Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för säker satellitkommunikation för statliga användare (EU Govsatcom)

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas? Högst 11 rader

Den utmanande operativa miljön för de europeiska säkerhetsaktörerna blir alltmer fientlig, och nya hot och risker uppstår ständigt. Samtidigt utvecklas även de nationella och europeiska myndigheternas krav på säker satellitkommunikation snabbt. I dag svarar inte de begränsade tillgängliga lösningarna mot dessa risker och behov, eftersom de ofta är sårbara, olämpliga eller inte tillräckligt säkra. Denna obalans kommer att öka och skapar risker för unionens och medlemsstaternas viktiga uppdrag, säkerhetsinsatser och infrastruktur. De viktigaste orsakerna är splittrat utbud och efterfrågan på säker satellitkommunikation, det faktum att många användares kritiska säkerhetsbehov helt eller delvis inte är uppfyllda, den föränderliga hotbilden (t.ex. it-hot) och den tekniska utvecklingen.

De parter som berörs är säkerhetsaktörer på EU-nivå och nationell nivå, t.ex. militär och polis, sjöfart, myndigheter som ansvarar för yttre åtgärder, civilskydd och humanitärt bistånd samt operatörer av kritisk infrastruktur. Näringslivet, däribland satellitoperatörer, tillverkare av rymd- och markinfrastruktur och tjänsteleverantörer, påverkas också.

Vad förväntas initiativet leda till? Högst 8 rader

Initiativet ska säkerställa tillförlitlig tillgång till säker och kostnadseffektiv satellitkommunikationskapacitet och tjänster för EU:s myndigheter och nationella myndigheter som svarar för säkerhetskritisk verksamhet och infrastruktur. Det ska täcka kostnaderna för att inrätta och driva ett nytt Govsatcomnav, dvs. den nödvändiga markinfrastrukturen för att smidigt koppla samman Govsatcoms många användare och leverantörer, samt driftskostnaderna för satellitkommunikationskapaciteten, resurserna och tjänsterna som levereras till godkända EU-baserade och nationella användare.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? Högst 7 rader 

Dagens och morgondagens säkerhetsrisker påverkar EU som helhet och medlemsstaterna. Bara några medlemsstater äger egna säkra kommunikationssatelliter; de flesta medlemsstaterna och EU-institutionerna gör inte det. EU-insatser med stordriftsfördelar leder till bättre användartillgänglighet, tillförlitlighet, motståndskraft, säkerhet och kostnadseffektivitet. Detta leder till mer civil-militära synergieffekter, större enhetlighet och bättre samordning mellan EU:s och medlemsstaternas insatser, och ökat oberoende för EU. Näringslivet gynnas av en stabilare och mer förutsägbar miljö som stimulerar innovation och FoU, och därigenom ökar den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft. Allmänheten gynnas av ökad säkerhet.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? Högst 14 rader 

Förutom nollalternativet har vi analyserat fyra alternativ. Alla alternativ utgår från att användarnas efterfrågan samlas på EU-nivå och nationell nivå, att säkerhetsackreditering utförs och att ett smart Govsatcomnav byggs upp för att koppla samman de många leverantörerna och användarna. Alternativen skiljer sig åt på utbudssidan. Eftersom varken kommersiella eller nationella satelliter (alternativen 1 och 2) ger en heltäckande lösning, övervägs ytterligare två alternativ. I bägge alternativen kombineras nationell kapacitet med säkerhetsackrediterad kommersiell kapacitet, medan brister på längre sikt hanteras i ett senare skede: antingen via ett offentlig-privat partnerskap mellan EU och näringslivet (alternativ 3) eller med hjälp av EU ägda tillgångar (alternativ 4).

Alternativ 3 är den mest effektiva och diversifierade lösningen i fråga om tillgänglighet, säkerhet, geografisk täckning och frekvenstäckning för alla användare. Detta alternativ gör det också möjligt att använda befintlig användarutrustning och det är flexibelt och utbyggbart. Det snedvrider inte den befintliga kommersiella satellitkommunikationsmarknaden, och gör det möjligt för EU att agera som en viktig baskund. Tjänsterna kan tillhandahållas mer kostnadseffektivt tack vare inbyggda stordriftsfördelar och vid behov partiella investeringar från EU genom ett offentlig-privat partnerskap. Tillvägagångssättet med ett offentlig-privat partnerskap främjar innovation genom spridning av teknikriskerna. Totalkostnaderna är likvärdiga med eller lägre än vad dagens offentliga användare av satellitkommunikation ändå måste betala på de fragmenterade marknaderna, så det europeiska mervärdet är betydande.

Vem stöder vilket alternativ? Högst 7 rader 

De berörda parterna stöder i stor omfattning alla alternativ, men alternativ 3 uppvisar bäst resultat: De nationella aktörer och EU-aktörer som saknar tillgång till säker satellitkommunikation får mycket bättre betjäning, medan medlemsstater med nationella resurser kan sälja sin överskottskapacitet och få tillgång till redundans och kompletterande tjänster. Alla intressenter i näringslivet är för att EU ska få en samlande roll eller fungera som baskund, framför allt för att aggregera användarnas efterfrågan, harmonisera säkerhetskraven och stimulera EU:s oberoende, innovation och FoU. Satellitoperatörerna och tjänsteleverantörerna avvisar alternativ 2 (endast medlemsstaternas tillgångar) och föredrar de mer kommersiella alternativen 1, 3 och 4. Den europeiska rymdtillverkningsindustrin stöder alla 4 alternativen, med motiveringen att EU som baskund tillsammans med EU:s stränga krav på oberoende och säkerhet kommer att leda till ökad efterfrågan på satelliter som tillverkats i EU. Näringslivet som helhet uppskattar också den resulterande innovationen, då den kommer att öka dess konkurrenskraft på världsmarknaden.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? Högst 12 rader

Att döma av de olika studierna, de riktade samråden med de berörda parterna och de bilaterala diskussionerna med medlemsstaterna och branschen kommer initiativet att generera betydande positiva effekter i fråga om följande:

·Säkerhet: garanterad tillgång till och informationssäkerhet för alla användare, särskilt för de medlemsstater som saknar nationella tillgångar.

·Fördelar för användarna genom minskad splittring: garanterad tillgång till satellitkommunikation, fler frekvenser och bättre geografisk täckning. För näringslivet: mer förutsägbara och stabila marknader i EU, nya baskunder och andra kunder.

·Ekonomi: kostnadseffektiva lösningar genom stordriftsfördelar.

·EU:s oberoende: tillgång till mer och bättre europeisk satellitkommunikationskapacitet, och mindre beroende av tredjeländer.

·Konkurrenskraft: positiva effekter på den europeiska rymdsektorns konkurrenskraft.

·Direkta och indirekta sociala fördelar för EU-medborgarna, eftersom polis, militär, gränsbevakning, räddningstjänst m.m. får de verktyg som behövs för att verka på ett mer effektivt sätt.

·Större genomslag för EU:s yttre åtgärder i hela världen, däribland insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och humanitärt bistånd.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? Högst 12 rader

I det fullt operativa skedet kan programmet kosta upp till 100–150 miljoner euro per år från EU:s budget, på grundval av kartlagda användarbehov. Uppbyggnadsfasen kommer att kosta upp till 100 miljoner euro. Vid behov kan en tilläggsbudget för överbryggande rymdinfrastruktur avsättas från och med 2025. Utöver programmets kostnader förväntas inga negativa ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser. Det finns inga efterlevnadskostnader.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag? Högst 8 rader

Samlingen av efterfrågan och fastställandet av EU:s Govsatcomsäkerhetsstandarder får positiva effekter för företagen. Det kommer framför allt att minska kostnaderna för affärsverksamhet i den privata sektorn (EU som baskund i stället för hundratals enskilda kontrakt). Användarbasen blir större tack vare nya användare och tillämpningar, och blir också mer stabil och förutsägbar. Detta kommer att stimulera innovation och FoU. Upplägget med offentlig-privat partnerskap främjar privata investeringar på grund av spridning av teknikriskerna.

Effekterna på små och medelstora företag och mikroföretag bedöms generellt bli begränsade. Med tanke på deras stora betydelse för innovationen, kan det vara lämpligt med särskilda regler för att underlätta deras deltagande i upphandlingar inom Govsatcom.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? Högst 4 rader

·För medlemsstater med nationella kommunikationssatelliter måttliga positiva effekter: bättre tjänster för säkerhetsaktörerna, större motståndskraft och möjlighet att sälja överskottskapacitet.

·För medlemsstater utan nationell kapacitet starka positiva effekter: bättre tjänster för säkerhetsaktörer och större motståndskraft tack vare garanterad tillgång till säker satellitkommunikation på EU-nivå, något som skulle vara mycket dyrt eller till och med oöverkomligt på nationell nivå.

Uppstår andra betydande konsekvenser? Högst 6 rader

Inga andra betydande konsekvenser har konstaterats under konsekvensbedömningen, särskilt när det gäller grundläggande rättigheter och regionala och internationella aspekter. Näringslivet framhåller de potentiellt positiva effekterna av harmoniserade EU-standarder för säkerhet som kan leda till fler kontrakt för ackrediterade EU-företag. Att följa de standarderna skulle kunna bli ett kommersiellt försäljningsargument för liknande tjänster i hela världen.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över? Högst 4 rader 

Programmets resultat och utveckling bör regelbundet ses över för att ta hänsyn till hur utbud och efterfrågan förändras, och reagera på nya hot och risker. Lämpliga bestämmelser om detta, såsom genomförandeakter för tjänstekatalogen och halvtidsöversyn av programmet, bör ingå i utkastet till förordning.