Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018DC0248

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Halvtidsutvärdering av programmet Kreativa Europa (2014-2020)

COM/2018/248 final

Bryssel den 30.4.2018

COM(2018) 248 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Halvtidsutvärdering av programmet Kreativa Europa (2014-2020)

{SWD(2018) 159 final}


Inledning

Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll i våra samhällen i dag och i utformandet av vårt framtida Europa. De kulturella och kreativa sektorerna skapar ett ekonomiskt mervärde på omkring 509 miljarder euro, vilket motsvarar 5,3 % av EU:s sammanlagda bruttonationalprodukt (BNP), och sysselsätter mer än 12 miljoner människor, dvs. 7,5 % av Europas arbetskraft 1 . Dessa sektorer utgör den tredje största arbetsgivaren i EU, efter byggsektorn och livsmedels- och dryckessektorn. De bidrar dessutom väsentligt till investeringar, innovation och jobbskapande i hela ekonomin och har positiva spridningseffekter på framför allt den digitala sektorn. Dess innehåll kan t.ex. leda till att bredbandsinfrastrukturen byggs ut och ge upphov till kulturinriktad turism. Genom att stärka bilden av Europa och europeiska levnadssätt främjar kultur och kreativitet även den europeiska exporten över hela världen.

EU är dock mer än en inre marknad, det är även ett stort kulturprojekt. De kreativa och kulturella sektorerna bidrar till att bevara vår kulturella och språkliga mångfald, stärker vår europeiska identitet och främjar social sammanhållning. Genom dem sprids europeiska kunskaper och värderingar, som är förutsättningar för sunda demokratier och inkluderande samhällen. Kulturen har således bidragit till att föra Europa närmare medborgarna, särskilt i det aktuella politiska läget.

De kulturella och kreativa sektorerna bygger broar mellan konst, kultur, näringsliv och teknik. De bidrar till utvecklingen av såväl kritiskt tänkande och förmågan att lösa problem som attityder i fråga om risktagande, vilket är nyckelkompetenser i morgondagens samhälle. Genom att fokusera på kreativitet och tidigt anamma ny teknik – museer använder till exempel appar för att ge bättre tillgång till sina samlingar och teatrar utnyttjar videor eller textning – är de katalysatorer för innovation.

Programmet Kreativa Europa är Europeiska unionens insats för att hjälpa de kulturella och kreativa sektorerna att frigöra sin tillväxtpotential. Dessa sektorer är till sin natur diversifierade avseende länder och språk, och de berikar därmed vårt kulturlandskap. Samtidigt möter de hinder som försvårar den transnationella spridningen av kreativa produktioner och hämmar möjligheterna att verka över nationsgränserna och nå ny publik i Europa och resten av världen.

Programmet beaktar de kulturella och audiovisuella verksamheternas dubbla karaktär – å ena sidan är de en drivkraft för mångfald och medborgarengagemang, å andra sidan är de en drivkraft för tillväxt och sysselsättning – och hur de på ett bredare plan bidrar till kreativitet, talangskapande, entreprenörskap och innovation.

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 18.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020), som ålägger kommissionen att upprätta en halvtidsutvärderingsrapport baserad på en extern och oberoende utvärdering.

Halvtidsutvärderingen ger en lägesrapport för genomförandet av programmet Kreativa Europa och beskriver dess framsteg och huvudsakliga brister baserat på den oberoende utvärderingsrapporten, direkta erfarenheter av förvaltningen av programmet och omfattande samråd med berörda parter. Den åtföljs av ett arbetsdokument som innehåller de uppgifter som legat till grund för denna rapport.

Bakgrund till programmet Kreativa Europa

Kreativa Europa är Europeiska unionens ramprogram för stöd till de kulturella och kreativa sektorerna. Under 2014 sammanförde det tre program (Media, Kultur och Media Mundus) och skapade därmed ett samlat instrument för att öka resurseffektiviteten, på ett mer ändamålsenligt sätt utnyttja möjligheterna med den digitala övergången och hantera fragmenteringen av marknaden.

Programmets struktur tar hänsyn till de kulturella och kreativa sektorernas heterogenitet, deras olika målgrupper och behovet av skräddarsydda tillvägagångssätt. Detta är anledningen till att programmet är uppdelat i två oberoende delprogram och ett sektorsövergripande programområde.

Delprogrammet Media, senare programmet Media, bildades 1991 för att åtfölja direktivet om television utan gränser och riktar sig till den audiovisuella sektorn. Det främjar skapandet av audiovisuellt innehåll (filmer, tv-serier, videospel) och dess tillgång till europeisk och global publik, via alla distributionskanaler.

Delprogrammet Kultur omfattar initiativ i kultursektorn, bland annat sådana som främjar gränsöverskridande samarbeten, plattformar, nätverk och översättning av skönlitteratur.

Ett sektorsövergripande programområde, som är riktat till samtliga kulturella och kreativa sektorer och som inbegriper en lånegaranti, stöder det transnationella policysamarbetet. Detta programområde ger också stöd till kontaktkontor för Kreativa Europa i alla deltagande länder, för att programmet ska kunna nå ut till berörda parter.

Programmet kompletterar åtgärder på nationell nivå på kulturområdet och inom den audiovisuella sektorn, och avspeglar EU:s politiska prioriteringar på det kulturella och kreativa området.

Kreativa Europa är öppet för kulturella och kreativa organisationer i EU:s medlemsstater samt, på vissa villkor, för organisationer från vissa länder utanför EU. För närvarande har Kreativa Europa 33 deltagande länder, från Norge till Tunisien och från Ukraina till Balkanregionen. I synnerhet deltagandet i programmet Media måste vara anpassat till direktiv 2010/13/EU (direktivet om audiovisuella medietjänster).

Programmet är inrättat för perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Denna rapport omfattar alla programområden (med undantag för de europeiska kulturhuvudstäderna, som omfattas av separata utvärderingar) och hela programmets geografiska räckvidd för de första tre åren av genomförandet.

De viktigaste resultaten av utvärderingsrapporten 2

Syftet med denna utvärdering är att

-bedöma ändamålsenligheten hos de åtgärder som vidtagits för att uppnå programmets mål samt programmets resurseffektivitet och europeiska mervärde,

-belysa programmets interna och externa samstämmighet, hur relevanta dess samtliga mål är för framtiden samt möjligheterna till förenkling,

-belysa hur Kreativa Europa bidrar till EU:s politiska prioriteringar,

-bedöma de långsiktiga effekterna av de föregående programmen.

I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning 3 bör denna bedömning ta upp relevans, samstämmighet, ändamålsenlighet, hållbarhet och mervärde för EU.

Relevans

Programmets övergripande skäl för intervention och dess mål är fortsatt relevanta för EU:s politiska prioriteringar och i förhållande till de viktigaste utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna, nämligen fragmenterade marknader, global konkurrens och digitala störningar, liksom tillgången till finansiering.

Kreativa Europa har tagit itu med dessa utmaningar och har, i en situation som kännetecknas av ändrade konsumtionsmönster, fortlöpande anpassat sitt stöd till mottagarnas behov inom sektorer som själva snabbt förändras.

Trots positiva resultat behöver dock mer göras för att de möjligheter som den digitala övergången medför till fullo ska utnyttjas, med hänsyn tagen till nya publik- och konsumtionsmönster och hur kulturella och kreativa verk framställs, produceras, görs tillgängliga och omsätts i den digitala ekonomin.

Media har förstärkt den gränsöverskridande spridningen av europeiska filmer och audiovisuella produktioner och öppnat eller utökat möjligheterna för EU:s medborgare att få tillgång till sådana europeiska produktioner. Detta är mycket relevant eftersom av drygt 1 500 filmer som producerats i Europa varje år, sprids mindre än hälften utanför det egna landets nationsgränser. Media har även gett stöd under utvecklingsstadiet för att öka produktionernas möjligheter att bli gränsöverskridande.

Media har anpassat sig till nya trender på marknaden, bland annat genom att främja europeiska produktioner på nätet. Ett större samarbete längs hela värdekedjan och över nationsgränserna skulle dock hjälpa dem som är verksamma inom branschen att samarbeta för att hantera den digitala övergången och globaliseringen.

Delprogrammet Kultur investerar i kultur för att främja social sammanhållning, skapande av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i regioner och städer. Åtgärderna inom ramen för Kreativa Europa fortsätter att vara relevanta för syftet att bevara kulturarvet och mångfalden i Europa samt för att främja konstnärligt skapande och europeiska värderingar.

Inom ramen för det sektorsövergripande programområdet svarar lånegarantin direkt mot behoven hos små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna, som har svårt att få tillgång till lån på grund av att deras tillgångar är immateriella. Marknadens starka reaktioner på lanseringen 2016, med tre garantiavtal undertecknade i januari 2017, visar betydelsen av detta instrument och hur det motsvarar behoven på marknaden. Ett påslag på 60 miljoner euro (från Europeiska fonden för strategiska investeringar), vilket motsvarar 50 % av den sammanlagda budgeten, kommer att göras redan 2017 för att lånegarantin ska kunna byggas ut snabbare och nå fler länder och sektorer, och därmed förbättra den geografiska och sektoriella balansen.

Samstämmighet

Kreativa Europa tillhandahåller en rad åtgärder för att stödja de audiovisuella och kulturella sektorerna och är internt samstämmigt inom delprogrammen Media och Kultur. Delprogrammet Media omfattar på ett samstämmigt sätt de olika skedena i värdekedjan, och delprogrammet Kultur tillhandahåller i stort sett samstämmiga åtgärder för de många olika behoven inom kultursektorn.

Samstämmigheten för Kreativa Europa som helhet skulle kunna förbättras genom ökat stöd till sektorsövergripande arbete inom ramen för det sektorsövergripande programområdet.

På ett övergripande plan är målen och prioriteringarna för Kreativa Europa samstämmiga och kompletterande i förhållande till de nationella strategierna och programmen, och de respekterar därmed subsidiaritetsprincipen.

Kreativa Europa är samstämmigt med Europa 2020-målen om smart, hållbar och inkluderande tillväxt och flaggskeppsinitiativet den digitala inre marknaden, en strategi som inleddes under 2015.

Media har bidragit till strategin för den digitala inre marknaden. Genom att uppmuntra spridningen av europeiska produktioner internationellt stöder Media tillgången till innehåll över nationsgränserna och spelar en nyckelroll i genomförandet av de stödåtgärder som åtföljer upphovsrättsreformen. Programmet kompletterar också kraven om främjande och framhävande av europeiska produktioner i förslaget till översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster.

Effekterna av Media skulle stärkas ytterligare om samstämmigheten var större med nationella stödprogram för film, vilka står för huvuddelen av stödet till den audiovisuella sektorn (cirka 2 miljarder euro per år jämfört med cirka 115 miljoner euro för Media). Under 2015 inleddes därför en dialog med sammanslutningen för de europeiska filminstitutens direktörer (European Film Agency Directors, Efad) i syfte att utveckla en gemensam strategisk vision för industrin. Dessutom bildades i juli 2017 gruppen för den öppna samordningsmetoden bestående av sakkunniga från medlemsstaterna för att förbättra spridningen av europeiska filmer.

Det finns en stor samstämmighet mellan Kreativa Europa och målen för den europeiska agendan för kultur när det gäller att främja kultur som en drivkraft för kreativitet. Detta styrks genom programstödet för kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling för verksamma inom kulturella och kreativa sektorer. I synnerhet kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling är inbyggt i delprogrammet Kulturs olika delar, framför allt i samarbetsprojekt och nätverk.

Kreativa Europa är i stort sett samstämmigt med andra internationella program för den kulturella sektorn, som i huvudsak drivs genom truster och stiftelser, vars kapital är tämligen begränsat och används för särskilda ändamål. Delprogrammet Kultur kompletterar andra internationella stöd genom att tillhandahålla en relativt omfattande och konsekvent finansiering för transnationella verksamheter.

Ändamålsenlighet

Kreativa Europa har bidragit stort till EU:s 2020-mål för sysselsättning och den nuvarande kommissionens prioriteringar: att stimulera investeringar för att skapa arbetstillfällen, och nå en djupare och mer rättvis inre marknad med en förstärkt industribas. Mellan 2014 och 2016 slussade Kreativa Europa ut 544 miljoner euro i finansiering till 2 580 enheter inom de kulturella och kreativa sektorerna. Kreativa Europa genererade uppskattningsvis 3 000 arbetstillfällen under perioden.

Media stöder såväl utbildning och utveckling som distribution och visning. Framför allt har programmet upprätthållit en inre marknad för icke-nationella europeiska filmer genom att stödja den gränsöverskridande distributionen av mer än 400 filmer per år, vilket motsvarar 25 % av Europas årliga filmproduktion. Filmer som tar emot distributionsstöd från Media nådde över 65 miljoner biobesökare per år 4 . Detta stöd har också bidragit till att öka tillgången till lagligt innehåll i hela unionen. Nätverket Europa Cinema, den största enskilda mottagaren av stöd från Media, är också inriktat på visning av icke-nationella europeiska filmer i 33 länder, filmer som annars skulle haft det svårare att lämna det egna landet.

Även om biobesöken i Europa sedan 2014 har nått rekordnivåer, har den sammanlagda publiken för europeiska filmer inte ökat nämnvärt. Det betyder att amerikanska filmer har varit en drivkraft bakom ökningen av biobesöken i Europa 5 .

Dessutom är de beställvideotjänster som stöds av programmet i dag huvudsakligen nationella tjänster med ett stort utbud europeiska filmer, däribland icke-nationella, men med en begränsad publik.

Media måste fortsätta arbetet på efterfrågesidan för att få dessa filmer att nå en bredare publik, i synnerhet de nya generationerna som vuxit upp med den digitala tekniken och som representerar framtiden för de audiovisuella marknaderna. Dessutom har Media ökat i omfattning under flera år utan att budgeten har följt med, vilket har lett till en alltför tunn finansiering spridd över många stödmottagare. Det finns för närvarande 14 åtgärder som behandlar olika segment av den audiovisuella industrin. Ett större fokus behöver därför läggas på stöd för att trappa upp verksamheter och främja samarbete inom branschen i Europa, särskilt mot bakgrund av en mer öppen och konkurrensutsatt digital marknad.

Delprogrammet Kultur har stöttat de flesta undersektorer på ett balanserat sätt, men farhågor har uttryckts när det gäller prioriteringen av ekonomiska mål framför konstnärliga och sociala överväganden. Den genomsnittliga storleken på de projekt som får stöd har mer än fördubblats, antalet aktörer har minskat med en tredjedel och programmet är alltmer konkurrensorienterat. Delprogrammet lyckades dock ändå attrahera en rad olika kulturella sektorer, både sådana som har och sådana som saknar en stor industriell dimension. Slutligen bidrar verksamheter som stöds av programmen inom Kultur till skapandet av ett ”europeisk kulturutrymme” och bidrar därmed till att främja kulturell mångfald.

Inom ramen för det sektorsövergripande programområdet lanserades lånegarantin så snart budgeten blev tillgänglig under 2016. Kommissionen har med hjälp av Europeiska fonden för strategiska investeringar fyllt på dess budget med 50 %, för att bemöta den starka responsen på marknaden. Utöver lånegarantin har det sektorsövergripande programområdets begränsade budget inneburit att förmågan att utveckla fler sektorsövergripande verksamheter i praktiken varit begränsad.

Resurseffektivitet

Med tanke på den enorma storleken på och omfattningen av de audiovisuella och kulturella sektorerna på europeisk nivå, och de geografiska områden som omfattas av de program som utvärderas, är budgeten för Kreativa Europa inte tillräckligt stor för att kunna ha någon betydande inverkan på europeisk nivå och/eller sektorsnivå.

Kostnadseffektiviteten i programmen har varit tillfredsställande och förbättrades totalt sett från en programperiod till nästa. Resurseffektiviteten för de flesta av åtgärderna har förbättrats eller varit stabil. Framgångarna minskade dock mellan programplaneringsperioderna, vilket visar att åtgärderna inte är tillräckligt finansierade i förhållande till det potentiella intresse som de väcker. Ett stort antal bra ansökningar avslås nämligen.

När det gäller Media har betydande effektivitetsvinster gjorts genom onlineansökningar, införandet av ett engångsbelopp för tre programåtgärder (festivaler, utveckling och distribution) och paketeringen av bidrag till gemensamma avtal. Det ökande antalet små transaktioner medför dock administrativa omkostnader.

Generellt sett var åtgärderna inom ramen för delprogrammet Kultur mer effektiva än under föregående program. Den ökade kostnaden per projekt kompenserades i de flesta fall antingen av högre resultatnivåer eller bidrag till högre resultatnivåer och/eller bättre effekter. Till exempel var ”plattformar” kostnadseffektiva metoder, framför allt när det gäller att relativt direkt nå fram till artister, och ”projekt för litterär översättning” resulterade i fler översättningar än de som gavs stöd genom det föregående programmet.

Inom ramen för det sektorsövergripande programområdet var lånegarantin den största åtgärden, och den genomfördes mycket effektivt efter lanseringen i mitten av 2016. Framstegen i genomförandet översteg förväntningarna: under 2017 ingicks åtta garantiavtal i sex territorier, medan målet för 2020 avsåg tio garantiavtal i åtta territorier.

Kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) har övervakat genomförandet av stödprogrammen och deras resultat. Någon systematisk analys och rapportering av de resultat och effekter som erhållits på programnivå har dock inte genomförts. Detta beror delvis på att fokus har legat på genomförandet i den första etappen av programmet, och delvis på att det saknas resultatindikatorer som är tillräckligt robusta och kopplade till verksamheterna inom programmet. Detta har lett till en svagare dokumentation av resultaten av programmet och försvårar bedömningen av resultaten.


Hållbarhet

Hållbarheten hos resultaten är huvudsakligen beroende av att partnerskap som inleddes inom ramen för Kreativa Europa och de föregående programmen fortsätter. Inom ramen för såväl Media och som för Kultur kommer samarbetet mellan projektpartnerna att fortgå i någon form efter projektets livscykel. När det gäller Media utgörs hållbarheten även av organisationernas avsikt och förmåga att samarbeta vidare, dvs. av deras fortsatta intresse av att (sam)producera eller distribuera arbeten med en europeisk dimension.

Effekternas hållbarhet förverkligas genom utbytet av kunskaper i samband med genomförandet av projekten samt genom spridningen av sådana kunskaper. Detta leder i sin tur till en professionalisering av sektorn genom att förmågan att arbeta internationellt blir högre och nya färdigheter och kompetenser utvecklas, eller att projektresultat utnyttjas över hela sektorn. Så var fallet i alla program, och i synnerhet för delprogrammet Kultur och dess föregångare.

Mervärde för EU

Kreativa Europa har skapat mervärde för EU, framför allt genom sin inriktning på gränsöverskridande samarbete samtidigt som det bygger på nationella stödprogram. Endast ett fåtal internationella fonder stöder gränsöverskridande samarbeten, och för de som gör det är stödet betydligt mindre omfattande. De flesta av de verksamheter som stöds skulle ha varit betydligt mindre i sin omfattning och storlek eller inte ha funnits alls utan finansieringen från Kreativa Europa och de föregående programmen.

Programmet Media har bidragit till att sammanföra aktörer från olika medlemsstater, vilket skapar mervärde för hela den audiovisuella sektorn. Specialiserade gränsöverskridande nätverk, såsom Europa Distribution eller Europa International, har möjliggjort för distributörer och försäljningsombud att arbeta tillsammans för att främja och sprida europeiska produktioner. Tack vare stöd från Media har ett stort antal europeiska produktioner färdats och visats utanför de egna länderna, och därigenom bidragit till att främja den europeiska kulturens mångfald. Programmet Media har även bidragit till att uppnå målet för den digitala inre marknaden vad gäller bredare tillgång till innehåll på nätet. Samtidigt finns det utrymme för att förbättra spridningen av europeiska produktioner ännu mer genom att urvalsprocessen, främjandet och marknadsföringen av europeiska produktioner förbättras.

Inga länder står inför exakt samma utmaningar när det gäller att utveckla sina audiovisuella sektorer. Därför har Media också strävat efter att ta itu med frågan om lika konkurrensvillkor mellan länder med olika kapacitet genom åtgärder för positiv särbehandling till förmån för länder med låg audiovisuell produktionskapacitet, vilket har breddat deltagandet av branschfolk från hela unionen.

När det gäller Kultur ingår de finansierade verksamheterna i mindre utsträckning i befintliga processer, även om de i allmänhet kan vara väl anpassade till organisationens allmänna verksamheter. Merparten av verksamheterna skulle mycket sannolikt inte ha ägt rum om det inte vore för EU:s finansiering.

Inom ramen för det sektorsövergripande programområdet förväntas lånegarantin ha en hävstångseffekt på 6, vilket gör den till ett effektivt sätt att öka tillgången till finansiering. Från en ursprunglig budget på 121 miljoner euro förväntas mer än 700 miljoner euro i lån överföras till små och medelstora företag och kulturaktörer i hela Europa.



Den externa utvärderingens viktigaste rekommendationer och förslag på insatser från kommissionen

Relevans

Framgången för Kreativa Europa är till stor del kopplad till hur väl man lyckas förmedla ett kulturellt varierat innehåll till publiken. I den externa studien betonas därför behovet av att fokusera ännu mer på publiken.

Den europeiska kulturen måste ta till sig den digitala revolutionen för att behålla sin mångfald, men också skapa ett kvalitativt innehåll som kan färdas globalt. Utvärderingen har visat nödvändigheten av att anpassa sig till det föränderliga landskapet. Digitaliseringen kan driva på en god cirkel av bättre tillgång till kulturella och kreativa verk och produktioner, entreprenörskap och nya investeringsmöjligheter.

Inom ramen för dess årliga övervakning ska kommissionen rapportera om hur programmet utnyttjar den digitala omvandlingens möjligheter, från skapandet av värdefullt innehåll till nya distributionskanaler.

Utvärderingen visar att det finns behov av ett efterföljande program, för att Media ska kunna skärpa sitt fokus på innehåll med potential att färdas över nationsgränser. Det framtida Media skulle kunna privilegiera utveckling och samproduktioner med potential att nå gränsöverskridande framgångar. Eftersom den audiovisuella sektorn fortsätter att förändras kan experiment med nya typer av berättande också få stöd på EU-nivå.

Distribution och marknadsföring kommer att spela en strategisk roll för att nå publik. Innehållet måste vara tillgängligt där publiken finns, till exempel genom mer omfattande möjligheter till tillgång på nätet. Media efter 2020 skulle därför kunna överväga innovativa modeller för marknadsföring och distribution av innehåll som sammanför författare, producenter, försäljningsombud, distributörer och plattformstjänster. Media-stödet för onlinedistribution kan också bli mer strategiskt. Exempelvis kan aktörer med ambition att trappa upp sin verksamhet uppmuntras att samarbeta och utveckla verkligt gränsöverskridande strategier och affärsmodeller för att kunna konkurrera med globala plattformar.

Från och med 2018–2020 kommer kommissionen att inleda en dialog om innehåll, framför allt för att se hur stödet till television kan göras mer ändamålsenligt i ljuset av förändringarna när det gäller audiovisuella format (tv-serier, via internet, transmediala projekt). Kommissionen kommer även att inleda en dialog om bästa sättet att stödja främjande och marknadsföring, och kommer i detta sammanhang att lansera ett småskaligt pilotförsök med användning av stordata för att matcha innehåll med publik.

Även om delprogrammet Kultur har visat sig vara relevant för att backa upp kulturella organisationers behov av kapacitetsuppbyggnad och för att bidra till den kulturella mångfalden i Europa, måste bättre hänsyn tas till små kulturella aktörers ambitioner. Därför kommer kommissionen att bedöma vilken tillgång små aktörer har till ekonomiskt stöd som svarar mot deras målsättningar att växa utanför sina nationella marknader. Kommissionen kommer samtidigt att överväga om åtskillnaden mellan små och stora samarbetsprojekt är relevant för kulturella verksamheters utveckling och tillväxt.

Projekt som finansieras genom europeiska nätverk har visserligen potential att skapa positiva effekter, men de har från början utformats på ett sätt som inte har gett stödmottagarna den flexibilitet de velat ha för att kunna anpassa sin verksamhet till bredare sektoriella eller marknadsmässiga förändringar, även om nya aspekter och andra liknande justeringar kan göras på grundval av de arbetsprogram som lämnas in årligen. Det är därför nödvändigt att 1) möjliggöra för stödmottagare inom ramen för europeiska nätverk att ändra aspekter av sina projekt för att anpassa sig till ny tekniska trender eller marknadstendenser, och 2) säkerställa samarbetsprojektens fortsatta tematiska relevans genom att göra det lättare för stödmottagarna att justera sina verksamheter.

Programåtgärden för litterär översättning behöver trots sin breda relevans ge ytterligare stöd till språklig mångfald genom att uppmuntra översättning av skönlitteratur från mindre länder till engelska, franska, tyska och spanska och bättre uppmärksamma smalare genrer som barnböcker, teater och poesi.

När det gäller det sektorsövergripande programområdet kommer det efterföljande programmet att bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som förvärvats genom lånegarantin om finansieringsbehov för kulturaktörer och företag i kultursektorn. Erfarenheten visar att finansieringsinstrument uppbådar privata investeringar i projekt genom att dela riskbördan och öka deras marknadspotential. En rad olika instrument kan beaktas, som blandar offentliga och privata medel och innefattar egetkapitalinstrument för större projekt med högre risk.

Under perioden fram till 2020 kommer flaggskeppsinitiativet lånegarantin att svara mot den starka efterfrågan på marknaden genom att sträva efter ytterligare garantiavtal upp till taket för påslaget från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Detta kommer att utvidga det geografiska deltagande för finansiella förmedlare i utlåningen till de kulturella och kreativa sektorerna.

Andra typer av sektorsövergripande projekt måste också främjas. Kommissionen kommer att sträva efter att öka samarbetet och synergieffekterna i genomförandet av sektorsövergripande projekt och åtgärder, såsom integrationsprojekten för flyktingar och modulerna för masterutbildningar inom humaniora och naturvetenskap.

Samstämmighet

Ytterligare ansträngningar kommer att göras för att stärka samstämmigheten mellan Kreativa Europa och EU:s politiska mål, såsom den europeiska kulturagendan och strategin för den digitala inre marknaden, genom att integrera nämnda politiska mål i programmet.

Programmet Kreativa Europa kompletterar andra program för EU-finansiering, i synnerhet Erasmus+, Horisont 2020 samt programmen på områdena migration och medborgarskap. För att tillgodose behovet av ytterligare information om kompletterande möjligheter från andra EU-finansieringskällor kommer kommissionen att överväga alla lösningar, däribland att publicera en broschyr för att öka medvetenheten bland de berörda parterna om vilket generellt företagsstöd och ekonomiskt stöd som finns tillgängligt samt vilka finansieringsmöjligheterna för kultur är i olika sammanhang (t.ex. utbildning, forskning, infrastruktur).

I syfte att stärka samstämmigheten med internationella och nationella finansieringskällor kommer kommissionen att dela mer information med sektorsorgan i medlemsstaterna för att främja anpassningen till Kreativa Europa. Dialog med internationella organisationer för finansiering, såsom till exempel Eurimages, kan främjas för att underlätta komplementaritet.

Media kommer att fortsätta att åtfölja ansträngningarna för att främja tillgången till europeiska produktioner på nätet, på det sätt som avses i den reformerade upphovsrättsramen. Programmet kommer att stödja ett starkare främjande av europeiska produktioner såsom avses i direktivet om audiovisuella medietjänster.

I kontakterna med medlemsstaternas fonder kommer ökad anpassning till samt samstämmighet och komplementaritet med Media att säkerställas. För detta ändamål kan Media öronmärka medel för att stödja en politisk dialog och främja samarbete och synergier mellan medlemsstaterna, för att uppnå unionens politiska mål på området.

Samtidigt kommer dialogen att föras vidare med sammanslutningen för de europeiska filminstitutens direktörer (Efad) under 2018. I slutet av 2018 kommer gruppen för den öppna samordningsmetoden för spridning av europeiska filmer, som sammanför företrädare för medlemsstaterna, att ge användbar information om den gränsöverskridande spridningen och marknadsföringen av europeiska produktioner, samt om komplementariteten mellan nationell finansiering och EU-finansiering.

Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med berörda parter i den audiovisuella sektorn genom det europeiska filmforumet. De viktigaste slutsatserna från denna dialog kommer att läggas fram vartannat år. Dessutom kommer Europeiska audiovisuella observationsorganets studier och analyser att användas mer systematiskt i beslutsfattandet och för att styra genomförandet av Media.

Ändamålsenlighet

Kreativa Europa kommer att på ett balanserat sätt hantera programmets två allmänna mål, dvs. kulturell mångfald och konkurrenskraft, med beaktande av programmets mångsidiga dimension liksom dess kulturella, sociala och ekonomiska mål.

Utvärderingen visar att innovation och försök kan stödjas på ett mer ändamålsenligt sätt för att främja innovativa former av samarbete och sektorsövergripande projekt mellan kreativa sektorer (t.ex. film och mode, arkitektur och virtuell verklighet) för att dra nytta av den digitala övergången.

När det gäller Media skulle flexibiliteten kunna förstärkas i de efterföljande programmen för att möjliggöra en snabb anpassning till nya behov. Ett ökat fokus på ett begränsat antal åtgärder och nyckelprioriteringar kommer samtidigt att uppmuntra till samarbete för att överbygga branschsilor.

Under perioden 2018–2020 kommer samtidigt Media att ytterligare stödja uppskalningen av audiovisuella företag genom att främja nya modeller för samarbete och gemensamma distributionsstrategier och genom att se över det selektiva distributionssystemet för att stimulera ett mer varaktigt samarbete över nationsgränserna.

Som en följd av animeringsbranschens antagande av den europeiska animeringsplanen 2017 ska kommissionen bidra till att genomföra de åtgärder som identifierats i syfte att utvidga den europeiska animeringsindustrin, en sektor som har god potential att utvecklas och konkurrera internationellt.

Resurseffektivitet

Inom ramen för det efterföljande programmet kan det framtida Media och Music Moves Europe försöka hitta sätt att belöna goda resultat och framgångar.

I utvärderingen framhölls behovet av att utveckla en övergripande ram för övervakning av resultat bestående av en uppsättning indikatorer med nära anknytning till målen för programmet, både i fråga om resultaten och fördelarna för stödmottagarna liksom de bredare och mer långsiktiga kulturella, ekonomiska och sociala konsekvenserna.

Under tiden kommer kommissionen att föreslå en stärkning av övervakningssystemen, processerna och indikatorerna för programmet Kreativa Europa under 2018. Kommissionen kommer att införa ytterligare kvalitativa och kvantitativa resultatindikatorer i enlighet med det förfarande som anges i artikel 20 i förordningen om inrättande Kreativa Europa (delegerad akt). Kommissionen kommer att ta itu med de utmaningar som är kopplade till den nuvarande övervakningsramen, dvs. indikatorernas karaktär och vilka slags uppgifter som för närvarande rapporteras och rollerna och ansvarsområdena när det gäller programövervakning.

Ansökningsförfarandena kommer också att effektiviseras ytterligare, och det kommer att säkerställas att stödmottagarna ges aktuell information om urvalsresultaten. När det gäller Media kommer systemet med fasta belopp att övervakas för att säkerställa en anpassning till hur de faktiska kostnaderna inom sektorn utvecklas, och därmed kunna fortsätta att snabbt och enkelt bevilja stöd. Genomförandet av Media kommer att förenklas och effektiviseras, exempelvis genom att stödmottagare sammanförs och antalet underliggande bidragskontrakt och betalningstransaktioner minskas. Särskilt när det gäller systemen för distribution, som utgör 30 % av mediebudgeten, är avsikten att minska transaktionerna med 30 % och därigenom sänka de administrativa omkostnaderna.

Hållbarhet

Kreativa Europa når medborgarna genom de produktioner och verksamheter som får stöd, vilket berikar deras europeiska identitet. Medborgarna är dock inte alltid medvetna om den roll som Kreativa Europa spelar. Med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts på senare tid, genom bland annat tävlingar på nätet, kommer kommunikationen via sociala medier att ökas för att nå en större publik. På fältet kommer kommissionen att anordna konferenser och evenemang för att sprida resultaten, med tonvikt på sektorsövergripande frågor och samarbeten.

Kontaktkontor för Kreativa Europa kommer att uppmuntras att utveckla sin roll genom att dela framgångssagor inte bara från det egna landet utan snarare på alleuropeisk nivå, för att öka synligheten för samproduktioner och distributionsstrategier som bygger på samarbete.

Eftersom de projekt som stöds av Kreativa Europa har potential att nå en stor publik och deras kommunikationsmöjligheter gentemot medborgarna är goda, kommer kommissionen att stärka och noga övervaka efterlevnaden av lämpliga krav på synlighet. Kommissionen kommer också att fortsätta att lyfta fram framgångssagor och förse stödmottagarna med lämpliga verktyg och riktlinjer som gör det möjligt för dem att dela med sig av sina berättelser på nätet.

Kultur och kreativa verk som stöds av Kreativa Europa utgör en portfölj med innehåll som har en europeisk dimension. Samtidigt erkände de berörda parterna att det finns potential att utnyttja programmets resultat ännu mer. Kommissionen kommer att överväga ett nytt tilldelningskriterium för att utarbeta en plan för hållbart utnyttjande av projektresultat. Vidare bör inrättandet av nya mekanismer för att säkerställa utnyttjandet av projektresultat inom delprogrammet Kultur beaktas.

Mervärde för EU

För att dra nytta av befintliga partnerskap och nätverk kommer kommissionen att övervaka utvecklingen av nya partnerskap, t.ex. mellan länder med hög och låg kapacitet.

När det gäller Media har kommissionen i stor utsträckning deltagit i diskussionerna med medlemsstaterna om hur lika villkor för länder med olika audiovisuell produktionskapacitet kan tillhandahållas samtidigt som man säkerställer att det övergripande urvalskriteriet förblir projektens kvaliteter. En ny definition av ”kapacitet” som baseras på en uppsättning mätbara indikatorer kommer att utvecklas i det efterföljande programmet.

Den senaste tidens utveckling visar vikten av kreativitet och kultur för att upprätthålla sunda demokratier, mångfald och en gemensam känsla av europeisk identitet. Kultur spelar en unik roll för att stärka kunskaperna om gemensamma samhällsutmaningar. Genom bra berättande kan den sammanföra människor över hela Europa. Kreativa Europa har en stark men ännu outnyttjad potential att stödja nya former av medborgarengagemang över nationsgränserna som bör utnyttjas fullt ut.

Det efterföljande programmet kan spela en värdefull roll för att bemöta populism genom att stärka kulturell mångfald samt öka tolerans och ömsesidig förståelse. Programmet kommer därför att intensifiera medborgardimensionen i sina verksamheter.

(1)

Från studien Boosting the competitiveness of cultural and creative industries for growth and jobs om konkurrenskraften hos kulturella och kreativa företag, publicerad av kommissionen 2016 och sammanställd av det österrikiska institutet för små och medelstora företag/VVA Europe, baserad på data fram till 2013. Enligt studien Creating growth om tillväxtskapande, publicerad av Ernst and Young 2014, beräknades kulturella och kreativa företag år 2012 ha intäkter på 536 miljarder euro, bidra till 4,2 % av BNP och skapa sysselsättning för 7 miljoner människor motsvarande 3,3 % av arbetskraften. Det råder brist på jämförbar statistik för de kulturella och kreativa sektorerna på EU-nivå.

(2)

Dessa resultat rapporteras i SWD (2018) 159.

(3)

https://ec.europa.eu/info/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv.

(4)

Inkluderar inte biobesök på den inhemska marknaden.

(5)

Under 2016 hade amerikanska filmer 67,4 % av marknadsandelen för filmutbudet i Europa.

Top