—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Filippinerna, särskilt resolutionen av den 15 september 2016 (1),

—

med beaktande av uttalandet från talespersonen för Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

—

med beaktande av de diplomatiska förbindelserna mellan Filippinerna och EU (vid den tidpunkten Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG)), vilka upprättades den 12 maj 1964 i och med att den filippinske ambassadören vid EEG utnämndes,

—

med beaktande av att Filippinerna är en grundande medlem av Sydostasiatiska nationers förbund (Asean),

—

med beaktande av uttalandet från Internationella juristkommissionen av den 28 februari 2017,

—

med beaktande av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Filippinerna, å andra sidan,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Filippinerna och EU har långvariga diplomatiska, ekonomiska, kulturella och politiska förbindelser.

B.

Den 23 februari 2017 utfärdades ett häktningsbeslut mot den filippinska senatorn Leila M. De Lima, som tillhör det oppositionella liberala partiet. Anklagelserna lydde på påstådda narkotikarelaterade brott. Den 24 februari 2017 greps senatorn Leila M. De Lima och sattes i fängsligt förvar. Om senator Leila M. De Lima fälls inför domstol kan hon få fängelse på mellan 12 år och livstid, och fråntas sin plats i senaten.

C.

Det råder allvarliga farhågor om att de brott som senator De Lima anklagas för är nästan helt och hållet uppdiktade. Amnesty International ser senator De Lima som samvetsfånge.

D.

Senator De Lima är en förkämpe för de mänskliga rättigheterna och den mest framträdande kritikern mot den filippinske presidenten Rodrigo Dutertes kampanj mot narkotika. Hon har öppet fördömt kriget mot narkotika i Filippinerna. Senator De Lima var ordförande för Filippinernas kommission för mänskliga rättigheter. Det råder allvarlig oro för senator De Limas säkerhet, och det finns talrika påståenden om att det förekommer tortyr på platser för frihetsberövande, utan att detta föranleder några undersökningar.

E.

Den 19 september 2016 fråntogs senator De Lima sitt ordförandeskap för senatens utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter. Under den tid hon var ordförande för kommissionen för mänskliga rättigheter ledde hon undersökningarna av de påstådda utomrättsliga avrättningarna av inemot 1 000 eller ännu flera narkotikamisstänkta i Davao, medan president Duterte var stadens borgmästare. Efter utfrågningarna råkade senator De Lima ut för en syndaflod av trakasserier och skrämseltaktik från myndighetshåll, och dessa angrepp har intensifierats under de senaste åtta månaderna.

F.

Den 2 mars 2017 släppte Human Rights Watch sin rapport License to Kill: Philippine Police Killings in Duterte’s ”War on Drugs”, med dokumentation om utomrättsliga avrättningar i samband med kampanjen mot narkotika.

G.

Sedan president Duterte tillträdde sitt ämbete den 30 juni 2016 rapporteras poliser och medborgargarden ha dödat över 7 000 personer i samband med narkotika. President Duterte har utlovat att fortsätta sin kampanj mot narkotika allt intill slutet av sin ämbetsperiod 2022.

H.

Den 8 mars 2017 dödades i södra Filippinerna officerare av upprorsmän från den kommunistiska Nya folkarmén (New People’s Army, NPA) och som svar på detta beordrade president Duterte armén att genomföra militära motaktioner, utan hänsyn till skador på utomstående.

I.

Den 30 januari 2017 inställde Filippinernas nationella polis tillfälligt polisens narkotikabekämpande insatser, efter att en person brutalt dödats, enligt utsago i samband med sådana insatser. President Duterte beordrade Filippinernas försvarsmakt att inskrida under detta avbrott i kampanjen mot narkotika.

J.

Människorättsförsvarare, aktivister och journalister i Filippinerna, bland dem också senator De Lima, råkar regelbundet ut för hot, trakasserier, skrämseltaktik och mobbning på internet. De som kränker dessa gruppers rättigheter ställs inte till svars för detta, eftersom det inte utförs några ordentliga undersökningar. I november 2016 hotade president Duterte öppet att döda människorättsförsvarare.

K.

Den 7 mars 2017 godkände representanthuset lagförslag 4727 om återinförande av dödsstraffet för grova narkotikarelaterade brott. Filippinerna var det första landet i regionen som avskaffade dödsstraffet, vilket skedde 2007. Att återinföra dödsstraffet vore ett flagrant brott mot det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, till vilket Filippinerna anslöt sig 2007. För närvarande överväger president Dutertes administration lagstiftning om en sänkning av straffbarhetsåldern från 15 år till 9 år.

L.

I september 2016 tillträdde Filippinerna posten som ordförande för Asean under 2017.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.