Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018PC0324

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna

COM/2018/324 final - 2018/0136 (COD)

Bryssel den 2.5.2018

COM(2018) 324 final

2018/0136(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Bakgrund och syfte

Som förklaras i kommissionens meddelande från i februari 2018, En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 1 är unionen en samfällighet av lagar, och dess värderingar utgör själva dess existensberättigande. De genomsyrar hela dess juridiska och institutionella uppbyggnad, all dess politik och alla dess program. Respekten för dessa värderingar måste därför säkerställas i all EU-politik. Detta inbegriper EU-budgeten, där respekt för de grundläggande värderingarna är en ofrånkomlig förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering. Att land ska med lag byggas är viktigt för EU-medborgarna liksom för företagens initiativförmåga, innovation och investeringar. Den europeiska ekonomin frodas när de rättsliga och institutionella förhållandena fullständigt överensstämmer med EU:s gemensamma värderingar.

EU-budgetens potential kan bara tas till vara fullständigt om medlemsstaternas ekonomiska, juridiska och administrativa miljö är gynnsam. Enligt den nuvarande fleråriga budgetramen måste alla medlemsstater och stödmottagare visa att regelverket för ekonomisk förvaltning är tillförlitligt, att relevanta EU-regler genomförs korrekt och att nödvändig administrativ och institutionell kapacitet är på plats så att EU-finansieringen kan få avsedd verkan. Dessutom kan politiska villkor främja samarbete mellan medlemsstaterna på områden där stordriftsfördelar eller externa effekter är betydande. Nya bestämmelser har också införts i den nu gällande fleråriga budgetramen för att undvika situationer där EU-finansieringens verkan undergrävs av en osund närings- och budgetpolitik.

En verklig respekt för rättsstaten är en förutsättning för förtroendet att EU:s utgifter i medlemsstaterna är tillräckligt skyddade. Såsom förklaras i kommissionens meddelande En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen 2 från 2014 är rättsstaten grunden för varje modern konstitutionell demokrati. Den är en av EU:s grundprinciper med rötter i gemensamma konstitutionella traditioner i samtliga EU:s medlemsstater. Som sådan är den av de centrala värden som unionen bygger på, vilket lyfts fram i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, samt i ingresserna till fördraget och till stadgan om de grundläggande rättigheterna. Den säkerställer att ingripanden från statens sida sker inom en effektiv och tillförlitlig rättslig ram, att de kan granskas och vid behov ifrågasättas och att en effektiv prövning kan följa.

EU-medlemsstaternas olika konstitutioner och rättsväsenden är i princip är väl utformade för att säkerställa rättsstatens principer och utrustade med inbyggda skyddsmekanismer för att skydda medborgarna mot alla eventuella hot mot rättsstaten. Ett antal händelser på senare tid har emellertid visat på allmänna brister i nationella kontroller och motvikter och hur en avsaknad av respekt för rättsstaten kan bli ett allvarligt och gemensamt problem inom Europeiska unionen. Detta har resulterat i ett tydligt krav från institutioner som Europaparlamentet samt från allmänheten i stort på att EU ska vidta åtgärder för att skydda rättsstaten.

Sådana åtgärder har vidtagits med de verktyg som finns tillgängliga och resultat har uppnåtts. Med tanke på kopplingen mellan respekten för rättsstaten och det ömsesidiga förtroendet och ekonomiska solidariteten mellan Europeiska unionens medlemsstater, och att kontrollmekanismer inte kan vara effektiva om de inte stöds genom en effektiv tillämpning av administrativa och rättsliga kontroller och påföljder vid överträdelser, bör dock befintliga skyldigheter att säkerställa effektiva kontrollsystem kompletteras med åtgärder för att säkerställa respekten för rättsstaten.

För att skydda unionens finansiella intressen från risken för ekonomiska förluster orsakade av generella brister när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat, bör Europeiska unionen ges möjligheten att vidta lämpliga åtgärder i sådana fall. Detta bör ske på grundval av ett beslut av rådet efter ett förslag från kommissionen. Beslutet ska anses vara antaget av rådet om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta kommissionens förslag inom en månad efter det att det antagits av kommissionen. Europaparlamentet bör vara fullt delaktigt i alla skeden.

Åtgärderna måste vidtas med full respekt för principerna om öppenhet och proportionalitet. Det är också viktigt att säkerställa att åtgärdernas konsekvenser har en tillräcklig koppling till målet för finansieringen. Detta pekar också på behovet av att säkerställa att konsekvenserna drabbar dem som är ansvariga för de konstaterade bristerna. De bör därför återspegla det faktum att enskilda mottagare av EU-finansiering, som Erasmusstudenter, forskare eller det civila samhällets organisationer, inte kan anses vara ansvariga för sådana överträdelser.

I detta förslag fastställs de regler som är nödvändiga för att skydda unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna. Det skulle kunna införlivas i budgetförordningen, som baseras på samma rättsliga grund, vid en framtida översyn.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget kommer att bidra till att säkerställa respekten för rättsstaten i alla medlemsstater i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget och till att skydda unionens budget.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom att bidra till att säkerställa respekten för rättsstaten och ett korrekt genomförande av unionens budget kommer förslaget att stödja all annan unionspolitik, särskilt när det gäller användningen av unionens medel.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Finansiella regler för unionens budget enligt artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan inte antas på medlemsstatsnivå.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget innehåller åtgärder som står i proportion till de generella bristerna när det gäller rättsstatens principer, däribland det tillfälliga inställandet och minskningen av finansiering enligt befintliga åtaganden eller förbudet mot att ingå nya åtaganden med särskilda kategorier av mottagare. Proportionaliteten kommer särskilt att säkerställas genom att beakta allvaret i situationen, den tid som har förflutit sedan det berörda agerandet, hur länge detta pågick och om det varit ett återkommande fenomen, medlemsstatens avsikt och samarbetsvilja för att få ett slut på kränkningen av rättsstatens principer och denna brists konsekvenser på de berörda unionsmedlen.

Val av instrument

Med tanke på att syftet med förslaget är att bidra till ett korrekt genomförande av unionens allmänna budget, har förslaget formen av en separat förordning som grundar sig på artikel 322 i EUF-fördraget, samma rättsliga grund som budgetförordningen 3 .

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Det finns inga befintliga program som är jämförbara. Det finns dock erfarenheter från åtgärder på EU-nivå i frågor som rör rättsstatens principer i medlemsstaterna. Dessa har visat att även om en del verktyg redan finns är dessa inte specifikt utformade för att hantera situationer där genomförandet av unionsmedel kan äventyras av brister när det gäller rättsstatens principer.

Samråd med berörda parter

Inga specifika samråd med berörda parter har skett, men frågan har debatterats på bred front, bland annat i Europaparlamentet och rådet.

Extern experthjälp

Externa källor, särskilt Europarådet, har beaktats vid utformningen av de nuvarande reglerna. Användning av extern expertis från Europarådet förutses också, när så är lämpligt, vid genomförandet av de föreslagna åtgärderna.

Konsekvensbedömning

Någon konsekvensbedömning har inte gjorts eftersom åtgärden har som enda syfte att undvika att unionens budget skadas av situationer där en generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att påverka en sund ekonomisk förvaltning och skyddet av unionens ekonomiska intressen. Alternativen var därför att antingen bibehålla status quo utan något särskilt förfarande i händelse av problem med anknytning till rättsstaten som kan påverka den sunda förvaltningen av unionens medel, eller att utveckla ett sådant förfarande.

Grundläggande rättigheter

Genom att öka den nuvarande nivån av skydd mot brister när det gäller rättsstatens principer, kommer förslaget att påverka de grundläggande rättigheterna positivt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Genom att öka skyddet mot praxis, underlåtenheter eller åtgärder från myndigheternas sida som kan påverka rättsstatens principer i den medlemsstaten och som påverkar eller riskerar att påverka dess förmåga att genomföra sina budgetmässiga skyldigheter, kommer förslaget att få en positiv inverkan på den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens allmänna budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att bedöma situationen i den berörda medlemsstaten i syfte att avgöra om ett upphävande av åtgärderna kan föreslås.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget bygger på kommissionens meddelanden En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen 4 från 2014 och En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 5 från februari 2018 samt standarder och principer som utvecklats av Europarådet.

I artikel 1 anges förslagets syfte och behovet av att skydda unionens budget mot generella brister när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat som kan påverka eller riskerar att påverka den sunda ekonomiske förvaltningen och skyddet av unionens ekonomiska intressen.

I artikel 2 fastställs definitioner.

I artikel 3 beskrivs de åtgärder som ska vidtas för att hantera en situation med generella brister när det gäller rättsstatens principer. I den förklaras vilka särskilda statliga funktioner som kan påverkas och inverka menligt på den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens medel.

I artikel 4 anges vilka typer av åtgärder som kan vidtas och klargör att dessa bör riktas till medlemsstaterna som mottagare av unionens medel.

I artikel 5 fastställs de förfaranden som ska följas när kommissionen föreslår åtgärder till rådet, som ska besluta med omvänd kvalificerad majoritet.

I artikel 6 fastställs förfarandet för att upphäva åtgärder om den berörda situationen har åtgärdats i en viss medlemsstat, samt följderna av upphävandet i budgethänseende.

Artikel 7 rör den information som ska ges till Europaparlamentet.

Artikel 8 innehåller avslutande bestämmelser.


2017/ (COD)

2018/0136 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 332.1 a,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande 6 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Rättsstaten är ett av de centrala värden som unionen bygger på. Såsom påpekas i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna.

(2)Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet 7 , rättssäkerhet 8 , förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter 9 , maktdelning 10 och effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar 11 respekteras 12 .

(3)Rättsstaten är en förutsättning för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa.

(4)När medlemsstaterna genomför unionens budget är, oavsett vilken genomförandemetod de använder, respekten för rättsstaten en nödvändig förutsättning för att följa principen om sund ekonomisk förvaltning i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(5)Sund ekonomisk förvaltning kan endast säkerställas av medlemsstaterna om myndigheterna agerar i enlighet med lagen och om överträdelser mot denna hanteras på ett effektivt sätt av utrednings- och åklagarmyndigheter, och om myndigheternas beslut kan bli föremål för en effektiv domstolsprövning av oberoende domstolar och av Europeiska unionens domstol.

(6)Rättsliga myndigheter bör agera oberoende och opartiskt och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sin uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna skada unionens ekonomiska intressen.

(7)Rättsväsendets oberoende förutsätter framför allt att det berörda organet är i stånd att utöva sina rättsliga funktioner helt självständigt, utan att vara föremål för någon hierarkisk begränsning eller underordning till något annat organ, och utan att ta emot order eller instruktioner från någon annan källa och att det därför är skyddat mot yttre ingripanden eller påtryckningar som kan hindra dess ledamöters oberoende bedömning och påverka deras beslut. Garantier för oberoende och opartiskhet kräver regler, särskilt vad gäller organets sammansättning och utnämningen av dess ledamöter, deras tjänsteperioder och skälen för att inte utnämna eller avsätta dem, i syfte att undanröja varje rimligt tvivel hos enskilda personer vad gäller detta organs oemottaglighet för yttre påverkan och dess neutralitet i förhållande till de intressen det beslutar om.

(8)Respekten för rättsstaten är inte bara viktig för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar och en väl fungerande inre marknad, som gynnas mest av en solid rättslig och institutionell ram.

(9)Artikel 19 i EU-fördraget, som ger ett konkret uttryck för värdet med rättsstaten som anges i artikel 2 i EU-fördraget, innebär att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten, däribland de som rör genomförandet av unionens budget. Själva existensen av en effektiv domstolsprövning i syfte att säkerställa iakttagandet av unionsrätten är kärnan i rättsstaten och kräver oberoende domstolar 13 . Att upprätthålla rättsväsendets oberoende är av avgörande betydelse, vilket bekräftas av artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 14 . Detta är i synnerhet fallet för rättslig prövning av giltigheten av åtgärder, avtal eller andra instrument som ger upphov till de offentliga utgifter eller skulder, bland annat i samband med förfaranden för offentlig upphandling som också prövas i domstol.

(10)Det finns därmed ett klart samband mellan respekten för rättsstaten och ett effektivt genomförande av unionens budget i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

(11)Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen.

(12)Fastställandet av en generell brist kräver en kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning kan grunda sig på uppgifter från alla tillgängliga källor och erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer.

(13)De åtgärder som är möjliga att vidta i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna.

(14)Proportionalitetsprincipen bör tillämpas när man bestämmer vilka åtgärder som ska antas, i synnerhet bör man beakta allvaret i situationen, den tid som har förflutit sedan det berörda agerandet påbörjades, hur länge detta pågått och om det varit ett återkommande fenomen, den berörda medlemsstatens avsikt och samarbetsvilja för att komma tillrätta med den generella bristen när det gäller rättsstatens principer och denna brists konsekvenser för de berörda unionsmedlen.

(15)För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.

(16)Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen och rådet bör beakta dessa synpunkter.

(17)Rådet bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan på förslag från kommissionen, om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning.

(18)Kommissionen bör hålla Europaparlamentet informerat om åtgärder som föreslås och antas enligt denna förordning,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Syfte

I denna förordning fastställs de regler som är nödvändiga för att skydda unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning avses med

(a)rättsstaten: det värde som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, och som inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar, inbegripet grundläggande rättigheter, maktdelning och likhet inför lagen.

(b)generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten.

(c)offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i förordning (EU, Euratom) [...] (nedan kallad budgetförordningen).

Artikel 3
Åtgärder

1.Lämpliga åtgärder ska vidtas om en generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen, i synnerhet följande:

(a)Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, och vid genomförandet av översyn och kontroller.

(b)Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget.

(c)Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a och b.

(d)Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna.

(e)Återbetalningen av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

(f)Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete.

2.Följande får särskilt anses vara generella brister när det gäller rättsstatens principer:

(a)Att äventyra rättsväsendets oberoende.

(b)Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella och mänskliga resurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa avsaknaden av intressekonflikter.

(c)Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen.

Artikel 4
Åtgärdernas innehåll

1.En eller flera av följande lämpliga åtgärder får antas.

(a)Om kommissionen genomför unionens budget med direkt eller indirekt förvaltning enligt artikel 62 a och c i budgetförordningen, och ett offentligt organ är mottagare får följande åtgärder antas:

(1)Tillfälligt inställande av utbetalningar eller av genomförandet av det rättsliga åtagandet eller ett avslutande av det rättsliga åtagandet enligt artikel 131.3 i budgetförordningen.

(2)Förbud mot att ingå nya rättsliga åtaganden.

(b)Om kommissionen genomför unionens budget med delad förvaltning enligt artikel 62 b i budgetförordningen får följande åtgärder antas:

(1)Tillfälligt upphävande av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem.

(2)Tillfälligt upphävande av åtaganden.

(3)Minskning av åtaganden, inbegripet genom finansiella korrigeringar eller överföringar till andra utgiftsprogram.

(4)Minskning av förfinansiering.

(5)Avbrott i betalningsfrister.

(6)Tillfälligt inställande av utbetalningar.    

2.Om inte beslutet om antagande av åtgärder föreskriver något annat, får inte införandet av lämpliga åtgärder påverka skyldigheten för de offentliga organ som avses i punkt 1 a eller för de medlemsstater som avses i punkt 1 b att genomföra det program eller den fond som berörs av åtgärden, och i synnerhet skyldigheten att göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare.

3.De åtgärder som vidtas ska stå i proportion till arten av den generella bristen när det gäller rättsstatens principer, samt hur allvarlig och omfattande den är. De ska i så stor utsträckning som möjligt inriktas på de unionsåtgärder som påverkas eller kan komma att påverkas av denna brist.

Artikel 5
Förfarande

1.Om kommissionen finner att den har rimliga skäl att tro att villkoren i artikel 3 är uppfyllda, ska den skriftligen meddela medlemsstaten om detta och ange på vilka grunder den baserat sin slutsats.

2.Kommissionen får ta hänsyn till all relevant information, inbegripet beslut av Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer.

3.Kommissionen får begära ytterligare uppgifter som är nödvändiga för bedömningen, både före och efter att den har dragit en slutsats enligt punkt 1.

4.Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och får lämna synpunkter inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen, men som inte får vara kortare än en månad från den dag då slutsatsen meddelades. I sina synpunkter får medlemsstaten föreslå att korrigerande åtgärder antas.

5.Kommissionen ska beakta de uppgifter som inkommit och eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, samt lämpligheten av eventuella föreslagna korrigerande åtgärder när den fattar beslut om att lägga fram ett förslag till beslut om lämpliga åtgärder eller inte.

6.Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den lägga fram ett förslag till genomförandeakt om lämpliga åtgärder till rådet.

7.Beslutet ska anses vara antaget av rådet om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta kommissionens förslag inom en månad efter det att det antagits av kommissionen.

8.Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet ändra kommissionens förslag och anta den ändrade texten som ett rådsbeslut.

Artikel 6
Upphävande av åtgärder

1.Den berörda medlemsstaten får när som helst till kommissionen överlämna uppgifter som visar att den generella bristen när det gäller rättsstatens principer har åtgärdats eller inte längre föreligger.

2.Kommissionen ska göra en bedömning av situationen i den berörda medlemsstaten. När de generella brister när det gäller rättsstatens principer som låg till grund för antagandet av lämpliga åtgärder inte längre föreligger, helt eller delvis, ska kommissionen lägga fram ett förslag till beslut om att upphäva dessa åtgärder helt eller delvis till rådet. Det förfarande som anges i artikel 5.2, 5.4, 5.5, 5.6 och 5.7 ska tillämpas.

3.Om åtgärder som rör det tillfälliga upphävandet av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem enligt artikel 4.2 b i eller det tillfälliga upphävandet av åtaganden enligt artikel 4.2 b ii har upphävts, ska belopp som motsvarar de tillfälligt upphävda åtagandena tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Tillfälligt upphävda åtaganden under år n får inte tas upp i budgeten efter år n + 2.

Artikel 7
Information till Europaparlamentet

Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet om alla åtgärder som föreslås eller antas enligt artiklarna 4 och 5

Artikel 8
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

(1)    COM(2018) 98 final.
(2)    COM(2014) 158 final.
(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(4)    COM(2014) 158 final.
(5)    COM(2018) 98 final.
(6)    […]
(7)    Domstolens dom av den 29 april 2004, CAS Succhi di Frutta, C-496/99, EU:C:2004:236, punkt 63.
(8)    Domstolens dom av den 12 november 1981, Amministrazione delle finanze dello Stato/Srl Meridionale Industria Salumi med flera, Ditta Italo Orlandi & Figlio och Ditta Vincenzo Divella/Amministrazione delle finanze dello Stato, förenade målen 212-217/80, EU:C:1981:270, punkt 10.
(9)    Domstolens dom av den 21 september 1989, Hoechst, förenade målen 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 19.
(10)    Domstolens dom av den 10 november 2016, Kovalkovas, C-477/16, EU:C:2016:861, punkt 36; domstolens dom av den 10 november 2016, PPU Poltorak, C-452/16, EU:C:2016:858, punkt 35; och domstolens dom av den 22 december 2010, DEB, C-279/09, EU:C:2010:811, punkt 58.
(11)    Domstolens dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses /Tribunal de Contas, C-64/16, EU:C:2018:117, punkterna 31 och 40-41.
(12)    Kommissionens meddelande En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen, COM(2014) 158 final, bilaga I.
(13)    Mål C-64/16, punkterna 32–36.
(14)    Mål C-64/16, punkterna 40-41.
Top