Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018PC0447

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

COM/2018/447 final - 2018/0236 (COD)

Bryssel den 6.6.2018

COM(2018) 447 final

2018/0236(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2018) 327 final}
{SWD(2018) 328 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Sedan 1990-talet har unionen öka sina investeringar i rymdsektorn. Även innan Lissabonfördraget trädde i kraft med den nya artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som lägger grunden för insatserna på detta område, har unionen med framgång utvecklat de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Egnos och Galileo. Bägge programmen är i drift 1 , och Galileo är nu allmänt erkänt som en av unionens kronjuveler.

Till dessa två program ska läggas jordobservationsprogrammet Copernicus 2 , som startade 2014 med utgångspunkt i programmet GMES. På senare tid har unionen också inlett verksamhet inom SST-programmet (Space Surveillance and Tracking, rymdövervakning och spårning) 3 . Totalbudgeten för all unionens rymdverksamhet, inklusive forskning, uppgick för perioden 2014–2020 till 12,6 miljarder euro.

Kommissionen presenterade i sitt meddelande En rymdstrategi för Europa 4 av den 26 oktober 2016 en ny rymdstrategi med fyra strategiska mål:: största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi, en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft, ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden samt en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

Skälet att anta en rymdstrategi för Europa är rymdsektorns strategiska betydelse för unionen och den europeiska rymdsektorns behov att anpassa sig till de föränderliga globala förutsättningarna. Rymdteknik stöder många av unionens politikområden och strategiska prioriteringar. Rymdsektorn kan spela en avgörande roll för att effektivt ta itu med nya utmaningar som klimatförändringar, hållbar utveckling, gränskontroller, havsövervakning och EU-medborgarnas säkerhet. Dessa nya unionsprioriteringar leder till nya sätt att utveckla programmet. Säkerhetskraven måste stärkas när unionens rymdsystem utvecklas, så att man till fullo kan ta vara på synergieffekterna mellan civil verksamhet och säkerhetsverksamhet.

Men rymdsektorn är också en del av en global värdekedja, som står inför stora förändringar som rubbar rymdsektorns traditionella gränser. Denna så kallade nya rymd revolutionerar rymdsektorn, inte bara när det gäller tekniken utan också affärsmodellerna. Rymden lockar till sig allt fler företag och entreprenörer, ibland utan erfarenhet av området. Det är därför av avgörande betydelse att unionen aktivt stöder hela rymdsektorn, särskilt forskning och utveckling, uppstartsföretag och företagskuvöser inom rymdsektorn. 

För att tala om de enskilda programmen framhöll kommissionen i sitt meddelande om rymdstrategin att det var särskilt viktigt att sörja för avbrottsfri drift av tjänsterna från Galileo, Egnos och Copernicus, och förbereda nästa omgång av de tjänsterna, förbättra SST-tjänsterna och presenterade det nya offentliga satellitkommunikationsinitiativet Govsatcom, som kom med på kommissionens arbetsprogram 2017 för första gången. Dessutom underströks betydelsen av partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska byrån för GNSS, Europeiska rymdorganisationen och alla andra organ och aktörer som deltar i den europeiska rymdpolitiken, vilket visar på vikten av att införa effektiva och ändamålsenliga styrelseformer för unionens rymdprogram.

När det gäller det nya initiativet Govsatcom har EU:s tillkortakommanden i fråga om säker satellitkommunikation erkänts i Europeiska rådets slutsatser från december 2013 och slutsatser från flera efterföljande rådsmöten, i kommissionens vitbok om EU:s framtid, i Romförklaringen från ledarna för 27 medlemsstater samt i flera resolutioner från Europaparlamentet.

Det tillvägagångssätt som kommissionen förespråkar i sitt meddelande om rymdstrategin fick stöd av både rådet i slutsatser den 30 maj 2017 5 och Europaparlamentet i en resolution av den 12 september 2017 6 . Rådet uppmanade särskilt i sina slutsatser av den 30 maj 2017 kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt fortsätta att utnyttja den tekniska sakkunskapen hos Europeiska rymdorganisationen och de nationella rymdorganisationerna, bad kommissionen bedöma om Europeiska byrån för GNSS borde få ändrade uppgifter och erkände behovet av att sträva efter större synergieffekter mellan civil och den militär användning av rymdtillgångar.

Det här förslaget till förordning följer på rymdstrategin för Europa. Ett helt integrerat rymdprogram samlar hela unionens verksamhet på detta strategiskt viktiga område. Det utgör en enhetlig ram för framtida investeringar, och leder till ökad synlighet och flexibilitet. Genom effektivisering bidrar programmet i förlängningen till att införa nya rymdtjänster som gynnar alla i EU.

Programmet har därför följande mål:

Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.

Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.

Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

Förslaget till förordning innehåller lämpliga åtgärder för att uppnå dessa mål.

Förslaget till förordning förenklar och rationaliserar unionens befintliga regelverk avsevärt genom att i en enda text kombinera och harmonisera nästan alla regler som hittills funnits i separata förordningar och beslut. Detta ger unionens rymdpolitik högre profil, vilket är i linje med den viktiga roll som unionen avser att spela i framtiden som global rymdaktör.

Förslaget ger unionen en tillräckligt stor rymdbudget för att genomföra de planerade åtgärderna, särskilt när det gäller att fortsätta med och förbättra Galileo, Egnos, Copernicus och SST och när det gäller att inleda Govsatcom.

Här fastställs regler för förvaltningen av programmet genom en tydlig rollfördelning mellan de olika aktörerna, främst medlemsstater, kommissionen och Europeiska unionens rymdprogrambyrå, och dessutom inrättas ett system för enhetlig förvaltning för alla programmets komponenter. Den tidigare Europeiska byrån för GNSS får mer att göra i fråga om säkerhetsackreditering som nu omfattar alla komponenter i programmet, och därför är det på sin plats att ändra byråns namn till Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

Slutligen preciseras och standardiseras programmets säkerhetsram, särskilt när det gäller principer som ska följas, förfaranden som ska tillämpas och åtgärder som ska vidtas, vilket är av avgörande betydelse med tanke på åtgärdernas dubbla användningsområden.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som den dag då förordningen börjar tillämpas, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Euratom på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Unionens rymdlagstiftning omfattar för närvarande följande förordningar och beslut:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen (Galileo och Egnos).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (SST).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU om närmare föreskrifter för tillträde till den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via Galileoprogrammet.

Rådets beslut 2014/496/Gusp om de aspekter av utbyggnaden, driften och användningen av det europeiska globala systemet för satellitnavigering som påverkar säkerheten i Europeiska unionen.

Den här förordningen ersätter och upphäver de första fyra rättsakterna. Här fastställs gemensamma regler för alla komponenter i programmet, däribland Galileo, Egnos, Copernicus och SST och bestämmelser som är specifika för de enskilda komponenterna. När det gäller förordning (EU) nr 912/2010 krävs sådana ändringar att det för tydlighetens och enkelhetens skull är lämpligt att upphäva rättsakten och föra in reglerna om den nya byrån, som efterträder Europeiska byrån för GNSS, i förslaget till förordning om inrättande av unionens rymdprogram.

Den föreslagna förordningen påverkar inte beslut 1104/2011/EU på något sätt, utan det kommer att fortsätta att reglera en Galileotjänst, nämligen den offentliga reglerade tjänsten (PRS). Det beslutet fortsätter alltså att gälla parallellt med den föreslagna förordningen, och kompletterar den som lex specialis när det gäller PRS-tjänsten. Dessutom fortsätter beslut 2014/496/Gusp, som grundar sig på artikel 28 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), att gälla som tidigare.

För Galileo och Egnos gäller de förfaranden som föreskrivs i beslut 2014/496/Gusp i samtliga fall där utbyggnad, drift eller användning av komponenterna kan försvaga säkerheten i unionen eller i någon av medlemsstaterna, särskilt till följd av en internationell situation som kräver insatser från unionens sida eller vid ett hot mot driften av själva komponenterna eller deras tjänster.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Rymdsektorn ger upphov till många positiva spridningseffekter på andra sektorer i ekonomin. Att maximera rymdens fördelar för allmänhetens välbefinnande och unionsekonomins välstånd, främja vetenskaplig och teknisk utveckling och den europeiska industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga och bidra till målen för smart, hållbar tillväxt för alla också är bland de viktigaste målen i unionens rymdstrategi som ingår i det här förslaget till förordning.

Drift av rymdsystem som Egnos, Galileo och Copernicus kompletterar direkt åtgärder på många andra av unionens politikområden, särskilt forskning och innovation, säkerhet och migration, industripolitik, den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken, transeuropeiska nät, miljöpolitik, energipolitik och utvecklingsbistånd.

SST och det nya initiativet Govsatcom kommer också att bidra till målen för den europeiska försvarshandlingsplanen och Europeiska unionens globala strategi. De kommer att öka säkerhetsaktörernas operativa effektivitet och skydda medborgarnas rätt till säkerhet, diplomatiskt eller konsulärt skydd och rätten till skydd av personuppgifter. Slutligen kommer de att förbättra effektiviteten på unionens viktigaste politikområden, såsom strategin för sjöfartsskydd, den politiska ramen för cyberförsvar, politiken för Arktis, gränsförvaltning och migration, humanitärt bistånd, fiskeri, transport och förvaltning av kritisk infrastruktur.

Programmets verksamhet ska användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde. Detta kommer att garantera att programverksamheten är förenlig med EU:s regler för statligt stöd, och därmed undvika onödigt snedvridande av konkurrensen på den inre marknaden.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget till förordning är artikel 189.2 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att unionen ska utarbeta en europeisk rymdpolitik och Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet har befogenhet att anta ett program för att bidra till att uppnå rymdpolitikens mål.

Visserligen bygger GNSS-förordningen (EU) nr 1285/2013 och förordning (EU) nr 912/2010 om Europeiska byrån för GNSS, som särskilt handlar om Galileo och Egnos, på artikel 172 i EUF-fördraget (transeuropeiska nät), men mot bakgrund av domstolens rättspraxis om val av rättslig grund är det lämpligt att grunda den föreslagna förordningen på artikel 189.2 i EUF-fördraget, med tanke på förordningens innehåll och mål.

Subsidiaritetsprincipen

Rymdindustrin är en spetsindustri som mobiliserar betydande ekonomiska resurser och tillämpar avancerad teknik på olika områden. Syftena med den föreslagna förordningen, som beskrivs ovan, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, även av dem som är ledande i rymdsektorn. Faktum är att den vetenskapliga och tekniska erfarenheten och kunnandet i denna sektor är utspritt över flera av unionens ekonomiska regioner och Europeiska rymdorganisationen, som är en internationell organisation som de flesta av EU:s medlemsstater är med i. Vad finansieringen anbelangar är uppgiften att bygga och driva system som Galileo och Copernicus, som tillhandahåller tjänster av intresse för alla EU:s medlemsstater, för att inte säga alla regioner i världen, är för stora för att utföras av en enda medlemsstat på egen hand. Den föreslagna förordningens mål är så stora och har sådana följder att de kan endast uppnås på rätt sätt genom åtgärder på unionsnivå.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget till förordning omfattar åtgärder som inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål. Komponenterna Galileo, Egnos, Copernicus, SST och Govsatcom överensstämmer med unionsföretagens och allmänhetens behov. De har betydande positiva spridningseffekter för unionens ekonomi. Det sätt på vilket dessa system utvecklas är avsett att stödja genomförandet av unionens lagstiftning och på bästa sätt stödja unionens politiska prioriteringar, bl.a. när det gäller klimatförändringar, säkerhet och försvar. Att stödja unionens rymdsektor, särskilt genom stöd till uppstartsföretag och bärraketer, bidrar till att skydda unionens handlingsfrihet och tekniska strategiska oberoende och öka unionens internationella pondus.

Den budget som anslagits för programmet är dessutom inte oproportionerlig i förhållande till de mål som eftersträvas. De medel som behövs för att genomföra programmet har fastställts mot bakgrund av ett antal analyser och skattningar som genomfördes som en del av konsekvensbedömningen och som beskrivs nedan.

Val av instrument

En förordning av Europaparlamentet och rådet om inrättande av programmet föreskrivs uttryckligen i artikel 189.2 i EUF-fördraget, och är dessutom det bästa sättet att göra programmet långsiktigt uthålligt. Den regleringsformen säkerställer en enhetlig och direkt tillämpning, vilket är nödvändigt för ett effektivt genomförande av programmet, samtidigt som det får en hög profil och de ekonomiska resurser som behövs för att genomföra det.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

När det gäller Galileo och Egnos har kommissionen i enlighet med artikel 34 i GNSS-förordningen (förordning (EU) nr 1285/2013) och artikel 26 i förordningen om Europeiska byrån för GNSS (förordning (EU) nr 912/2010) till Europaparlamentet och rådet en överlämnat en halvtidsrapport om genomförandet av Galileo och Egnos och driften av Europeiska byrån för GNSS. Därför utfördes en utvärdering på uppdrag av kommissionen 7 .

Utvärderingen inriktades på genomförandet av programmet 2014–2016. Där konstaterades att Galileo och Egnos har visat en tillfredsställande effektivitet och var på väg att uppnå de långsiktiga målen för 2020 i GNSS-förordningen. Trots det fanns vissa brister och områden för förbättringar, bl.a. vad gäller säkerhetsstyrningen av Galileo och i den övergripande styrningen av Galileo och Egnos.

När det gäller styrningen utgjorde åren 2014–2016 en viktig övergångsperiod, eftersom viktiga delar av styrningen och förvaltningen successivt genomförts och konsoliderats. Utvecklingen i framtiden blir viktig för Galileos kommande drift och måste behandlas med försiktighet.

När det gäller säkerhetsstyrningen ägnas särskild uppmärksamhet i nästa fas ägnas åt att befästa oberoendet för styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal som arbetar för den i förhållande till den operativa verksamheten i Galileo och Egnos.

När det gäller ekonomiska frågor hade i slutet av 2016, både Galileo och Egnos genomförts inom den budget som fastställs i GNSS-förordningen (7 071 miljoner euro), och inga generella kostnadsöverskridanden hade registrerats.

I fråga om samordning med annan EU-politik uppvisade både Galileo och Egnos en hög grad av samstämmighet, både inom programmen sinsemellan och med de andra satellitnavigeringsprogrammen.

Slutligen har GNSS-byrån lyckats nå sina mål, både dem för utveckling av Galileo och Egnos och utveckling av nedströmsmarknaden, genom att effektiv genomföra kärnverksamheten och de delegerade uppgifterna. Det har dock funnits vissa svårigheter med att rekrytera lämplig personal.

För Copernicus har kommissionen i enlighet med artikel 32 i Copernicusförordningen (förordning (EU) nr 377/2014) försett Europaparlamentet och rådet med en halvtidsutvärdering om måluppfyllelse alla de uppdrag som Copernicus finansierar i fråga om resultat, genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning. En halvtidsutvärdering utfördes på uppdrag av kommissionen.

Halvtidsutvärderingen omfattade åren 2014–2016. Där konstaterades att Copernicus var på rätt väg och redan uppnått vissa viktiga mål för att stödja EU:s oberoende genom att tillhandahålla användbara uppgifter av hög kvalitet och få dem utnyttjade av ett stort antal användare, både för institutionella och kommersiella ändamål.

Andra av Copernicus starka sidor lyftes fram, t.ex. den öppna datapolicyn, stimulansen av spridningen till den privata sektorn, de påtagliga ekonomiska fördelarna, den goda samstämmigheten internt och med annan EU-verksamhet, det utmärkta budgetgenomförandet som inte överskred anslagen enligt förordningen och det goda samarbetet internt inom kommissionen och med medlemsstaterna.

När det gäller särskilda erfarenheter framkom två resultat av programmets oöverträffade framgångar och datavolym:

i)Behovet av att förbättra distributionen av och tillgången till data: på grund av det mycket stora antalet registrerade användare behöver kommunikation samt distribution av, tillgång till och nedladdning av data förbättras.

ii)Behovet av integrera rymddata med på andra politikområden och i andra ekonomiska sektorer genom ökat fokus på spridning till användarna: Copernicus når användare i de traditionella rymdbranscherna, men det behövs ytterligare ansträngningar för att nå andra potentiella användare utanför rymdsektorn.

För SST antog kommissionen den 3 maj 2018 en rapport om genomförandet av SST (2014–2017) (COM(2018) 256). I rapporten konstaterades att SST gav resultat för alla åtgärderna och de tre tjänsterna och har skapat europeiskt mervärde, men behöver effektiviseras. I enlighet med rekommendationerna i rapporten anges i den åtföljande konsekvensbedömningen fyra frågor som måste åtgärdas för att intensifiera verksamheten de närmaste åren:

i)Förbättra oberoendet i EU:s SST-tjänster genom att uppgradera SST-sensorerna, utveckla nya sensorer och inrätta en europeisk SST-förteckning över rymdföremål.

ii)Främja SST:s europeiska dimensionen genom att avlägsna onödiga dubbleringar mellan nationella SST-centrum och genom att kräva specialisering som bygger på de bästa prestationerna.

iii)Ändra beslutsfattandet genom att gå över till kvalificerad majoritet och genom att inrätta en gemensam samordningsgrupp som övervakar det tekniska arbetet.

iv)Revidera finansieringen genom att inrätta ett program med en samlad budgetpost och ett långsiktigt perspektiv.

Samråd med berörda parter

Initiativet bygger också på ett omfattande offentligt samråd och workshoppar, där man ville få in synpunkter från alla berörda parter (näringslivet, medlemsstaterna, forskare osv.).

·2016: ett större offentligt samråd om samtliga rymdaspekter, inbegripet de nu föreslagna programmen för nästa fleråriga budgetram, anordnades av kommissionen innan rymdstrategin för Europa lades fram.

·2015–2016: två riktade samråd genomfördes om rymdforskning, som bland annat omfattade medlemsstaternas, de större branschorganisationernas och forskningsorganisationernas ställningstaganden.

·2015–2017: flera särskilda workshoppar, möten och rapporter på expertnivå har ägt rum för att inhämta de berörda parternas åsikter om i) utvecklingen av Copernicus och Galileo, ii) näringslivets särskilda behov, iii) de särskilda behoven av offentlig satellitkommunikation, iv) de särskilda behoven av rymdlägesbild, t.ex. SST, rymdväder och jordnära föremål.

·Under 2016–2017 genomfördes riktade samråd genom bilaterala kontakter och i plenum inför konsekvensanalysen för det nya Govsatcomprogrammet med alla berörda parter, medlemsstaterna i deras egenskap av tillhandhållare och användare av Govsatcom, EU-institutionerna och EU-organen samt näringslivet i form av bland annat satellittillverkare, operatörer, och små och medelstora företag. De flesta medlemsstaterna och näringslivet är tydligt för programmet och dess mål. Parternas rekommendationer, särskilt stark säkerhet, aggregering av efterfrågan, användning av nationella och kommersiella leverantörer, civil-militär samverkan och ett upplägg med modulära tjänster, införlivades i förslaget.

Det stora offentliga samrådet genomfördes av kommissionen innan rymdstrategin för Europa antogs 2016, och där var de viktigaste budskapen följande:

För Galileo och Egnos var parterna tillräckligt nöjda med genomförandet av EU:s insatser och program under den period utvärderingen gällde.

Genomslaget var särskilt tydligt i Galileos rymdsegment, och i konsolideringen av stabiliteten och de höga prestationerna inom Egnos tjänster: LPV-200-tjänsten har driftsatts, och tjänsten APV-I tillhandahålls i över 98,98 % av EU-ländernas europeiska territorium samt i Norge och Schweiz. Många berörda parter anser dock styrningen kan effektiviseras och förenklas, eftersom den nu ofta leder till dubbelarbete och förseningar. Dessutom anser de berörda parterna att styrningen bör anpassas när Galileo går in i sin driftsfas.

För Copernicus betraktas den öppna datapolicyn som en tillgång. Copernicustjänsterna uppskattas av användarna när det gäller relevans, aktualitet och tillgänglighet. Samordning av den markbaserade delen har visat goda resultat med alltfler användare och en bredare uppsättning dataset. Men mer vikt måste läggas på utvecklingen av Copernicus markbaserade komponent och användningen av relevanta markbaserade dataset, där mervärde kan skapas genom integrering av olika källor av jordobservationsdata. Förvaltningen av Copernicus betraktas som effektiv. Tillgången till markbaserade data behöver dock förbättras. Luckor i tillgången till markdata står i vägen för Copernicustjänsternas fulla potential.

Copernicus mål är fortfarande relevanta, men aktörerna ansåg att fler mål borde läggas till (exempelvis människoskapade CO2-utsläpp, försäkran om efterlevnad av miljö- och klimatkrav 8 , polarområden och bevarande av kulturarvet). De nämnde också att tillgången till data från Sentinels och integration av olika datakällor kunde förbättras.

När det gäller programmets EU-dimension rådde stark enighet bland parterna om behovet av att trygga kontinuiteten i EU:s åtgärder, samtidigt som de var överens om att det skulle få allvarliga följder för Galileo, Egnos och Copernicus och kunna äventyra hela programmet om man stoppade eller drog tillbaka EU:s befintliga insatser.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Särskilda rapporter har sammanställts.

·Som nämns ovan genomfördes en halvtidsutvärdering av externa konsulter, som levererades den 23 juni 2017. Det tjänade som underlag för kommissionens lägesrapport till Europaparlamentet och rådet om Galileo och Egnos och inrättandet av GNSS-byrån, för att uppfylla kraven i artikel 34 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 26 i förordning (EU) nr 912/2010.

·En studie om genomslaget för finansieringen av Galileo och Egnos genomfördes under det första kvartalet 2018.

·Som nämns ovan genomfördes även en halvtidsutvärdering av Copernicus av externa konsulter, som levererades den 23 juni 2017. Den tjänade som underlag för kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om Copernicus enligt artikel 32 i Copernicusförordningen, förordning (EU) nr 377/2014.

·En studie om Copernicus socioekonomiska nytta slutfördes av externa konsulter i januari 2018.

·En studie om genomslag, kostnader och nytta med SST slutfördes av externa konsulter i maj 2018 9 .

·För Govsatcom vände sig kommissionen till en grupp av experter från medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska försvarsbyrån. Gruppen utarbetade ett dokument om Govsatcomanvändarnas civila och militära användarbehov, som komplement till konsekvensbedömningen där även PwC:s studie ingår, som offentliggjordes i februari 2018, och bidrog med expertkunskap till kommissionen om satellitkommunikationsfrågor. Ytterligare expertutlåtanden inhämtades från nationella förvaltningar och näringslivet under samrådet med de berörda parterna.

·Ytterligare studier har också utförts om särskilda frågor (t.ex. tillgång till rymden).

Alla studier finns tillgängliga för allmänheten i EU Bookshop.

Konsekvensbedömning

I linje med sin policy för bättre lagstiftning utförde kommissionen en konsekvensbedömning inför unionens rymdprogram.

Konsekvensbedömningen utgick från tre mål:

·Säkerställa kontinuitet när det gäller befintliga rymdinfrastrukturer och rymdtjänster och utveckla ny infrastruktur och nya eller förbättrade tjänster.

·Främja en innovativ europeisk rymdsektor. .

·Upprätthålla EU:s förmåga att ha oberoende tillgång till rymden med hjälp av en oberoende EU-industri, garantera tillgången till EU:s rymddata och rymdtjänster och använda dem på ett säkert sätt.

När det gäller finansieringen av programmet bedömdes två alternativ:

Nollalternativet består i en minskning (-15 %) av dagens budget, med beaktande av det brittiska utträdet ur EU. Det rekommenderade alternativet går ut på stabil finansiering, som ökas med 50 % jämfört med dagens budgeten.

Nollalternativet betraktas som otillräckligt för att uppnå de ambitiösa målen för unionens rymdpolitik, enligt rymdstrategin för Europa. För Galileo skulle en minskning av dagens budget leda till en gradvis försämring av infrastruktur och tjänster och att systemet skulle behöva läggas ned helt under de följande decennierna. Egnos skulle förbli i drift, men kan inte förbättra Galileo i enlighet med GNSS-förordningen. Liknande konsekvenser kan förväntas för Copernicus, eftersom hela Copernicusstrukturen nätt och jämnt kan fortsätta, men absolut inte förbättras, eftersom det inte blir möjligt att fullständigt ersätta befintliga satelliter som tjänat ut i omloppsbana.

Det rekommenderade alternativet tryggar kontinuitet i verksamheten och tjänsterna, en Galileokonstellation med 30 satelliter och teknikutveckling, vilket bidrar till utbyggnaden av den andra generationen och stöder blomstrande tillämpningsmarknader. En stabil finansieringsnivå för Copernicus gör det möjligt för unionen att bevara sitt oberoende och ledarskap inom miljöövervakning, krishantering och stöd till gränsförvaltning och sjöfartsskydd och för att skapa det erforderliga förtroendet för nedströmsbranscherna att använda och integrera Copernicusdata och Copernicusinformation på grundval av dagens infrastruktur och tjänster.

Det kan förväntas att om Galileo, Egnos, Copernicus och SST får tryggad kontinuitet genom tillräckliga anslag, medför det avsevärda socioekonomiska och miljömässiga fördelar, inklusive nya jobb. Slutanvändarna kan dra direkt nytta av många nya tillämpningar som förbättrar hur människor reser, arbetar och kommunicerar. Man kan räkna med att allmänheten gynnas av modernare, mer miljövänliga transporttjänster, vilket medför effektivare och mindre förorenande trafik. Effektivare räddningsinsatser säkerställer en bättre och snabbare reaktion i nödsituationer, medan avancerad satellitnavigering inom jordbruket tillsammans med jordobservationsdata tryggar en mer hållbar livsmedelsförsörjning.

För Govsatcom genomfördes en fullständig, fristående konsekvensbedömning. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande den 29 september 2017. I denna bedömning analyseras nollalternativet och fyra politiska alternativ, som har ett antal grundläggande egenskaper gemensamma, däribland säkerhetskrav, synergi genom sammanslagning av nationell efterfrågan och EU:s efterfrågan, samordnat utbud, civil-militär samordning, stordriftsfördelar och effektivitetsvinster, stärkt oberoende för EU samt industriell konkurrenskraft. De fyra alternativen skiljer sig åt på utbudssidan genom att använda antingen nationella eller kommersiella satellitkommunikationskapacitet, resurser och tjänster, eller en blandning av det. De varierar också när det gäller eventuella framtida förvärv av rymdinfrastruktur, antingen genom ett offentligt-privat partnerskap eller helt EU-ägda tillgångar.

Det rekommenderade alternativet optimerar de olika alternativens fördelar, följer subsidiaritetsprincipen och tar hänsyn till de berörda parternas önskemål. Att samla civila och militära användare på nationell nivå och EU-nivå, finansiera tjänster med programmets budget och använda både nationella och säkerhetsackrediterade kommersiella tillgångar möjliggör en snabb start av verksamheten och ökar Govsatcoms flexibilitet och täckning. Kostnadseffektiva offentlig-privata partnerskap anses lämpligast för framtida utveckling av rymdinfrastruktur när det krävs. Ett EU-ägt nav och enhetliga säkerhetskrav är nödvändiga.

För programmet lades ett utkast till konsekvensbedömning (med undantag av Govsatcom som har en separat konsekvensbedömning) fram för nämnden för lagstiftningskontroll den 11 april 2018. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett negativt yttrande den 13 april 2018. Därefter ändrades utkastet avsevärt för att ta hänsyn till nämndens rekommendationer om förbättringar, särskilt följande:

·Tydligare beskrivning av de problem som programmet står inför, bl.a. bättre beskrivning av utmaningarnas ursprung (politiska utmaningar, globala utmaningar, utmaningar som bygger på lärdomar från befintliga program).

·Tydligare kopplingar mellan utmaningarna och programmets särskilda mål.

·Tydligare beskrivning av programmets prioriteringar och hur de är kopplade till utmaningarna och målen.

·Förtydliganden avseende ändringarna av programmets styrning.

·Mer information om anslagen till de huvudsakliga verksamheterna.

Ett andra utkast skickades till nämnden för lagstiftningskontroll den 25 april 2018. Nämnden avgav ett positivt yttrande den 3 maj 2018, och rekommenderade att utkastet skulle förbättras på två viktiga punkter. I enlighet med instruktionerna om att beakta yttrandena före det interna samrådet mellan tjänstegrenarna ändrades utkastet på följande punkter:

·Bättre beskrivning av ansvarsfördelningen mellan Europeiska unionens rymdprogrambyrå och kommissionen.

·Ytterligare förklaringar om de medel som anslagits till kontinuitet respektive nya verksamheter.

·Bättre åtskillnad mellan de allmänna målen och de särskilda målen.

Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande om utkastet till konsekvensbedömning den 3 maj 2018.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Såsom förklaras ovan är den föreslagna förordningen syftar till att avsevärt förenkla den gällande lagstiftningen genom att den samlar de viktigaste delarna av unionens rymdprogram i en enda text och ersätter tre förordningar av Europaparlamentet och rådet och ett beslut av Europaparlamentet och rådet, där dessa komponenter för närvarande regleras.

Grundläggande rättigheter

Den föreslagna förordningen innehåller de sedvanliga bestämmelserna om skydd av personuppgifter och privatliv. Särskilt fastställs att alla personuppgifter som behandlas i samband med sådana arbetsuppgifter och sådan verksamhet som avses i förordningen, inbegripet av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, ska behandlas i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Unionens bidrag till programmet från och med 2021 uppgår till 16 miljarder euro i löpande priser.

Den största delen av budgeten kommer att genomföras genom indirekt förvaltning genom bidragsavtal med enheter som anförtrotts uppgifter.

De beräknade kostnaderna för programmet är ett resultat av omfattande analyser, med stöd av kommissionens erfarenheter av förvaltningen av de befintliga åtgärderna (Galileo, Egnos, Copernicus och SST) och genom förberedande studier och samråd med berörda parter för Govsatcom. Kommissionens sakkunskap är avgörande för att trygga åtgärdernas kontinuitet. Beräknade krav på personalresurser som anges i finansieringsöversikten som åtföljer denna förordning återspeglar detta behov av kontinuitet i sakkunskapen.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I den föreslagna förordningen föreskrivs att programmet ska genomföras av kommissionen genom sådana arbetsprogram som avses i [artikel 108] i budgetförordningen, med beaktande av nya användarbehov och den tekniska utvecklingen.

Genomförandet av den föreslagna förordningen ska övervakas på ett antal olika sätt.

För det första ska kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmet. Rapporten ska innehålla information om riskhantering, totalkostnad, årlig driftskostnad, resultat av anbudsförfaranden, inkomster, tidsplaner och resultat.

För det andra ska prestationsindikatorer utformas för att övervaka programmets genomförande och måluppfyllelse, och mottagarna av unionsmedel är skyldiga att tillhandahålla relevant information. Uppgifter ska också samlas in om utnyttjande och spridning av forsknings- och innovationsresultat, bland annat genom övervakning av den finansiering som avsatts för spridning av forsknings- och innovationsresultat inom exempelvis Horisont Europa.

För det tredje ska programmet utvärderas minst vart fjärde år. Dessa utvärderingar ska utföras i tillräckligt god tid så att lämpliga beslut kan fattas.

Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 10 , om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

Denna utvärdering, de slutsatser den innehåller samt kommissionens kommentarer ska sändas till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den föreslagna förordningen består av 12 avdelningar.

Avdelning I innehåller allmänna bestämmelser om bland annat förordningens syfte, programmets komponenter, programmets mål och principen om att unionen ska äga eller inneha de tillgångar som skapas eller utvecklas i programmet.

Avdelning II innehåller bestämmelser om programmets budgetmedel och mekanismer.

I avdelning III fastställs de finansiella bestämmelserna för programmet. När det gäller offentlig upphandling är det, med tanke på komplexiteten och särdragen hos de avtal som ska slutas i rymdsektorn, nödvändigt att föreskriva åtgärder som rör genomförandet av budgetförordningen. De finansiella bestämmelserna ska också göra det möjligt att tillgodose de olika behoven i programmets olika komponenter och de olika former av samarbete och partnerskap mellan olika aktörer som ska användas.

I avdelning IV regleras programmets styrning. Här anges ansvarsfördelningen mellan programmets fyra huvudaktörer, nämligen kommissionen, Europeiska unionens rymdprogrambyrå, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och medlemsstaterna, och relationerna dem emellan.

Avdelning V handlar om säkerhet, vilket är särskilt viktigt med tanke på den strategiska karaktären hos flera av programmets komponenter och kopplingarna mellan säkerhet och rymdverksamhet. En hög säkerhetsnivå måste uppnås och upprätthållas genom effektiva styrningssystem som till stor del bygger på medlemsstaternas och kommissionens erfarenheter under de senaste åren. I likhet med alla andra program med en strategisk dimension måste dessutom programmet bli föremål för oberoende säkerhetsackreditering enligt lämpliga standarder i detta avseende.

Avdelning VI rör Galileo och Egnos. Dessa bestämmelser bygger till stor del på de relevanta bestämmelserna i GNSS-förordningen (förordning (EU) nr 1285/2013), men de har uppdaterats och justerats vid behov, med hänsyn tagen bland annat till att dessa båda system nu är i drift och ingår i unionens övergripande rymdprogram.

Avdelning VII gäller Copernicus. Denna avdelning innehåller vissa bestämmelser som i mycket liknar den nuvarande Copernicusförordningen (förordning (EU) nr 377/2014), trots vissa betydande ändringar av systemet om databehandling och datahantering samt om inrättandet av en övergripande rättslig ram.

I avdelning VIII regleras de andra komponenterna i unionens rymdprogram, främst SST och Govsatcom. Bestämmelserna om SST bygger på dem i SST-beslutet 541/2014/EU, medan avsnittet om Govsatcom är helt nytt.

I avdelning IX ändras namnet på Europeiska byrån för GNSS till Europeiska unionens rymdprogrambyrå, och vissa av bestämmelserna om byråns verksamhet, som för närvarande fastställs i förordning (EU) nr 912/2010, ändras också. Dessa ändringar återspeglar byråns nya uppgifter, som nu kan omfatta alla komponenter i unionens rymdprogram.

Avdelningarna X, XI och XII innehåller övriga bestämmelser, bestämmelser om delegering och genomförandeåtgärder samt slutbestämmelser.

Integrering av klimatåtgärder

I kommissionens förslag till flerårig budgetram 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s anslag ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att spåras med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under förfarandena för utarbetande, genomförande, översyn och utvärdering av programmet.

2018/0236 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 189.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(2)Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplat till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

(3)Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

(4)Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(5)För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

(6)På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

(7)Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

(8)Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.

(9)Det här programmets politiska mål bör också omsättas i stödberättigande områden för finansiering och investeringar genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom fonden InvestEU, särskilt dess delar för hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Ekonomiskt stöd bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(10)Samstämmighet och synergier mellan Horisont Europa och programmet kommer att främja en konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, stärka unionens oberoende med säker tillgång till och användning av rymden och stärka unionens ställning i världen. Banbrytande lösningar i Horisont Europa kommer att stödjas av data och tjänster som genom programmet görs tillgängliga för forskare och innovatörer.

(11)Det är viktigt att unionen äger de materiella tillgångar och innehar rätten till de immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas genom offentlig upphandling som den finansierar som en del av rymdprogrammet. För att grundläggande egendomsrättigheter ska respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med alla befintliga ägare. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i enlighet med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem.

(12)I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(13)För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(14)Alla inkomster som genereras av programmet bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(15)Eftersom programmet i princip finansieras av unionen, bör kontrakt om offentlig upphandling som ingås inom ramen för programmet vara förenliga med unionens regler. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling.

(16)Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(17)För att nå programmets mål är det viktigt att i förekommande fall ha tillgång till kapacitet som erbjuds av offentliga och privata enheter i unionen som är verksamma inom rymdområdet, och också ha möjlighet att arbeta på internationell nivå med tredjeländer och internationella organisationer. Av detta skäl måste det stadgas om möjligheterna att utnyttja alla budgetförordningens verktyg (särskilt bidrag, priser och finansieringsinstrument), olika förvaltningsmetoder (t.ex. direkt och indirekt förvaltning, offentlig-privata partnerskap och gemensamma företag) och gemensamma upphandlingsförfaranden.

(18)När det närmare bestämt gäller bidrag har erfarenheten visat att användar- och marknadsspridningen och det allmänna utåtriktade arbetet bättre bedrivs på ett decentraliserat sätt än centralstyrt av kommissionen. Kuponger, en form av ekonomiskt stöd från en stödmottagare till tredje part, är en av de åtgärder som visat sig fungera bäst för nya aktörer och små och medelstora företag. De har dock hämmats av det tak för ekonomiskt stöd som föreskrivs i budgetförordningen. Taket bör därför höjas för unionens rymdprogram, för att hålla jämna steg med den växande potentialen i marknadstillämpningarna inom rymdsektorn.

(19)Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, varvid hänsyn särskilt bör tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta användning av schablonbelopp, schablonsatser och enhetskostnader och icke-kostnadsbaserad finansiering enligt [artikel 125.1] i budgetförordningen.

(20)Förordning (EU, Euratom) nr [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(21)I enlighet med [nya ULT-beslutet: artikel 88 i rådets beslut …/…/EU] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) kunna få finansiering i enlighet med programmets regler och mål och eventuella ordningar tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(22)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv unionsfinansiering.

(23)I enlighet med budgetförordningen, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 11 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 12 och rådets förordning (EU) 2017/1939 13 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 14 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(24)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionens program i samband med det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilken program kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer kan också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(25)En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar

(26)Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik 15 .

(27)Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.

(28)Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet. Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

(29)Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen att ett sådant avtal förenas med villkoret att det införs lämpliga operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(30)Att Satcen verkar som en europeisk oberoende kapacitet som tillhandahåller produkter och tjänster som härrör från utnyttjandet av relevanta rymdtillgångar och kompletterande data, däribland satellit- och flygbilder, har avgörande betydelse för att stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Därför kommer Satcen att maximera synergierna och komplementariteten med annan unionsverksamhet, särskilt programmet och dess komponenter.

(31)För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån bör företräda de civila respektive militära användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

(32)Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, de dubbla användningsområdena för de system och de tillämpningar som bygger på dessa system, bör det vara högt prioriterat inom programmet att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen bl.a. när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och andra känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

(33)Kommissionen och den höga representanten bör var och en inom sitt respektive behörighetsområde garantera programmets säkerhet i enlighet med denna förordning, och i tillämpliga fall rådets beslut 2014/496/Gusp.

(34)Programmets säkerhetsstyrning bör bygga på följande tre principer: För det första är det av avgörande betydelse att medlemsstaternas omfattande och unika erfarenhet av säkerhetsfrågor beaktas i största möjliga utsträckning. För det andra måste driften vara åtskild från säkerhetsackrediteringen, för att förhindra intressekonflikter och eventuella brister i tillämpningen av säkerhetsbestämmelserna. För det tredje är den enhet som ansvarar för förvaltningen av hela eller delar av programmets komponenter också bäst lämpad att fullgöra de uppgifter som den anförtrotts. En sund säkerhetsstyrning förutsätter också att rollerna fördelas på lämpligt sätt mellan de olika aktörerna. Eftersom kommissionen ansvarar för programmet bör den fastställa de allmänna säkerhetskrav som är tillämpliga på var och en av de olika programkomponenterna.

(35)Mot bakgrund av programmets unika karaktär och komplexitet och dess säkerhetsanknytning, bör erkända och väletablerade principer följas för säkerhetsackrediteringen. Det är därför nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och medlemsstaterna, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att en förfarande för permanent riskövervakning införs. Det är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringsverksamheten anförtros branschfolk med vederbörliga kvalifikationer för ackreditering av komplexa system och med säkerhetsgodkännande på tillräckligt hög nivå.

(36)För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet.

(37)Ett av de främsta målen med programmet är att säkerställa unionens säkerhet och strategiska oberoende, och därigenom stärka dess förmåga att agera på många olika områden, särskilt i fråga om säkerhet, och dra fördel av de möjligheter som rymden erbjuder unionens och medlemsstaternas säkerhet. Detta mål förutsätter stränga regler om stödberättigande för de enheter som får delta i åtgärder som finansieras inom programmet och som kräver tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade

(38)Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(39)Syftet med Galileo är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Galileo fungerar oberoende av andra befintliga eller potentiella system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska oberoende. Systemets andra generation torde driftsättas gradvis före 2030, inledningsvis med minskad operativ kapacitet.

(40)Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

(41)Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

(42)För att maximera spridningen bör Galileos öppna tjänst och högprecisionstjänst och Egnos öppna tjänst och tjänst för skydd av människoliv vara avgiftsfria för användarna.

(43)Begreppet kommersiell tjänst som används i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 16 är inte längre lämpligt med tanke på hur den tjänsten utvecklats. I stället bör det talas om två separata tjänster, nämligen högprecisionstjänsten och autentiseringstjänsten.

(44)För optimal användning bör tjänsterna från Galileo och Egnos ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med varandra och i möjligaste mån med andra satellitnavigeringssystem och konventionella hjälpmedel för radionavigation, om sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet föreskrivs i ett internationellt avtal, utan att det påverkar målet om unionens strategiska oberoende.

(45)Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process.

(46)För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt.

(47)Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(48)Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet 17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) 18 , som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå 19 . I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats 20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG 21 . Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(49)Copernicus bör genomföras i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn 22 , särskilt öppenhet, skapande av förutsättningar som gynnar tjänsternas utveckling samt bidrag till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i unionen. Copernicusdata och Copernicusinformation bör vara fritt och öppet tillgängliga.

(50)Copernicus är ett användardrivet program. Utvecklingen av det bör därför baseras på Copernicuskärnanvändarnas nya krav, och samtidigt erkänna framväxten av nya offentliga och privata användargrupper. Copernicus bör bygga på en analys av alternativen för att tillgodose förändrade användarbehov, bl.a. sådana som rör genomförande och övervakning av unionspolitik som förutsätter löpande och verkningsfull involvering av användarna, särskilt när det gäller utformning och validering av krav.

(51)Copernicus är redan i drift. Det är därför viktigt att sörja för kontinuitet i den infrastruktur och de tjänster som redan finns, och samtidigt anpassa sig till de föränderliga marknadsförhållandena, särskilt framväxten av privata aktörer i rymden (den ”nya rymden”) och sådana sociopolitiska händelser som kräver snabba insatser. Detta kräver att Copernicus struktur görs om för att bättre återspegla övergången från den första etappen av operativa tjänster till tillhandahållande av avancerade, mer avnämaranpassade tjänster för nya användargrupper och främjande av mervärde på nedströmsmarknaderna. För detta ändamål bör det i fortsättningen finnas en strategi längs hela datavärdekedjan, dvs. datainhämtning, data- och informationsbehandling, distribution, utnyttjande samt utåtriktad verksamhet gentemot användare och marknadsspridning, samtidigt som man inom den strategiska planeringen i Horisont Europa kommer att kartlägga forskning- och innovation som bör dra nytta av Copernicus.

(52)När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(53)Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(54)Vid genomförandet av Copernicus tjänster kan kommissionen förlita sig på behöriga enheter, berörda unionsorgan, grupperingar eller konsortier av nationella organ eller andra relevanta organ som kan komma i fråga för ett bidragsavtal. Vid urvalet av dessa enheter bör kommissionen se till att det inte uppstår några avbrott i verksamheten och tillhandahållandet av tjänster, och vad beträffar säkerhetskänsliga uppgifter, att de berörda enheter har kapacitet för tidig förvarning och krisövervakning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), och särskilt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

(55)Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras, Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(56)Data och information som tas fram inom Copernicus bör göras tillgängliga fullständigt, öppet och kostnadsfritt, i enlighet med tillämpliga villkor och begränsningar, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka de europeiska marknaderna för jordobservation, särskilt i förädlingsledet, och på så sätt skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb i unionen. Ett sådant tillgängliggörande bör fortsätta att tillhandahålla data och information med en hög grad av samstämmighet, kontinuitet, tillförlitlighet och kvalitet. Detta kräver storskalig och användarvänlig tillgång till, bearbetning av och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation, med olika aktualitet, för vilka kommissionen bör fortsätta att följa en integrerad strategi både på unionsnivå och i medlemsstaterna, vilket också möjliggör integrering med andra data- och informationskällor. Copernicus bör ytterligare främja sin data- och informationsåtkomsttjänst (DIAS) i medlemsstaterna och skapa synergier med deras resurser i syfte att maximera och öka marknadsspridningen av Copernicusdata och Copernicusinformation.

(57)Kommissionen bör arbeta med leverantörerna av data för att komma överens om licensvillkor för tredjepartsdata för att underlätta användningen av dessa inom Copernicus i enlighet med denna förordning och tillämpliga rättigheter för tredje part. Eftersom vissa Copernicusdata och viss Copernicusinformation, däribland högupplösta bilder, kan påverka unionens eller medlemsstaternas säkerhet bör åtgärder i vederbörligen motiverade fall antas för att bemöta risker för och hot mot unionens eller medlemsstaternas säkerhet.

(58)Bestämmelserna i rättsakter som antagits enligt tidigare förordningar utan slutdatum bör förbli giltiga, utom om de står i strid med den nya förordningen. Detta gäller särskilt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1159/2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) genom att fastställa registrerings- och licensvillkoren för GMES-användare och kriterier för begränsning av tillgången till särskilda GMES-data och information från GMES-tjänster 23 .

(59)För att främja och underlätta både lokala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

(60)På världsscenen bör Copernicus tillhandahålla korrekt och tillförlitlig information för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och till stöd för unionens politik för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete. Copernicus bör betraktas som ett europeiskt bidrag till det globala systemet av jordobservationssystem (GEOSS), kommittén för jordobservationssatelliter (CEOS), partskonferensen (COP) inom Förenta nationernas ramkonvention av år 1992 om klimatförändringar (UNFCCC) och Sendairamverket för katastrofriskreducering. Copernicus bör inrätta eller upprätthålla ett lämpligt samarbete med relevanta FN-organ och Meteorologiska världsorganisationen.

(61)Vid genomförandet av Copernicus bör kommissionen vid behov anlita europeiska internationella organisationer med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet Europeiska rymdorganisationen när det gäller utveckling och upphandling av rymdinfrastruktur, dataåtkomst och drift av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita Eumetsat när det gäller driften av särskilda satellituppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat. När det gäller tjänster bör kommissionen dra fördel av den specifika kapacitet som tillhandahålls av unionens byråer som Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, samt det mellanstatliga Europeiska centrumet för medellånga värderprognoser och de europeiska investeringarna som redan gjorts i övervakning av havsmiljön genom Mercator Ocean. Beträffande säkerhet ska en heltäckande unionsstrategi eftersträvas i samarbete med den höga representanten. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har deltagit aktivt från början av GMES och har stött utvecklingen när det gäller Galileo och rymdväder. Enligt förordning (EU) nr 377/2014 förvaltar GFC Copernicus krishanteringstjänst och den globala delen av Copernicus markövervakningstjänst, och bidrar till översynen av produkternas och informationens kvalitet och ändamålsenlighet och framtida utveckling. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på GFC:s vetenskapliga och tekniska rådgivning i genomförandet av Copernicus.

(62)På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning 24 . Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning.

(63)SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav.

(64)Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på ett samarbete mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintlig och framtida nationell sakkunskap och infrastruktur, inklusive sådan som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen eller av unionen. Det bör vara möjligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Med tanke på den känsliga karaktären hos SST bör kontrollen över nationella sensorer samt drift, underhåll och förnyelse av dem och bearbetning av data som möjliggör tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos de deltagande medlemsstaterna.

(65)Medlemsstater med lämpligt ägande av eller tillgång till SST-kapacitet bör kunna delta i tillhandahållandet av SST-tjänster. De medlemsstater som ingår i det SST-konsortium som inrättats i enlighet med beslut nr 541/2014/EU bör anses uppfylla dessa kriterier. Dessa medlemsstater bör lämna in ett förslag och visa överensstämmelse med ytterligare krav som rör den operativa strukturen. Om inget förslag läggs fram bör dessa medlemsstater ges möjlighet att lämna anbud som gäller en särskild ordning för t.ex. låg omloppsbana runt Jorden (LEO) eller medelhöga och geostationära omloppsbanor (MEO och GEO). Lämpliga regler bör fastställas för urval och organisering av deltagande medlemsstater.

(66)När SST är inrättat, bör det följa principerna om komplementaritet och kontinuitet för användardrivna SST-tjänster av hög kvalitet som bygger på den bästa sakkunskapen. SST bör därför undvika onödigt dubbelarbete. All dubbel kapacitet bör vara strikt begränsad för att garantera SST-tjänsternas kontinuitet och kvalitet. Verksamheten i expertgrupperna bör bidra till att undvika sådan onödig överlappning.

(67)SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(68)I samband med SST, rymdväder och jordnära föremål bör hänsyn tas till samarbetet med internationella partner, särskilt Amerikas förenta stater, internationella organisationer och andra tredje parter, för att i synnerhet undvika kollisioner i rymden, förebygga ökningen av mängden rymdskrot och öka beredskapen för extremt rymdväder och jordnära objekt

(69)Rådets säkerhetskommitté har rekommenderat att man skapar en riskhanteringsstruktur för att se till att datasäkerhetsfrågor vederbörligen beaktas vid genomförandet av beslut nr 541/2014/EU. För detta ändamål och med beaktande av det arbete som redan utförts, bör lämpliga strukturer och förfaranden för riskhantering inrättas av de deltagande medlemsstaterna.

(70)Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

(71)Kommissionens vitbok om EU:s framtid 25 , Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater 26 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att EU har en stor roll att spela för att garantera ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå ökar säkerheten i en union som skyddar sina medborgare.

(72)Europeiska rådet välkomnade i sina slutsatser den 20 december 2013 27 på satellitkommunikationsområdet förberedelserna inför nästa generations statliga satellitkommunikation (Govsatcom) genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska rymdorganisationen. Govsatcom har också angetts som ett inslag i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik i juni 2016. Govsatcom bör bidra till unionens reaktion på hybridhot, stödja unionens marina strategi och unionens politik för Arktis.

(73)Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar) och rymdinfrastruktur.

(74)Satellitkommunikation är en knapp resurs som begränsas av satellitkapaciteten, frekvenserna och den geografiska täckningen. För att vara kostnadseffektiv och dra nytta av stordriftsfördelar behöver därför Govsatcom optimera matchningen mellan efterfrågan på Govsatcom av godkända användare och tillgången enligt Govsatcoms kontrakt på satellitkapacitet och tjänster. Eftersom både tillgång och efterfrågan kan förändras med tiden, krävs konstant övervakning och flexibilitet för att anpassa Govsatcomtjänsterna. Stordriftsfördelar kan endast uppstå med en tillräckligt stor pool av kapacitet, tjänster och användarbas.

(75)De operativa kraven kommer att bestämmas på grundval av en bedömning av användningsfallen. Utifrån dessa operativa krav i kombination med säkerhetskraven bör tjänsteportföljen utvecklas. Tjänsteportföljen bör innehålla utgångspunkterna för de tjänster som Govsatcom ska tillhandahålla. För att bibehålla bästa möjliga jämvikt mellan tillgång till och efterfrågan på tjänster kan Govsatcoms tjänsteportfölj behöva uppdateras regelbundet.

(76)I Govsatcoms första fas (ungefär fram till 2025) kommer de privata aktörernas och medlemsstaternas befintliga kapacitet att användas. I denna första fas kommer tjänsterna att byggas ut stegvis, först till unionsanvändarna. Om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, får beslut fattas om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

(77)I syfte att optimera tillgängliga satellitkommunikationsresurser för att garantera tillgången i oförutsebara situationer, som naturkatastrofer, och för att säkerställa operativ effektivitet och korta omställningstider krävs ett eller två Govsatcomnav. Marksegmentet bör utformas på grundval av drifts- och säkerhetskrav. För att minska riskerna kan det bestå av flera olika fysiska platser. Ytterligare marksegment, t.ex. förankringsstationer, kan behövas.

(78)För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster, i den mån de använder sig av unionens teknik.

(79)Med tanke på den operativa effektiviteten har användarna angett att det är viktigt att eftersträva driftskompatibilitet i användarutrustningen, och användarutrustning som kan använda flera olika satellitsystem. Forskning och utveckling kan komma att behövas på detta område.

(80)När det gäller genomförandet bör uppgifter och ansvarsområden fördelas mellan specialiserade organ, t.ex., Europeiska försvarsbyrån, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rymdorganisationen, byrån och unionens andra organ på ett sådant sätt att de anpassas till deras huvudsakliga uppgift, särskilt för användaraspekter.

(81)Den behöriga Govsatcommyndigheten har en viktig roll för att övervaka att användare och andra nationella organ som är involverade i Govsatcom, följer reglerna för delning och prioritering och säkerhetsförfarandena i enlighet med säkerhetskraven. En medlemsstat som inte har utsett en behörig Govsatcommyndighet bör under alla omständigheter utse en kontaktpunkt för att hantera eventuella störsändningar som påverkar Govsatcom.

(82)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser tjänster inom Govsatcom. Det kommer att göra det möjligt för kommissionen att fastställa tekniska specifikationer för användningsfall som avser krishantering, övervakning och förvaltning av central infrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(83)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser tjänsteportföljen inom Govsatcom. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att definiera egenskaper, inbegripet geografisk täckning, frekvens, bandbredd användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(84)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser regler för delning och prioritering av samlad satellitkommunikationskapacitet inom Govsatcom. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav och analysera risker och förväntad efterfrågan av Govsatcoms deltagare. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(85)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter vad avser markinfrastrukturens belägenhet inom Govsatcom. Det kommer att ge kommissionen möjlighet att ta hänsyn till operativa krav och säkerhetskrav vid valet av sådana platser. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(86)Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(87)Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(88)På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(89)Med tanke på byråns mandat och kommissionens roll i genomförandet av programmet, är det lämpligt att föreskriva att vissa av de beslut som fattas av styrelsen inte bör antas utan att kommissionens företrädare röstar ja.

(90)Utan att det påverkar kommissionens befogenheter, bör styrelsen, styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och agera i allmänhetens intresse.

(91)Det är möjligt och till och med troligt att vissa av programmets komponenter kommer att bygga på användning av känslig eller säkerhetsrelaterad nationell infrastruktur. I detta fall är det med tanke på den nationella säkerheten nödvändigt att föreskriva att endast företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur närvarar i mötena i styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering.

(92)För att främja bredast möjliga användning av de tjänster som erbjuds av programmet vore det lämpligt att betona att data, information och tjänster tillhandahålls utan någon garanti.

(93)Det bör bekräftas att kommissionen vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter vid behov och i nödvändig utsträckning får anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. Andra aktörer som medverkar i den offentliga styrningen av programmet får också anlita samma tekniska bistånd för fullgörandet av de uppgifter som de anförtros genom denna förordning.

(94)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver programmet utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser.

(95)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(96)Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmet, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, bör företrädare för enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet kunna delta som observatörer i arbetet i den kommitté som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 182/2011. Av samma anledning bör företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen kunna delta i kommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Företrädarna för de enheter som anförtrotts uppgifter med anknytning till programmet, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rösträtt i kommittén.

(97)För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med avseende på ändringar av bilaga X för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(98)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att det överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Genom denna förordning inrättas unionens rymdprogram (nedan kallat programmet). Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering, reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering samt reglerna för genomförande av programmet.

2.Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån) som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS, som inrättats genom förordning (EU) nr 912/2010, och här fastställs även regler för byråns verksamhet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)rymdfarkost: alla rymdföremål som tjänar ett visst syfte, inbegripet aktiva artificiella satelliter och de övre stegen i bärraketer.

(2)rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.

(3)jordnära föremål: naturliga föremål i Solsystemet som eventuellt kan träffa Jorden.

(4)rymdföremål: alla konstgjorda föremål i yttre rymden.

(5)rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som täcker de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

(6)blandfinansieringsinsats: åtgärd med stöd av EU-budgeten, inbegripet inom blandfinansieringsinstrument enligt artikel 2.6 i budgetförordningen, där icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktigt stöd från utvecklingsbanker eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare.

(7)rättslig enhet: fysisk person, eller juridisk person som bildats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har juridisk personlighet och har rätt att i eget namn utöva rättigheter och ta på sig skyldigheter, eller enhet som inte är en juridisk person i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.

(8)tredjeland: land som inte är en medlemsstat i Europeiska unionen.

(9)SST-information: bearbetade SST-data som med lätthet kan förstås av mottagaren.

(10)SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(11)returlänk: en tjänst som bidrar till den globala övervakningstjänsten för luftfartyg, en övervakning som har fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen.

(12)Copernicus Sentinels: Copernicus egna satellitrymdfarkoster eller rymdfarkostnyttolaster för rymdbaserad jordobservation.

(13)Copernicusdata: data från Sentinels, inklusive metadata.

(14)Copernicustredjepartsdata: data som används på licens av Copernicus med ursprung i andra källor än Sentinels.

(15)Copernicusmarkdata: observationsdata från mark-, vatten- eller flygburna sensorer samt referens- och stöddata som är licensierade eller tillhandahålls för användning av Copernicus.

(16)Copernicusinformation: information från Copernicustjänsterna efter behandling eller modellering, inklusive tillhörande metadata.

(17)förvaltare: rättslig enhet som är fristående från kommissionen eller tredje part och som tar emot data från kommissionen eller den tredje parten för säker lagring och behandling av uppgifterna.

(18)rymdskrot: alla rymdföremål inklusive rymdfarkoster eller fragment och bitar av sådana, i omloppsbana runt jorden eller i återinträde i jordens atmosfär, som inte längre fungerar eller inte längre tjänar något visst syfte, inbegripet delar av raketer eller artificiella satelliter, eller inaktiva artificiella satelliter.

(19)SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, mark- eller rymdbaserad radar, laser och teleskop, som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet.

(20)Govsatcomanvändare: unionens eller medlemsstaternas myndigheter, organ som fått i uppdrag att bedriva myndighetsutövning eller fysiska eller juridiska personer som vederbörligen befullmäktigats och fått i uppdrag att sköta övervakning och förvaltning av säkerhetskritiska uppdrag, insatser och infrastruktur.

(21)Govsatcomanvändarfall: ett driftsscenario i en viss miljö där Govsatcomanvändare kräver Govsatcomstjänster.

(22)känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som kommissionen måste skydda på grund av rättsliga förpliktelser som fastställs i fördragen eller i rättsakter som antagits för att genomföra dessa, eller på grund av uppgifternas känslighet.

(23)Copernicusanvändare indelas enligt följande:

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik.

andra Copernicusanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och särskilt omfattar forsknings- och utbildningsorganisationer, kommersiella och privata organ, välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

Artikel 3

Programmets komponenter

Programmet ska bestå av följande komponenter:

(a)Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

(b)Ett regionalt satellitnavigeringssystem som består av centrum och markstationer och flera transpondrar installerade i geosynkrona satelliter och som förstärker och korrigerar de öppna signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, bland annat för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (nedan kallat European Geostationary Navigation Overlay Service eller Egnos).

(c)Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

(d)Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter, uttjänta bärraketsteg, skrot och skrotdelar i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).

(e)En statlig satellitkommunikationstjänst som möjliggör tillhandahållandet av satellitkommunikationstjänster till unionens och medlemsstaternas myndigheter som hanterar säkerhetskritiska uppdrag och säkerhetskritisk infrastruktur (nedan kallat Govsatcom).

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.

Artikel 4

Mål

1.Programmet ska ha följande allmänna mål:

(a)Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.

(b)Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

(c)Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.

(d)Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

2.Programmet ska ha följande särskilda mål:

(a)För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(b)För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

(c)För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(d)För Govsatcom: Säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster.

(e)När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

(f)Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.

Artikel 5

Tillträde till rymden

Programmet ska stödja

(a)tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov,

(b)utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,

(c)när så krävs för programmets behov, nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.

Artikel 6

Åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen

Programmet ska stödja

(a)innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

(b)inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,

(c)entreprenörskap, från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,

(d)samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,

(e)utbildning,

(f)tillgång till behandlings- och provningsanläggningar,

(g)certifiering och standardisering.

Artikel 7

Tredjeländer och internationella organisationer som är associerade till programmet

1.Programmets komponenter, med undantag för SST och Govsatcom, ska vara öppet för följande tredjeländer:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

2.Programmets komponenter, med undantag av SST, ska också vara öppna för alla tredjeländer eller internationella organisationer, enligt villkoren i ett särskilt avtal om tredjelandets eller den internationella organisationens deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet:

(a)säkerställer en rimlig balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland eller den internationella organisation som deltar i unionsprogrammen,

(b)fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av ekonomiska bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen].

(c)inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet,

(d)garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

3.Programmets komponenter ska endast vara öppna för sådana tredjeländer och internationella organisationer som avses i punkterna 1 och 2, förutsatt att unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen bevaras.

Artikel 8

Tredjeländers eller internationella organisationers tillgång till SST, Govsatcom och PRS

1.Tredjeländer eller internationella organisationer får delta i Govsatcom enligt artikel 67 eller få tillgång till de tjänster som erbjuds av SST endast om de i enlighet med förfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ingår en överenskommelse om villkor och närmare bestämmelser för att få tillgång till sådana data, sådan information, sådan kapacitet och sådana tjänster och om ramarna för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.Tredjeländers eller internationella organisationers tillgång till den offentliga reglerade tjänsten inom Galileo ska ges i enlighet med artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU 28 .

Artikel 9

Äganderätt till och användning av tillgångar

1.Unionen ska vara ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare till samtliga immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör denna verksamhet och som kan leda till att sådana tillgångar uppstår eller utvecklas, innehåller bestämmelser som garanterar en sådan egendomsordning avseende dessa tillgångar.

2.Punkt 1 ska inte tillämpas på sådana materiella tillgångar och immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom programmets komponenter, om den verksamhet som kan leda till att dessa uppstår eller utvecklas

(a)utförs enligt bidrag eller priser som helt finansieras av unionen,

(b)inte helt finansieras av unionen, eller

(c)avser utveckling, tillverkning och användning av PRS-mottagare som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller delar till sådana mottagare.

3.Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i första stycket innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.

4.Kommissionen ska sträva efter att ingå avtal eller andra arrangemang med tredje part vad gäller följande:

(a)Tidigare äganderätt till materiella tillgångar och innehav av immateriella rättigheter som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter.

(b)Förvärv av äganderätt eller licenser med avseende på andra materiella tillgångar eller immateriella rättigheter som är nödvändiga för genomförandet av programmet.

5.Kommissionen ska på lämpligt sätt ombesörja en optimal användning av de materiella tillgångar och immateriella rättigheter som avses i punkterna 1 och 2 och som innehas av unionen.

6.När det är fråga om immateriella rättigheter, ska kommissionen särskilt förvalta dessa rättigheter så effektivt som möjligt, med beaktande av behovet av att skydda och exploatera dem, av alla berörda parters legitima intressen och behovet av en harmonisk utveckling av marknader och ny teknik samt för kontinuiteten i de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter. För detta ändamål ska den särskilt se till att relevanta avtal, kontrakt och andra arrangemang omfattar möjligheten att överlåta dessa rättigheter till tredje part eller att bevilja tredje part licenser för dessa rättigheter, och att byrån vid behov fritt kan åtnjuta dessa rättigheter för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

Artikel 10

Avsaknad av garanti

De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.

AVDELNING II

BUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 11

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder euro i löpande priser.

Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska vara följande:

(a)För Galileo och Egnos: [9,7] miljarder euro.

(b)För Copernicus: [5,8] miljarder euro.

(c)För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder euro.

2.Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

3.De anslag från unionens budget som tilldelas programmet ska omfatta all verksamhet som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 4. Sådana utgifter får omfatta

(a)studier och expertmöten, i synnerhet iakttagande av kostnads- och tidsmässiga begränsningar,

(b)Information och kommunikation, inbegripet central kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan unionspolitik,

(c)Informationstekniska nät vars uppgift är att behandla eller utbyta information, liksom administrativa åtgärder, inklusive säkerhetsåtgärder, som genomförs av kommissionen.

(d)Tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma informationstekniska system.

4.Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika EU-program ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

5.Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom programmet ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

6.Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 12

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

1.De inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att finansiera den komponent som har gett dessa inkomster.

2.Medlemsstaterna får skjuta till kompletterande medel till en komponent i programmet, under förutsättning att sådana ytterligare inslag inte skapar någon ekonomisk eller teknisk börda eller några förseningar för den berörda komponenten.

3.De ytterligare anslag som avses i denna artikel ska behandlas som inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.2] i budgetförordningen.

Artikel 13

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel [62.1 c] i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

AVDELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Upphandling

Artikel 14

Principer för upphandling

De upphandlande myndigheterna ska handla i överensstämmelse med följande principer i upphandlingsförfaranden för programmet:

(a)Att i alla medlemsstater genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

(b)Att i möjligaste mån undvika ett alltfört stort beroende av en enda leverantör, särskilt för kritisk utrustning och kritiska tjänster, med hänsyn tagen till målen om tekniskt oberoende och tjänstekontinuitet.

(c)Att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader och tidsplan.

(d)Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

(e)Att garantera säkerheten för programmets komponenter och att bidra till skyddet av unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.

(f)Att tillgodose tillämpliga sociala och miljömässiga kriterier.

Artikel 15

Villkorade flerfaskontrakt

1.Den upphandlande myndigheten får genomföra upphandling i form av villkorade flerfaskontrakt.

2.Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta en fast fas, som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de kontraktsenliga bygg- och anläggningsarbetena, varorna eller tjänsterna för denna fas, samt en eller flera faser där både budgeten och utförandet är villkorade. I upphandlingsdokumenten ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbetena, varorna och tjänsterna i varje fas anges.

3.Prestationerna i den fasta fasen ska utgöra en sammanhängande helhet; och samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fas, med beaktande av alla föregående faser.

4.För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i kontraktet.

Artikel 16

Självkostnadsbaserade kontrakt

1.Den upphandlande myndigheten kan, på de villkor som anges i punkt 3, välja att upphandla ett kontrakt som helt eller delvis är självkostnadsbaserat.

Det pris som ska betalas ska utgöras av ersättning för samtliga direkta utgifter som uppdragstagaren har haft under fullgörandet av kontraktet, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för genomförande av kontraktet, indirekta kostnader och vinst eller en incitamentsersättning som baseras på måluppfyllelse i fråga om prestationer och tidhållighet.

2.Självkostnadsbaserade kontrakt ska ha ett högsta pristak.

3.Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är svårt eller olämpligt att ange ett exakt pris på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet därför att

(a)upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och därför medför betydande teknisk osäkerhet, eller

(b)den verksamhet som kontraktet avser av operativa skäl måste inledas utan dröjsmål, trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

4.Pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska vara det maximala belopp som kan utbetalas. Det avtalade priset får ändras i enlighet med [artikel 172] i budgetförordningen.

Artikel 17

Underentreprenad

1.För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende får den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

2.Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel.

3.Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren.

KAPITEL II

Bidrag, priser och blandfinansieringsinsatser

Artikel 18

Bidrag och priser

1.Unionen får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

2.Genom undantag från artikel [181.6] i budgetförordningen ska indirekta stödberättigande kostnader fastställas genom tillämpning av en schablonnivå på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna, med undantag för direkta stödberättigande kostnader för underleverantörer och kostnader för resurser som tredje parter ställer till förfogande och som inte används i stödmottagarens lokaler samt ekonomiskt stöd till tredje parter.

3.Trots vad som sägs i punkt 2 får indirekta kostnader redovisas i form av ett schablonbelopp eller som enhetskostnader om detta anges i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

4.Genom undantag från artikel 204 i budgetförordningen får det högsta ekonomiska stöd som kan utbetalas till tredje part inte överstiga 200 000 euro.

Artikel 19

Gemensamma ansökningsomgångar för bidrag

Kommissionen eller finansieringsorganet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med

(a)tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,

(b)internationella organisationer,

(c)icke-vinstdrivande rättsliga enheter.

Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska inbegripa en balanserad grupp av experter som utses av varje part.

Artikel 20

Bidrag till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar

1.Åtgärderna får inbegripa eller ha som sitt huvudsyfte förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av stödmottagarna, som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG.

2.Upphandlingsförfarandena

(a)ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning, proportionalitet och konkurrensrätt,

(b)får vid förkommersiell upphandling förenas med särskilda villkor, t.ex. att platsen där den upphandlade verksamheten ska genomföras måste ligga på medlemsstaternas och de associerade ländernas territorium,

(c)får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer), och

(d)ska föreskriva att kontrakt ska tilldelas den eller de anbudsgivare som ger mest valuta för pengarna, samtidigt som man ser till att det inte föreligger några intressekonflikter.

3.Den uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande uppdragstagare att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten för den upphandlande myndigheten, på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Om en uppdragstagare inte utnyttjar resultaten kommersiellt inom en viss avtalad tid efter den förkommersiella upphandlingen, kan de upphandlande myndigheterna kräva att den överlåter äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

Artikel 21

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL IV

Andra finansiella bestämmelser

Artikel 22

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.En åtgärd som har fått ett bidrag genom ett annat unionsprogram får också erhålla ett bidrag från programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Åtgärder som har fått spetskompetensstämpeln eller som uppfyller samtliga nedanstående villkor:

(a)De har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet.

(b)De uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången.

(c)De kan inte finansieras enligt den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel.

De kan få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67.5] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i [förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att sådana åtgärder är förenliga med det berörda programmets mål. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

Artikel 23

Partnerskap

1.Programmet får genomföras genom partnerskap.

2.De partnerskap i vilka unionen deltar

(a)ska fastställas i de fall där de bidrar till målen för unionens rymdprogram mer effektivt än unionen ensam, och

(b)ska bygga på principerna om unionsmervärde, öppenhet, insyn, genomslag, hävstångseffekt, långsiktigt ekonomiskt engagemang från alla berörda parter, flexibilitet, samstämmighet och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och internationella initiativ, och ta hänsyn till riskdelning, villkor för ansvar, ägande av materiella tillgångar och innehav av immateriella tillgångar.

Artikel 24

Gemensam upphandling

1.Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

2.Upphandlingsreglerna i [artikel 165] i budgetförordningen ska gälla i tillämpliga delar, förutsatt att de förfaranderegler som gäller för institutionerna tillämpas.

Artikel 25

Skydd av väsentliga säkerhetsintressen

När så är nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, särskilt när det gäller behovet av att bevara unionssystemens integritet och motståndskraft och den oberoende industriell bas som de vilar på, ska kommissionen fastställa nödvändiga villkor för deltagande i upphandling, bidrag eller priser som omfattas av denna avdelning. Därvidlag ska särskild vikt läggas vid att de företag som kan delta ska vara etablerade i en medlemsstat, att de ska åta sig att utföra all relevant verksamhet inom unionen och att de i praktiken ska vara kontrollerade av medlemsstater eller medborgare i medlemsstater. Dessa villkor ska införas i handlingarna om upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för hela det resulterande kontraktets livscykel.

Artikel 26

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

AVDELNING IV

STYRNING AV PROGRAMMET

Artikel 27

Principer för styrningen

Styrningen av programmet ska bygga på följande principer:

(a)Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen.

(b)Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnads- och tidsplaner av alla enheter inom deras respektive behörighetsområden i enlighet med denna förordning.

(c)Optimering och rationalisering av användningen av strukturer.

(d)Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

(e)Ständiga ansträngningar för att kontrollera och minska riskerna.

Artikel 28

Medlemsstaternas roll

1.Medlemsstaterna får delta i programmet genom att bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller säkerhet, och vid behov genom att förse unionen med sådan information och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av markbaserade data och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till markbaserade data som programmet behöver.

2.Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller nationella organ eller grupper av dessa medlemsstater eller nationella organ. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att avändningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.

3.Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att utveckla den markbaserade komponent som behövs för användning av rymdsystemen och för att underlätta användningen av markbaserade data i största möjliga mån.

4.När det gäller säkerhet ska medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i artikel 34.4.

Artikel 29

Kommissionens roll

1.Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.

2.Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet.

3.Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet.

4.Om så krävs att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa specifikationer som krävs för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa specifikationerna fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

5.Kommissionen ska främja och verka för spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

6.Den ska i förekommande fall sörja för samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

Artikel 30

Byråns roll

1.Byrån ska ha följande egna uppgifter:

(a)Genom sin säkerhetsackrediteringsnämnd svara för säkerhetsackrediteringen av alla delar av programmet i enlighet med avdelning V kapitel II.

(b)Utföra de uppgifter som anges i artikel 34.2 och 34.3.

(c)Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster.

(d)Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.

2.Kommissionen ska överlåta följande uppgifter till byrån:

(a)Förvaltning av driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.

(b)Övergripande samordning av användarrelaterade aspekter av Govsatcom i nära samarbete med relevanta unionsorgan och Europeiska utrikestjänsten för uppdrag och insatser för krishantering.

(c)Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.

3.Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo och Egnos.

4.De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen.

Artikel 31

Europeiska rymdorganisationens roll

1.Europeiska rymdorganisationen får anförtros följande uppgifter:

(a)För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.

(b)För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.

(c)För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dess kompetensområden.

2.Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska

tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,

kräva deltagande av kommissionen och i förekommande fall byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet,

fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den, och

fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.

3.Ingåendet av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 2 ska vara förenat med villkoret att det inom Europeiska rymdorganisationen upprättas interna strukturer och rutiner, särskilt i fråga om beslutsfattande, förvaltning och ansvar, och som gör det möjligt att säkerställa största möjliga skydd för unionens intressen och följa dess beslut, även för den verksamhet som finansieras av Europeiska rymdorganisationen, som påverkar unionens rymdprogram.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 4 får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som den tilldelats enligt denna förordning.

Artikel 32

Andra enheters roll

1.Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av programmets komponenter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:

(a)Driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.

(b)Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer.

2.Kriterier för urval av sådana enheter som anförtrotts uppgifter ska särskilt återspegla deras förmåga att säkerställa kontinuiteten och i tillämpliga fall säkerheten i verksamheten, med inga eller minimala störningar av Copernicus verksamhet.

AVDELNING V

PROGRAMMETS SÄKERHET

KAPITEL I

Programmets säkerhet

Artikel 33

Principer för säkerhet

Programmets säkerhet bör bygga på följande principer:

(a)Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.

(b)Internationellt erkända normer och unionens säkerhetsregler används, som föreskriver åtskillnad mellan driften och den verksamhet som rör ackreditering.

Artikel 34

Styrning av säkerhetsfrågor

1.Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

(a)Skydd av infrastrukturen, både på marken och i rymden, och av tjänsternas tillhandahållande, särskilt mot fysiska angrepp eller it-angrepp.

(b)Kontroll och hantering av tekniköverföring.

(c)Utveckling och upprätthållande av kompetens och kunskap inom unionen.

(d)Skydd av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

2.Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1.

3.Byrån ska ansvara för följande:

(a)Sköta säkerhetsackrediteringen av alla delar av programmet i enlighet med kapitel II i denna avdelning och medlemsstaternas befogenheter.

(b)Sköta driften av säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo i enlighet med de krav som avses i punkt 2 och de anvisningar som utarbetats enligt beslut 2014/496/Gusp.

(c)Utföra de uppgifter som den har tilldelats enligt beslut 1104/2011/EU.

(d)Förse kommissionen med teknisk expertis och all information som är nödvändig för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

4.Medlemsstaterna ska göra följande:

(a)Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna 29 och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.

(b)Utföra de uppgifter för säkerhetsackreditering som avses i artikel 41.

6.De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera programmets säkerhet.

KAPITEL II

Säkerhetsackreditering

Artikel 35

Säkerhetsackrediteringsmyndighet

Den styrelse för säkerhetsackreditering som är inrättad vid byrån ska vara säkerhetsackrediteringsmyndighet för alla komponenter i programmet.

Artikel 36

Allmänna principer för säkerhetsackreditering

Säkerhetsackrediteringen för alla komponenter i programmet ska ske i enlighet med följande principer:

(a)Verksamhet rörande, och beslut om, säkerhetsackreditering ska ske inom ramen för unionens och medlemsstaternas kollektiva säkerhetsansvar.

(b)Man ska sträva efter att besluten i styrelsen för säkerhetsackreditering fattas i samförstånd.

(c)Säkerhetsackrediteringen ska genomföras enligt en riskbedömnings- och riskhanteringsmetod som ska ta hänsyn till riskerna för komponentens säkerhet samt följderna av riskminskningsåtgärder när det gäller kostnader och tidsplaner, med beaktande av målet att komponentens allmänna säkerhetsnivå inte ska sänkas.

(d)Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska utarbetas och fattas av branschfolk som har betryggande kompetens för ackreditering av komplexa system och lämpligt säkerhetsgodkännande, och de ska agera objektivt.

(e)Ansträngningar ska göras för att höra alla berörda parter med intressen rörande säkerhetsfrågor i fråga om denna komponent.

(f)Säkerhetsackrediteringen ska verkställas av komponentens alla berörda intressenter i enlighet med en policy för säkerhetsackreditering, utan att kommissionens roll påverkas.

(g)Beslut om säkerhetsackreditering av styrelsen för säkerhetsackreditering ska, efter det förfarande som fastställs i den berörda policy för säkerhetsackreditering som styrelsen fastställt, grundas på lokala beslut om säkerhetsackreditering som fattats av respektive medlemsstats nationella myndigheter för säkerhetsackreditering.

(h)Ett permanent, öppet och helt begripligt övervakningsförfarande ska säkerställa att säkerhetsriskerna för komponenten är kända, att säkerhetsåtgärderna är utformade för att minska sådana risker till en godtagbar nivå med tanke på unionens och medlemsstaternas säkerhetsbehov och för en smidigt fungerande komponent och att dessa åtgärder tillämpas i enlighet med begreppet säkerhet på djupet. Åtgärdernas effektivitet ska utvärderas kontinuerligt. Förfarandet som avser säkerhetsriskbedömning och säkerhetsriskhantering ska genomföras gemensamt som ett upprepat förfarande av komponentens intressenter.

(i)Säkerhetsackrediteringsbeslut ska fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering med strikt oberoende, även i förhållande till kommissionen och andra organ med ansvar för att genomföra komponenten och tillhandahålla därtill hörande tjänster samt i förhållande till byråns verkställande direktör och styrelse.

(j)Säkerhetsackrediteringen ska bedrivas med vederbörligt beaktande av behovet av lämplig samordning mellan kommissionen och de myndigheter som ansvarar för säkerhetsföreskrifternas tillämpning.

(k)Den säkerhetsackreditering för Egnos som utförs av styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte påverka den ackreditering för luftfart som utförs av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

Artikel 37

Uppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska utföra sina uppgifter utan att det ansvar som anförtrotts kommissionen eller byråns andra organ påverkas, särskilt i säkerhetsfrågor, och utan att medlemsstaternas befogenheter för säkerhetsackreditering påverkas.

2.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha följande uppgifter:

(a)Fastställa och godkänna en policy för säkerhetsackreditering som anger

i)omfattningen av den verksamhet som krävs för att utföra och upprätthålla ackrediteringen av de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter och eventuella kopplingar mellan dem och andra system eller komponenter,

ii)ett förfarande för säkerhetsackreditering för de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter, med en detaljnivå som motsvarar den erforderliga säkerhetsnivån och med tydliga uppgifter om vad som krävs för ackreditering,

iii)uppgifterna för berörda intressenter som deltar i ackrediteringsförfarandet,

iv)en tidsplan för ackrediteringen som ska stämma överens med programkomponenternas etapper, särskilt när det gäller utbyggnad av infrastruktur, tillhandahållande av tjänster samt utveckling, och

v)principer för säkerhetsackreditering av nät som är anslutna till det system som inrättats inom programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och utrustning som är ansluten till system som inrättats genom dessa komponenter, som ska utföras av medlemsstaternas nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor,

(b)beslut om säkerhetsackreditering, särskilt om godkännande av satellituppskjutningar, tillstånd att sköta driften av system som inrättats enligt de olika komponenterna i programmet eller delar av dessa komponenter i olika konfigurationer och för de olika tjänster som de tillhandahåller, inbegripet signalen i rymden, samt tillstånd att sköta driften av markstationerna. När det gäller nät och utrustning som är ansluten till PRS-tjänsten enligt artikel 44, eller alla andra säkra tjänster med ursprung i programmets komponenter, ska styrelsen för säkerhetsackreditering endast besluta om tillstånd för organ att utveckla eller tillverka känslig PRS-teknik, PRS-mottagare eller PRS-säkerhetsmoduler, eller någon annan teknik eller utrustning som ska kontrolleras enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1, med beaktande av yttranden som avges av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor och de övergripande säkerhetsriskerna,

(c)behandla och, såvida det inte rör sig om dokument som kommissionen ska anta inom ramen för artikel 34.1 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, godkänna all dokumentation om säkerhetsackreditering,

(d)inom ramen för sin behörighet ge kommissionen rådgivning vid utarbetandet av utkast till sådana akter som avses i artikel 34.1 i denna förordning och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, bland annat för fastställande av säkra driftsmetoder, och redovisa sin sammanfattande ståndpunkt,

(e)granska och godkänna den säkerhetsriskbedömning som gjorts i enlighet med det övervakningsförfarande som avses i artikel 36 h, med beaktande av överensstämmelsen med de dokument som avses i led c i den här punkten och dem som utarbetats i enlighet med artikel 34.1 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 8 i beslut nr 1104/2011/EU, samt samarbeta med kommissionen för att fastställa riskminskningsåtgärder,

(f)kontrollera genomförandet av säkerhetsåtgärder avseende säkerhetsackrediteringen av programmets komponenter genom att själv genomföra eller stödja säkerhetsutvärderingar, inspektioner, revisioner eller översyner i enlighet med artikel 41 b i denna förordning,

(g)stödja urval av godkända produkter och åtgärder som skyddar mot elektronisk avlyssning (Tempest) och av godkända kryptoprodukter som används för att säkra programmets komponenter,

(h)godkänna eller i tillämpliga fall delta i ett gemensamt godkännande, tillsammans med relevanta enheter med behörighet i säkerhetsfrågor, av sammankopplingen mellan de system som inrättats inom ramen för programmets komponenter eller delar av dessa komponenter och andra system,

(i)komma överens med den berörda medlemsstaten om den förlaga för åtkomstkontroll som avses i artikel 41 c,

(j)utarbeta riskrapporter och informera kommissionen, styrelsen, och verkställande direktören om sin riskbedömning och ge dem råd om olika alternativ för hantering av kvarstående risker i samband med ett visst beslut om säkerhetsackreditering,

(k)i nära kontakt med kommissionen ge rådet och den höga representanten råd vid genomförandet av beslut 2014/496/Gusp, efter särskild förfrågan från rådet eller den höga representanten,

(l)bedriva de samråd som är nödvändiga för att utföra uppgifterna, och

(m)anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas befogenheter ska ett särskilt underordnat organ som företräder medlemsstaterna inrättas under tillsyn av styrelsen för säkerhetsackreditering för att utföra kryptodistributionsmyndighetens arbetsuppgifter i fråga om förvaltningen av EU:s kryptografiska material av relevans för programmet, särskilt

(a)förvaltningen av nyckelförsörjningspunkter och de nycklar som krävs för att Galileo ska fungera, och

(b)kontroll av att förfaranden för redovisning, säker hantering, förvaring och distribution av Galileos PRS-nycklar har fastställts och tillämpas.

Artikel 38

Sammansättning av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten). Mandattiden för ledamöterna i styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara fyra år med möjlighet till förlängning.

2.En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 39

Omröstningsregler för styrelsen för säkerhetsackreditering

Om samförstånd enligt de allmänna principer som avses i artikel 36 i denna förordning inte kan nås ska styrelsen för säkerhetsackreditering fatta beslut med kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen. Kommissionens företrädare och den höga representantens företrädare ska inte rösta. Styrelseordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska på dess vägnar underteckna de beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 40

Delgivning och verkan av beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering ska riktas till kommissionen.

2.Kommissionen ska fortlöpande hålla styrelsen för säkerhetsackreditering underrättad om konsekvenserna av eventuella beslut som planerats av denna styrelse för det korrekta genomförandet av programmets komponenter och för genomförandet av planerna för hantering av kvarstående risker. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska beakta alla sådana uppgifter från kommissionen.

3.Kommissionen ska utan dröjsmål hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om hur antagandet av ackrediteringsbeslut påverkar det korrekta genomförandet av programmets komponenter. Om kommissionen anser att ett beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering i betydande grad kan påverka komponenternas korrekta genomförande, t.ex. i fråga om kostnader, tidsplaner eller prestanda, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och rådet.

4.Styrelsen ska regelbundet informeras om hur arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering fortskrider.

5.Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte påverka tidsplanen i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

Artikel 41

Medlemsstaternas roll när det gäller säkerhetsackreditering

Medlemsstaterna ska

(a)till styrelsen för säkerhetsackreditering överlämna all information som de anser vara relevant för säkerhetsackreditering,

(b)enligt överenskommelse med och under tillsyn av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor ge av styrelsen för säkerhetsackreditering vederbörligen bemyndigade personer tillgång till alla uppgifter och alla områden och/eller platser knutna till säkerheten inom system som omfattas av respektive medlemsstats jurisdiktion i enlighet med dess nationella lagstiftning och utan åtskillnad på grund av medlemsstatsmedborgares nationalitet, vilket inbegriper säkerhetsinspektioner, revisioner och tester som beslutats av styrelsen för säkerhetsackreditering samt den process för övervakning av säkerhetsrisker som avses i artikel 36 h. Dessa inspektioner och tester ska utföras i enlighet med principerna att

i)vikten av säkerhet och en effektiv riskhantering inom de inspekterade enheterna ska betonas, och att

ii)man ska rekommendera motåtgärder för att minska de specifika konsekvenserna av att de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifternas konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet går förlorad,

(c)var och en ansvara för utformandet av en modell för kontroll av tillgång som ska ge en översikt eller en förteckning över de områden som ska ackrediteras och om vilken överenskommelse ska nås i förväg mellan medlemsstaterna och styrelsen för säkerhetsackreditering, för att därigenom säkerställa att alla medlemsstater håller samma nivå på kontrollen av tillgång, och

(d)på lokal nivå ansvara för säkerhetsackrediteringen av de platser inom deras territorium som ingår i området för programkomponenternas säkerhetsackreditering och i detta syfte rapportera till styrelsen för säkerhetsackreditering.

KAPITEL III

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Artikel 42

Tillämpliga bestämmelser i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande:

(a)Varje medlemsstat ska säkerställa att dess nationella säkerhetsföreskrifter ger en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter 30 och av rådets säkerhetsbestämmelser i bilagan till rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter 31 .

(b)Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de nationella säkerhetsföreskrifter som avses i led a.

(c)Fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om programmen endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU. Likvärdigheten när det gäller säkerhetsföreskrifter som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, i förekommande fall inbegripet industrisäkerhet, mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med förfarandet som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

(d)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt bilagan till beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som unionen vinner därigenom.

AVDELNING VI

Galileo och Egnos

Artikel 43

Stödberättigande åtgärder

Stödberättigande åtgärder inom Galileo och Egnos ska omfatta följande:

(a)Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(b)Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(c)Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram.

(d)Certifiering och standardisering.

(e)Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos.

(f)Samarbete med andra regionala eller globala satellitnavigeringssystem.

(g)Alla inslag som styrker tillförlitligheten hos systemet och dess drift.

(h)Samordning i samband med tillhandahållande av tjänster och utvidgning av tjänsternas täckning.

Artikel 44

Galileotjänster

1.De tjänster som tillhandahålls genom Galileo ska omfatta följande:

(a)En öppen Galileotjänst (Galileo Open Service, GOS) som ska vara avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym för konsumentbruk.

(b)En högprecisionstjänst (High Accuracy Service, HAS), som ska vara avgiftsfri för användarna och som genom kompletterande uppgifter sända via ett ytterligare frekvensband tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög precision, huvudsakligen avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

(c)En signalautentiseringstjänst (Signal Authentication Service, SAS), baserad på krypterade koder i signalerna, som huvudsakligen är avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

(d)En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service, PRS) som ska vara förbehållen användare med myndighetstillstånd och reglerad i enlighet med beslut 1104/2011/EU, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet, inbegripet på säkerhets- och försvarsområdet, som använder störningsokänsliga, krypterade signaler.

(e)En larmtjänst (Emergency Service, ES), som via rundradio avger signaler med varningar om naturkatastrofer eller andra nödsituationer inom vissa områden.

(f)En tidsbestämningstjänst (Timing Service, TS), som ska vara avgiftsfri för användarna och ger en korrekt och tillförlitlig referenstid och håller koordinerad universell tid, för att underlätta utvecklingen av tidskritiska tillämpningar som bygger på Galileo och användning i kritiska tillämpningar.

2.Galileo ska också bidra till följande:

(a)Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service, SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare via en returlänk.

(b)Integritetsövervakningstjänster som är standardiserade på unionsnivå eller internationell nivå för användning inom tjänster för skydd av människoliv på grundval av signalerna från den öppna Galileotjänsten och i kombination med Egnos och andra satellitnavigeringssystem.

(c)Rymdväderinformationstjänster och tjänster för tidig varning som tillhandahålls med hjälp av Galileos markinfrastruktur, som huvudsakligen syftar till att minska riskerna för användarna av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och andra globala satellitnavigeringssystem på grund av rymdväderhändelser.

Artikel 45

Egnostjänster

1.De tjänster som tillhandahålls genom Egnos ska omfatta följande:

(a)En öppen Egnostjänst (Egnos Open Service, EOS) som ska vara avgiftsfri för användarna och som ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym för konsumentbruk.

(b)Egnos tjänst för datatillgång (Egnos Data Access Service, Edas) som ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk, som erbjuder bättre prestanda och data med större mervärde än vad som ingår i EOS.

(c)En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

2.De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

3.Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Artikel 46

Genomförandeåtgärder för Galileo och Egnos

Om det är nödvändigt för ett väl fungerande Galileo och Egnos och för att de ska spridas på marknaden, ska kommissionen i förekommande fall anta nödvändiga åtgärder för att

(a)hantera och minska riskerna i samband med driften av Galileo och Egnos,

(b)fastställa de beslutssteg som är avgörande för att övervaka och utvärdera Galileos och Egnos genomförande, och

(c)bestämma lokaliseringen av centrumen i Galileos och Egnos markinfrastruktur i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process, och sköta driften av dem.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 47

Samverkansförmåga och driftskompatibilitet

1.Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha fullständig teknisk samverkansförmåga och driftskompatibilitet.

2.Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.

AVDELNING VII

Copernicus

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 48

Copernicus tillämpningsområde

1.Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.

2.Copernicus ska tillhandahålla data och information enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.

3.Copernicus ska bestå av följande fyra komponenter:

(a)Datainhämtningskomponenten, som ska omfatta

utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,

tillgång till tredjepartsdata, och

tillgång till markdata och andra kompletterande data.

(b)Data- och informationsbehandlingskomponenten, som ska omfatta verksamhet som ger mervärde till stöd för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden, räddningstjänst och säkerhetstjänster (Copernicustjänster).

(c)Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation.

(d)Användarspridnings- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.

4.Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga internationella avtal och samordningsprocesser. 

KAPITEL II

Stödberättigande åtgärder

Artikel 49

Datainhämtning

Stödberättigande åtgärder inom Copernicus ska omfatta följande:

(a)Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

(b)Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar.

(c)Åtgärder för att tillhandahålla och samordna tillgången till markdata och andra kompletterande data som är nödvändiga för alstring, kalibrering och validering av Copernicusdata och Copernicusinformation.

Artikel 50

Copernicustjänster

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:

(a)Tjänster för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar 

atmosfärsövervakning, som ger information om luftkvalitet och atmosfärens kemiska sammansättning,

havsmiljöövervakning som ger information om havs- och kustekosystemens tillstånd och utveckling och om deras resurser,

markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

(b)Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer.

(c)Säkerhetstjänsten, som stöder övervakningen av unionens yttre gränser, övervakning till sjöss, unionens yttre åtgärder som svar på unionens säkerhetsutmaningar samt målen för och åtgärderna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Artikel 51

Tillgång till och spridning av Copernicusdata och Copernicusinformation

1.Copernicus ska inbegripa åtgärder för att ge tillgång till alla Copernicusdata och all Copernicusinformation. och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja spridning av, tillgång till och användning av dessa data och denna information.

2.När Copernicusdata eller Copernicusinformation är säkerhetskänsliga får kommissionen lägga ut upphandlingen av, övervakningen av inhämtningen av, tillgången till och spridningen av dessa data och denna information till en eller flera förvaltare. Sådana förvaltare ska upprätta och underhålla ett register över ackrediterade användare och bevilja tillgång till skyddade data genom ett separat arbetsflöde.

KAPITEL III

Copernicus datapolicy

Artikel 52

Policy för Copernicusdata och Copernicusinformation

1.Copernicusdata och Copernicusinformation ska ges till användarna enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data:

(a)Copernicusanvändarna får avgiftsfritt och i hela världen återge, distribuera, offentliggöra, anpassa, och ändra alla Copernicusdata och all Copernicusinformation och kombinera dem med andra data och annan information.

(b)Policyn för fullständiga, avgiftsfria och öppna data ska förenas med följande begränsningar:

Format, tidsfrister och spridningsegenskaper för Copernicusdata och Copernicusinformation ska fastställas på förhand.

Licensvillkor för tredjepartsdata och tredjepartsinformation som används vid sammanställningen av information från Copernicustjänsterna ska följas i tillämpliga fall.

Säkerhetsbegränsningar gäller enligt de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1.

Skyddet mot risken för störningar i det system som sammanställer eller tillgängliggör Copernicusdata och Copernicusinformation ska säkerställas.

Skyddet av tillförlitlig tillgång till Copernicusdata och Copernicusinformation för europeiska användare ska säkerställas.

2.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 med avseende på de särskilda bestämmelser som kompletterar punkt 1 vad gäller specifikationer, villkor och förfaranden för tillgång till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

3.Kommissionen ska utfärda licenser och meddelanden för tillgång till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inklusive klausuler om källangivelse, i överensstämmelse med Copernicus datapolicy enligt denna förordning och tillämpliga delegerade akter enligt punkt 2.

AVDELNING VIII

PROGRAMMETS ÖVRIGA KOMPONENTER

KAPITEL I

SSA

AVSNITT I

SST

Artikel 53

Tillämpningsområde för SST

SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:

(a)Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

(b)Bearbetning och analys av SST-data på nationell nivå för att ta fram den SST-information och de SST-tjänster som avses i artikel 54.

(c)Tillhandahållande av sådana SST-tjänster som avses i artikel 54 till de enheter som anges i artikel 55.

(d)Tekniskt och administrativt stöd för att säkerställa övergången mellan unionens rymdprogram och den ram till stöd för rymdövervakning och spårning som inrättades genom beslut 541/2014/EU.

Artikel 54

SST-tjänster

1.SST-tjänsterna ska omfatta följande:

(a)Bedömning av risken för kollision mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot och utfärdande av kollisionsvarningar under uppskjutning, tidig omloppfas, höjning av omloppsbana, drift i omloppsbana och avvecklingsfas av rymdfarkoster efter uppdraget.

(b)Upptäckt och karaktärisering av fragmentering, sönderbrytningar eller kollisioner i omloppsbana.

(c)Bedömning av risken för okontrollerade återinträden av rymdföremål och rymdskrot i jordens atmosfär och framställande av tillhörande information, inbegripet förutsägelse av tidsramen och den sannolika platsen för det eventuella nedslaget.

(d)Förebyggande av ökning av mängden rymdskrot.

2.SST-tjänsterna ska tillhandahållas kostnadsfritt och vara tillgängliga när som helst utan avbrott.

Artikel 55

SST-användare

1.SST:s kärnanvändare ska omfatta alla medlemsstater, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, rådet, offentliga och privata rymdfarkostägare och rymdfarkostoperatörer samt myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen.

2.Andra offentliga och privata enheter (icke-kärnanvändare) som är etablerade i unionen kan få tillgång till de tjänster som nämns i artikel 54.1 b–d, under förutsättning att de uppfyller följande kriterier:

(a)Data används för icke-kommersiella ändamål.

(b)En lämplig skyddsnivå för mottagna data säkerställs.

Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om dessa kriterier och de relevanta förfarandena. Dessa akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 56

Medlemsstaternas deltagande

1.De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:

(a)Medlemsstaten äger eller har tillgång till lämpliga SST-sensorer som är tillgängliga för unionens SST och den personal som krävs för att driva dem, eller tillräcklig kapacitet för operativ analys och databehandling som särskilt utformats för SST och som är tillgänglig för unionens SST.

(b)En inledande säkerhetsriskbedömning av alla SST-resurser har utförts och validerats av den berörda medlemsstaten.

(c)Det finns en handlingsplan som beaktar den samordningsplan som har antagits i enlighet med artikel 6 i beslut 541/2014/EU, för genomförandet av den verksamhet som anges i artikel 53 i denna förordning.

(d)Verksamheterna har fördelats mellan de expertgrupper som har utsetts i enlighet med artikel 57.

(e)Det finns bestämmelser om det datautbyte som behövs för att uppnå de mål som avses i artikel 4.

Vad gäller kriterierna i leden a och b ska de medlemsstater som vill delta i genomförandet av SST-tjänsterna visa överensstämmelse med dessa kriterier separat.

2.Kriterierna i punkt 1 a och b ska anses vara uppfyllda av de deltagande medlemsstater vars utsedda nationella enheter är medlemmar av det konsortium som inrättats i enlighet med artikel 7 i beslut 541/2014/EU den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Om inget gemensamt förslag har lämnats in i enlighet med punkt 1 eller om kommissionen anser att det gemensamma förslaget inte uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, får minst tre medlemsstater som bedömts uppfylla kriterierna i punkt 1 lägga fram en gemensam ansökan till kommissionen om ett visst system av omloppsbanor.

4.Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om de förfaranden och inslag som avses i punkterna 1–3. Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 57

Organisatorisk ram för medlemsstaternas deltagande

1.Alla medlemsstater som har lämnat in ett förslag som av kommissionen konstaterats uppfylla kriterierna enligt artikel 56.1 eller som har valts ut av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 56.3 ska utse en ansvarig nationell enhet som är etablerad på deras territorium för att företräda dem.

2.De ansvariga nationella enheter som utsetts i enlighet med punkt 1 ska ingå ett avtal om ett SST-partnerskap som fastställer regler och former för deras samarbete vid genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 53. I synnerhet ska avtalet innehålla de uppgifter som nämns i artikel 56.1 c–e och det ska inrättas en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information.

3.De ansvariga nationella enheterna ska utveckla unionens SST-tjänster av hög kvalitet i enlighet med en flerårsplan, relevanta nyckelprestationsindikatorer och användarnas krav, på grundval av verksamheten i de expertgrupper som avses i punkt 6. Kommissionen får genom genomförandeakter anta den fleråriga planen och nyckelprestandatindikatorer i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4.De ansvariga nationella enheterna ska bygga upp ett nät av befintliga och eventuella framtida sensorer för att driva dem på ett samordnat och optimalt sätt i syfte att upprätta och underhålla en aktuell gemensam unionsförteckning.

5.De deltagande medlemsstaterna ska genomföra säkerhetsackreditering på grundval av de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.1.

6.Expertgrupper ska utses av de medlemsstater som deltar i SST för att ansvara för särskilda frågor som hör samman med de olika SST-verksamheterna. Expertgrupperna ska vara permanenta, ledas och bemannas av de ansvariga nationella enheterna i de medlemsstater som inrättat dem och får inbegripa experter från alla ansvariga nationella enheter.

7.De ansvariga nationella enheterna och expertgrupperna ska säkerställa skyddet av SST-data, SST-information och SST-tjänster.

8.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 58

SST:s kontaktpunkt

1.Kommissionen ska på grundval av den bästa sakkunskapen i säkerhetsfrågor utse SST:s kontaktpunkt. Kontaktpunkten ska

(a)tillhandahålla nödvändiga säkra gränssnitt för att centralisera, lagra och tillgängliggöra SST-information till SST användarna genom att säkerställa korrekt hantering och spårbarhet,

(b)direkt rapportera om SST-tjänsternas prestanda,

(c)samla in synpunkter för att se till att tjänsterna svarar mot användarnas förväntningar, och

(d)stödja, främja och uppmuntra användningen av tjänsterna.

2.De ansvariga nationella enheterna ska ingå nödvändiga genomförandeavtal med SST:s kontaktpunkt.

AVSNITT II

Rymdväder och jordnära föremål

Artikel 59

Rymdväderverksamhet

1.Rymdväderfunktionen får stödja följande verksamheter:

(a)Bedömning och kartläggning av användarbehoven inom de sektorer som anges i punkt 2 b i syfte att fastställa vilka rymdvädertjänster som ska tillhandahållas.

(b)Tillhandahållande av rymdvädertjänster till rymdväderanvändare, i enlighet med kartlagda användarbehov och tekniska krav.

2.Rymdvädertjänsterna ska vara tillgängliga när som helst utan avbrott, och får väljas i enlighet med följande regler:

(a)Kommissionen ska prioritera rymdvädertjänster som kommer att tillhandahållas på unionsnivå enligt användarnas behov, tjänsternas tekniska mognadsgrad och resultaten av en riskbedömning.

(b)Rymdvädertjänsterna får bidra till skyddet av följande sektorer: rymdfarkoster, luftfart, globala satellitnavigeringssystem, elkraftnät och kommunikationer.

3.Enheter som tillhandahåller rymdvädertjänster ska väljas ut genom ett anbudsförfarande.

Artikel 60

Verksamhet som avser jordnära föremål

1.Funktionen för jordnära föremål får stödja följande verksamheter:

(a)Kartläggning av medlemsstaternas kapacitet för upptäckt och övervakning av jordnära föremål.

(b)Främjande av nätverkssamarbete mellan medlemsstaternas anläggningar och forskningscentrum.

(c)Utveckling av den tjänst som avses i punkt 2.

2.Kommissionen får samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära föremål konstateras närma sig Jorden.

KAPITEL II

GOVSATCOM

Artikel 61

Tillämpningsområde för Govsatcom

Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster. Komponenten omfattar

(a)utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen,

(b)upphandling av den satellitkommunikationskapacitet, de tjänster och den användarutrustning som krävs för att tillhandahålla Govsatcomtjänster, och

(c)nödvändiga åtgärder för att främja driftskompatibilitet och standardisering av Govsatcomanvändarutrustning.

Artikel 62

Kapacitet och tjänster som tillhandahålls av Govsatcom

1.Govsatcomkapacitet och -tjänster, som är avgiftsfria för Govsatcomanvändarna, ska tillhandahållas i enlighet med den tjänstekatalog som avses i punkt 3, och i enlighet med de operativa krav som avses i punkt 2, de särskilda säkerhetskrav för Govsatcom som avses i artikel 34.1 och inom ramarna för de delnings- och prioriteringsbestämmelser som avses i artikel 65.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för tjänster som tillhandahålls inom Govsatcom, i form av tekniska specifikationer för användningsfall som avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av användarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls till användare på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4.Govsatcomanvändare ska ha tillgång till den kapacitet och de tjänster som anges i tjänstekatalogen genom de Govsatcomnav som avses i artikel 66.

Artikel 63

Leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster

Satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent får tillhandahållas av

(a)Govsatcomdeltagare, och

(b)juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36, på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1.

Artikel 64

Användning av Govsatcom

1.Följande enheter får bli Govsatcomanvändare, under förutsättning att de har anförtrotts uppgifter avseende kontroll och förvaltning av säkerhetskritiska uppdrag, verksamheter och infrastruktur:

(a)Unionens eller en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

(b)Fysiska eller juridiska personer.

2.Govsatcomanvändare ska vara vederbörligen godkända av en deltagare som avses i artikel 67 att använda Govsatcomkapacitet och -tjänster.

Artikel 65

Delning och prioritering

1.Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare på unionsnivå.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om delning och prioritering av resurser, tjänster och användarutrustning, varvid hänsyn ska tas till den förväntade efterfrågan på de olika användningsfallen och en analys av säkerhetsriskerna med dessa användningsfall. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.Delning och prioritering av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster mellan Govsatcomanvändare som har godkänts av samma Govsatcomdeltagare ska fastställas och genomföras av den deltagaren.

Artikel 66

Markinfrastruktur och drift

1.Marksegmentet ska omfatta den infrastruktur som krävs för att tillhandahålla tjänster till användarna i enlighet med artikel 65, särskilt de Govsatcomnav som ska upphandlas inom denna komponent för att ansluta Govsatcomanvändarna med leverantörerna av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter bestämma var markinfrastrukturen ska vara belägen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Artikel 67

Govsatcomdeltagare och behöriga myndigheter

1.Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska vara Govsatcomdeltagare i den mån de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller markanläggningar eller delar av markanläggningar.

2.Unionens organ får bli Govsatcomdeltagare om den unionsinstitution som utövar tillsyn över dem godkänner det.

3.Varje deltagare ska utse en behörig Govsatcommyndighet.

4.Den behöriga Govsatcommyndigheten ska se till att

(a)tjänsterna används i enlighet med de tillämpliga säkerhetskraven,

(b)Govsatcomanvändarnas åtkomsträttigheter fastställs och hanteras,

(c)användarutrustningen och de tillhörande elektronisk kommunikationsanslutningarna och informationen används och hanteras i enlighet med tillämpliga säkerhetskrav, och

(d)en central kontaktpunkt inrättas för att bistå vid behov med rapportering av säkerhetsrisker och hot, särskilt konstaterad potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar tjänsterna inom denna komponent.

Artikel 68

Övervakning av tillgång till och efterfrågan på Govsatcom

Kommissionen ska löpande övervaka utvecklingen av tillgången till och efterfrågan på Govsatcoms kapacitet och tjänster, med beaktande av nya risker och hot samt teknikens utveckling, i syfte att optimera balansen mellan tillgången till och efterfrågan på Govsatcomtjänsterna.

Artikel 69

Översyn av Govsatcom

Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.

AVDELNING IX

EUROPEISKA UNIONENS RYMDPROGRAMBYRÅ

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser om byrån

Artikel 70

Byråns rättsliga ställning

1.Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska ha status som juridisk person.

2.Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt lag. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

Artikel 71

Byråns säte

Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien).

KAPITEL II

Byråns organisation

Artikel 72

Förvaltnings- och ledningsstruktur

1.Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

(a)styrelsen,

(b)den verkställande direktören, och

(c)styrelsen för säkerhetsackreditering.

2.Styrelsen, verkställande direktören, styrelsen för säkerhetsackreditering och dennas ordförande ska samarbeta för att se till att byrån fungerar och samordnas på det sätt som föreskrivs i byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar.

Artikel 73

Styrelse

1.Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt. Styrelsen ska även inbegripa en ledamot som utsetts av Europaparlamentet utan rösträtt.

2.Ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen för säkerhetsackreditering, en företrädare för rådet, en företrädare för den höga representanten och en företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska på de villkor som fastställs i styrelsens arbetsordning bjudas in att delta som observatörer i styrelsens möten.

3.Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro.

4.Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns kärnverksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas en gång.

6.Deltagandet av företrädare för tredjeländer och internationella organisationer samt villkoren för detta ska i förekommande fall fastställas i de avtal som avses i artikel 98 och ska vara förenliga med styrelsens arbetsordning.

Artikel 74

Styrelsens ordförande

1.Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne har förhinder.

2.Ordförandens och den vice ordförandens mandattid ska vara två år och kunna förlängas en gång. Den ska upphöra om personen upphör att vara ledamot av styrelsen.

3.Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda.

Artikel 75

Styrelsens möten

1.Styrelsens möten ska sammankallas av dess ordförande.

2.Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna, om inte ordföranden beslutar annat. Den verkställande direktören ska inte ha rösträtt.

3.Styrelsen ska hålla ordinarie möten två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

4.Styrelsen får bjuda in personer vilkas ståndpunkter kan vara av intresse och låta dem delta i sammanträdena som observatörer. Styrelseledamöterna får, med förbehåll för arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

5.[För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar och delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]

6.Byrån ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

Artikel 76

Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med majoritet bland de ledamöter som är röstberättigade.

Två tredjedelars majoritet bland samtliga ledamöter med rösträtt ska krävas för val och avsättande av ordförande och vice ordförande för styrelsen samt för antagande av budgeten och arbetsprogrammen.

2.Varje företrädare för medlemsstaterna och kommissionen ska ha en röst. Om en röstberättigad ledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe. Den verkställande direktören ska inte delta i omröstningen. Beslut som grundar sig på artikel 77.2 a, b, f, j och k eller 77.5 får, såvida det inte rör sig om ärenden som omfattas av avdelning V kapitel II, antas enbart om kommissionens företrädare röstar ja.

3.I styrelsens arbetsordning ska anges närmare regler om röstningsförfarandet, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.

Artikel 77

Styrelsens uppgifter

1.Styrelsen ska se till att byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i denna förordning och fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende, utan att det påverkar de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har tilldelats för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II.

2.Styrelsen ska också

(a)senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 b, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

(b)utöva de budgetfunktioner som anges i artikel  84.5, 84.6, 84.10 och 84.11,

(c)övervaka driften av säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo som avses i artikel 34.3 b,

(d)anta tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 32 , i enlighet med artikel 94,

(e)godkänna de överenskommelser som avses i artikel 98 efter att ha hört styrelsen för säkerhetsackreditering om de bestämmelser i de överenskommelser som rör säkerhetsackreditering,

(f)fastställa de tekniska förfaranden som krävs för att den ska kunna sköta sina uppgifter,

(g)anta årsrapporten om byråns verksamhet och planer efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c och senast den 1 juli översända rapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten,

(h)säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de utvärderingar och den revision som avses i artikel 102 samt i de undersökningar som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och i olika interna eller externa revisionsrapporter och till budgetmyndigheten översända all information med relevans för resultaten av utvärderingsförfarandena,

(i)konsulteras av verkställande direktören om sådana ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31.2 innan de undertecknas, 

(j)anta byråns säkerhetsbestämmelser som avses i artikel 96.

(k)på grundval av ett förslag från den verkställande direktören anta en strategi för bedrägeribekämpning,

(l)vid behov och på grundval av förslag från den verkställande direktören godkänna de organisatoriska strukturer som avses i artikel 77.1 n,

(m)inrätta ett rådgivande organ, sammansatt av företrädare för medlemsstaterna, utvalda bland erkända experter på området och med lämplig medverkan från kommissionen och den höga representanten, för att tillhandahålla teknisk expertis till byrån om säkerhet, särskilt när det gäller it-hot,

(n)utse en räkenskapsförare, som kan vara kommissionens räkenskapsförare, och som ska omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda och som ska vara helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter,

(o)anta och offentliggöra sin arbetsordning.

3.Vad gäller byråns personal har styrelsen de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och den myndighet som har befogenhet att ingå avtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda (nedan kallade befogenheter som tillsättningsmyndighet).

I enlighet med förfarandet i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna ska styrelsen fatta ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören ska rapportera till styrelsen om utövandet av dessa delegerade befogenheter. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Med tillämpning av andra stycket i denna punkt får styrelsen, om synnerliga skäl föreligger, genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till den verkställande direktören av befogenheterna som tillsättningsmyndighet och de befogenheter som denne vidaredelegerat och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören.

Genom undantag från andra stycket ska styrelsen till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering delegera de befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekryteringen, bedömningen och ändringen av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder mot sådana anställda.

Styrelsen ska anta tillämpningsföreskrifter till tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda enligt det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Den ska först samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder.

Den ska även anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån. Innan den antar beslutet ska den rådfråga styrelsen för säkerhetsackreditering i fråga om utstationeringen av nationella experter som är inblandade i den säkerhetsackreditering som avses i avdelning V kapitel II och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter.

4.Styrelsen ska utse den verkställande direktören och kan förlänga eller upphäva dennes mandat i enlighet med artikel 89.

5.Styrelsen ska ha disciplinär bestämmanderätt över den verkställande direktören i fråga om hans eller hennes arbetsresultat, särskilt i fråga om säkerhetsfrågor som omfattas av byråns behörighet, utom när det gäller verksamhet som bedrivs i enlighet med avdelning V kapitel II.

Artikel 78

Den verkställande direktören

Byrån ska ledas av den verkställande direktören. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

Artikel 79

Den verkställande direktörens uppgifter

1.Verkställande direktören ska utföra följande arbetsuppgifter:

(a)Företräda byrån och underteckna det avtal som avses i artikel 31.2.

(b)Förbereda styrelsens arbete och utan rösträtt delta i styrelsens arbete, om inte annat följer av artikel 76 andra stycket.

(c)Genomföra styrelsens beslut.

(d)Svara för utarbetandet av byråns fleråriga och årliga arbetsprogram och lägga fram dem för styrelsen för godkännande, med undantag för de delar som utarbetats och antagits av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a och b.

(e)Svara för genomförandet av de fleråriga och årliga arbetsprogrammen, med undantag för de delar som genomförts av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

(f)Utarbeta en lägesrapport om det årliga och, i relevanta fall, det fleråriga arbetsprogrammets genomförande, vilka utan ändring ska innehålla ett avsnitt som utarbetats av ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

(g)Utarbeta en årlig rapport om byråns verksamhet och planer, med undantag för den del som utarbetats och antagits av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 c, vad gäller de verksamheter som omfattas av avdelning V och lägga fram den för styrelsen för godkännande.

(h)Sköta byråns dagliga administration och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att byrån verkar i enlighet med denna förordning, bl.a. genom att anta föreskrifter för den interna administrationen och offentliggöra meddelanden.

(i)Göra en preliminär beräkning av byråns inkomster och utgifter i enlighet med artikel 84 och genomföra budgeten i enlighet med artikel 85.

(j)Se till att byrån, som huvudman för säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo, kan följa de föreskrifter som anges i beslut 2014/496/Gusp och fullgöra sin uppgift enligt artikel 6 i beslut nr 1104/2011/EU.

(k)Se till att all relevant information, i synnerhet om säkerhetsfrågor, förmedlas mellan byråns interna organ enligt artikel 72.1,

(l)I nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, vad gäller de frågor om verksamhet för säkerhetsackreditering som omfattas av kapitel III i den här förordningen, utforma byråns organisationsstruktur och lägga fram dem för styrelsen för godkännande. Dessa strukturer ska avspegla särdragen hos de olika komponenterna i programmet.

(m)Med avseende på byråns personal utöva de befogenheter som avses i artikel 37.3 första stycket i den mån dessa befogenheter delegeras till honom eller henne i enlighet med andra stycket i samma artikel.

(n)Se till att sekretariatstjänster och alla nödvändiga resurser för att verksamheten ska fungera väl tillhandahålls styrelsen för säkerhetsackreditering, de organ som avses i artikel 37.3 samt ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering.

(o)Utarbeta en åtgärdsplan för att sörja för uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna från de utvärderingar och den revision som avses i artikel 102, med undantag för den del av åtgärdsplanen som avser den verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II, och ska, efter att utan ändringar ha infört det avsnitt som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering, halvårsvis lämna en lägesrapport till kommissionen som även ska överlämnas till styrelsen för kännedom.

(p)Vidta följande åtgärder till skydd för unionens ekonomiska intressen:

i)förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet samt verkningsfulla övervakningsåtgärder,

ii)om oriktigheter upptäcks återkräva felaktigt utbetalda medel genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

(q)För byrån utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi, som står i proportion till bedrägeririskerna, med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska vidtas, och tar hänsyn till slutsatser och rekommendationer som följer av utredningar som utförts av Olaf, och översända den till styrelsen för godkännande.

(r)På begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av arbetet. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

2.Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och överlappning av byråns administrativa uppgifter. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna.

Artikel 80

Ledningsuppgifter för styrelsen för säkerhetsackreditering

Förutom de uppgifter som avses i artikel 37 ska styrelsen för säkerhetsackreditering som en del av ledningen av byrån göra följande:

(a)Utarbeta och godkänna den del av det fleråriga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i det fleråriga arbetsprogrammet.

(b)Utarbeta och godkänna den del av det årliga arbetsprogrammet som avser operativ verksamhet enligt avdelning V kapitel II och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i det årliga arbetsprogrammet.

(c)Utarbeta och godkänna den del av årsrapporten som avser byråns verksamhet och framtidsplaner enligt avdelning V kapitel II och de personella och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att genomföra den verksamheten och de framtidsplanerna, och i god tid översända den till styrelsen så att den kan ingå i det årliga arbetsprogrammet.

Artikel 81

Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Om två tredjedels majoritet inte har uppnåtts efter två möten i styrelsen för säkerhetsackreditering, ska enkel majoritet krävas.

2.Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sina plikter.

3.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda. Styrelsen ska fatta sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet.

4.Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år, med möjlighet till förlängning. Mandatperioden för var och en av dessa personer ska upphöra när han eller hon inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.

Artikel 82

Organisatoriska aspekter av styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personalresurser och materiella resurser som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Den ska ha tillgång till all den information som är användbar för fullgörandet av uppgifterna, och som andra av byråns organ förfogar över, utan att det påverkar de principer för självständighet och oberoende som avses i artikel 36 i.

2.Styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som den förfogar över ska utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativ verksamhet i samband med driften av systemen, i enlighet med programkomponenternas mål. Ingen medlem av byråns personal som står under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering får samtidigt tilldelas andra uppgifter inom byrån.

En ändamålsenlig organisatorisk separation ska därför göras i byrån mellan den personal som deltar i den verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och byråns övriga personal. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska omedelbart underrätta den verkställande direktören, styrelsen och kommissionen om omständigheter som kan inverka på dess självständighet eller oberoende. Om byrån inte kan lösa problemet ska kommissionen undersöka situationen i samråd med de berörda parterna. Med utgångspunkt i resultatet av denna undersökning ska kommissionen vidta lämpliga motåtgärder som byrån ska genomföra och underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

3.Styrelsen för säkerhetsackreditering ska inrätta särskilda underställda organ, som ska handla enligt dess instruktioner, för att hantera specifika frågor. Den ska i synnerhet, samtidigt som den nödvändiga kontinuiteten i arbetet tryggas, inrätta en panel som ska genomföra översyner av säkerhetsanalyser och tester för att ta fram relevanta riskrapporter i syfte att bistå styrelsen i beredandet av beslut. Styrelsen för säkerhetsackreditering får inrätta och upplösa expertgrupper som ska bidra till panelens arbete.

Artikel 83

Arbetsuppgifter som åligger ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering

1.Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska ansvara för att styrelsen utför säkerhetsackrediteringen helt oberoende och ska utföra följande uppgifter:

(a)Leda säkerhetsackrediteringen under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering.

(b)Under ledning av styrelsen för säkerhetsackreditering genomföra den del av byråns fleråriga och årliga arbetsprogram som omfattas av avdelning V kapitel II.

(c)Samarbeta med den verkställande direktören och hjälpa denne att upprätta den tjänsteförteckning som avses i artikel 84.4 och byråns organisationsstruktur.

(d)Utarbeta avsnittet i lägesrapporten om den operativa verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och i god tid översända det till styrelsen för säkerhetsackreditering och den verkställande direktören så att det kan tas med i lägesrapporten.

(e)Utarbeta avsnittet i årsrapporten och i åtgärdsplanen om den operativa verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel II och i god tid överlämna det till den verkställande direktören.

(f)Företräda byrån vid alla verksamheter och beslut som omfattas av avdelning V kapitel II.

(g)Med avseende på den del av byråns personal som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II utöva de befogenheter enligt artikel 77.3 första stycket som delegerats till honom eller henne i enlighet med artikel 77.3 fjärde stycket.

2.För verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II får Europaparlamentet och rådet vända sig till ordföranden i styrelsen för säkerhetsackreditering med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och framtidsplaner, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet.

KAPITEL III

Finansiella bestämmelser för byrån

Artikel 84

Byråns budget

1.Utan att det påverkar andra resurser och avgifter, särskilt sådana som avses i artikel 36, ska byråns inkomster inbegripa ett bidrag från unionen som tas upp i unionens budget i syfte att garantera balansen mellan inkomster och utgifter.

2.Byrån ska täcka kostnader för personalens löner, administration och infrastruktur, driftkostnader, kostnader för den löpande verksamheten i styrelsen för säkerhetsackreditering, inbegripet de organ som avses i artikel 37.3, samt kontrakt och avtal som byrån ingår för att fullgöra de uppgifter som den anförtros.

3.Inkomsterna och utgifterna ska balansera varandra.

4.Den verkställande direktören ska för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II, i nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret och då tydligt ange åtskillnaden mellan de delar i utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning som avser säkerhetsackreditering och dem som avser byråns övriga verksamhet. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering får skriftligen yttra sig över detta utkast och den verkställande direktören ska översända både utkastet till beräkning och yttrandet till styrelsen och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljt av ett utkast till tjänsteförteckning.

5.Styrelsen ska varje år på grundval av utkastet till beräkning av inkomster och utgifter och i nära samarbete med styrelsen för säkerhetsackreditering lägga fram en beräkning av inkomster och utgifter för byrån för det följande budgetåret för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II.

6.Styrelsen ska senast den 31 januari översända ett utkast till samlat programplaneringsdokument med bl.a. en beräkning av inkomster och utgifter, ett utkast till tjänsteförteckning tillsammans med ett preliminärt årligt arbetsprogram, till kommissionen och till de tredjeländer eller internationella organisationer med vilka unionen har ingått avtal i enlighet med artikel 98.

7.Kommissionen ska vidarebefordra beräkningen av inkomster och utgifter till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade budgetmyndigheten) tillsammans med utkastet till Europeiska unionens allmänna budget.

8.På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget införa de beräknade belopp som den bedömer som nödvändiga för verksamhetsplanen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten, vilket den i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska lägga fram för budgetmyndigheten.

9.Budgetmyndigheten ska godkänna anslag för bidraget till byrån samt anta byråns tjänsteförteckning.

10.Budgeten ska antas av styrelsen. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. Vid behov ska byråns budget justeras i enlighet med Europeiska unionens allmänna budget.

11.Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra något projekt som kommer att få avsevärda ekonomiska konsekvenser för budgetfinansieringen, i synnerhet projekt som rör egendom, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Styrelsen ska informera kommissionen om detta.

12.Om någon av budgetmyndighetens båda grenar har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande ska den överlämna detta till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.

Artikel 85

Genomförandet av byråns budget

1.Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som krävs för budgetmyndighetens utvärdering.

Artikel 86

Redovisning av byråns räkenskaper och ansvarsfrihet

Redovisningen av byråns preliminära och slutliga räkenskaper ska följa reglerna och tidsplanen i budgetförordningen och rambudgetförordningen för de organ som avses i [artikel 70] i budgetförordningen.

Artikel 87

Finansiella bestämmelser för byrån

Styrelsen ska anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Dessa bestämmelser får inte avvika från rambudgetförordningen för de organ som avses i [artikel 70] i budgetförordningen, såvida inte en sådan avvikelse krävs särskilt för byråns verksamhet och kommissionen har lämnat sitt samtycke i förväg.

KAPITEL V

Byråns personal

Artikel 88

Byråns personal

1.Tjänsteföreskrifterna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda som antagits gemensamt av unionens institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån.

2.Byråns personal ska bestå av anställda som byrån ska rekrytera i nödvändig omfattning för att kunna utföra sina uppgifter. De ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till skyddsklassificeringen av den information som de hanterar.

3.Byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, bestämmelserna om tillämpning av tjänsteföreskrifterna samt villkoren för tillgång till handlingar, garanterar självständighet och oberoende för den personal som utövar verksamheter inom säkerhetsackreditering gentemot den personal som utövar byråns övriga verksamheter, i enlighet med artikel 36 i.

Artikel 89

Den verkställande direktörens utnämning och mandat

1.Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen.

Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

Den kandidat som styrelsen utnämner till verkställande direktör får före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentsledamöterna.

Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när avtalet med den verkställande direktören ingås.

Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utnämna den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet.

2.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. När den mandatperioden löper ut ska kommissionen göra en utvärdering av de resultat som den verkställande direktören har uppnått, med beaktande av byråns framtida uppgifter och utmaningar.

På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en fyraårsperiod.

Beslut om att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet.

En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte därefter delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst.

Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Före en förlängning får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från ledamöterna.

3.Styrelsen får på förslag från kommissionen eller från en tredjedel av sina ledamöter avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med två tredjedelars majoritet.

4.Europaparlamentet och rådet får vända sig till den verkställande direktören med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och framtidsplaner, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet. Denna diskussion ska inte beröra frågor med anknytning till verksamhet för säkerhetsackreditering som omfattas av avdelning V kapitel II.

Artikel 90

Utstationering av nationella experter till byrån

Byrån får anställa nationella experter från medlemsstaterna, medlemsstaternas myndigheter eller internationella organisationer. Dessa experter ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till skyddsklassificeringen av den information som de hanterar. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda ska inte gälla för denna personal.

KAPITEL VI

Övriga bestämmelser

Artikel 91

Immunitet och privilegier

Protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier som fogats till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska tillämpas på byrån och dess personal.

Artikel 92

Avtal om säte och villkor för verksamheten

1.De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet är beläget.

2.Byråns värdmedlemsstat ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera smidigt och effektivt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 93

Byråns språkordning

1.Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen 33 ska gälla för byrån.

2.De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 94

Policy om tillgång till handlingar som innehas av byrån

1.Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

2.Styrelsen ska vidta åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001.

3.Mot de beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska unionens domstol enligt artiklarna 228 och 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 95

Byråns bedrägeribekämpning

1.För att underlätta bekämpning av bedrägeri, korruption och andra olagliga handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska byrån, inom sex månader från den dag då den inleder sin verksamhet, ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 34 och anta lämpliga bestämmelser som ska vara tillämpliga på alla anställda vid byrån genom att använda den mall som anges i bilagan till det avtalet.

2.Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering från byrån.

3.Olaf får göra utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, för att undersöka misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller avtal som finansieras av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska byråns samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger Europeiska revisionsrätten och Olaf befogenheter att utföra revision och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter.

Artikel 96

Skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter av byrån

Byrån ska efter samråd med kommissionen anta egna säkerhetsbestämmelser som är likvärdiga med kommissionens säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, inbegripet bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter, i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 35 och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 36 .

Artikel 97

Byråns ansvar

1.Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.Domstolen ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

3.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som ingår i alla medlemsstaters lagstiftning, ersätta skador som orsakats av dess enheter eller av dess anställda under tjänsteutövning.

4.Domstolen ska ha behörighet att avgöra tvister som avser ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i tillämpliga tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor för övriga anställda.

Artikel 98

Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1.Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.

2.Det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1, utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktären, omfattningen och utformningen av de berörda tredjeländernas deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

3.Styrelsen ska anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer i de frågor som byrån har behörighet för.

4.Kommissionen ska se till att byrån i sina förbindelser med tredjeländer och internationella organisationer verkar inom sitt mandat och den befintliga institutionella ramen genom att ingå en lämplig överenskommelse med byråns verkställande direktör

Artikel 99

Intressekonflikter

1.Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa redovisningar ska vara riktiga och fullständiga. De ska göras skriftligen när tjänsten tillträds och förnyas varje år. De ska uppdateras vid behov, särskilt vid relevanta förändringar av personliga omständigheter hos de berörda personerna.

2.Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar vid ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen och ska avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden.

3.Styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska formerna för den intresseredovisning som avses i punkterna 1 och 2 och för förebyggandet och hanteringen av intressekonflikter.

AVDELNING X

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 100

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras genom sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen, som kan vara specifika för varje komponent i programmet. I arbetsprogrammen ska det i förekommande fall anges det totala belopp som är avsatt för blandfinansierade insatser.

Artikel 101

Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda målen i artikel 4 anges i bilagan.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 vad gäller ändringar av bilagan för att se över eller komplettera indikatorerna när det anses nödvändigt.

3.Prestandarapporteringen ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och i förekommande fall medlemsstaterna.

4.Vid tillämpning av punkt 1 ska mottagarna av medel från unionen vara skyldiga att lämna lämplig information. De uppgifter som krävs för kontroll av prestanda ska samlas in på ett kostnadseffektivt, ändamålsenligt och rättidigt sätt.

Artikel 102

Utvärdering

1.Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

2.En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet utföras av kommissionen.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.De enheter som deltar i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de uppgifter och den information som behövs för den utvärdering som avses i första stycket.

6.Senast den 30 juni 2024 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.

Om kommissionen anser att det inte längre finns några skäl för byrån att fortsätta att bedriva sin verksamhet, mot bakgrund av dess mål, uppdrag och uppgifter, får den föreslå att denna förordning ändras i enlighet med detta.

Kommissionen ska översända en rapport om utvärderingen av byrån och dess slutsatser till Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och byråns styrelse för säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Artikel 103

Revisioner

Revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran enligt artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 104

Skydd av personuppgifter och privatliv

All behandling av personuppgifter vid den verksamhet som avses i denna förordning, även av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, ska utföras i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, även bestämmelser om utseende av ett uppgiftsskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

AVDELNING XI

DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 105

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 52 och 101 delegeras till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 52 och 101 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 52 och 101 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 106

Skyndsamt förfarande

1.En delegerad akt som antagits enligt det skyndsamma förfarandet ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge som ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.Europaparlamentet och rådet får invända mot en delegerad akt inom två månader från den dag då akten överlämnats till dem. Akten upphör i så fall att tillämpas. Den institution som invänt mot en delegerad akt ska ange skälen till detta.

Artikel 107

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING XII

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 108

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska bekräfta ursprunget och säkerställa unionsfinansieringens synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och resultaten av dessa) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Ekonomiska resurser som anslagits till programmet ska även bidra till central kommunikation av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 4.

3.Byrån får bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte inverka menligt på det faktiska utförandet av de uppgifter som avses i artikel 30. Kommunikationen ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

Artikel 109

Upphävanden

1.Förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2.Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 110

Övergångsbestämmelser och tjänstekontinuitet efter 2027

1.Den här förordningen ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna till dess att de har avslutats, enligt förordning (EU) nr 377/2014, 1285/2013 och 912/2010 och enligt beslut 541/2014/EU, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna till dess att de avslutas. I synnerhet ska det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut 541/2014/EU tillhandahålla SST-tjänster till och med tre månader efter det att de ansvariga nationella enheterna undertecknat ett avtal om inrättande av det SST-partnerskap som anges i artikel 57.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna nr 377/2014 och 1285/2013 och beslut nr 541/2014/EU.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i [artikel 4.4], i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 111

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

[Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande



Finansieringsöversikt för rättsakt

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden (programkluster)

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.5Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.6Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Unionens rymdprogram

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och den digitala sektorn

04.0201 RYMDPROGRAM

04.01 RYMDPROGRAM ADMIN

1.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd 

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 37  

en förlängning av en befintlig åtgärd 

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Genomförandet av rymdprogrammet kommer att kräva följande:

– Ingående av nödvändiga överenskommelser om bidrag med olika parter för att säkerställa kontinuiteten i tjänsterna (GNSS och Copernicus) och utvecklingen av nya verksamheter (SSA och Govsatcom). Dessa överenskommelser kommer att omfatta alla de åtgärder som ska vidtas och övervakas för att säkerställa genomförandet och förvaltningen av alla de åtgärder som planeras inom ramen för rymdprogrammet.

– Nödvändig personal vid kommissionen för att förvalta programmet och effektivt övervaka arbetet inom olika organ, framför allt byrån.

– Nödvändig personal och budget för byrån för att på ett korrekt sätt genomföra de olika åtgärder som byrån kommer att ansvara för enligt den kommande förordningen.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Artikel 189 i EUF-fördraget utgör den huvudsakliga grunden för unionens befogenhet när det gäller rymdpolitik. Det är en delad befogenhet med medlemsstaterna.

Utvecklingen och driften av ett rymdprogram överskrider den finansiella och tekniska kapaciteten hos enskilda medlemsstater och kan bara uppnås på EU-nivå. Det finns inga gångbar affärsmodell för den kommersiella sektorn och ingen möjlighet för enskilda medlemsstater att bygga och driva den nödvändiga infrastrukturen. De typer av rymdinvesteringar som föreslås genom denna förordning är för riskabla för den privata sektorn och rör områden där avkastningen på investeringar är alltför långsiktig (i synnerhet sträcker de sig utöver satelliternas livslängd under vilken privata aktörer måste få igen sina investeringar).

Med nuvarande modell för globala satellitbaserade navigationssystem (GNSS) med kostnadsfri tillgång till satellitsignaler skulle ingen privat aktör investera i ett globalt navigeringssystem, särskilt med hänsyn till existensen av två stora konkurrenter (amerikanska GPS och ryska Glonass) som erbjuder fri tillgång till data för alla användare. Galileo och Egnos är kritiska europeisk infrastrukturer som bidrar till ett säkert och tryggt Europa. De främjar också ett starkare Europa på den globala arenan. Med tanke på den ökande konkurrensen med andra satellitnavigeringssystem (alla statligt ägda) är det viktigt att unionen utvecklar och upprätthåller effektiva system för att förbli en attraktiv partner på den internationella arenan.

Kunderna för Copernicusdata antogs ursprungligen vara den offentliga sektorn. Dessa data tillhandahålls gratis till den privata och offentliga sektorn för att öka deras användning och mervärdet för EU:s ekonomi. Copernicus erbjuder en tjänst inom den offentliga sektorn som inte tillgodoses av marknaden och för vilken branschen inte kommer att bygga ut infrastruktur, eftersom den inledande investeringen är alltför hög och riskfylld eller användarbasen är alltför fragmenterad. Tillgången till sådana data skulle, om den överläts åt den privata sektorn, förbli osäker, med den ytterligare följden att inte äga de berörda tillgångarna.

Ägandet av satelliter är på lång sikt det bästa sättet att genomföra och upprätthålla målet om fria, fullständiga och öppna data, eftersom EU inte är beroende av en privat aktörs vilja att investera i en konstellation av satelliter för att tillhandahålla data (risken för en monopolliknande situation med en privat dataleverantör).

Kort sagt, avseende Copernicus och Egnos gör tidsramen för investeringarna och osäkerheten om tillräckliga intäkter en offentlig finansiering nödvändig.

Slutligen är SST och Govsatcom på egen hand omöjliga att finansiera på nationell nivå. Det finns en ytterligare fördel med att samla resurser och tillgångar på EU-nivå.

Det planerade EU-rymdprogrammet anses vara proportionerligt eftersom det är begränsat till de aspekter som medlemsstaterna inte själva kan uppnå på ett tillfredsställande sätt, och där EU kan uppnå bättre resultat. Medlemsstaternas starka stöd för rymdstrategin visar att medlemsstaterna anser att rymdprogrammets delar är väsentliga.

Förväntade konsekvenser:

Copernicus

De ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av Copernicus har analyserats i en detaljerad kostnads-nyttoanalys. Det huvudsakliga resultatet är att Copernicus förväntas generera fördelar till ett värde av 67–131 miljarder euro till det europeiska samhället mellan 2017 och 2035. Omkring 84 % av fördelar kommer att genereras i senare led och hos slutanvändarna (resten i tidigare eller mellanliggande led). Att säkerställa en fortsättning av programmet efter 2021 skulle leda till fördelar 10–20 gånger mer värda än kostnaderna.

Redan nu drar användare i senare led och slutanvändare följande fördelar:

Ekonomiska fördelar, t ex.

– Ökade inkomster i senare led i jordobservationssektorn

– Förbättrad jordbruksproduktivitet tack vare smart odling och precisionsjordbruk

Miljömässiga fördelar, t ex.

– Reducerade koldioxidutsläpp tack vare ökad produktion av förnybar energi

– Hektarer skog som räddats tack vare bättre förebyggande av skogsbränder

– Bevarad biologisk mångfald tack vare övervakning av användningen av växttäcken

Sociala fördelar, t ex.

– Räddade liv tack vare snabbare reaktion på naturkatastrofer

– Minskad illegal handel tack vare förbättrad gränsbevakning

I tidigare led förväntas 12 000 arbetsår skapas, vilket motsvarar ett genomsnitt på 1 700 fasta arbetstillfällen mellan 2021 och 2027. Detta kommer utöver de 18 000 arbetsår som stöds mellan 2008 och 2020. I senare led förväntas skapandet av 27 000–37 000 arbetsår. Ytterligare fördelar är icke kvantifierbara (på grund av att det saknas uppgifter eller hög osäkerhet), men är av mycket stor betydelse för politiska beslut:

– Värdet av europeisk autonomi ( icke beroende av data från tredjeland).

– Fördelar på mycket lång sikt (30–50 år) av observation av jorden på ett varaktigt och regelbundet sätt (med växande betydelse för hållbar utveckling och kampen mot klimatförändringarna)

– Kostnadsbesparingar av att ha ett enda EU-program och samordna nationella initiativ

– Fördelar i samband med externa åtgärder.

Galileo och Egnos

Enligt en närmare undersökning av Europeiska byrån för GNSS kommer den globala marknaden för satellitnavigeringsbaserade produkter och tjänster att fortsätta öka starkt, och uppgå till omkring 250 miljarder euro 2030.

Mervärdet med ett europeiskt satellitnavigeringssystem ligger inte bara i att säkerställa EU:s spetskompetens avseende kritisk teknik, utan skulle också innebära betydande makroekonomiska fördelar för unionen genom att påskynda utvecklingen av nya tjänster och produkter baserade på satellitnavigering och generera tekniska spridningseffekter som främjar forskning, utveckling och innovation.

I dag äger europeiska medborgare mer än 100 miljoner användarapparater kompatibla med Egnos och/eller Galileo, medan transporter av GNSS-mottagare i Europeiska unionen förväntas uppgå till 290 miljoner 2027, vilket innebär en mycket större användarbas för Egnos och Galileo.

De sektorer som påverkas mest är transport, telekommunikation, jordbruk och säkerhet, och det förväntas att slutanvändarna kommer att dra fördel av

– ett antal nya GNSS-tillämpningar,

– 3 000 arbetstillfällen i tidigare led, och 50 000 arbetstillfällen i senare led,

– bättre transporter och bättre trafikledning, vilket kommer att gynna ett bredare spektrum av områden,

– effektivare och mer lättillgängliga räddningstjänster,

– miljöfördelar, som minskning av koldioxidutsläpp, och

– förbättrade odlingsmetoder och en hållbar tillgång till livsmedel.

Säker satellittelekommunikation (Govsatcom)

EU:s Govsatcom kommer att säkerställa tillgången på säker satellitkommunikation. Det kommer därmed att indirekt bidra till EU:s säkerhetsintressen. I medlemsstaterna kommer Govsatcom till exempel att stödja civilskyddspersonal och polis, organ med offentliga säkerhetsfunktioner, gränskontrollen samt kustsamhällen. På EU-nivå kommer det att underlätta arbetet för EU:s byråer, som Frontex och Emsa, samt öka effektiviteten inom civilskydd och humanitära insatser i EU och globalt.

Rymdövervakning och spårning (SST)

SST är en viktig åtgärd för att säkerställa säkerheten för rymdtillgångar. Som en följd av den kraftiga ökningen av uppskjutningar har mängden rymdskrot ökat exponentiellt. Enligt uppgifter från Förenta staterna finns mer än 500 000 rymdskrotsdelar i omloppsbana runt jorden och utgör ett betydande hot mot satelliter i omloppsbana då de kan orsaka allvarliga skador på satelliter i händelse av en kollision, potentiellt till och med deras fullständiga förstörelse. De föreslagna SST-åtgärderna skulle omfatta finansiering av tillhandahållandet av SST-tjänster, nätverk och uppgraderingar av befintlig nationell SST-kapacitet, möjligen med stöd till utvecklingen av nya SST-tillgångar. Målet skulle vara att öka prestandan och effektiviteten hos EU:s SST och dess komplementaritet med Förenta staternas. Detta skulle göra det möjligt för EU att bättre förebygga kollisioner mellan satelliter och rymdskrot och därigenom bättre skydda EU:s tillgångar.

Rymdväder och jordnära föremål

Rymdväder omfattade olika typer av händelser (strålningsstormar, fluktuerande magnetfält och svärmar av energiladdade partiklar) som var och en har olika inverkan på rymd- eller markbaserade tillgångar. Alla EU-tillgångar som utgör grunden för EU:s rymdåtgärder kan potentiellt påverkas av rymdväder och utvecklingen av en ram för rymdväder är därför nödvändig för att skydda och säkerställa effektiva och tillförlitliga tjänster som tillhandahålls genom annan rymdverksamhet. Rymdvädertjänster utvecklas och samordnas av ESA och vissa medlemsstater. Dessa är dock främst vetenskapligt inriktade och behöver anpassas för att uppfylla de operativa användarnas behov. Med utgångspunkt i och som komplement till ESA och nationella verksamheter, föreslår EU att stödja ett kontinuerligt tillhandahållande av operativa rymdvädertjänster enligt användarnas behov. Detta kommer att bidra till att förebygga skador på rymd- och markinfrastruktur.

I fråga om jordnära föremål är syftet inte att utveckla nya operativa tjänster utan att kartlägga och koppla samman befintliga tillgångar i Europa och stödja samordningen mellan EU:s offentliga myndigheter med ansvar för civilskydd. Detta kommer att bidra till en centralisering av aktiviteter på EU-nivå och därigenom stärka EU:s ställning visavi viktiga internationella partner.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Huvudsakliga erfarenheter från tidigare program

Resultat och erfarenheter från GNSS och Copernicus

Resultat från GNSS och Copernicus och deras betydelse

Europeiska kommissionen har övergripande demonstrerat sin förmåga att genomföra de befintliga GNSS- och Copernicus-åtgärderna med stöd av viktiga parter, som ESA, och en stark europeisk industriell bas.

Halvtidsutvärderingarna av Egnos, Galileo och Copernicus samt en utvärdering av Europeiska byrån för GNSS (GSA) har betonat vikten av dessa investeringar för EU och bekräftat de viktiga resultat som uppnåtts hittills.

Erfarenheter från GNSS

Halvtidsöversynen av Europeiska byrån för GNSS identifierade ett antal utmaningar som rör i) styrning och ii) säkerhetsstyrning.

i) Styrning

Vad gäller styrningsstrukturen har det framkommit viss ineffektivitet när det gäller reaktionsförmågan i beslutsprocessen på grund av det stora antalet berörda aktörer, men också till följd av olika styrningsstrukturer avseende utbyggnad (delegeringsavtal mellan kommissionen och ESA) och utnyttjande (delegeringsavtal mellan kommissionen och GSA och samarbetsavtal mellan GSA och ESA).

ii) Säkerhetsstyrning

Vad gäller säkerhetsstyrning, har lanseringen av de första tjänsterna och övergången från utbyggnad till utnyttjande gett upphov till utmaningar som måste hanteras på lämpligt sätt för att upprätthålla och förbättra säkerhetsnivån för driften av GNSS-systemen.

Erfarenheter från Copernicus

Vad gäller Copernicus leder de exempellösa framgångarna och volymen av data till följande iakttagelser:

i) Behovet att förbättra spridningen av och tillgång till data

På grund av det mycket stora antalet registrerade användare behöver kommunikation, dataspridning och datatillgång, samt nedladdningen av data förbättras. Det finns ett behov av att i praktiken tillhandahålla och möjliggöra kombination med andra data av stora volymer av satellitdata och information (10 pB per år genereras med ett system för spridning och tillgång som måste leverera 10 gånger denna volym eftersom genererade data innebär 10 gånger mer i nedladdning).

ii) Behovet av att stärka integrationen av rymddata i andra politikområden och ekonomiska sektorer genom ökat fokus på användarspridning

Copernicus når användargrupper inom den traditionella rymdsektorn men har än så länge inte i tillräcklig utsträckning lyckats nå andra potentiella användare utanför rymdsektorn.

Resultat och erfarenheter från SST-stödramen

Resultat

Genomföranderapporten om SST-stödramen underströk resultaten avseende inrättande och drift av alla tre funktioner (sensor, bearbetning och drift), med hänsyn till den relativt korta tiden sedan EU:s SST-tjänst blev tillgänglig för europeiska användare. Genomförandet måste dock intensifieras under nästa fas och EU:s SST-stödram behöver utvecklas ytterligare för att förbättra dess effektivitet.

Erfarenheter från den befintliga SST-stödramen

Rapportens återkoppling underströk fyra viktiga frågor:

i) Avsaknad av en europeisk dimension

Trots betydande framgångar lider tjänsten av en låg grad av samarbete mellan medlemsstaterna och parterna agerar alltför ofta utifrån ett silotänkande i stället för att utveckla ett samordnat tillvägagångssätt.

i) Avsaknad av europeiskt oberoende

De viktigaste data behandlas och bearbetas för närvarande i Förenta staterna.

iii) Frågan om styrning

Den nuvarande regeln om enhällighet skapar komplikationer för beslutsprocessen i den dagliga ledningen.

iv) Komplicerad finansieringsmekanism

Olika bidrag och ansökningsomgångar har visat sig vara tekniskt och administrativt betungande.

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Rymdprogrammet omfattar inte forskning som omfattas av EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa). Synergieffekter kommer att främjas genom att rymddata och rymdtjänster som tillhandahålls genom EU:s rymdprogram används för att utveckla banbrytande lösningar.

Rymdforskningen ska utgöra en integrerad del av pelaren för globala utmaningar i Horisont Europa, medan innovation och entreprenörskap vad gäller rymden kommer att främjas genom pelaren för öppen innovation och rymdforskningens gränser kommer att flyttas framåt genom pelaren för öppen vetenskap. Som en följd kommer EU:s rymdprogram att dra nytta av forskning och innovation på rymdområdet som finansieras via Horisont Europa. Detta kommer att ligga till grund för utvecklingen av system och tjänster för unionens rymdprogram samt främja konkurrenskraften inom rymdsektorn.

Rymdprogrammet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Framför allt kommer synergier mellan unionen rymdprogram och Horisont Europa att säkerställa följande:

a) Forsknings- och innovationsbehov i rymdsektorns tidigare och senare led inom EU kartläggs och etableras som en del av Horisont Europas planering av strategisk forskning och innovation.

b) Rymddata och rymdtjänster som görs tillgängliga som en kollektiv nyttighet genom det europeiska rymdprogrammet används för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom ramprogrammet, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimatövervakning, smarta städer, automatiserade fordon eller katastrofhantering.

c) Tillträdet till Copernicusdata och information bidrar till det europeiska öppna forskningsmolnet och underlättar därmed tillgången till Copernicusdata för forskare och vetenskapsmän. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet observationsnätverk på plats utgör viktiga delar av observationsinfrastrukturen på plats som gör Copernicustjänsterna möjliga. I sin tur kommer dessa dra nytta av information från Copernicustjänsterna.

Synergier med unionens InvestEU-program ska säkerställa att entreprenörskap och affärsmöjligheter främjas genom tillgång till riskfinansiering.

Dessutom gynnas många av EU:s politiska åtgärder också av EU:s rymdpolitiska åtgärder.

Volymen, kvaliteten och mångfalden av de data som tillhandahålls genom Copernicustjänster gynnar EU:s politik på till exempel områden som övervakning av klimatförändring, miljö eller jordbruk. Många av EU:s politikområden kräver exakta och tillförlitliga uppgifter för att upprätta långsiktiga dataserier, exakta kartläggningar osv., vilka i slutändan möjliggör en långsiktig övervakning av centrala indikatorer på dessa områden och säkerställer ett effektivt genomförande av politiken. I kombination med navigeringstjänster kan ny EU-politik också utvecklas inom områden som t.ex. smarta jordbruk eller intelligenta transporter där högsta noggrannhet för positionsbestämning krävs.

1.5.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 begränsad varaktighet

   verkan från och med den 1/1 2021 till och med den 31/12 2027

   Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2027 och framåt för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 38  

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

 inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till:

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

 organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

 offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

 organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Kommentarer

De olika aktörerna avseende styrningen kommer att ha följande ansvarsområden:

i) Kommissionen kommer att ha det övergripande ansvaret för förvaltningen av EU:s rymdprogram och relaterade åtgärder (Galileo, Egnos, Copernicus, SSA och Govsatcom) – inklusive det särskilda stöd som är kopplade till bärraketer, internationellt samarbete och rymdekonomi – och fastställa en hög nivå av säkerhet och politiska mål för åtgärderna och övervaka deras genomförande.

ii) Europeiska unionens rymdprogrambyrå (i Prag) kommer att ansvara för

– utnyttjandet av Galileo och Egnos,

– drift av Galileos säkerhetsövervakningscentrum,

– uppgifter som rör säkerhetsackreditering för alla rymdåtgärder (utförs för närvarande endast för Galileo),

– verksamhet som hör samman med kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information med avseende på de tjänster som erbjuds av alla komponenter i EU:s rymdprogram (marknadsspridning och användarspridning) och för närvarande utförs endast för Galileo och Egnos,

– förvaltningen av immateriella rättigheter.

Dessutom kommer förordningen att öppna för möjligheten att byrån genomför andra uppgifter till stöd för all rymdverksamhet. Exempelvis kan byrån, när det gäller krishanteringsuppdrag och insatser, ansvara för den övergripande samordningen av användarrelaterade aspekter av Govsatcom i nära samarbete med relevanta EU-organ och Europeiska utrikestjänsten.

iii) Med förbehåll för anpassningar till den interna beslutsprocessen för att skydda EU:s intressen, kommer ESA att anförtros samma uppgifter som i dag: framför allt forskning och utveckling, delar av rymdinfrastrukturen, rymd- och marksegmenten för GNSS och rymdsegmentet för Copernicus. Förbindelserna med ESA kommer att integreras i en enda finansiell rampartnerskapsöverenskommelse med unionen (enligt definition i budgetförordningen) med en uppsättning gemensamma principer och regler, medan det idag finns flera bidragsöverenskommelser och samarbetsavtal med olika genomförandebestämmelser som har undertecknats med ESA av kommissionen och byrån.

iv) Synergier med nationella rymdorganisationer och deras befintliga program kommer att förstärkas, särskilt genom bidragsöverenskommelser, offentlig-offentliga partnerskap, delad förvaltning och gemensamma initiativ för att främja användningen av rymdbaserade tillämpningar eller till stöd för konkurrenskraft och entreprenörskap.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Övervakningen av rymdpolitiska åtgärder kommer att ske med hjälp av en uppsättning indikatorer som är anpassade för varje enskild åtgärd. Dessa indikatorer kommer att utvecklas under de kommande förhandlingarna om bidragsöverenskommelse för varje åtgärd och vid fastställande av tillsynen över åtgärderna. Flera indikatorer har redan fastställts, övervakas regelbundet och utvärderats under halvtidsutvärderingen av de etablerade rymdpolitiska åtgärderna (Copernicus, Egnos och Galileo). Det förväntas att de flesta av dessa indikatorer kommer att bibehållas och också användas som referens för de nya åtgärderna. Ytterligare specifika mål kommer också att fastställas på nivån för åtgärdens genomförande. Övervakning av medel som anslås för utnyttjandet av forsknings- och innovationsresultat, särskilt från EU:s ramprogram, kommer också att införas.

Den nuvarande inlämningen av olika indikatorer hänger samman med inlämnandet av kvartalsrapporter från enheter som anförtrotts uppgifter. Det är tänkt att den framtida inlämningen kommer att följa samma tidsram, utan att hindra kommissionen från att begära ad hoc-rapportering.

Framtida bidragsöverenskommelser kommer därför att, som i dag, innehålla en rättslig ram för rapportering och kommer särskilt att ange den exakta definitionen av indikatorer och frekvensen för inlämning

Förutom dessa standardåtgärder kommer kommissionen inom ramen för sina befogenheter för politisk översyn av rymdprogrammet att stärka mekanismerna för uppföljning och utvärdering av enheter som anförtrotts uppgifter genom att begära detaljerade årliga förvaltningsplaner och genomföranderapporter, samt genom att hålla regelbundna möten om programmens framåtskridande och ekonomiska och tekniska revisioner.

Även medlemsstaterna kommer att uppmanas att bidra till detta arbete, särskilt när det gäller områden under deras direkta eller indirekta ansvar.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Den styrningsmodell som föreslagits för nästa finansieringsperiod bygger på den nuvarande ramen, samtidigt som fördel när så är lämpligt dras av synergieffekter, särskilt vad gäller säkerheten.

Kommissionen kommer främst att ansvara för den allmänna politiska övervakningen av programmen. Den kommer att kunna använda indirekt förvaltning genom att delegera förvaltningen av operativ verksamhet till GSA och ESA i enlighet med deras behörighetsområden. Kommissionen kan också rådfråga experter och nationella rymdorgan om tekniska frågor.

När det gäller GSA:s roll föreslås det att bygga vidare på dess erfarenheter av säkerhetsackreditering för GNSS för att göra det ansvarigt för säkerhetsackrediteringen av alla rymdåtgärder (Galileo, Egnos, Copernicus, SSA och Govsatcom).

När det gäller samarbetet med ESA är målet att effektivisera nuvarande ram. I dag har flera delegeringsavtal och samarbetsavtal med olika genomförandebestämmelser slutits med ESA. Det föreslås att tillsammans med ESA sluta en finansiell rampartnerskapsöverenskommelse som omfattar alla program, för att enhetliggöra genomförandet av ESA:s verksamhet. De uppgifter som utförs av ESA bör förbli oförändrade.

Betalningsformerna bör likna formerna under den föregående fleråriga budgetramen: förhandsberäkningar utarbetas av byråerna och kontrolleras av kommissionen (särskilt när det gäller den totala delegerade finansieringsramen) och betalning görs regelbundet för att göra det möjligt för de enheter som anförtrotts uppgifter att effektivt hantera upphandling och undvika finansieringsproblem. Kommissionen behåller befogenheten att godkänna en betalning, särskilt den lagliga rätten att minska utbetalningen om efterfrågan och förhandsberäkningen anses vara överdriven.

Den kontrollstrategi som kommer att fastställas i bidragsöverenskommelserna kommer att bygga på erfarenheter från den föregående fleråriga budgetramen, i synnerhet den kvartalsvisa rapporteringen (som omfattar programplanering, ekonomisk förvaltning och riskhantering) och uppdelningen på olika instanser (till exempel upphandlingskommission) och möten. Den framtida kontrollstrategin kommer att bygga på definitionen av alla risker programmet kan ställas inför och kommer att ta hänsyn till deras relativa betydelse och potentiella konsekvenser för programmet. Denna kontrollorganisation har visat sig vara effektiv för de viktigaste åtgärderna Galileo, Egnos och Copernicus, enligt vad som anges i respektive halvtidsutvärdering.

Den kontrollstrategi som nu har införts har granskats av revisionsrätten genom dess årliga transaktionskontrollförfarande och av IAS genom särskilda revisioner. Deras rekommendationer var av mindre betydelse och har genomförts.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Identifierade risker

De risker som identifierats liknar de risker som fastställdes i den föregående fleråriga budgetramen för i första hand de befintliga åtgärderna GNSS och Copernicus, och i mindre utsträckning SST.

Teknisk risk: rymdåtgärder bygger på den senaste, oprövade tekniken, vars specifikationer hela tiden utvecklas.

Industriell risk: Upprättandet och uppdateringen av denna infrastruktur involverar många industriaktörer i flera länder, vilkas arbete måste samordnas effektivt så att det utmynnar i tillförlitliga, helt integrerade system, särskilt ur säkerhetshänseende.

Förseningsrisk: varje försening kan äventyra möjligheterna att etablera systemen och kan medföra kostnadsöverskridanden.

Styrningsrisk: Styrningen av programmen kräver att olika enheter arbetar tillsammans, och en tillräcklig stabilitet och organisationsnivå måste garanteras. Dessutom måste hänsyn tas till olika åsikter hos de involverade aktörerna, särskilt medlemsstaterna, i flera viktiga frågor. Här bör man överväga viss riskdelning, bl.a. av ekonomiska risker och säkerhetsrisker, mellan de aktörer som har bäst möjligheter att bära dem.

De ekonomiska riskerna är begränsade på grund av kommissionens strikta uppföljning av de upphandlingar som förvaltas av de enheter som anförtrotts uppgifter (till exempel kommissionens deltagande i viktiga upphandlingsnämnder, kontroll av långsiktig planering och budgetar för upphandling osv.), den rättsliga begränsningen av budgeten och justeringarna, inom ramen för budgeten, vid överskridanden i den ena eller den andra delen av programmet.

Nuvarande verksamhet

När det gäller Galileo, Egnos och Copernicus är riskerna kopplade till deras kontinuitet och utveckling och är därför begränsad på grund av flera års erfarenhet av att genomföra dessa åtgärder. Genomförandet av dessa åtgärder har visat sig vara framgångsrikt enligt slutsatserna i samband med halvtidsöversynen, vilket bekräftas av det kontinuerligt tillhandahållandet av tjänster och data. Dessutom är riskhantering en integrerad del av förvaltningen av rymdverksamheten, som övervakas av kommissionen. Programförvaltningsplanen, som är en integrerad del av de delegeringsöverenskommelser som undertecknats med ESA, föreskriver särskilt alla verktyg och åtgärder (rapportering, kontrollnämnder osv.) när det gäller riskhantering. Övervakningsförfarandena och riskhanteringsåtgärder som har inrättats i den nuvarande fleråriga budgetramen kommer att användas för fastställande av framtida bidragsöverenskommelser.

Ny verksamhet

Det finns risker i samband med utvecklingen av SST och Govsatcom eftersom de utgör nya verksamheter. Dessa risker är dock begränsade av följande skäl:

– En viktig del av SSA:s verksamhet har redan inletts med SST-stödramen (5 år). Erfarenheterna från de första årens genomförande leder för närvarande till förändringar i strukturen och genomförandet av programmet (styrning, beslutsprocess osv.). Den nya förordningen kommer att ta hänsyn till de ändringar som krävs för att minska riskerna för bristande uppfyllelse av målen.

– Govsatcom-initiativet planeras att genomföras gradvis för att möjliggöra tillräcklig flexibilitet och anpassning till nya krav och behov. Tillsammans med EU:s sakkunskap på området för förvaltning av rymdåtgärder kommer detta att, tillsammans med initiativets flexibilitet, möjliggöra att anpassa dess tillämpningsområde, exempelvis för att undvika alltför stora upphandlingar.

Internkontroll

GD Inre marknadens allmänna system för internkontroll bygger på de olika rapporter som tillhandahålls av de enheter som anförtrotts uppgifter på kvartalsbasis. Dessa rapporter följs genom riktade granskningar för att säkerställa att planeringen respekteras och för att lösa eventuella tekniska svårigheter och dessa granskningar omfattar en uppföljning av de risker som är knutna till genomförandet av programmet. Dessutom genomförs efterhandsrevisioner av GD Inre marknaden för att säkerställa sund ekonomisk förvaltning från enheter som anförtrotts uppgifter.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Huvuddelen av budgeten för programmet förvaltas av GSA, ESA och Eumetsat genom bidragsöverenskommelser. På grundval av tidigare uppgifter uppskattas de totala kostnaderna för kontrollen av alla enheter som anförtrotts uppgifter av kommissionen till cirka 0,3 % av de förvaltade fonderna. Kostnaderna för genomförandeorganen beräknas på grundval av den föregående perioden, till mellan 5 och 10 %.

Den förväntade risken för fel både vid utbetalning och vid avslutande är begränsad, med hänsyn till mekanismen för upphandling: kommissionen delegerar upphandlingen till antingen GSA eller ESA enligt den fleråriga budgetramen och dessa organ rapporterar varje kvartal om faktiska och förväntade upphandlingar, inom gränserna för de delegerade beloppen.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv befintliga eller planerade förebyggande åtgärder, t.ex. från strategin mot bedrägerier.

De bidragsöverenskommelser som till följd av rymdprogramsförordningen kommer att ingås med tredje part ska förmodligen föreskriva övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida eller från en företrädare bemyndigad av kommissionen tillsammans med revisioner av revisionsrätten eller Olaf, enligt EU:s val, om så är nödvändigt på plats.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

01

Inre marknaden, innovation och den digitala sektorn – kluster 4 Rymd

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

04.0201 Driftsanslaget för det europeiska rymdprogrammet

Åtaganden

(1a)

2140,879

2183,957

2229,896

2277,715

2322,428

2369,057

2416,068

15 940,000

Betalningar

(2a)

1123,106

1694,827

1942,491

2068,738

2239,144

2326,57

2370,309

2174,816

15 940,000

04.01 Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet

Åtaganden = Betalningar

(3)

8,000

8,000

8,000

8,000

9,000

9,000

10,000

0,000

60,000

TOTALA anslag för ramanslagen för programmet

Åtaganden

=1+3

2148,879

2191,957

2237,896

2285,715

2331,428

2378,057

2426,068

16 000,000

Betalningar

=2+3

1131,106

1702,827

1950,491

2076,738

2248,144

2335,570

2380,309

2174,816

16 000,000

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt bör fyllas i med användning av de ”budgetuppgifter av administrativ natur” som infördes i bilagan till finansieringsöversikten (bilaga V till arbetsordningen), som laddats upp i Decide för samråd mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

Personalresurser

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

114,247

Övriga administrativa utgifter

1,695

1,729

1,763

1,799

1,835

1,871

1,909

12,601

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

18,016

18,050

18,084

18,120

18,156

18,192

18,230

126,848

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

TOTALA anslag
för alla RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen 

Åtaganden

2166,895

2210,007

2255,980

2303,835

2349,584

2396,249

2444,298

0,000

16126,848

Betalningar

1149,122

1720,877

1968,575

2094,858

2266,300

2353,762

2398,539

2174,815

16126,848

För kännedom, utöver rymdprogrammet innehåller paketet för den fleråriga budgetramen ett särskilt anslag för EU:s bidrag till byrån

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

Driftsanslag 04. 0202 EU:s bidrag till byrån

Åtaganden

(1b)

31,170

31,587

32,223

33,091

34,209

35,601

37,119

235,000

Betalningar

(2b)

31,170

31,587

32,223

33,091

34,209

35,601

37,119

235,000

3.1.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

16,321

114,247

Övriga administrativa utgifter

1,695

1,729

1,763

1,799

1,835

1,871

1,909

12,601

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

18,016

18,050

18,084

18,120

18,156

18,192

18,230

126,848

Utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ karaktär (f.d. BA-poster)

8,000

8,000

8,000

8,000

9,000

9,000

10,000

60,000

Delsumma för belopp
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

26,016

26,050

26,084

26,120

27,156

27,192

28,230

186,848

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag från det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.1.2.1.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna

93

93

93

93

93

93

93

Delegationer

Forskning

Extern personal (i heltidsekvivalenter: FTE) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter 

Rubrik 7

Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen 

– vid huvudkontoret

39

39

39

39

39

39

39

– vid delegationer

Som finansieras genom ramanslagen för programmet 

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

Forskning

Annat (ange)

TOTALT

132

132

132

132

132

132

132

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

93

Extern personal

39

3.1.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

innehåller inga bestämmelser om medfinansiering från tredje parter

   innehåller bestämmelser om medfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    Förordning (EU) nr 1285/2013. EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.
(2)    Förordning (EU) nr 377/2014. EUT L 122, 24.4.2014, s. 44.
(3)    Beslut nr 541/2014/EU. EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.
(4)    COM(2016) 705 final.
(5)    Rådets slutsatser om En rymdstrategi för Europa, antagna av rådet (konkurrenskraft) vid mötet den 30 maj 2017 (dok. nr 9817/17).
(6)    Europaparlamentets resolution av den 12 september 2017 om en rymdstrategi för Europa (2016/2325(INI))
(7)    Halvtidsöversyn av programmen Galileo och Egnos och Europeiska byrån för GNSS, PwC France, juni 2017, EU Bookshop: https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/56b722ee-b9f8-11e7-a7f8-01aa75ed71a1
(8)     Kommissionens handlingsplan för efterlevnad av miljölagstiftningen och styrning :  Meddelandet EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen, COM(2018) 10 , arbetsdokument SWD(2018)10 med närmare uppgifter om åtgärderna , beslut C(2018)10 om inrättande av forumet för efterlevnad och styrning på miljöområdet .
(9)    Study on the impacts of changes in funding to the EGNSS programmes, PwC France, juni 2018. Ännu ej offentliggjort i EU Bookshop.
(10)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(11)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(12)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(13)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(15)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
(16)    EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
(18)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
(19)    Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018) 232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018) 8 final).
(20)    Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
(21)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
(22)    EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
(23)    EUT L 309, 19.11.2013, s. 1.
(24)    EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.
(25)    https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/vitbok_om_eu_s_framtid_sv.pdf
(26)    http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf
(27)    EUCO 217/13.
(28)    EUT L 287, 4.11.2011, s. 1.
(29)    EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
(30)    EUT L 72, 17.3.2015, s. 53.
(31)    EUT L 274, 15.10.2013, s. 1.
(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(33)    EGT 17, 6.10.1958, s. 385.
(34)    EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.
(35)    Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).
(36)    Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
(37)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(38)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  
Top

Bryssel den 6.6.2018

COM(2018) 447 final

BILAGA

till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

{SWD(2018) 327 final}
{SWD(2018) 328 final}


BILAGA

INDIKATORER FÖR UTVÄRDERING AV PROGRAMMET

Programmet ska utvärderas noga på grundval av en uppsättning indikatorer, avsedda att mäta i vilken grad programmets särskilda mål har uppnåtts och med syftet att minimera administrativa bördor och kostnader. Därför kommer uppgifter att samlas in avseende följande indikatorer.

Indikatorerna bör vara knutna till de särskilda målen, men för att undvika bristande samstämmighet inte upprepa dem.

Särskilt mål 1: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

Indikator 1: GNSS-signalens noggrannhet

Särskilt mål 2: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

Indikator 1: Antal Copernicusanvändare

Indikator 2: Tillkomst av nya Copernicustjänster

Särskilt mål 3: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka unionens kapacitet för jordnära föremål.

Indikator 1: Antal användare av SSA-komponenterna

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet

Särskilt mål 4: Säkerställa långsiktig tillgång till tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster med lämpliga garantier för tillgängligheten och tåligheten mot skadliga handlingar

Indikator 1: Antal Govsatcomanvändare

Indikator 2: Tjänsternas tillgänglighet

Särskilt mål 5: Bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillgång till rymden.

Indikator 1: Antal uppskjutningar som avser unionens rymdåtgärder

Särskilt mål 6: För åtgärderna till stöd för rymdsektorn: Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.

Indikator 1: Tillväxt i den nedströmssektor som är relaterad till rymdåtgärderna.

Top