Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018PC0353

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

COM/2018/353 final

Bryssel den 24.5.2018

COM(2018) 353 final

2018/0178(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2018) 257 final}
{SWD(2018) 264 final}
{SWD(2018) 265 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

   Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag är en del av ett bredare kommissionsinitiativ om hållbar utveckling. Det lägger grunden för en EU-ram som sätter överväganden gällande miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (nedan kallade ESG) i centrum för det finansiella systemet för att stödja omvandlingen av Europas ekonomi till ett grönare, mer motståndskraftigt och cirkulärt system. För att investeringarna ska bli mer hållbara bör ESG-faktorer beaktas i samband med investeringsbeslut, genom att man tar hänsyn till faktorer som utsläpp av växthusgaser, resursutarmning eller arbetsvillkor. Detta förslag, och de rättsakter som åtföljer det, syftar till att integrera dessa överväganden i investerings- och rådgivningsprocessen på ett konsekvent sätt inom alla sektorer. Detta bör säkerställa att finansmarknadsaktörer (fondföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder, försäkringsbolag, tjänstepensionsinstitut, förvaltare av europeiska riskkapitalfonder och förvaltare av europeiska fonder för socialt företagande), försäkringsdistributörer eller investeringsrådgivare, som får i uppdrag av sina kunder eller mottagare att fatta investeringsbeslut på deras vägnar, integrerar ESG-aspekter i sina interna processer och informerar sina kunder om detta. För att dessutom hjälpa investerare att jämföra investeringarnas koldioxidavtryck införs genom förslagen nya kategorier av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar. Dessa förslag, varav vissa förstärker varandra, bör göra det lättare att investera i hållbara projekt och tillgångar i hela EU.

I synnerhet fastställs i detta förslag enhetliga kriterier för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. I förslaget beskrivs även en process med en flerpartsplattform för att upprätta ett enhetligt klassifikationssystem som baseras på en uppsättning specifika kriterier i syfte att fastställa vilka ekonomiska verksamheter som anses vara hållbara.

Detta bör göra det tydligt för ekonomiska aktörer och investerare vilka verksamheter som betraktas som hållbara så att de kan fatta informerade investeringsbeslut. Detta kan bidra till att säkerställa att investeringsstrategier riktas mot ekonomiska verksamheter som faktiskt bidrar till att uppnå miljömål, samtidigt som de uppfyller miniminormer för samhällsansvar och bolagsstyrning. Mer tydlighet om vad som kan betraktas som en miljömässigt hållbar investering kommer att underlätta tillgången till gränsöverskridande kapitalmarknader för miljömässigt hållbara investeringar.

Kommissionens paket följer de globala ansträngningarna för att uppnå en mer hållbar ekonomi. Regeringar över hela världen valde en mer hållbar väg för vår planet och vår ekonomi genom att anta Parisavtalet om klimatförändringar under 2016 och Förenta nationernas (FN) Agenda 2030 för hållbar utveckling. 

EU verkar för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att framtida generationers möjlighet att tillgodose sina egna behov äventyras. Hållbar utveckling har sedan länge haft en central plats i EU-projektet. Dess sociala och miljömässiga dimensioner framhålls i EU-fördragen och bör behandlas tillsammans.

Kommissionens meddelande från 2016 om nästa steg för en hållbar europeisk framtid kopplar målen för hållbar utveckling 1 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling till EU:s politiska ram för att säkerställa att alla EU:s åtgärder och politiska initiativ, inom EU och globalt, tar hänsyn till målen för hållbar utveckling redan från början. EU satsar också helhjärtat på att uppnå EU:s klimat- och energimål fram till 2030 och på att integrera hållbar utveckling i all EU-politik, något som meddelades i 2014 års politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen 2 från Jean-Claude Juncker. Därför bidrar många av Europeiska kommissionens prioriteringar för 2014–2020 till EU:s klimatmål och genomför Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dessa inkluderar investeringsplanen för Europa, 3  paketet om cirkulär ekonomi, 4  paketet om energiunionen, 5  uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi, 6  kapitalmarknadsunionen 7  och EU:s budget för 2014–2020, inklusive Sammanhållningsfonden och forskningsprojekt. Dessutom lanserade kommissionen en flerpartsplattform för att följa upp och utbyta bästa praxis om genomförandet av målen för hållbar utveckling.

Det krävs betydande investeringar för att uppnå EU:s hållbarhetsmål. Bara på klimat- och energiområdet uppskattas det att en ytterligare årlig investering på 180 miljarder euro krävs för att uppfylla klimat- och energimålen senast 2030 8 . En betydande del av dessa finansiella flöden kommer att behöva komma från den privata sektorn. För att fylla detta investeringsgap måste man i hög grad styra om privata kapitalflöden till mer hållbara investeringar, och det kräver en heltäckande och djupgående omprövning av EU:s finansiella ram.

Mot denna bakgrund inrättade kommissionen i december 2016 en högnivågrupp för att ta fram en EU-strategi för hållbar finansiering. Högnivågruppen lade fram sin slutrapport 9 den 31 januari 2018. I denna rapport gavs en heltäckande vision om hållbar finansiering för Europa och två absoluta krav för Europas finansiella system identifierades. Det första är att man måste förbättra finansieringens bidrag till hållbar tillväxt för alla. Det andra är att man måste stärka den finansiella stabiliteten genom att ta ökad hänsyn till ESG-faktorerna i samband med investeringsbeslut. Högnivågruppen utfärdade åtta nyckelrekommendationer som den betraktar som avgörande inslag i ett hållbart finansiellt system för Europa. Bland annat efterlyser högnivågruppen ett tekniskt robust klassifikationssystem på EU-nivå för att förtydliga vad som är ”grönt” och ”hållbart” – en så kallad hållbarhetstaxonomi. Expertgruppens råd var att först och främst börja med att slå fast i vilka fall en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar.

För att följa upp högnivågruppens arbete offentliggjorde kommissionen en handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt 10  den 8 mars 2018. I denna lovade kommissionen att lägga fram ett lagförslag under andra kvartalet 2018 som garanterar en successiv utveckling av en EU-taxonomi för verksamhet som rör klimat, miljö och samhällsansvar, i tillämpliga fall med stöd i befintligt arbete. Syftet är att integrera EU:s framtida hållbarhetstaxonomi i EU-lagstiftningen och erbjuda en grund för bruket av ett sådant klassifikationssystem på olika områden (t.ex. standarder, märkning, referensvärden för hållbarhet).

   Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Genom förslaget fastställs kriterierna och processen för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar för att säkerställa att den inre marknaden inte snedvrids av olika tolkningar av detta koncept i olika medlemsstater. Detta förslag överensstämmer med andra politiska bestämmelser om den inre marknaden och finansmarknaderna eftersom det inte hindrar några befintliga bestämmelser utan gör det möjligt för befintliga och framtida rättsliga bestämmelser att använda och bygga på det gemensamma konceptet miljömässigt hållbar investering i framtiden. Det förekommer ingen avvikelse från eller brist på överensstämmelse med andra bestämmelser som rör politiken för den inre marknaden.

   Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget kompletterar EU:s befintliga miljö- och klimatpolitik. Den gemensamma förståelsen för vad som utgör en miljömässigt hållbar investering kommer att komplettera existerande miljöpolitik på EU-nivå genom att erbjuda en referenspunkt som kan användas i framtiden så att sådan politik kan utvecklas på ett mer konsekvent sätt i hela unionen. Förslaget bygger på befintlig politik och använder de koncept som tagits fram vid utarbetandet av denna politik för att säkerställa samstämmighet. Det bygger på de koncept som tagits fram inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet 11 ramdirektivet för vatten, 12 handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, 13 direktivet om industriutsläpp 14 såsom när det hänvisar till Agenda 2030 för hållbar utveckling, miljömärkesförordningen, 15 den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska gemenskapen (Nace), 16 klassifikationen av miljöskyddsaktiviteter (Cepa) och klassifikationen av resurshanteringsaktiviteter (CReMA) 17 .

2.    RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

   Rättslig grund

Genom artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ges Europaparlamentet och rådet befogenhet att anta åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som rör den inre marknadens upprättande och funktionssätt. Artikel 114 i EUF-fördraget gör det möjligt för EU att vidta åtgärder för att eliminera nuvarande hinder för utövandet av grundläggande friheter och att hindra sådana hinder från att uppstå, inklusive sådana som gör det svårt för ekonomiska aktörer, bland annat investerare, att dra full nytta av den inre marknadens fördelar.

I nuläget skiljer sig medlemsstaterna åt i sina tolkningar av vad som räknas som hållbara investeringar. Vissa medlemsstater har inrättat märkningssystem eller marknadsledda initiativ för att avgöra vad som kan kvalificera sig som grönt i investeringssammanhang, andra har inga regler men kommer troligtvis att lagstifta inom detta område baserat på egna definitioner av hållbara investeringar. Nationella märkningar som baseras på andra kriterier i fråga om vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara gör det svårt för investerare att jämföra gröna investeringar, vilket avskräcker dem från att investera över gränserna.

De befintliga skillnaderna är också betungande för ekonomiska aktörer som måste följa olika standarder i olika medlemsstater. För att ta itu med de befintliga skillnaderna och förhindra ytterligare hinder för den inre marknadens fortsatta utveckling inrättas genom detta förslag en standardiserad definition på EU-nivå av vad som kvalificerar sig som en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet i investeringssammanhang. Syftet med detta förslag är att standardisera konceptet miljömässigt hållbar investering i hela unionen, och därigenom underlätta investeringar i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, både nationellt och i fler än ett EU-land. Det standardiserade konceptet kommer också att göra det lättare för ekonomiska aktörer att locka till sig investeringar från utlandet.

Artikel 114 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grund på vilken EU kan anta detta förslag eftersom målet är att underlätta EU-omfattande investeringar i hållbara ekonomiska verksamheter, oberoende av nationella gränser.

   Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Enligt denna princip får åtgärder vidtas på EU-nivå endast om de eftersträvade målen inte kan uppnås på lägre nivå.

Den nuvarande otydligheten kring vad som utgör en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet skulle kunna förvärras om medlemsstaterna försöker vidta åtgärder inom detta område parallellt, men utan samordning. Med tanke på åtagandena gällande miljö- och klimatpolitiska mål på såväl internationell nivå (t.ex. Parisavtalet) som på EU-nivå lär fler och fler medlemsstater utforska möjligheten att införa märkningar för hållbara finansiella produkter, genom att använda sina egna särskilda taxonomier. Detta skulle kunna förvärra de nationella hindren för kapitalmarknadernas funktion när det gäller att skaffa finansiering till hållbara projekt. Avvikande klassifikationssystem kan öka marknadsfragmenteringen och medföra konkurrensproblem genom att göra det svårare och dyrare för investerare att förstå vad som är hållbart och inte.

Kriterierna för att avgöra vad som utgör en hållbar verksamhet för investeringsändamål bör därför standardiseras på EU-nivå. Följaktligen bör ett enhetligt klassifikationssystem inrättas genom en process där man involverar alla berörda parter. Detta kommer att göra det lättare för ekonomiska aktörer att locka till sig kapital för hållbara investeringar från hela EU. Detta är ett första steg mot att hantera ”grönmålning” och kommer att göra det lättare för investerare att identifiera de kriterier som tillämpas när man klassificerar en finansiell produkt som ”grön” eller hållbar. Förslaget har således utformats för att ta itu med bristerna i den befintliga rättsliga ramen genom att fastställa standardiserade kriterier för att förvissa sig om vad som räknas som en miljömässigt hållbar investering. Åtgärder på EU-nivå är mer effektiva för att garantera enhetlighet och rättssäkerhet när det gäller utövandet av friheterna i fördragen.

   Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. De föreslagna åtgärderna skapar incitament för att investera i gröna verksamheter utan att andra investeringar bestraffas. De behövs för att klargöra vad som gäller för investerare genom att standardisera de kriterier som används för att förvissa sig om hur pass miljömässigt hållbar en investering är på EU-nivå. Genom att tillhandahålla standardiserade kriterier kommer det att bli lättare för investerare att fastställa den relativa miljömässiga hållbarheten hos en viss investering och att jämföra investeringar både inom ett land och mellan medlemsstater.

Förslaget har utformats för att ta itu med avvikelserna mellan de befintliga nationella taxonomierna och marknadsbaserade initiativen på nationell nivå för att hantera risken för ”grönmålning”, göra det lättare för ekonomiska aktörer att skaffa finansiering för miljömässigt hållbara verksamheter över gränserna och försöka skapa lika villkor för alla marknadsaktörer.

Vad gäller kostnaderna för en sådan harmonisering för finansmarknadsaktörerna inför förslaget ett informationskrav endast för dem som erbjuder finansiella produkter som de påstår är miljömässigt hållbara. Detta kommer att bli tillämpligt först när klassifikationssystemet har utvecklats. Dessutom är den strategi som antas i detta förslag tillräckligt flexibel för att medlemsstaterna ska kunna besluta om specifika delar av nationella märkningar, till exempel flexibilitet för finansmarknadsaktörerna om i vilken utsträckning den finansiella produkt som erbjuds innehåller tillgångar som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU:s klassifikationssystem.

Följaktligen går förslaget inte utöver vad som är nödvändigt för att ta itu med dessa frågor på EU-nivå.

   Val av instrument

Detta förslag har utformats för att standardisera hur man avgör en investerings grad av miljömässig hållbarhet genom att fastställa vilka kriterier en sådan investering måste uppfylla för att undvika olikartade nationella metoder. Ett annat val av instrument, såsom en icke-lagstiftningsåtgärd eller ett direktiv med harmonisering på miniminivå, skulle låta medlemsstaterna definiera vad som utgör en miljömässigt hållbar investering baserat på olikartade klassifikationer av ekonomiska verksamheter. Ett sådant handlingsutrymme skulle kunna göra den inre marknaden mer fragmenterad och innebära att finansiella produkter med dålig miljöprestanda ändå kommer att märkas som ”miljömässigt hållbara”. Genom detta förslag säkerställs det att de finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar eller som investeringar med liknande egenskaper gör det tydligt för investerarna varför sådana produkter kan betraktas som miljömässigt hållbara, genom att utgå från enhetliga kriterier som fastställts på EU-nivå. En direkt tillämplig förordning som ger full harmonisering är nödvändig för att uppnå dessa politiska mål. En förordning är således det bästa sättet för att uppnå full harmonisering, undvika skillnader och därigenom säkerställa mer tydlighet för marknadsaktörerna.

3.    RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

   Samråd med berörda parter

De berörda parternas åsikter samlades in genom ett offentligt samråd om interimsrapporten från högnivågruppen för hållbar finansiering och riktade intervjuer med finansinstitut som utfördes av kommissionen. De berörda parterna fick frågor om vad en EU-taxonomi skulle avse, huruvida de såg ett behov av lagstiftningsåtgärder och vad för omfattning en EU-taxonomi inledningsvis skulle ha. De synpunkter som samlats in om dessa tre ämnen kan sammanfattas på följande sätt:

·Lagstiftningsåtgärder på EU-nivå – de flesta som svarade ställde sig positiva till att utveckla en taxonomi (dvs. en klassifikation av hållbara ekonomiska verksamheter) på EU-nivå. Många av dem ansåg att en EU-taxonomi skulle bygga på, eller åtminstone beakta, befintliga internationella ramar (t.ex. FN:s mål för hållbar utveckling) och klassifikationer (t.ex. arbetet med klimatobligationsinitiativet, Eurosif, arbetsgruppen om klimatrelaterade finansiella informationskrav etc.).

·Omfattning – en majoritet av de tillfrågade uppgav att en EU-taxonomi så småningom borde omfatta alla hållbarhetsmål (miljömässiga och sociala). Vissa svarande framhöll en stegvis strategi som börjar med miljön.

·Detaljnivå – synpunkterna skiljde sig åt gällande vilken detaljnivå som en EU-taxonomi borde ha. Medan finansindustrin i regel var för en icke-föreskrivande taxonomi, föredrog andra berörda parter (enskilda privatpersoner och civilsamhället) en mer detaljerad taxonomi, med tydliga definitioner och (mätbara) kriterier.

Kommissionens förslag är i breda drag i linje med de berörda parternas synpunkter i och med att det i) fastställer enhetliga kriterier och en tydlig process för inrättandet av en taxonomi för miljömässigt hållbara verksamheter i en rättsligt bindande akt som baseras på miljömål, ii) säkerställer att EU-taxonomin bygger på befintliga internationella ramar och är tillräckligt precis och detaljerad för att utgöra grunden för ett gemensamt och unikt språk om hållbarhet, iii) innehåller en översynsklausul för möjligheten att även omfatta sociala mål. Detta bör åtgärda den nuvarande fragmenteringen och tillföra den tydlighet som behövs för att investerare ska förstå vad som utgör miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

   Insamling och användning av expertis

Förslaget bygger på slutrapporten från högnivågruppen för hållbar finansiering som rekommenderar att man inrättar och upprätthåller en gemensam hållbarhetstaxonomi på EUnivå. Enligt denna rapport bör denna gemensamma klassifikation av hållbara verksamheter

·anpassas efter EU:s uttalade politiska mål, inklusive genomförandet av Parisavtalet och målen för hållbar utveckling,

·ge kapitalmarknadsaktörerna vägledning om specifika verksamheters relevans eller deras bidrag,

·vara sådan att taxonomins parametrar och de uppgifter som ligger till grund för dem är fritt tillgängliga, och utvecklas genom en process där flera olika berörda parter deltar för att säkerställa marknadens acceptans,

·vara ett verktyg som utvecklas löpande. Vetenskapen bakom hållbar utveckling är dynamisk och under utveckling, på samma sätt som samhällets förväntningar och investerarnas och marknadens behov. Därför bör taxonomin anses representera det bästa av vår nu tillgängliga kunskap och kommer att kräva kontinuerlig översyn.

Förslaget bygger också på en studie om definitionen av vad som är ”grönt” mot bakgrund av grön finansiering som kommissionen beställde 2017 och som innehöll följande:

·En översikt och analys av ansträngningarna världen över för att definiera vad som är ”grönt” mot bakgrund av gröna obligationer, grön utlåning och gröna börsnoterade aktier.

·Verktygen och omfattningen med avseende på fastställandet av ”gröna” tillgångar och verksamheter genom konceptuella definitioner, taxonomier, värderingsmetoder och andra mekanismer.

·En förteckning över tillgängliga ”gröna” definitioner, beskrivningar och bedömningar av utvalda definitioner, liksom en jämförelse av tillgängliga ”gröna” sektoriella taxonomier.

I detta förslag lanseras en stegvis process för att inrätta ett klassifikationssystem där man involverar ett stort antal berörda parter med relevant kunskap och expertis. Som ett första steg innehåller detta förslag ramen för inrättande av enhetliga kriterier för att visa i vilka fall en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar. Kommissionen kommer senare att fastställa vilka verksamheter som kommer att kvalificera sig som hållbara, med utgångspunkt från teknisk rådgivning från en expertledd plattform för hållbar finansiering.

Denna strategi speglar det faktum att kunskapen om miljöpåverkan och expertisen inom området utvecklas snabbt. Den rättsliga ramen måste därför förbli flexibel så att den vid behov kan uppdateras mot bakgrund av framtida vetenskapliga, tekniska och marknadsmässiga framsteg. För det andra tar detta förslag hänsyn till den höga nivån av komplexitet och detaljrikedom och alltså de resurser som krävs. Därför måste klassifikationen utvecklas stegvis och utgå från de miljöområden där åtgärderna är mest brådskande och kunskapen är mer avancerad.

   Konsekvensbedömning

Förslaget tar hänsyn till yttrandena (det positiva yttrande med reservationer som utfärdades den 14 maj 2018 och de två föregående negativa yttrandena) från nämnden för lagstiftningskontroll. Förslaget och den reviderade konsekvensbedömningen tar upp nämndens kommentarer, som i sina yttranden slog fast att det krävdes justeringar innan man gick vidare med detta initiativ.

De kommentarer som togs emot som en del av det tredje positiva yttrandet var inriktade på att

·säkerställa tydlighet gällande den praktiska tillämpningen av begreppen ”att inte orsaka skada” och ”väsentligen bidra till hållbarhet”,

·säkerställa att övervaknings- och utvärderingsramen inkluderar problem och risker som måste beaktas när man utvecklar de tekniska granskningskriterierna,

·göra avvägningen mellan kostnad och nytta mer transparent när man jämför alternativen.

Dessa frågor behandlades i den slutliga och reviderade versionen av konsekvensbedömningen.

De tidigare kommentarerna från nämnden för lagstiftningskontroll togs alla upp både i förslaget och den åtföljande reviderade konsekvensbedömningen och kan grupperas i tre bredare problemområden:

För det första, och mer allmänt, menade nämnden att konsekvensbedömningen skulle förklara omfattningen, ordningsföljden och samstämmigheten hos de olika åtgärderna på ett bättre sätt, bland annat taxonomin och hur den hör ihop med de andra förslagen. Därför utfördes följande förbättringar i slutversionen av konsekvensbedömningen:

·Den omedelbara och potentiella framtida användningen av taxonomin beskrevs bättre, liksom hur den skulle tillämpas i praktiken.

·Det förtydligades att antagandet av varje delegerad akt som inrättar de tekniska granskningskriterierna kommer att föregås av en konsekvensbedömning med en analys av vilken typ av kostnader som uppstår för de berörda parterna, och kostnadernas storlek.

·Samstämmigheten och komplementariteten med befintlig EU-lagstiftning och EU-politik inom andra områden (t.ex. miljö och klimat, energi, transport) förklarades.

·Ordningsföljden och interaktionen mellan ”en miljötaxonomi” och en ”social taxonomi” förklarades.

·Det klargjordes hur taxonomin ska utvidgas och uppdateras med tiden och de tillhörande administrativa kostnaderna uppskattades.

·Det förtydligades hur medlagstiftarna ska informeras/involveras under utarbetandet av de tekniska granskningskriterierna.

För det andra, och mer specifikt, oroades nämnden för lagstiftningskontroll över den omedelbara användningen av taxonomin och de risker som hör ihop med att göra en sådan användning obligatorisk för finansmarknadsaktörer innan taxonomin har blivit tillräcklig stabil och mogen. I den föreslagna rättsakten, som baseras på den slutgiltiga och reviderade konsekvensbedömningen, beaktas detta på följande sätt:

·Ett antal bestämmelser i detta förslag säkerställer att taxonomin kommer att användas först när den har uppnått stabilitet och mognad för att undvika oproportionerliga kostnader för finansmarknadsaktörerna. Syftet med dessa skyddsbestämmelser är att se till att taxonomin kommer att användas först efter en samrådsprocess med berörda parter som har skapat acceptans och god förståelse för konceptet:

I artikel 18 anges att den operativa delen av denna förordning (artiklarna 3–12) kommer att träda i kraft sex månader efter ikraftträdandet av de delegerade akterna. Detta innebär att finansmarknadsaktörerna inte kommer att behöva tillämpa kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter förrän de har haft tillräckligt med tid på sig att förbereda sig inför och bekanta sig med reglerna och tillämpningen av dessa.

Finansmarknadsaktörer som marknadsför finansiella produkter som miljömässigt hållbara kommer att behöva lämna ut lämpliga upplysningar om detta. Detta förslag säkerställer dock att de relevanta informationsskyldigheterna är sådana att de inte blir onödigt betungande för de berörda finansmarknadsaktörerna. I artikel 4 krävs det att man beskriver hur och i vilken utsträckning de kriterier som avgör en investerings miljömässiga hållbarhet, enligt vad som fastställs i taxonomin, beaktades i samband med investeringsbeslutet. Genom de delegerade akterna kommer den exakta omfattningen för detta informationskrav att specificeras, baserat på en gedigen konsekvensbedömning.

Administratörer av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar kommer att kunna utforma sina metoder och de relaterade informationskraven utan att behöva använda taxonomin, som endast kommer att utgöra ett riktmärke för valet av referensvärdets underliggande tillgångar.

För det tredje var nämnden för lagstiftningskontroll oroad över hur taxonomins sex miljömål, i enlighet med artikel 5, kommer att kunna tillämpas i praktiken, i synnerhet med avseende på begreppet ”att inte orsaka skada” och dess koppling till befintlig unionslagstiftning, liksom begreppet ”att väsentligen bidra till hållbarhet”. En relaterad fråga rörde potentiell snedvridning av konkurrensen när man föreskriver heterogena kriterier för olika delsektorer. Dessa frågor togs upp i konsekvensbedömningen och de behandlas på följande sätt i texten:

·I skälen framhålls att de delegerade akter som fastställer de tekniska granskningskriterierna för de sex miljömålen kommer att genomgå ordentliga konsekvensbedömningar. I bemyndigandet av kommissionen anges att båda uppsättningarna kriterier – de som uppfyller kravet på ”att inte orsaka skada” och de som avgör en verksamhets ”väsentliga bidrag till hållbarhet” – kommer att behandlas tillsammans i enskilda delegerade akter för vart och ett av de sex målen.

·I artikel 14.1 d krävs det att utvecklingen av de tekniska granskningskriterierna tar hänsyn till all relevant EU-lagstiftning som redan finns. 

·I artikel 14.1 h krävs det att risken för strandade tillgångar och de förslagna åtgärdernas potentiella inverkan på marknadslikviditeten tas med i de tekniska granskningskriterierna. Dessa risker, liksom alla eventuella risker som följer av att tillhandahålla inkonsekventa incitament, kommer att bedömas noggrant i samband med utvecklingen av de tekniska granskningskriterierna som en del av de delegerade akter som beskrivs i artikel 14.

·I artikel 14.1 i anges det att de delegerade akterna kommer att tas fram mål per mål, för alla berörda sektorer, för att inte snedvrida konkurrensen. Skäl 27 stöder denna bestämmelse.

·I artikel 18 föreskrivs ytterligare skyddsbestämmelser för finansmarknadsaktörernas användning av taxonomin i och med att man skjuter upp tillämpningen av de operativa bestämmelserna i denna förordning. Detta säkerställer att dessa aktörer inte åläggs ytterligare skyldigheter förrän man har uppnått tillräcklig klarhet om taxonomins innehåll och efterlevnaden av denna.

Förslaget är i linje med slutsatserna från konsekvensbedömningen av det rekommenderade alternativet.

De allmänna politiska alternativ som granskades i konsekvensbedömningen bestod av följande alternativ:

·Inga åtgärder på EU-nivå (alternativ 1)

·En miljötaxonomi på EU-nivå med medelhög detaljnivå (alternativ 2)

·En miljötaxonomi på EU-nivå med hög detaljnivå (alternativ 3)

Inom ramen för det första alternativet är det sannolikt att marknadsledda eller marknadsbaserade initiativ med olika omfattning kommer att fortsätta att utvecklas och konkurrera med klassifikationer som tas fram av offentliga organ i framtiden (t.ex. EIB), och därför kommer inget sammanhängande och entydigt klassifikationssystem för hållbara verksamheter att växa fram på medellång till lång sikt. Detta kommer troligen att begränsa möjligheten att styra om kapitalflöden mot hållbarhetsmål. Alternativ 2 innebär däremot att man fastställer sex miljömål på EU-nivå och fastställer och klassificerar ekonomiska verksamheter (grupperade enligt makrosektorer, sektorer och delsektorer) som otvetydigt bidrar till något av målen. Avsaknaden av mer detaljerade tekniska granskningskriterier skapar dock tvivel om i) hur pass ”grön” taxonomin enligt alternativ 2 egentligen är (då den kan gynna ekonomiska verksamheter i en delsektor som definieras som ”grön” även om de har dålig miljöprestanda) och ii) vilket bidrag som ges till ett av EU:s miljömål (t.ex. gör avsaknaden av mätbar inverkan det också svårare att samla in och övervaka uppgifter).

Alternativ 3 – som i stället innebär att man utvecklar tekniska granskningskriterier som är specifika för delsektorer och de av EU:s miljömål som delsektorerna bidrar till – är det föredragna alternativet eftersom det ger full klarhet om vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara genom att också åtgärda de huvudsakliga brister som fastställts inom ramen för den mindre precisa taxonomin (alternativ 2). När det gäller ekonomiska konsekvenser skulle en enhetlig klassifikation på EU-nivå hjälpa till att avgöra vilka verksamheter som kan betraktas som hållbara och skicka lämpliga signaler till ekonomiska aktörer, eftersom detta skulle ”översätta” EU:s politiska mål till faktisk vägledning för att identifiera relevanta projekt eller investeringar. Detta skulle därför kunna hjälpa till att styra mer kapitalflöden mot hållbara investeringar. Denna förordning är ett viktigt första steg mot att bringa klarhet i vad som utgör en hållbar investering, men själva taxonomin kommer att utvecklas genom delegerade akter. Inverkan på berörda parter kommer att bero på den slutgiltiga användningen av taxonomin och på taxonomins detaljer. I fråga om kostnader kommer det att ta tid och resurser i anspråk att utveckla en sådan taxonomi, vilket också kommer att påverka EU-budgeten (se avsnittet om budgetkonsekvenser nedan).

Vad gäller miljöpåverkan förväntas EU-taxonomin, när den väl har börjat användas, ha en positiv indirekt inverkan på miljön i EU. Genom att förtydliga vad som är ”grönt” skulle den göra det lättare att investera i hållbara projekt och tillgångar i hela EU. Detta skulle bidra till att uppnå EU:s miljömål, t.ex. sänka växthusgasutsläppen i linje med Parisavtalet, och till övergången till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. De ytterligare investeringar som följer av ökad transparens och harmonisering av marknaden skulle kunna hjälpa till att trygga den långtgående hållbara omvandling som planeras i den miljöpolitik som redan har etablerats på EU- och medlemsstatsnivå. Investeringar i gröna sektorer (t.ex. förnybar energi, energieffektivitet, avfallshantering, återställande av miljön) skulle på så sätt översättas till omedelbara miljöfördelar på längre sikt, som minskade utsläppsnivåer (t.ex. till luft, vatten och mark) med tillhörande hälsofördelar, minskade växthusgasutsläpp vilket bidrar till att förhindra farliga klimatförändringar och bevarande och förbättring av naturkapital och ekosystemtjänster.

När det gäller social inverkan innehåller förslaget minimigarantier om bland annat sociala aspekter, och vissa positiva sociala effekter förväntas också, om än i liten skala. Större sociala konsekvenser skulle också kunna förväntas när väl det föreslagna initiativet ses över för att så småningom omfatta sociala mål och socialt hållbara verksamheter enligt översynsklausulen.

   Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna då det kräver att den fastställda, miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheten måste utföras med respekt för vissa minimigarantier gällande samhällsansvar och bolagsstyrning.

4.    BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget innehåller en artikel om inrättande av en plattform för hållbar finansiering. Denna plattform kommer att hjälpa kommissionen i den stegvisa utvecklingen och uppdateringen av klassifikationssystemet. Den kommer att utföra andra uppgifter som är nödvändiga för att uppnå målen i handlingsplanen för hållbar finansiering, och särskilt ge kommissionen råd om behovet av att ändra den ram som anges i detta förslag. Den kommer även att ha i uppdrag att övervaka kapitalflödena mot hållbara investeringar och regelbundet rapportera om detta till kommissionen.

De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av EU:s hållbarhetstaxonomi för att säkerställa att den kan användas av finansinstitut, är tillämplig på finansiella produkter och följer EU:s finansiella lagstiftning. De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att spela en viktig roll i arbetet med att säkerställa att EU:s hållbarhetstaxonomi tas fram på ett sådant sätt att den kan användas för analys av klimatscenarier och, i ett senare skede, för klimatrelaterad stresstestning. För att kunna utföra dessa och andra uppgifter skulle varje myndighet behöva ytterligare en heltidsanställd från och med 2020, då de olika bestämmelserna i förslaget förväntas träda i kraft.

Det bör noteras att de europeiska tillsynsmyndigheternas eventuella budgetanspråk fortfarande kommer att vara föremål för samtliga ansvarighets- och revisionsmekanismer i deras föreskrifter som rör utarbetande, antagande och genomförande av deras årliga budgetar. Dessutom kommer det årliga beslutet om EU:s balanserande bidrag till de europeiska tillsynsmyndigheterna och deras tjänsteförteckningar (t.ex. beslut om antalet anställda) fortfarande att behöva godkännas av Europaparlamentet och rådet, och vara föremål för beviljande av ansvarsfrihet från Europaparlamentet på rekommendation från rådet.

Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer också att vara nära delaktig i arbetet med hållbar finansiering, i synnerhet genom att tillhandahålla sin tekniska kunskap inom olika miljöområden för att utveckla och underhålla EU:s hållbarhetstaxonomi för alla klimatrelaterade frågor och miljöfrågor. EEA kommer också att samla in och tillhandahålla uppgifter om investeringsbehov och investeringsflöden i EU:s medlemsstater som en del av observationsgruppen för hållbar finansiering, och ge EU-medlemsstaterna råd så att de kan utveckla sina strategier för koldioxidsnåla och hållbara investeringar. För att kunna utföra dessa och andra uppgifter skulle EEA behöva ytterligare två heltidsanställda från och med 2020.

Europeiska kommissionen kommer att ansvara för skötseln av plattformen (t.ex. organisera dess sammanträden och eventuella arbetsgruppers sammanträden, rapportera om resultaten, utarbeta lagförslag, samarbeta med de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA, upprätthålla ett it-baserat samarbetsverktyg, ge ekonomisk ersättning till experter, utföra andra sekreteraruppgifter etc.). För att kunna utföra dessa och andra uppgifter skulle kommissionen behöva tio heltidsanställda från och med 2020 (åtta handläggare och två assistenter).

De ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av detta förslag förklaras i detalj i den finansieringsöversikt som åtföljer detta förslag.

Det bör noteras att informationen i finansieringsöversikten stämmer överens med förslaget till den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020.

5.    ÖVRIGA INSLAG

   Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De enhetliga kriterierna för att avgöra vad som utgör miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter kommer att utvecklas och göras tillämpliga i praktiken genom efterföljande delegerade akter, som kommer att definiera de tekniska granskningskriterierna. Dessa delegerade akter kommer att genomgå vederbörliga konsekvensbedömningar. Utvecklingen av de tekniska granskningskriterierna kommer särskilt att ta hänsyn till hur de påverkar konkurrensen inom och mellan industrier, befintliga gröna finansiella produkter och marknader samt likviditeten på finansmarknader liksom de potentiella riskerna för att utfärda inkonsekventa incitament.

Utvärderingar och rapporter planeras till vart tredje år efter ikraftträdandet av denna förordning. Kommissionen ska offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning där den utvärderar hur arbetet med att ta fram tekniska granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter har fortskridit och det möjliga behovet att se över kriterierna i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar.

Kommissionen bör också bedöma huruvida det är lämpligt att inrätta en kontrollmekanismen för att kontrollera om kriterierna för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar faktiskt tillämpas.

Slutligen bör kommissionen utvärdera huruvida det är lämpligt att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till andra hållbarhetsmål, i synnerhet sociala mål, liksom användningen av det gemensamma begreppet miljömässigt hållbar investering i unionsrätten och på medlemsstatsnivå.

Alla framtida lagförslag från kommissionen som föreskriver en bindande användning av EU-klassifikationen av miljömässigt hållbara verksamheter inom fler områden kommer att genomgå konsekvensbedömningar, i linje med principerna om bättre lagstiftning.

Kommissionen ska vidarebefordra sin rapport till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska lägga fram ett förslag till ändring av denna förordning enligt vad som är lämpligt.

   Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 anges förordningens syfte och tillämpningsområde.

I detta förslag inrättas ramen för enhetliga kriterier för att fastställa om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar, uteslutande i syfte att avgöra hur pass hållbar en investering är.

Detta förslag utgör grunden för att slå fast den miljömässiga hållbarheten hos ekonomiska verksamheter, snarare än hos företag eller tillgångar. Det harmoniserar därför inte metoden för att avgöra den miljömässiga hållbarheten hos en investering i vissa företag eller tillgångar. De enhetliga kriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter kommer dock att göra det möjligt att avgöra hur pass miljömässigt hållbart ett visst företag är för investeringsändamål. Om ett företag endast bedriver miljömässigt hållbara verksamheter anses en investering i detta företag vara miljömässigt hållbar. På så sätt kommer en andel av detta företag att vara en miljömässigt hållbar tillgång. Företag som bedriver flera verksamheter och där endast vissa av dem är miljömässigt hållbara kan ha olika grader av miljömässig hållbarhet, som till exempel kan avgöras baserat på den andel av omsättningen som härrör från hållbara verksamheter jämfört med andra verksamheter. De tillgångar som används för att endast finansiera företagets miljömässigt hållbara verksamheter (t.ex. vissa typer av obligationer) kommer att anses vara miljömässigt hållbara investeringar, medan andra tillgångar kan ha en annan grad av miljömässig hållbarhet. Graden av miljömässig hållbarhet kan på liknande sätt avgöras för investeringsportföljer som består av flera företag, vilket kommer att skapa incitament för investeringar i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, utan att bestraffa eller avskräcka investeringar i andra ekonomiska verksamheter.

Denna förordning är tillämplig på medlemsstaterna och unionen när det gäller marknadsföringskrav för marknadsaktörer och erbjudanden som rör finansiella produkter eller företagsobligationer som har till syfte att uppnå miljömål, i synnerhet i samband med märkning.

I denna förordning fastställs inte någon märkning för hållbara finansiella produkter. I stället föreskriver den en ram för fastställande av vilka kriterier som ska beaktas när man inrättar sådana märkningar på nationell nivå eller EU-nivå. Således hindrar denna förordning inte medlemsstaterna från att behålla, eller vidareutveckla, märkningssystem – så länge som de uppfyller kriterierna i denna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Om en märkning för finansiella produkter tas fram inom ramen för miljömärkesförordningen i framtiden kan redan existerande nationella märkningssystem samexistera med det miljömärket, under förutsättning att de uppfyller kraven i artikel 11 i miljömärkesförordningen.

Detta förslag är kopplat till förslaget till förordning om förbättring av informationskraven om hållbarhet [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende om hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].

Denna förordning kräver att de finansmarknadsaktörer som är föremål för de informationskrav som anges i den föreslagna förordningen om förbättring av informationskraven om hållbarhet som tas upp ovan (t.ex. fondförvaltare) förmedlar graden av miljömässig hållbarhet för de finansiella produkter som de påstår har till syfte att uppnå miljömål.

Om en fondförvaltare erbjuder en fond genom att påstå att det är en ”grön fond” måste fondförvaltaren för just den fonden ange hur och i vilken utsträckning kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter användes för att avgöra investeringens miljömässiga hållbarhet i fondens dokument med förhandsinformation.

Omfattningen för detta krav kommer att specificeras genom delegerade akter när väl de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter har utvecklats.

Informationskravet kommer att hjälpa investerarna att förstå en finansiell produkts grad av miljömässig hållbarhet bättre, och kunna jämföra dem lättare innan de fattar sina investeringsbeslut.

Denna förordning innehåller bestämmelser som skapar en ram för utvecklingen av de tekniska granskningskriterier som ligger till grund för inrättandet av klassifikationen av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Den föreskriver ett gradvist ikraftträdande av förordningen först när klassifikationskriterierna för varje miljömål är tillräckligt mogna och stabila, genom att säkerställa en samrådsprocess med berörda parter för att skapa acceptans och en god förståelse för konceptet bland berörda finansmarknadsaktörer.

Artikel 2 innehåller definitioner av de begrepp som används i denna förordning.

Definitionerna av finansmarknadsaktörer och av finansiella produkter är de som anges i förslaget till förordning om förbättring av informationskraven om hållbarhet.

I artikel 3 anges kriterierna för att fastställa om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar i syfte att avgöra hur pass miljömässigt hållbar en investering är. Dessa kriterier kräver att den ekonomiska verksamheten väsentligen bidrar till ett eller flera miljömål och inte avsevärt skadar något av de andra. Genom att erkänna de principer som slås fast i den europeiska pelaren för sociala rättigheter kräver de också att den ekonomiska verksamheten utförs i enlighet med internationella miniminormer för sociala aspekter och arbete.

När väl kommissionen via delegerade akter specificerar de tekniska granskningskriterierna för att avgöra vad som utgör ett väsentligt bidrag till ett miljömål och vad som innebär avsevärd skada på andra mål, gäller även de kriterierna.

I artikel 4 fastställs skyldigheter för medlemsstater och finansmarknadsaktörer att använda de kriterier som fastställs i artikel 3 i specifika fall.

I artikeln föreskrivs att både medlemsstaterna och unionen ska använda de enhetliga kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter när de fastställer kraven på marknadsföring av finansiella produkter eller företagsobligationer som miljömässigt hållbara, i synnerhet i samband med märkningssystem (t.ex. för gröna obligationer). Den innehåller ett informationskrav för fondförvaltare och institutionella investerare som erbjuder finansiella produkter som marknadsförs som miljömässigt hållbara eller som investeringar med liknande egenskaper, vars omfattning kommer att specificeras närmare i kommissionens delegerade akter.

I enlighet med artikel 18 blir dessa krav tillämpliga först när kommissionen specificerar de tekniska kriterier som ska användas för att avgöra när en verksamhet väsentligen bidrar till ett visst miljömål och inte orsakar avsevärd skada på de andra målen.

I artikel 5 fastställs att miljömålen i denna förordning är följande: 1) Begränsning av klimatförändringarna, 2) anpassning till klimatförändringarna, 3) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, 4) övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall, 5) förebyggande och kontroll av föroreningar, 6) skydd av sunda ekosystem.

Artiklarna 6–11 definierar vidare kriterierna för ett väsentligt bidrag till varje miljömål.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att specificera tekniska granskningskriterier för vad som kvalificerar sig som ett väsentligt bidrag till ett visst miljömål för en viss ekonomisk verksamhet och vad som anses orsaka avsevärd skada på andra mål.

I varje artikel anges datumet för antagande av den relevanta delegerade akten för att möjliggöra en stegvis utveckling av EU-klassifikationen baserat på de tekniska granskningskriterierna. De som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringarna kommer att antas först (i december 2019). De som rör de övriga målen kommer att inrättas stegvis och tillämpas senast i december 2021 (övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall liksom förebyggande och kontroll av utsläpp) och senast i december 2022 (hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser och skydd av sunda ekosystem).

I artikel 12 anges närmare bestämmelser för kriterierna för fastställande av när en ekonomisk verksamhet skadar något miljömål avsevärt.

I artikel 13 anges minimigarantier genom en hänvisning till de principer och rättigheter som anges i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet.

I artikel 14 beskrivs kommissionens befogenhet ytterligare genom fastställande av kraven för de tekniska granskningskriterier som ska inrättas genom delegerade akter.

I synnerhet krävs det att dessa kriterier utgår från standarder och märkningar som redan finns på unionsnivå genom att fastställa hållbarhetskriterier i andra sammanhang (såsom produktmärkning, miljöskydd etc.) Eftersom dessa standarder inte automatiskt kan användas för investeringsbara tillgångar bör de tekniska kriterierna göra dem tillämpningsbara för investeringsändamål.

Dessa kriterier bör också beakta kraven i befintlig EU-lagstiftning, i synnerhet för att avgöra de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på ett miljömål. Detta innebär en bedömning av huruvida de befintliga kraven är tillräckliga för detta syfte eller inte.

De tekniska granskningskriterierna bör vara praktiskt genomförbara, lätta att tillämpa och kontrollerbara med rimliga efterlevnadskostnader, och ge tillräcklig klarhet angående rättsläget.

I samband med fastställandet av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen bedöma användningen av andra möjliga behörighetskriterier per ekonomisk sektor och delsektor, och bör sträva efter att säkerställa att det i stort sett är lika lätt för en ekonomisk aktör att bedriva en verksamhet som kan betraktas som hållbar inom alla sektorer.

Kommissionen bör också ta hänsyn till dessa kriteriers potentiella inverkan på värderingen av de tillgångar som fram till antagandet av de tekniska granskningskriterierna ansågs vara ”gröna” tillgångar enligt befintlig marknadspraxis. Den bör bedöma huruvida dessa kriterier för hållbara verksamheter ger upphov till strandade tillgångar och risken för att vissa tillgångar förlorar värde som ett resultat av övergången till en mer hållbar ekonomi, liksom risken för att tillhandahålla inkonsekventa incitament.

De tekniska granskningskriterierna bör också ta hänsyn till möjlig inverkan på marknadslikviditeten och konkurrensen.

I artikel 15 krävs det att kommissionen inrättar en plattform för hållbar finansiering bestående av experter som ska ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterierna. Plattformen kommer att ta formen av en expertgrupp inom kommissionen som inrättas i enlighet med de övergripande reglerna om expertgrupper, och kommer att ersätta den expertgrupp som tidigare inrättats med liknande uppgifter.

I artikel 16 regleras utövandet av delegerade befogenheter.

Artikel 17 innehåller en översynsklausul som kräver att kommissionen ska offentliggöra en rapport där den utvärderar genomförandet av denna förordning och det möjliga behovet av att ändra den senast den 31 december 2021 och vart tredje år därefter.

I artikel 18 fastställs datumet för denna förordnings ikraftträdande och direkta tillämplighet.

Den skjuter upp tillämpningen av förordningen till ett datum efter det att de delegerade akter som inrättar de tekniska granskningskriterierna för varje miljömål har antagits. Med avseende på vart och ett av miljömålen kommer bestämmelserna med anknytning till varje miljömål att bli tillämpliga först sex månader efter det att de tekniska granskningskriterierna har inrättats för att ge de berörda marknadsaktörerna tillräckligt med tid för att förbereda sig.

2018/0178 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande, 18

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 19 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen syftar till att inrätta en inre marknad som ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bland annat bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.

(2)Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en ny ram för global hållbar utveckling: Agenda 2030 för hållbar utveckling 20 , med mål för hållbar utveckling som omfattar tre hållbarhetspelare: miljö, sociala aspekter och ekonomi/styrning. Kommissionens meddelande från 2016 om de nästa stegen för en hållbar europeisk framtid 21 kopplar målen för hållbar utveckling till unionens politiska ram för att säkerställa att alla unionens åtgärder och politiska initiativ, inom unionen och globalt sett, tar hänsyn till målen för hållbar utveckling redan från början. Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2017 22 bekräftade unionens och medlemsstaternas engagemang för att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, omfattande, integrerat och effektivt sätt och i nära samarbete med sina partner och andra intressenter.

(3)2016 undertecknade rådet Parisavtalet om klimatförändringar 23 på unionens vägnar. I artikel 2.1 c i Parisavtalet om klimatförändringar fastställs målet att förstärka åtgärderna mot klimatförändringarna, bland annat genom att göra finansflöden förenliga med en riktning mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

(4)Hållbarhet och övergången till en koldioxidsnål och klimatresilient samt mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi är avgörande för att säkerställa att unionens ekonomi är konkurrenskraftig i det långa loppet. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för EU-projektet och den sociala och ekologiska dimensionen erkänns i EU-fördragen.

(5)I december 2016 gav kommissionen en högnivågrupp i uppdrag att ta fram en övergripande och heltäckande unionsstrategi om hållbar finansiering. I den rapport från högnivågruppen som offentliggjordes den 31 januari 2018 24 efterlyser man ett tekniskt robust klassifikationssystem på unionsnivå för att klargöra vilka verksamheter som är ”gröna” eller ”hållbara”, med utgångspunkt i att begränsa klimatförändringarna.

(6)I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt 25 , som innehöll en ambitiös och heltäckande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen i den handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå hållbar tillväxt för alla. Inrättandet av ett enhetligt klassifikationssystem för hållbar verksamhet är den viktigaste och mest brådskande åtgärd som planeras i handlingsplanen. I handlingsplanen slås det fast att en styrning av kapitalflöden mot mer hållbar verksamhet måste bygga på en gemensam definition av begreppet ”hållbar”. Som ett första steg bör tydlig vägledning om vilka typer av verksamheter som bidrar till miljömål hjälpa investerare att informera sig om investeringar som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Ytterligare vägledning om verksamheter som bidrar till andra hållbarhetsmål, även sociala mål, kan komma att tas fram i ett senare skede.

(7)I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU 26 efterlystes ökad finansiering från den privata sektorn för miljö- och klimatrelaterade utgifter, i synnerhet genom att inrätta incitament och metoder som sporrar företagen till att mäta såväl miljökostnaderna för sin verksamhet som vinsterna av att använda miljötjänster.

(8)För att unionen ska uppnå målen för hållbar utveckling krävs det att man styr kapitalflöden mot hållbara investeringar. Det är viktigt att dra full nytta av den inre marknadens potential för att uppnå dessa mål. Det är också viktigt att se till att kapitalflöden som styrs mot hållbara investeringar inte stöter på problem på den inre marknaden.

(9)Att erbjuda finansiella produkter som har till syfte att uppnå miljömässigt hållbara mål är ett effektivt sätt att styra privata investeringar mot hållbara verksamheter. Nationella krav för att marknadsföra finansiella produkter och företagsobligationer som hållbara investeringar, i synnerhet krav som tillåter att de berörda marknadsaktörerna använder en nationell märkning, syftar till att förbättra investerarnas förtroende, skapa synlighet och motarbeta risken för ”grönmålning”. Grönmålning innebär att man får en orättvis konkurrensfördel genom att marknadsföra en finansiell produkt som miljövänlig när den i själva verket inte uppfyller grundläggande miljönormer. I nuläget har ett fåtal medlemsstater egna märkningssystem. Dessa bygger på olika taxonomier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Med tanke på de politiska åtagandena inom ramen för Parisavtalet och på unionsnivå är det sannolikt att fler och fler medlemsstater kommer att inrätta märkningssystem eller andra krav för marknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara. I samband med detta skulle medlemsstaterna använda sina egna nationella taxonomier för att fastställa vilka investeringar som kvalificerar sig som hållbara. Om sådana nationella krav baseras på olika kriterier i fråga om vilka ekonomiska verksamheter som kvalificerar sig som miljömässigt hållbara kommer investerare att avskräckas från att investera över gränserna då det är svårt att jämföra olika investeringsmöjligheter. Dessutom skulle ekonomiska aktörer som vill locka till sig investeringar från hela unionen behöva uppfylla olika kriterier i olika medlemsstater för att deras verksamheter ska kvalificera sig som miljömässigt hållbara för att beviljas de olika märkningarna. Bristen på enhetliga kriterier kommer därför att öka kostnaderna och skapa ett mycket negativt incitament för ekonomiska aktörer på grund av detta hinder för att få tillträde till gränsöverskridande kapitalmarknader för hållbara investeringar. Hindren för att få tillgång till gränsöverskridande kapitalmarknader för att erhålla finansiering för hållbara projekt förväntas bli ännu större. Kriterierna för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar bör därför harmoniseras på unionsnivå för att avlägsna hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana uppstår i framtiden. Med en sådan harmonisering kommer det att bli lättare för ekonomiska aktörer att skaffa finansiering för sina gröna verksamheter över gränserna, eftersom deras ekonomiska verksamheter kan jämföras mot enhetliga kriterier för att väljas ut som underliggande tillgångar för miljömässigt hållbara investeringar. Den kommer därför att göra det lättare att locka investeringar över unionens gränser.

(10)Om marknadsaktörerna inte förklarar för investerarna hur de verksamheter som de investerar i bidrar till miljömålen, eller om de använder olika koncept för att förklara vad som utgör en ”hållbar” ekonomisk verksamhet, kommer det att bli alltför besvärligt för investerarna att kontrollera och jämföra dessa olika finansiella produkter. Det har konstaterats att detta avskräcker investerare från att investera i gröna finansiella produkter. Dessutom har bristen på förtroende bland investerarna mycket negativa effekter för marknaden för hållbara investeringar. Det har dessutom visat sig att nationella regler eller marknadsbaserade initiativ för att ta itu med denna fråga nationellt har lett till en fragmentering av den inre marknaden. Om finansmarknadsaktörerna informerar om hur de finansiella produkter som de påstår är miljövänliga uppfyller miljömålen, och om de i sådana situationer använder gemensamma kriterier för vad som är en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet i hela unionen, kommer det att bli lättare för investerarna att jämföra miljövänliga investeringsmöjligheter över gränserna. De kommer att investera i gröna finansiella produkter med större tillförsikt i hela unionen, vilket kommer att förbättra den inre marknadens funktion.

(11)För att ta itu med befintliga hinder för den inre marknadens funktion och förhindra att sådana hinder uppstår i framtiden bör det krävas att medlemsstaterna använder ett gemensamt koncept för miljömässigt hållbara investeringar när de fastställer krav för marknadsaktörer i syfte att märka finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara på nationell nivå. Av samma skäl bör fondförvaltare och institutionella investerare som framhåller sig själva som att de eftersträvar miljömål använda samma koncept för miljömässigt hållbara investeringar när de berättar hur de eftersträvar dessa mål.

(12)Genom att inrätta kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter kan man uppmuntra företag att frivilligt lämna ut uppgifter på sina webbplatser om sina miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Denna information kommer inte bara att hjälpa berörda finansmarknadsaktörer att lätt hitta information om vilka företag som bedriver miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, utan kommer också att göra det lättare för dessa företag att skaffa finansiering för sina gröna verksamheter.

(13)En klassifikation på unionsnivå av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen. Enhetliga rättsliga krav för att betrakta investeringar som miljömässigt hållbara investeringar, baserat på enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att möjliggöra sådana investeringar.

(14)När det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen har politiska åtgärder såsom inrättandet av en europeisk fond för strategiska investeringar visat sig vara ett effektivt bidrag till att styra privata investeringar, tillsammans med offentliga finanser, mot hållbara investeringar. I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1017 27 nämns ett fyrtioprocentigt klimatinvesteringsmål för infrastruktur- och innovationsprojekt inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar. Gemensamma kriterier för ekonomiska verksamheters hållbarhet skulle kunna underbygga liknande framtida unionsinitiativ som stöder investeringar som eftersträvar klimatrelaterade mål eller andra miljömål.

(15)För att undvika marknadsfragmentering liksom att konsumenternas intressen lider skada på grund av olikartade begrepp för vad som utgör miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör de nationella krav som marknadsaktörer bör följa när de vill marknadsföra finansiella produkter eller företagsobligationer som miljömässigt hållbara bygga på de enhetliga kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Dessa marknadsaktörer inkluderar finansmarknadsaktörer som erbjuder ”gröna” finansiella produkter och icke-finansiella företag som emitterar ”gröna” företagsobligationer.

(16)För att undvika att skada konsumenternas intressen bör fondförvaltare och institutionella investerare som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara informera om hur och i vilken utsträckning kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter används för att avgöra hur pass miljömässigt hållbara investeringarna är. Den information som förmedlas bör göra det möjligt för investerare att förstå den andel av finansieringen som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som en procentandel av alla ekonomiska verksamheter, och således investeringens grad av miljömässig hållbarhet. Kommissionen bör specificera de uppgifter som måste offentliggöras för detta ändamål. Dessa uppgifter bör göra det lätt för nationella behöriga myndigheter att kontrollera om informationskravet följs och att verkställa denna skyldighet i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

(17)För att undvika att informationskravet kringgås bör denna skyldighet också gälla om finansiella produkter erbjuds som produkter med liknande egenskaper som miljömässigt hållbara investeringar, inklusive sådana som har miljöskydd som sitt mål i bredare bemärkelse. Finansmarknadsaktörer bör inte behöva investera i enbart miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som fastställs i enlighet med de tekniska granskningskriterierna i denna förordning. De bör uppmuntras att informera kommissionen om de anser att en ekonomisk verksamhet som inte uppfyller de tekniska granskningskriterierna i denna förordning, eller för vilken sådana tekniska granskningskriterier ännu inte har fastställts, bör betraktas som miljömässigt hållbar, för att hjälpa kommissionen att utvärdera om det är lämpligt att komplettera eller uppdatera de tekniska granskningskriterierna.

(18)För att kunna avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar bör en uttömmande förteckning av miljömål upprättas.

(19)Miljömålet att skydda sunda ekosystem bör tolkas med hänsyn tagen till unionens relevanta lagstiftningsinstrument och andra instrument, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG 28 , rådets direktiv 92/43/EEG 29 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 30 , EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 31 , EU:s strategi för grön infrastruktur, rådets direktiv 91/676 32 , Europaparlamentets och rådets förordning nr 511/2014 33 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 34 , handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel 35 och handlingsplanen mot olaglig handel med vilda djur och växter 36 .

(20)För varje miljömål bör det fastställas enhetliga kriterier för ekonomiska verksamheter som anses bidra väsentligt till det målet. Ett inslag i dessa enhetliga kriterier bör vara att undvika avsevärd skada på något av de miljömål som anges i denna förordning. Syftet är att undvika att investeringar betraktas som miljömässigt hållbara trots att de ekonomiska verksamheter som gynnas av dessa investeringar skadar miljön i en utsträckning som väger tyngre än deras bidrag till ett miljömål. Villkoren för ett väsentligt bidrag och för att inte orsaka avsevärd skada bör möjliggöra investeringar i miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter för att faktiskt bidra till miljömålen.

(21)Mot bakgrund av det gemensamma åtagandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att följa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att stödja hållbar tillväxt för alla och för att erkänna betydelsen av internationella miniminormer för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, bör efterlevnaden av minimigarantier vara ett krav för att ekonomiska verksamheter ska kvalificera sig som miljömässigt hållbara. Av denna anledning bör ekonomiska verksamheter bara kvalificera sig som miljömässigt hållbara om de bedrivs med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (nedan kallad ILO) förklaring om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet och de åtta grundläggande ILO-konventionerna. I de grundläggande ILO-konventionerna definieras de mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter som företag måste följa. Flera av dessa internationella normer slås också fast i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet förbudet mot slaveri och tvångsarbete och principen om icke-diskriminering. Dessa minimigarantier påverkar inte tillämpningen av striktare krav gällande miljö, hälsa och säkerhet samt social hållbarhet som anges i unionsrätten, i tillämpliga fall.

(22)Med tanke på de specifika tekniska uppgifter som behövs för att bedöma en ekonomisk verksamhets miljöpåverkan och den snabbt föränderliga vetenskapen och tekniken bör kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter anpassas regelbundet efter sådana förändringar. För att kriterierna ska vara uppdaterade, baserat på vetenskapliga bevis och bidrag från experter liksom från berörda parter, bör villkoren för väsentligt bidrag och avsevärd skada specificeras närmare för olika ekonomiska verksamheter och bör uppdateras regelbundet. För detta ändamål bör detaljerade och kalibrerade tekniska granskningskriterier fastställas av kommissionen för olika ekonomiska verksamheter, på grundval av tekniska synpunkter från en flerpartsplattform för hållbar finansiering.

(23)Vissa ekonomiska verksamheter har en negativ inverkan på miljön, och ett väsentligt bidrag till ett eller flera miljömål kan uppnås genom att minska den inverkan. För dessa ekonomiska verksamheter bör man fastställa tekniska granskningskriterier som kräver en väsentlig förbättring av miljöprestandan jämfört med bland annat industrigenomsnittet. Dessa kriterier bör också ta hänsyn till en specifik ekonomisk verksamhets långsiktiga inverkan.

(24)En ekonomisk verksamhet bör inte betraktas som miljömässigt hållbar om den skadar miljön mer än den gynnar den. De tekniska granskningskriterierna bör fastställa de minimikrav som är nödvändiga för att undvika avsevärd skada på övriga mål. När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna bör den säkerställa att de baseras på tillgängliga vetenskapliga bevis och att de uppdateras regelbundet. Om den vetenskapliga utvärderingen inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig visshet bör försiktighetsprincipen gälla, i linje med artikel 191 i EUF-fördraget.

(25)När kommissionen fastställer och uppdaterar de tekniska granskningskriterierna bör den beakta relevant unionsrätt, liksom icke-lagstiftningsinstrument på unionsnivå som redan finns, inklusive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 37 , EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning 38 , EU:s kriterier för grön offentlig upphandling 39 och det pågående arbetet med regler för produkters och organisationers miljöavtryck 40 . För att undvika onödiga avvikelser från klassifikationer av ekonomiska verksamheter som redan används för andra ändamål bör kommissionen även ta hänsyn till statistiska klassifikationer med anknytning till miljöindustrin, nämligen klassifikationen av miljöskyddsaktiviteter (Cepa) och klassifikationen av resurshanteringsaktiviteter (CReMA) 41 .

(26)Vid fastställande och uppdatering av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen även beakta infrastruktursektorns särdrag och ta hänsyn till miljörelaterade, sociala och ekonomiska externaliteter i en lönsamhetsanalys. I detta avseende bör kommissionen beakta det arbete som utförs av internationella organisationer, såsom OECD, relevant unionsrätt och unionsnormer, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG 42 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU 43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 44 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 45 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 46 och aktuella metoder. I detta sammanhang bör de tekniska granskningskriterierna främja lämpliga ramar för styrning som integrerar faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, som tas upp i de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar 47 , i alla stadier av ett projekts livscykel.

(27)För att undvika att snedvrida konkurrensen i samband med anskaffandet av finansiering för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör de tekniska granskningskriterierna se till att alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor kan kvalificera sig som miljömässigt hållbara och behandlas lika om de bidrar lika mycket till ett eller flera av de miljömål som slås fast i denna förordning. Den potentiella kapaciteten att bidra till de miljömålen kan dock variera mellan sektorer, vilket bör återspeglas i kriterierna. Inom varje sektor bör dock dessa kriterier inte ge vissa ekonomiska verksamheter orättvisa nackdelar jämfört med andra, om de förstnämnda bidrar till miljömålen i samma utsträckning som de sistnämnda.

(28)Vid fastställandet av de tekniska granskningskriterierna bör kommissionen bedöma huruvida de kriterierna beträffande miljömässigt hållbara verksamheter kan leda till strandade tillgångar eller skapa inkonsekventa incitament, och huruvida de kan påverka likviditeten på finansmarknaderna negativt.

(29)För att undvika överdrivet betungande efterlevnadskostnader för de ekonomiska aktörerna bör kommissionen fastställa tekniska granskningskriterier som ger tillräcklig klarhet angående rättsläget, är praktiskt genomförbara, lätta att tillämpa och vars efterlevnad kan kontrolleras med rimliga efterlevnadskostnader.

(30)För att säkerställa att investeringarna styrs mot ekonomiska verksamheter som har störst positiv inverkan på miljömålen bör kommissionen prioritera att inrätta tekniska granskningskriterier för de ekonomiska verksamheter som potentiellt kan bidra mest till miljömålen.

(31)Lämpliga tekniska granskningskriterier bör fastställas för transportsektorn, även för mobila tillgångar, som bör ta hänsyn till att transportsektorn, inklusive internationell sjöfart, står för nästan 26 % av de totala växthusgasutsläppen i unionen. Såsom slås fast i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt 48 står transportsektorn för omkring 30 % av de ytterligare årliga investeringar som behövs för hållbar utveckling i unionen, bland annat genom ökad elektrifiering eller en övergång till renare transportsätt genom att främja trafikomställningar och trafikledning.

(32)Det är särskilt viktigt att kommissionen, när den förbereder utarbetandet av de tekniska granskningskriterierna, anordnar lämpliga samråd i linje med kraven på bättre lagstiftning. Arbetet med att inrätta och uppdatera de tekniska granskningskriterierna bör också involvera berörda parter och bygga på råd från experter med styrkt kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena. Därför bör kommissionen inrätta en plattform för hållbar finansiering. Denna plattform bör bestå av experter som representerar både den privata och den offentliga sektorn. Representanterna från offentlig sektor bör inkludera experter från Europeiska miljöbyrån, de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska investeringsbanken. Experter från den privata sektorn bör inkludera representanter för berörda parter, bland annat finansmarknadsaktörer, universitet, forskningsinstitut, sammanslutningar och organisationer. Plattformen bör ge kommissionen råd angående utveckling, analys och översyn av de tekniska granskningskriterierna, inklusive deras potentiella inverkan på värderingen av tillgångar som fram till antagandet av de tekniska granskningskriterierna ansågs vara ”gröna” tillgångar enligt befintlig marknadspraxis. Plattformen bör också ge råd till kommissionen om huruvida de tekniska granskningskriterierna är lämpliga för ytterligare användningsområden i framtida politiska initiativ på EU-nivå som strävar efter att underlätta hållbara investeringar.

(33)För att specificera kraven i denna förordning, och framför allt för att fastställa och uppdatera detaljerade och tekniska granskningskriterier för olika ekonomiska verksamheter när det gäller vad som utgör ett väsentligt bidrag till och avsevärd skada på miljömålen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen avseende de uppgifter som krävs för att följa informationskravet i artikel 4.3, liksom de tekniska granskningskriterier som nämns i artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. I synnerhet, för att säkerställa lika stor delaktighet vid förberedelsen av delegerade akter, bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och Europaparlamentets och rådets experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med att förbereda delegerade akter.

(34)För att ge de berörda aktörerna tillräckligt med tid för att bekanta sig med de kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som anges i denna förordning och förbereda sig inför tillämpningen av dessa bör skyldigheterna i denna förordning bli tillämpliga, för varje miljömål, sex månader efter det att de berörda tekniska granskningskriterierna har antagits.

(35)Tillämpningen av denna förordning bör ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Översynen bör också inkludera en bedömning av huruvida denna förordnings tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta mål för social hållbarhet.

(36)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, på grund av behovet av att införa enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde

1.I denna förordning fastställs kriterierna för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar för att fastställa hur pass miljömässigt hållbar en investering är.

2.Denna förordning ska tillämpas på

(a)åtgärder som antas av medlemsstaterna eller unionen som ställer krav på marknadsaktörer med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara,

(b)finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar eller som investeringar med liknande egenskaper.

Artikel 2
Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)miljömässigt hållbar investering: investering som finansierar en eller flera ekonomiska verksamheter som inom ramen för denna förordning kvalificerar sig som miljömässigt hållbara.

(b)finansmarknadsaktör: finansmarknadsaktör enligt definitionen i artikel 2 a i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].

(c)finansiella produkter: finansiella produkter enligt definitionen i artikel 2 j i [kommissionens förslag till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341].

(d)begränsning av klimatförändringar: arbetet med att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C över de förindustriella nivåerna och strävan efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna.

(e)anpassning till klimatförändringar: arbetet med att anpassa sig till det faktiska och förväntade klimatet och dess effekter.

(f)växthusgas: växthusgas som finns förtecknad i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 49 .

(g)cirkulär ekonomi: upprätthållande av värdet på produkter, material och resurser inom ekonomin så länge som möjligt, och minimering av avfallet, även genom tillämpning av den avfallshierarki som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG 50 .

(h)förorening:

i)direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme, buller eller andra föroreningar till luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, kan medföra skador på materiell egendom, kan medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön,

ii)när det gäller den marina miljön, förorening enligt definitionen i artikel 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG 51 .

(i)sunda ekosystem: ekosystem som befinner sig i ett gott fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd eller har god fysisk, kemisk och biologisk kvalitet.

(j)energieffektivitet: mer effektiv användning av energi i alla steg av energikedjan, från produktion till slutlig förbrukning.

(k)god miljöstatus: god miljöstatus enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.

(l)marina vatten: marina vatten enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/56/EG.

(m)ytvatten, inlandsvatten, vatten i övergångszon och kustvatten: samma betydelse som i artikel 2.1, 2.3, 2.6 och 2.7 i direktiv 2000/60/EG 52 .

(n)hållbart skogsbruk: användning av skogar och skogsbevuxen mark på ett sätt och med en intensitet som gör att de behåller sin biologiska mångfald, avkastning, förmåga till återväxt, livskraft och kapacitet att för närvarande och i framtiden fullgöra sina relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala uppgifter på lokal, nationell och global nivå, utan att skada andra ekosystem.

Kapitel II

Miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter

Artikel 3
Kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter

För att fastställa en investerings grad av miljömässig hållbarhet ska den ekonomiska verksamheten anses vara miljömässigt hållbar om denna verksamhet uppfyller samtliga följande kriterier:

(a)Den ekonomiska verksamheten bidrar väsentligt till ett eller flera av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artiklarna 6–11.

(b)Den ekonomiska verksamheten skadar inte avsevärt något av miljömålen i artikel 5 i enlighet med artikel 12.

(c)Den ekonomiska verksamheten utförs i överensstämmelse med de minimigarantier som fastställs i artikel 13.

(d)Den ekonomiska verksamheten överensstämmer med de tekniska granskningskriterierna, i de fall kommissionen har specificerat sådana i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.

Artikel 4
Användning av kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter

1.Medlemsstaterna ska tillämpa kriterierna för fastställande av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter i artikel 3 i samband med alla åtgärder som föreskriver krav på marknadsaktörer avseende finansiella produkter eller företagsobligationer som marknadsförs som ”miljömässigt hållbara”. 

2.Finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter som miljömässigt hållbara investeringar, eller som investeringar med liknande egenskaper, ska lämna ut information om hur och i vilken utsträckning kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt artikel 3 används för att avgöra investeringens grad av miljömässig hållbarhet. Om finansmarknadsaktörerna anser att en ekonomisk verksamhet som inte uppfyller de tekniska granskningskriterierna i denna förordning, eller för vilken sådana tekniska granskningskriterier ännu inte har fastställts, bör betraktas som miljömässigt hållbar, kan de informera kommissionen.

3.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera punkt 2 för att specificera vilka uppgifter som krävs för att följa den punkten, med beaktande av de tekniska granskningskriterier som anges i denna förordning. Dessa uppgifter ska göra det möjligt för investerare att fastställa

(a)hur stor procentandel av innehavet som hänför sig till företag som bedriver miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter,

(b)andelen av investeringen som finansierar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som en procentandel av alla ekonomiska verksamheter.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akten i enlighet med punkt 3 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020. Kommissionen kan komma att ändra den delegerade akten, i synnerhet mot bakgrund av ändringsförslag som rör de delegerade akter som antagits i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2.

Artikel 5
Miljömål

För tillämpningen av denna förordning utgörs miljömålen av följande:

(1)Begränsning av klimatförändringarna.

(2)Anpassning till klimatförändringarna.

(3)Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

(4)Övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall.

(5)Förebyggande och begränsning av föroreningar.

(6)Skydd av sunda ekosystem.

Artikel 6
Väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringarna

1.En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att stabilisera växthusgaskoncentrationerna i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig antropogen inverkan på klimatsystemet genom att undvika eller minska växthusgasutsläppen eller förbättra upptaget på något av följande sätt, även genom process- eller produktinnovation:

(a)Den genererar, lagrar eller använder förnybar energi eller klimatneutral energi (inklusive koldioxidneutral energi), bland annat genom att använda innovativ teknik med potential för betydande framtida besparingar eller genom en nödvändig förstärkning av elnätet.

(b)Den ökar energieffektiviteten.

(c)Den ökar den rena eller klimatneutrala mobiliteten.

(d)Den byter till att använda förnybara material.

(e)Den ökar användningen av koldioxidavskiljning och koldioxidlagring.

(f)Den fasar ut antropogena utsläpp av växthusgaser, inklusive från fossila bränslen.

(g)Den upprättar den energiinfrastruktur som krävs för att göra det möjligt att fasa ur de fossila bränslena ur energisystemen.

(h)Den framställer rena och effektiva bränslen från förnybara eller koldioxidneutrala källor.

2.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att

(a)    komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till begränsning av klimatförändringarna,

(b)    komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.

Artikel 7
Väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringarna

1.En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna om den verksamheten väsentligen bidrar till att minska de negativa effekterna av de nuvarande och förväntade klimatförändringarna eller genom att förebygga en ökning av eller skifta klimatförändringens negativa effekter, på följande sätt:

(a)Den förebygger eller minskar klimatförändringarnas plats- och sammanhangsspecifika negativa inverkan, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser, på den ekonomiska verksamheten.

(b)Den förebygger eller minskar den negativa inverkan som klimatförändringarna kan ha på den naturliga och bebyggda miljö där den ekonomiska verksamheten utförs, vilket ska bedömas och prioriteras med hjälp av tillgängliga klimatprognoser.

2.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att

(a)komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna,

(b)komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 31 december 2019 för att säkerställa att den träder i kraft den 1 juli 2020.

Artikel 8
Väsentligt bidrag till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

1.En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser om den verksamheten väsentligen bidrar till god vattenstatus, inbegripet färskvatten, vatten i övergångszon och kustvatten, eller till god miljöstatus hos marina vatten, på något av följande sätt:

(a)Den skyddar den akvatiska miljön från negativa effekter av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten genom att säkerställa lämplig hopsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrispillvatten i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 11 i rådets direktiv 91/271/EEG 53 .

(b)Den skyddar människors hälsa från negativa effekter av eventuell kontaminering av dricksvatten genom att säkerställa att det är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven i delarna A och B i bilaga I till rådets direktiv 98/83/EG 54 , och ökar medborgarnas tillgång till rent dricksvatten.

(c)Den innebär ett vattenuttag i linje med målet för god kvantitativ status enligt i tabell 2.1.2 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG.

(d)Den förbättrar vatteneffektiviteten, underlättar återanvändningen av vatten eller någon annan verksamhet som skyddar eller förbättrar kvaliteten på unionens vattenförekomster i enlighet med direktiv 2000/60/EG.

(e)Den säkerställer en hållbar användning av marina ekosystemtjänster eller bidrar till god miljöstatus hos marina vatten, som fastställs på grundval av de kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till direktiv 2008/56/EG och som specificeras närmare i kommissionens beslut (EU) 2017/848 55 .

2.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att

(a)komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,

(b)komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.

Artikel 9
Väsentligt bidrag till den cirkulära ekonomin och förebyggande och återvinning av avfall

1.En ekonomisk verksamhet ska betraktas som att den väsentligen bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi och förebyggande och återvinning av avfall om den verksamheten väsentligen bidrar till det miljömålet på något av följande sätt:

(a)Den förbättrar effektiv användning av råmaterial vid produktion, även genom minskad användning av primära råmaterial och ökad användning av biprodukter och avfall.

(b)Den ökar produkters hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet eller åkeranvändbarhet.

(c)Den ökar produkters återvinningsbarhet, inklusive av enskilda material som ingår i produkter, bland annat genom att ersätta eller att minska användningen av produkter och material som inte går att återvinna.

(d)Den minskar innehållet av farliga ämnen i material och produkter.

(e)Den förlänger användningen av produkter, även genom ökad återanvändning, återtillverkning, uppgradering, reparation och delning av produkter bland konsumenter.

(f)Den ökar användningen av sekundära råmaterial och kvaliteten på dessa, även genom en högkvalitativ återvinning av avfall.

(g)Den minskar avfallsgenereringen.

(h)Den ökar förberedelse för återanvändning och återvinning av avfall.

(i)Den undviker förbränning och deponering av avfall.

(j)Den undviker och sanerar efter skräp och andra föroreningar som orsakas av felaktig avfallshantering.

(k)Den använder naturliga energiresurser på ett effektivt sätt.

2.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att

(a)komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till den cirkulära ekonomin och till förebyggande och återvinning av avfall,

(b)komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.

Artikel 10
Väsentligt bidrag till förebyggande och begränsning av föroreningar

1.En ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar om den verksamheten bidrar till en hög nivå av miljöskydd mot föroreningar på något av följande sätt:

(a)Den minskar andra förorenande utsläpp än växthusgaser till luft, vatten och mark.

(b)Den förbättrar luft-, vatten- och markkvaliteten i områden där den ekonomiska verksamheten utförs samtidigt som den minimerar den negativa inverkan på, och riskerna för, människors hälsa och miljön.

(c)Den minimerar påtagligt de negativa effekterna på människors hälsa och miljön i samband med framställning och användning av kemikalier.

2.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att

(a)komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till förebyggande och begränsning av föroreningar,

(b)komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2021 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2021.

Artikel 11
Väsentligt bidrag till skydd av sunda ekosystem

1.För tillämpningen av denna förordning ska en ekonomisk verksamhet anses bidra väsentligt till sunda ekosystem om den verksamheten väsentligen bidrar till att skydda, bevara och öka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i linje med unionens relevanta lagstiftningsinstrument och andra instrument, på något av följande sätt:

(a)Naturskydd (livsmiljöer, arter), skydd, återställande och förbättring av ekosystemens tillstånd och deras kapacitet att tillhandahålla tjänster.

(b)Hållbar markförvaltning, bland annat lämpligt skydd av markens biologiska mångfald, neutralitet i fråga om markförsämring och efterbehandling av förorenade områden.

(c)Hållbara jordbruksmetoder, inklusive sådana som bidrar till att stoppa eller förhindra avskogning och förlust av livsmiljöer.

(d)Hållbart skogsbruk.

2.Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 16 för att

(a)komplettera punkt 1 för att fastställa tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en specifik ekonomisk verksamhet, för tillämpningen av denna förordning, anses bidra väsentligt till skyddet av sunda ekosystem,

(b)komplettera artikel 12 för att fastställa tekniska granskningskriterier för varje relevant miljömål för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet för vilken granskningskriterier har inrättats enligt led a i denna punkt, för tillämpningen av denna förordning, anses orsaka avsevärd skada på ett eller flera av dessa mål.

3.Kommissionen ska fastställa de tekniska granskningskriterier som avses i punkt 2 tillsammans i en delegerad akt, med beaktande av kraven i artikel 14.

4.Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 2 senast den 1 juli 2022 för att säkerställa att den träder i kraft den 31 december 2022.

Artikel 12
Avsevärd skada på miljömål

Med avseende på artikel 3 b ska en ekonomisk verksamhet anses orsaka avsevärd skada på

(a)begränsningen av klimatförändringarna, om den verksamheten leder till avsevärda växthusgasutsläpp,

(b)anpassning till klimatförändringarna, om den verksamheten leder till större negativ inverkan på det nuvarande och förväntade klimatet, på och bortom den naturliga och bebyggda miljö där verksamheten bedrivs,

(c)en hållbar användning och skyddet av vatten och marina resurser, om den verksamheten avsevärt skadar den goda statusen i unionens vattenförekomster, inbegripet färskvatten, vatten i övergångszon och kustvatten, eller den goda miljöstatusen hos unionens marina vatten,

(d)den cirkulära ekonomin och förebyggandet och återvinningen av avfall, om den verksamheten leder till avsevärd ineffektivitet med avseende på användningen av material på ett eller flera stadier av produkternas livscykel, inklusive gällande produkternas hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet, eller om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av generering, förbränning eller deponering av avfall,

(e)förebyggande och begränsning av föroreningar, om den verksamheten leder till en avsevärd ökning av utsläppen till luft, vatten och mark jämfört med situationen innan denna verksamhet inleddes,

(f)sunda ekosystem, om den verksamheten avsevärt skadar ekosystemens goda tillstånd.

Artikel 13
Minimigarantier

De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete.

Artikel 14
Krav för tekniska granskningskriterier

1.De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska

(a)identifiera de mest relevanta potentiella bidragen till det särskilda miljömålet, inte bara med hänsyn tagen till de kortsiktiga, utan även de långsiktiga, effekterna av en specifik ekonomisk verksamhet,

(b)specificera de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på något av de berörda miljömålen,

(c)vara kvalitativa eller kvantitativa, eller båda delar, och innehålla tröskelvärden där så är möjligt,

(d)om lämpligt, bygga på unionens märknings- och certifieringssystem, unionens metoder för att bedöma miljöavtryck och unionens statistiska klassifikationssystem, och ta hänsyn till all relevant befintlig unionslagstiftning,

(e)vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis och i förekommande fall beakta försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget,

(f)ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, framför allt genom att beakta deras framställning, användning och slutet på deras livscykel,

(g)ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens karaktär och omfattning,

(h)ta hänsyn till den potentiella inverkan på likviditeten på marknaden, risken för att vissa tillgångar blir strandade som en följd av att de förlorar värde på grund av övergången till en mer hållbar ekonomi, liksom risken för att skapa inkonsekventa incitament,

(i)omfatta alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor och säkerställa att de verksamheterna behandlas lika om de i lika hög grad bidrar till ett eller flera av miljömålen, för att undvika en snedvridning av konkurrensen på marknaden,

(j)fastställas med tanke på att underlätta kontrollen av efterlevnaden av dessa kriterier när helst detta är möjligt.

2.De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska också inkludera kriterier för verksamheter som rör övergången till ren energi, i synnerhet energieffektivitet och förnybar energi, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.

3.De tekniska granskningskriterier som avses i punkt 1 ska även inkludera kriterier för verksamheter som rör övergången till ren eller klimatneutral mobilitet, även genom trafikomställning, effektivitetsåtgärder och alternativa bränslen, i den utsträckning de väsentligen bidrar till något av miljömålen.

4.Kommissionen ska regelbundet se över de granskningskriterier som avses i punkt 1 och, om så är lämpligt, ändra de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning i linje med vetenskapliga och tekniska framsteg.

Artikel 15
Plattform för hållbar finansiering

1.Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering bestående av

(a)representanter från

i)Europeiska miljöbyrån,

ii)de europeiska tillsynsmyndigheterna,

iii)Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,

(b)experter som representerar privata berörda parter,

(c)experter som utsetts för sina personliga egenskaper, med styrkt kunskap och erfarenhet inom de områden som omfattas av denna förordning.

2.Plattformen för hållbar finansiering ska

(a)ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriterier som avses i artikel 14 och det möjliga behovet av att uppdatera de kriterierna,

(b)analysera de tekniska granskningskriteriernas inverkan i fråga om potentiella kostnader och fördelar med deras tillämpning,

(c)hjälpa kommissionen att analysera begäranden från berörda parter om att ta fram eller revidera tekniska granskningskriterier för en viss ekonomisk verksamhet,

(d)ge kommissionen råd om de tekniska granskningskriteriernas lämplighet när det gäller andra möjliga användningsområden,

(e)regelbundet övervaka och rapportera till kommissionen om kapitalflöden mot hållbara investeringar,

(f)ge kommissionen råd om det möjliga behovet av att ändra denna förordning.

3.Plattformen för hållbar finansiering ska ledas av kommissionen.

Artikel 16
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då denna förordning träder i kraft].

3.Den delegering av befogenheter som avses i punkt 2 kan när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Kapitel III

Slutbestämmelser

Artikel 17
Översynsklausul

1.Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. I rapporten ska följande utvärderas:

(a)Hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på utvecklingen av tekniska granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

(b)Det möjliga behovet av att se över kriterierna i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar.

(c)Om det är lämpligt att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta andra hållbarhetsmål, framför allt sociala mål.

(d)Användningen av definitionen av miljömässigt hållbara investeringar i unionsrätten, och på medlemsstatsnivå, inklusive om det är lämpligt att inrätta en mekanism för att kontrollera efterlevnaden av kriterierna i denna förordning.

2.Rapporten ska skickas till Europaparlamentet och till rådet. Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram åtföljande förslag.

Artikel 18
Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Artiklarna 3–13 i denna förordning ska tillämpas

(a)med avseende på de miljömål som avses i artikel 5.1 och 5.2, från och med den 1 juli 2020,

(b)med avseende på de miljömål som avses i artikel 5.4 och 5.5, från och med den 31 december 2021,

(c)med avseende på de miljömål som avses i artikel 5.3 och 5.6, från och med den 31 december 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande



FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på [organets] anslag

3.2.3.Beräknad inverkan på [organets] personalresurser

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

Verksamhet: hållbar finansiering

1.3.Typ av förslag eller initiativ

 Ny åtgärd

 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 56  

 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Bidra till en bättre integrerad och innovativ inre marknad för hållbara finansiella tjänster samtidigt som man säkerställer hög skyddsnivå för konsumenter/investerare och finansiell stabilitet.

1.4.2.Specifikt/specifika mål

Under 2015 har banbrytande internationella avtal ingåtts i och med antagandet av målen för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar (COP21).  Dessa åtaganden och den ökande medvetenheten om vikten av att snarast möjligt ta itu med klimatförändringarna, annan miljöförstörelse och hållbarhetsriskerna kräver en effektiv EU-strategi för hållbar finansiering.

I kommissionens meddelande om ett påskyndat genomförande av kapitalmarknadsunionen från september 2016 tillkännagavs inrättandet av en högnivågrupp för hållbar finansiering som skulle inrätta en övergripande EU-strategi på detta område. Kapitalmarknader och privata källor kommer att spela en viktig roll i mobiliseringen av investeringar i hållbara tekniker, tillämpningar och infrastrukturer, och i arbetet med att hjälpa EU att uppnå dess klimat- och miljömål.

I december 2016 upprättade kommissionen en högnivågrupp för hållbar finansiering som bestod av 20 högkvalificerade seniora experter från civilsamhället, näringslivet och andra institutioner från den privata sektorn. I januari 2018 utfärdade gruppen ett antal politiska rekommendationer till kommissionen som syftade till att a) underlätta flödet av offentligt och privat kapital mot hållbara investeringar och b) minimera möjliga risker för EU:s finansiella system på grund av dess exponering för koldioxidintensiva tillgångar. Rekommendationerna var särskilt inriktade på miljömässig hållbarhet, men andra dimensioner av hållbarhet, såsom sociala risker och styrningsrisker, togs också upp i förekommande fall.

I meddelandet om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen från juni 2017 åtog sig kommissionen att ”senast första kvartalet 2018 besluta om den konkreta uppföljningen av rekommendationerna från högnivågruppen för hållbar finansiering”. Därför beskriver kommissionens handlingsplan målen för kommissionens politik för hållbar finansiering, fastställer prioriteringarna och anger de åtgärder som den kommer att vidta samt den berörda tidplanen.

Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 åtföljs av följande åtgärder:

• Ett enhetligt klassifikationssystem för hållbar verksamhet (med utgångspunkt i klimatrelaterade verksamheter)

• Utveckling av standarder och märkning för gröna finansiella produkter

• Bättre integrering av hållbar utveckling i institutionella investerares och fondförvaltares investeringsmandat

• Utveckling av referensvärden för hållbarhet

• Bättre integrering av hållbarhetsaspekter i kreditbedömning och marknadsforskning

• Förbättring av informationskraven

• Infogning av hållbarhetsaspekter i tillsynskraven

• Främjande av hållbar företagsstyrning och minskning av de negativa verkningarna av kortsiktighet på kapitalmarknaderna

• Bättre integrering av hållbarhetsaspekter i tillsynsprocesser (t.ex. kan de europeiska tillsynsmyndigheterna tillhandahålla vägledning om hur hållbarhet kan beaktas i relevant EU-lagstiftning om finansiella tjänster och hjälpa till att identifiera befintliga luckor, främja konvergens i genomförandet av hållbarhetsöverväganden i EU-lagstiftning, fastställa och rapportera om de risker som ESG-faktorer utgör för den finansiella stabiliteten – t.ex. genom att ta fram en gemensam EU-metod för relevanta scenarieanalyser, som senare skulle kunna utvecklas till klimat-/miljöstresstestning)

• Skapande av en offentlig-privat plattform (organ inom offentlig sektor som de europeiska tillsynsmyndigheterna, EEA, EIB och Eurostat) som ska övervaka viktig utveckling för att säkerställa en stegvis ökning och anpassningsbarhet hos EU:s hållbarhetstaxonomi. Med tiden kan den också utföra andra uppgifter som är nödvändiga för att uppnå målen i handlingsplanen.

Förslaget till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar är inriktat på att inrätta ett gemensamt språk för hållbar finansiering, t.ex. ett enhetligt klassifikationssystem (eller en så kallad taxonomi). Taxonomin kommer att ligga till grund för samtliga åtgärder som nämns ovan, och detta arbete kommer att ha en nära koppling till dessa verksamheter.

Den föreslagna plattformen för hållbar finansiering kommer att i) uppdatera och fortsätta att stegvis utöka EU:s hållbarhetstaxonomi, ii) utföra andra uppgifter som är nödvändiga för att uppnå målen i handlingsplanen för hållbar finansiering och iii) övervaka och rapportera regelbundet om kapitalflöden mot hållbara investeringar. Nyckelaktörerna i detta arbete är följande:

• De europeiska tillsynsmyndigheterna: dessa myndigheter kommer att vara inblandade i alla riktade åtgärder ovan som stämmer överens med deras nuvarande mandat, liksom med de reviderade sådana som föreslås i lagförslaget om de europeiska tillsynsmyndigheterna från september 2017 , där deras mandat utökas för att kräva att de specifikt integrerar ESG-risker i deras arbete. Anmärkning: För detta utökade mandat inkluderades inga begäranden om medel i lagförslaget för de europeiska tillsynsmyndigheterna.

De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av EU-taxonomierna för att säkerställa att de kan användas av finansinstitut, är tillämpliga på finansiella produkter och följer EU:s finansiella lagstiftning, inklusive tillsynsbestämmelserna. EBA och Eiopa kommer till exempel att se till att EUtaxonomierna kan göra det möjligt att analysera riskskillnaderna mellan bank- och försäkringstillgångar/-exponeringar och kommer att analysera sådana skillnader och deras möjliga införlivande i tillsynsbestämmelserna. Esma och Eiopa kommer att bidra till införlivandet av EU-taxonomierna i de regler som styr investeringsbolag som förvaltar pensionsfonder. I synnerhet kommer Esma och EBA att säkerställa att EU-taxonomierna kan användas för utvecklingen av standarder för gröna obligationer och andra gröna märkningar för finansiella produkter, och bidra till utvecklingen av sådana standarder och märkningar. Esma kommer också att säkerställa att EU-taxonomierna används för utformningen/analysen av referensvärden för hållbarhet, och kommer att bidra till att koppla EU-taxonomierna till hållbarhetsbedömningar av finansiella instrument och till bolagsrapportering.

De europeiska tillsynsmyndigheterna, framför allt EBA och Eiopa, kommer att ha en viktig roll i säkerställandet av att taxonomierna utvecklas på ett sådant sätt att de kan användas för analyser av klimatscenarier och, i ett senare skede, för klimatrelaterad stresstestning, och kommer att bidra till utvecklingen av metoder för sådan scenarieanalys och stresstestning baserat på EU-taxonomierna.

De europeiska tillsynsmyndigheterna, framför allt Esma, kommer att bidra till insamlingen och analysen av marknadsdata (även transaktionsdata) från observationsgruppen för hållbar finansiering.

För att fullfölja de angivna uppgifterna skulle varje myndighet behöva följande nya tjänster från och med 2020: 1 kontraktsanställd för EBA, 1 kontraktsanställd för Eiopa och 1 tillfälligt anställd för Esma.

Europeiska miljöbyrån (EEA): De nya uppgifterna för EEA faller under det nya mandatet i förordningen om inrättande av Europeiska miljöbyrån , men samtidigt kommer dessa uppgifter att vara ytterligare uppgifter för EEA och därför kräva mer resurser.

EEA kommer i hög grad att vara involverat i arbetet med hållbar finansiering, i synnerhet arbetet med klassifikationssystemet för hållbara verksamheter, standarder och märkningar för gröna finansiella produkter, och tillhandahållandet av en rådgivnings-/observationsfunktion. EEA ska tillhandahålla sin tekniska kunskap inom olika miljöområden för att utveckla och upprätthålla EU-taxonomin för alla klimatrelaterade frågor och miljöfrågor. EEA kommer också att samla in och tillhandahålla uppgifter om investeringsbehov och investeringsflöden i EU:s medlemsstater som en del av observationsgruppen för hållbar finansiering, och ge EU-medlemsstaterna råd så att de kan utveckla sina strategier för koldioxidsnåla och hållbara investeringar. EEA skulle behöva följande nya tjänster från och med 2020: 1 tillfälligt anställd och 1 kontraktsanställd.

• Europeiska kommissionen: Europeiska kommissionen kommer att vara involverad i samtliga riktade handlingar som avses ovan, men i synnerhet i förvaltningen av ovannämnda offentlig-privata plattform (t.ex. organisera dess sammanträden och eventuella arbetsgruppers sammanträden, rapportera om resultaten, samråda med berörda parter, utarbeta lagförslag, stödja observations-/rådgivningsfunktionen, samarbeta med de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA, upprätthålla ett it-baserat samarbetsverktyg, ersätta experter och utföra andra sekreteraruppgifter etc.). Europeiska kommissionen skulle behöva följande personal: 10 heltidsekvivalenter (8 handläggare and 2 assistenter).

– GD Fisma skulle behöva 3 heltidsekvivalenter: 1 heltidsekvivalent (handläggare) för plattformens ordförande, 2 heltidsekvivalenter (handläggare) för att förvalta gruppen och 2 heltidsekvivalenter (assistenter) för att tillhandahålla logistiskt stöd.

– GD Miljö skulle behöva 2 heltidsekvivalenter (handläggare) för förvaltningen av denna plattform.

– GD Klimatpolitik skulle behöva 2 heltidsekvivalenter (handläggare) för förvaltningen av denna plattform.

– Eurostat skulle också behöva 1 heltidsekvivalent (handläggare) för att bidra till taxonomin, i synnerhet plattformens övervakningsfunktion. Detta arbete kompletterar Hållbar utveckling i EU: Övervakningsrapport om framstegen mot målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang (2017) och Eurostats resultattavla för resurseffektivitet .

Plattformen kommer att anpassa och använda ett befintligt it-baserat samarbetsverktyg som kommissionen har för kommunikationsändamål. De årliga operativa it-kostnader som ska underlätta arbetet för plattformens medlemmar kommer att uppgå till 50 000 euro, medan de årliga kostnader för forskning/studier/undersökningar som ska stödja deras arbete kommer att uppgå till 500 000 euro. Varje pelare av plattformen förväntas sammanträda tio gånger per år och den årliga kostnaden för ersättningar uppskattas till 223 500 euro.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Plattformen för hållbar finansiering kommer att uppdatera och fortsätta att stegvis utöka EU:s hållbarhetstaxonomi, utföra andra uppgifter som är nödvändiga för att uppnå målen i handlingsplanen för hållbar finansiering och övervaka och rapportera regelbundet om kapitalflöden mot hållbara investeringar.

Ett tydligt och enhetligt koncept för miljömässigt hållbara investeringar skulle skicka lämpliga signaler till ekonomiska aktörer om vilka verksamheter som anses vara hållbara, skydda privata investerare genom att undvika risken för grönmålning, säkerställa att den inre marknaden inte är fragmenterad och skapa en grund för ytterligare viktiga åtgärder (eftersom det kommer att stå klart vad som är ”hållbart” eller ”grönt”) inom områden såsom standarder, märkningar, informationskrav och eventuella framtida ändringar av tillsynsreglerna.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Genomförandet av de åtgärder som förutspås i förslaget kommer att övervakas av kommissionen. Indikatorer skulle kunna inkludera

– antalet uppdateringar av taxonomin

– antalet övervakningsrapporter om kapitalflöden mot hållbara investeringar

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget till denna förordning följer på antagandet av kommissionens handlingsplan av den 8 mars 2018 och slutrapporten från högnivågruppen från januari 2018, och fastställer ett antal initiativ för att göra det möjligt att uppnå hållbar finansiering inom den europeiska finanssektorn. Medan ett antal lagstiftningsinitiativ redan har antagits inom detta område anses andra åtgärder (lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder) vara nödvändiga för att säkerställa att den europeiska finanssektorn kan utnyttja fördelarna med hållbar finansiering samtidigt som de säkerställer en lämplig nivå av skydd för konsumenter/investerare och finansiell stabilitet. Dessutom kommer kommissionen att inrätta en mer stabil styrningsstruktur i form av en offentlig-privat plattform för att anpassa EU:s hållbarhetstaxonomi och övervaka viktiga framsteg.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (i förhand):

En tydlig och enhetlig EU-taxonomi (och ett relaterat koncept för miljömässigt hållbara investeringar) kommer att skicka lämpliga signaler till ekonomiska aktörer om vilka verksamheter som anses vara hållbara, skydda privata investerare genom att undvika risken för grönmålning, säkerställa att den inre marknaden inte är fragmenterad och skapa en grund för ytterligare viktiga åtgärder inom områden såsom standarder, märkningar, informationskrav och eventuella framtida ändringar av tillsynsreglerna.

Förväntat mervärde för unionen (i efterhand):

Det arbete som planeras i detta förslag kommer att göra det möjligt att mobilisera hållbar finansiering i hela EU samtidigt som man säkerställer en hög nivå av finansiell stabilitet. En enhetlig taxonomi och övervakningen av investeringar i hållbarhet kommer att stödja användningen av hållbar finansiering inom den europeiska finanssektorn.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ej tillämpligt

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Målen i detta förslag är förenliga med ett antal andra EU-åtgärder och pågående initiativ med syfte att i) utveckla den ekonomiska och monetära unionen (EMU), ii) utveckla kapitalmarknadsunionen och iii) integrera hållbarhet i EU:s finansiella system, samtidigt som man skyddar det finansiella systemets stabilitet från risker med anknytning till ESG-faktorerna.

För det första är detta förslag förenligt med EMU. I de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union underströks att en närmare integration av kapitalmarknaderna och ett gradvis avlägsnande av återstående nationella hinder skulle kunna skapa nya risker för den finansiella stabiliteten. Enligt denna rapport kommer man att behöva utvidga och stärka tillsynsramen för att säkerställa att alla finansiella aktörer följer reglerna.

För det andra är detta förslag förenligt med projektet för en kapitalmarknadsunion. Mot bakgrund av den ökade sammankopplingen mellan finansmarknaderna i EU och på global nivå finns det ett behov av att integrera EU:s tillsyn ytterligare för att ta itu med de framtida utmaningarna för EU:s finansmarknader. Både FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet gör det tydligt att en reform av finanssystemet är avgörande för att våra ekonomier ska bli hållbara. Framför allt kräver styrningen av privata kapitalflöden till mer hållbara investeringar en heltäckande och djupgående omprövning av vår budgetram. En enhetlig taxonomi och en övervakningsmekanism för kapitalflöden mot hållbara investeringar kommer att stödja kapitalmarknadsunionen.

För det tredje ingår hållbar finansiering i kommissionens ansträngningar för att mobilisera privat kapital mot gröna och hållbara investeringar för att möjliggöra övergången till en koldioxidsnål ekonomi och visar på EU:s engagemang för att minska de risker som utgörs av klimatförändringarna och de miljömässiga utmaningarna. Det finns i synnerhet ett behov av att förse EU:s finanssektor med rätt instrument för att främja hållbar finansiering och säkerställa finansiell stabilitet. En tydlig och enhetlig EU-taxonomi (och ett relaterat koncept för miljömässigt hållbara investeringar) skulle skapa en grund för ytterligare viktiga åtgärder inom områden såsom standarder, märkningar, informationskrav och eventuella framtida ändringar av tillsynsreglerna.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

   Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

   Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

 Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 57  

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

   via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

☑ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

I förslaget föreslås det att man inrättar en offentlig-privat plattform för hållbar finansiering för att övervaka viktiga framsteg för att säkerställa att EU:s hållbarhetstaxonomi utvecklas, utvidgas och kan anpassas. När det gäller de europeiska tillsynsmyndigheternas och Europeiska miljöbyråns engagemang kommer kommissionen att övervaka detta baserat på de uppgifter som planeras i förslaget.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

När det gäller en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig användning av anslag som följer av de åtgärder som ska utföras av de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA mot bakgrund av detta förslag i enlighet med de rättsliga kraven skapar detta initiativ inga nya betydande risker som inte skulle täckas av ett befintligt ramverk för internkontroll.

De åtgärder som ska utföras inom ramen för detta förslag kommer att inledas under 2020 och kommer därefter att fortsätta, och man måste därför räkna med dem i den nya fleråriga budgetramen.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

Administrations- och kontrollsystemen beskrivs i de förordningar som i nuläget styr de europeiska tillsynsmyndigheternas och EEA:s funktionssätt. Dessa organ samarbetar nära med kommissionens internrevisionstjänst för att säkerställa att lämpliga standarder följs inom alla områden av internkontrollen.

Varje år, på rekommendation av rådet, ska Europaparlamentet bevilja varje europeisk tillsynsmyndighet och EEA ansvarsfrihet för genomförandet av deras budget.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

För att bekämpa bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet gäller bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA utan begränsningar. De europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA har en särskild strategi mot bedrägerier och en åtföljande handlingsplan. Dessutom fastställs bestämmelserna om genomförande och kontroll av de europeiska tillsynsmyndigheternas budget och tillämpliga finansiella regler i de förordningar som inrättar de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA samt i deras budgetförordningar, även regler som syftar till att förebygga bedrägerier och oriktigheter.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer

Diff./Icke-diff. 58

från Efta-länder 59

från kandidatländer 60

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1a) Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

12.0201 GD Fisma

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

12.0204 EBA

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

12.0205 Eiopa

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

12.0206 Esma

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer

Diff 61 .

från Efta-länder 62

från kandidatländer 63

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

2 – Hållbar tillväxt: Naturresurser

07.0203 GD Miljö 

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

07.0206 EEA

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer

Icke-diff 64 .

från Efta-länder 65

från kandidatländer 66

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

5 – Administrativa utgifter

12 01 01 01 GD Fisma

Personalresurser

Administrativa kostnader

Icke-diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

07 01 01 01 GD Miljö

Icke-diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

34 01 01 01 GD Klimatpolitik

Icke-diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

29 01 01 01 Eurostat

Icke-diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Nummer
[Rubrik………………………………………]

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) 67

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

1a)

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

GD Fisma

År
2020

År
2021 68

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) 69

TOTALT

GD Fisma

Åtaganden

(1)

0,050

0,050

0,050

0,050

0,200

Betalningar

(2)

0,050

0,050

0,050

0,050

0,200

TOTALA anslag
för GD Fisma

Åtaganden

=1+1a +3a

0,050

0,050

0,050

0,050

0,200

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,050

0,050

0,050

0,050

0,200

EBA

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT (på grund av medfinansierings-arrangemanget 60/40 nämns bara 40 % här)

Avdelning 1: Personalutgifter

Åtaganden

(1)

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Betalningar

(2)

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Avdelning 2: Infrastruktur- och driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Avdelning 3: Driftsutgifter

Åtaganden

(3a)

Betalningar

(3b)

TOTALA anslag
för EBA

Åtaganden

=1+1a +3a

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Eiopa

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT (på grund av medfinansierings-arrangemanget 60/40 nämns bara 40 % här)

Avdelning 1: Personalutgifter

Åtaganden

(1)

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Betalningar

(2)

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Avdelning 2: Infrastruktur- och driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Avdelning 3: Driftsutgifter

Åtaganden

(3a)

Betalningar

(3b)

TOTALA anslag
för Eiopa

Åtaganden

=1+1a +3a

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Esma

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT (på grund av medfinansierings-arrangemanget 60/40 nämns bara 40 % här)

Avdelning 1: Personalutgifter

Åtaganden

(1)

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

Betalningar

(2)

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

Avdelning 2: Infrastruktur- och driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Avdelning 3: Driftsutgifter

Åtaganden

(3a)

Betalningar

(3b)

TOTALA anslag
för Esma

Åtaganden

=1+1a +3a

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

TOTALA anslag
för RUBRIK 1
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,179

0,179

0,179

0,179

0,714

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

2

Hållbar tillväxt: Naturresurser

GD Miljö

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

GD Miljö (studier)

Åtaganden

(1)

0,500

0,500

0,500

0,500

2,000

Betalningar

(2)

0,500

0,500

0,500

0,500

2,000

TOTALA anslag
för GD Miljö

Åtaganden

=1+1a +3a

0,500

0,500

0,500

0,500

2,000

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,500

0,500

0,500

0,500

2,000

EEA

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Avdelning 1: Personalutgifter

Åtaganden

(1)

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

Betalningar

(2)

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

Avdelning 2: Infrastruktur- och driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Avdelning 3: Driftsutgifter

Åtaganden

(3a)

Betalningar

(3b)

TOTALA anslag
för EEA

Åtaganden

=1+1a +3a

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

Betalningar

= 2+2a

+3b

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

TOTALA anslag
för RUBRIK 2
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,791

0,791

0,791

0,791

3,164



Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Europeiska kommissionen

• Personalresurser

1,430

1,430

1,430

1,430

5,720

• Övriga administrativa utgifter (konferens- och möteskostnader)

0,224

0,224

0,224

0,224

0,896

TOTALA anslag
under RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

1,654

1,654

1,654

1,654

6,616

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

TOTALA anslag
under RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

2,624

2,624

2,624

2,624

10,496

Betalningar

2,624

2,624

2,624

2,624

10,496

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

EBA

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021 70

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) 71

TOTALT

RESULTAT

Typ 72

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 73 Stödja plattformen i dess arbete med taxonomin, tillhandahålla bidrag till observationsgruppen för hållbar finansiering och utföra åtgärderna i handlingsplanen för hållbar finansiering

Tillhandahålla analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

Analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

0,034 (per heltidsekvivalent)

1

0,034

1

0,034

1

0,034

1

0,034

1

0,136

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

TOTALA KOSTNADER

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Eiopa

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 74

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 75 Stödja plattformen i dess arbete med taxonomin, tillhandahålla bidrag till observationsgruppen för hållbar finansiering och utföra åtgärderna i handlingsplanen för hållbar finansiering

Tillhandahålla analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

Analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

0,029

1

0,029

1

0,029

1

0,029

1

0,029

1

0,115

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,029

0,029

0,029

0,029

0,115

TOTALA KOSTNADER

0,029

0,029

0,029

0,029

0,115

Esma

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 76

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 77 Stödja plattformen i dess arbete med taxonomin, tillhandahålla bidrag till observationsgruppen för hållbar finansiering och utföra åtgärderna i handlingsplanen för hållbar finansiering

Tillhandahålla analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

Analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

0,066 (per heltidsekvivalent)

1

0,066

1

0,066

1

0,066

1

0,066

1

0,263

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,066

0,066

0,066

0,066

0,263

TOTALA KOSTNADER

0,066

0,066

0,066

0,066

0,263

EEA

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 78

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 79 Stödja plattformen i dess arbete med taxonomin, standarder och märkningar, liksom tillhandahålla bidrag till observationsgruppen för hållbar finansiering och råd till medlemsstaterna om hur de ska utveckla sina strategier för koldioxidsnåla och hållbara investeringar

Tillhandahålla analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

Analys, vägledning, rapporter, data och rådgivning

0,145

2

0,291

2

0,291

2

0,291

2

0,291

2

1,164

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

TOTALA KOSTNADER

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

GD Fisma

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 80

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 81 Användning av ett it-system för kommunikation mellan plattformens medlemmar/observatörer

– Tillägg för samarbetsplattformen Confluence

Tillägg

0,025

2

0,050

2

0,050

2

0,050

2

0,050

8

0,200

TOTALA KOSTNADER

0,050

0,050

0,050

0,050

0,200

GD Miljö

Mål- och resultatbeteckning

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 82

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 Användning av forskning/undersökningar/studier för att stödja plattformens arbete

– Utföra forskning/undersökningar/studier

Forskning/undersökningar/studier

0,250

2

0,500

2

0,500

2

0,500

2

0,500

8

2,000

TOTALA KOSTNADER

0,500

0,500

0,500

0,500

2,000

3.2.3.Beräknad påverkan på personalbehov

3.2.3.1.Sammanfattning

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

EBA (1 kontraktsanställd)

År
2020

År
2021 83

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) 84

TOTALT

Tjänstemän (handläggare)

Tjänstemän (assistenter)

Kontraktsanställda

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Tillfälligt anställda

Utstationerade nationella experter

TOTALT

0,034

0,034

0,034

0,034

0,136

Det förmodas att det planerade rekryteringsdatumet är den 1 januari 2020.

Eiopa (1 kontraktsanställd)

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Tjänstemän (handläggare)

Tjänstemän (assistenter)

Kontraktsanställda

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Tillfälligt anställda

Utstationerade nationella experter

TOTALT

0,029

0,029

0,029

0,029

0,116

Det förmodas att det planerade rekryteringsdatumet är den 1 januari 2020.

Esma (1 tillfälligt anställd)

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Tjänstemän (handläggare)

Tjänstemän (assistenter)

Kontraktsanställda

Tillfälligt anställda

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

Utstationerade nationella experter

TOTALT

0,066

0,066

0,066

0,066

0,264

Det förmodas att det planerade rekryteringsdatumet är den 1 januari 2020.

EEA (1 tillfällig anställd och 1 kontraktsanställd)

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Tjänstemän (handläggare)

Tjänstemän (assistenter)

Kontraktsanställda

0,099

0,099

0,099

0,099

0,396

Tillfälligt anställda

0,191

0,191

0,191

0,191

0,764

Utstationerade nationella experter

TOTALT

0,291

0,291

0,291

0,291

1,164

Det förmodas att det planerade rekryteringsdatumet är den 1 januari 2020.

Europeiska kommissionen (10 tjänstemän) 85  

År
2020 86

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

Tjänstemän (handläggare)

1,144

1,144

1,144

1,144

 

 

 

4,576

Tjänstemän (assistenter)

0,286

0,286

0,286

0,286

 

 

 

1,144

Kontraktsanställda

 

 

 

 

 

 

 

Tillfälligt anställda

 

 

 

 

 

 

 

Utstationerade nationella experter

 

 

 

 

 

 

 

TOTALT

1,430

1,430

1,430

1,430

 

 

 

5,720

3.2.3.2.Uppskattade krav på personalresurser från det övergripande generaldirektoratet och tillhörande generaldirektorat/avdelningar

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

År
2020

År
2021 87

År 2022

År 2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) 88

·Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 89

12 01 01 01 GD Fisma

5

5

5

5

07 01 01 01 GD Miljö

2

2

2

2

34 01 01 01 GD Klimatpolitik

2

2

2

2

29 01 01 01 Eurostat

1

1

1

1

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 90

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 åå 91

– vid huvudkontoret 92

– vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

10

10

10

10

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Kommissionen kommer att vara involverad i samtliga riktade åtgärder som nämns i punkt 1.4.2, och i synnerhet i förvaltningen av ovannämnda offentlig-privata plattform (t.ex. organisera dess sammanträden och eventuella arbetsgruppers sammanträden, rapportera om resultaten, samråda med berörda parter, utarbeta lagförslag, stödja observations-/rådgivningsfunktionen, samarbeta med de europeiska tillsynsmyndigheterna och EEA, upprätthålla ett it-baserat samarbetsverktyg, ersätta experter och utföra andra sekreteraruppgifter etc.).

Extern personal

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenterna bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen och förslaget till en flerårig budgetram för perioden efter 2020.

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen:

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 93 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Nationella behöriga myndigheter 94

År
2020

År
2021 95

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) 96

Totalt (på grund av medfinansierings-arrangemanget 60/40 nämns bara 60 % här)

EBA

0,051

0,051

0,051

0,051

0,204

Eiopa

0,043

0,043

0,043

0,043

0,173

Esma

0,098

0,098

0,098

0,098

0,394

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

0,193

0,193

0,193

0,193

0,771



3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 97

År
2020

År
2021

År
2022

År
2023

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats. 

(1)    De 17 målen för hållbar utveckling ger oss kvalitativa och kvantitativa målsättningar för de kommande 15 åren så att vi kan förbereda oss inför framtiden och arbeta för mänsklig värdighet, stabilitet, en frisk planet, rättvisa och motståndskraftiga samhällen och blomstrande ekonomier.
(2)    En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring – Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission, Strasbourg den 15 juli 2014, tillgängligt på: https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/juncker-political-guidelines-speech_sv.pdf  
(3)    COM(2014) 0903 final.
(4)    COM(2015) 614 final.
(5)    COM(2015) 80 final.
(6)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om översynen av 2012 års europeiska bioekonomistrategi (SWD(2017) 374 final).
(7)    COM(2015) 468 final.
(8)    Uppskattningen är ett årligt genomsnittligt investeringsgap för perioden 2021–2030 som baseras på Primes-modellens prognoser som används av Europeiska kommissionen i konsekvensbedömningen av förslaget till direktiv om energieffektivitet (2016), som finns tillgängligt på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1483696687107&uri=CELEX:52016SC0405 .
(9)    Slutrapport från EU:s högnivågrupp för hållbar finansiering, Financing a Sustainable European Economy (ej översatt till svenska), som finns tillgänglig på: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/180131-sustainable-finance-final-report_en.pdf  
(10)    COM(2018) 97 final.
(11)    Beslut nr 1386/2013/EU.
(12)    Direktiv 2000/60/EG.
(13)    COM(2015) 0614 final.
(14)    Direktiv 2010/75/EU.
(15)    Förordning (EG) nr 66/2010.
(16)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(17)    Bilaga 4 och 5 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 158, 27.5.2014).
(18)    EUT C , , s. .
(19)    EUT C , , s. .
(20)    Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (FN 2015) på följande adress: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld.
(21)    COM(2016) 739 final.
(22)    CO EUR 17, CONCL. 5.
(23)    Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).
(24)    Slutrapport från EU:s högnivågrupp för hållbar finansiering, Financing a Sustainable European Economy (ej översatt till svenska), som finns tillgänglig på: https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/180131-sustainable-finance-final-report_en.pdf .
(25)    COM(2018) 97 final.
(26)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
(27)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).
(28)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
(29)    Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).
(31)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020, KOM(2011) 244 slutlig.
(32)    Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
(33)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen (EUT L 150, 20.5.2014, s. 59).
(34)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).
(35)    Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU (COM(2003) 251 slutlig).
(36)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter (COM(2016) 87 final).
(37)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke ((EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).
(38)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).
(39)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Offentlig upphandling för en bättre miljö {SEC(2008) 2124} {SEC(2008) 2125} {SEC(2008) 2126} KOM(2008) 400 slutlig.
(40)    2013/179/EU: Kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).
(41)    Bilaga 4 och 5 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper (EUT L 158, 27.5.2014).
(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EUT L 197, 21.7.2001, s. 30).
(43)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
(44)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
(45)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG ((EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(46)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
(47)    https://www.unpri.org/download?ac=1534.
(48)    COM(2018) 97 final.
(49)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
(50)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
(51)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
(52)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(53)    Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
(54)    Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
(55)    Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning och om upphävande av beslut 2010/477/EU (EUT L 125, 18.5.2017, s. 43).
(56)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(57)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .
(58)    Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.
(59)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(60)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(61)    Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.
(62)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(63)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(64)    Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.
(65)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(66)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(67)    En mindre skillnad i totalbeloppet beror på en avrundning av siffrorna till tre decimaler.
(68)    Utgifterna för perioden efter 2020 är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (2021–2027) som offentliggjordes den 2 maj 2018.
(69)    Antalet år som krävs för att slutföra plattformens arbete kan inte uppskattas i nuläget; därför visar tabellen inverkan på utgifterna bara för plattformens fyra första år. Det förväntas att plattformen kommer att finnas kvar åtminstone under perioden för nästa fleråriga budgetram (dvs. fram till 2027).
(70)    Utgifterna för perioden efter 2020 är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (2021–2027) som offentliggjordes den 2 maj 2018.
(71)    Antalet år som krävs för att slutföra plattformens arbete kan inte uppskattas i nuläget; därför visar tabellen inverkan på utgifterna bara för plattformens fyra första år. Det förväntas att plattformen kommer att finnas kvar åtminstone under perioden för nästa fleråriga budgetram (dvs. fram till 2027).
(72)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(73)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(74)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(75)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(76)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(77)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(78)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(79)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(80)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(81)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”.
(82)    Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(83)    Utgifterna för perioden efter 2020 är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (2021–2027) som offentliggjordes den 2 maj 2018.
(84)    Antalet år som krävs för att slutföra plattformens arbete kan inte uppskattas i nuläget; därför visar tabellen inverkan på utgifterna bara för plattformens fyra första år. Det förväntas att plattformen kommer att finnas kvar åtminstone under perioden för nästa fleråriga budgetram (dvs. fram till 2027).
(85)    Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
(86)    Utgifterna för perioden efter 2020 är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (2021–2027) som offentliggjordes den 2 maj 2018.
(87)    Antalet år som krävs för att slutföra plattformens arbete kan inte uppskattas i nuläget; därför visar tabellen inverkan på utgifterna bara för plattformens fyra första år. Det förväntas att plattformen kommer att finnas kvar åtminstone under perioden för nästa fleråriga budgetram (dvs. fram till 2027).
(88)    Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
(89)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(90)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(91)    Framför allt för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).
(92)    Se artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
(93)    Baserat på de nuvarande styrnings- och finansieringsvillkoren (dvs. 60 % medfinansiering från medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter och ett bidrag på 40 % från EU) som inte tar hänsyn till kommissionens förslag om översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna som ännu inte har antagits.
(94)    Utgifterna för perioden efter 2020 är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram (2021–2027) som offentliggjordes den 2 maj 2018.
(95)    Antalet år som krävs för att slutföra plattformens arbete kan inte uppskattas i nuläget; därför visar tabellen inverkan på utgifterna bara för plattformens fyra första år. Det förväntas att plattformen kommer att finnas kvar åtminstone under perioden för nästa fleråriga budgetram (dvs. fram till 2027).
(96)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
Top