspråk som fastställts genom månatliga rapporter av ”A-räkenskaperna”. Fastställda anspråk som inte har inbegripits i A-räkenskaperna, eftersom de inte har återkrävts av medlemsstaterna och ingen säkerhet har ställts (eller om säkerhet har ställts men ändå har ifrågasatts), anges i de särskilda räkenskaperna. Dessa fordringar är föremål för nedskrivning på grundval av de upplysningar som varje år lämnas av medlemsstaterna.

Den 31 december 2016 fanns sådana ratificerade justeringar av egna medel relaterade till de nya avsättningar som infördes genom beslutet för egna medel (ORD) från 2014 för åren 2014, 2015 och 2016 och som var utestående den 1 januari 2017. De återstående beloppen avser ändringsbudget nr 6/2017, som antogs den 30 november 2017. Beloppen skulle tas emot från och med den första arbetsdagen i januari 2018.

Den 8 mars 2018 sände kommissionen en formell underrättelse (överträdelse nr 2018/2008) till Förenade kungariket, eftersom landet vägrar att ställa tullavgifter till förfogande för EU-budgeten enligt kraven i EU-lagstiftningen. Enligt en rapport från Olaf från 2017 undvek importörer i Förenade kungariket att betala stora belopp i tullavgifter genom att använda fingerade och falska fakturor och upprätta oriktiga tulldeklarationer vid import. Kommissionen beräknar att överträdelsen av EU-lagstiftningen i Förenade kungariket, under perioden november 2011 till december 2017, resulterade i förluster för EU-budgeten på 2,2 miljarder euro (netto, dvs. efter avdrag för uppbördskostnader som Förenade kungariket behåller från bruttobeloppet på 2,7 miljarder euro). Dröjsmålsränta kommer också att tas ut på detta belopp. Beloppen i fråga ingår inte i räkenskaperna för 2017, eftersom de kommer att redovisas först när kriteriet för intäktsredovisning är uppfyllt, i enlighet med EU:s redovisningsregler.

Återkrav på EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna per den 31 december 2017, enligt medlemsstaternas deklarationer och attesteringar per den 15 oktober 2017. En uppskattning har gjorts för de återkrav som uppkommit efter denna deklaration och fram till den 31 december 2017. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på stödmottagare som troligtvis inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i justeringen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

2.6.1.2.   Belopp som kan återkrävas från böter på konkurrensområdet

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Bruttobelopp från böter som kan återkrävas	7 679	6 510
Mindre belopp som inbetalats	(3 282 )	(4 524 )
Mindre belopp som skrivits ned	(172)	(178)
Totalt	4 225	1 808
Långfristiga	—	—
Kortfristiga	4 225	1 808

Fordringar på 4 225 miljoner euro som avser böter för överträdelser av konkurrensreglerna som inte inbetalats vid årets slut (4 397 miljoner euro) minus nedskrivna belopp (172 miljoner euro). De belopp som inbetalats avser huvudsakligen kontantbetalningar från företag som ändock har inlett ett överklagande eller fortfarande har möjlighet att överklaga bötesbeslut vid EU-domstolarna. En eventualförpliktelse redovisas för möjligheten att dessa belopp ska återbetalas till företagen (se not 4.1.4).

Bötfällda företag som har inlett eller planerar att inleda ett överklagande har möjlighet att antingen göra preliminära inbetalningar eller lämna bankgarantier till kommissionen.

Det bör noteras att 942 miljoner euro av de böter som inte inbetalades innan årets utgång förföll till betalning efter den 31 december 2017. För vissa av de böter som inte inbetalades innan årets utgång har kommissionen godtagit garantier på totalt 3 124 miljoner euro (2016: 1 012 miljoner euro). Efter den 31 december 2017 har kommissionen godkänt ytterligare garantier på 880 miljoner euro.

De belopp som skrivits ned återspeglar kommissionens bedömning från fall till fall av de bötesbelopp som inte inbetalats eller som inte täcks av en garanti och som kommissionen inte förväntar sig kunna återkräva.

Ökningen av fordringar i form av böter för överträdelser av konkurrenslagstiftningen avser främst ett betydande bötesbelopp (2 424 miljoner euro) där de berörda företagen täckte bötesbeloppet med av kommissionen godkända bankgarantier, dvs. böterna betalas inte förrän efter den slutliga förlikningen inför domstol.

2.6.1.3.   Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Finansiella korrigeringar	1	9
Övriga upplupna intäkter	327	64
Förutbetalda kostnader från transaktioner utan motprestation	241	256
Totalt	570	329
Långfristiga	—	—
Kortfristiga	570	329

De andra upplupna intäkterna inbegriper 271 miljoner euro som kommissionen räknar med att kunna återkräva från medlemsstaterna på sammanhållningsområdet. Återkravet kommer att göras till följd av granskningen och godkännandet av de årsräkenskaper som medlemsstaterna lämnade in den 15 februari 2018. Detta förfarande för godkännande av medlemsstaternas årsredovisningar infördes för första gången på sammanhållningsområdet för programperioden 2014–2020.

2.6.2.    Fordringar avseende transaktioner med motprestation

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Långfristiga
Övriga fordringar	17	16
	17	16
Kortfristiga
Kunder	241	246
Nedskrivning av fordringar på kunder	(141)	(128)
Förutbetalda kostnader för transaktioner med motprestation	259	250
Övrigt	331	191
	689	558
Totalt	707	574

Den nedskrivning av fordringarna från kunder som redovisas enligt ovan inbegriper 68 miljoner euro för nedskrivningar som fastställts på individuell basis.

2.7.   LAGERSTOCKAR

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Vetenskapligt material	45	54
Övrigt	250	111
Totalt	295	165

2.8.   LIKVIDA MEDEL

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Konton i finansförvaltningar och centralbankskonton		20 078	24 566
Löpande konton		152	127
Förskottskonton		5	5
Överföringar (pengar på väg)		0	—
Bankkonton för budgetgenomförande	2.8.1	20 236	24 698
Likvida medel som hör till finansieringsinstrument	2.8.2	1 608	1 390
Likvida medel relaterade till böter	2.8.3	1 234	1 325
Likvida medel relaterade till andra institutioner, byråer och organ		999	1 006
Likvida medel relaterade till förvaltningsfonder		34	167
Totalt		24 111	28 585

2.8.1.    Bankkonton för budgetgenomförande och andra tidsbundna placeringar

Den här rubriken omfattar kommissionens medel på konton i varje medlemsstat och i Efta-länderna (i finansförvaltning eller centralbank), samt hos affärsbanker på löpande konton och förskottskonton samt i handkassa. Det likvida saldot i slutet av 2017 beror i huvudsak på följande:

—	När det gäller egna medel ingår i saldot vid årets slut ett totalt nettobelopp på 8,9 miljarder euro som ska betalas tillbaka till medlemsstaterna i början av 2018 till följd av en ändringsbudget som antogs i slutet av 2017.

—	Ytterligare ett bötesbelopp som kommissionen ålagt för en överträdelse av konkurrensreglerna på 0,5 miljarder euro som slutgiltigt betalades under 2017 ingår också som en del av det likvida saldot vid årets slut.

—	Det likvida saldot inbegriper också betalningsbemyndiganden avsatta för särskilda ändamål på 8,4 miljarder euro.

2.8.2.    Likvida medel som hör till finansieringsinstrument

Beloppen i denna rubrik avser huvudsakligen motsvarigheter till likvida medel som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning i syfte att genomföra vissa program som avser finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten (se not 2.4.1). Likvida medel som hör till finansieringsinstrument kan bara användas inom ramen för det berörda programmet.

2.8.3.    Likvida medel relaterade till böter

Dessa likvida medel avser belopp som erhållits i samband med att kommissionen utfärdat böter där ärendet fortfarande pågår. Beloppen hålls på särskilda inlåningskonton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall den andra parten kommer att överklaga, visas det underliggande beloppet som en eventualförpliktelse i not 4.1.4.

Sedan 2010 förvaltas alla nya preliminärt inbetalade böter av kommissionen i en särskilt inrättad Bufi-fond som investeras i finansieringsinstrument som redovisas som tillgångar som kan säljas (se not 2.4.1).

SKULDER

2.9.   PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Skulder i form av nettoersättningar till anställda

miljoner euro
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	31.12.2017 Totalt	31.12.2016 Totalt
Förmånsbestämt pensionsåtagande	63 951	1 854	7 756	73 560	67 664
Förvaltningstillgångar	Ej tillämpligt	(137)	(301)	(438)	(432)
Nettoskuld	63 951	1 717	7 455	73 122	67 231

Den totala ökningen av ersättningar till anställda beror främst på en ökning av nettoskulden för pensionssystemet för EU-tjänstemän. Denna ökning beror främst på det faktum att de ytterligare rättigheter som förvärvats av systemets medlemmar översteg utbetalningarna av ersättningar från systemet, uppdaterade aktuariella antaganden och en översyn av kvaliteten på uppgifterna, som delvis uppvägs av den höjda diskonteringsräntan.

2.9.1.    Pensionssystemet för EU-tjänstemän

Detta förmånsbestämda pensionsåtagande representerar nuvärdet av förväntade framtida betalningar som EU är skyldig att göra för att reglera de pensionsåtaganden som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder. Systemet är löpande och alla betalningar som ska göras genom systemet på årsbasis ingår i EU-budgeten varje år.

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar från pensionssystemet belasta EU-budgeten. Systemet är inte fonderat, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av pensionerna. En obligatorisk pensionsavgift dras av från grundlönen för aktiva medlemmar, som för närvarande uppgår till 9,8 %. Dessa avgifter behandlas som budgetintäkter för det året och bidrar till finansieringen av EU:s utgifter i allmänhet, se också not 3.6.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda den 31 december 2017 och på reglerna i den version av tjänsteföreskrifterna som var tillämplig på detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 25 (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Det noterades redan i årsredovisningen för 2016 att de behöriga kommissionsavdelningarna fortsatte att arbeta under 2017 för att stärka metoderna för insamling av uppgifter och därmed kvaliteten på underliggande uppgifter. Förbättringar har gjorts och speglas i det totala beloppet för ersättningar till anställda. Detta är ett pågående arbete.

Under 2018 kommer EU:s uppdaterade redovisningsregel 12, som grundas på IPSAS 39, att börja tillämpas. Eventuella följder av denna ändring kommer således att speglas i 2018 års räkenskaper.

2.9.2.    Andra pensionsplaner

Dessa avser pensionsåtaganden för ledamöter och tidigare ledamöter i kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för Europaparlamentets ledamöter.

2.9.3.    Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Utöver ovanstående pensionsplaner, görs en värdering av EU:s uppskattade åtagande i det gemensamma sjukförsäkringssystemet för sjuk- och hälsovårdskostnader som ska betalas efter det att anställd personal gått i pension (exklusive bidrag). Vid beräkningen av detta åtagande, som grundas på EU:s redovisningsregel (EAR) 12, tas hänsyn till hela den aktiva tjänstgöringsperioden. Uppdateringen av EAR 12 som börjar gälla från och med 2018 kommer att spegla IPSAS 39 och kan komma att ändra denna metod.

Rörligheten i nuvärdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet till anställda

Nuvärdet av en förmånsbestämd förpliktelse är nuvärdet av de förväntade framtida betalningarna, utan avdrag för värdet av eventuella förvaltningstillgångar, som krävs för att reglera en förpliktelse som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder.

En analys av det innevarande årets rörlighet vad gäller det förmånsbestämda pensionsåtagandet visas nedan:

miljoner euro
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde per den 31.12.2016	58 746	1 882	7 036	67 664
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	2 637	87	266	2 990
Räntekostnad	1 148	29	134	1 311
Aktuariella (vinster) och förluster	3 616	(86)	394	3 924
Bidrag från medlemmarna	—	—	21	21
Utbetalda förmåner	(1 417 )	(61)	(94)	(1 572 )
Ökning/(minskning) av skulder på grund av skatt på pensioner	(778)	1	—	(777)
Nuvärde per den 31.12.2017	63 951	1 854	7 756	73 560

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period är ökningen av nuvärdet av ett förmånsbestämt pensionsåtagande som uppstår till följd av nuvarande ledamöters tjänstgöring under den aktuella perioden.

Räntekostnader är den ökning under perioden av nuvärdet av ett förmånsbestämt pensionsåtagande som uppstår till följd av att ersättningarna är en period närmare reglering.

Aktuariella nettovinster och nettoförluster omfattar följande:

—	Erfarenhetsbaserade justeringar (effekterna av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden för 2017 och vad som faktiskt har inträffat under 2017) och

—	effekterna av ändringar av aktuariella antaganden, såväl ekonomiska (t.ex. förväntade löneökningar) eller demografiska (t.ex. dödlighet). Dessa antaganden uppdateras regelbundet för att spegla ändringar i de underliggande villkoren.

Förmåner (till exempel pensioner eller återbetalningar för hälso- och sjukvårdskostnader) utbetalas under året enligt systemets regler. Dessa utbetalade ersättningar leder till en minskning av det fastställda förmånsbestämda pensionsåtagandet, eftersom de inte längre ska betalas i framtiden.

Aktuariella antaganden – ersättningar till anställda

Principen aktuariella antaganden som används vid värderingen av de två viktigaste försäkringssystemen för EU-anställda visas nedan:

	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Gemensamma sjukförsäkringssystemet
2017
Nominell diskonteringsränta	1,9  %	2,0  %
Förväntad inflationstakt	1,5  %	1,6  %
Realräntesats	0,4  %	0,4  %
Förväntade löneökningsnivåer	1,8  %	1,7  %
Ändringar av sjukvårdskostnader	Ej tillämpligt	3,0  %
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66
2016
Nominell diskonteringsränta	1,7  %	1,9  %
Förväntad inflationstakt	1,4  %	1,5  %
Realräntesats	0,3  %	0,4  %
Förväntade löneökningsnivåer	1,2  %	1,1  %
Ändringar av sjukvårdskostnader	Ej tillämpligt	3,0  %
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66

Dödligheten är baserad på livslängdstabellen för EU-tjänstemän – EULT 2018 (2016: Livslängdstabell för internationella tjänstemän – ICSLT 2013).

Den nominella diskonteringsräntan fastställs som värdet av nollkupongsavkastningskurvorna (med en löptid på 20 år räknat från och med december 2017 för pensionssystemet för tjänstemän och med en löptid på 25 år för det gemensamma sjukförsäkringssystemet). Den inflationstakt som används är den väntade inflationstakten under en likvärdig tidsperiod. Den måste fastställas empiriskt, baserad på väntade värden som uttrycks med hjälp av indexobligationer på de europeiska finansmarknaderna. Den reala diskonteringsräntan beräknas utifrån den nominella diskonteringsräntan och den väntade långfristiga inflationstakten.

Rörlighet i förvaltningstillgångars nuvärde

miljoner euro
	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde per den 31.12.2016	139	293	432
Rörlighet i förvaltningstillgångar netto	(2)	8	6
Nuvärde per den 31.12.2017	137	301	438

Femårstrend

miljoner euro
	2013	2014	2015	2016	2017
Skulder i form av ersättningar till anställda	46 818	58 616	63 814	67 231	73 122

Den väsentliga ökningen av skulden för ersättningar till anställda under femårsperioden kan till stor del förklaras av att den reala diskonteringsränta som användes för att diskontera de framtida kassaflödena har minskat. Denna minskning är kopplad till de underliggande ekonomiska villkoren, särskilt de minskade räntorna. När det gäller pensionssystemet för tjänstemän, sjönk t.ex. den reala diskonteringsräntan från 1,8 % i slutet av 2013 till 0,4 % i slutet av 2017.

Belopp som förts upp i resultaträkningen

miljoner euro
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionsplaner	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
2017
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period	2 360	89	266	2 715
Räntekostnad	1 027	29	134	1 190
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder	—	—	—	—
Ändring av förvaltningstillgångar	—	(15)	(81)	(96)
Personal- och pensionskostnader	3 387	103	318	3 808
Aktuariella vinster och förluster	3 236	(86)	394	3 544
Totalt bokförda	6 623	17	712	7 353

Gemensamma sjukförsäkringssystemets känslighet

En ändring med en procentenhet av antagandena om sjukvårdskostnadernas utveckling skulle få följande konsekvenser:

miljoner euro
	En ökning med en procentenhet	En minskning med en procentenhet
De sammanlagda kostnaderna för tjänstgöring under innevarande period och räntekostnadskomponenter i periodiska nettosjukvårdskostnader efter avslutad anställning	166	(141)
Ackumulerade sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst	2 538	(1 867 )

2.10.   AVSÄTTNINGAR

miljoner euro
	Belopp den 31.12.2016	Ytterligare avsättningar	Belopp som inte har tagits i anspråk och som har återförts	Belopp som har tagits i anspråk	Överföringar mellan tillgångskategorier	Ändring av värdering	Belopp den 31.12.2017
Rättsfall:
Jordbruk	149	49	(26)	(122)	—	—	49
Sammanhållning	217	2	—	(198)	—	—	20
Övrigt	102	21	(3)	(2)	—	3	120
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	1 113	—	—	(32)	—	853	1 934
Finansiella	880	378	(46)	(94)	—	(3)	1 115
Böter	23	7	(4)	—	—	—	27
Övrigt	127	191	(39)	(8)	—	1	272
Totalt	2 611	648	(118)	(456)	—	853	3 538
Långfristiga	1 936	440	(30)	(128)	(194)	856	2 880
Kortfristiga	675	208	(88)	(328)	194	(3)	659

Avsättningar är belopp som härrör från tidigare händelser och som sannolikt kommer att behöva betalas från EU-budgeten i framtiden.

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter årets utgång med avseende på ett visst antal pågående rättsfall.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

Under 2017 uppdaterades grunden för avsättningen genom ”JRC Decommissioning & Waste Management Programme Strategy (D&WMP) – uppdaterad 2017”. Översynen av strategin, tillsammans med budget- och personalbehov, har genomförts tillsammans med den oberoende D&WMP Expert Group. Den är en uppföljning av de kommentarer som framkom vid granskningen av programmet av externa experter under 2012 och rekommendationer från Gemensamma forskningscentrets internrevision om avveckling under 2015. Den utgör den bästa tillgängliga uppskattningen av budgeten och den personal som behövs för att genomföra avvecklingen av Gemensamma forskningscentrets anläggningar i Geel, Ispra, Karlsruhe och Petten.

Enligt EU:s redovisningsregler har avsättningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en euroswappkurva). Den 31 december 2017 ledde detta till en avsättning på 1 934 miljoner euro, uppdelad mellan belopp som väntas tas i anspråk under 2018 (30 miljoner euro) eller senare (1 904 miljoner euro). Ökningen med 821 miljoner euro jämfört med den 31 december 2016 beror främst på den förlängda tidsperioden (för närvarande cirka 40 år, tidigare cirka 20 år).

Det bör noteras att stora osäkerheter, som beror på den långfristiga planeringen av avvecklingen av kärnkraftverk, kan påverka denna beräkning som kan komma att öka betydligt i framtiden. De största osäkerhetskällorna beror på den avvecklade anläggningens sluttillstånd, nukleära material, avfallshantering och bortskaffande, nationella regelverks ofullständiga eller bristande definitioner, komplicerade och tidskrävande tillståndsprocess och framtida utveckling av den industriella avvecklingsmarknaden.

Finansiella avsättningar

Dessa avser främst avsättningar för de förluster som beräknas uppstå i samband med säkerheterna för de olika finansieringsinstrumenten, däranförtrodda enheter har befogenhet att ställa säkerheter i eget namn, men för EU:s räkning och på dennas risk. Den finansiella risken för EU som är kopplad till garantierna är begränsad och finansiella tillgångar finansieras gradvis för att täcka framtida garantianspråk. Denna rubrik omfattar också avsättningar för utestående lån till Syrien från EIB enligt dess mandat för extern utlåning och som därmed garanteras av EU genom garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde.

Ökningen av den finansiella avsättningen avser en ökning av volymen av transaktioner som täcks av garantier inom ramen för Horisont 2020-programmets och Cosmeprogrammets finansieringsinstrument.

2.11.   FINANSIELLA SKULDER

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Långfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	50 061	55 067
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.11.2	2	—
		50 063	55 067
Kortfristiga finansiella skulder
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	6 850	2 283
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	2.11.2	—	1
		6 850	2 284
Totalt		56 913	57 351

2.11.1.    Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Upplåning för finansiellt stöd	2.11.1.1	54 841	55 128
Övriga finansiella skulder	2.11.1.2	2 070	2 222
Totalt		56 911	57 350
Långfristiga		50 061	55 067
Kortfristiga		6 850	2 283

2.11.1.1.   Upplåning för finansiellt stöd

miljoner euro
	EFSM	BOP	MFA	Euratom	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per den 31.12.2016	47 456	4 272	2 964	252	184	55 128
Ny upplåning	—	—	1 013	50	—	1 063
Återbetalningar	—	(1 150 )	(58)	(52)	(76)	(1 336 )
Växelkursskillnader	—	—	—	(1)	(7)	(8)
Ändringar av bokfört värde	0	(8)	5	—	(4)	(7)
Totalt per den 31.12.2017	47 456	3 114	3 924	250	97	54 841
Långfristiga	42 300	1 700	3 846	203	93	48 141
Kortfristiga	5 156	1 414	78	47	5	6 700

Upplåningen omfattar främst skulder som styrkts med intyg och uppgår till 54 674 miljoner euro (2016: 54 951 miljoner euro). Ändringarna i det bokförda värdet motsvarar ändringen i upplupna räntor.

Bortsett från EKSG under avveckling garanteras återbetalningen av ovannämnda lån ytterst genom EU-budgeten – se not 4.1.2, och i förlängningen av varje medlemsstat.

Lånens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2017	31.12.2016
Makroekonomiskt stöd	0 % — 4,54  %	0 % — 4,54  %
Euratom	0 % — 5,68  %	0 % — 5,68  %
Betalningsbalansstöd	2,88  % — 3,38  %	2,37  % — 3,37  %
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)	0,62  % — 3,75  %	0,62  % — 3,75  %
EKSG under avveckling	6,91  % — 8,97  %	6,92  % — 9,78  %

2.11.1.2.   Övriga finansiella skulder

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Långfristiga
Skulder i samband med finansiell leasing	1 456	1 545
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	305	329
Övrigt	159	160
	1 920	2 034
Kortfristiga
Skulder i samband med finansiell leasing	89	84
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	24	22
Böter som ska återbetalas	13	25
Övrigt	24	58
	150	189
Totalt	2 070	2 222

Skulder i samband med finansiell leasing

miljoner euro
Beskrivning	Framtida belopp som ska betalas
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Total skuld
Mark och byggnader	85	424	1 023	1 532
Övriga materiella tillgångar	4	9	—	13
Totalt per den 31.12.2017	89	433	1 023	1 545
Räntedel	69	249	247	565
Totala framtida minimileasingbetalningar per den 31.12.2017	158	682	1 271	2 111
Totala framtida minimileasingbetalningar per den 31.12.2016	156	678	1 439	2 274

Beloppen ovan relaterade till leasing och byggnader måste finansieras genom framtida budgetar.

2.11.2.    Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
Typ av derivat	31.12.2017		31.12.2016
	Teoretiskt belopp	Verkligt värde	Teoretiskt belopp	Verkligt värde
Valutaforwardskontrakt	—	—	101	1
Valutaoption (put spread)	9	2	—	—
Totalt	9	2	101	1
Långfristiga	9	2	—	—
Kortfristiga	—	—	101	1

Den 31 december 2017 innehar EU ett derivatinstrument (valutaoption – put spread) genom vilket den täcker den utländska valutans (UHA) värdeminskning i samband med lån från finansinstitut till små och medelstora företag i Ukraina i syfte att öka tillgången till finansiering, samt lånevillkorens attraktionskraft i Ukraina. Enligt avtalet ska EU tillhandahålla sina partner en köpoption för varje berättigat lån, på högst 30 %, för ett EU-bidrag om kursen mellan UHA/EUR skulle minska i värde.

Den 31 december 2017 delades alla finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning in i nivå 2 i rangordningen för verkligt värde (värdering enligt andra observerbara underliggande uppgifter än noterade priser).

2.11.3.    Finansiellt garantiåtagande

EIB:s utbetalning av Efsis garanti för skuldportföljen inom ramen för Efsis infrastruktur- och innovationsdel (IIW) kategoriseras som ett finansiellt garantiåtagande. Efsis finansiella garantiåtagande uppgick den 31 december 2017 till noll euro, eftersom de intäkter som ska tas emot enligt garantin överstiger väntade förluster (se not 4.1.1).

2.12.   SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

miljoner euro
	Bruttobelopp	Juster- ingar	Nettobelopp den 31.12.2017	Bruttobelopp	Juster- ingar	Nettobelopp den 31.12.2016
Ersättningsanspråk och fakturor från:
Medlemsstater:
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	481	—	481	500	(34)	467
Eruf och sammanhållningsfonden	12 602	(883)	11 719	10 663	(793)	9 871
Europeiska socialfonden (ESF)	4 183	(264)	3 919	4 145	(95)	4 050
Övrigt	746	(280)	466	793	(47)	747
Privata och offentliga enheter	1 563	(144)	1 419	1 677	(169)	1 507
Totala ersättningsanspråk och fakturor som tagits emot	19 574	(1 571 )	18 004	17 779	(1 138 )	16 641
EGFJ	11 534	Ej tillämpligt	11 534	12 193	Ej tillämpligt	12 193
Skulder på egna medel	8 836	Ej tillämpligt	8 836	10 441	Ej tillämpligt	10 441
Diverse skulder	341	Ej tillämpligt	341	364	Ej tillämpligt	364
Övrigt	333	Ej tillämpligt	333	364	Ej tillämpligt	364
Totalt	40 618	(1 571 )	39 048	41 142	(1 138 )	40 005

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar fakturor och ersättningskrav som tagits emot, men ännu inte betalats vid årets slut. De redovisas första gången vid tidpunkten för mottagandet av fakturor/ersättningsanspråk för de begärda beloppen. Skulderna justeras senare enbart med hänsyn tagen till de belopp som godkänts efter en översyn av kostnaderna, och de belopp som uppskattas vara berättigade, efter förfarandet för periodavgränsning. De belopp som inte beräknas vara berättigade ingår i kolumnen justeringar. De största beloppen avser strukturåtgärder.

Under programperioden 2014–2020 föreskrivs i förordningen om gemensamma bestämmelser som ska tillämpas på strukturfonderna (Eruf och ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) att EU-budgeten är skyddad genom ett systematiskt bevarande av 10 % av de mellanliggande betalningar som verkställs. I februari efter budgetårets slut (1 juli–30 juni) är kontrollcykeln fullständig, både genom förvaltningskontroller av förvaltningsmyndigheterna och revisioner från revisionsmyndigheterna. Kommissionen granskar de kvalitetssäkringsdokument och räkenskaper som lämnats in av medlemsstaternas berörda myndigheter. Utbetalning eller återkrav av slutbetalningen görs först efter det att denna bedömning är färdig och räkenskaperna godkänts. Det belopp som hållits inne enligt denna avsättning uppgick vid utgången av 2017 till 3,1 miljarder euro. En del av detta belopp (0,6 miljarder euro) är beräknade som icke berättigande på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i sina räkenskaper och som också ingår i kolumnen justeringar.

Den sista delen i justeringarna av skulderna motsvaras av de belopp som avser övriga förskott till medlemsstaterna (se not 2.5.2) som återstår att utbetala vid årets utgång (0,3 miljarder euro).

När det gäller sammanhållningspolitiken (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF) fortsätter ersättningsanspråken för perioden 2007–2013 att vara betydande och uppgår till 10 miljarder euro, när kommissionen kontrollerar de slutliga ersättningsanspråk som medlemsstaterna lämnat in. Samtidigt ökade ersättningsanspråken för perioden 2014–2020 till 5 miljarder euro till följd av framstegen i programmens genomförande.

Ansökningar om förfinansiering

Utöver de ovanstående beloppen hade förfinansieringsansökningar motsvarande 0,5 miljarder euro tagits emot, men ännu inte utbetalats vid årets slut. Enligt EU:s redovisningsregler bokförs inte dessa belopp som skulder.

Skulder på egna medel

Skulder på egna medel avser medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten. Dessa ska återbetalas vid utgången av året enligt ändringsbudget nr 6/2017. Ändringsbudgetar genomförs i enlighet med artikel 10.3 i förordning nr 609/2014. Det betydande beloppet den 31 december 2017 beror på antagandet av ändringsbudget nr 6/2017 den 30 november 2017. Enligt denna lagbestämmelse återbetalades beloppen till medlemsstaterna den första arbetsdagen i januari 2018.

2.13.   UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Upplupna kostnader	63 588	66 800
Förutbetalda intäkter	111	638
Övrigt	203	143
Totalt	63 902	67 580

De upplupna kostnaderna delas upp på följande sätt:

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
EGFJ	33 303	33 033
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	17 464	17 024
Eruf och Sammanhållningsfonden	4 249	7 157
Europeiska socialfonden (ESF)	2 870	3 473
Övrigt	5 702	6 112
Totalt	63 588	66 800

Den största rörligheten avser sammanhållningspolitiken med en minskning på 2,9 miljarder euro för Eruf och sammanhållningsfonden och med 0,6 miljarder euro för ESF. Detta beror på minskade upplupna kostnader för den tidigare programperioden 2007–2013, eftersom programmen har kommit in i slutfasen.

NETTOTILLGÅNGAR

2.14.   RESERVER

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Reserv verkligt värde	2.14.1	278	325
Reserv för garantifonden	2.14.2	2 663	2 643
Övriga reserver	2.14.3	1 935	1 873
Totalt		4 876	4 841

2.14.1.    Reserv verkligt värde

I enlighet med EU:s redovisningsregler redovisas justeringar till verkligt värde i fråga om finansiella tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

Ändringar i reserven för verkligt värde under perioden

miljoner euro
	2017	2016
Inkluderat i reserven för verkligt värde	(8)	34
Inkluderat i resultaträkningen	6	—
Totalt	(2)	34

2.14.2.    Reserv för garantifonden

Denna reserv avspeglar det fastställda målbeloppet på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom EU-budgeten inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat som ska hållas som tillgångar i garantifonden för åtgärder avseende tredje land (se not 2.4.1).

2.14.3.    Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen reserven för EKSG under avveckling (1 515 miljoner euro). Denna reserv berör kol- och stålforskningsfonden som inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.15.   FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

miljoner euro
Fordringar på medlemsstaterna den 31.12.2016	76 881
Återbetalning av 2016 års budgetöverskott till medlemsstaterna	6 405
Rörelser i reserven för garantifonden	20
Rörelser i övriga reserver	11
Årets ekonomiska resultat	(8 082 )
Totala fordringar på medlemsstaterna den 31.12.2017	75 234

Detta belopp utgör den del av de kostnader som EU hade ådragit sig fram till den 31 december och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen år n, även om de faktiskt kan ha betalats ut år n+1 (eller senare) och därmed finansieras genom budgeten för år n+1 (eller senare). Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årsskiftet, eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan motsvarande belopp finansieras via framtida budgetar. De största beloppen i sammanhanget är verksamheten i EGFJ och utbetalningar av ersättningar till anställda.

Det bör noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetintäkterna bör alltid vara lika med eller överstiga budgetkostnaderna och eventuella intäktsöverskott återbetalas till medlemsstaterna.

3.   NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: EGNA MEDEL

3.1.   EGNA MEDEL FRÅN BNI

EU:s rörelseintäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Egna medel från BNI (bruttonationalinkomst) uppgår till 78 620 miljoner euro för 2017 (2016: 95 578 miljoner euro) och är den största av de tre kategorierna av egna medel. En enhetlig procentandel tas ut från varje medlemsstats BNI. Egna medel från BNI balanserar intäkter och kostnader, dvs. finansierar den del av budgeten som inte täcks av andra intäktskällor. De minskade intäkterna från BNI beror huvudsakligen på den betydande minskningen av betalningsbemyndigandena och det relativt höga budgetöverskottet från föregående budgetår (6 405 miljoner euro). Båda delarna minskade de BNI-baserade bidrag som begärdes från medlemsstaterna under 2017, eftersom detta bidrag är en utjämnande siffra.

3.2.   TRADITIONELLA EGNA MEDEL

miljoner euro
	2017	2016
Tullavgifter	20 475	20 301
Sockeravgifter	45	138
Totalt	20 520	20 439

Traditionella egna medel innefattar tullar och sockeravgifter. Medlemsstaterna behåller 20 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

3.3.   EGNA MEDEL FRÅN MERVÄRDESSKATT

De mervärdesskattebaserade egna medlen tas ut från medlemsstaternas mervärdesskattebaser, som är teoretiskt harmoniserade bedömningsunderlag i enlighet med EU:s regler. Bidrag från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig uttagssats på 0,3 % för varje medlemsstats mervärdesskattebas. För perioden 2014–2020 föreskrivs i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom en reducerad uttagssats (0,15 %) för Tyskland, Nederländerna och Sverige.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: ÖVERFÖRINGAR

3.4.   BÖTER

Dessa intäkter på 4 664 miljoner euro (år 2016: 3 858 miljoner euro) avser böter som kommissionen ålagt företag som överträder EU:s konkurrensregler och böter som kommissionen har ålagt medlemsstaterna för överträdelser av unionsrätten. Kommissionen redovisar intäkter från böter när den antar beslutet att ålägga böter och den officiellt underrättar adressaten. Bötesbeloppen under 2017 utgörs huvudsakligen av böter på konkurrensområdet (4 568 miljoner euro). De viktigaste fallen rör överträdelser av EU:s antitrustregler, dvs. ett bötesbelopp som ålagts Alphabet Inc och Google Inc för missbruk av dominerande ställning som sökmotor (2 424 miljoner euro), böter som ålagts Scania för att ha deltagit i en kartell i lastbilssektorn (881 miljoner euro) och böter som ålagts 11 flygfraktföretag för en priskartell (776 miljoner euro).

3.5.   ÅTERKRAV AV KOSTNADER

miljoner euro
	2017	2016
Delad förvaltning	1 775	1 876
Direkt förvaltning	81	56
Indirekt förvaltning	23	15
Totalt	1 879	1 947

Denna rubrik avser huvudsakligen återbetalningskrav som utfärdats av kommissionen och som inbetalas eller avräknas mot (dvs. dras av) efterföljande betalningar som bokförts i kommissionens redovisningssystem. Syftet är att återkräva kostnader som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten. Återkrav baseras på kontroller, revisioner eller analyser av berättigande och därför utgör dessa åtgärder viktiga överväganden vid genomförandet av EU-budgeten. Dessa skyddar EU-budgeten från lagstridiga utgifter och är särskilt viktiga sedan revisionsrätten i sina revisionsresultat funnit en väsentlig nivå felaktiga utbetalningar från EU-budgeten – se revisionsrättens årsrapport inklusive revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

I denna kategori ingår även återbetalningskrav från medlemsstater till mottagare av EGFJ-ersättningar samt skillnaden i uppskattade upplupna intäkter från föregående årsslut jämfört med det aktuella året.

Beloppen i tabellen ovan är intäkter som uppkommer till följd av utfärdande av återbetalningskrav. Av denna orsak kan dessa siffror inte visa den fulla omfattningen av åtgärder som vidtagits för att skydda EU-budgeten, och visar dem inte heller, särskilt avseende sammanhållningspolitiken där det finns specifika mekanismer för att säkerställa korrigering av kostnader som inte är stödberättigande, där merparten inte inbegriper utfärdandet av ett återbetalningskrav. Här ingår inte belopp som återkrävts genom avräkning mot kostnader, belopp som återkrävts genom tillbakadragande och återkrav av förfinansiering.

Merparten av totalbeloppet hanteras genom återkrav vid delad förvaltning:

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och Ejflu är de belopp, som under året redovisas som intäkter under denna rubrik, finansiella korrigeringar för året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året. Som intäkter redovisas även nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier eller oriktigheter och som medlemsstaterna deklarerat vara återkrävda vid årets slut.

Sammanhållningspolitik

I de belopp som avser sammanhållningspolitiken ingår av kommissionen utfärdade återbetalningskrav som rör felaktiga utbetalningar från tidigare år och avdrag för kostnader minus en minskning av upplupna intäkter vid årets slut.

3.6.   ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

miljoner euro
	2017	2016
Budgetjusteringar	5 806	1 956
Bidrag från tredjeländer	1 269	953
Skatt och bidrag från personal	1 218	1 189
Bidragen från medlemsstaterna för externt bistånd	988	732
Överföring av tillgångar	208	147
Justering av avsättningar	29	14
Jordbruksavgifter	4	5
Övrigt	854	744
Totalt	10 376	5 740

Budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2016 års budget (6 405 miljoner euro). Föregående års budgetöverskott överförs till nästa år och utgör en intäkt för 2017.

Bidrag från tredjeländer utgörs av bidrag från Eftaländer och anslutningsländer.

Intäkterna från skatter och bidrag från personalen utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till personalens pensionssystem samt inkomstskatt, vilka är de två viktigaste beloppen.

Bidragen från medlemsstaterna för externt bistånd utgörs i huvudsak av de belopp som mottagits för att upprätta faciliteten för flyktingar i Turkiet.

Intäkter för överföring av tillgångar avser överföringen av satelliter under Copernicus-programmet (tidigare GMES-programmet) från Europeiska rymdorganisationen (ESA) till kommissionen (se not 2.2). Denna överföring utgör enligt EU:s redovisningsregler en transaktion utan motprestation och uppkommer under framtida perioder för de Copernicus-satelliter som ännu återstår att uppföra.

Jordbruksavgifterna avser i första hand mjölkavgifterna. Dessa avgifter är ett sätt att styra marknaden genom påföljder för mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter. Då avgifterna inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra inkomster som avsatts för särskilda ändamål.

Övriga intäkter från transaktioner utan direkt motprestation från 2017 inbegriper ett belopp på 300 miljoner euro från Europeiska utvecklingsfonden (EUF), vilket motsvarar dess bidrag till EFSD:s garantifond som ska inrättas under 2018 enligt förordning (EU) 2017/1601.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

3.7.   FINANSIELLA INTÄKTER

miljoner euro
	2017	2016
Räntor på:
Lån	1 379	1 446
Försenade betalningar	217	108
Övrigt	41	38
Premieintäkter på finansiellt garantiåtagande (Efsi)	61	16
Finansiella intäkter från finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning	57	0
Realiserade vinster på finansiella tillgångar som kan säljas	38	35
Utdelningar	23	13
Övrigt	28	112
Totalt	1 845	1 769

Ränteintäkter från lån avser främst lån som beviljats för finansiellt stöd (se not 2.4.3).

Ränteintäkter på försenade betalningar härrör huvudsakligen från böter och egna medel som förfallit till betalning och som inte betalats i tid.

3.8.   ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

miljoner euro
	2017	2016
Avgiftsintäkter för tjänsteprestationer (organ)	557	267
Växelkursvinster	281	331
Avgifts- och premieintäkter för finansiella instrument	51	48
Intäkter från materiella anläggningstillgångar	43	17
Försäljning av varor	42	46
Andel av EIF:s nettoresultat	21	2
Övrigt	338	288
Totalt	1 332	998

Intäkter från avgifter för tillhandahållande av tjänster innehåller huvudsakligen de avgifter för godkännande av försäljning som tas ut av Europeiska läkemedelsmyndigheten och varumärkesavgifter som tas ut av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

KOSTNADER

3.9.   DELAD FÖRVALTNING

miljoner euro
Genomförda av medlemsstater	2017	2016
Europeiska garantifonden för jordbruket	44 289	44 152
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	11 359	12 604
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	17 650	35 045
Europeiska socialfonden	7 353	9 366
Övrigt	1 253	1 606
Totalt	81 905	102 772

Övergången från den tidigare programplaneringsperioden 2007–2013 till nuvarande programplanering för 2014–2020 förklarar kostnadsminskningen på 17,4 miljarder euro på sammanhållningsområdet: De kostnader som redovisades för perioden 2007–2013 minskade kraftigt (28,6 miljarder euro), eftersom genomförandet har slutförts och programmen har gått in i avslutsfasen. Samtidigt ökade de kostnader som redovisades för perioden 2014–2020, men bara med 11,2 miljarder euro, eftersom programmen nu går framåt.

Andra kostnader omfattar huvudsakligen följande: Asyl och migration (485 miljoner euro), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (378 miljoner euro) och Fonden för inre säkerhet (226 miljoner euro).

3.10.   DIREKT FÖRVALTNING

miljoner euro
	2017	2016
Genomförd av kommissionen	8 831	9 254
Genomförd av EU:s genomförandeorgan	6 699	6 259
Genomförd av förvaltningsfonder	208	97
Totalt	15 738	15 610

Dessa belopp rör främst genomförandet av forskningspolitiken (7,2 miljarder euro), nätverksprogrammen (1,3 miljarder euro), instrumenten för utvecklingssamarbete (1,3 miljard euro), den europeiska grannskapspolitiken (1,2 miljarder euro) och humanitärt bistånd (0,7 miljarder euro).

3.11.   INDIREKT FÖRVALTNING

miljoner euro
	2017	2016
Genomförd av andra EU-byråer och EU-organ	2 667	2 547
Genomförd av tredjeländer	1 101	876
Genomförd av internationella organisationer	3 014	2 382
Genomförd av andra enheter	1 478	2 035
Totalt	8 260	7 840

Av de indirekta förvaltningskostnaderna avser 4,2 miljarder euro åtgärder avseende tredjeland (framför allt områdena föranslutning, humanitärt bistånd, internationellt samarbete och grannskap). Ytterligare 3,6 miljarder euro används för att öka Europas konkurrenskraft (på områden som forskning, satellitnavigationssystem och utbildning).

3.12.   PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADER

miljoner euro
	2017	2016
Personalkostnader	6 193	6 074
Pensionskostnader	3 808	3 702
Totalt	10 002	9 776

De höjda pensionskostnaderna utgör en del av de ändringar som har uppkommit till följd av att andra aktuariella värderingar utfördes av de ersättningar som ska utbetalas till de anställda än aktuariella antaganden. De utgör således inte de faktiska pensionsutbetalningarna för året, vilka är betydligt lägre.

3.13.   ÄNDRINGAR I AKTUARIELLA ANTAGANDEN OM ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Den aktuariella nettoförlusten på 3 544 miljoner euro under denna rubrik gäller de skulder som avser ersättningar till anställda och som tagits upp i balansräkningen (se not 2.9).

3.14.   FINANSIERINGSKOSTNADER

miljoner euro
	2017	2016
Räntekostnader:
Upplåning	1 373	1 440
Övrigt	22	57
Nedskrivningsförlust från lån och fordringar	324	184
Finansiell leasing	81	67
Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas	39	40
Förlust på finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning	12	1
Realiserade förluster på finansiella tillgångar som kan säljas	2	0
Övrigt	42	116
Totalt	1 896	1 904

Räntekostnaderna för upplåning motsvarar främst ränteintäkter på utlåning för finansiellt stöd (rygg-mot-rygg-transaktioner).

Nedskrivningsförluster från lån och fordringar inbegriper ett belopp på 243 miljoner euro för traditionella egna medel (se not 2.6.1.1).

3.15.   ÖVRIGA KOSTNADER

miljoner euro
	2017	2016
Administration och it	2 521	2 455
Materiella anläggningstillgångar	1 423	1 021
Justering av avsättningar	1 377	685
Växelkursförluster	446	505
Kostnader för löpande leasingavtal	414	383
Nedsättning av böter av domstolen	67	18
Övrigt	509	419
Totalt	6 756	5 486

Den ökning av kostnader som avser avsättningar beror främst på ändringar av avsättningen för avveckling av kärnkraftsanläggningar (se not 2.10).

Kostnader för forskning och utveckling tas upp under administrativa kostnader och it-kostnader enligt följande:

miljoner euro
	2017	2016
Kostnader för forskning	376	344
Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas	81	88
Totalt	456	431

3.16.   SEGMENTRAPPORTERING ENLIGT RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (MFF)

miljoner euro
	Smart tillväxt för alla	Hållbar tillväxt	Säkerhet och medborgarskap	Europa i världen	Administration	Ej tilldelat till en rubrik i den fleråriga budgetramen (9)	Totalt
Egna medel från BNI	—	—	—	—	—	78 620	78 620
Traditionella egna medel	—	—	—	—	—	20 520	20 520
Mervärdesskatt	—	—	—	—	—	16 947	16 947
Böter	—	—	—	—	—	4 664	4 664
Återkrav av kostnader	357	1 488	5	28	0	0	1 879
Övrigt	1 172	244	43	414	4 827	3 676	10 376
Intäkter från transaktioner utan motprestation	1 529	1 732	48	443	4 827	124 428	133 006
Finansiella intäkter	147	(4)	0	17	1	1 684	1 845
Övrigt	196	(12)	(6)	10	338	805	1 332
Intäkter från transaktioner med motprestation	343	(15)	(6)	27	338	2 489	3 177
Totala intäkter	1 873	1 716	42	470	5 166	126 917	136 183
Kostnader genomförda av medlemsstater:
EGFJ	—	(44 289 )	—	—	—	—	(44 289 )
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	—	(11 359 )	—	—	—	—	(11 359 )
Eruf och sammanhållningsfonden	(17 650 )	—	—	—	—	—	(17 650 )
Europeiska socialfonden (ESF)	(7 353 )	—	—	—	—	—	(7 353 )
Övrigt	(439)	74	(897)	9	—	0	(1 253 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorganen och förvaltningsfonderna	(9 809 )	(525)	(1 080 )	(4 337 )	(12)	25	(15 738 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	(2 530 )	(121)	(754)	(24)	—	762	(2 667 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	(434)	0	(177)	(3 504 )	—	—	(4 115 )
Genomförda av andra enheter	(819)	15	1	(675)	(0)	—	(1 478 )
Personal- och pensionskostnader	(1 638 )	(360)	(426)	(615)	(5 977 )	(986)	(10 002 )
Ändringar i aktuariella antaganden om ersättningar till anställda	—	—	—	—	(3 544 )	—	(3 544 )
Kostnader för finansiella transaktioner	(88)	(16)	(0)	(18)	(106)	(1 668 )	(1 896 )
Övriga kostnader	(2 453 )	(88)	(196)	(113)	(3 386 )	(521)	(6 756 )
Totala kostnader	(43 213 )	(56 669 )	(3 528 )	(9 277 )	(13 025 )	(2 389 )	(128 101 )
Årets ekonomiska resultat	(41 341 )	(54 953 )	(3 486 )	(8 807 )	(7 859 )	124 528	8 082

Tabellen över intäkter och kostnader enligt rubrik i den fleråriga budgetramen baseras på uppskattningar, eftersom alla åtaganden inte är kopplade till en rubrik i budgetramen.

4.   EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

4.1.   EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Eventualförpliktelser är eventuella framtida betalningsåtaganden för EU som kan uppstå på grund av tidigare händelser eller rättsligt bindande åtaganden som gjorts men som kommer att bero på framtida händelser, som inte helt ligger inom EU:s kontroll. De avser främst finansiella garantier (på lån och finansiella stödprogram) och juridiska risker. Alla eventualförpliktelser, utom för böter och garantier som täcks av medel (se not 2.4.1) kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras genom EU-budgeten (och därmed EU:s medlemsstater) under de kommande åren.

4.1.1.    Budgetgarantier

miljoner euro
	31.12.2017			31.12.2016
	Tak	Undertecknade	Utbetalade	Tak	Undertecknade	Utbetalade
Garantier för EIB:s mandat för utlåning till tredje land	37 479	28 950	19 972	40 645	30 161	21 145
Garantier från Efsi	16 000	13 473	10 128	16 000	11 245	4 392
Totalt	53 479	42 423	30 100	56 645	41 406	25 537

Tabellen ovan visar i vilken utsträckning EU-budgeten är exponerad för eventuella framtida betalningar kopplade till garantier till Europeiska investeringsbanksgruppen. Utbetalda belopp motsvarar de belopp som redan utbetalats till de slutliga stödmottagarna, medan de belopp som undertecknats inbegriper dessa utbetalda belopp plus avtal som redan undertecknats med mottagarna, men som ännu inte utbetalats. Taket motsvarar den totala garanti som EU-budgeten och därmed dess medlemsstater har åtagit sig att täcka.

Garantier för EIB:s mandat för utlåning till tredje land

EU-budgeten garanterar de lån som EIB har undertecknat och beviljat ur EIB:s egna medel till tredjeländer. Den 31 december 2017 uppgick det utestående lånebelopp som täcks av EU-garantin till 19 972 miljoner euro (2016: 21 145 miljoner euro). EU-budgetgarantier:

—	18 583 miljoner euro (2016: 19 481 miljoner euro) via garantifonden för åtgärder avseende tredje land (se not 2.4.1) och

—	1 389 miljoner euro (2016: 1 664 miljoner euro) direkt för lån som beviljats till medlemsstaterna före anslutningen.

Utöver de 19 972 miljoner euro som redovisas som utbetalade enligt ovan, garanterar EU ytterligare 258 miljoner euro i utestående lån till Syrien för vilka avsättningar har gjorts.

EU:s mandat för utlåning till tredjeland för lån som beviljats av EIB är begränsat till 65 % av det utestående beloppet för avtal som ingåtts efter 2007 (mandaten för 2007–2013 och 2014–2020). För avtal som ingåtts före 2007 är EU-garantin begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna kreditlinan, i de flesta fall 65 %, men också 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte uppnåtts täcker EU-garantin det totala utestående beloppet.

För att lämna uppgifter om EU:s maximala exponering per den 31 december 2017, måste man också inkludera lån som godkänts för undertecknande, men som ännu inte undertecknats (8 529 miljoner euro) och lån som undertecknats men som inte betalats ut (8 978 miljoner euro).

I mars 2018 antogs beslut (EU) 2018/412 av Europaparlamentet och rådet, vilket möjliggjorde en höjning av taket för EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Detta kommer att speglas i ett uppdaterat garantiavtal med EIB och när det ändras ökar EU:s högsta exponering med 3,4 miljarder euro.

Garanti från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsi är ett initiativ för att öka Europeiska investeringsbanksgruppens riskbärande kapacitet, som gör att Europeiska investeringsbanken kan öka sina investeringar i EU. Syftet med Efsi är att stödja ytterligare investeringar i EU och öka små företags tillgång till finansiering. Efsi är inte en separat juridisk person eller en investeringsfond i egentlig mening. Efsis riskreserv ger skydd till Europeiska investeringsbanken (EIB) mot eventuella förluster i underliggande transaktioner. Den består av en tilldelning på 5 miljarder euro ur EIB:s egna kapital och garantier från EU-budgeten på upp till 16 miljarder euro (Efsis EU-garanti). Efsis EU-garanti tillhandahålls EIB enligt ett avtal mellan EU och EIB, nedan kallat Efsi-avtalet.

De belopp som rör Efsi och eventualförpliktelser, inklusive taket på garantin, som redovisas i detta meddelande bygger på det Efsi-avtal som var i kraft den 31 december 2017. Det bör dock noteras att den ändrade Efsi-förordningen (förordning (EU) 2017/2396), som antogs i december 2017, gjorde det möjligt att öka EU-garantin för Efsi till 26 miljarder euro. Efsi-avtalet ändrades i enlighet med detta i mars 2018.

Efsis verksamhet bedrivs inom två delar: Infrastruktur- och innovationsdelen som genomförs av EIB (EU-garantin för Efsi på 13 miljarder euro) och delen för små och medelstora företag som genomförs av EIF (EU-garantin för Efsi på 3 miljarder euro), som båda har en skuldportfölj och en aktieportfölj. EIF agerar inom ramen för ett avtal med EIB på grundval av en garanti från EIB som i sin tur är skyddad genom en motgaranti från EU-garantin för Efsi i enlighet med Efsi-avtalet.

För användningen av EU-garantin för Efsi övervakas genomförandet av Efsi av en styrelse som agerar i samförstånd och som består av fyra ledamöter, varav tre utses av kommissionen och en av EIB. Enligt den ändrade Efsi-förordningen ska Efsis styrelse bestå av fem ledamöter, varav en ledamot utan rösträtt som utses av Europaparlamentet. Besluten ska fattas med enhällighet och – om enhällighet inte kan uppnås – genom enhälligt beslut bland styrelseledamöter med rösträtt. Styrelsen fattar inte investeringsbeslut.

EU och EIB har olika roller inom Efsi. Efsi är inrättat inom EIB som finansierar transaktionerna (investeringar i skuld och eget kapital) och som därför lånar de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna. Vad gäller infrastruktur- och innovationsdelen fattar EIB oberoende investeringsbeslut och förvaltar transaktionerna i enlighet med sina regler och förfaranden. Samma sak gäller för små och medelstora företag som förvaltas av EIF.

En särskild styrelseform har inrättats för att säkerställa att investeringar som görs inom ramen för Efsi även fortsättningsvis inriktas på det särskilda målet att avhjälpa marknadsmisslyckanden vid risktagande som hindrar investeringar i EU och berättigar till skydd genom EU-garantin. Investeringskommitténs oberoende experter utvärderar alla projekt som föreslås i den infrastruktur- och innovationsdel som genomförs av EIB vad avser dess berättigande till stöd från EU-garantin. Så snart det bekräftats att ett projekt är berättigat, som en av Efsi garanterad transaktion, omfattas beslutet om att fortsätta med projektet och dess förvaltning av EIB:s normala projektcykel och styrningsprocesser. När det gäller små och medelstora företag begränsas investeringskommitténs roll till samråd om beskrivningen av produkterna för små och medelstora företag, som godkänns av Efsis styrelse och Efsis verkställande chef.

EU:s roll avser tillhandahållande av EU-budgetgarantier för en del av de potentiella förluster som EIB kan drabbas av genom dess investeringar i skuldinstrument och egetkapitalinstrument. Följaktligen kan inte EU ingripa i urvalet och förvaltningen av Efsis transaktioner, inte investera pengar i Efsis transaktioner och den är inte en direkt avtalspart i dessa underliggande instrument. Eftersom de kontrollkriterier och redovisningskrav för konsolidering av EU:s redovisningsregler (och IPSAS) inte uppfylls redovisas inte de relaterade garanterade tillgångarna i EU:s konsoliderade årsredovisning.

EU-garantin som beviljats EIB inom ramen för Efsi, i enlighet med EU:s redovisningsregler, redovisas som ett finansiellt garantiåtagande med hänsyn till skuldportföljen för infrastruktur- och innovationsdelen, som en finansiell avsättning för skuldportföljen för små och medelstora företag och som ett derivat (en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen) för båda aktieportföljerna. Dessutom redovisas en eventualförpliktelse relaterad till Efsi-garantin i denna not.

Enligt Efsis skuldportfölj för infrastruktur- och innovationsdelen täcker EU-garantin EIB:s första förlust i en portfölj med finansiella transaktioner, vilka huvudsakligen utgörs av standardlån och garantier. EU-garantin åberopas när en gäldenär inte fullgör en betalning som förfaller eller vid en omstruktureringsförlust. EU-garantin ersätts i förhållande till EU:s risk i form av en utdelning mellan EIB och EU av de riskrelaterade intäkter som EIB tar emot från de garanterade transaktionerna. EU:s intäkter bör först täcka de förluster som uppkommit i samband med de garanterade transaktionerna. EU-garantin redovisas därför som en finansiell garantiförpliktelse som, vid första redovisningstillfället, värderas till verkligt värde, dvs. nuvärdet av de premier som ska betalas in (EU-intäkter). Vid efterföljande balansdagar värderas den finansiella garantiförpliktelsen till det högre av de förväntade förlusterna och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter. Den finansiella garantiförpliktelsen redovisas netto i de EU-intäkter som ännu inte tagits emot – noll per den 31 december 2017 – se not 2.11.3.

I Efsis aktieportfölj för infrastruktur- och innovationstjänster, som består av kapitalinvestering eller investering i form av kapital likställt med eget kapital eller förlagslån, investerar EIB likställt på egen risk och EU:s risk. Följaktligen täcker EU-garantin för den del av investeringarna i värdepapper som garanteras av EU, negativa värdejusteringar (orealiserade förluster) på balansdagen, de realiserade förlusterna vid desinvestering och EIB:s finansieringskostnader. I de fall då värdet på en investering, som tidigare varit förbehållen en negativ värdejustering, ökar vid efterföljande balansdagar, ersätter EIB EU med beloppet upp till det ursprungliga beloppet för investeringen. Vid tidpunkten för desinvesteringen har EU också rätt till vinst på investeringen som överstiger den ursprungliga kostnaden. EU-garantin ersätts genom intäkter som erhållits från EIB från garanterade transaktioner, inklusive räntor, utdelningar och realiserade vinster. Avstämningen mellan EU och EIB sker årligen med avdrag för förluster och intäkter.

I Efsis aktieportfölj för små och medelstora företag garanterar EU investeringar i eget kapital i riskkapitalfonder och private equity-fonder, som finansieras av EIB och som härrör från och förvaltas av EIF. EU-garantin ges på grundval av två portföljer: underavdelning 1 och underavdelning 2. Efsi-garantin tas i anspråk för att täcka nedskrivningar och realiserade förluster från de garanterade investeringarna och EIB:s finansieringskostnader. EU har rätt till ersättning för den risk den tagit i form av utdelningar och realiserade vinster från de garanterade transaktionerna i eget kapital. I underavdelning 2 investerar EU:s Horisont 2020-program också delvis i samma aktieportfölj (H2020 investeringar som finansieras av EU redovisas som en finansiell tillgång som kan säljas i EU:s räkenskaper) och bär de första förlusterna från investeringarna, medan de sekundära förlusterna täcks av EU-garantin och EIF.

Efsis garanti för Efsis aktieportföljinvesteringar kategoriseras som ett derivat och redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatavräkningen. Den 31 december 2017 uppgick det verkliga värdet på Efsis EU-garanti för Efsis aktieportfölj till 16 miljoner euro – se not 2.4.2.

Eventualförpliktelsen ovan innefattar verksamhet i programmen Cosme, Horisont 2020, kultur och den kreativa sektorn samt sysselsättning och social innovation som omfattas av EU-garantin för Efsi inom ramen för skuldportföljen för små och medelstora företag.

EU-garantibetalningar ska göras från garantifonden för Efsi – se not 2.4.1. I slutet av 2017 uppgick garantifondens tillgångar till 3,5 miljarder euro (2016: 1 miljard euro) medan 2,6 miljarder euro (2016: 2,4 miljarder euro) har anslagits men ännu inte betalats och ingår i det belopp som tas upp som utestående åtaganden i not 5.1.

4.1.2.    Garantier för finansiellt stöd (upplåning och utlåning)

miljoner euro
	31.12.2017			31.12.2016
	Utnyttjade	Outnyttjade	Totalt	Utnyttjade	Outnyttjade	Totalt
EFSM	47 456	—	47 456	47 456	—	47 456
BOP	3 114	—	3 114	4 272	—	4 272
Makroekonomiskt stöd	3 924	460	4 384	2 964	1 313	4 277
Euratom	250	250	500	252	300	552
Totalt	54 744	710	55 454	54 944	1 613	56 557

EU-budgeten garanterar utlåningen i de rygg-mot-rygg-transaktioner som kommissionen gjort för att finansiera lån till medlemsstater och tredjeländer. Dessa lån har redan redovisats som skulder i EU:s balansräkning – se not 2.11.1. Om betalningarna skulle ställas in för de rygg-mot-rygg-lån som ges genom dessa utlåningar skulle EU-budgeten, på grundval av artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 609/2014 få bära hela kostnaden för det belopp som förfallit till betalning:

—	Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen garanteras enbart genom EU-budgeten.

—	Upplåning med anknytning till betalningsbalanslån garanteras enbart genom EU-budgeten.

—	Makroekonomiskt stöd i form av lån garanteras i första hand av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (se not 2.4.1) och därefter av EU-budgeten och

—	garantier från tredje parter är de första garantier som täcker samtliga belopp för de utestående Euratomlånen. Garantifonden skulle täcka beloppen för utlåning till tredjeland om tredjepartsgarantierna inte skulle täcka dem.

Lån vid avvecklingen av EKSG som beviljas med upplånade medel täcks inte av en EU-budgetgaranti. De täcks istället av de finansiella tillgångarna för EKSG under avveckling – se not 2.4.1.

4.1.3.    Garantier för EU:s finansiella instrument

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Horisont 2020	1 297	921
Finansieringsinstrument för riskdelning	654	711
Fonden för ett sammanlänkat Europa	490	465
Övrigt	32	3
Totalt	2 473	2 101

Enligt vad som anges i artikel 140.3 i budgetförordningen får inte budgetkostnader kopplade till ett finansieringsinstrument och unionens finansiella ansvar överstiga beloppet för det relevanta budgetmässiga åtagande som gjorts för detta, vilket innebär att budgeten inte kan innehålla eventualförpliktelser. I praktiken innebär det att dessa skulder har ett motvärde på tillgångssidan i balansräkningen eller omfattas av utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts. De eventualförpliktelser som anges ovan visas netto efter avdrag för finansiella avsättningar för dessa instrument – se not 2.10.

4.1.4.    Rättsfall

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Böter	3 242	1 834
Jordbruk	1 737	1 711
Sammanhållning	3	3
Övrigt	481	600
Totalt	5 463	4 148

Böter

Dessa belopp avser främst böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats av bötfällda företag och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att göras. Eventualförpliktelsen står kvar till dess att domstolen meddelat en slutgiltig dom i målet eller till dess att tidsfristen för väckande av talan löpt ut. Ränta som utgått på preliminära betalningar ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen är osäkra.

Om EU skulle förlora något av dessa mål med avseende på böter som döms ut, skulle det inte finnas någon kostnad för EU-budgeten, eftersom bötesbeloppet preliminärt har betalats och dessa kontanta medel hålls antingen i särskilda bankkonton (se not 2.8) eller i Bufi-fonden som upprättats för detta ändamål (se not 2.4.1). Bötesbeloppet förs upp som budgetintäkt först när det är slutgiltigt (artikel 83 i budgetförordningen).

Jordbruk

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ samt ärenden som rör finansiella korrigeringar avseende landsbygdsutveckling och stöd före anslutningen i avvaktan på domar från EU-domstolen. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

Sammanhållning

Här rör det sig om eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med insatser i sammanhållningspolitiken där ett datum för muntligt hörande ännu inte fastställts eller när domstolen ännu inte fällt något avgörande.

Andra rättsfall

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot EU, övriga rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en tillräckligt allvarlig överträdelse av lagstiftningen som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

4.2.   EVENTUALTILLGÅNGAR

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Erhållna garantier:
Fullgörandegarantier	352	369
Övriga garantier	22	28
Övriga eventualtillgångar	34	34
Totalt	409	431

Fullgörandegarantier krävs för att säkerställa att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5.   BUDGETMÄSSIGA OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

I denna not ges information om budgetprocessen och framtida finansieringsbehov och inte om skulder som löper den 31 december 2017.

I den fleråriga budgetram som medlemsstaterna enats om definieras programmen och fastställs taken för de åtagandebemyndiganden och de totala beloppen för betalningsbemyndiganden som EU under en sjuårsperiod får ingå budgetmässiga och rättsliga åtaganden för, och slutligen göra utbetalningar för under en period på sju år – se tabell 1.1 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet.

Taken i den fleråriga budgetramen antogs av rådet (medlemsstaterna), med Europaparlamentets godkännande. I artikel 16 i förordning (EG) nr 1306/2013 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken görs en direkt koppling mellan det årliga taket för EGFJ:s utgifter och förordningen om den fleråriga budgetramen. Europaparlamentet och rådet antog också de respektive grundläggande rättsakterna för EGFJ:s utgifter som anger utgifterna för varje medlemsstat för hela perioden 2014–2020.

Rättsliga åtaganden som motsvarar program, projekt, överenskommelser eller kontrakt som ingåtts som är rättsligt bindande för EU. Ett rättsligt åtagande är den handling genom vilken utanordnaren ingår eller konstaterar en förpliktelse (för EU) som ger upphov till en utgift (artikel 85 i budgetförordningen).

Ett budgetmässigt åtagande ska i princip ingås innan det rättsliga åtagandet, men för vissa fleråriga program/projekt är det tvärtom, de relevanta budgetåtagandena indelas i årliga delbetalningar under flera år, om detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. Till exempel föreskrivs, för sammanhållning, i artikel 76 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013) att kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen, men att unionens budgetåtaganden för varje program ska göras årligen för varje fond under perioden mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2020. Andra rättsliga grunder kan innehålla liknande bestämmelser. Därför kan det förekomma att EU har ingått rättsliga åtaganden om att betala vissa belopp, trots att det budgetmässiga åtagandet ännu inte har gjorts – se not 5.2 och 5.3 nedan.

Om budgetåtagandet har ingåtts, men de därpå följande utbetalningarna ännu inte gjorts kallas det utestående beloppet för åtagandena ”reste à liquider” (RAL). Detta kan förekomma i program eller projekt, vanligen fleråriga, som antagits men som ännu inte (helt) genomförts. Åtagandena utgör betalningsförpliktelser för kommande år. Eftersom redovisningen utarbetas enligt principerna om periodiserad redovisning, medan rapporterna om budgetgenomförandet utarbetas enligt kassabaserad redovisning har en del av det totala utestående beloppet redan kostnadsförts och redovisas som en skuld i balansräkningen (se not 2.12 och 2.13). Beräkningen av dessa kostnader baseras antingen på ersättningsanspråk eller fakturor som mottagits eller på det beräknade genomförandet av ett program eller projekt där inga anspråk ännu har anmälts till EU – se not 5.1 nedan. När betalningar avseende utestående åtaganden görs efter den 31 december 2017, tas skulden i balansräkningen bort. Den del av de utestående åtagandena som ännu inte bokförts ingår inte i skulderna, utan redovisas i stället nedan.

Uppgifterna nedan avser således de belopp som EU den 31 december 2017 hade åtagit sig att betala för att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter och som därför ska finansieras via EU:s framtida budgetar.

miljoner euro
	Not	31.12.2017	31.12.2016
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts	5.1	221 391	189 881
Delad förvaltning: rättsliga åtaganden enligt den nuvarande fleråriga budgetramen i avvaktan på genomförandet	5.2	211 688	276 351
Väsentliga rättsliga åtaganden på andra områden	5.3	20 030	22 275
Totalt		453 109	488 507

5.1.   UTESTÅENDE BUDGETÅTAGANDEN SOM ÄNNU INTE HAR BOKFÖRTS

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har bokförts	221 391	189 881

Det ovanstående beloppet avser budgeterade utestående åtaganden (RAL) på 267 258 miljoner euro (se tabell 4.4 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet) minus belopp som tagits upp som skulder i balansräkningen och som kostnader i resultaträkningen. Med utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

Det bör noteras att utestående belopp för förfinansiering per den 31 december 2017 uppgick till 49 miljarder euro (se not 2.5). De utgör budgetåtaganden som har betalats, som minskar de utestående åtagandena, men där de erlagda beloppen fortfarande anses tillhöra EU och inte mottagaren, fram till dess att de avtalsenliga åtagandena har uppfyllts. De är således i likhet med de utestående åtagandena som anges ovan, ännu inte bokförda.

5.2.   DELAD FÖRVALTNING: RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN ENLIGT DEN NUVARANDE FLERÅRIGA BUDGETRAMEN I AVVAKTAN PÅ GENOMFÖRANDE

miljoner euro
Medel	Budgetram 2014–2020 (A)	Rättsliga åtaganden som ingåtts (B)	Budgetåtaganden (C)	Tillbakadragna medel (D)	Tillgänglig budget enligt den fleråriga budgetramen (= A – C)	Rättsliga åtaganden minus budgetåtaganden (= B – C + D)
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	262 058	262 058	140 302	—	121 756	121 756
Europeiska socialfonden	91 991	91 991	51 813	—	40 178	40 178
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	3 814	3 814	2 114	—	1 699	1 699
RUBRIK 1B: SAMMANHÅLLNINGSFONDERNA	357 862	357 862	194 229	—	163 633	163 633
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	99 343	99 343	56 401	—	42 942	42 942
Europeiska havs- och fiskerifonden	5 749	5 749	3 210	—	2 539	2 539
RUBRIK 2: NATURTILLGÅNGAR	105 093	105 093	59 611	—	45 482	45 482
Asyl- och migrationsfonden	5 391	4 233	2 794	—	2 597	1 439
Fonden för inre säkerhet	2 812	2 635	1 500	—	1 311	1 134
RUBRIK 3: SÄKERHET OCH MEDBORGARSKAP	8 202	6 868	4 294	—	3 908	2 573
Totalt	471 157	469 822	258 134	—	213 023	211 688

Dessa är rättsliga förpliktelser som EU har åtagit sig att betala vid antagandet av operativa program under delad förvaltning. Kommissionens beslut om antagande av ett operativt program utgör ett sådant finansieringsbeslut som avses i artikel 84 i budgetförordningen och ska, när den berörda medlemsstaten har delgivits beslutet, utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i den förordningen.

I artikel 76 i förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) anges följande:

I tabellen ovan visas först den totala fleråriga budgetramen (kolumn A), rättsliga åtaganden för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och, upplysningsvis, maximala åtaganden i relation till de högsta belopp som avsatts i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i rubrikerna 1B, 2 och 3. Dessa rättsliga åtaganden motsvarar därmed de utestående belopp som EU kommer att ingå åtaganden för och därefter är skyldig att betala efter den 31 december 2017. I kolumn B visas de rättsliga åtaganden som kommissionen hade gjort fram till slutet av året och i kolumn C visas de budgetåtaganden som hade gjorts tillgängliga för dessa rättsliga åtaganden i slutet av året. Den 31 december 2017 hade inga åtaganden (kolumn D) dragits tillbaka.

5.3.   VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN PÅ ANDRA OMRÅDEN

miljoner euro
	31.12.2017	31.12.2016
Fonden för ett sammanlänkat Europa	12 676	13 799
Copernicus	1 841	2 393
Iter	1 496	1 891
Galileo	253	523
Fiskeriavtal	133	247
Åtaganden avseende löpande leasingavtal	2 577	2 419
Övriga avtalsenliga skyldigheter	1 054	1 003
Totalt	20 030	22 275

Dessa belopp speglar de långfristiga rättsliga åtaganden som ännu inte täcktes av åtagandebemyndiganden i budgeten i slutet av året. Dessa bindande skyldigheter kommer att föras upp i budgeten i årliga delbetalningar under kommande år och utbetalas.

Vissa viktiga program (se nedan) får genomföras genom årliga delbetalningar i enlighet med artikel 85.4 i budgetförordningen. Detta gör det möjligt för EU att göra rättsliga åtaganden (undertecknade bidragsöverenskommelser, överenskommelser om delegering och upphandling) utöver de tillgängliga åtagandebemyndigandena för ett visst år. Därför kan ett betydande belopp av det totala anslaget för den nuvarande fleråriga budgetramen redan ingås. Detta gäller i synnerhet för de program som beskrivs nedan:

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Fonden ger ekonomiskt stöd till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur. De rättsliga åtagandena för FSE-programmet täcker en period som löper från 2014 till 2020 för FSE (transport) och till 2021 för FSE (energi). Den rättsliga grunden för dessa åtaganden är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010. Text av betydelse för EES. (EUT L 348, 20.12.2013). I den rättsliga grunden anges användningen av årliga delbetalningar i artikel 19.

Copernicus

Copernicus är det europeiska jordobservationsprogrammet – se också not 2.2. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2020. På grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 (EUT L 122/44 av den 24 april 2014) undertecknade kommissionen delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA), Eumetsat och Europacentret för medellånga väderprognoser. I artikel 8 i förordning 377/2014 godkänns användningen av årliga delbetalningar.

Iter – Internationell termonukleär experimentreaktor

Dessa åtaganden är avsedda att täcka Iteranläggningarnas framtida finansieringsbehov fram till 2021. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Dessa åtaganden ska göras på grundval av rådets beslut 791/2013/Euratom av den 13 december 2013 om ändring av beslut 198/2007/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi som tillåter användning av årliga delbetalningar. Iter inrättades för att förvalta och främja nyttjandet av Iteranläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och för att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. Deltagarna i Iter är EU, Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Japan och USA.

Galileo

Detta är belopp som ingåtts för Galileoprogrammet för att utveckla ett europeiskt globalt system för satellitnavigering – se också not 2.2. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2020. På grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 1) undertecknade kommissionen ett delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA). I artikel 9 i förordning (EU) nr 1285/2013 godkänns användningen av årliga delbetalningar.

Fiskeriavtal

Dessa är åtaganden som ingåtts fram till 2020 med tredjeländer för verksamhet som omfattas av internationella fiskeriavtal. Dessa åtaganden har ingåtts på grundval av rådsbeslut för varje tredjeland (t.ex. rådets beslut (EU) 1894/2015 av den 5 oktober 2015 om ingående av protokollet mellan Europeiska unionen och Republiken Kap Verde om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Kap Verde (EUT L 277, 22.10.2015). Dessa är särskilda internationella fördrag som medför fleråriga rättigheter och skyldigheter.

Åtaganden avseende löpande leasingavtal

De lägsta belopp för vilka åtaganden har ingåtts som ska betalas enligt de underliggande avtalen under leasingavtalens återstående löptid är följande:

miljoner euro
	Minimileaseavgifter
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	374	1 106	1 078	2 558
It-materiel och annan utrustning	7	13	0	21
Totalt	380	1 120	1 078	2 577

Övriga avtalsenliga skyldigheter

De belopp som ingår under denna punkt motsvarar belopp som ska betalas under avtalens löptid. De största beloppen som ingår här avser byggnadsavtal för Europaparlamentets räkning (175 miljoner euro).

6.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om EU:s hantering av finansiella risker avser följande:

—	Upp- och utlåning för finansiellt stöd som utförs av kommissionen genom: EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomåtgärder samt för lån från upplånat kapital för EKSG under avveckling.

—	De finanstransaktioner som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter.

—	Tillgångar som innehas i fonder för budgetgarantier: Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland och garantifonden för Efsi och

—	finansieringsinstrument som finansierats genom EU-budgeten.

6.1.   TYPER AV RISKER

Marknadsrisk är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av variationer i marknadspriser. Marknadsrisk avser inte bara förlustpotentialen, utan även vinstpotentialen. Hit räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker (EU är inte exponerad för några övriga större prisrisker).

—	Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringsvärden påverkas av fluktuationer i växelkurser. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

—	Ränterisk är risken för att ett värdepapper, i synnerhet en obligation, tappar i värde på grund av att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

Kreditrisk innebär risken för förluster på grund av att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av kredit (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningar eller konkurs.

Likviditetsrisk är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

6.2.   RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Genomförandet av EU-budgeten sker i allt högre grad genom finansieringsinstrument i operativa program. Grundtanken bakom detta är att förmånstagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrument, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner. Detta sätt att använda EU-budgeten maximerar effekten av de tillgängliga medlen. Mer information om de berörda beloppen finns i not 2.4.1.

Gemensamt för de flesta finansieringsinstrument är att genomförandet delegeras antingen till EIB-gruppen (inklusive EIF) eller till andra finansinstitut på grundval av ett avtal mellan kommissionen och finansinstitutet. Avtal som ingås med dessa finansinstitut innehåller strikta villkor och skyldigheter för förmedlarna för att säkerställa att EU-medlen förvaltas och redovisas korrekt. När ett åtagande gjorts om finansiellt bidrag till ett av instrumenten överförs medlen till ett av finansinstitutet särskilt upprättat bankkonto (dvs. ett förvaltningskonto). Finansinstitutet kan, beroende på ifrågavarande instrument, använda medlen på förvaltningskontot t.ex. för utlåning eller för att utfärda skuldinstrument, investera i egetkapitalinstrument eller täcka anspråk på garantin. Intäkter från finansieringsinstrument måste, som allmän regel, återbetalas till EU-budgeten.

Risken för dessa finansieringsinstrument är vanligen begränsad till ett högsta belopp som anges i de underliggande avtalen. Det högsta beloppet utgör det budgeterade beloppet för instrumentet. Eftersom kommissionen ofta står för den ”första förlustdelen” och eftersom instrumenten är avsedda som finansiering till mer riskfyllda stödmottagare (som har svårigheter att få finansiering från kommersiella långivare) är det sannolikt att EU-budgeten åtminstone kommer att drabbas av vissa förluster.

Värdering av finansieringsinstrument

Följande kategorier av finansiella tillgångar och skulder värderas inte till verkligt värde: likvida medel, lån, fordringar med motprestation och återkrav avseende transaktioner utan motprestation, upplåning och övriga finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. De redovisade värdena för finansiella tillgångar och skulder betraktas som en rimlig uppskattning av deras verkliga värde.

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med rådets och Europaparlamentets förordning, rådsbeslut och, i förekommande fall, interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (hedging) eftersom utlåningstransaktionerna vanligen finansieras av motsvarande upplåning (rygg-mot-rygg-lån), vilket innebär att lånen inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer. Det utförs regelbundna kontroller att ”rygg-mot-rygg”-metoden tillämpas.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning (EU) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU) nr 804/2016) samt i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter.

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen till de konton som finansministeriet eller den nationella centralbanken har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan ta ut medel från kontona bara för att täcka sina behov av likvida medel.

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel då skyldigheterna är ouppfyllda i fråga om lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut. Dessutom gäller inte begränsningen i vissa fall där behoven av likvida medel överstiger tillgångarna på kontona.

—	Om medlen på bankkontona är angivna i andra valutor än euro används medlen endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker olika transaktionsområden (t.ex.: verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. Dessutom ska information utbytas mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans om riskhantering och bästa praxis.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: depositioner

Belopp som mottagits före 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inbetalade bötesbelopp. Bankerna väljs ut enligt upphandlingsregler som fastställts i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. I dessa regler definieras kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Utdömda bötesbelopp som preliminärt inbetalats investeras sedan 2010 i en särskilt upprättad portfölj (Bufi). Portföljens huvudmål är att minska de finansmarknadsrelaterade riskerna samt att behandla samtliga bötfällda företag lika genom att erbjuda garanterad avkastning som beräknats på samma grunder. Förvaltningen av tillgångar och skulder i fråga om preliminärt inbetalade bötesbelopp sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer för tillgångsförvaltning. Förfarandehandböcker som omfattar särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utvecklats och används av de relevanta förvaltande enheterna. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för förvaltningen av tillgångar och skulder är att investera de preliminära böter som betalats in till kommissionen för att

—	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

—	att under normala förhållanden få fram en avkastning som i genomsnitt är lika med avkastningen på referensvärdet för Bufi minus kostnader, samtidigt som man behåller det nominella bötesbeloppet.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbunden inlåning hos medlemsstaternas centralbanker, statspapper som utfärdats av byråer, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, samt växlar och inlåningsbevis som utfärdats av antingen statliga eller överstatliga institutioner.

Finansiella garantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.6.1.2). Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminära betalningar. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna riktlinjerna för riskhantering. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar fastställs i en konvention mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 25 november 1994, med ändringar av den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008 och den 9 november 2010. Garantifonden drivs med euron som enda valuta. Alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för finansiell verksamhet. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och säkerställa att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsis garantifond inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 (ändrad genom förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017). Reglerna och principerna för fondens tillgångsförvaltning fastställs i kommissionens beslut C(2016) 165 av den 21 januari 2016. Enligt riktlinjerna ska de förvaltade tillgångarna ge tillräcklig likviditet i förhållande till eventuella anspråk som görs på garantin, samtidigt som strävan ska vara att optimera avkastningen och riskerna till en nivå som är förenlig med upprätthållandet av en hög grad av säkerhet och stabilitet.

6.3.   VALUTARISK

EU:s exponering mot valutarisk från finansiella instrument vid årets slut – nettoposition

miljoner euro
	31.12.2017
	USD	GBP	DKK	SEK	EUR	Övrigt	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	680	57	17	56	12 806	16	13 632
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(632)	—	—	—	655	—	23
Lån  (10)	6	0	—	—	123	7	137
Fordringar och återkrav	15	549	63	86	11 591	62	12 366
Likvida medel	49	3 180	27	693	18 468	1 694	24 111
	118	3 787	107	835	43 642	1 779	50 268
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	—	—	—	—	—	(2)	(2)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(4)	(2)	(0)	(1)	(39 029 )	(12)	(39 048 )
	(4)	(2)	(0)	(1)	(39 029 )	(14)	(39 050 )
Totalt	114	3 785	107	834	4 613	1 765	11 218

miljoner euro
	31.12.2016
	USD	GBP	DKK	SEK	EUR	Övrigt	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	228	58	14	42	10 080	21	10 442
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(49)	—	—	—	50	—	0
Lån  (10)	4	0	—	—	329	10	343
Fordringar och återkrav	1	593	51	81	10 888	8	11 622
Likvida medel	39	2 394	428	1 220	22 387	2 117	28 585
	222	3 045	493	1 342	43 734	2 156	50 993
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	(100)	—	—	—	100	—	(1)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(1)	(5)	(0)	(0)	(39 983 )	(16)	(40 005 )
	(101)	(5)	(0)	(0)	(39 883 )	(16)	(40 005 )
Totalt	121	3 040	493	1 342	3 851	2 140	10 987

Om euron skulle ha stärkts med 10 % mot andra valutor hade detta haft följande effekt:

miljoner euro
	Ekonomiskt resultat
	USD	GBP	DKK	SEK
2017	(5)	(339)	(8)	(71)
2016	(4)	(272)	(43)	(118)

miljoner euro
	Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK
31.12.2017	(5)	(5)	(2)	(5)
31.12.2016	(7)	(5)	(1)	(4)

Om euron skulle ha försvagats med 10 % mot dessa valutor hade detta haft följande effekt:

miljoner euro
	Ekonomiskt resultat
	USD	GBP	DKK	SEK
2017	6	414	10	87
2016	5	332	53	145

miljoner euro
	Nettotillgångar
	USD	GBP	DKK	SEK
31.12.2017	7	6	2	6
31.12.2016	9	6	2	5

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro, varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU emellertid utlåning utställd i US-dollar. Utlåningen finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (rygg-mot-rygg-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med rådets förordning (EU) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU) nr 804/2016). Dessa egna medel räknas om till euro när de behövs för att täcka utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i ovannämnda förordning. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc för att kunna göra utbetalningar i dessa valutor. Kontona fylls på beroende på hur många betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Preliminärt inbetalade böter (depositioner och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Eftersom alla böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

Eftersom garantifondens finansiella tillgångar är utställda i euro föreligger ingen valutarisk. Lån som övertagits av EU till följd av anspråk som gjorts på garantifonden efter fallissemang hos en låntagare utförs i ursprungsvalutan och exponerar därmed EU mot valutarisk. På grund av osäkerhet avseende lånens återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i växelkurser.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsis garantifond fungerar för närvarande i både euro och US-dollar. I december 2016 gjordes de första investeringarna i fast räntesats för skuldebrev i US-dollar (Förenta staternas finansdepartement) för att öka avkastningen och diversifiera marknadsrisker genom exponering för den amerikanska marknaden. Valutarisk förvaltas genom derivatkontrakt (valutaforwardskontrakt) för risksäkring av marknadsvärdet av investeringsportföljen i US-dollar. Gränsen för högsta osäkrad exponering för utländsk valuta är 1 % av portföljens totala värde inom referensvärdet och årlig tilldelningsstrategi. Därför skulle ändringar uppåt eller nedåt i marknadsvärdet för investeringar i US-dollar över eller under gränsen på 1 % ha utlöst en omläggning av handeln (ett nytt forwardkontrakt med samma eller motsatt riktning), som justerar eller ändrar den säkrade positionen i enlighet med detta. Justering av säkringen kan också drivas fram genom ändringar av växelkursen mellan euro och US-dollar.

6.4.   RÄNTERISK

Följande tabell visar räntekänsligheten för finansiella tillgångar som kan säljas med antagandet om en möjlig ränteändring på cirka +/- 100 räntepunkter (1 %).

miljoner euro
	Ökning (+)/minskning (-) i räntepunkter	Effekter på nettotillgångar
31.12.2017: Finansiella tillgångar som kan säljas	+100	(359)
	-100	382
31.12.2016: Finansiella tillgångar som kan säljas	+100	(291)
	-100	313

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har omfattande tillgångar och skulder som är räntebärande. De ränterisker som följer av upplåningen kompenseras dock av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (rygg-mot-rygg).

Likviditetsförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Ränta beräknas dock på saldon som innehas på olika bankkonton. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att säkerställa att den bankkontoränta som genereras regelbundet ska motsvara marknadsräntorna och dessas eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats i medlemsstaternas finansförvaltningar för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. Ersättning kan utgå för konton hos nationella centralbanker enligt de officiella räntor som tillämpas av respektive institution. Eftersom en del av de ersättningar som tillämpas för dessa konton för närvarande kan vara negativa, finns likviditetsförvaltningsförfaranden för att minimera saldona på kontona.

Dessutom är kontona för egna medel skyddade från eventuella effekter av negativ ränta i enlighet med rådets förordning (EU) nr 609/2014 och efter ändring genom rådets förordning (EU) nr 804/2016.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. De räntor som tillämpas av affärsbankerna har vanligen ett avtalsmässigt golv på noll. Därför föreligger ingen risk för att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

Böter

Preliminärt inbetalade böter (depositioner, Bufi-portfölj) och bankgarantier

De preliminärt inbetalade böterna investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid på 2,6 år.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

Den budget som avsattes i garantifondens medel investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid på 2,93 år.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Den budget som avsattes i garantifonden för Efsi investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid på 3,5 år.

6.5.   KREDITRISK

Beloppen som representerar EU:s exponering mot kreditrisker i slutet av räkenskapsperioden motsvarar finansieringsinstrumentens bokförda värde enligt not 2.

En analys av sedan hur länge de finansiella tillgångarna inte är nedskrivna

miljoner euro
	Totalt	Antingen förfallna eller nedskrivna	Förfallna men utan nedskrivningsbehov
			< 1 år	1–5 år	> 5 år
Lån	54 981	54 980	0	—	—
Fordringar och återkrav	12 366	8 905	2 894	359	208
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	23	23	—	—	—
Totalt per den 31.12.2017	67 369	63 908	2 894	359	208
Lån	55 477	55 476	1	—	—
Fordringar och återkrav	11 622	10 310	130	909	273
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning	0	0	—	—	—
Totalt per den 31.12.2016	67 099	65 786	131	909	273

Fordringar och återkrav på mellan 1 och 5 år inbegriper fordringar relaterade till böter på konkurrensområdet på 278 miljoner euro (2016: 870 miljoner euro) som i stor utsträckning täcks av bankgarantier och därför har kommissionen låg exponering för kreditrisk. Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminära betalningar.

Kreditkvalitet för finansiella tillgångar som antingen har nedskrivits eller förfallit till betalning

miljoner euro
	31.12.2017
	Tillgångar som kan säljas (11)	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (12)	Lån och fordringar (13)	Likvida medel	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Högsta och hög kreditvärdighet	8 068	16	3 132	19 261	30 477
Medelhög till hög kreditvärdighet	1 794	—	23 879	3 977	29 650
Låg till medelhög kreditvärdighet	2 186	—	28 041	463	30 691
Låg kreditvärdighet	—	—	4 087	389	4 476
	12 048	16	59 139	24 090	95 293
Motparter utan extern kreditvärdering
Grupp 1	—	6	4 745	21	4 772
Grupp 2	—	—	1	—	1
	—	6	4 746	21	4 773
Totalt	12 048	23	63 885	24 111	100 067

miljoner euro
	31.12.2016
	Tillgångar som kan säljas (11)	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (12)	Lån och fordringar (13)	Likvida medel	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Högsta och hög kreditvärdighet	6 451	—	3 386	21 990	31 828
Medelhög till hög kreditvärdighet	1 412	—	23 826	5 325	30 563
Låg till medelhög kreditvärdighet	1 056	—	4 532	492	6 081
Låg kreditvärdighet	—	—	27 724	744	28 468
	8 920	—	59 469	28 552	96 941
Motparter utan extern kreditvärdering
Grupp 1	—	0	6 238	33	6 272
Grupp 2	—	—	79	—	79
	—	0	6 317	33	6 351
Totalt	8 920	0	65 786	28 585	103 292

I ovanstående tabell ingår inga finansiella tillgångar som kan säljas i form av egetkapitalinstrument utan extern kreditvärdering. De fyra ovanstående riskkategorierna baseras i princip på kategorierna hos externa kreditvärderingsinstitut och motsvarar följande:

—	Högsta och hög kreditvärdighet: Moody’s P-1, Aaa–Aa3, S&P A-1+, A-1, AAA–AA-, Fitch F1+, F1, AAA –AA- och motsvarande.

—	Medelhög till hög kreditvärdighet: Moody’s P-2, A1–A3. S&P A-2, A+ – A-. Fitch F2, A+ – A- och motsvarande.

—	Låg till medelhög kreditvärdighet: Moody’s P-3, Baa1– Baa3, S&P A-3, BBB+ – BBB-, Fitch F-3, BBBB+ –BBB- och motsvarande.

—	Låg kreditvärdighet: Moody’s icke investeringsvärdig kreditvärdighet, Ba1–C, S&P B, C, BB+ – D, Fitch B, C, BB+ – D och motsvarande.

EU använder de externa institutens värderingskategorier som referens främst för finansieringsinstrument och affärsbanker. EU kan dock efter egna analyser av enskilda ärenden behålla belopp i en av de ovanstående riskkategorierna trots att ett eller flera av de ovannämnda kreditvärderingsinstituten kan ha nedgraderat motsvarande motpart. För icke kreditvärderade motparter avser grupp 1 gäldenärer som inte tidigare hamnat på obestånd och grupp 2 avser gäldenärer som tidigare hamnat på obestånd.

Beloppen som visas ovan under lån och fordringar och som kategoriseras i kategorin låg kreditvärdighet gäller främst finansiella stödlån som utbetalats av kommissionen till medlemsstater i ekonomiska svårigheter. Till denna kategori räknas även återkrav som riktas till vissa medlemsstater i enlighet med förordningen om egna medel eller andra rättsliga grunder. Det belopp som avser kontanter gäller bankkonton för egna medel. Dessa bankkonton har öppnats av finansförvaltningen eller medlemsstaternas centralbanker för de bidrag av egna medel som anges i förordningen. Kommissionen enbart kan ta ut medel från dessa konton för att täcka likviditetsbehov i samband med budgetens genomförande.

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Kreditrisker hanteras i fråga om Euratom i första hand genom garantier från stater, sedan via garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (makroekonomiskt stöd och Euratomlån) och därefter genom möjligheten av att ta ut de medel som behövs från kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna samt i sista hand genom EU-budgeten.

I lagstiftningen rörande egna medel fastställs taket för betalningar av egna medel till 1,20 % av medlemsstaternas BNI och under år 2017 användes 0,76 % för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det fanns en tillgänglig marginal på 0,44 % för att täcka garantierna per den 31 december 2017. När det handlar om att fullgöra EU:s rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

Likviditetsförvaltning

I enlighet med rådets förordning (EU) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU) nr 804/2016) om egna medel innehas merparten av kommissionens likvida medel på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansförvaltningar eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer av likvida medel som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (sammanlagt mindre än 80 miljoner euro i genomsnitt, fördelade på 21 konton) och därigenom säkerställs att kommissionens riskexponering begränsas. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda dagliga likviditetssaldot som låg på mellan 4 miljarder euro och 40 miljarder euro år 2017 och de sammanlagda utbetalningarna från kommissionens konton som under 2017 uppgick till mer än 134 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som kommissionen exponeras för:

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moody’s P-1 eller motsvarande. En lägre nivå kan godtas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Kreditvärderingarna granskas dagligen för de affärsbanker där kommissionens konton finns.

—

Delegationer utanför EU innehar förskottskonton i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa riskexponeringen hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de fastställda taken ses över varje år.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: depositioner

De banker som deponerar böter som preliminärt betalades före 2010 väljs ut enligt upphandlingsförfaranden som följer de interna riktlinjerna för riskhantering. I dessa riktlinjer fastställs kraven på bankens kreditvärdering, liksom även vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för deposition av preliminärt betalade böter måste enligt reglerna i allmänhet ha en långsiktig kreditvärdering på minst A (S&P eller motsvarande) och en kortsiktig kreditvärdering på minst A-1 (S&P eller motsvarande). Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de deponerade beloppen i varje bank till en viss procentuell andel av bankens kapitalbas, och detta varierar beroende på den berörda institutionens kreditvärdering. Vid beräkningen av dessa begränsningar beaktas även mängden utestående garantier som samma institution har utfärdat till kommissionen. Det kontrolleras regelbundet att de utestående depositionerna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Kommissionen exponeras för kreditrisk från statsskuldsinvesteringar från preliminärt inbetalade böter som ålagts sedan 2010. Mot Frankrike är exponeringskoncentrationen allra högst, den svarar för 26 % av portföljen. De fem länderna med den högsta exponeringen (Belgien, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland) svarar för sammanlagt 72 % av investeringsportföljen. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A- (S&P eller motsvarande).

Finansiella garantier

De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier säkerställer en hög kvalitet på kommissionens kreditvärdighet. Det kontrolleras regelbundet att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande policykrav.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

I de riktlinjer för kapitalförvaltning och/eller den investeringsstrategi för portföljen som man enats om definieras vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker. Sådana begränsningar och restriktioner inbegriper kriterier för stödberättigande, absoluta kreditgränser i nominella termer beroende på emittentkategori, relativa koncentrationsgränser beroende på emittentkategori och koncentrationsgränser per emission. Alla investeringar värderas minst till kreditvärdighet.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

I riktlinjerna för kapitalförvaltning, risker och investeringsstrategier definieras vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker som i allmänhet är begränsad till kreditvärdighet. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A- (S&P eller motsvarande).

Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) är enda motpart för alla utestående valutaforwards från och med den 31 december 2017, inga kreditförstärkningar, såsom säkerhet, nettningsavtal, eller garantier införs från och med detta datum. Den maximala exponeringen för kreditrisk för valutaderivat med ett positivt verkligt värde vid rapportperiodens slut är lika med det redovisade värdet i balansräkningen.

6.6.   LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsmässig löptid

miljoner euro
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Upplåning	(6 700 )	(14 862 )	(33 279 )	(54 841 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(39 048 )	—	—	(39 048 )
Övrigt	(150)	(665)	(1 255 )	(2 070 )
Totalt per den 31.12.2017	(45 898 )	(15 527 )	(34 534 )	(95 959 )
Upplåning	(2 094 )	(18 084 )	(34 950 )	(55 128 )
Skulder till leverantörer och stödmottagare	(40 005 )	—	—	(40 005 )
Övrigt	(189)	(637)	(1 397 )	(2 222 )
Totalt per den 31.12.2016	(42 288 )	(18 721 )	(36 346 )	(97 355 )

Finansiella skulder värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

miljoner euro
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Betalningsben i derivat	(634)	(2)	—	(635)
Mottaget ben i derivat	638	—	—	638
Nettokassaflöde per den 31.12.2017	5	(2)	—	3
Betalningsben i derivat	(150)	—	—	(150)
Mottaget ben i derivat	149	—	—	149
Nettokassaflöde per den 31.12.2016	(1)	—	—	(1)

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (rygg-mot-rygg-lån). För makroekonomiskt stöd och Euratomlån används garantifonden för åtgärder avseende tredjeland som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. Vad gäller betalningsbalansstöd föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 431/2009 ett förfarande som ger tillräcklig tid för att skaffa fram medel ur kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna. För den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen föreskrivs i rådets förordning (EU) nr 407/2010 ett liknande förfarande.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska säkerställa att det för ett visst år ska finnas en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Faktum är att medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Medlemsstaternas bidrag betalas dock in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. Enligt rådets förordning (EU) nr 609/2014 (om metoderna och förfarandena för att ställa egna medel till förfogande som ändrats genom rådets förordning (EU) nr 804/2016) ska medlemsstaternas inbetalningar avseende (ändrings-) budgetar som antagits efter den 16:e dagen i en viss månad (n) ställas till förfogande först månad n+2, medan motsvarande betalningsbemyndiganden omgående blir tillgängliga. För att kommissionen alltid ska ha tillräcklig tillgänglig likviditet för att täcka månadens utbetalningar tillämpas fastställda metoder för regelbunden kassaflödesanalys. Under vissa förutsättningar kan egna medel eller extra finansiering, upp till en viss gräns, vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Utgifternas säsongsbundenhet och de senaste årens budgetbegränsningar har på det hela taget medfört att utbetalningstakten måste övervakas mer under årets lopp. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning används dessutom automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

Böter

Preliminärt inbetalade böter: Bufi-portfölj

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Portföljen består av till största delen mycket likvida värdepapper som kan säljas för att tillmötesgå oväntade negativa kassaflöden. Dessutom uppgår den andel värdepapper som förfaller inom ett år och obligationer med rörlig ränta till 38 %.

Garantifond för åtgärder avseende tredjeland

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Fonden ska innehålla minst 100 miljoner euro i en kortsiktig portfölj med penningpolitiska instrument som har en löptid på mindre än tolv månader. Den 31 december 2017 uppgick dessa investeringar, inklusive likvida medel, till 244 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta penningpolitiska instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2017 utgjorde dessa 23 % av det nominella värdet.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Portföljen består av mycket likvida tillgångar som kan säljas för att tillmötesgå oväntade negativa kassaflöden, inklusive de mest likvida tillgångarna – statsobligationer i USD (motsvarande 16 % av den totala investeringsportföljen på balansdagen).

Regleringen av derivatkontrakt görs brutto och grundar sig på deras avtalsenliga förfallodag. Skyldigheter fullgörs genom försäljning av tillgångar i US-dollar och/eller en swapptransaktion, varigenom det är möjligt att ett kassautflöde uppkommer till följd av skillnader i växelkursen.

Ingen hantering av likviditetsrisker är nödvändig vad gäller säkerhet/marginalsäkerheter eftersom den nuvarande risksäkrande motparten godtar att bedriva verksamhet med kommissionen utan krav på säkerheter och marginalsäkerheter.

Andra finansieringsinstrument – valutaoption

Under det år som avslutades den 31 december 2017 ingick EU ett derivatkontrakt (valutaoption) som täckte devalveringen av den utländska valutan relaterad till lån från finansinstitut (se not 2.11.2). Liksom för andra finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten kan det belopp som EU är ansvarig för enligt denna option inte överstiga det belopp för vilka åtaganden ingåtts, som därmed minskar likviditetsrisken.

7.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

7.1.   NÄRSTÅENDE PARTER

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter, intresseföretag och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

7.2.   ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom EU, räknas följande fem kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen.

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika med Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordföranden

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen.

Kategori 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och byråer

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan – mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I FÖRVALTNINGEN

Euro
Ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	27 436,90	24 852,26 -	19 881,81 -	21 472,36 -	12 641,93 -
		25 846,36	22 367,04	22 864,09	19 881,81
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	0–4 %–16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 184,55	2 % + 184,55	2 % + 184,55	2 % + 184,55	2 % + 184,55
Underhållsberättigat barn	403,25	403,25	403,25	403,25	403,25
Förskoleersättning	98,51	98,51	98,51	98,51	98,51
Utbildningstillägg, eller	273,6	273,6	273,6	273,6	273,6
Bidrag för utbildning på annan ort	547,2	547,2	547,2	547,2	547,2
Tillägg för rättens ordförande	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	627,76	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Representationstillägg	1 486,84	955,58	627,76	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Årliga reseersättningar	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Överföringar till medlemsstaterna:
Utbildningstillägg (14)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (14)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %
Utgifter för representation	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Tillträde i tjänst:
Bosättningsutgifter	54 873,80	48 969,98 -	39 763,62 -	42 944,71 -	Ersätts
		50 928,78	44 734,07	45 728,19
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Utträde ur tjänst:
Flyttbidrag	27 436,90	24 852,26 -	19 881,81 -	21 472,36 -	Ersätts
		25 846,36	22 367,04	22 864,09
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (15)	40 % — 65 %	40 % — 65 %	40 % — 65 %	40 % — 65 %	Ej tillämpligt
Sjukförsäkring	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks
Pension (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %
Avdrag:
Skatt på lön	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %	8 % — 45 %
Sjukförsäkring (% av lön)	1,7  %	1,7  %	1,7  %	1,7  %	1,7  %
Särskild avgift	7 %	7 %	7 %	7 %	6-7 %
Avgift till pensionssystem	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	9,8  %
Antal personer i slutet av året	3	6	93	28	112

8.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna undertecknades hade kommissionens räkenskapsförare inte uppmärksammat eller fått rapport om några väsentliga händelser som borde redovisas separat i detta avsnitt. Som förklaras i not 4.1.1 ändrades Efsi-förordningen i mars 2018 till följd av den ändrade förordningen (EU) 2017/2396.

Redovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

9.   RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING

A.   KONTROLLERADE ENHETER (52)

1.   Institutioner och rådgivande organ (11)

Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska kommissionen

Europeiska revisionsrätten

Europeiska unionens domstol

Europeiska utrikestjänsten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Regionkommittén

Europeiska unionens råd

2.   EU-byråer (39)

2.1.    Genomförandeorgan (6)

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor

Genomförandeorganet för forskning

Genomförandeorganet för små och medelstora företag

Genomförandeorganet för innovation och transportnät

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

2.2.    Decentraliserade byråer (33)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska byrån för GNSS

Europeiska kemikaliemyndigheten

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi)

Eurojust

Europeiska jämställdhetsinstitutet

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiska miljöbyrån

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter

Europeiska bankmyndigheten

Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet

Europeiska fiskerikontrollbyrån

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Europeiska polisbyrån (Europol)

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)

3.   Övriga kontrollerade enheter (2)

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

Europeiska institutet för innovation och teknik

B.   INTRESSEFÖRETAG (1)

Europeiska investeringsfonden

SMÅ ENHETER

De enheter som förtecknas nedan har inte konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden till EU:s konsoliderade årsredovisning för 2017 på grundval av att de inte är väsentliga.

Det gemensamma företaget för biobaserade industrier

Biobaserade industrier är ett offentlig-privat partnerskap mellan EU och det biobaserade industrikonsortiet. Biobaserade industrier avser att förverkliga den europeiska bioekonomiska potentialen, omvandla biologiska rester och avfall till miljövänligare vardagsprodukter genom innovativ teknik och bioraffinaderier, vilka utgör kärnan i bioekonomin.

Det gemensamma företaget Clean Sky

Clean Sky är det största europeiska forskningsprogrammet för att utveckla innovativa, banbrytande teknik som syftar till att minska koldioxidutsläpp och buller från luftfartyg. Clean Sky finansieras genom EU-programmet Horisont 2020 och bidrar till att stärka europeiskt samarbete inom luftfartsindustri, globalt ledarskap och konkurrenskraft.

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel (IMI)

IMI är Europas största offentlig-privata initiativ som syftar till att påskynda utvecklingen av bättre och säkrare läkemedel för patienter. IMI är ett gemensamt företag mellan Europeiska unionen och en branschorganisation för läkemedelsindustrin.

Det gemensamma företaget Elektroniska komponenter och system för europeiskt ledarskap (sammanslagning av de tidigare gemensamma företagen Artemis och Eniac)

Ecsel är ett offentlig-privat partnerskap inom elektroniska komponenter och system som överbrygger klyftan mellan forskning och användning, anpassning av strategier för att öka europeiska och nationella investeringar och bygga upp ett avancerat ekosystem.

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas är ett offentlig-privat partnerskap som stöder forskning, teknisk utveckling och demonstration på området för bränsleceller och vätgasteknik i Europa. Syftet är att påskynda dessa teknikers inträde på marknaden och frigöra deras potential som ett instrument för att uppnå ett koldioxidsnålt energisystem.

Det gemensamma företaget Sesar

Sesar är ett offentligt-privat partnerskap som ansvarar för moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten genom att samordna och koncentrera alla relevanta forsknings- och innovationsinsatser för flygledningstjänsten i EU.

Det gemensamma företaget Shift2Rail

Shift2Rail är det första europeiska gemensamma teknikinitiativet för att söka fokuserad forskning och innovation och marknadsdrivna lösningar genom att påskynda integreringen av nya och avancerade tekniker i innovativa järnvägsproduktslösningar.

Årsredovisningen för ovannämnda enheter finns tillgängliga för allmänheten på deras respektive webbsidor.

ÅRSREDOVISNINGEN: DISKUSSION OCH ANALYS

BUDGETÅRET 2017 (16)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

EU:s KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNING: EKONOMISK STÄLLNING 2017

93

1.1.

INTÄKTER

93

1.2.

KOSTNADER

93

1.3.

TILLGÅNGAR

94

1.4.

SKULDER

102

2.

SKYDD AV EU-BUDGETEN

103

3.

RISKHANTERING OCH OSÄKERHETER VID GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

105

3.1.

MAKROEKONOMISK MILJÖ

105

3.2.

BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER FÖR FINANSIELLT STÖD

106

3.3.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER AVSEENDE BUDGETGARANTIER

107

3.4.

FRÄMJA SYSSELSÄTTNING, TILLVÄXT OCH INVESTERINGAR

107

3.5.

RESERV FÖR NYA DELTAGARE (NER) 300

108

Syftet med denna diskussion och analys av årsredovisningen är att hjälpa läsaren att förstå den finansiella situationen, det finansiella resultat och de kassaflöden som redovisas i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning. De uppgifter som redovisats i denna diskussion och analys av årsredovisningen har inte granskats.

1.   EU:s KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNING: EKONOMISK STÄLLNING 2017

1.1.   INTÄKTER

De konsoliderade intäkterna för EU omfattar belopp avseende valutatransaktioner och andra transaktioner än valutatransaktioner, varav de sistnämnda är de mest betydande.

I tabellen nedan ges en överblick över de huvudsakliga kategorierna av transaktioner utan direkt motprestation.

Fem års intäktsutveckling mestadels från transaktioner utan motprestation i miljoner euro:

Under 2017 sjönk de konsoliderade intäkterna med 7 %, till 136,2 miljarder euro, jämfört med föregående år, huvudsakligen på grund av följande:

—

En minskning på 17 miljarder euro i egna medel från BNI, eller 18 % jämfört med föregående år. Dessa effekter visas i tabellen ovan och speglar i första hand resultatet till följd av minskningen av betalningsbemyndiganden i 2017 års budget. De egna medlen från BNI används för att finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra intäkter och

—

minskningen ovan kompenserades delvis av ”övriga intäkter” för transaktioner utan motprestation som inkluderar effekterna av överskottet från 2016 års budget, som redovisas under rubriken budgetjusteringar, till ett belopp på 6,4 miljarder euro. Denna budget hade stora överskott till följd av att programmen underutnyttjades under 2016, såsom förklaras i not 2.2 i rapporten om budgetens genomförande för 2016. Detta är en mekanism som indirekt återbetalar medlemsstaterna, eftersom beloppet för egna medel dras av för påföljande år (som i detta fall minskas för budgetåret 2017), vilket leder till att överskottet tas upp som intäkter.

1.2.   KOSTNADER

Den största delen av de kostnader som redovisats i den sammanställda redovisningen är transfereringar inom ramen för delad förvaltning, som innehåller följande fonder: i) Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ii) Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument, iii) Eruf och Sammanhållningsfonden och iv) Europeiska socialfonden (ESF).

Dessa fonder stod för nästan 63 % av de totala kostnaderna under det budgetår som upphörde den 31 december 2017 – uppdelningen återfinns i tabellen nedan.

Den relativa vikten för de största kostnaderna som medlemsstaterna genomförde under budgetåret 2017

Kostnader genom direkt förvaltning uppkommer vid kommissionens, genomförandeorganens och förvaltningsfondernas budgetgenomförande. Vid indirekt förvaltning genomförs budgeten av EU-byråer, EU-organ, tredjeländer, internationella organisationer och andra enheter.

Kostnaderna inom ramen för direkt och indirekt förvaltning uppgick till ca 19 % av de totala (24 miljarder euro) och fortsatte att vara stabila jämfört med föregående budgetår.

EU redovisar också framtida betalningsåtaganden som kostnader även om de ännu inte visas i de kassabaserade budgetkontona. De stora beloppen redovisas i skulder och upplupna kostnader för jordbruk och landsbygdsutveckling samt pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda för framtida betalningsåtaganden för kommissionsledamöters, europaparlamentarikers och personalens pensionsrätter.

De konsoliderade kostnaderna minskade med 11 %, till 128,1 miljarder euro, jämfört med 2016 års nivå, vilket främst berodde på följande:

—	Kostnaderna inom Eruf & Sammanhållningsfonden minskade med cirka 50 %, eller med 17,4 miljarder euro, till följd av lägre kostnader under den föregående programperioden (2007–2013) och

—	av samma orsak minskade också kostnaderna inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument med 1,2 miljarder euro.

1.3.   TILLGÅNGAR

De största posterna på balansräkningens tillgångssida är finansiella tillgångar (lån, finansiella tillgångar som kan säljas och likvida medel) samt förfinansieringsbelopp, som utgör nästan 85 % av EU:s tillgångar.

Sammansättningen på EU:s konsoliderade tillgångar

Den 31 december 2017 uppgick de sammanlagda tillgångarna till 166,2 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på cirka 2 %. De viktigaste ändringarna var följande:

—	En ökning av förfinansieringen på 3,6 miljarder euro som härrör från små ökningar på de flesta politikområdena,

—

en ökning med 2,5 miljarder euro i finansieringsinstrument som rör inrättandet av garantifonden för Efsis transaktioner. Denna fond har inrättats för att tillhandahålla en likviditetsbuffert mot potentiella förluster som uppkommer hos EIB med avseende på dess finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin för Efsi i enlighet med Efsi-avtalet. Den kommer att finansieras stegvis och kommer så småningom att uppgå till 9,1 miljarder euro, vilket ska täcka 35 % av EU:s samlade framtida garantiförpliktelser gentemot Efsi, och

—	en ökning med 0,7 miljarder euro i materiella anläggningstillgångar som rör den fortsatta utvecklingen av rymdtillgångarna (Galileo och Copernicus).

Generellt strävar EU-institutionerna och EU-byråerna efter att hålla mängden likvida medel på en låg nivå. Kassabehållningen på 24,1 miljarder euro vid årets slut är lägre än den för 2016 och består främst av följande:

—	Egna medel, i saldot vid årets slut ingår ett totalt nettobelopp på 8,9 miljarder euro som ska betalas tillbaka till medlemsstaterna i början av 2018 som ett resultat av de ändringsbudgetar som antogs i slutet av 2017.

—	Böter som kommissionen ålagt för en överträdelse av konkurrensreglerna på 0,5 miljarder euro som slutgiltigt inbetalades under 2017 ingår också som en del av kassabalansen vid årets slut, och

—	kassabalansen inbegriper också inkomster avsatta för särskilda ändamål och betalningsbemyndiganden på 8,4 miljarder euro.

Förfinansiering

Det bör noteras att förfinansieringsnivån påverkas väsentligt av den fleråriga budgetramens cykler. I början av en flerårig budgetperiod väntas till exempel stora förskott utbetalas till medlemsstaterna genom sammanhållningspolitiken. Kommissionen strävar efter att säkerställa att förfinansieringen bibehålls på en lämplig nivå. Det måste finnas en balans mellan att säkerställa tillräcklig finansiering av projekten och tidsmässigt korrekt redovisning av kostnader.

Den totala förfinansieringen (exklusive andra förskott till medlemsstaterna och bidrag till förvaltningsfonderna Bêkou och Afrika) i EU:s balansräkning uppgår till 44,3 miljarder euro (2016: 41,6 miljarder euro), varav nästan alla härrör från kommissionens verksamhet. Cirka 61 % av kommissionens förfinansiering genomförs via delad förvaltning, vilket innebär att budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna (medan kommissionen behåller sin tillsynsroll).

Kommissionens förfinansiering enligt förvaltningsmodell

De mest betydande förfinansieringsbeloppen under delad förvaltning avser Eruf och Sammanhållningsfonden (14,9 miljarder euro).

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Följande poster redovisas som finansieringsinstrument i EU:s konsoliderade årsredovisning:

—

Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten: i denna typ av budgetgenomförande har medlen antingen redan inbetalats till de förvaltningskonton som förvaltas av anförtrodda enheter och är tillgängliga (som likvida medel och skuldförbindelser) för att täcka framtida anspråk på garantin eller som har investerats i eget kapital.

—

Finansiella tillgångar som innehas i garantifonder för budgetgarantier: Vid denna typ av budgetgenomförande ger EU garantier till anförtrodda enheter för vilka finansieringen bara delvis finansieras genom garantifonder som inrättats av kommissionen och som därmed skapar eventualförpliktelser för EU-budgeten – se not 3.3 och

—	lån och därmed sammanhängande upplåning för program för finansiellt stöd.

Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten

Omfattningen på volymen finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten genom direkt och indirekt förvaltning ökar från år till år. Grundtanken bakom detta är att förmånstagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrument, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner. Därmed maximeras de tillgängliga medlens effekt. Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten i form av garantiinstrument, egetkapitalinstrument och låneinstrument – se översikten av den fleråriga budgetramen nedan. Tillgångar som innehas i dessa instrument hålls antingen i likvida medel eller investeras i egetkapitalinstrument och skuldförbindelser som tas upp som finansiella tillgångar som kan säljas i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning.

Finansiella tillgångar som kan säljas i finansieringsinstrument som finansierats via EU-budgeten (värde vid årets slut).

I nedanstående tabeller ges en översikt över de finansieringsinstrument som finansierats genom EU-budgeten per flerårig budgetram och deras värde den 31 december 2017:

miljoner euro
Relaterad till mer än en flerårig budgetram	Tillgångar (17)	Skulder (18)	Garantier (19)
Garantier och riskspridningsinstrument:
Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan (EDIF)	28	(26)	—
	28	(26)	—
Egetkapitalinstrument:
Europeiska fonden för sydöstra Europa (Efse)	119	—	—
Fonden för grön tillväxt för det östra grannskapet	70	0	—
Fonden för företagsinnovation (Enif)	18	—	—
SANAD – MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag	18	—	—
Fonden för företagsexpansion (Enef)	10	—	—
Skuldfonden mikrofinansieringsinitiativ för Asien (Mifa)	8	—	—
	245	0	—
Totalt	273	(26)	—

Flerårig budgetram 2014–2020	Tillgångar	Skulder	Garantier
Garantier och riskspridningsinstrument:
Horisont 2020 – InnovFin låne- och garantitjänst för forskning och innovation	941	(30)	(813)
Horisont 2020 – InnovFin garantier till SMF	694	(205)	(484)
Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa (Cef di)	524	(3)	(490)
Cosme lånegarantiinstrument	224	(331)	(2)
Garantiinstrument för sysselsättning och social innovation (EaSI)	56	(25)	—
Instrument för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE)	31	(1)	(2)
Garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn	17	(4)	—
Lånegarantifaciliteten för studenter	14	(1)	—
Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen	14	—	(6)
Finansieringsmekanismen för naturkapital	12	—	(1)
Finansieringsmekanismen för små och medelstora företag inom det östliga partnerskapet	5	(5)	—
Programmet för kvinnor i näringslivet inom det östliga partnerskapet	4	—	(4)
Stöd för Mongoliets ekonomiska diversifiering	2	—	—
	2 538	(604)	(1 802 )
Egetkapitalinstrument:
Horizon 2020 InnovFin egetkapitalinstrumentet för forskning och innovation	312	(9)	—
Cosme – egetkapitalinstrument för tillväxt	45	(2)	—
Riskkapitalinstrument för länderna i det södra grannskapet	20	—	—
Climate Investor One	16	—	—
Investeringsinstrumentet för Latinamerika	13	—	—
Fonden för handel och investeringar för Afrikas jordbruksutveckling	10	—	—
	416	(12)	—
Blandade instrument:
EU:s djupgående och omfattande frihandelsområde	70	—	(18)
ElectriFI	32	0	—
	102	0	(18)
Totalt	3 056	(615)	(1 820 )

Den fleråriga budgetramen före 2014	Tillgångar	Skulder	Garantier
Garantier och riskspridningsinstrument:
Finansieringsinstrument för riskdelning (RSFF)	763	(70)	(654)
Garantiinstrumentet för små och medelstora företag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation	90	(167)	—
Flerårigt ramprogram (MAP) för företag	32	(32)	—
SMF-garanti	12	(5)	—
Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter	6	(5)	—
	904	(279)	(654)
Egetkapitalinstrument:
Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation	428	(4)	—
Egetkapitalinstrument för fleråriga ramprogram (MAP)	217	—	—
Europeiska fonden för energieffektivitet	100	—	—
Marguerite-fonden	79	—	—
Den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi	72	—	—
Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet	67	—	—
Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998 (ETF)	10	—	—
Pilotprojekt inom tekniköverföring	1	—	—
	974	(4)	—
Blandade instrument:
Instrumentet för ekonomiskt och finansiellt samarbete inom ramen för Meda-programmet	179	(2)	—
Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (Enpi)	125	(3)	—
Stödlån till små och medelstora företag	16	—	—
	320	(5)	—
Totalt	2 198	(288)	(654)
Sammanlagt	5 526	(930)	(2 473 )

Finansiella tillgångar som innehas i garantifonder för budgetgarantier

Kommissionen har inrättat garantifonder för att täcka budgetgarantier (se not 4.1.1 i den konsoliderade årsredovisningen) som ges till EIB-gruppen. Dessa garantifonder finansieras genom betalningar från EU-budgeten för att tillhandahålla en likviditetsbuffert mot potentiella förluster från transaktioner som täcks av garantier. Betalningar till garantifonderna investeras i finansieringsinstrument, även i fråga om skuldförbindelser, likvida medel och tidsbundna placeringar. Den 31 december 2017 innehade kommissionen finansiella tillgångar i

—	garantifonden för åtgärder avseende tredjeland på 2,4 miljarder euro och

—	Efsis garantifond på 3,5 miljarder euro.

Lån och därmed sammanhängande upplåning för program för finansiellt stöd

Finansiellt stöd till medlemsstater och tredjeländer i form av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras genom EU-budgeten tillhandahålls av kommissionen efter beslut av Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen driver, för EU:s räkning, för närvarande tre större program:

—	Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM),

—	betalningsbalansstöd, och

—	makroekonomiskt stöd (MFA), enligt vilka den får bevilja lån.

Det kapital som behövs för att finansiera EU:s utlåning anskaffas på kapitalmarknaderna eller genom finansinstitut.

Den 31 december 2017 uppgick det nominella värdet av de lån som beviljats för finansiellt stöd genom EFSM och betalningsbalansfaciliteten till följande:

Miljarder euro
	BOP			Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)  (20)			TOTALT
	Lettland	Rumänien	Totalt	Irland	Portugal	Totalt
Totalt i bidrag	3,1	5,0  (21)	8,1	22,5	26,0	48,5	56,6
Totala utbetalade lån per den 31.12.2017	2,9	5,0	7,9	22,5	24,3	46,8	54,7
Totala återbetalade lån per den 31.12.2017	(2,2 )	(2,7 )	(4,9 )	—	—	—	(4,9 )
Utestående belopp per den 31.12.2017	0,7	2,3	3,0	22,5	24,3	46,8	49,8

EFSM

EFSM inrättades för att ge finansiellt stöd till alla medlemsstater som genomgår eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk-finansiell störning till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll. EFSM har använts för att ge finansiellt stöd, som är villkorat till genomförandet av reformer, till Irland och Portugal mellan 2011 och 2014.

Detta program löpte ut och inga ytterligare lån kan beviljas, även om det kvarstår för vissa uppgifter, såsom en förlängning av löptiderna för lån till Irland och Portugal och för beviljande av bryggfinansiering.

De viktigaste uppgifterna för EFSM-programmet är huvudsakligen följande:

Irland

—	Irland begärde fullt ut totalt 22,5 miljarder euro från EFSM i december 2010. Detta belopp betalades ut i åtta delbetalningar mellan januari 2011 och mars 2014.

—	Irland har möjlighet att förlänga löptiden på EFSM-lånen på grundval av förlängningen av den maximala viktade genomsnittliga löptiden och

—

den första återbetalningen på 3,4 miljarder euro planerades till april 2018. Irland begärde dock en förlängning av löptiden, som godkändes, och lånade med framgång på marknaderna under första kvartalet 2018 och detta belopp ska återbetalas i två delbetalningar på 2,4 miljarder euro under 2025 respektive 1 miljard euro under 2033. Den andra återbetalningen på 0,5 miljarder euro ska betalas i oktober 2018, men igen med möjlighet att förlänga löptiden.

Portugal

—	Portugal har ansökt om 24,3 miljarder euro av de totalt 26 miljarder euro som EFSM beviljade i maj 2011. Detta belopp betalades ut i sju delbetalningar mellan maj 2011 och november 2014.

—	Den första återbetalningen på 0,6 miljarder euro ska betalas i oktober 2018, men liksom i fallet med Irland, har Portugal möjlighet att förlänga löptiden.

BOP

Betalningsbalansstödet är ett program för finansiellt stöd för länder utanför euroområdet som drabbas eller hotas av svårigheter som rör deras betalningsbalans. Betalningsbalansstöd beviljas i form av medelfristiga lån som är villkorade till genomförandet av politik som utformats för att hantera de bakomliggande ekonomiska problemen. Vanligtvis erbjuds betalningsbalansstöd från EU i samarbete med Internationella valutafonden (IMF) och andra internationella institutioner eller länder.

EU:s medelfristiga finansiella stöd som beviljas genom betalningsbalansstödet aktiverades i november 2008 för att hjälpa Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien i januari och maj 2009, att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14,6 miljarder euro. Programmet för betalningsbalansstöd för Ungern löpte ut 2010 och återbetalades i sin helhet under 2016. De båda programmen för stöd till Lettland och Rumänien löpte ut under 2012, därmed kan inga delbetalningar göras.

Dessutom löpte de två förebyggande programmen för stöd för Rumänien ut under 2013 respektive 2015, utan att ha tagits i anspråk.

De viktigaste uppgifterna är följande:

—	Under 2017 har de medlemsstater som mottar betalningsbalansstöd i god tid och fullständigt återbetalat totalt 1,3 miljarder euro, varav 1,2 miljarder euro rör en återbetalning av kapital från Rumänien, varav resten avser ränta och

—	i april 2018 återbetalade Rumänien kapital på 1,2 miljarder euro och väntas göra ytterligare återbetalningar av kapital på 0,1 miljard euro i oktober 2018.

MFA

Makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd som EU utvidgat till att omfatta partnerländer utanför EU som genomgår en betalningsbalanskris. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag, eller en kombination av dessa, och är bara tillgängligt för de länder som omfattas av ett IMF-utbetalningsprogram.

Utestående lån från det makroekonomiska stödprogrammet uppgick den 31 december 2017 till 3,9 miljarder euro i nominella belopp.

1.4.   SKULDER

De största posterna på skuldsidan av balansräkningen består främst av fyra huvudposter: i) Pensionsförpliktelser och andra ersättningar till anställda, ii) upplåning, iii) skulder till leverantörer och stödmottagare och iv) upplupna kostnader.

Sammansättning av skulder i EU:s konsoliderade balansräkning

Den 31 december 2017 uppgick de sammanlagda skulderna till 236,5 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på cirka 1 % jämfört med föregående år.

De viktigaste ändringarna gällde följande effekter:

—	Ökningen av de totala ersättningarna till anställda på 5,9 miljarder euro beror främst på en ökning av nettoskulden för pensionssystemet för EU-tjänstemän.

—

Avsättningarna ökade med 1 miljard euro till följd av en uppdatering av undersökningen av avsättningen för Gemensamma forskningscentrets avveckling, som ledde till en högre uppskattning av förpliktelsen. Ändringen rör den viktigaste uppgiften i beräkningen – tidsramen – som tidigare beräknades till cirka 20 år och nu uppdaterades till 40 år och

—	upplupna kostnader minskade med 3,7 miljarder euro, vilket delvis uppväger effekterna enligt ovan. Minskningen i upplupna kostnader berodde på att sammanhållningsprogrammen i den föregående fleråriga budgetramen har kommit långt i sin avslutningsfas.

Alla andra delar av skulden var oförändrade. Det är viktigt att notera att de finansiella skulderna minskade långfristigt, på grund av den minskade upplåningen, tillsammans med en ökning av den kortfristiga delen. Denna minskning beror på återbetalningar under 2018 av betalningsbalansstöd och återbetalningar till Efsm från Rumänien (1,35 miljarder euro), Irland (3,9 miljarder euro) och Portugal (0,6 miljarder euro), som väntas på balansdagen.

Totala ersättningsanspråk och fakturor som mottagits och godkänts enligt respektive rubrik i balansräkningen

Nettotillgångar

Det faktum att skulderna överstiger tillgångarna innebär inte att EU-institutionerna och EU-byråerna befinner sig i finansiella svårigheter, utan på att vissa skulder kommer att finansieras genom framtida årsbudgetar. Flertalet kostnader bokförs år 2017 enligt den periodiserade redovisningen, även om de kanske faktiskt betalas ut under 2018 eller senare, och finansieras genom framtida budgetar. Motsvarande intäkter kommer att redovisas först under framtida perioder. De största beloppen i sammanhanget utgörs av transaktionerna i Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (som utbetalas under 2018) och ersättningar till anställda (som utbetalas under de kommande dryga 30 åren).

2.   SKYDD AV EU-BUDGETEN

Översikt över finansiella korrigeringar och återkrav under 2017

En viktig aspekt på genomförandet av EU-budgeten är behovet av att säkerställa att systembrister som leder till fel, oriktigheter och bedrägerier förebyggs, upptäcks och korrigeras på vederbörligt sätt. Revisionsrätten lämnar i sin årliga rapport en revisionsförklaring om lagligheten och riktigheten i redovisningens underliggande transaktioner, samt den väsentliga felnivån i betalningarna. Revisionsförklaringen bifogas EU:s årsredovisning när den offentliggörs i EU:s officiella tidning.

Kommissionens skyddsåtgärder mildrar följderna av dessa fel genom två mekanismer:

1)	förebyggande mekanismer (t.ex. förhandskontroller, avbrott och inställande av betalningar) och

2)	korrigeringsmekanismer (främst finansiella korrigeringar som ålagts eller avtalats med medlemsstater och återkrav från mottagare av EU-medel).

Vid delad förvaltning (som används bland annat för utgifter på jordbruksområdet och strukturåtgärder) är det i första hand medlemsstaterna som under hela utgiftscykeln har ansvaret för att säkerställa att utgifter som ersätts från EU:s budget är lagliga och korrekta.

Skyddsåtgärder uppkommer till följd av den övervakning och de kontroller som utförs av både kommissionen och, när det gäller utgifter som omfattas av delad förvaltning, medlemsstaterna i fråga om stödberättigande utgifter som finansieras genom EU-budgeten. Kommissionen ska när den fattar beslut om beloppet på den finansiella korrigeringen eller återkrav, beakta arten och omfattningen på överträdelsen av gällande lag och de ekonomiska konsekvenserna för EU-budgeten, inklusive brister i förvaltning och kontrollsystem.

Korrigeringsmekanismer:

Finansiella korrigeringar och återkrav redovisas i två viktiga faser i förfarandet. Bägge faserna får äga rum under samma år eller under olika år:

1)

Finansiella korrigeringar och återkrav i bekräftelsefasen: Dessa belopp har antingen godtagits av den berörda medlemsstaten eller antagits genom beslut av kommissionen. Under 2017 uppgick de sammanlagda finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats till 2 662 miljoner euro (2016: 3 777 miljoner euro), varav 1 826 miljoner euro som härrör från korrigerande åtgärder.

Finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats under 2017 (*1) – uppdelning per politikområde

2)

Finansiella korrigeringar och återkrav i genomförandefasen: Dessa belopp avser den sista fasen i förfarandet av korrigeringar av felaktiga utbetalningar. Flera genomförandemekanismer planeras i de sektorsbaserade regelverken. Under 2017 uppgick de sammanlagda finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts till 2 845 miljoner euro (2016: 3 389 miljoner euro), varav 1 949 miljoner euro som härrör från korrigerande åtgärder. Genomförandet av finansiella korrigeringar och återkrav kan ta flera år, huvudsakligen på grund av delbetalningar eller uppskjutandebeslut som beviljas medlemsstaterna inom jordbrukspolitiken. Inom sammanhållningspolitiken planeras genomförandet i den rättsliga ramen i samband med, eller efter, programperiodens avslut.

Finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts under 2017 (*1) – uppdelning per politikområde

3.   RISKHANTERING OCH OSÄKERHETER VID GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

3.1.   MAKROEKONOMISK MILJÖ

Den makroekonomiska miljön i EU (22) har en inverkan på möjligheten för EU:s medlemsstater att uppfylla sina finansieringsskyldigheter gentemot EU:s institutioner och organ och därmed på EU:s förmåga att fortsätta att genomföra EU-politik.

Medan den brett baserade ökningstakten för den globala ekonomiska verksamheten och handeln under förra året gynnade euroområdet, stärktes också den inhemska efterfrågan genom ökad framtidstro hos både företag och konsumenter, fortsatt politiskt stöd och ett förbättrat läge på arbetsmarknaden. Den europeiska ekonomin ser därför ut att fortsätta att öka i en stabil takt. Ett stabilt skapande av arbetstillfällen väntas fortsätta, som driver på hushållens konsumtionsutgifter. Samtidigt väntas investeringsvillkoren förbli gynnsamma, eftersom både den inhemska och den utländska efterfrågan väntas öka och finansieringsvillkoren väntas förbli generösa. Det fortsatt lediga kapacitetsutrymmet i ekonomin bör göra det möjligt för BNP att fortsätta att växa till nivåer som är högre än den beräknade potentiella tillväxttakten (cirka 1,5 %) under hela prognosperioden. Konjunkturen i euroområdet väntas dock avta något under 2018, när den snabba tillväxttakten för sysselsättningen börjar avta.

Euroområdets och EU:s BNP beräknas ha växt med 2,4 % under 2017 och väntas växa med 2,3 % under 2018, för att sedan avta till 2,0 % under 2019.

Även om förhållandena på arbetsmarknaden har förbättrats i alla medlemsstater, fortsätterarbetslösheten att variera kraftigt. Trots detta har prognosen för BNP-tillväxten reviderats uppåt för en stor majoritet av medlemsstaterna i euroområdet under vart och ett av de år som omfattas av prognosen och tillväxttakten väntas bli alltmer likartad. På grund av en fortsatt svag arbetsmarknad väntas lönetrycket och kärninflationen bara öka gradvis. Tillfälliga faktorer som hänger samman med energipriserna kommer därför att fortsätta att spela en viktig roll i inflationsutvecklingen och kommer att upprätthålla inflationsnivån för det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) över kärninflationen under större delen av 2018. Efter att ha noterat 1,5 % under 2017 väntas det harmoniserade indexet för konsumentpriser att uppgå till i genomsnitt 1,5 % under 2018 innan det stiger till 1,6 % under 2019.

Riskerna i samband med framtidsutsikterna för BNP-tillväxten och inflationen är i stort sett balanserade. Även om det inte verkar finnas något utrymme för tillväxt som överträffar förväntningarna under de kommande kvartalen, kan detta leda till tillväxtbegränsningar på utbudssidan som uppkommer tidigare än väntat. Samtidigt förefaller marknadens förväntningar om gynnsamma värderingar av tillgångspriserna sårbara vid en ny bedömning av framtidstron och grundläggande villkor. Riskerna i samband med Förenade kungarikets omröstning om ett EU-utträde kvarstår, liksom nedåtrisker knutna till geopolitiska spänningar och en övergång till en mer inåtriktad och protektionistisk politik.

Dynamiken i den globala ekonomin är fortfarande stark, eftersom den bredbaserade konjunkturuppgången fortsätter, vilken drivs på av återhämtningen i handel och investeringar, fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor och en kompletterande politik. Högre råvarupriser har också visat sig vara gynnsamma för råvaruexportörerna. Utsikterna för den närmaste framtiden är något bättre än prognosen under hösten 2017, där den globala BNP-tillväxten utanför EU nu förväntas uppgå till 4,1 % under både 2018 och 2019, jämfört med 3,8 % 2017.

3.2.   BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER FÖR FINANSIELLT STÖD

EU:s upp- och utlåningsverksamhet för program för finansiellt stöd utgör transaktioner utanför budgeten. Vanligtvis lånas de anskaffade medlen direkt ut (back-to-back) till det stödmottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av back-to-back-metoden är det EU som är juridiskt förpliktad att stå för skuldbetalningen för finansieringsinstrumenten, vilket säkerställer att alla betalningar sker i tid och att summorna betalas till det fulla beloppet. Kommissionen har infört förfaranden som säkerställer att lån betalas tillbaka även om skyldigheterna i samband med ett lån inte fullgörs.

EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av EU-medlemsstaterna (eventualförpliktelser i budgeten). Upplåning som görs för att finansiera lån till länder utanför EU täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredje land. Om en stödmottagande medlemsstat skulle ställa in sina betalningar fortsätter skuldbetalningen i mån av möjlighet med medel från kommissionens tillgängliga kassabalans. Om detta inte är möjligt åberopar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU-medlemsstaterna är enligt EU-lagstiftningen om egna medel (artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 609/2014) rättsligt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Investerarna är således bara exponerade för kreditrisken gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen. Genom rygg-mot-rygg-utlåning undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

För varje landsprogram fastställs i parlaments-, råds- och kommissionsbesluten totalt beviljade belopp, antal delbetalningar som ska betalas samt lånepaketets längsta (genomsnittliga) löptid. Kommissionen och det stödmottagande landet enas därefter om låne-/finansieringsparametrar, särskilt delbetalningarnas löptid. Dessutom är alla delbetalningar av lånet, utom den första, kopplade till efterlevnaden av villkoren, med överenskomna bestämmelser och villkor liknande dem för stöd från ett gemensamt finansiellt stöd från EU och Internationella valutafonden (IMF), vilket är en annan faktor som påverkar tidpunkterna för finansieringen. Detta innebär att tidpunkterna och löptiderna för emitteringar är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet. Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 3 och 30 år.

Nedanstående tabell ger en översikt av den planerade återbetalningen i nominellt värde för utestående EFSM-lån och betalningsbalanslån den 31 december 2017:

Miljarder euro
	BOP			EFSM			TOTALT
	Lettland	Rumänien	Totalt	Irland	Portugal	Totalt
2018	—	1,3  (23)	1,3	3,9  (24)	0,6	4,5	5,8
2019	0,5	1,0	1,5	—	—	—	1,5
2021	—	—	—	3,0	6,8	9,8	9,8
2022	—	—	—	—	2,7	2,7	2,7
2023	—	—	—	2,0	1,5	3,5	3,5
2024	—	—	—	0,8	1,8	2,6	2,6
2025	0,2	—	0,2	—	—	—	0,2
2026	—	—	—	2,0	2,0	4,0	4,0
2027	—	—	—	1,0	2,0	3,0	3,0
2028	—	—	—	2,3	—	2,3	2,3
2029	—	—	—	1,0	0,4	1,4	1,4
2031	—	—	—	—	2,2	2,2	2,2
2032	—	—	—	3,0	—	3,0	3,0
2035	—	—	—	2,0	—	2,0	2,0
2036	—	—	—	—	1,0	1,0	1,0
2038	—	—	—	—	1,8	1,8	1,8
2042	—	—	—	1,5	1,5	3,0	3,0
Totalt	0,7	2,3	3,0	22,5	24,3	46,8	49,8

De mellanstatliga finansiella stabilitetsmekanismerna Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) omfattas inte av EU-fördragsramen och ingår därför inte i EU:s konsoliderade årsredovisning.

3.3.   EVENTUALFÖRPLIKTELSER AVSEENDE BUDGETGARANTIER

EU har gett garantier till Europeiska investeringsbanksgruppen för lån som beviljats utanför EU och för skulder och egetkapitaltransaktioner som omfattas av Efsi-garantin. Den 31 december 2017 visar EU i noterna till den konsoliderade årsredovisningen (se not 4.1.1) eventualförpliktelser för båda garantierna. I syfte att minska den risk som EIB:s anspråk på garantin skulle kunna ha på EU-budgeten har EU inrättat separata garantifonder, dvs. garantifonden för åtgärder avseende tredjeland och garantifonden för Efsi.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland finansieras genom EU-budgeten för att täcka 9 % av de garanterade lånen för EIB:s mandat för utlåning till tredjeland som är utestående i slutet av året. Den 31 december 2017 täckte det totala tillgångsvärdet på 2,2 miljarder euro en exponering för utbetalade belopp på 20 miljarder euro, för belopp som undertecknats på 28,9 miljarder euro och ett tak på 37,5 miljarder euro.

Garantifonden för Efsi inleddes under 2016 och var ursprungligen tänkt att finansieras med totalt 50 % av en högsta exponering för EU på 16 miljarder euro, vilket innebär att fonden gradvis (år 2022) skulle nå 8 miljarder euro. I december 2017 ändrades Efsi-förordningen, vilket ledde till att EU:s högsta Efsi-garanti höjdes till 26 miljarder euro, och gränsen för garantifonden minskade till 35 %. Därför väntas nu Efsis garantifond, till följd av ändringen, uppgå till totalt 9,1 miljarder euro.

De totala tillgångarna i Efsis garantifond per den 31 december 2017 uppgår till 3,5 miljoner euro och täcker en exponering av utbetalade belopp på 10,1 miljarder euro och godkända belopp på 13,5 miljarder euro (inklusive utbetalade belopp). Efsis garantifond fungerar för närvarande i både euro och US-dollar.

3.4.   FRÄMJA SYSSELSÄTTNING, TILLVÄXT OCH INVESTERINGAR

Investeringsplanen för Europa

Tillsammans med Europeiska investeringsbanken lanserade EU-kommissionen 2015 investeringsplanen för Europa, i vilken Europeiska fonden för strategiska investeringar med ett ursprungligt EU-kapital på 21 miljarder euro ingår. Huvudmålet är att locka privata investeringar. Prognoser pekar på att ytterligare 700 000 nya jobb kommer att skapas och att EU:s bruttonationalprodukt ökar med 0,7 % fram till 2020 tack vare de investeringar som godkändes under 2015 och 2016. Detta visar att strategiska investeringar ökar sysselsättningen och tillväxten i hela EU, även i de sektorer och regioner som drabbades hårt av krisen för tio år sedan. Efter en principöverenskommelse mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i september röstade parlamentet i december om att anta en förordning som förlänger och stärker Europeiska fonden för strategiska investeringar. Tidsplanen för den nya och förbättrade Efsi 2.0 har förlängts från mitten av 2018 till slutet av 2020, och fondens investeringsmål har höjts från 315 miljarder euro till minst 500 miljarder euro.

Under 2017 var fonden på god väg att generera minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin fram till mitten av 2018. Fonden var verksam i alla de 28 medlemsländerna och väntades leda till ca 256 miljarder euro i sammanlagda investeringar fram till slutet av 2017.

Vid årets utgång hade sammanlagt 357 infrastruktur- och innovationsprojekt godkänts inom ramen för fonden, motsvarande en finansiering på 39,2 miljarder euro. Dessutom hade 347 finansieringsavtal för små och medelstora företag godkänts, till ett värde av 11,9 miljarder euro. Omkring 539 000 sådana företag väntades dra nytta av finansieringsavtalen.

Vidare ökade stödet i form av rådgivning för utveckling och förberedelse av projekt genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, samtidigt som information gavs om projekt till vilka finansiering söks på portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå.

Europeiska fonden för strategiska investeringar stödjer investeringar av strategisk betydelse för EU:s ekonomi, bland annat energi, transport, digital teknik, forskning, utveckling och innovation, miljö och resurseffektivitet, social infrastruktur och småföretag. Här ingår också investeringar som rör socialt entreprenörskap, sociala konsekvenser och social innovation.

Fortsatt stöd till EU:s medlemsstater

Stödprogrammet för strukturreformer upprättades i maj 2017, med en budget på 142,8 miljoner euro för perioden 2017–2020. På begäran av medlemsländerna ska programmet finansiera skräddarsytt tekniskt stöd för att stödja medlemsländerna på deras viktigaste områden för reformåtgärder. Genom programmet lämnar kommissionen riktat stöd som ökar medlemsländernas möjligheter att utforma och genomföra de reformer de anser vara nödvändiga för att göra sina ekonomier mer konkurrenskraftiga och investeringsvänliga. Det tekniska stödet omfattar reformer av samhällsstyrning och offentlig förvaltning, offentlig ekonomisk förvaltning, företagsklimat, arbetsmarknader, utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst, finanssektor samt tillgång till finansiering. Det är tillgängligt för alla EU:s medlemsstater, är efterfrågestyrt och kräver ingen medfinansiering.

Programmet genomförs via stödtjänsten för strukturreformer i samarbete med andra relevanta kommissionsavdelningar. Hittills har stödtjänsten arbetat med 15 medlemsstater för genomförandet av över 150 stödprojekt. Under 2018 års projektcykel tog stödtjänsten emot över 400 stödansökningar från över 20 medlemsstater, vilket ledde till en stor överefterfrågan för programbudgeten, som uppgick till 30,5 miljoner euro för året.

EU har fortsatt att lämna stöd efter att programmen löpt ut för Irland, Spanien, Cypern, Portugal och Rumänien. Goda framsteg gjordes återigen under året med genomförandet av programmet för Grekland, som utformats för att skapa förutsättningar för att återupprätta förtroendet och lägga grunden till en varaktig ekonomisk återhämtning i Grekland. Den andra översynen avslutades i juli, vilket gjorde det möjligt att bevilja den tredje delen av finansieringen från Europeiska stabilitetsmekanismen på 8,5 miljarder euro. Den tredje översynen pågick i december, och en överenskommelse på tjänstemannanivå nåddes i början av den månaden. Grekland har också fått fortsatt ekonomiskt stöd genom investeringsplanen för Europa.

Stödtjänsten för strukturreformer har också fått en särskild uppgift att hjälpa till att samordna åtgärderna i samband med flyktingkrisen i Grekland och att genomföra EU:s stödprogram för den turkcypriotiska gemenskapen.

3.5.   RESERV FÖR NYA DELTAGARE (NER) 300

Fonden NER-300 har sitt ursprung i försäljningen av EU:s utsläppshandelssystem och tillhör medlemsstaterna som använder pengarna för att finansiera innovativa och koldioxidsnåla energidemonstrationsprojekt. Kommissionen förvaltar programmet för medlemsstaternas räkning, medan EIB är ansvarig för tillgångsförvaltningen av NER-300 och fungerar som teknisk rådgivare enligt samarbetsavtalet med kommissionen. Eftersom varken intäkterna från utsläppsrätterna eller kostnaderna för de finansierade projekten är en del av EU-budgeten, redovisas inte dessa belopp i EU-räkenskaperna.

RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER (25)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BUDGETUTFALL FÖR EU

111

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

112

NOTER TILL RAPPORTERNA OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

115

1.

EU:s BUDGETRAM

115

1.1.

FLERÅRIG BUDGETRAM FÖR 2014–2020

115

1.2.

DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

117

1.3.

ÅRLIG BUDGET

117

1.4.

INTÄKTER

117

1.5.

BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

119

1.6.

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

119

2.

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2017 – KOMMENTARER

121

2.1.

INTÄKTER

121

2.2.

KOSTNADER

121

3.

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTERNA

123

3.1.

SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTERNA

123

4.

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

124

4.1.

FBR: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

124

4.2.

FBR: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

125

4.3.

FBR: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

127

4.4.

FBR: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

128

4.5.

FBR: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

129

4.6.

DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

130

4.7.

DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

136

4.8.

DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

143

4.9.

DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

149

4.10.

DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

154

5.

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

159

5.1.

GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

159

5.2.

GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

160

5.3.

GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

161

6.

GENOMFÖRANDET AV EU-BYRÅERNAS BUDGET

162

6.1.

BUDGETINTÄKTER

162

6.2.

ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER BYRÅ

164

BUDGETUTFALL FÖR EU

Miljoner euro
	2017	2016
Intäkter under budgetåret	139 691	144 717
Betalningar mot årets anslag	(135 764 )	(135 180 )
Betalningsbemyndiganden som överförs till år n+1	(1 796 )	(1 655 )
Outnyttjade anslag som överförts från år n–1 och som annullerats	40	63
Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål	(1 450 )	(1 367 )
Växelkursskillnader under budgetåret	(166)	(173)
Budgetutfall	555	6 405

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

BUDGETINTÄKTER

Miljoner euro
		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Fastställda fordringar	Intäkter
1	Egna medel	131 718	115 484	115 455	115 416
	11 – Sockeravgifter	133	133	134	134
	12 – Tullavgifter	21 334	20 374	20 364	20 325
	13 – Mervärdesskatt	16 599	16 620	16 584	16 584
	14 – BNI	93 652	78 356	78 279	78 279
	15 – Korrigering av budgetobalanser	—	—	94	94
	16 – Minskning av BNI-baserade bidrag från Nederländerna och Sverige	—	—	(0)	(0)
3	Överskott, saldon och justeringar	—	6 405	6 416	6 416
4	Intäkter från personer med anknytning till institutionerna och andra unionsorgan	1 490	1 490	1 495	1 484
5	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	70	70	611	587
6	Bidrag och återbetalningar i samband med olika unionsavtal och unionsprogram	60	60	12 504	12 179
7	Dröjsmålsränta och böter	1 120	3 230	11 387	3 573
8	Upp- och utlåningstransaktioner	7	7	43	28
9	Diverse inkomster	25	25	15	8
Totalt		134 490	126 771	147 926	139 691

BUDGETKOSTNADER: ÅTAGANDEN EFTER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

Miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden
1	Smart tillväxt för alla	74 899	75 399	85 181	83 268
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	21 312	21 312	24 508	22 654
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	53 587	54 087	60 673	60 614
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	58 584	58 569	62 806	60 859
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	42 613	42 611	45 830	44 759
3	Säkerhet och medborgarskap	4 284	4 284	4 472	4 124
4	Europa i världen	10 162	10 713	12 382	11 814
5	Administration	9 395	9 395	10 190	9 794
	varav: institutionernas administrativa utgifter	3 921	3 921	4 344	4 142
6	Kompensationer	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	534	1 472	1 544	1 291
Totalt		157 858	159 831	176 576	171 150

BUDGETKOSTNADER: BETALNINGAR EFTER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

Miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar
1	Smart tillväxt för alla	56 522	49 840	61 168	57 030
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	19 321	20 065	24 370	21 376
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	37 201	29 775	36 797	35 654
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	54 914	54 467	58 575	56 743
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	42 563	42 558	45 975	44 695
3	Säkerhet och medborgarskap	3 787	2 793	2 994	2 867
4	Europa i världen	9 483	8 938	10 944	9 793
5	Administration	9 395	9 392	10 977	9 656
	varav: institutionernas administrativa utgifter	3 921	3 921	4 841	4 085
6	Kompensationer	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	390	1 341	1 414	1 291
Totalt		134 490	126 771	146 071	137 379

NOTER TILL RAPPORTERNA OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

1.   EU:s BUDGETRAM

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Den allmänna budgeten är det instrument som finansierar och godkänner unionens inkomster och utgifter varje år, inom taken och andra bestämmelser i den fleråriga budgetramen i enlighet med de lagstiftningsakter om fleråriga program som antagits inom denna ram.

1.1.   FLERÅRIG BUDGETRAM FÖR 2014–2020

miljoner euro
	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
1. Smart tillväxt för alla	52 756	77 986	69 304	73 512	76 420	79 924	83 661	513 563
1.a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	16 560	17 666	18 467	19 925	21 239	23 082	25 191	142 130
1.b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	36 196	60 320	50 837	53 587	55 181	56 842	58 470	371 433
2. Hållbar tillväxt: naturtillgångar	49 857	64 692	64 262	60 191	60 267	60 344	60 421	420 034
varav: marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar	43 779	44 190	43 951	44 146	44 163	44 241	44 264	308 734
3. Säkerhet och medborgarskap	1 737	2 456	2 546	2 578	2 656	2 801	2 951	17 725
4. Europa i världen	8 335	8 749	9 143	9 432	9 825	10 268	10 510	66 262
5. Administration	8 721	9 076	9 483	9 918	10 346	10 786	11 254	69 584
varav: institutionernas administrativa utgifter	7 056	7 351	7 679	8 007	8 360	8 700	9 071	56 224
6. Kompensationer	29	—	—	—	—	—	—	29
8. Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—
9. Särskilda instrument	—	—	—	—	—	—	—	—
Åtagandebemyndiganden	121 435	162 959	154 738	155 631	159 514	164 123	168 797	1 087 197
Totala betalningsbemyndiganden	135 762	140 719	130 694	142 906	154 565	159 235	162 406	1 026 287

I ovanstående tabell redovisas budgettaken för den fleråriga budgetramen i löpande priser. År 2017 var det fjärde budgetåret som omfattades av den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det övergripande taket för åtagandebemyndigandena för 2017 var 155 631 miljoner euro, vilket motsvarar 1,04 % av EU:s BNI, medan motsvarande tak för betalningsbemyndiganden var 142 906 miljoner euro, eller 0,95 % av EU:s BNI under budgetåret 2017.

Nya flexibilitetsbestämmelser har avtalats för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. En av de nya bestämmelserna ger möjlighet att överföra outnyttjade marginaler under betalningstaken till påföljande år – via den samlade marginalen för betalningar inom ramen för den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för det kommande året. Därför överfördes outnyttjade belopp från 2015 (1 288 miljoner euro i löpande priser) och 2016 (13 991 miljoner euro i löpande priser) till åren 2018–2020 och utgiftstaken för åren 2015, 2016 och 2018–2020 justerades i enlighet därmed – se ovan nämnda tekniska justering av den fleråriga budgetramen för 2017 och den tekniska justeringen för 2018 (COM(2017) 220, 24 maj 2017).

Kommissionen antog den 24 maj 2017 ett meddelande om den tekniska justeringen av budgetramen för 2018 för att kompensera för BNI-utvecklingen (ENS 2010) (COM(2017) 220 av den 24 maj 2017). Efter ikraftträdandet av rådets förordning (EU) 2017/1123 om ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen (EU) nr 1311/2013 (EUT L 163, 24.6.2017) uppdaterades och ersattes, som en följd av halvtidsöversynen/revisionen, beloppen i meddelandet av den 24 maj 2017 med beaktande av reserven för katastrofbistånd och flexibilitetsinstrumentet i meddelandet av den 15 september 2017 (COM(2017) 473 final). Justeringarna av beloppen i detta meddelande härrör direkt från ändringen av förordningen om den fleråriga budgetramen genom förordning (EU, Euratom) 2017/1123 och avviker inte från bestämmelserna i artikel 6.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen enligt vilken inga andra tekniska justeringar än de som avses i artikel 6.1 får göras, antingen under loppet av året eller under följande år. För första gången görs den nyligen införda tekniska justeringen för flexibilitetsinstrumentet i enlighet med artikel 6.1 f tillgänglig.

Nedan följer en beskrivning av de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen:

Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker.

1a	Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, fonden för ett sammanlänkat Europa, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

1b	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, avsedd att öka konvergensen i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, vilken kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför mindre gynnade regioner och för att främja samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt miljöskyddsåtgärder, i synnerhet programmet Life+.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Rubrik 3 speglar den växande betydelsen av de särskilda uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitik, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor, information till och dialog med medborgarna.

Rubrik 4 – Europa i världen

Rubrik 4 omfattar samtliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, föranslutningsinstrument och grannskapsinstrument. Europeiska utvecklingsfonden förblir utanför EU-budgeten och omfattas inte av den fleråriga budgetramen.

Rubrik 5 – Administration

Denna rubrik omfattar anslag för administrativa utgifter vid samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. Vid andra institutioner än kommissionen utgörs hela utgiften av administrativa utgifter.

Rubrik 6 – Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten alldeles i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera de medel som de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det som de bidragit med.

Rubrik 9 – Särskilda instrument

Flexibla mekanismer gör det möjligt för EU att mobilisera de medel som krävs för att reagera på oförutsedda händelser, såsom kriser och nödsituationer. Deras räckvidd, finansiella anslag och verksamhetsvillkor anges i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. I den rådande situationen med minskade utgifter säkerställer de också att budgetmedlen kan leva upp till de nya prioriteringarna, så att varje euro används där den behövs som mest. Merparten av flexibilitetsmekanismerna hålls därför utanför den fleråriga budgetramen, vilket innebär att finansieringen kan gå utöver utgiftstaken.

1.2.   DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

Rubrikerna i den fleråriga budgetramen fördelas ytterligare till detaljerade rubriker, som motsvarar de stora utgiftsprogrammen (t.ex. Horisont 2020, Erasmus+, etc.). Underliggande rättsliga grunder för budgetgenomförandet antas på denna programnivå. Programmen är den vanligast förekommande strukturen för rapportering om genomförande och resultat. Därför har tabeller per program också införts i dessa rapporter om budgetgenomförandet (se tabellerna 4.6–4.10 nedan).

1.3.   ÅRLIG BUDGET

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för budgetåret och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag arbetar rådet fram ett ställningstagande som sedan blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när det gemensamma utkastet slutligen förklaras antaget av Europaparlamentets talman. Under det ifrågavarande året antas ändringsbudgetar. Uppdraget att genomföra budgeten åligger i huvudsak kommissionen.

För kommissionens räkning är budgeten strukturerad kring administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka finansieringsbehovet för insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

—

Åtagandebemyndigandena täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under det innevarande budgetåret för projekt som avser flera år. Om den åtgärd som ett budgetåtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet dock delas upp i årliga delbetalningar under flera år, om det är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten.

—	Betalningsbemyndiganden täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

I räkenskaperna indelas typerna av finansiering i två huvudområden:

—	Slutligen antagna budgetanslag och

—

tilläggsanslag, som omfattar — överföringar från föregående år (budgetförordningen gör det möjligt att i ett begränsat antal fall överföra outnyttjade belopp från föregående år till innevarande år) och — inkomster avsatta för särskilda ändamål från återbetalningar, bidrag från tredje parter/länder till EU-program och arbete som utförs för tredje parter är direkt knutna till motsvarande budgetrubriker och utgör den tredje pelaren av finansieringen.

Alla typer av finansiering bildar tillsammans de tillgängliga anslagen.

1.4.   INTÄKTER

1.4.1.    Intäkter från egna medel

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel, som utgörs av följande kategorier:

1)	De traditionella egna medlen utgör vanligen +/– 15 % av de sammanlagda egna medlen.

2)	Medel baserade på mervärdesskatt utgör vanligen cirka 13 % av de sammanlagda egna medlen.

3)	BNI-baserade egna medel utgör +/– 72 % av de sammanlagda egna medlen.

Fördelningen av egna medel regleras i enlighet med rådets beslut nr 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (2014 års beslut om egna medel). Detta beslut trädde i kraft den 1 oktober 2016 och gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2014. Påverkan på 2014 och 2015 beaktades under budgetåret 2016.

Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar får inte överskrida 1,20 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

1.4.2.    Traditionella egna medel (TEM)

Traditionella egna medel består av tullar som tas ut på import från tredjeländer och sockeravgifter (som betalas av sockerproducenter för att finansiera utgifter för den gemensamma organisationen av marknaden för socker) som tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 20 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	i de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 i förordning (EU) nr 609/2014 och som avser alla belopp som återkrävts eller för vilka säkerhet ställts,

—	i de särskilda räkenskaper som också föreskrivs i artikeln ovan och som avser belopp som ännu inte har uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts, belopp för vilka säkerhet ställts men som ifrågasatts kan också anges i dessa räkenskaper.

Traditionella egna medel ska krediteras kommissionens konto hos medlemsstatens finansförvaltning eller nationella centralbank. Krediteringen ska ske senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses).

1.4.3.    Mervärdesskatt (moms)

Egna medel från mervärdesskatt tas ut från medlemsstaternas beräkningsunderlag för mervärdesskatt, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. Emellertid får beräkningsunderlaget för mervärdesskatt uppgå till högst 50 % av varje medlemsstats BNI. Den enhetliga mervärdesskattesats som tillämpas är fastställd till 0,30 %, utom för Tyskland, Nederländerna och Sverige som under perioden 2014–2020 har en mervärdesskattesats på 0,15 %.

1.4.4.    Bruttonationalinkomst (BNI)

Den intäktskälla som baserar sig på bruttonationalinkomst (BNI) ska finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra intäkter. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI och andelen fastställs i enlighet med EU-reglerna.

De mervärdesskatte- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser som tas fram för beräkningsunderlagen för mervärdesskatt och BNI i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och uppdateras med hjälp av en ändringsbudget under det berörda budgetåret. Skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna (positiva eller negativa) uppbärs av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i juni det andra året efter budgetåret i fråga. Även de faktiska beräkningsunderlagen för mervärdesskatt och BNI kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av en reservation. Dessa reservationer bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaterna i fråga, även om beloppen inte har fastställts, eftersom det ännu inte går att med exakthet beräkna budgetkonsekvenserna. När det exakta beloppet kan fastställas begärs att motsvarande mervärdesskatte- eller BNI-baserade egna medel betalas in, antingen i samband med återkommande betalningar av mervärdesskattesaldon eller BNI-saldon eller genom en separat begäran om betalning.

1.4.5.    Förenade kungarikets korrigering

En mekanism för att korrigera obalanser i budgeten till förmån för Förenade kungariket (för att minska sina egna inbetalningar av egna medel och samtidigt öka inbetalningarna för andra medlemsstater) infördes av Europeiska rådet i Fontainebleau i juni 1984. Finansieringen av korrigeringen har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som bidrar med en fjärdedel av sina normala andelar).

1.4.6.    Bruttominskning

Den 7–8 februari 2013 fattade Europeiska rådet beslut om att Danmark, Nederländerna och Sverige ska beviljas en bruttominskning av sina årliga BNI-baserade bidrag för perioden 2014–2020 och att Österrike bara ska beviljas en bruttominskning av det årliga BNI-baserade bidraget för perioden 2014–2016. De årliga minskningarna är följande: Danmark 130 miljoner euro, Nederländerna 695 miljoner euro och Sverige 185 miljoner euro.

1.5.   BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det berörda året.

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året redovisas betalningar ur budgetårets anslag i form av utgifter, liksom även de anslag som överförs från det berörda budgetåret till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets anslag avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas medlemsstaternas gjorda inbetalningar från och med den 16 oktober år n-1 till och med den 15 oktober år n, förutsatt att åtagandet och godkännandet av utgifterna förelades räkenskapsföraren senast den 31 januari år n+1. Utgifterna för Europeiska garantifonden för jordbruket kan också påverkas av ett så kallat överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: EU:s resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 1.1 i förordning (EU) nr 608/2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel, utgör utfallet differensen mellan

—	de sammanlagda intäkterna under budgetåret, och

—	summan av gjorda utbetalningar ur det aktuella årets anslag, plus summan av de anslag som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

Denna skillnad ska ökas eller minskas med

—	nettobeloppet av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annullerats, samt de eventuella betalningar som på grund av eurokursens variationer överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från föregående budgetår,

—	utvecklingen av inkomster avsatta för särskilda ändamål, och

—	de kursvinster och -förluster (netto) som gjorts under budgetåret.

De anslag som överförts från föregående budgetår, som härrör från tredje part eller från arbete för tredje part och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år n enligt rapporten om budgetgenomförandet och de som överförts till påföljande år n-1 enligt rapporten om budgetgenomförandet. Anslag som gjorts tillgängliga på nytt efter återbetalningar av bokförda betalningar ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar ochöverföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från föregående budgetår och som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut.

1.6.   AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

miljoner euro
	2017	2016
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	8 082	1 733
Intäkter
Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits	(4 408 )	(1 969 )
Fordringar som fastställts under tidigare budgetår och uppburits under budgetåret	10 739	3 363
Upplupna intäkter (netto)	(257)	611
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	3 725	10 678
Utgifter som betalats under budgetåret men som hänför sig till föregående budgetår	(3 574 )	(7 656 )
Nettoeffekt av förfinansiering	(12 059 )	(468)
Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande budgetår	(3 373 )	(3 102 )
Betalningar mot överförda anslag och annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden	1 784	1 379
Ändringar i avsättningar	6 752	3 962
Övrigt	(6 676 )	(2 142 )
Ekonomiskt resultat i byråer och EKSG	(179)	16
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	555	6 405

I enlighet med budgetförordningen beräknas årets ekonomiska resultat på grundval av principer för periodiserad bokföring, medan budgetutfallet baseras på en modifierad kontantmetod. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner kan man kontrollera om det går att stämma av dem mot varandra.

Avstämning av intäkter

De reella budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkter från fordringar som fastställts under budgetåret och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år.

Avstämning av kostnader

De upplupna kostnaderna består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från föregående år. Betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetutgifter och måste därför läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) nya förfinansieringsbelopp som utbetalas under det aktuella budgetåret och som redovisas som budgetkostnader för det berörda året och 2) avräkning av förfinansieringen genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns under innevarande budgetår. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot det berörda årets anslag ska även den del av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet för det berörda året (i enlighet med artikel 1.1 i förordning (EU) nr 608/2014). Samma princip gäller för de budgetbetalningar som gjorts under det aktuella budgetåret ur anslag som förts över från föregående budgetår, samt för outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten ändring i avsättningar avser de uppskattningar som vid årets slut görs i räkenskaperna (främst i fråga om ersättningar till anställda) och påverkar inte budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning/nedskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för finansiella leasingkontrakt och finansiella bidrag.

2.   GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2017 – KOMMENTARER

2.1.   INTÄKTER

Betalningsbemyndigandena uppgick till 134 490 miljoner euro i den ursprungliga EU-budget som undertecknades av Europaparlamentets talman den 1 december 2016 och det belopp som ska finansieras via egna medel uppgick till sammanlagt 131 718 miljoner euro. Beräknade intäkter och kostnader i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Justeringarna av de BNI-baserade egna medlen säkerställer att de budgeterade intäkterna exakt motsvarar de budgeterade kostnaderna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste intäkterna och kostnaderna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Under 2017 antogs sex ändringsbudgetar. Med beaktande av dessa ändringsbudgetar uppgick de slutligt antagna totala intäkterna för 2017 till 126 771 miljoner euro. Överskottet från det föregående budgetåret, en betydande minskning av betalningsbemyndigandena, en betydande indrivning av böter och andra avgifter minskade medlemsstaternas BNI-bidrag under 2017 (115 484 miljoner euro).

I fråga om egna medel låg uppbörden av traditionella egna medel mycket nära prognostiserade belopp. Detta beror främst på att budgetberäkningarna ändrades vid den tidpunkt när ändringsbudget nr 6/2017 fastställdes (i enlighet med de nya prognoserna våren 2017).

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och mervärdesskattemedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

När det gäller mervärdesskatte- och BNI-saldona har ett nytt förfarande införts. Reglerna anges i artikel 10b i förordningen om tillhandahållande (förordning (EU) nr 609/2014). Det nya förfarandet medför inte en ändringsbudget och kommissionen kommer därför att direkt begära att medlemsstaten betalar ut nettobeloppen. Påverkan på EU:s budget låg nära noll på grund av det nya nettningssystemet.

Rubriken ”bidrag och återbetalningar i samband med olika EU-avtal och -program” avser främst intäkter från finansiella korrigeringar (Esif, EGFJ och Ejflu), tredjeländers deltagande i forskningsprogram och andra bidrag och återbetalningar till EU:s program eller verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att tilläggsanslag förs upp på utgiftssidan. Under 2017 tog dessa bidrag och återbetalningar som huvudsakligen härrör från återbetalningar för strukturfonderna (6,7 miljarder euro), avslutande av räkenskaperna i jordbruksfonderna (1,9 miljarder euro), bidrag från medlemsstater eller tredje parter till särskilda avtal (1,6 miljarder euro) och bidrag till EU-program (1 miljard euro).

Intäkter från böter hänför sig huvudsakligen till böter på konkurrensrättens område.

2.2.   KOSTNADER

Budgetförslaget för 2017 syftar till att nå den rätta jämvikten mellan att genomföra pågående program och att ta itu med nya utmaningar. Därför bygger det på åtaganden som gjorts under tidigare år och utnyttjar det utrymme för flexibilitet som finns i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för att möta utmaningar.

I linje med den årliga utveckling som väntas i den fleråriga budgetramen fastställdes de anslag som föreslås i budgetförslaget till 157,7 miljarder euro (1,7 % högre jämfört med 2016 års budget) i åtaganden och till 134,9 miljarder euro i betalningar (- 6,2 %), vilket motsvarar 1,05 % respektive 0,90 % av EU:s BNI). Ökningen i åtagandebemyndiganden uppgick till 4,8 % efter det att effekten av omprogrammeringen av 2014 års årliga delbetalning till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet ”neutraliserats”. Den betydande minskningen av de totala betalningarna speglar i huvudsak slutförandet av genomförandet av programmen från den fleråriga budgetramen 2007–2013 och det långsamma genomförandet av den nya generationen av program inom vissa politikområden.

Under året ökades åtagandebemyndigandena med 500 miljoner euro genom ändringsbudget nr 3/2017 för ungdomssysselsättningsinitiativet och ändringsbudget nr 5/2017 för att förse EFSD:s garantifond med ett ursprungligt anslag på 275 miljoner euro.

Till följd av den svåra situationen under 2016, ett år då betalningsbemyndigandena översteg behoven och året avslutades med ett stort överskott, observerade kommissionen en inledningsvis lika långsam utveckling avseende betalningsansökningarna under 2017 och agerade för att justera budgeten i enlighet med detta. Därför lades förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 fram den 9 oktober 2017 med förslag om att minska betalningsbemyndigandena med 7,7 miljarder euro, varav 5,9 miljarder euro från budgetposter under underrubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och, i mindre utsträckning, från rubrikerna 2 Hållbar tillväxt: Naturtillgångar, 3 Säkerhet och medborgarskap och 4 Europa i världen, samt från Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF).

2017 års genomförande av tillgängliga anslag

2017 års genomförande för alla typer av anslag (budget, överföringar från 2017 och inkomster avsatta för särskilda ändamål) uppgick till 97 % för åtaganden och 93,9 % för betalningar. Anslagen från budgeten hade genomförts fullt ut under 2017 (98,35 % i betalningar), vilket var ett gott resultat med tanke på den ovisshet som rådde under 2016 och större delen av 2017. Utnyttjandegraden uppgår till 99,9 % för åtagandebemyndigandena och till 99,8 % för betalningsbemyndigandena när man förutsätter ett fullt nyttjande av de belopp som fördes över till 2018.

För underrubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, gick det finansiella genomförandet av programmen för 2014–2020 framåt avsevärt jämfört med 2016, medan de första slutbetalningarna gjordes för programmen för 2007–2013. Minskningen av betalningsbemyndigandena genom ändringsbudget nr 6/2017 uppvägdes helt genom användningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål från förfarandet för avslutande av räkenskaperna och det slutliga beloppet för betalningarna uppgick nästan till den ursprungligen beräknade budgeten.

I rubrik 2 Hållbar tillväxt: Naturresurser, ökade det finansiella genomförandet av de nya Ejflu-programmen också jämfört med 2016.

Utestående åtaganden

De utestående åtagandena (RAL, belopp för vilka åtaganden ingåtts men som ännu inte utbetalats) uppgick till 267 miljarder euro i slutet av 2017. Ökningen på 28 miljarder euro jämfört med 2016 är större än väntad, eftersom skillnaden mellan åtaganden och gjorda betalningar var större än vad som ursprungligen väntades till följd av minskningen av betalningarna i ändringsbudget nr 6/2017. En ökning av de utestående åtagandena följer en normal utveckling, eftersom åtagandebemyndigandena ökar varje år enligt beräkningarna i den fleråriga budgetramen. Under 2018 väntas ytterligare en ökning av de utestående åtagandena till följd av skillnaden mellan de åtaganden som ingåtts och betalningsbemyndigandena. Denna ökning bör dock bli betydligt lägre än under 2017 mot bakgrund av den minskade skillnaden mellan åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena i 2018 års antagna budget. Ansökningarna om utbetalning på området för rubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning väntas öka till följd av tillämpningen av n+3-regeln om automatiskt återtagande.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för 2017 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i den fleråriga budgetramen).

Budgetutfall

Budgetutfallet för 2017 var historiskt lågt med 0,56 miljarder euro och härrör främst från intäkter, med väsentliga intäkter från bidrag och återbetalningar under 2017 (12,2 miljarder euro), som hade sitt ursprung i återbetalningar från strukturfonderna (6,7 miljarder euro), avslutande av räkenskaperna i jordbruksfonderna (1,9 miljarder euro), bidrag från medlemsstater eller tredje parter till särskilda avtal (1,6 miljarder euro) och bidrag till EU-program (1 miljard euro). Betalningsbemyndigandena genomfördes fullt ut (98,35 %), outnyttjade belopp överfördes till 2018 och det belopp som inte nyttjades är obetydligt.

3.   GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTERNA

3.1.   SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTERNA

miljoner euro
		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
Avdelning		Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda	Totalt	Fordringar under innevarande budgetår	Fordringar som överförts	Totalt
1	Egna medel	131 718	115 484	115 429	26	115 455	115 414	2	115 416	100 %	39
3	Överskott, saldon och korrigeringar	—	6 405	6 416	—	6 416	6 416	—	6 416	100 %	—
4	Intäkter från personer med anknytning till institutionerna och andra unionsorgan	1 490	1 490	1 488	7	1 495	1 478	7	1 484	100 %	11
5	Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet	70	70	590	21	611	572	15	587	836 %	24
6	Bidrag och återbetalningar i samband med olika unionsavtal och unionsprogram	60	60	12 228	275	12 504	12 061	118	12 179	20 299  %	324
7	Dröjsmålsränta och böter	1 120	3 230	4 823	6 564	11 387	541	3 032	3 573	111 %	7 814
8	Upp- och utlåningstransaktioner	7	7	39	5	43	24	5	28	410 %	15
9	Diverse intäkter	25	25	6	9	15	4	4	8	30 %	7
Totalt		134 490	126 771	141 020	6 906	147 926	136 509	3 182	139 691	110 %	8 235

4.   GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

4.1.   FBR: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål		Ursprunglig antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4 + 5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
1	Smart tillväxt för alla	74 899	500	75 399	0	9 782	85 181	56 522	(6 682 )	49 840	130	11 198	61 168
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	21 312	—	21 312	0	3 195	24 508	19 321	744	20 065	117	4 188	24 370
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	53 587	500	54 087	—	6 586	60 673	37 201	(7 426 )	29 775	13	7 009	36 797
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	58 584	(15)	58 569	433	3 804	62 806	54 914	(447)	54 467	635	3 473	58 575
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	42 613	(2)	42 611	433	2 786	45 830	42 563	(5)	42 558	630	2 786	45 975
3	Säkerhet och medborgarskap	4 284	—	4 284	—	188	4 472	3 787	(994)	2 793	11	189	2 994
4	Europa i världen	10 162	551	10 713	109	1 560	12 382	9 483	(545)	8 938	120	1 887	10 944
5	Administration	9 395	0	9 395	2	794	10 190	9 395	(2)	9 392	786	798	10 977
	varav: institutionernas administrativa utgifter	3 921	—	3 921	0	423	4 344	3 921	—	3 921	494	426	4 841
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	534	938	1 472	31	41	1 544	390	951	1 341	32	41	1 414
Totalt		157 858	1 974	159 831	575	16 169	176 576	134 490	(7 720 )	126 771	1 714	17 585	146 071

4.2.   FBR: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2018			Anslag som förfallit
		Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	13 = 10 + 11 + 12
1	Smart tillväxt för alla	85 181	75 356	0	7 912	83 268	98 %	1 870	27	1 897	16	—	0	16
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	24 508	21 301	0	1 353	22 654	92 %	1 842	4	1 846	8	—	0	8
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	60 673	54 056	—	6 559	60 614	100 %	28	23	51	8	—	—	8
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	62 806	58 100	426	2 334	60 859	97 %	1 470	451	1 920	19	8	—	27
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	45 830	42 150	426	2 183	44 759	98 %	603	451	1 054	10	8	—	18
3	Säkerhet och medborgarskap	4 472	4 035	—	89	4 124	92 %	99	247	345	2	—	0	2
4	Europa i världen	12 382	10 710	108	997	11 814	95 %	563	2	565	1	1	0	3
5	Administration	10 190	9 270	2	522	9 794	96 %	272	—	272	125	0	—	125
	varav: institutionernas administrativa utgifter	4 344	3 838	0	303	4 142	95 %	120	0	120	83	0	0	83
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	1 544	1 259	31	—	1 291	84 %	41	62	103	151	—	—	151
Totalt		176 576	158 730	567	11 854	171 150	97 %	4 315	788	5 103	314	9	0	323

4.3.   FBR: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2018				Anslag som förfallit
		Totala tillgängliga anslag	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatiska överföringar	Överföringar genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13
1	Smart tillväxt för alla	61 168	49 698	111	7 220	57 030	93 %	121	—	3 977	4 098	21	19	0	40
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	24 370	19 945	101	1 330	21 376	88 %	108	—	2 858	2 966	12	16	0	28
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	36 797	29 754	11	5 890	35 654	97 %	13	—	1 119	1 132	9	3	—	11
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	58 575	53 889	626	2 228	56 743	97 %	111	451	1 245	1 806	17	9	—	26
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	45 975	41 992	621	2 081	44 695	97 %	103	451	705	1 259	12	8	—	21
3	Säkerhet och medborgarskap	2 994	2 767	10	90	2 867	96 %	11	5	99	115	11	1	0	12
4	Europa i världen	10 944	8 610	116	1 067	9 793	89 %	314	2	820	1 136	12	4	—	16
5	Administration	10 977	8 486	720	451	9 656	88 %	781	1	348	1 129	125	67	—	191
	varav: institutionernas administrativa utgifter	4 841	3 363	448	274	4 085	84 %	475	0	152	627	83	46	—	128
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	1 414	1 241	32	18	1 291	91 %	0	—	23	24	99	0	—	99
Totalt		146 071	124 691	1 615	11 073	137 379	94 %	1 338	458	6 512	8 308	284	99	0	384

4.4.   FBR: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande budgetår				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragande Uppskrivningar Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid budgetårets utgång	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid budgetårets utgång
1	Smart tillväxt för alla	174 938	(4 337 )	(49 231 )	121 370	83 268	(7 799 )	(3)	75 467	196 837
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	35 622	(1 321 )	(13 887 )	20 414	22 654	(7 489 )	(3)	15 162	35 576
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	139 316	(3 015 )	(35 345 )	100 956	60 614	(310)	(0)	60 304	161 260
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	33 947	(180)	(11 860 )	21 907	60 859	(44 882 )	(0)	15 977	37 883
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	247	(2)	(211)	33	44 759	(44 484 )	—	275	309
3	Säkerhet och medborgarskap	4 167	(231)	(1 650 )	2 286	4 124	(1 217 )	—	2 908	5 194
4	Europa i världen	24 974	(517)	(6 662 )	17 795	11 814	(3 131 )	(1)	8 682	26 478
5	Administration	732	(2)	(726)	4	9 794	(8 931 )	(0)	863	867
	varav: institutionernas administrativa utgifter	431	20	(448)	3	4 142	(3 637 )	0	505	507
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv och underskott som förts över från det föregående budgetåret	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Särskilda instrument	0	(0)	(0)	—	1 291	(1 290 )	—	0	0
Totalt		238 759	(5 268 )	(70 129 )	163 362	171 150	(67 250 )	(4)	103 896	267 258

4.5.   FBR: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
Rubrik i den fleråriga budgetramen		< 2011	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	Totalt
1	Smart tillväxt för alla	1 575	532	1 464	13 556	6 680	41 805	55 759	75 467	196 837
	1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	741	294	829	2 754	3 620	4 893	7 283	15 162	35 576
	1b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	834	238	635	10 802	3 060	36 912	48 475	60 304	161 260
2	Hållbar tillväxt: naturresurser	227	58	76	992	496	5 470	14 588	15 977	37 883
	varav: marknadsutgifter och direktstöd	—	—	—	—	0	12	22	275	309
3	Säkerhet och medborgarskap	40	34	74	114	77	278	1 669	2 908	5 194
4	Europa i världen	1 036	543	1 054	2 232	2 675	4 226	6 030	8 682	26 478
5	Administration	—	—	—	0	0	0	4	863	867
	varav: institutionernas administrativa utgifter	0	0	0	0	0	0	3	505	507
9	Särskilda instrument	—	—	—	—	—	—	—	0	0
Totalt		2 878	1 166	2 668	16 893	9 928	51 779	78 050	103 896	267 258

4.6.   DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totalt tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totalt tillgängliga anslag
		Ursprungligen antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål		Ursprungligen antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutlig antagen budget	Överföringar	Inkomster som avsatts för särskilda ändamål
		1	2	3 = 1 + 2	4	5	6 = 3 + 4 + 5	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12 = 9 + 10 + 11
1.1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 661	0	2 661	—	39	2 700	2 317	150	2 467	—	39	2 506
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	897	—	897	—	148	1 045	688	162	850	3	255	1 108
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	323	(0)	322	—	19	341	426	298	724	0	19	743
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	607	—	607	—	17	625	697	(60)	637	2	19	658
	Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk	138	—	138	—	—	138	150	204	354	—	—	354
	Horisont 2020	10 346	78	10 424	—	1 828	12 251	10 196	(97)	10 100	71	2 689	12 860
	Euratoms program för forskning och utbildning	341	(0)	341	—	112	452	348	(1)	347	20	152	518
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	349	0	349	—	32	381	369	(119)	250	2	71	324
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 064	6	2 070	—	388	2 458	1 887	40	1 927	7	441	2 375
	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation	136	—	136	—	10	146	97	(7)	90	2	10	102
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	137	7	144	—	5	149	117	(0)	117	5	5	127
	FSE-energi	700	(77)	622	—	1	623	123	(40)	83	2	0	85
	FSE – Transport	1 723	(1)	1 723	—	120	1 843	971	279	1 249	2	103	1 354
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	124	1	125	—	3	128	118	(54)	63	0	3	67
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	—	—	—	—	16	16	110	32	142	—	16	157
	Decentraliserade byråer	344	(7)	338	—	18	356	336	(16)	319	—	18	337
	Övriga åtgärder och program	220	(2)	218	—	435	653	196	2	198	1	344	543
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	56	(0)	56	—	1	57	44	(15)	29	—	0	30
	Kommissionens särskilda befogenheter	144	(5)	139	0	5	143	131	(13)	118	—	4	123
Totalt rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen		21 312	(0)	21 312	0	3 195	24 508	19 321	744	20 065	117	4 188	24 370
1.2	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	26 122	(30)	26 092	—	3 405	29 496	19 315	(4 613 )	14 702	—	3 375	18 078
	Övergångsregioner	5 627	(15)	5 613	—	677	6 289	3 314	(1 247 )	2 067	—	542	2 609
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	8 251	45	8 296	—	1 095	9 391	5 853	(1 441 )	4 413	—	1 259	5 672
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	222	—	222	—	29	251	140	(14)	126	—	35	161
	Sammanhållningsfonden	9 056	—	9 056	—	1 133	10 189	5 981	1 107	7 088	—	1 260	8 348
	Europeiskt territoriellt samarbete	1 940	—	1 940	—	185	2 124	969	(392)	577	—	53	630
	Tekniskt stöd	216	(0)	216	—	1	217	190	(23)	167	13	1	180
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	546	—	546	—	6	553	441	(150)	291	0	6	298
	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar	—	500	500	—	56	556	600	(551)	49	—	476	525
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	1 593	—	1 593	—	—	1 593	383	(93)	290	—	2	292
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	13	—	13	—	0	13	14	(9)	5	—	0	5
Totalt rubrik 1.2 i den fleråriga budgetramen		53 587	500	54 087	—	6 586	60 673	37 201	(7 426 )	29 775	13	7 009	36 797
Totalt rubrik 1 i den fleråriga budgetramen		74 899	500	75 399	0	9 782	85 181	56 522	(6 682 )	49 840	130	11 198	61 168
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	42 613	(2)	42 611	433	2 786	45 830	42 563	(5)	42 558	630	2 786	45 975
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	14 366	(2)	14 364	—	862	15 226	11 208	(215)	10 994	1	532	11 527
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	912	—	912	—	133	1 045	577	(192)	385	0	133	519
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	138	(11)	127	—	2	129	133	3	136	—	2	139
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	494	—	494	—	10	504	364	(33)	331	4	8	343
	Decentraliserade byråer	55	(1)	54	—	10	65	55	(1)	54	—	10	65
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	8	—	8	—	0	8	13	(6)	8	—	0	8
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	0	—	0
Totalt rubrik 2 i den fleråriga budgetramen		58 584	(15)	58 569	433	3 804	62 806	54 914	(447)	54 467	635	3 473	58 575
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	1 620	(6)	1 614	—	46	1 661	1 182	(559)	623	2	45	671
	Konsumentfrågor	27	—	27	—	1	28	21	(0)	21	1	1	22
	Kreativa Europa	208	1	209	—	13	222	177	10	187	2	15	204
	Krisstöd inom unionen	200	(1)	199	—	—	199	219	(1)	218	0	—	218
	Fonden för inre säkerhet	739	(4)	735	—	61	796	748	(350)	398	2	60	460
	It-system	20	16	35	—	3	38	17	12	28	—	3	31
	Rättsliga frågor	54	(0)	54	—	3	56	41	(4)	37	1	3	41
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	63	1	64	—	2	65	47	6	53	1	2	55
	Unionens civilskyddsmekanism	31	(2)	30	—	2	31	31	(3)	28	—	2	30
	Ett Europa för medborgarna	26	—	26	—	1	27	26	—	26	0	1	27
	Livsmedel och foder	256	3	259	—	3	262	234	6	241	1	4	246
	Hälso- och sjukvård	65	—	65	—	2	67	58	1	59	1	2	62
	Decentraliserade byråer	863	(6)	858	—	51	909	864	(99)	765	—	51	816
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	12	(2)	10	—	0	10	19	(6)	14	—	1	14
	Särskilda åtgärder	101	—	101	—	1	102	102	(7)	96	1	0	97
Totalt rubrik 3 i den fleråriga budgetramen		4 284	(0)	4 284	—	188	4 472	3 787	(994)	2 793	11	189	2 994
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	2 115	4	2 118	—	76	2 195	1 716	(330)	1 386	4	414	1 805
	Makroekonomiskt stöd	46	(6)	40	—	—	40	46	(35)	10	—	—	10
	Garantifond för åtgärder avseende tredje land	241	—	241	—	110	351	241	—	241	—	110	351
	Unionens civilskyddsmekanism	21	(9)	11	—	1	13	20	(10)	10	—	2	11
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	22	(5)	17	—	—	17	24	(7)	17	—	—	17
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	—	275	275	—	300	575	—	275	275	—	300	575
	Det europeiska grannskapsinstrumentet	2 440	40	2 481	—	54	2 535	2 358	(374)	1 984	5	59	2 048
	Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete	3 168	(17)	3 151	—	47	3 198	2 769	(140)	2 629	13	74	2 716
	Partnerskapsinstrumentet	134	5	138	—	2	140	136	(39)	97	1	2	99
	Demokrati och mänskliga rättigheter	189	(5)	184	—	4	188	168	(9)	159	3	3	166
	Stabilitet och fred	273	(13)	260	—	11	272	294	(36)	258	3	10	271
	Humanitärt bistånd	945	335	1 280	99	769	2 148	1 146	247	1 393	91	728	2 211
	Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)	327	(41)	287	9	55	351	294	(35)	259	0	55	313
	Kärnsäkerhetssamarbete	62	(11)	51	—	3	54	81	(11)	71	0	3	74
	Decentraliserade byråer	20	—	20	—	0	20	20	—	20	—	0	20
	Övriga åtgärder och program	84	(1)	83	—	126	209	93	(27)	66	0	127	193
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	9	(1)	8	1	0	9	11	(3)	9	—	0	9
	Särskilda åtgärder	66	(0)	66	—	0	66	67	(12)	56	—	0	56
Totalt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen		10 162	551	10 713	109	1 560	12 382	9 483	(545)	8 938	120	1 887	10 944
5	Pensioner	1 790	12	1 802	—	0	1 802	1 790	12	1 802	—	0	1 802
	Europaskolor	185	(1)	184	—	14	198	185	(1)	184	1	14	199
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	5	—	5	—	—	5	5	(3)	2	—	—	2
	Kommissionens administrativa utgifter	3 494	(11)	3 483	1	357	3 841	3 494	(10)	3 484	292	358	4 134
	Andra institutioners administrativa utgifter	3 921	—	3 921	0	423	4 344	3 921	—	3 921	494	426	4 841
Totalt rubrik 5 i den fleråriga budgetramen		9 395	0	9 395	2	794	10 190	9 395	(2)	9 392	786	798	10 977
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 8 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	315	(253)	62	—	—	62	315	(216)	99	—	—	99
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	169	—	169	—	41	210	25	(25)	0	0	41	42
	Europeiska unionens solidaritetsfond	50	1 191	1 241	31	—	1 273	50	1 191	1 241	31	—	1 273
Totalt rubrik 9 i den fleråriga budgetramen		534	938	1 472	31	41	1 544	390	951	1 341	32	41	1 414
Totalt		157 858	1 974	159 831	575	16 169	176 576	134 490	(7 720 )	126 771	1 714	17 585	146 071

4.7.   DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program			Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2018			Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	inkomster som avsatts för särskilda ändamål	överföringar genom beslut	Totalt	från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	13 = 10 + 11 + 12
1.1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 700	2 661	—	39	2 700	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	1 045	897	—	32	929	89 %	116	—	116	—	—	—	—
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	341	322	—	1	323	95 %	18	—	18	0	—	—	0
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	625	607	—	17	624	100 %	0	—	0	—	—	—	—
	Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk	138	138	—	—	138	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Horisont 2020	12 251	10 422	—	882	11 304	92 %	946	—	946	1	—	0	2
	Euratoms program för forskning och utbildning	452	341	—	17	357	79 %	95	—	95	0	—	—	0
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	381	349	—	27	376	99 %	5	—	5	0	—	—	0
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 458	2 070	—	192	2 263	92 %	195	—	195	0	—	—	0
	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation	146	135	—	3	138	94 %	7	—	7	1	—	0	1
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	149	144	—	1	145	97 %	4	—	4	0	—	—	0
	FSE-energi	623	621	—	1	622	100 %	0	—	0	1	—	—	1
	FSE – Transport	1 843	1 722	—	31	1 753	95 %	89	—	89	0	—	—	0
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	128	120	—	3	124	97 %	0	4	4	0	—	0	0
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	16	—	—	—	—	0 %	16	—	16	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer	356	338	—	13	351	99 %	5	—	5	0	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	653	218	—	92	309	47 %	343	—	343	1	—	—	1
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	57	55	—	1	56	97 %	1	—	1	1	—	—	1
	Kommissionens särskilda befogenheter	143	137	0	3	140	98 %	1	—	1	2	—	—	2
Totalt rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen		24 508	21 301	0	1 353	22 654	92 %	1 842	4	1 846	8	—	0	8
1.2	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	29 496	26 092	—	3 378	29 470	100 %	27	—	27	—	—	—	—
	Övergångsregioner	6 289	5 613	—	677	6 289	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	9 391	8 296	—	1 095	9 391	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	251	222	—	29	251	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Sammanhållningsfonden	10 189	9 056	—	1 133	10 189	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiskt territoriellt samarbete	2 124	1 917	—	185	2 101	99 %	0	23	23	—	—	—	—
	Tekniskt stöd	217	209	—	—	209	96 %	1	—	1	7	—	—	7
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	553	546	—	6	552	100 %	—	—	—	1	—	—	1
	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar	556	500	—	56	556	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	1 593	1 593	—	—	1 593	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	13	13	—	—	13	100 %	0	—	0	0	—	—	0
Totalt rubrik 1.2 i den fleråriga budgetramen		60 673	54 056	—	6 559	60 614	100 %	28	23	51	8	—	—	8
Totalt rubrik 1 i den fleråriga budgetramen		85 181	75 356	0	7 912	83 268	97 %	1 870	27	1 897	16	—	0	16
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	45 830	42 150	426	2 183	44 759	98 %	603	451	1 054	10	8	—	18
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	15 226	14 360	—	0	14 360	94 %	861	—	861	4	—	—	4
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	1 045	909	—	133	1 042	100 %	0	—	0	3	—	—	3
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	129	125	—	2	128	99 %	—	—	—	2	—	—	2
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	504	494	—	6	500	99 %	4	—	4	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer	65	54	—	10	64	99 %	1	—	1	—	—	—	—
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	8	7	—	—	7	90 %	0	—	0	1	—	—	1
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 2 i den fleråriga budgetramen		62 806	58 100	426	2 334	60 859	97 %	1 470	451	1 920	19	8	—	27
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	1 661	1 408	—	14	1 422	86 %	32	207	239	0	—	—	0
	Konsumentfrågor	28	27	—	1	28	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Kreativa Europa	222	209	—	9	218	98 %	5	—	5	0	—	—	0
	Krisstöd inom unionen	199	199	—	—	199	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Fonden för inre säkerhet	796	695	—	35	730	92 %	26	40	66	0	—	—	0
	It-system	38	35	—	0	36	94 %	2	—	2	0	—	—	0
	Rättsliga frågor	56	53	—	0	54	95 %	3	—	3	0	—	—	0
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	65	64	—	0	64	97 %	2	—	2	0	—	—	0
	Unionens civilskyddsmekanism	31	29	—	1	30	96 %	1	—	1	1	—	0	1
	Ett Europa för medborgarna	27	26	—	0	27	98 %	0	—	0	0	—	—	0
	Livsmedel och foder	262	259	—	2	261	100 %	1	—	1	0	—	—	0
	Hälso- och sjukvård	67	65	—	2	66	99 %	1	—	1	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer	909	858	—	25	882	97 %	27	—	27	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	10	9	—	—	9	97 %	0	—	0	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	102	101	—	0	101	100 %	0	—	0	0	—	—	0
Totalt rubrik 3 i den fleråriga budgetramen		4 472	4 035	—	89	4 124	92 %	99	247	345	2	—	0	2
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	2 195	2 117	—	34	2 151	98 %	43	1	44	0	—	—	0
	Makroekonomiskt stöd	40	40	—	—	40	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Garantifond för åtgärder avseende tredje land	351	241	—	—	241	69 %	110	—	110	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	13	11	—	1	12	92 %	1	—	1	0	—	0	0
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	17	17	—	—	17	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	575	275	—	—	275	48 %	300	—	300	—	—	—	—
	Det europeiska grannskapsinstrumentet	2 535	2 481	—	34	2 515	99 %	20	—	20	0	—	—	0
	Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete	3 198	3 151	—	24	3 175	99 %	23	—	23	0	—	—	0
	Partnerskapsinstrumentet	140	138	—	2	140	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Demokrati och mänskliga rättigheter	188	184	—	3	187	99 %	1	—	1	0	—	—	0
	Stabilitet och fred	272	260	—	8	268	99 %	3	—	3	0	—	—	0
	Humanitärt bistånd	2 148	1 280	99	722	2 101	98 %	47	—	47	—	—	—	—
	Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)	351	287	8	45	340	97 %	9	—	9	0	1	—	1
	Kärnsäkerhetssamarbete	54	51	—	3	54	100 %	0	—	0	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer	20	20	—	0	20	100 %	0	—	0	—	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	209	83	—	121	204	97 %	6	—	6	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	9	8	1	—	9	94 %	0	1	1	—	—	—	—
	Särskilda åtgärder	66	66	—	0	66	99 %	0	—	0	0	—	—	0
Totalt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen		12 382	10 710	108	997	11 814	95 %	563	2	565	1	1	0	3
5	Pensioner	1 802	1 797	—	0	1 797	100 %	0	—	0	5	—	—	5
	Europaskolor	198	184	—	12	196	99 %	2	—	2	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Kommissionens administrativa utgifter	3 841	3 446	1	207	3 654	95 %	150	—	150	37	—	—	37
	Andra institutioners administrativa utgifter	4 344	3 838	0	303	4 142	95 %	120	0	120	83	0	0	83
Totalt rubrik 5 i den fleråriga budgetramen		10 190	9 270	2	522	9 794	96 %	272	—	272	125	0	—	125
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 8 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	62	—	—	—	—	0 %	—	62	62	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	210	18	—	—	18	9 %	41	—	41	151	—	—	151
	Europeiska unionens solidaritetsfond	1 273	1 241	31	—	1 273	100 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 9 i den fleråriga budgetramen		1 544	1 259	31	—	1 291	84 %	41	62	103	151	—	—	151
Totalt		176 576	158 730	567	11 854	171 150	97 %	4 315	788	5 103	314	9	0	323

4.8.   DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Program			Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2018				Anslag som förfallit
		Totalt tillgängliga anslag	från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	automatiska överföringar	överföringar genom beslut	inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13
1.1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 506	2 467	—	39	2 506	100 %	0	—	0	0	0	—	—	0
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	1 108	848	3	45	895	81 %	2	—	210	212	0	0	—	0
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	743	723	0	1	724	97 %	1	—	18	19	0	0	—	0
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	658	635	2	19	655	100 %	2	—	1	3	(0)	0	—	0
	Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk	354	354	—	—	354	100 %	—	—	—	—	0	—	—	0
	Horisont 2020	12 860	10 025	63	775	10 863	84 %	68	—	1 914	1 982	7	8	0	15
	Euratoms program för forskning och utbildning	518	327	18	27	371	72 %	20	—	125	145	0	2	—	2
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	324	248	2	18	268	83 %	2	—	53	55	0	0	0	0
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	2 375	1 920	6	226	2 153	91 %	7	—	215	222	0	0	(0)	0
	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation	102	87	1	3	92	90 %	2	—	6	8	1	1	0	2
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	127	116	2	1	119	94 %	0	—	4	4	1	3	—	4
	FSE-energi	85	81	1	0	83	97 %	1	—	0	1	1	0	—	2
	FSE – Transport	1 354	1 248	1	62	1 311	97 %	2	—	41	43	0	0	0	0
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	67	63	0	3	66	99 %	0	—	0	1	(0)	0	—	0
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	157	142	—	7	149	94 %	0	—	9	9	—	—	—	0
	Decentraliserade byråer	337	319	—	13	333	99 %	0	—	5	5	0	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	543	197	1	87	285	52 %	1	—	257	258	0	0	0	0
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	30	29	—	0	29	99 %	0	—	0	0	0	—	—	0
	Kommissionens särskilda befogenheter	123	117	—	3	120	98 %	0	—	1	1	1	—	—	1
Totalt rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen		24 370	19 945	101	1 330	21 376	88 %	108	—	2 858	2 966	12	16	0	28
1.2	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	18 078	14 702	—	2 622	17 325	96 %	0	—	753	753	—	—	—	0
	Övergångsregioner	2 609	2 067	—	453	2 520	97 %	0	—	89	89	—	—	—	0
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	5 672	4 413	—	991	5 403	95 %	0	—	269	269	—	—	—	0
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	161	126	—	35	161	100 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Sammanhållningsfonden	8 348	7 088	—	1 260	8 348	100 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiskt territoriellt samarbete	630	576	—	53	629	100 %	0	—	—	—	1	—	—	1
	Tekniskt stöd	180	147	11	0	158	88 %	12	—	1	13	7	2	—	9
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	298	291	0	—	291	98 %	0	—	6	7	0	0	—	0
	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar	525	49	—	475	524	100 %	0	—	1	1	—	—	—	—
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	292	290	—	2	291	100 %	—	—	—	—	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	5	5	—	—	5	96 %	0	—	0	0	0	—	—	0
Totalt rubrik 1.2 i den fleråriga budgetramen		36 797	29 754	11	5 890	35 654	97 %	13	—	1 119	1 132	9	3	—	11
Totalt rubrik 1 i den fleråriga budgetramen		61 168	49 698	111	7 220	57 030	94 %	121	—	3 977	4 098	21	19	0	40
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	45 975	41 992	621	2 081	44 695	97 %	103	451	705	1 259	12	8	—	21
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	11 527	10 990	1	122	11 113	96 %	2	—	410	412	2	0	—	2
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	519	384	0	4	389	75 %	1	—	129	130	0	0	—	0
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	139	135	—	2	137	99 %	0	—	—	—	1	—	—	1
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	343	326	4	8	337	98 %	4	—	1	5	1	0	—	1
	Decentraliserade byråer	65	54	—	10	64	99 %	0	—	1	1	0	—	—	0
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	8	7	—	0	7	96 %	0	—	0	0	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	0	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	0	—	0
Totalt rubrik 2 i den fleråriga budgetramen		58 575	53 889	626	2 228	56 743	97 %	111	451	1 245	1 806	17	9	—	26
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	671	616	2	13	631	94 %	2	—	32	34	5	0	—	5
	Konsumentfrågor	22	20	0	1	21	95 %	1	—	0	1	0	0	—	0
	Kreativa Europa	204	185	2	7	194	95 %	2	—	8	10	0	0	—	0
	Krisstöd inom unionen	218	217	0	—	217	100 %	0	—	—	0	0	0	—	0
	Fonden för inre säkerhet	460	395	2	37	433	94 %	2	—	24	26	1	0	—	1
	It-system	31	28	—	1	29	92 %	0	—	2	2	0	—	—	0
	Rättsliga frågor	41	36	1	2	39	95 %	1	—	1	1	0	0	0	1
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	55	52	0	1	53	96 %	0	—	1	2	0	0	—	1
	Unionens civilskyddsmekanism	30	23	—	1	24	79 %	0	5	1	5	1	—	—	1
	Ett Europa för medborgarna	27	26	0	0	27	97 %	0	0	0	1	0	—	—	0
	Livsmedel och foder	246	239	1	2	241	98 %	1	—	2	3	1	0	—	1
	Hälso- och sjukvård	62	58	1	1	60	97 %	1	—	0	1	0	0	0	0
	Decentraliserade byråer	816	764	—	25	789	97 %	0	—	26	26	1	—	—	1
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	14	14	—	—	14	95 %	0	—	1	1	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	97	95	1	0	96	99 %	1	—	0	1	0	0	—	0
Totalt rubrik 3 i den fleråriga budgetramen		2 994	2 767	10	90	2 867	96 %	11	5	99	115	11	1	0	12
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	1 805	1 376	4	216	1 596	88 %	7	—	199	205	3	1	—	4
	Makroekonomiskt stöd	10	10	—	—	10	99 %	0	—	—	—	0	—	—	0
	Garantifond för åtgärder avseende tredjeland	351	241	—	—	241	69 %	—	—	110	110	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	11	7	—	1	8	73 %	0	2	0	2	1	—	—	1
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	17	17	—	—	17	97 %	—	0	—	0	0	—	—	0
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	575	—	—	—	—	0 %	275	—	300	575	—	—	—	—
	Det europeiska grannskapsinstrumentet	2 048	1 978	5	31	2 014	98 %	5	—	28	33	0	0	—	0
	Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete	2 716	2 614	12	16	2 642	97 %	14	—	58	72	1	2	—	2
	Partnerskapsinstrumentet	99	95	1	1	96	97 %	1	—	1	1	1	0	—	2
	Demokrati och mänskliga rättigheter	166	156	3	2	161	97 %	3	—	1	4	0	1	—	1
	Stabilitet och fred	271	253	2	4	259	96 %	3	—	7	10	2	0	—	2
	Humanitärt bistånd	2 211	1 388	90	644	2 123	96 %	5	—	83	88	0	0	—	0
	Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)	313	258	0	32	290	93 %	0	—	23	23	0	0	—	0
	Kärnsäkerhetssamarbete	74	70	0	2	72	98 %	1	—	1	1	0	0	—	0
	Decentraliserade byråer	20	20	—	0	20	100 %	0	—	0	0	—	—	—	0
	Övriga åtgärder och program	193	64	0	117	181	94 %	0	—	10	10	2	—	—	2
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	9	8	—	0	8	95 %	0	—	0	0	0	—	—	0
	Särskilda åtgärder	56	55	—	0	55	98 %	0	—	0	0	1	—	—	1
Totalt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen		10 944	8 610	116	1 067	9 793	89 %	314	2	820	1 136	12	4	—	16
5	Pensioner	1 802	1 797	—	0	1 797	100 %	—	—	0	0	5	—	—	5
	Europaskolor	199	184	1	12	197	99 %	0	—	2	2	0	0	—	0
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	2	1	—	—	1	53 %	0	1	—	1	0	—	—	0
	Kommissionens administrativa utgifter	4 134	3 141	271	165	3 577	87 %	305	—	193	499	37	21	—	58
	Andra institutioners administrativa utgifter	4 841	3 363	448	274	4 085	84 %	475	0	152	627	83	46	—	128
Totalt rubrik 5 i den fleråriga budgetramen		10 977	8 486	720	451	9 656	88 %	781	1	348	1 129	125	67	—	191
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	0 %	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 8 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	99	—	—	—	—	0 %	0	—	—	—	99	—	—	99
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	42	0	0	18	18	43 %	0	—	23	24	0	0	—	0
	Europeiska unionens solidaritetsfond	1 273	1 241	31	—	1 273	100 %	0	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 9 i den fleråriga budgetramen		1 414	1 241	32	18	1 291	91 %	0	—	23	24	99	0	—	99
Totalt		146 071	124 691	1 615	11 073	137 379	94 %	1 338	458	6 512	8 308	284	99	0	384

4.9.   DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

miljoner euro
Program		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande budgetår				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragande Uppskrivningar Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid budgetårets utgång	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid budgetårets utgång
1.1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	2 460	(0)	(2 451 )	9	2 700	(55)	—	2 645	2 654
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	1 267	(1)	(738)	528	929	(157)	—	772	1 300
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	2 128	(0)	(668)	1 460	323	(56)	(0)	267	1 727
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	205	(0)	(192)	13	624	(464)	—	161	174
	Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk	867	(0)	(353)	514	138	(1)	—	137	651
	Horisont 2020	19 940	(458)	(7 173 )	12 309	11 304	(3 689 )	(3)	7 612	19 921
	Euratoms program för forskning och utbildning	226	(14)	(106)	106	357	(265)	(0)	92	198
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	874	(74)	(209)	591	376	(59)	—	317	908
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	652	(59)	(258)	336	2 263	(1 895 )	—	368	704
	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation	187	(10)	(61)	115	138	(30)	—	107	222
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	141	(8)	(82)	52	145	(38)	—	107	159
	FSE-energi	1 140	(1)	(77)	1 062	622	(6)	—	616	1 678
	FSE – Transport	3 892	(661)	(1 022 )	2 210	1 753	(289)	—	1 464	3 673
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	304	(1)	(65)	237	124	(1)	—	123	360
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	694	(0)	(149)	545	—	—	—	—	545
	Decentraliserade byråer	31	(0)	(25)	6	351	(308)	—	44	49
	Övriga åtgärder och program	411	(23)	(166)	221	309	(119)	—	191	412
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	41	(2)	(15)	25	56	(15)	—	41	66
	Kommissionens särskilda befogenheter	162	(9)	(78)	75	140	(42)	—	99	174
Totalt rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen		35 622	(1 321 )	(13 887 )	20 414	22 654	(7 489 )	(3)	15 162	35 576
1.2	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	71 813	(1 537 )	(17 260 )	53 015	29 470	(64)	—	29 406	82 421
	Övergångsregioner	12 382	—	(2 494 )	9 888	6 289	(26)	—	6 263	16 151
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	22 235	(352)	(5 340 )	16 542	9 391	(64)	—	9 327	25 870
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	523	—	(152)	371	251	(9)	—	242	613
	Sammanhållningsfonden	23 497	(940)	(8 341 )	14 216	10 189	(7)	—	10 182	24 398
	Europeiskt territoriellt samarbete	2 218	(176)	(620)	1 421	2 101	(9)	—	2 092	3 514
	Tekniskt stöd	176	(8)	(57)	111	209	(101)	(0)	107	218
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	840	(0)	(267)	573	552	(24)	—	528	1 101
	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar	2 215	—	(523)	1 692	556	(0)	—	556	2 248
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	3 402	(0)	(286)	3 117	1 593	(5)	—	1 588	4 704
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	15	(1)	(5)	9	13	(0)	—	13	22
Totalt rubrik 1.2 i den fleråriga budgetramen		139 316	(3 015 )	(35 345 )	100 956	60 614	(310)	(0)	60 304	161 260
Totalt rubrik 1 i den fleråriga budgetramen		174 938	(4 337 )	(49 231 )	121 370	83 268	(7 799 )	(3)	75 467	196 837
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	247	(2)	(211)	33	44 759	(44 484 )	—	275	309
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	29 641	(145)	(10 928 )	18 567	14 360	(185)	—	14 175	32 742
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	2 595	(30)	(374)	2 191	1 042	(14)	(0)	1 028	3 218
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	31	(0)	(22)	9	128	(115)	—	12	21
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	1 404	(2)	(315)	1 087	500	(23)	—	477	1 564
	Decentraliserade byråer	3	—	(3)	—	64	(61)	—	3	3
	Övriga insatser och åtgärder	6	—	—	6	—	—	—	—	6
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	21	(1)	(7)	13	7	—	—	7	20
	Särskilda åtgärder	0	—	—	0	—	—	—	—	0
Totalt rubrik 2 i den fleråriga budgetramen		33 947	(180)	(11 860 )	21 907	60 859	(44 882 )	(0)	15 977	37 883
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	1 734	(77)	(582)	1 075	1 422	(49)	—	1 373	2 447
	Konsumentfrågor	35	(0)	(16)	19	28	(5)	—	22	41
	Kreativa Europa	177	(8)	(82)	87	218	(112)	—	105	193
	Krisstöd inom unionen	109	(0)	(78)	31	199	(140)	—	59	90
	Fonden för inre säkerhet	1 191	(68)	(421)	703	730	(12)	—	718	1 420
	It-system	43	(3)	(25)	15	36	(4)	—	32	47
	Rättsliga frågor	93	(18)	(31)	44	54	(7)	—	46	90
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	117	(12)	(52)	53	64	(1)	—	63	115
	Unionens civilskyddsmekanism	49	(11)	(16)	22	30	(8)	—	22	44
	Ett Europa för medborgarna	23	(1)	(14)	9	27	(13)	—	13	22
	Livsmedel och foder	323	(27)	(189)	108	261	(53)	—	208	316
	Hälso- och sjukvård	127	(0)	(48)	78	66	(12)	—	54	133
	Decentraliserade byråer	41	(3)	(24)	15	882	(765)	—	117	132
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	31	(2)	(12)	16	9	(1)	—	8	24
	Särskilda åtgärder	74	(2)	(61)	11	101	(35)	—	66	77
Totalt rubrik 3 i den fleråriga budgetramen		4 167	(231)	(1 650 )	2 286	4 124	(1 217 )	—	2 908	5 194
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	6 400	(56)	(1 408 )	4 936	2 151	(187)	(0)	1 963	6 899
	Makroekonomiskt stöd	10	(0)	(10)	0	40	(0)	—	40	40
	Garantifond för åtgärder avseende tredje land	—	—	—	—	241	(241)	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	15	(0)	(7)	8	12	(2)	—	10	18
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	17	—	(4)	13	17	(12)	—	5	18
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	—	—	—	—	275	—	—	275	275
	Det europeiska grannskapsinstrumentet	7 344	(182)	(1 678 )	5 484	2 515	(336)	(0)	2 178	7 662
	Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete	8 282	(173)	(2 377 )	5 732	3 175	(264)	—	2 911	8 643
	Partnerskapsinstrumentet	340	(7)	(83)	250	140	(14)	(0)	126	376
	Demokrati och mänskliga rättigheter	346	(2)	(113)	230	187	(47)	—	140	370
	Stabilitet och fred	626	(12)	(224)	390	268	(35)	(0)	233	623
	Humanitärt bistånd	964	(43)	(575)	346	2 101	(1 548 )	(0)	553	899
	Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)	204	(10)	(65)	129	340	(225)	—	115	243
	Kärnsäkerhetssamarbete	145	(5)	(46)	93	54	(26)	—	29	122
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	20	(20)	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	148	(16)	(23)	109	204	(158)	—	45	154
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	23	(2)	(8)	14	9	(1)	—	8	22
	Särskilda åtgärder	111	(9)	(40)	62	66	(15)	—	51	113
Totalt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen		24 974	(517)	(6 662 )	17 795	11 814	(3 131 )	(1)	8 682	26 478
5	Pensioner	—	—	—	—	1 797	(1 797 )	—	—	—
	Europaskolor	1	(0)	(1)	—	196	(196)	—	0	0
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	2	(0)	(1)	1	5	(0)	—	4	6
	Kommissionens administrativa utgifter	299	(22)	(276)	1	3 654	(3 301 )	(0)	353	354
	Andra institutioners administrativa utgifter	431	20	(448)	3	4 142	(3 637 )	0	505	507
Totalt rubrik 5 i den fleråriga budgetramen		732	(2)	(726)	4	9 794	(8 931 )	(0)	863	867
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 8 i den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	0	(0)	(0)	—	18	(18)	—	0	0
	Europeiska unionens solidaritetsfond	—	—	—	—	1 273	(1 273 )	—	—	—
Totalt rubrik 9 i den fleråriga budgetramen		0	(0)	(0)	—	1 291	(1 290 )	—	0	0
Totalt		238 759	(5 268 )	(70 129 )	163 362	171 150	(67 250 )	(4)	103 896	267 258

4.10.   DETALJERAD REDOVISNING I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

miljoner euro
Program		< 2011	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	Totalt
1.1	Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)	—	—	—	—	—	2	7	2 645	2 654
	Europeiska satellitnavigeringssystem (Egnos och Galileo)	—	0	3	4	0	58	463	772	1 300
	Internationell termonukleär reaktor (Iter)	—	—	—	796	98	260	306	267	1 727
	Europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus)	—	—	—	—	0	2	11	161	174
	Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk	—	—	16	193	90	80	134	137	651
	Horisont 2020	165	222	601	1 374	2 479	3 364	4 103	7 612	19 921
	Euratoms program för forskning och utbildning	0	8	1	4	12	30	51	92	198
	Konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme)	2	2	32	254	10	77	213	317	908
	Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)	0	0	1	5	46	99	185	368	704
	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation	1	1	4	8	13	33	56	107	222
	Tull, Fiscalis och bedrägeribekämpning	—	—	0	—	3	13	36	107	159
	FSE-energi	6	2	5	3	330	314	401	616	1 678
	FSE – Transport	29	17	157	82	467	447	1 009	1 464	3 673
	FSE – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)	—	—	0	0	30	49	158	123	360
	Energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning	515	30	—	—	—	—	(0)	—	545
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	0	5	44	49
	Övriga åtgärder och program	22	8	7	23	30	39	92	191	412
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	0	2	1	2	1	6	12	41	66
	Kommissionens särskilda befogenheter	0	0	1	6	11	17	41	99	174
Totalt rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen		741	294	829	2 754	3 620	4 893	7 283	15 162	35 576
1.2	Regional utjämning (mindre utvecklade regioner)	519	229	509	7 711	1 079	19 224	23 744	29 406	82 421
	Övergångsregioner	38	—	—	—	305	4 671	4 874	6 263	16 151
	Konkurrenskraft (mer utvecklade regioner)	58	9	58	1 663	611	6 621	7 523	9 327	25 870
	Yttersta randområdena och glest befolkade regioner	—	—	—	—	23	142	206	242	613
	Sammanhållningsfonden	178	—	58	1 257	436	3 870	8 418	10 182	24 398
	Europeiskt territoriellt samarbete	41	—	9	170	—	284	917	2 092	3 514
	Tekniskt stöd	1	—	1	1	8	42	59	107	218
	Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt	—	—	—	—	2	181	391	528	1 101
	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar	—	—	—	—	123	1 148	420	556	2 248
	Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)	—	—	—	—	472	728	1 917	1 588	4 704
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	0	—	—	0	1	1	7	13	22
Totalt rubrik 1.2 i den fleråriga budgetramen		834	238	635	10 802	3 060	36 912	48 475	60 304	161 260
Totalt rubrik 1 i den fleråriga budgetramen		1 575	532	1 464	13 556	6 680	41 805	55 759	75 467	196 837
2	Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	—	—	—	—	0	12	22	275	309
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)	34	—	1	623	303	4 228	13 378	14 175	32 742
	Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)	84	0	11	268	8	971	847	1 028	3 218
	Partnerskapsavtal om fiske (FPA) och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer	—	—	—	—	—	—	9	12	21
	Miljö- och klimatpolitik (Life)	108	57	63	100	180	258	321	477	1 564
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	—	—	3	3
	Övriga insatser och åtgärder	—	—	—	—	—	—	6	—	6
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	—	0	1	1	5	1	6	7	20
	Särskilda åtgärder	—	—	—	—	0	0	—	—	0
Totalt rubrik 2 i den fleråriga budgetramen		227	58	76	992	496	5 470	14 588	15 977	37 883
3	Asyl-, migrations- och integrationsfonden	14	10	19	64	6	67	896	1 373	2 447
	Konsumentfrågor	—	—	0	0	1	4	13	22	41
	Kreativa Europa	0	1	1	4	8	17	56	105	193
	Krisstöd inom unionen	—	—	—	—	—	—	31	59	90
	Fonden för inre säkerhet	9	14	43	28	14	109	485	718	1 420
	It-system	0	1	0	0	6	2	6	32	47
	Rättsliga frågor	0	1	2	4	7	9	21	46	90
	Rättvisa, jämlikhet och medborgarskap	0	3	4	3	7	9	26	63	115
	Unionens civilskyddsmekanism	—	—	0	0	3	6	13	22	44
	Ett Europa för medborgarna	0	0	—	0	0	1	6	13	22
	Livsmedel och foder	15	0	0	3	11	23	55	208	316
	Hälso- och sjukvård	1	3	3	6	11	23	32	54	133
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	1	14	117	132
	Pilotprojekt och förberedande verksamhet	0	0	1	1	3	5	5	8	24
	Särskilda åtgärder	—	0	0	0	0	0	10	66	77
Totalt rubrik 3 i den fleråriga budgetramen		40	34	74	114	77	278	1 669	2 908	5 194
4	Stöd inför anslutning (IPA II)	356	119	154	622	686	1 225	1 773	1 963	6 899
	Makroekonomiskt stöd	—	—	—	—	—	—	0	40	40
	Garantifond för åtgärder avseende tredje land	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Unionens civilskyddsmekanism	—	—	—	—	2	3	3	10	18
	Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete	—	—	—	—	7	4	2	5	18
	Europeiska fonden för hållbar utveckling	—	—	—	—	—	—	—	275	275
	Det europeiska grannskapsinstrumentet	381	215	441	735	794	1 252	1 666	2 178	7 662
	Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete	229	168	359	756	943	1 397	1 879	2 911	8 643
	Partnerskapsinstrument	0	0	20	17	59	66	87	126	376
	Demokrati och mänskliga rättigheter	4	4	6	12	34	61	108	140	370
	Stabilitet och fred	10	11	24	41	64	103	138	233	623
	Humanitärt bistånd	26	13	13	14	8	19	253	553	899
	Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)	4	1	17	14	34	32	27	115	243
	Kärnsäkerhetssamarbete	9	6	10	11	16	17	24	29	122
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Övriga åtgärder och program	11	4	7	9	20	27	32	45	154
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	0	2	0	1	5	1	8	22
	Särskilda åtgärder	0	0	2	1	5	16	37	51	113
Totalt FBR rubrik 4		1 036	543	1 054	2 232	2 675	4 226	6 030	8 682	26 478
5	Pensioner	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europaskolor	—	—	—	—	—	—	—	0	0
	Decentraliserade byråer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	1	4	6
	Kommissionens administrativa utgifter	—	—	—	0	0	0	1	353	354
	Andra institutioners administrativa utgifter	0	0	0	0	0	0	3	505	507
Totalt FBR rubrik 5		—	—	—	0	0	0	4	863	867
6	Kompensationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt FBR rubrik 6		—	—	—	—	—	—	—	—	—
8	Negativ reserv	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Underskott som förts över	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt FBR rubrik 8		—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Reserven för katastrofbistånd	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	—	—	—	—	—	—	—	0	0
	Europeiska unionens solidaritetsfond	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt FBR rubrik 9		—	—	—	—	—	—	—	0	0
Totalt		2 878	1 166	2 668	16 893	9 928	51 779	78 050	103 896	267 258

5.   GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

5.1.   GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Utestående
	Ursprunglig antagen budget	Slutlig antagen budget	Innevarande budgetår	Överförda	Totalt	Fordringar under innevarande budgetår	Överförda fordringar	Totalt
Europaparlamentet	159	159	207	21	227	204	3	207	130 %	20
Europeiska rådet och rådet	52	52	79	1	80	77	1	78	149 %	2
Kommissionen	134 139	126 419	140 350	6 883	147 234	135 846	3 177	139 023	110 %	8 210
Domstolen	54	54	52	0	52	52	0	52	96 %	0
Europeiska revisionsrätten	20	20	21	0	21	21	0	21	103 %	0
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	11	11	16	0	16	16	0	16	140 %	—
Regionkommittén	9	9	12	0	12	12	0	12	137 %	—
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	82 %	—
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	74 %	—
Europeiska utrikestjänsten	44	44	282	1	282	280	1	281	643 %	2
Totalt	134 490	126 771	141 020	6 906	147 926	136 509	3 182	139 691	110 %	8 235

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner, eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU-budgeten. Byråerna har inte någon separat budget inom EU-budgeten och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

Noteras bör vad avser Europeiska utrikestjänsten att denna, utöver sin egen budget, också mottar ett bidrag från kommissionen på 144 miljoner euro (2016: 140 miljoner euro) och EUF på 72 miljoner euro (år 2016: 44 miljoner euro). Dessa budgetanslag ställs till Europeiska utrikestjänstens förfogande (som inkomster avsatta för särskilda ändamål) primärt för att täcka kostnaderna för kommissionsanställda som arbetar vid EU-delegationer, med anledning av att dessa administrativt förvaltas av Europeiska utrikestjänsten.

5.2.   GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Institution	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2018			Anslag som förfallit
		från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	från slutligt antagen budget	från överförda anslag	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10	11	12	13 = 10 + 11 + 12
Europaparlamentet	1 999	1 890	0	49	1 938	97 %	41	0	41	20	0	0	20
Europeiska rådet och rådet	609	518	0	24	542	89 %	23	0	23	44	0	0	44
Kommissionen	172 231	154 892	566	11 551	167 009	97 %	4 195	788	4 983	231	9	0	240
Domstolen	401	394	0	1	395	98 %	1	0	1	5	0	0	5
Europeiska revisionsrätten	141	138	0	0	138	98 %	0	0	0	3	0	0	3
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	138	129	0	4	133	96 %	0	0	0	5	0	0	5
Regionkommittén	97	91	0	4	95	98 %	0	0	0	2	0	0	2
Ombudsmannen	11	10	0	0	10	94 %	0	0	0	1	0	0	1
Europeiska datatillsynsmannen	11	10	0	0	10	89 %	0	0	0	1	0	0	1
Europeiska utrikestjänsten	937	658	0	221	880	94 %	55	0	55	2	0	0	2
Totalt	176 576	158 730	567	11 854	171 150	97 %	4 315	788	5 103	314	9	0	323

5.3.   GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

miljoner euro
Institution	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar					Anslag som överförts till 2018				Anslag som förfallit
		från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	överföringar genom beslut	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutlig antagen budget	från överföringar	från inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11	12	13	14
Europaparlamentet	2 285	1 600	263	41	1 904	83 %	290	0	48	338	20	22	0	42
Europeiska rådet och rådet	671	466	57	23	547	81 %	52	0	24	75	44	6	0	50
Kommissionen	141 230	121 328	1 167	10 800	133 294	94 %	862	458	6 359	7 680	201	54	0	255
Domstolen	423	373	19	1	393	93 %	21	0	1	22	5	3	0	8
Europeiska revisionsrätten	151	130	8	0	138	92 %	8	0	0	8	3	1	0	4
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	147	120	7	3	131	89 %	9	0	1	10	5	1	0	6
Regionkommittén	105	84	7	2	93	88 %	8	0	2	9	2	1	0	3
Ombudsmannen	12	9	1	0	10	87 %	1	0	0	1	1	0	0	1
Europeiska datatillsynsmannen	12	9	1	0	9	77 %	1	0	0	1	1	0	0	1
Europeiska utrikestjänsten	1 035	572	85	203	859	83 %	86	0	77	163	2	11	—	13
Totalt	146 071	124 691	1 615	11 073	137 379	94 %	1 338	458	6 512	8 308	284	99	0	384

6.   GENOMFÖRANDET AV EU-BYRÅERNAS BUDGET

6.1.   BUDGETINTÄKTER

miljoner euro
Byrå	Finansiering från kommissionen per politikområde	Slutlig antagen budget	Erhållna belopp
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	6	13	13
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)	9	4	4
Gemenskapens växtsortsmyndighet	17	16	16
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor	17	10	10
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	15	50	50
Europeiska arbetsmiljöbyrån	4	15	15
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa	18	68	70
Europeiska byrån för stöd till samarbete i asylfrågor	18	79	80
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	6	192	153
Europeiska bankmyndigheten	12	38	39
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	18	281	294
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	17	58	59
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	15	18	18
Europeiska kemikaliemyndigheten	2	112	114
Europeiska miljöbyrån	7	70	68
Europeiska Fiskerikontrollbyrån	11	17	17
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	17	81	81
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	4	20	20
Europeiska globala system för satellitnavigering (GNSS)	6	28	704
Europeiska jämställdhetsinstitutet	4	8	8
Europeiska institutet för innovation och teknik	15	303	304
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	12	24	24
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	6	79	78
Europeiska läkemedelsmyndigheten	2	331	317
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	18	16	16
Europeiska polisbyrån	18	118	120
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	8	47	47
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	12	42	42
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	15	20	20
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	18	23	23
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	18	9	10
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet	9	11	11
Europeiska järnvägsbyrån	6	31	32
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	12	401	245
Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete	33	48	49
Genomförandeorganet för små och medelstora företag	6	43	43
Fusionsenergi	8	848	860
Genomförandeorganet för innovation och nätverk	6	24	24
Genomförandeorganet för forskning	8	67	67
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	15	49	44
Totalt		3 714	4 212

miljoner euro
Inkomsttyper	Slutlig antagen budget	Erhållna belopp
Kommissionens bidrag	2 429	2 429
Intäkter från arvoden	677	664
Övriga intäkter	608	1 118
Totalt	3 714	4 212

6.2.   ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER BYRÅ

miljoner euro
Byrå	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
	Totala tillgängliga anslag	Åtaganden som ingåtts	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	13	13	19	16
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)	4	4	5	4
Gemenskapens växtsortsmyndighet	19	17	17	15
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor	10	9	11	8
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	50	49	55	48
Europeiska arbetsmiljöbyrån	16	15	20	15
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa	158	155	78	67
Europeiska byrån för stöd till samarbete i asylfrågor	91	86	87	75
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	227	160	236	147
Europeiska bankmyndigheten	38	37	41	36
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	310	297	384	264
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	59	58	70	58
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	18	18	19	17
Europeiska kemikaliemyndigheten	112	109	126	110
Europeiska miljöbyrån	90	74	95	56
Europeiska Fiskerikontrollbyrån	18	17	19	14
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	80	80	90	83
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	21	20	24	20
Europeiska globala system för satellitnavigering (GNSS)	3 744	1 895	1 192	668
Europeiska jämställdhetsinstitutet	8	8	10	8
Europeiska institutet för innovation och teknik	317	289	308	306
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	24	24	26	23
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	101	91	94	72
Europeiska läkemedelsmyndigheten	331	302	374	292
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	17	16	17	16
Europeiska polisbyrån	129	125	139	119
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	47	47	50	47
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	46	45	50	44
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	20	20	21	20
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	23	23	29	22
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	11	10	12	10
Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet	11	11	12	11
Europeiska järnvägsbyrån	32	31	34	29
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	417	236	437	230
Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete	50	49	58	49
Genomförandeorganet för små och medelstora företag	43	42	47	40
Fusionsenergi	879	879	869	835
Genomförandeorganet för innovation och nätverk	24	24	25	24
Genomförandeorganet för forskning	67	67	70	66
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	49	46	53	46
Totalt	7 726	5 501	5 323	4 033

miljoner euro
Typ	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden	Totala tillgängliga anslag	Gjorda betalningar
Administrativa kostnader	364	350	436	339
Rörelsekostnader	6 227	4 045	3 737	2 593
Rörelsekostnader för särskilda projekt	3	2	3	2
Personal	1 133	1 104	1 148	1 099
Totalt	7 726	5 501	5 323	4 033

ORDLISTA

Aktuariella antaganden

De antaganden som används för att beräkna kostnaderna för framtida händelser som påverkar pensionsåtagandet.

Aktuariella vinster och förluster

För ett förmånsbestämt system, ändringar i aktuariella underskott eller överskott. De uppkommer till följd av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt har inträffat och på grund av effekterna av ändrade aktuariella antaganden.

Administrativa anslag

Administrativa anslag täcker löpande kostnader för institutioner och enheter (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart den har godkänts av budgetmyndigheten.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Fordringar på medlemsstaterna

Dessa utgör kostnader som uppkommit under rapporteringsperioden som måste finansieras genom framtida budgetar, dvs. av EU-medlemsstaterna. Detta är en följd av samexistensen mellan periodiserad redovisning och redovisning enligt kontantmetoden.

Årlig verksamhetsrapport

Den årliga verksamhetsrapporten anger bland annat de resultat som uppnåtts i förhållande till bland annat uppsatta mål, risker och form av intern kontroll. Sedan budgetåret 2001 för kommissionen och 2003 för samtliga EU-institutioner måste den ”delegerade utanordnaren” lämna in en årlig verksamhetsrapport till sin institution om utförandet av sina arbetsuppgifter, tillsammans med ekonomiska och administrativa uppgifter.

Anslag

Budgetfinansiering. I budgeten ingår både åtaganden och betalningar (kontantutbetalningar eller banköverföringar till stödmottagare). Anslagen för åtaganden och betalningar skiljer sig ofta åt (differentierade anslag), eftersom fleråriga program och projekt vanligtvis utnyttjats till fullo under det år de fastställs och betalas under de år som programmet genomförs och under projektets gång. Icke-differentierade anslag tillämpas för administrativa utgifter för jordbruksmarknadsstöd och direktstöd och åtagandebemyndiganden som är lika stora som betalningsbemyndigandena.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Särskilda inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter. Den viktigaste källan till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är finansiella bidrag från tredjeländer till program som finansieras av unionen. Den största källan till interna inkomster som avsatts för särskilda ändamål är inkomster från tredje parter vad gäller varor, tjänster eller arbete som utförts på deras begäran, inkomster från återbetalning av felaktiga utbetalningar och inkomster från försäljning av publikationer och filmer, inklusive material som lagras elektroniskt.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Alla finansiella tillgångar (med undantag av derivat) ska enligt International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) värderas till verkligt värde och ändringar i verkligt värde redovisas i en reserv i nettotillgångarna fram till borttagande (eller nedskrivning).

Budgetrubrik

När det gäller budgetens struktur, tas intäkter och kostnader upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Annullering av anslag

Outnyttjade anslag får inte längre användas.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunde användas under ett visst budgetår, under stränga villkor och i undantagsfall, kan överföras för användning under det påföljande budgetåret.

Åtagande

Juridisk förpliktelse att på vissa villkor ge finansiering. EU åtar sig att ersätta sin andel av kostnaderna för ett av EU finansierat projekt. Dagens utgiftsåtaganden är morgondagens betalningar. Dagens betalningar är gårdagens utgiftsåtaganden.

Åtagandebemyndiganden

Åtagandebemyndiganden täcker den totala kostnaden för rättsliga förpliktelser (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande budgetåret.

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period

Ökningen av skulder för ersättningar till anställda som uppkommit genom tjänster under innevarande budgetår.

Tillbakadragande av åtaganden

En handling genom vilken ett tidigare åtagande (eller en del av det) har annullerats.

Förmånsbestämda system

Pensionssystem eller andra pensionsplaner där systemets regler fastställer förmånerna oberoende av avgifterna och förmånerna inte är direkt kopplade till investeringar i systemet. Systemet kan antingen vara fonderat eller ofonderat.

Derivat

Finansieringsinstrument vars värde är kopplat till ändringar i värdet av ett annat finansieringsinstrument, en indikator eller en råvara. I motsats till innehavaren av ett primärt finansieringsinstrument (exempelvis en statsobligation), som har en ovillkorlig rättighet att erhålla kontanter (eller några andra ekonomiska fördelar) i framtiden, har bara innehavaren av ett derivat kvalificerad rätt att erhålla en sådan förmån. Valutaforwardskontrakt är ett exempel på ett derivat.

Direkt förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Inom ramen för direkt förvaltning genomförs budgeten direkt av kommissionens avdelningar, genomförandeorgan eller förvaltningsfonder.

Diskonteringsränta

Den räntesats som används för att justera för pengars tidsvärde. Diskontering är en teknik som används för att jämföra kostnader och fördelar som uppkommer under olika tidsperioder.

Effektiv ränta

Den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade livslängden för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden till det redovisade värdet netto för tillgången eller skulden.

Finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde genom resultatavräkning

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatavräkningen för perioden (dvs. derivat).

Finansiell korrigering

Syftet med finansiella korrigeringar är att skydda EU-budgeten från felaktiga eller oriktiga utgifter. För utgifter med delad förvaltning åligger uppdraget att återkräva felaktiga utbetalningar i första hand medlemsstaten.

En ”bekräftad” finansiell korrigering har godkänts av den berörda medlemsstaten. En ”beslutad” finansiell korrigering har antagits genom ett beslut av kommissionen och är alltid en nettokorrigering, där medlemsstaten är skyldig att ersätta felaktiga medel till EU-budgeten, vilket leder till en definitiv minskning av den berörda medlemsstatens anslagstilldelning. De finansiella korrigeringar som bekräftats och beslutats redovisas i denna publikation som en kategori.

En ”genomförd” finansiell korrigering har korrigerat den konstaterade oriktigheten.

Indirekt förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Inom ramen för indirekt förvaltning anförtror kommissionen delar av budgetgenomförandet till organ som lyder under EU-rätt eller nationell rätt.

Avbrott och inställelser

Om kommissionen, på grundval av sitt eget arbete eller den information som revisionsmyndigheterna har rapporterat, kommer fram till att en medlemsstat inte har åtgärdat allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och/eller korrigerat felaktiga utgifter som har redovisats och attesterats, får den avbryta eller ställa in betalningarna.

Oriktighet

En oriktighet är en handling som inte överensstämmer med EU-regler och som kan ha negativa effekter på EU:s ekonomiska intressen, men som kan vara följden av ett oavsiktligt fel som begåtts av de stödmottagare som ansöker om utbetalning eller de myndigheter som ansvarar för utbetalningarna. Om en oriktighet begås avsiktligt är det bedrägeri.

Anslag som förfallit

Outnyttjade anslag ska annulleras vid budgetårets slut. Förfallit avser helt eller delvist upphävande av tillstånd till att ådra sig utgifter och/eller skulder i form av ett anslag. För gemensamma företag, enligt vad som anges i deras finansiella regler, kan alla outnyttjade anslag föras upp i de beräknade intäkterna och kostnaderna för tre påföljande budgetår (den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återaktiveras fram till budgetår n+3.

Egna medel

Utgör den huvudsakliga finansieringen för EU-institutioner och EU-organ och definieras i förordningen om egna medel (EU) nr 609/2014. Egna medel omfattar BNI-baserade medel, mervärdesskattebaserade medel och traditionella egna medel.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller under innevarande år och som härrör från rättsliga åtaganden som ingåtts under innevarande år och/eller tidigare år.

Förfinansiering

En betalning som avser att förse stödmottagarna med en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut, avtal eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder, som står till kommissionens förfogande för att skydda EU-budgeten när den är medveten om potentiella brister, inbegriper avbrott av betalningsfrister och inställande av betalningar från EU-budgeten till det operativa programmet.

Utestående åtaganden (RAL)

Motsvarar ett belopp för vilket ett budgetåtagande har ingåtts men där den efterföljande betalningen ännu inte har gjorts. De representerar betalningsförpliktelser för EU för de kommande åren och är ett direkt resultat av förekomsten av fleråriga program och skillnaden mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

Delad förvaltning

Metod för budgetgenomförandet. Vid delad förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Cirka 80 % av EU:s utgifter omfattas av denna metod för genomförande.

Traditionella egna medel

Dessa utgör intäkter för EU och utgör en del av de så kallade egna medel som finansierar EU:s verksamhet. Traditionella egna medel fastställs i förordningen om egna medel (EU) nr 609/2014 och omfattar tullar och sockeravgifter.

Överföringar (mellan budgetposter)

Överföringar mellan budgetposter innebär omplacering av anslag från en budgetpost till en annan, under loppet av budgetåret, och därmed utgör de ett undantag till principen om specificering. De är dock uttryckligen tillåtna genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt de villkor som fastställs i budgetförordningen. I budgetförordningen fastställs olika former av överföringar, beroende på huruvida de är mellan eller inom budgetrubriker, kapitel, artiklar eller rubriker och kräver olika behörighetsnivåer.

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

AAR	Årlig verksamhetsrapport
ABB	Verksamhetsbaserad budgetering
ABM	Aktivitetsbaserad förvaltning
Acer	Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter
Amif	Asyl-, migrations- och integrationsfonden
AOD	Delegerad utanordnare
Artemis	Det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datorsystem
ATM	Flygledningstjänst
BBI	Det gemensamma företaget för biobaserade industrier
Berec	Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation
BIC	Konsortiet för biobaserade industrier
BIS	Banken för internationell betalningsutjämning
BOP	Betalningsbalans
Bufi fond	Fonden för budgetböter
GJP	Den gemensamma jordbrukspolitiken
Garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn	Garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn
Cedefop	Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning
FSE	Fonden för ett sammanlänkat Europa
FSE DI	Skuldinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa
Cepol	Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning
SF	Sammanhållningsfonden
Chafea	Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor
CIP	Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation
COM	Kommissionen
Cosme	Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag
COSO	Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission
CPR	Förordningen om gemensamma bestämmelser
CPVO	Gemenskapens växtsortsmyndighet
D&WM	Avveckling och avfallshantering
EACEA	Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur
Ejflu	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
EGFJ	Europeiska garantifonden för jordbruket
EUGFJ	Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket
Easa	Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
EaSI	Det europeiska programmet för sysselsättning och social innovation
Easme	Genomförandeorganet för små och medelstora företag
Easo	Europeiska stödkontoret för asylfrågor
EBA	Europeiska bankmyndigheten
EBRD	Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
ECA	Europeiska revisionsrätten
ECB	Europeiska centralbanken
ECDC	Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar
Echa	Europeiska kemikaliemyndigheten
Ekofinrådet	Rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
EKSG	Europeiska kol- och stålgemenskapen
Det gemensamma företaget Ecsel	Det gemensamma företaget elektroniska komponenter och system för europeiskt ledarskap
EUF	Europeiska utvecklingsfonden
EDIF	Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EEA	Europeiska miljöbyrån
EEAS	Europeiska utrikestjänsten
EFCA	Europeiska fiskerikontrollbyrån
EFF	Europeiska fiskerifonden
Efsa	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
EFHU	Europeiska fonden för hållbar utveckling
EFSE	Europeiska fonden för sydöstra Europa
EFSF	Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten
Efsi	Europeiska fonden för strategiska investeringar
EFSM	Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen
Efta	Europeiska frihandelssammanslutningen
Egnos	Europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning
EIB	Europeiska investeringsbanken
EIF	Europeiska investeringsfonden
EIGE	Europeiska jämställdhetsinstitutet
Eiopa	Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
EIT	Europeiska institutet för innovation och teknik
ElectriFI	Initiativet för finansiering av elektrifiering
EMA	Europeiska läkemedelsmyndigheten
ECNN	Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk
EHFF	Europeiska havs- och fiskerifonden
Emsa	Europeiska sjösäkerhetsbyrån
EMU	Den ekonomiska och monetära unionen
ENEF	Företagsexpansionsfonden
Eniac	Det gemensamma företaget för europeiska nanoelektronikinitiativet
Enif	Fonden för företagsinnovation
Enisa	Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet
Enpi	Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
EP	Europaparlamentet
ERCEA	Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet
Eruf	Europeiska regionala utvecklingsfonden
ESA	Europeiska rymdorganisationen
Europeiska socialfonden (ESF)	Europeiska socialfonden
ESI-fonder	Europeiska struktur- och investeringsfonderna
ESM	Europeiska stabilitetsmekanismen
Esma	Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
ETF	Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998
ETF	Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen
EU	Europeiska unionen
EUIPO	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
eu-LISA	Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
Eumetsat	Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter
EU-Osha	Europeiska arbetsmiljöbyrån
Euratom	Europeiska atomenergigemenskapen
Eurofound	Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
Eurojust	Europeiska enheten för rättsligt samarbete
Europol	Europeiska polisbyrån
F4E	EU:s gemensamma företag för Iter och utveckling av fusionsenergi
FCH	Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas
FFU	Fonden för fiskets utveckling
FIFO-METODEN	Först in, först ut
FP7	Sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning och teknisk utveckling
BF	Budgetförordning
FRA	Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Frontex	Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån
FSDA	Diskussion och analys av årsredovisningen
BNP	Bruttonationalprodukt
GMES	Det europeiska jordobservationsprogrammet
BNI	Bruttonationalinkomst
GNSS	Globalt system för satellitnavigering
H2020	Horisont 2020
ICSLT	Livslängdstabell för internationella tjänstemän
IFRP	Integrerat finansiellt redovisningspaket
IIW	Infrastruktur- och innovationsdelen
IMF	Internationella valutafonden
IMI	Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel
Inea	Genomförandeorganet för innovation och nätverk
IPA II	Instrumentet för stöd inför anslutningen
IPSAS	Internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn
ISF	Fonden för inre säkerhet
IT	Informationsteknik
Iter	Internationella termonukleära experimentreaktorn
JAP	Gemensam handlingsplan
GFC	Gemensamma forskningscentret
JU	Gemensamt företag
LGTT	Instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet
MAP	Flerårigt ramprogram – Medium Enterprise Financial Inclusion Programme
MEP	Ledamot av Europaparlamentet
MFA	Makroekonomiskt stöd
FBR	Flerårig budgetram
MSME	Mikroföretag samt små och medelstora företag
NEETs	Unga som varken arbetar eller studerar
ORD	Beslut om egna medel
PBI	Europa 2020-initiativet om projektobligationer
PF4EE	Instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering
PGF	Garantifond för deltagare
PFM	Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet
PPP	Offentlig-privat partnerskap
PSEO	Pensionssystemet för EU-tjänstemän
FoI	Forskning och innovation
RAL	”Reste à Liquider” (utestående åtaganden)
REA	Genomförandeorganet för forskning
RSFF	Finansieringsinstrument för riskdelning
FoTUD	Forskning, teknisk utveckling och demonstration
S&P	Standard & Poor's Financial Services LLC
SANAD	MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag
Sapard	Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling
SEMED	Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen
Sesar	Det gemensamma företaget Sesar
SIUGI	Instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet
SMF	Små och medelstora företag
SMEW	SMF-delen (delen för små och medelstora företag)
EUF-fördraget	Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
TEM	Traditionella egna medel
TRDI	Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling
Moms	Mervärdesskatt
YEI	Sysselsättningsinitiativ för ungdomar

---

(1)  Den 29 mars 2017 delgav Förenade kungariket formellt sin avsikt att lämna EU och därmed inleddes utträdesprocessen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Förenade kungariket lämnar EU den 29 mars 2019.

(2)  Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen. Se artikel 5 i EUF-fördraget.

(3)  Se Meddelande från kommissionen, Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020, den 3 mars 2010.

(4)  Kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet, SWD(2016) 390 final av den 22 november 2016.

(5)  Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

(6)  För närmare information se meddelandet till kommissionen från dess ordförande Jean-Claude Juncker och förste vice ordförande Frans Timmermans: Governance in the European Commission, C(2017) 6915 final av den 11 oktober 2017, URL: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/c_2017_6915_final_en.pdf

(7)  Exempelvis bygger standarderna för intern kontroll på de interna kontrollprinciper som utarbetades av Coso (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) 2013.

(8)  Som en följd av detta används begreppet ”Europeiska kommissionen” både för att beteckna institutionen – och kollegiet – som bildas av kommissionens ledamöter och dess administration som förvaltas av generaldirektörerna i dess generaldirektorat (och chefer i andra administrativa strukturer såsom tjänster, enheter och genomförandeorgan).

(1)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(2)  Europaparlamentet antog den 18 november 2017 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder från unionens egna medel, som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2018. I enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (rådets förordning (EG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 i dess ändrade lydelse) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(9)  Ej tilldelad till en rubrik i den fleråriga budgetramen omfattar konsoliderade enheters budgetgenomförande och eliminering vid konsolidering, åtgärder utanför budgeten och program som bara försetts med oväsentliga belopp.

(10)  Exklusive rygg-mot-rygg-lån för finansiellt stöd.

(11)  Finansiella tillgångar som kan säljas (med undantag av egetkapitalinstrument och penningmarknadsfond).

(12)  Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning.

(13)  Lån och fordringar inkluderar återkrav.

(14)  Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(15)  Betalas för de första tre åren som följer på tjänstens upphörande.

(16)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(17)  De tillgångar som redovisas i denna tabell inbegriper flera poster i årsredovisningen (tillgångar som kan säljas på 4 014 miljoner euro (varav 1 145 miljoner euro är egetkapitalinstrument), likvida medel på 1 325 miljoner euro, lån på 93 miljoner euro och andra poster till ett belopp på 94 miljoner euro).

(18)  Skulderna i denna tabell innefattar flera poster i årsredovisningen (avsättningar på 857 miljoner euro, skulder på 66 miljoner euro och andra poster till ett belopp på 7 miljoner euro).

(19)  För vissa garantier täcks EU:s risk full ut genom avsättningar.

(20)  Utan refinansieringstransaktioner.

(21)  Exklusive förebyggande stöd.

(*1)  Beloppen ovan speglar både förebyggande mekanismers och korrigeringsmekanismers finansiella effekter. För närmare uppgifter se avsnitt 2 i 2017 års förvaltnings- och resultatrapport för EU-budgeten.

(22)  För ytterligare information, se Europeiska kommissionens ”Europeiska ekonomiska vinterprognos 2018”, URL: https://ec.europa.eu/info/publications/economic-and-financial-affairs-publications_en

(23)  I april 2018 gjorde Rumänien en återbetalning av kapital på 1,2 miljarder euro med ytterligare en återbetalning av kapitalet på 0,1 miljard euro som väntas i oktober 2018.

(24)  Irland begärde en förlängning av löptiden för återbetalning av 3,4 miljarder euro, som godkändes, och lånade med framgång på marknaderna under första kvartalet 2018 och detta belopp ska återbetalas i två delbetalningar på 2,4 miljarder euro under 2025 respektive 1 miljard euro under 2033.

(25)  Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.