EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018DC0321

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum Flerårig budgetram 2021-2027

COM/2018/321 final

Bryssel den 2.5.2018

COM(2018) 321 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum

Flerårig budgetram 2021-2027

{SWD(2018) 171 final}


1.EN NY, MODERN BUDGET FÖR ETT EU MED 27 LÄNDER

En gång vart sjunde år beslutar Europeiska unionen om sin långtidsbudget – den fleråriga budgetramen. Nästa budgetram, som gäller från och med den 1 januari 2021, blir den första för ett EU med 27 länder.

Detta är en avgörande tid för vår union. Det är ett tillfälle för medlemsstaterna och EU-institutionerna att enas kring en tydlig vision om Europas framtid. Ett tillfälle att entydigt visa att EU är berett gå från ord till handling och vidta de åtgärder som behövs för att uppfylla vår gemensamma vision. En modern, målinriktad EU-budget kommer att fortsätta att bidra till den positiva agenda som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker föreslog i sitt tal om tillståndet i unionen i Europaparlamentet den 14 september 2016 1 och som ledarna för 27 medlemsstater enades om i Bratislava den 16 september 2016 och i Romförklaringen den 25 mars 2017. En modern, målinriktad EU-budget bidrar till att låta EU vara stort i de stora frågorna och litet i de små, något som man enades om i Rom.

Förhandlingarna om nästa budgetram infaller i en tid då EU fått ny vind i seglen men också står inför stora utmaningar. EU agerade beslutsamt efter den ekonomiska krisen för att lägga en solid grund för en varaktig återhämtning. Ekonomin växer nu och skapar arbetstillfällen. Tonvikten ligger nu i allt högre grad på att effektivt och rättvist åstadkomma resultat i de frågor som verkligen betyder något i människors vardag, och göra det för alla överallt i EU. Jean-Claude Junckers uppmaning att överbrygga splittringen och göra EU mer enat, starkare och mer demokratiskt 2 bör därför få genomslag även i de nya budgetens utformning.

De val som träffas de kommande månaderna blir avgörande för EU de nästa årtiondena. Det är mycket som står på spel. De tekniska och demografiska förändringarna stöper om våra ekonomier och samhällen. Klimatförändringarna och resursknappheten tvingar oss att skärskåda hur vi kan se till att vårt levnadssätt är hållbart. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, är fortfarande hög i många delar av EU. Nya säkerhetshot kräver nya lösningar. Flyktingkrisen, som beror på krig och terror i EU:s grannskap, har visat att vi behöver stärka vår förmåga att hantera migrationstrycket och ta itu med de bakomliggande orsakerna. Den geopolitiska instabiliteten tilltar, och de värderingar och demokratiska principer som ligger till grund för vårt EU sätts på prov.

De förslag som kommissionen lägger fram i dag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer att bidra till att reagera på dessa möjligheter och utmaningar. De är resultatet av en öppen och inkluderande diskussion. Kommissionen lade fram alternativ för framtidens EU-budget i ett meddelande den 14 februari 2018 3 . Kommissionen har lyssnat uppmärksamt på Europaparlamentet 4 , medlemsstaterna, de nationella parlamenten, mottagarna av EU-medel och andra berörda parter. I de offentliga samråden tidigare i år inkom över 11 000 svar.

Kommissionen föreslår en ny, modern långtidsbudget som ansluter nära till EU-27:s politiska prioriteringar. Den föreslagna budgeten är en kombination av nya instrument och moderniserade program för att resurseffektivt nå resultat med EU:s prioriteringar och möta nya utmaningar. Förslagen visar också hur budgetens finansiering kan förenklas och reformeras för att skapa en starkare koppling till de politiska prioriteringarna. Förslagen syftar till att ge ett unikt bidrag till att bygga ett välmående, tryggt och sammanhållet EU. Det sker genom att fokus läggs på de områden där EU är bäst lämpat att agera.

För varje område föreslår kommissionen de anslag som behövs för att nå upp till vår gemensamma ambitionsnivå. Lagstiftningsförslagen om de enskilda finansieringsprogrammen läggs fram de närmaste veckorna.

Förslagen är också ett realistiskt och balanserat svar på de följder som det brittiska utträdet får för EU-budgeten. Att en betydande bidragsgivare till EU-budgeten försvinner får ekonomiska konsekvenser, och budgetramen måste ta hänsyn till det. Att upprätthålla en stödnivå som motsvarar våra ambitioner på de prioriterade områdena kommer att kräva ytterligare bidrag från alla medlemsstater på ett rättvist och balanserat sätt. Samtidigt måste allt göras för att effektivisera EU:s budget. Kommissionen föreslår besparingar på vissa av de största utgiftsområdena och reformer över hela linjen, för att rationalisera budgeten och få ut mesta möjliga resultat av varje euro.

EU står just nu i den största diskussionen om sin framtid på en hel generation. Den inleddes genom kommissionens vitbok om EU:s framtid den 1 mars 2017 5 och kulminerar vid det informella toppmötet i Sibiu i Rumänien den 9 maj 2019. Det är några veckor innan EU:s väljare går till valurnorna, och blir ett tillfälle för ledarna för 27 medlemsstater och för Europaparlamentet att stå upp för det EU de vill ha och förse EU med de medel som krävs för att uppnå det. Avgörande framsteg med långtidsbudgeten innan dess skulle sända ett kraftfullt budskap om beslutsamhet och vilja att fortsätta framåt tillsammans.

2019 blir en nytändning för vår union av 27 länder. Vi måste vara redo för det. Det är ont om tid att införa den nya budgetramen och se till att de nya programmen är redo att skapa resultat för människor och företag i EU redan från början. Den nya EU-budgeten blir en enklare, flexiblare och mer målinriktad budget. En budget som styrs av principerna välstånd, hållbarhet 6 , solidaritet och trygghet. En budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. En budget som enar, inte en som splittrar. En budget som är rättvis för alla medlemsstater. En budget för EU:s framtid. Arbetet med detta måste inledas nu.

2.MODERNISERING AV EU:S BUDGET

EU-budgeten har länge varit en viktig källa till tillväxtfrämjande investeringar för hela EU. Även i kristider har den gjort det möjligt för EU att stödja tillväxt och nya jobb, och vara drivande för långsiktig innovation och ekonomiska reformer. Inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (”Junckerfonden”) visar tydligt hur EU:s budget kunde ge välbehövlig stimulans åt EU:s ekonomiska återhämtning vid en kritisk tidpunkt. EU-budgeten har också varit en avgörande del av vårt svar på många allvarliga utmaningar, som stora migrationsströmmar, säkerhetshot och klimatförändringar.

Den senaste tidens erfarenheter har också blottat svagheter i dagens ram. Trots vissa förbättringar är EU-budgeten fortfarande för stel. Bristande flexibilitet har hindrat EU från att reagera tillräckligt snabbt och effektivt på en föränderlig värld. Komplexa, splittrade regler gör det svårare att få tillgång till EU-finansiering och avleder uppmärksamheten från det som verkligen är viktigt: att uppnå resultat i praktiken. Pengarna är utspridda på för många program och instrument, både inom och utanför budgeten. Mer kan göras för att modernisera och förenkla de två största utgiftsposterna: den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Många av de nya prioriteringarna för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum behöver nya, skräddarsydda instrument för att förverkliga våra mål.

Det viktigaste budskapet från kommissionens omfattande samråd är tydligt. Ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU behöver en ny, modern budget. Och EU behöver ett nytänk om hur budgeten ska kunna ge resultat för människorna i EU. Kommissionens ingående utgiftsöversyn 7 har bidragit till att kartlägga vad som har fungerat bra hittills och vad som bör bli kvar till nästa budget. Men den visade också var reformer behövs för att frigöra EU-budgetens potential. På grundval av denna bedömning föreslår kommissionen ett modernt regelverk och en uppsättning nya, reformerade program som bygger på följande principer:

·Starkare inriktning på europeiskt mervärde. EU:s budget är liten i jämförelse med den europeiska ekonomins och de nationella budgetarnas storlek. Det innebär att det är absolut nödvändigt att EU-budgeten satsar på områden där EU kan tillföra ett verkligt europeiskt mervärde till de nationella offentliga budgetarna. Att samla resurser kan ge resultat som medlemsstaterna inte kan nå på egen hand 8 . Några exempel är banbrytande forskningsprojekt som sammanför de bästa forskarna från hela Europa och projekt som låter ungdomar och små och medelstora företag dra full nytta av de möjligheter som den inre marknaden och den digitala ekonomin erbjuder. Andra exempel på hur samlade resurser hjälper oss att göra mer är bl.a. strategiska nyckelinvesteringar. Sådana investeringar lägger grunden för EU:s framtida välstånd och dess ledarskap inom de globala målen för hållbar utveckling. Samma sak gäller när det är fråga om att rusta EU för att försvara och skydda sina medborgare i en föränderlig omvärld där många av de mest angelägna frågorna sträcker sig över nationsgränserna.

·En rationaliserad, transparent budget. Kommissionen föreslår mer konsekventa, målinriktade och transparenta ramar. Budgeten ska få en tydligare struktur som ansluter närmare till prioriteringarna. Kommissionen föreslår att antalet program minskas med mer än en tredjedel, t.ex. genom att man för samman splittrade finansieringskällor i nya integrerade program och radikalt rationaliserar användningen av finansieringsinstrument. 

·Mindre krångel för stödmottagarna. Kommissionen föreslår att reglerna ska bli mer konsekventa och samlas på ett ställe 9 . Det minskar den administrativa bördan för stödmottagare och förvaltande myndigheter avsevärt. Det underlättar deltagandet i EU-programmen och påskyndar genomförandet av dem. Det blir lättare för olika program och instrument att samverka för att öka EU-budgetens genomslag. Dessutom tänker kommissionen lägga fram förslag om förenklade, rationaliserade regler för statligt stöd för att göra det lättare att koppla samman medel från EU-budgeten med nationell finansiering.

·En flexiblare och smidigare budget. I ett instabilt geopolitiskt klimat måste EU kunna reagera snabbt och verkningsfullt på oförutsedda behov. Kommissionen föreslår att man ska bygga vidare på befintliga mekanismer för att göra budgeten mer flexibel. Det är bl.a. fråga om att öka flexibiliteten inom och mellan programmen, förstärka verktygen för krishantering och inrätta en ny unionsreserv för att kunna hantera oförutsedda händelser och reagera på nödsituationer inom exempelvis säkerhet och migration.

·En budget som ger resultat. EU-budgeten kan endast anses framgångsrik om den leder till konkreta resultat i praktiken. Kommissionen föreslår stärkt resultatinriktning i alla program, bl.a. genom tydligare mål och genom färre men bättre resultatindikatorer. Då blir det lättare att övervaka och mäta resultat – och att göra ändringar när det behövs.

Att utforma nästa omgång program är bara det första steget. Den verkliga frågan är om programmen ger resultat i praktiken. Att nästa omgång program genomförs resurseffektivt och ändamålsenligt är därför högt prioriterat. Detta är ett ansvar som delas mellan kommissionen, medlemsstaterna, de regionala myndigheterna och alla som är involverade i förvaltningen av EU:s budget.

Det är också viktigt att stärka kopplingen mellan EU:s finansiering och respekten för rättsstatsprincipen. EU är en gemenskap som bygger på rättsstatsprincipen, som bl.a. innebär att oberoende domstolar på nationell nivå och EU-nivå har i uppdrag att övervaka att våra gemensamt överenskomna regler följs och genomförs i alla medlemsstater. Respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering. Kommissionen föreslår därför en ny mekanism för att skydda EU:s budget från ekonomiska risker som har samband med utbredda brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen.

EU:S BUDGET OCH RÄTTSSTATSPRINCIPEN

Enligt de nuvarande reglerna är alla medlemsstater och stödmottagare skyldiga att visa att regelverket för ekonomisk förvaltning är tillförlitligt, att relevanta EU-regler följs och att den nödvändiga administrativa och institutionella kapaciteten finns. Den gällande fleråriga budgetramen innehåller också bestämmelser för att garantera att EU-finansieringens verkan inte undergrävs av en osund närings- och budgetpolitik.

Kommissionen föreslår därför ett stärkt skydd av EU:s budget från ekonomiska risker i samband med utbredda brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. Om sådana brister försämrar eller hotar att försämra en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av EU:s ekonomiska intressen bör det kunna få konsekvenser för EU-finansieringen. Varje åtgärd som vidtas enligt detta nya förfarande måste stå i proportion till de här bristernas karaktär, svårighetsgrad och omfattning. Det är inte meningen att medlemsstaternas skyldigheter gentemot stödmottagarna ska påverkas.

Beslutet om huruvida utbredda brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen riskerar att påverka EU:s ekonomiska intressen bygger på ett förslag från kommissionen som antas av rådet med omvänd kvalificerad majoritet 10 . Hänsyn kommer att tas till relevant information, t.ex. beslut av EU-domstolen, rapporter från revisionsrätten och slutsatser från relevanta internationella organisationer. Den berörda medlemsstaten ska ges möjlighet att lägga fram sina argument innan något beslut fattas.



3.EN BUDGET FÖR EU:S PRIORITERINGAR

Nästa långtidsbudget ska bli en budget för EU:s prioriteringar. Kommissionens förslag anpassar EU-budgetens struktur och program helt till EU:s positiva agenda för tiden efter 2020, som man kom överens om i Bratislava och Rom. Den nya utformningen av nästa fleråriga budgetram gör det mer transparent vad EU:s budget är till för och hur de olika delarna av budgeten bidrar. Den ger också den flexibilitet som behövs för att möta föränderliga behov.

Programmen organiseras kring de huvudsakliga utgiftsprioriteringarna. Dessa motsvarar rubrikerna i den formella budgetstrukturen. Inom varje prioritering ordnas programmen i kluster, vilket ska avspeglas i årsbudgetarnas avdelningar. Det gör det tydligare hur de ska bidra till de politiska målen.

I praktiken är budgetens formella struktur bara en del av ett större sammanhang. Många av EU:s prioriteringar är komplexa och har många aspekter. Det är inte möjligt att ta itu med alla aspekterna i ett enda program. Enligt kommissionens förslag ska investeringar från flera olika program kombineras för att ta itu med viktiga övergripande prioriteringar som digital ekonomi, hållbarhet, säkerhet, migration, humankapital, kompetenslyft samt småföretagsstöd och innovation. Kommissionen vill förenkla denna samverkan inom nästa budgetram, och ge ett mycket mer sammanhängande svar på EU:s utmaningar. I de följande avsnitten redovisas de huvudsakliga reformerna och programmen inom varje utgiftsprioritering.

Närmare information om de enskilda programmens mål, utformning och europeiska mervärde finns i bilagan till detta meddelande.

Den nya fleråriga budgetramen 2021–2027:
En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum.

I. INRE MARKNAD, INNOVATION OCH DIGITALT

1 Forskning och innovation

·Horisont Europa

·Euratoms program för forskning och utbildning

·Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 Eurpeiska strategiska investeringar

·Fonden InvestEU

·Fonden för ett sammanlänkat Europa

·Programmet Digitala Europa (inbegripet it-säkerhet)

3 Inre marknaden

·Programmet för inre marknaden (inbegripet programmen för konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), livsmedelssäkerhet, statistik, konkurrens och förvaltningssamarbete)

·EU:s program för bedrägeribekämpning

·Skattesamarbete (Fiscalis)

·Tullsamarbete

4 Rymd

·EU:s rymdprogram

II. SAMMANHÅLLNING OCH VÄRDERINGAR

5 Regional utveckling och sammanhållning

·Europeiska regionala utvecklingsfonden

·Sammanhållningsfonden

·Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

6 Ekonomiska och monetära unionen

·Stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och konvergensfaciliteten

·Skydd av euron mot förfalskning

7 Investera i människor, social sammanhållning och värderingar

·Europeiska socialfonden+ (inbegripet integration av migranter och hälsa)

·Erasmus+

·Europeiska solidaritetskåren

·Rättsliga frågor, rättigheter och värderingar

·Kreativa Europa (inbegripet Media)

III. NATURRESURSER OCH MILJÖ

8 Jordbruk och havspolitik

·Europeiska garantifonden för jordbruket

·Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

·Europeiska havs- och fiskerifonden

9 Miljö och klimat

·Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

IV. MIGRATION OCH GRÄNSFÖRVALTNING

10 Migration

·Asyl- och migrationsfonden

11 Gränsförvaltning

·Fonden för integrerad gränsförvaltning

V. SÄKERHET OCH FÖRSVAR

12 Säkerhet

·Fonden för inre säkerhet

·Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

·Kärnsäkerhet och avveckling av kärnkraftverk (inbegripet Bulgarien och Slovakien)

13 Försvar

·Europeiska försvarsfonden

·Fonden för ett sammanlänkat Europa – militär rörlighet

14 Krishantering

·EU:s civilskyddsmekanism

VI. GRANNSKAPET OCH
OMVÄRLDEN

15 Yttre åtgärder*

·Instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete (inklusive yttre aspekter av migration)

·Humanitärt bistånd

·Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

·Utomeuropeiska länder och territorier (inklusive Grönland)

16 Stöd inför anslutningen

·Stöd inför anslutningen

VII. EUROPEISK OFFENTLIG FÖRVALTNING

17 Europeisk offentlig förvaltning

·Administrativa utgifter, pensioner och Europaskolorna

INSTRUMENT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

·Reserven för katastrofbistånd

·Europeiska unionens solidaritetsfond

·Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

·Flexibilitetsmekanismen

·Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

* Den europeiska fredsbevarande resursen är en fond utanför budgeten och budgetramen.

I. INRE MARKNAD, INNOVATION OCH DIGITALT

Investeringar i:

·Forskning och innovation

·Central strategisk infrastruktur

·En starkare inre marknad

·Strategiska rymdprojekt

EU:s framtida välstånd beror på de investeringsbeslut vi fattar nu. EU-budgeten har länge varit en viktig källa till investeringar runt om i EU. Ökade investeringar nu på områden som forskning, strategisk infrastruktur, digital omställning och inre marknad är nyckeln till morgondagens tillväxt och avgörande för att ta itu med gemensamma utmaningar, t.ex. minskade koldioxidutsläpp och demografiska förändringar.

EU:s nya forskningsprogram Horisont Europa kommer att bidra till att EU behåller sin världsledande ställning inom forskning och innovation. Som sägs i rapporten från Pascal Lamys högnivågrupp 11 gör investeringar i forskning det möjligt för EU att konkurrera med andra utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier, säkerställa en välmående framtid för sina medborgare och bevara sin unika sociala modell. Genom att bygga vidare på det framgångsrika programmet Horisont 2020 ska det nya programmet främja spetsforskning och stärka inriktningen på innovation, exempelvis genom utveckling av prototyper, immateriella tillgångar och kunskaps- och tekniköverföring. Ett nytt europeiskt innovationsråd ska fungera som samlad kontaktpunkt för disruptiva innovatörer med hög potential, i syfte att göra EU till en föregångare inom marknadsskapande innovation.

Eftersom Europeiska fonden för strategiska investeringar framgångsrikt katalyserat privata investeringar i hela Europa, föreslår kommissionen att det med den fonden som förebild inrättas en ny, helt integrerad investeringsfond, InvestEU. På det sättet kan relativt begränsade offentliga medel användas för att få fram betydande privata medel för välbehövliga investeringar. Europeiska investeringsbanksgruppen är tänkt att vara den viktigaste samarbetspartnern, medan andra partner, t.ex. nationella utvecklingsbanker, kan bidra till genomförandet, så att InvestEU kan samla alla centralt förvaltade finansieringsinstrument inom EU i en gemensam, rationaliserad struktur. Detta nya upplägg minskar överlappningarna, förenklar tillgången till finansiering och minskar den administrativa bördan. Med medel från EU-budgeten på 15,2 miljarder euro 12 väntas InvestEU mobilisera över 650 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU.

Gränsöverskridande infrastruktur är ryggraden i den inre marknaden, och låter varor, tjänster, företag och personer röra sig fritt över gränserna. Genom den reformerade fonden för ett sammanlänkat Europa kommer EU att fortsätta att investera i transeuropeiska transportnät, digitala nät och energinät. Nästa omgång av programmet kommer att bättre utnyttja samverkansfördelar mellan transportinfrastruktur, digital infrastruktur och energiinfrastruktur, t.ex. genom att utveckla infrastruktur för alternativa bränslen, hållbara och smarta kraftnät för den digitala inre marknaden och energiunionen. Som fortsättning på den nuvarande programperiodens framgångsrika strategi kommer en del av anslagen till Sammanhållningsfonden (11,3 miljarder euro) att överföras till Fonden för ett sammanlänkat Europa för transportprojekt med högt europeiskt mervärde.

För att råda bot på eftersläpningen på investeringar i digital teknik, föreslår kommissionen att det inrättas ett nytt program för digitala Europa för att forma och stödja den digitala omställningen av Europas samhälle och ekonomi. Tekniska förändringar och digitalisering förändrar vårt näringsliv, vårt samhälle, våra jobb och karriärer och våra utbildnings- och välfärdssystem. Genom att stödja strategiska projekt längs med forskningsfronten, som artificiell intelligens, superdatorer, it-säkerhet och industriell digitalisering, och investera i digital kompetens ska det nya programmet bidra till att fullborda den digitala inre marknaden, något som är en central prioritering för EU. Kommissionen föreslår en total ökning med 64 % av anslagen till forskning, innovation och digitala investeringar under direkt förvaltning i nästa budgetram. Dessa investeringar kompletteras med projekt inom forskning, innovation och digital teknik med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Att investera i framtiden

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.

Ett helt integrerat rymdprogram samlar hela vår verksamhet på detta strategiskt viktiga område. Det utgör en enhetlig ram för framtida investeringar, och leder till ökad synlighet och flexibilitet. Genom effektivisering bidrar programmet i förlängningen till att införa nya rymdtjänster som gynnar alla i EU. EU-budgeten kommer även fortsatt att finansiera EU:s bidrag till utvecklingen av den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) för att utveckla en långsiktig källa till säker och miljövänlig energi för framtiden.

Kommissionen föreslår också ett nytt, särskilt program till stöd för en väl fungerande inre marknad, EU:s största tillgång för att skapa tillväxt på de globaliserade marknaderna, och meningen är också att bidra till utvecklingen av en kapitalmarknadsunion. Med utgångspunkt i de lyckade resultaten inom det nuvarande programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), föreslår kommissionen mer stöd till småföretagen – motorn i vår ekonomi – så att de kan växa och expandera över gränserna. Det nya programmet ska hjälpa företag och konsumenter att bättre utnyttja den inre marknadens potential genom informationsverktyg, standardisering och stöd till samarbete mellan förvaltningar.

Kommissionen föreslår att tullprogrammet ska förnyas och få ökade anslag för att stödja ökad digitalisering och modernisering av tullunionen, som firar femtioårsjubileum i år. Samtidigt är det tänkt att programmet Fiscalis ska stödja ökat samarbete mellan skattemyndigheterna, bl.a. i form av ökade satsningar mot skattefusk och skatteundandragande.

II. SAMMANHÅLLNING OCH VÄRDERINGAR

Investeringar i:

·Regional utveckling och sammanhållning

·Fullbordande av Ekonomiska och monetära unionen

·Människor, social sammanhållning och värderingar

De ekonomiska och sociala villkoren håller på att förbättras i hela EU, och sysselsättningen är stark på många håll. Följderna av den ekonomiska krisen är dock fortfarande kännbara på flera håll i EU. Vissa regioner har halkat ännu längre efter, bl.a. på grund av globaliseringens effekter och den digitala omställningen. Betydande skillnader kvarstår i EU, och samhället står inför en rad nya utmaningar. EU:s budget har stor betydelse när det gäller att bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning och främja gemensamma värderingar och en känsla av tillhörighet i EU.

Kommissionen föreslår att sammanhållningspolitiken 13 ska moderniseras och stärkas. I samverkan med andra program ska fonderna fortsätta att erbjuda viktigt stöd till EU:s medlemsstater och regioner. Syftet är att driva på konvergensen, bidra till att minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader inom medlemsstaterna och i EU som helhet och delta fullt ut i genomförandet av de politiska prioriteringar man enades om i Bratislava och Rom.

Sammanhållningspolitiken blir allt viktigare för att stödja den pågående ekonomiska reformprocessen i medlemsstaterna. Kommissionen föreslår att man stärker kopplingen mellan EU:s budget och den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, så att regionala särdrag beaktas. Kommissionen tänker lägga fram särskild vägledning om investeringar tillsammans med de årliga landsspecifika rekommendationerna, både före själva programplaneringen och i halvtid, för att tillhandahålla en tydlig färdplan för investeringar i reformer som nyckeln till en välmående framtid.

De ekonomiska och sociala villkoren skiljer sig avsevärt åt mellan regionerna. Visserligen har betydande konvergens uppåt ägt rum på många områden, men vissa regioner har faktiskt divergerat på senare år, även i de förhållandevis rikare länderna. Denna utveckling bör återspeglas i sammanhållningspolitiken, så att ingen region sätts på undantag. Den relativa bruttonationalprodukten inkomsten per capita förblir det viktigaste kriteriet för medelstilldelning, eftersom sammanhållningspolitikens främsta mål är och förblir att hjälpa de medlemsstater och regioner som hamnat efter ekonomiskt eller strukturellt att hinna i kapp resten av EU, men andra faktorer som arbetslöshet (i synnerhet ungdomsarbetslöshet), klimatförändringar och mottagande och integration av migranter kan också beaktas. Kommissionen vill också öka de nationella samfinansieringssatserna för att bättre återspegla dagens ekonomiska förhållanden. Detta får fördelen att delaktigheten på nationell nivå ökar, större investeringar stöds och kvaliteten på dem höjs. De yttersta randområdena och glesbefolkade områden kommer att uppmärksammas i vederbörlig ordning.

De nya reglerna möjliggör också effektivare kopplingar till andra EU-program. Exempelvis kommer medlemsstaterna att kunna överföra en del av sina medel till fonden InvestEU, för att få tillgång till den garanti som EU-budgeten tillhandahåller. De kommer också att kunna finansiera spetskvalitetprojekt som i programmet Horisont Europa utpekats som projekt av internationellt hög kvalitet i deras regioner. Detta hjälper till att säkerställa att infrastrukturinvesteringarna är samordnade med EU:s övriga investeringar på viktiga områden som forskning och innovation, digitala nät, minskade koldioxidutsläpp, social infrastruktur och kompetens.

Som kommissionen tillkännagav i december 2017 14 kan framtidens EU-budget inte ses skild från målet att skapa en stabilare och effektivare Ekonomisk och monetär union, något som hela EU tjänar på. Enligt fördragen ingår alla EU:s medlemsstater i Ekonomiska och monetära unionen, även de medlemsstater som har ett undantag, och deltar därför alla i den europeiska planeringsterminen. Enligt fördragen är euron EU:s valuta, och ekonomisk konvergens och stabilitet är mål för EU som helhet. Därför kan inte verktygen för att stärka Ekonomiska och monetära unionen vara separata, utan måste vara en del av EU:s övergripande finansiella utformning.

EU:S BUDGET OCH
EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

Ett stabilt euroområde är en förutsättning för hela EU:s finansiella stabilitet och välstånd. Som tillkännagavs i paketet om fördjupning av ekonomiska och monetära unionen den 6 december 2017 föreslår kommissionen nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde och för konvergens mot euroområdet inom EU:s ramar. De nya instrumenten ska komplettera de andra EU-fonderna, däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna och InvestEU, i dessas satsningar på ekonomisk konvergens, finansiell stabilitet, nya arbetstillfällen och investeringar.

Ett nytt, starkt reformstödprogram ska erbjuda tekniskt och ekonomiskt stöd till reformer på nationell nivå med en total budget på 25 miljarder euro. Det nya programmet är fristående från men kompletterar nästa omgång av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Det ska inbegripa ett reformverktyg som tillhandahåller ekonomiska incitament i alla medlemsstater för viktiga reformer som har lyfts fram under den europeiska planeringsterminen. Det inriktas på sådana reformer som kan bidra mest till att göra de inhemska ekonomierna mer motståndskraftiga och som får positiva spridningseffekter på andra medlemsstater. Det är bl.a. fråga om reformer av produkt- och arbetsmarknaderna, utbildningsreformer, skattereformer, utveckling av kapitalmarknader, reformer för bättre företagsklimat samt investeringar i humankapital och reformer av den offentliga förvaltningen. Det nya programmet omfattar också en särskild konvergensfacilitet för att stödja de medlemsstater som vill införa euron under nästa fleråriga budgetram. Konvergensfacilitetens anslag kommer att överföras till reformverktyget om de stödberättigade medlemsstaterna inte senast i slutet av 2023 vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att ansöka om stöd från konvergensfaciliteten. Deltagande i reformstödprogrammets tre delar blir frivilligt, och medlemsstaterna behåller det fulla ansvaret för reformerna.

En ny europeisk investeringsstabiliseringsfunktion ska komplettera befintliga instrument på nationell och europeisk nivå för att absorbera stora asymmetriska makroekonomiska chocker i euroområdet. Som märktes under den senaste krisen är de nationella automatiska stabilisatorerna inte alltid tillräckliga för att hantera stora asymmetriska chocker och de nedskärningar i investeringar som ofta blir följden. Förutom befintliga mekanismer föreslår kommissionen att EU-budgeten ska garantera back-to-back-lån på upp till 30 miljarder euro. Lånen kommer att göras tillgängliga för medlemsstater som uppfyller stränga villkor på en sund budget- och näringspolitik. Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen ska också erbjuda räntesubventioner för att tillhandahålla den finansiering som krävs för att de nationella budgetarna ska kunna upprätthålla investeringsnivåerna. De här subventionerna är tänkta att finansieras genom bidrag från euroländerna som bygger på en andel av deras inkomster från utgivning av sedlar och mynt (seigniorage). Stabiliseringsfunktionen kan kompletteras vartefter med andra finansieringskällor utanför EU-budgeten, t.ex. en försäkring som finansieras av frivilliga bidrag från medlemsstaterna eller med en eventuell roll för Europeiska stabilitetsmekanismen och den nya Europeiska valutafonden. Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen ska stå öppen för medlemsstater utanför euroområdet, om de bidrar till finansieringen enligt fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital. 

Nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde inom EU:s ramar

Källa: Kommissionen. Uppdatering av COM(2017) 822.

EU-budgeten har även en viktig roll att spela när det gäller att infria stats- och regeringschefernas löften från det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017. Detta förutsätter en förstärkning av EU:s sociala dimension, bland annat genom ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Inom sammanhållningspolitiken ska Europeiska socialfonden förstärkas och omstruktureras och få anslag på omkring 100 miljarder euro under perioden, vilket motsvarar cirka 27 % av sammanhållningsanslagen. Den ska ge riktat stöd till ungdomars sysselsättning, kompetensutveckling, social inkludering och fattigdomsminskning. För att maximera effekterna av anslagen på detta område föreslår kommissionen att resurserna från Europeiska socialfonden, sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, programmet för sysselsättning och social innovation samt hälsoprogrammet slås samman till ett heltäckande instrument.

Kommissionen föreslår en starkare ungdomsinriktning i nästa budgetram. Det är tänkt att ske genom att man mer än fördubblar tilldelningen till Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Programmet Erasmus+ är en av EU:s mest synliga framgångar och ska fortsätta att skapa möjligheter för ungdomars utbildning och rörlighet. Tonvikten ska läggas på inkludering och på att nå ut till fler ungdomar från mindre gynnade miljöer. Då får fler ungdomar möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta. Ett förstärkt Erasmus+ ska få en tilldelning på 30 miljarder euro under perioden, bl.a. inklusive 700 miljoner euro för Interrailkort för ungdomar. Kommissionen föreslår även att man grundar en samlad Europeisk solidaritetskår, som tar över det befintliga programmet för EU-frivilliga för humanitärt arbete. Detta erbjuder allmänheten i EU en unik möjlighet att delta i humanitärt arbete med behövande människor i och utanför Europa.

Kommissionen vill inrätta en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värderingar som omfattar programmen Rättigheter och värderingar och Rättsliga frågor. I en tid när samhällena i EU ställs inför extremism, radikalism och söndring är det viktigare än någonsin att främja, stärka och värna EU:s värderingar, rättigheter och rättvisa, som har djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU: respekt för den mänskliga värdigheten, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstat och mänskliga rättigheter. Att skapa möjligheter för engagemang och demokratisk delaktighet i politiken och civilsamhället är viktiga uppdrag för morgondagens EU-budget. Som en del av den nya fonden ska programmet Rättsliga frågor fortsätta att ge stöd till utvecklingen av rättsligt gränsöverskridande samarbete inom EU.

Kultur är och måste förbli kärnan i det europeiska projektet. Kulturell och språklig mångfald och vårt kulturarv är vår världsdels och vår europeiska identitets adelsmärke. Därför vill kommissionen i nästa budget genom programmet Kreativa Europa lägga stark tonvikt på stöd till kultur och audiovisuella medier, bl.a. genom en stark del för Media med ökade anslag till EU:s kreativa och audiovisuella sektor.

EU:s krishanteringsinstrument har visat sitt värde de senaste åren. Utanför EU-budgeten föreslår kommissionen att man behåller och förstärker Europeiska unionens solidaritetsfond, som hjälper medlemsstaterna att återhämta sig efter allvarliga naturkatastrofer, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som erbjuder engångsstöd till arbetstagare som förlorat jobbet på grund av oväntade stora uppsägningar orsakade av en ogynnsam utveckling inom världshandeln och ekonomiska störningar.

III. NATURRESURSER OCH MILJÖ 

Investeringar i:

·Hållbart jordbruk och hållbar havssektor, och trygg livsmedelsförsörjning av hög kvalitet

·Klimatåtgärder och miljöskydd

Hållbarhet löper som en röd tråd genom EU:s arbete på många olika områden. Detta är både en nödvändighet och ett val. Tack vare en moderniserad jordbruks- och havspolitik, särskilda anslag till klimatåtgärder och miljöskydd, och integrering av klimatåtgärder och miljömål i hela budgeten är EU:s budget en drivkraft för hållbar utveckling.

Kommissionen föreslår en reformerad och moderniserad gemensam jordbrukspolitik. Det gör det möjligt att upprätthålla en helt integrerad inre marknad för jordbruksprodukter i EU. Det säkerställer också tillgången till en säker, näringsrik och varierad kost av hög kvalitet till rimliga priser. I den reformerade politiken kommer större tonvikt att läggas på miljö och klimat. Den ska stödja övergången till en helt hållbar jordbrukssektor och en levande landsbygd.

Den reformerade politiken föreslås få anslag på 365 miljarder euro 15 , och fortsätter att vara uppbyggd kring två pelare: direktstöd till jordbrukare och landsbygdsutvecklingsstöd. För landsbygdsutvecklingsstödet vill kommissionen öka de nationella samfinansieringssatserna. Förvaltningen delas mellan EU och medlemsstaterna. Kommissionen vill införa en ny modell för genomförandet, där man går över från dagens regler och kontroller till en resultatinriktad politik som går ut på att nå resultat med gemensamma mål som sätts upp på EU-nivå men med mer flexibilitet i det nationella genomförandet.

Direktstödet till jordbrukarna kvarstår som en väsentlig del av politiken, men ska rationaliseras och riktas bättre. En mer balanserad fördelning kommer att främjas och ett obligatoriskt tak för stödet eller degressiva utbetalningar införs på gårdsnivå. Det innebär att stödet fördelas om till medelstora och små jordbruk och eventuellt till landsbygdsutveckling. Direktstödet per hektar kommer att fortsätta att konvergera mellan medlemsstaterna och närma sig EU-genomsnittet.

Den nya politiken förutsätter en högre ambitionsnivå för miljö och klimat genom skärpta krav på direktstöd med villkor, som överensstämmer med miljöpolitiken. En betydande del av landsbygdsutvecklingsanslagen öronmärks för klimat- och miljöfrämjande åtgärder, och frivilliga miljösystem införs i direktstödsbudgeten inom resultatbaserade och strategiska ramar.

För att hantera kriser som uppstår på grund av oförutsebara händelser på världsmarknaden eller av en särskild chock för jordbrukssektorn på grund av tredjeländernas agerande, inrättas en ny krisreserv.

Genom Europeiska havs- och fiskerifonden kommer EU-budgeten att fortsätta att stödja en hållbar fiskesektor i EU och de kustsamhällen som är beroende av fisket. Att främja den blå ekonomin inom fiske och vattenbruk, turism, ren havsenergi och blå bioteknik tillför ett verkligt europeiskt mervärde genom att uppmuntra regeringarna, näringslivet och andra berörda parter att utveckla gemensamma strategier för att driva på tillväxten och samtidigt värna om havsmiljön.

Kommissionen vill fortsätta med och bygga ut det väletablerade programmet för miljö och klimatpolitik, Life, som också kommer att stödja energieffektivitet och ren energi. Som komplement till de särskilda naturbevarande insatserna stärker kommissionen också synergieffekterna mellan sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken för att finansiera investeringar i natur och biologisk mångfald.

Mer allmänt vill kommissionen, i enlighet med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, fastställa ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med målet att 25 % av EU:s anslag bidrar till klimatmålen.



IV. MIGRATION OCH GRÄNSFÖRVALTNING

Investeringar i:

·En heltäckande migrationsstrategi

·Stärkt förvaltning av de yttre gränserna

Utmaningarna med att hantera flykting- och migranttillströmningen visar att det behövs handling på EU-nivå. EU:s budget har spelat en viktig roll för finansieringen av ett gemensamt svar på migrationskrisens olika aspekter. Kommissionen vill öka stödet för att stärka våra yttre gränser, förbättra asylsystemet i EU och utöka förvaltningen och den långsiktiga integrationen av migranter.

Ett verkningsfullt skydd av våra yttre gränser är en förutsättning för fri rörlighet för personer och varor inom EU. Detta omfattar en korrekt hantering av tillströmningen av personer och varor och skydd av tullunionens integritet. En ny samlad gränsförvaltningsfond ska tillhandahålla nödvändigt och utökat stöd till medlemsstaterna för deras gemensamma ansvar för de EU:s yttre gränser. Fonden ska täcka gränsförvaltning, viseringar och tullkontrollutrustning. Den ska bidra till mer likvärdiga tullkontroller vid de yttre gränserna. Detta ska ske genom att man tar itu med dagens obalans mellan medlemsstaterna på grund av skillnader i geografi, kapacitet och resurser. Detta kommer inte bara att stärka tullkontrollerna, utan också underlätta den legitima handeln och bidra till en säker och effektiv tullunion.

I en allt mer sammanlänkad värld och med tanke på den demografiska utvecklingen och instabiliteten i EU:s grannskap, kommer migration att vara en långvarig utmaning för EU. Det är tydligt att detta kan skötas bäst av medlemsstaterna, med ekonomiskt och tekniskt stöd från EU. EU-budgeten är därför avgörande för att stödja hanteringen av asylsökande och migranter, för att utveckla sök- och räddningskapaciteten för att rädda livet på de som försöker nå Europa, för att effektivt hantera återvändande och för andra åtgärder som kräver samordnade insatser som går utöver de enskilda medlemsstaternas kapacitet.

Kommissionen föreslår ökade anslag till asyl- och migrationsfonden för att stödja de nationella myndigheternas arbete med att ta emot asylsökande och migranter under perioden omedelbart efter ankomsten till EU:s territorium, samt för att utveckla en gemensam asyl- och migrationspolitik och se till att återsändanden fungerar i praktiken. Sammanhållningspolitiken kommer att stödja integrationen på längre sikt efter det inledande mottagandet. Instrumenten inom politiken för yttre åtgärder ska inriktas på migrationens grundorsaker och stödja samarbetet med tredjeländer kring migrationshantering och säkerhet, och på så sätt bidra till genomförandet av partnerskapsramen för migration.

Dessa insatser måste kompletteras med en stark och fullt operativ europeisk gräns- och kustbevakning (Frontex) som står i centrum för en helt integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser. Kommissionen föreslår att det ska ha inrättats en permanent kår med omkring 10 000 gränsvakter mot slutet av budgetramens period. Den ska också ge ekonomiskt stöd och utbildning för att stärka medlemsstaternas nationella gränsbevakning. Detta kommer också att möjliggöra en förstärkning av den operativa kapaciteten, utbyggnad av befintliga verktyg och utveckling av EU-omfattande informationssystem för gränsförvaltning, migrationsförvaltning och säkerhet.

Totalt är det meningen att EU:s sammanlagda anslag för förvaltningen av de yttre gränserna och migrations- och flyktingströmmarna ska förstärkas avsevärt till nästan 33 miljarder euro, jämfört med 12,4 miljarder euro för perioden 2014–2020.

Ett starkt fokus på migration och skydd av våra yttre gränser

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.



V. SÄKERHET OCH FÖRSVAR

Investeringar i:

·Säkerhet och skydd för EU-medborgarna

·Förbättrad försvarskapacitet för EU

·Krishantering

De senaste åren har säkerhetshoten i EU trappats upp och ändrat karaktär. De har tagit formen av terroristangrepp, nya typer av organiserad brottslighet och it-brottslighet. Säkerhet har av nödvändighet en gränsöverskridande dimension, och det krävs därför ett starkt och samordnat EU-svar. Utöver de inre säkerhetsutmaningarna står EU inför komplexa yttre hot som ingen medlemsstat kan hantera på egen hand. För att kunna skydda sina medborgare behöver EU också en drastisk förändring för att förstärka sin strategiska självständighet och bygga upp väl utformade och resurseffektiva instrument på försvarsområdet.

Kommissionen föreslår att fonden för inre säkerhet får mer medel i syfte att utveckla nätverk och gemensamma system för effektivt samarbete mellan nationella myndigheter och för att förbättra EU:s förmåga att möta dessa säkerhetshot. Detta kompletteras med åtgärder för att stärka it-säkerheten i alla relevanta program som är inriktade på digital teknik, infrastruktur och nät, forskning och innovation samt försvar mot it-brottslighet, särskilt genom programmen Digitala Europa och Horisont Europa.

Kommissionen vill även förstärka Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Detta ökar förmågan att komplettera de nationella myndigheternas arbete och ge ett europeiskt svar på säkerhetshot.

EU fortsätter att lämna särskilt ekonomiskt stöd till avveckling av och säkerhet för kärntekniska anläggningar i vissa medlemsstater (Litauen, Bulgarien och Slovakien) samt sina egna kärntekniska anläggningar. EU-budgeten kommer också att ge långvarigt stöd för arbetstagarnas och allmänhetens hälsa, förhindrande av miljöförstöring och bidrag till kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

När det gäller försvar måste EU ta ett större ansvar för att skydda sina intressen, värderingar och levnadssätt, som komplement till arbetet inom Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen). Även om EU inte kan ersätta medlemsstaternas insatser på försvarsområdet, kan man främja och utnyttja samarbetet mellan dem för att utveckla de försvarsresurser som behövs för att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar. Kommissionen vill se en förstärkt Europeisk försvarsfond som ska främja försvarsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga i hela EU genom stöd till samarbete under hela industricykeln från och med forskningen. Härigenom undviks dubbelarbete, och skalfördelar uppstår som i förlängningen leder till att skattebetalarnas pengar används effektivare. Kommissionen vill också att EU bygger ut sin strategiska transportinfrastruktur för att anpassa den till militär rörlighet genom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

De senaste årens utveckling har visat att EU måste kunna sätta in operativt stöd snabbt för att hantera oförutsedda händelser, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Därför föreslår kommissionen att resurserna för krishantering utökas. Det tar formen av en förstärkt civilskyddsmekanism (Resc-EU) och en utökad reserv för katastrofbistånd för att tillhandahålla ekonomiska medel utöver budgetramens utgiftstak i nödsituationer i och utanför EU. Kommissionen föreslår också att man behåller outnyttjade reserver i vissa program, t.ex. asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet, som kan användas i kriser och nödsituationer.

En drastisk förändring för säkerhet och försvar

(miljarder euro, löpande priser)

Anm.: Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 för EU-27 (skattning)

Källa: Kommissionen.



VI. GRANNSKAP OCH OMVÄRLD

Investeringar i:

·EU:s yttre åtgärder i grannskapet, utvecklingsländerna och övriga världen

·Stöd till länder som förbereder sig för anslutning till EU

Utmaningarna för EU:s yttre åtgärder, bl.a. de som anges i den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, den nya grannskapspolitiken och det nya europeiska samförståndet om utveckling kräver en betydande modernisering av budgetens yttre anslag för att öka dess verkan och synlighet. Bättre samordning mellan de inre och yttre strategierna behövs också för att nå målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt partnerskapsramen för migration med tredjeländerna.

Kommissionen föreslår därför en omfattande omstrukturering av EU:s instrument för yttre åtgärder för större enhetlighet mellan instrumenten, så att man kan utnyttja skalfördelar och synergieffekter mellan programmen, och vill att rutinerna förenklas. Detta kommer att göra EU bättre rustat att eftersträva sina mål och föra fram sina intressen, strategier och värderingar i världen.

Den föreslagna nya strukturen för EU:s instrument för yttre åtgärder återspeglar behovet av att koncentrera sig på strategiska prioriteringar både geografiskt, EU:s grannskap, Afrika och västra Balkan samt de länder som är sårbara och i störst behov, men även tematiskt på säkerhet, migration, klimatförändringar och mänskliga rättigheter.

Kommissionen vill samla de befintliga instrumenten till ett brett instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete som täcker hela världen. Det ekonomiska upplägget förenklas ytterligare genom att man tar med Europeiska utvecklingsfonden, som hittills varit EU:s viktigaste instrument för stöd till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och till de utomeuropeiska länderna och territorierna 16 .

Det samlade instrumentet ska ha öronmärkta budgetanslag efter geografisk region, däribland grannskapet och Afrika. Samtidigt erbjuder det ökad flexibilitet och lyhördhet och ett bredare spektrum av åtgärder för att bättre understödja EU:s prioriteringar. Detta kommer även att inkludera en buffert för nya utmaningar och prioriteringar för flexibel hantering av befintliga eller nya akuta prioriteringar, särskilt när det gäller stabilitet och migration.

Med utgångspunkt i den europeiska externa investeringsplanen och Europeiska fonden för hållbar utveckling ska en ny struktur för externa investeringar bidra till att attrahera ytterligare medel från andra givare och den privata sektorn. Det ska bidra till att angripa biståndspolitiska utmaningar, genom att bidrag kombineras med budgetgarantier, andra marknadsbaserade instrument, tekniskt stöd, blandfinansiering och eventuellt delägande i utvecklingsbanker och liknande, så att man kan främja EU:s mål och politik. Dessutom ska makrofinansiellt bistånd bidra till att hantera ekonomiska kriser.

Instrumentet för stöd inför anslutningen ska hjälpa kandidatländer och potentiella kandidatländer att uppfylla anslutningskriterierna. Det ska dessutom bidra till EU:s mer övergripande mål att säkerställa stabilitet, säkerhet och välstånd i EU:s omedelbara närhet. Det kommer också att ingå i strategin för västra Balkan och kommer att återspegla utvecklingen av förbindelserna med Turkiet.

Tillsammans med sina internationella partner och medlemsstaternas åtgärder kommer EU att fortsätta att spela en ledande roll för humanitärt bistånd. Kommissionen föreslår ett förstärkt instrument för humanitärt bistånd för behovsbaserat EU-bistånd för att rädda och bevara liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och värna om integritet och mänsklig värdighet för befolkningar som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor.

EU som en stark global aktör

(miljarder euro, löpande priser)