EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018DC0773

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN, REGIONKOMMITTEN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN En ren jord åt alla En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

COM/2018/773 final

Bryssel den 28.11.2018

COM(2018) 773 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

En ren jord åt alla






En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi








































1.Inledning – Att skydda jorden brådskar

Klimatet är en fråga som ger upphov till stor oro hos EU:s medborgare 1 . Den pågående förändringen av jordens klimat ritar om världskartan och mångfaldigar riskerna för instabilitet i alla former. 18 av de senaste 20 åren har varit de varmaste någonsin och tendensen är tydlig. Nu krävs omedelbar och kraftfull handling i klimatfrågan .

Den globala uppvärmningen förändrar vår livsmiljö och för med sig fler och allvarligare extrema väderfenomen. Under fyra av de fem senaste åren har Europa upplevt extrema värmeböljor. Norr om polcirkeln uppmättes i somras temperaturer som låg fem grader högre än vanligt. Stora delar av Europa upplevde allvarlig torka, medan särskilt Central- och Östeuropa har drabbats av torka under de senaste åren. Klimatrelaterade extremhändelser som skogsbränder, intensiva översvämningar, tyfoner och orkaner vållar också massiv förödelse och dödsoffer. Det visade bland annat orkanerna Irma och Maria som under 2017 slog till mot Västindien som inrymmer några av Europas yttersta randområden. Nu drabbas också den europeiska kontinenten, med orkanen Ophelia under 2017 som den första kraftiga ostatlantiska orkanen någonsin över Irland, och stormen Leslie som under 2018 ledde till ödeläggelse i Portugal och Spanien.

Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) gav i oktober 2018 ut sin särskilda rapport om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella nivåer och om riktningar för att hantera de globala utsläppen av växthusgaser. Med stöd i vetenskapliga fakta visar man att den globala uppvärmning som orsakas av människan redan har nått en grad över förindustriella nivåer och ökar med cirka 0,2 grader per tio år. Utan ett kraftfullare internationellt klimatarbete kan den genomsnittliga globala temperaturökningen nå upp till två grader strax efter 2060 och därefter fortsätta att öka.

Om klimatförändringen tillåts fortsätta utan motåtgärder kan jorden förvandlas till ett uppvärmt växthus, med ökad risk för oåterkalleliga klimateffekter. Klimatpanelens rapport visar att cirka 4 % av jordens totala landareal förväntas genomgå en ekosystemsomvandling från en typ till en annan vid en grads global uppvärmning. Vid två graders temperaturförändring ökar denna yta till 13 %. Man uppskattar bland annat att 99 % av världens korallrev kommer att försvinna vid en temperaturökning på två grader. Vid en global uppvärmning på cirka 1,5–2 grader kan bortsmältningen av Grönlands istäcke bli oåterkallelig. Detta skulle i sin tur leda till en höjning av havsnivån på upp till sju meter vilket direkt drabbar världens kustområden, bland annat lågt liggande områden och öar i Europa. Snabb bortsmältning av arktisk havsis under sommaren är ett problem redan i dag, med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden i Norden och för lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter.

Allvarliga konsekvenser är också att vänta för den europeiska ekonomins produktivitet, för infrastruktur, livsmedelsproduktion och folkhälsan, och för den biologiska mångfalden och politiska stabiliteten. Kostnaden för väderrelaterade katastrofer uppgick förra året till rekordhöga 283 miljarder euro. Cirka två tredjedelar av Europas befolkning kan 2100 drabbas av effekterna av sådana katastrofer, jämfört med 5 % i dag. Kostnaderna för skador till följd av översvämmade floder i Europa kan till exempel öka till 112 miljarder euro per år, jämfört med nuvarande 5 miljarder euro. 16 % av den nuvarande medelhavsklimatzonen kan bli torrområde i slutet av detta århundrade och i många sydeuropeiska länder kan produktiviteten för utomhusarbete minska med cirka 10–15 % jämfört med dagens nivåer. Man uppskattar också att tillgången på livsmedel kommer att försämras kraftigare vid en global uppvärmning på två grader än vid 1,5 grader, inklusive i områden som är centrala för EU:s säkerhet, som Nordafrika och andra delar av Medelhavsområdet. Då äventyras vår säkerhet och vårt välstånd i vid bemärkelse, med skador på ekonomin och våra livsmedels-, vatten- och energisystem, vilket i sin tur leder till ytterligare konflikter och migrationstryck. Sammantaget kommer det utan klimatpolitisk handling att bli omöjligt att säkerställa en hållbar utveckling i Europa och uppnå de globalt antagna FN-målen för hållbar utveckling.