52017IP0053

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017IP0053 - EN

Document 52017IP0053

Help

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2017 om investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag: en utvärdering i enlighet med artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser (2016/2148(INI))

OJ C 252, 18.7.2018, p. 273–283 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

18.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 252/273

P8_TA(2017)0053

Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag

(2018/C 252/27)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser) (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (8),

—	med beaktande av kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (COM(2015)0639),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2016 om ett snabbare genomförande av sammanhållningspolitiken (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om synergier för innovation: Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder och EU-program (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020 (11),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 26 februari 2016 om kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag,

—	med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 maj 2016 om kommissionens meddelande Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (12),

—	med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 juli 2015 om resultaten av förhandlingarna om partnerskapsavtalen och de operativa programmen (13),

—	med beaktande av den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (COM(2014)0473),

—	med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från juni 2016 Maximisation of synergies between European Structural and Investment Funds and other EU instruments to attain the Europe 2020 goals,

—	med beaktande av studien från generaldirektoratet för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från september 2016 Evaluation of the Report under Article 16(3) of the CPR,

—	med beaktande av analysen av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från september 2016 Financial instruments in the 2014–2020 programming period: first experiences of Member States,

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, budgetutskottet, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0385/2016), och av följande skäl:

A.	Sammanhållningspolitiken utgör en viktig del av EU:s budget och står för ungefär en tredjedel av de totala utgifterna.

Med en budget på 454 miljarder euro för perioden 2014–2020 är de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) EU:s främsta investeringsverktyg och en viktig källa till offentliga investeringar i många medlemsstater, som medför ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar i hela EU samt en minskning av skillnaderna på regional och lokal nivå med siktet inställt på att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

C.	Partnerskapsavtalen ligger till grund för kommissionens rapport enligt artikel 16.3.

Förhandlingarna om partnerskapsavtal och operativa program för perioden 2014–2020 har varit moderniserade, kraftigt anpassade och intensiva med en ny ram för resultat, förhandsvillkor och tematisk koncentration, vilket emellertid också har lett till betydande förseningar vad gäller den faktiska starten på genomförandet av sammanhållningspolitiken, bland annat på grund av tydliga brister i den administrativa kapaciteten i flera regioner och medlemsstater, vilket ytterligare bromsades upp genom förfarandet för utnämning av förvaltningsmyndigheter.

Det råder inga tvivel om att de operativa programmen inte kunde antas i tid, på grund av det sena antagandet av regelverket i slutet av 2013 till följd av de långvariga förhandlingarna och det sena avtalet om den fleråriga budgetramen. Genomförandet av de operativa programmen fick därför en långsam start, vilket därmed påverkade det praktiska utnyttjandet av politiken.

F.	Gemensamma bestämmelser har tagits fram för alla fem ESI-fonderna, vilket stärker sambandet mellan dem.

Under den aktuella perioden står sammanhållningspolitiken inför många politiska och ekonomiska utmaningar som dels hänger samman med den finansiella krisen, som har lett till minskade offentliga investeringar i många medlemsstater så att ESI-fonderna och samfinansiering av medlemsstaterna har blivit det främsta verktyget för offentliga investeringar i många medlemsstater, dels med flyktingkrisen.

H.	Under programperioden 2014–2020 har sammanhållningspolitiken blivit mer målinriktad genom tematisk koncentration och stöd av unionens prioriteringar och mål.

I.	Under nuvarande finansieringsperiod är ESI-fonderna mer resultatinriktade och bygger på en investeringsmiljö som möjliggör ökad effektivitet.

J.	Investeringarna inom sammanhållningspolitiken måste i högre grad anpassas till prioriteringarna i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla och till den europeiska planeringsterminen.

K.	Arbetsgruppen för bättre genomförande har bidragit till att minska flaskhalsar och eftersläpningar i fördelningen av medel.

Resultatutbyte, kommunikation och synliggörande

Europaparlamentet konstaterar att Europa går igenom en svår period såväl ekonomiskt och socialt som politiskt, vilket innebär att det är viktigare än någonsin med en effektiv investeringspolitik som är inriktad på ekonomisk tillväxt och sysselsättning, bedrivs nära medborgarna och är mer lämplig för specifika territoriella satsningar, och som bör sträva efter att ta itu med både arbetslöshet och sociala ojämlikheter i unionen och skapa europeiskt mervärde. Parlamentet anser att EU för att återupprätta medborgarnas förtroende bör inleda anpassningsprocesser, i överensstämmelse med de krav som fastställs i artikel 9 i EUF-fördraget.

Europaparlamentet konstaterar att sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020 har omarbetats noggrant, vilket kräver en omställning vad gäller inställning och arbetsmetoder på alla förvaltningsnivåer, inbegripet övergripande samordning och medverkan av berörda parter samt, i den mån det är möjligt, av lokalt ledd utveckling. Parlamentet påpekar att den senaste tidens framåtblickande och exemplariska reformer ofta ignoreras, men att sammanhållningspolitiken fortfarande ofta ses som en traditionell utgiftspolitik i stället för en utvecklings- och investeringspolitik som ger konkreta resultat.

Europaparlamentet anser att den huvudsakliga kommunikationen om sammanhållningspolitiska projekt bör fokusera på europeiskt mervärde och solidaritet samt på att synliggöra framgångar samtidigt som man betonar vikten av utbyte av bästa praxis samt lärdomar från projekt där målen inte har kunnat uppnås. Parlamentet betonar att kommunikationen om ESI-fonderna bör moderniseras och intensifieras. Parlamentet betonar behovet av att fastställa och tillämpa nya verktyg för att förmedla resultaten av sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att det är nödvändigt att investera i regional datautvinning och insamling av uppgifter, som en del av en kontinuerlig insats för att skapa och uppdatera databaser, med beaktande av lokala och regionala behov, särdrag och prioriteringar, som i fallet med den redan befintliga S3-plattformen, vilket skulle göra det möjligt för den berörda allmänheten att effektivt kontrollera projektens europeiska mervärde.

För att kommunikationen om och synligheten hos ESI-fonderna ska förbättras, understryker Europaparlamentet att större fokus måste läggas på att öka intressenternas och mottagarnas deltagande samt på att öka medborgarnas delaktighet i utformningen och genomförandet av sammanhållningspolitiken. Parlamentet uppmanar även kommissionen, medlemsstaterna, regionerna och städerna att informera mer både om sammanhållningspolitikens resultat och om de lärdomar som bör dras, samt att lägga fram en samordnad och målriktad handlingsplan.

Tematisk koncentration

Europaparlamentet välkomnar den tematiska koncentrationen, eftersom den har visat sig vara ett användbart verktyg för att skapa en fokuserad politik och effektivisera EU:s prioriteringar och Europa 2020-strategin samt för att förbättra processen för omvandling av kunskap till innovation, sysselsättning och tillväxt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att fatta tydliga beslut om investeringsprioriteringar och välja ut projekt på grundval av de prioriteringar som fastställts för ESI-fonderna samt tillämpa enhetliga och effektiva genomförandeförfaranden.

Europaparlamentet noterar att en analys av den tematiska koncentrationen bör visa hur medlemsstaternas strategiska val och fördelning av resurser på de tematiska målen uppfyller territoriernas särskilda behov. Parlamentet beklagar att denna aspekt är mindre tydlig i kommissionens artikel 16-rapport.

Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitikens resultat och fördelar bör förmedlas mer effektivt, inte minst för att återupprätta förtroendet för det europeiska projektet.

Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken fortsatt bör ha ett tematiskt fokus samtidigt som det krävs tillräcklig flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till de särskilda behoven i varje region, särskilt de särskilda behoven i mindre utvecklade regioner, i enlighet med vad som föreskrivs i förordningarna. Parlamentet uppmanar till fortsatta ESI-fondsinvesteringar i övergångsregioner i syfte att upprätthålla det som har uppnåtts genom redan använda medel och redan genomförda insatser.

Europaparlamentet understryker särskilt att man bör ta hänsyn till förutsättningarna i stads- eller landsbygdsregioner, regioner som utvecklas långsammare, övergångsregioner och regioner med varaktiga naturbetingade eller geografiska nackdelar. Lämplig stödpolitik bör utarbetas för utveckling av dessa områden, som utan sammanhållningspolitiken kanske inte skulle ha kunnat komma i kapp mer utvecklade regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa och utveckla strategier för att genomföra agendan för städer, i samarbete med kommuner och storstadsregioner som betraktas som tillväxtcentrum i EU. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det är viktigt att tillåta tillräcklig flexibilitet för medlemsstaterna och regionerna att stödja nya politiska utmaningar, till exempel sådana som rör invandring (samtidigt som de ursprungliga och fortfarande relevanta målen för sammanhållningspolitiken och regionernas särskilda behov beaktas) samt den allmänt kända digitala dimensionen av sammanhållningspolitiken (inklusive frågor som rör IKT och bredbandstillgänglighet, som hör samman med slutförandet av den digitala inre marknaden). Parlamentet framhäver strategin för energiunionen, strategin för den cirkulära ekonomin samt EU:s åtaganden inom ramen för klimatavtalet från Paris, eftersom ESI-fonderna har en viktig roll att spela vid genomförandet av åtgärderna i samband med dessa.

10.

Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör riktas mot subregionala områden med stora utmaningar som ofta återfinns på platser med fattigdom, i segregerade samhällen och eftersatta bostadsområden med en överrepresentation av marginaliserade grupper, exempelvis romer.

11.

Europaparlamentet stöder en successiv förskjutning av fokus från infrastukturrelaterade projekt mot ett system som bygger på främjande av kunskapsekonomin, innovation och social integration samt kapacitetsuppbyggnad och stärkande av aktörer, även från det civila samhället, i sammanhållningspolitiken. Samtidigt bör hänsyn tas till särdragen i mindre utvecklade regioner som fortfarande behöver stöd för infrastrukturutveckling och för vilka marknadsbaserade lösningar inte alltid är genomförbara. Man måste då även beakta att det bör finnas flexibilitet för att varje medlemsstat ska kunna göra investeringar enligt prioriteringarna i dess partnerskapsavtal i syfte att främja landets ekonomiska, sociala och territoriella utveckling.

12.

Europaparlamentet anser att ESI-fonderna, däribland framför allt programmen för europeiskt territoriellt samarbete, bör användas för att skapa och främja kvalitativa arbetstillfällen, livslångt lärande av hög kvalitet samt kvalitativa system för yrkesutbildning/omskolning, inklusive skolinfrastruktur, som möjliggör för arbetstagare att under goda förhållanden anpassa sig till ett förändrat arbetsliv, och som stimulerar hållbar tillväxt, konkurrenskraft och utveckling samt gemensamt välstånd för ett socialt rättvist och hållbart Europa för alla. Samtidigt bör man fokusera på de minst utvecklade områdena och sektorer med strukturella problem, stödja samhällets mest sårbara och utsatta grupper, särskilt ungdomar (i samband med program som Erasmus+) och de minst kvalificerade, stimulera en ökad sysselsättning genom den cirkulära ekonomin samt förhindra att elever avbryter sin skolgång i förtid. Parlamentet vill uppmärksamma att ESF är ett instrument till stöd för genomförande av politik som ligger i allmänhetens intresse.

13.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att arbetslösheten – särskilt arbetslösheten bland ungdomar och kvinnor samt på landsbygden – fortfarande är mycket hög i många medlemsstater, trots alla ansträngningar. Även på detta problem måste sammanhållningspolitiken finna lösningar. Parlamentet föreslår att kommissionen ska fästa större vikt vid effekterna av sammanhållningspolitiken när det gäller att främja sysselsättningen och minska arbetslösheten. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att ungdomssysselsättningsinitiativet har integrerats i 34 ESF-program i 20 stödberättigade medlemsstater, vilket därmed gör det möjligt för arbetslösa ungdomar att utnyttja ungdomssysselsättningsinitiativet för att förbättra sin kompetens och sina kvalifikationer. Parlamentet är dock oroat över det försenade genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet och över hur ungdomsgarantin genomförs i vissa regioner. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att snabbt och framgångsrikt åstadkomma verkliga och konkreta effekter av de medel som investerats, särskilt med hänsyn till de medel som gjorts tillgängliga i form av förskottsbetalningar, samt att se till att ungdomssysselsättningsinitiativet genomförs korrekt och att arbetsvillkoren för unga arbetstagare är anständiga. Parlamentet vill framför allt att hänsyn ska tas till företagens verkliga behov vid användningen av ESI-fonder för att tillgodose utbildningskrav, så att riktiga sysselsättningsmöjligheter kan skapas och långsiktig sysselsättning uppnås. Parlamentet anser att kampen mot ungdomsarbetslöshet samt social delaktighet och de framtida demografiska utmaningar som Europa står inför både nu och på medellång sikt bör vara de områden som sammanhållningspolitiken främst bör inriktas på. Parlamentet anser att ungdomssysselsättningsinitiativet bör förlängas efter 2016 så att insatserna mot ungdomsarbetslöshet kan fortsätta, samtidigt som en grundlig operativ analys görs som möjliggör de ändringar som krävs för att initiativet ska bli mer verkningsfullt.

14.

När det gäller ungdomsgarantin som under åren 2014–2020 kommer att medfinansieras med totalt 12,7 miljarder euro från ESF och det särskilda ungdomssysselsättningsinitiativet, och som tack vare dessa medel redan i dag betraktas som drivkraften bakom insatser för att främja ungdomssysselsättning, är Europaparlamentet allvarligt oroat över att kommissionen inte har genomfört någon kostnads-nyttoanalys, trots att detta är standardförfarandet för alla mer omfattande initiativ från kommissionen. Följaktligen saknas det information om den potentiella totala kostnaden för att genomföra garantin i hela EU, och, vilket Europeiska revisionsrätten har betonat, finns det en risk att det totala finansieringsbeloppet kan vara otillräckligt.

15.

Europaparlamentet betonar vikten av kommunikation, särskilt digital sådan, med information som kan nå så många ungdomar som möjligt om hur man kan få hjälp med att hitta utbildning, praktik eller arbete som medfinansieras av EU-medel. Parlamentet efterlyser ökad kommunikation för att främja portaler som DROP’PIN och Eures och öka unga människors möjligheter till rörlighet på den inre marknaden, vilket anses vara den största outnyttjade potentialen i kampen mot arbetslöshet i EU.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna följer konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när de genomför projekt som stöds av ESI-fonderna, inklusive målet att främja en övergång från institutionsvård till stödboende för personer med funktionsnedsättning.

17.

Europaparlamentet påminner om att slutförandet av TEN-T:s stomnät är en prioritering i europeisk transportpolitik, och ESI-fonderna är mycket viktiga verktyg för genomförandet av detta projekt. Parlamentet betonar behovet av att utnyttja ESI-fondernas potential att knyta samman de centrala och heltäckande TEN-T-näten med regional och lokal transportinfrastruktur. Parlamentet inser betydelsen av Sammanhållningsfonden för att förbättra infrastruktur och förbindelser i Europa och anser att denna fond måste behållas i den nya budgetramen efter 2020.

18.

Europaparlamentet betonar att multimodalitet i transportsektorn bör vara en viktig faktor vid bedömningen av infrastrukturprojekt som finansieras av ESI-fonderna, men det bör inte vara det enda bedömningskriteriet, särskilt i medlemsstater med stora behov av investering i transportinfrastruktur.

19.

Europaparlamentet betonar behovet av att bevara traditionella näringar, inklusive hantverkstraditioner och tillhörande kompetens, och att utarbeta strategier som stimulerar tillväxten för företag inom traditionella näringar för att behålla den kulturella identiteten inom traditionella näringssektorer. Parlamentet uppmärksammar betydelsen av att stödja arbetslivsanknuten yrkesutbildning och rörlighet för unga hantverkare.

Förhandsvillkor

20.

Europaparlamentet betonar att effektiv övervakning av förhandsvillkor krävs för att registrera insatser och resultat. Parlamentet anser att förhandsvillkor, särskilt i fråga om forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3), har visat sig vara användbara och sannolikt kan bli ännu bättre. Parlamentet påpekar att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka mikroföretag samt små och medelstora företag.

21.

Europaparlamentet framhäver att en betydande del av förhandsvillkoren ännu inte har uppfyllts. Parlamentet efterlyser därför en analys av den nuvarande situationen och att riktade åtgärder vidtas för att motverka denna, samtidigt som det optimala utnyttjandet av medlen inte får äventyras eller sammanhållningspolitiken göras mindre effektiv.

Resultatbaserad budgetering

22.

Europaparlamentet betonar att regelverket för perioden 2014–2020 och partnerskapsavtalen har lett till en starkt resultatbaserad inriktning i sammanhållningsprogrammen, och att denna strategi kan tjäna som exempel även för andra delar av EU:s budgetutgifter. Parlamentet välkomnar införandet av gemensamma indikatorer som skulle göra det möjligt att mäta och jämföra resultat. Parlamentet anser att arbetet med indikatorerna måste fortsätta för att förbättra uppgifterna om ESI-fondernas utgifter och optimera urvalet av projekt.

23.

Europaparlamentet påpekar att införandet av den tematiska koncentrationen har varit en viktig innovation, eftersom den har riktat in investeringarna på specifika mål och prioriteringar som motsvarar resultatindikatorer och mål som satts specifikt för alla teman.

24.

Europaparlamentet påminner om att en resultatreserv har införts för varje medlemsstat, vilken uppgår till 6 procent av de medel som avsatts för ESI-fonderna. Parlamentet påminner om att denna reserv endast ska delas ut till de program och prioriteringar för vilka målen har uppnåtts, baserat på de nationella rapporterna från 2017 och prestationsgranskningen 2019. Parlamentet efterlyser ökad flexibilitet vid nya åtaganden från resultatreserven när programmen har uppnått sina mål och delmål under de kommande åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida resultatreserven faktiskt tillför mervärde eller om den har lett till ytterligare byråkrati.

Den europeiska planeringsterminen

25.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna under förfarandet för programplaneringen har ansett att mer än två tredjedelar av de landsspecifika rekommendationerna som antogs 2014 är relevanta för investeringarna inom sammanhållningspolitiken och välkomnar att länderna har beaktat detta i sina programprioriteringar. Parlamentet inser att landsspecifika rekommendationer inom den närmaste framtiden kan komma att medföra ändringar i programmen för ESI-fonderna för att garantera stöd till strukturreformer i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att de landsspecifika rekommendationerna och de nationella reformprogrammen utgör en tydlig koppling mellan ESI-fonderna och förfarandena inom den europeiska planeringsterminen.

26.

Europaparlamentet betonar vikten av att skapa en balanserad koppling mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen, eftersom båda syftar till att uppnå samma mål i Europa 2020-strategin, utan att det påverkar arbetet med att åstadkomma social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i syfte att minska skillnaderna i enlighet med vad som fastställts i fördragen. Parlamentet anser att vi bör fundera över om det verkligen är en god idé att avbryta ESI-medlen om en avvikelse sker från de mål som planerats inom ramen för den europeiska planeringsterminen, eftersom detta skulle kunna vara kontraproduktivt för främjandet av tillväxt och sysselsättning.

Synergieffekter och finansiella instrument

27.

Europaparlamentet konstaterar att regelverket för ESI-fonderna för perioden 2014–2020 stöder finansiella instrument, men betonar dock att utnyttjandet av bidrag fortfarande är oumbärligt. Parlamentet noterar att fokus verkar ligga på att successivt gå över från bidrag till lån och garantier. Parlamentet betonar att denna trend har förstärkts genom investeringsplanen för Europa och den nyligen inrättade Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet konstaterar även att det fortfarande verkar vara svårt att tillämpa flerfondsstrategin. Med tanke på instrumentens komplexitet betonar parlamentet att det är avgörande att lokala och regionala myndigheter får lämpligt stöd när de utbildar tjänstemän som ska ansvara för förvaltningen av dessa instrument. Parlamentet påpekar att finansiella instrument skulle kunna erbjuda lösningar för en effektiv användning av EU-budgeten, och att de tillsammans med bidrag hjälper till att främja investeringar för att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa hållbara arbetstillfällen.

28.

Europaparlamentet påpekar att man med Efsi följer en egen agenda, som presenteras som en framgångshistoria när det gäller snabbt genomförande och resultat i form av befintliga insatser, trots avsevärda brister, såsom avsaknaden av additionalitet. Mot denna bakgrund uppmanas kommissionen att tillhandahålla specifika uppgifter om hur Efsi påverkar tillväxt och sysselsättning och att lägga fram en utvärdering med lärdomar så att ESI-fonderna kan användas mer framgångsrikt under den nya programperioden från och med 2021. Utöver Europeiska revisionsrättens yttrande nr 2/2016 (14) efterlyser parlamentet en analys av Efsis bidrag till målen för ESI-fonderna och en genomgång av vad Efsi har uppnått i fråga om de egna prioriteringarna.

29.

Europaparlamentet noterar dock att det saknas belägg för de resultat som uppnåtts genom finansiella instrument samt att kopplingen är svag mellan dessa finansiella instrument och EU:s övergripande mål och prioriteringar.

30.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens artikel 16-rapport inte innehåller mycket information om samordning av och synergieffekter mellan de olika programmen och med instrument inom andra politikområden, och framför allt att kommissionen inte alltid har lagt fram tillförlitliga uppgifter om de förväntade resultaten av ESF och ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet understryker att de gemensamma reglerna för de fem ESI-fonderna har ökat synergieffekterna mellan dessa, och även inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Parlamentet är övertygat om att synergierna med annan politik och andra instrument, däribland Efsi och andra finansieringsinstrument, bör förstärkas i syfte att maximera investeringarnas effekt. Parlamentet betonar att reglerna om statligt stöd gäller för ESI-fonderna men inte för Efsi eller Horisont 2020, och att detta leder till problem när synergierna mellan fonderna, programmen och instrumenten ska ökas. För att nödvändig komplementaritet och synergi mellan Efsi, finansieringsinstrumenten och ESI-fonderna ska garanteras, understryker parlamentet att frågan om reglerna om statligt stöd måste undersökas ytterligare så att den förtydligas, förenklas och anpassas i enlighet med detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla omfattande vägledning för förvaltningsmyndigheter när det gäller att kombinera Efsi med instrument för delad och direkt förvaltning, däribland ESI-fonderna, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020.

31.

Europaparlamentet anser att man bör fortsätta att använda finansiella instrument på ett balanserat sätt när de har ett mervärde och inte inverkar negativt på det traditionella stödet från sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar dock att detta endast bör ske efter en noggrann bedömning av de finansiella instrumentens bidrag till sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet betonar att alla regioner måste behålla ett varierat utbud av källor till finansiering, samtidigt som bidrag fortsätter att vara det lämpligaste instrumentet inom vissa sektorer för att uppnå tillväxt- och sysselsättningsmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram incitament för att se till att förvaltningsmyndigheterna får fullständig information om möjligheterna att använda finansiella instrument och deras tillämpningsområde samt att analysera de administrativa kostnaderna för bidrag och för återbetalningspliktigt stöd som genomförts i program med delad och central förvaltning. Parlamentet betonar att det för att förbättra deras faktiska genomförande är mycket viktigt att det finns tydliga, konsekventa och målinriktade regler för finansiella instrument, som bidrar till att förenkla utarbetandet och genomförandet för fondförvaltare och mottagare. Parlamentet hänvisar till det kommande initiativbetänkandet från utskottet för regional utveckling Rätt finansieringsmix för Europas regioner: balansen mellan finansieringsinstrument och bidrag i sammanhållningspolitiken (2016/2302(INI).

Förenkling

32.

Europaparlamentet noterar att ett av huvudmålen för programperioden 2014–2020 är ytterligare förenkling för mottagarna av stöd från ESI-fonderna och inser att förenkling är en av de viktigaste faktorerna för att skapa bättre tillgång till finansiering.

33.

Europaparlamentet välkomnar att det nuvarande, moderniserade regelverket för ESI-fonderna erbjuder nya möjligheter till förenkling i fråga om de allmänna reglerna för stödberättigande, förenklade kostnadsalternativ och e-förvaltning. Parlamentet beklagar dock att kommissionens meddelande om artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser inte innehåller någon specifik information om utnyttjandet av förenklade kostnadsalternativ. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare åtgärder för att utveckla de förenklade kostnadsalternativens fulla potential vad gäller att minska den administrativa bördan. Parlamentet noterar att betydande förenklingsåtgärder fortfarande behövs för både stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, med fokus på offentlig upphandling, projektledning och revision under och efter insatserna.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en kontinuerlig utvärdering av den administrativa bördan, bland annat i fråga om faktorer som tid, kostnader och pappersarbete i samband med EU:s finansiering både i form av bidrag och finansiella instrument, och att grunda utvärderingen på uppgifter om resultat från perioden 2007–2013 och från början av den nya perioden från och med 2014.

35.

Europaparlamentets rekommendation för den kommande programperioden, som inleds 2021, är att alla förvaltningsnivåer arbetar mot ett system med samordnad revision och att man på så sätt ska undvika dubbla kontroller på de olika förvaltningsnivåerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga omfattningen av och den rättsliga statusen för den befintliga vägledningen avseende ESI-fonderna samt att i nära samarbete med förvaltningsmyndigheterna och alla relevanta nivåer hos revisionsmyndigheterna utveckla en gemensam tolkning av revisionsfrågor. Parlamentet upprepar att det behövs ytterligare förenklingsåtgärder, särskilt inom program som riktar sig till ungdomar, genom att man bland annat inför ökad proportionalitet i kontrollerna. Parlamentet välkomnar det preliminära resultatet av arbetet i den högnivågrupp för förenkling som kommissionen har inrättat.

36.

Europaparlamentet rekommenderar att standardförfaranden införs för utarbetandet av de operativa programmen och för förvaltningen, särskilt i de fall där ett stort antal program för territoriellt samarbete berörs.

Förvaltningskapacitet

37.

Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har olika förvaltningskulturer och prestationsnivåer i sina politiska ramar. Förhandsvillkoren bör bidra till att utjämna dessa skillnader. Parlamentet betonar behovet av att förbättra förvaltningskapaciteten som en prioritering inom ramen för sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen, särskilt i medlemsstater med lågt utnyttjande av medel. Parlamentet noterar behovet av att tillhandahålla tekniskt, professionellt och praktiskt stöd till medlemsstaterna, regionerna och lokalsamhällena vid ansökan om finansiering. Parlamentet uppskattar Jaspers-instrumentets resultat och upprepar att dålig investeringsplanering leder till att projekt slutförs med stora förseningar och att medlen används på ett ineffektivt sätt.

38.

Europaparlamentet påpekar att den långsamma starten för vissa program, bristen på förvaltningskapacitet för komplexa projekt, de förseningar som har konstaterats i slutförandet av projekt, den administrativa bördan i medlemsstaterna, överreglering och fel i de offentliga upphandlingsförfarandena är de största hindren för sammanhållningspolitikens genomförande. Parlamentet anser att det är viktigt att identifiera och förenkla onödigt komplicerade rutiner och förfaranden i den delade förvaltningen vilka ökar bördan för myndigheter och stödmottagare. Parlamentet påpekar att förvaltningskapaciteten konstant måste förbättras, övervakas och stärkas. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att utnyttja funktionella och flexibla e-förvaltningslösningar samt att informationsutbytet och samordningen mellan medlemsstaterna måste förbättras. Parlamentet betonar dessutom behovet av att öka fokus på utbildning för personal inom förvaltningen.

39.

Europaparlamentet påpekar att skräddarsydda regelverk, villkor och lösningar som syftar till förenkling (såsom verktyget Taiex Regio Peer2Peer för utbyte mellan regionerna) på ett mer effektivt sätt kan tillgodose behoven och hantera utmaningarna för olika regioner när det gäller förvaltningskapacitet.

Europeiskt territoriellt samarbete

40.

Europaparlamentet lyfter fram det europeiska mervärdet med europeiskt territoriellt samarbete, särskilt när det gäller att minska skillnader mellan gränsregioner, vilket bör återspeglas i en högre anslagsnivå för detta sammanhållningspolitiska mål som bör införas så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att tillhandahålla den samfinansiering som krävs. Parlamentet understryker behovet av att bevara detta instrument som ett av de grundläggande inslagen i sammanhållningspolitiken efter 2020.

41.

Europaparlamentet betonar vikten av makroregionala strategier som instrument som har visat sig vara värdefulla för utvecklingen av det territoriella samarbetet och den ekonomiska utvecklingen i de berörda områdena. Parlamentet påminner om lokala och regionala myndigheters avgörande roll för att de initiativ som planeras inom ramen för strategierna ska bli framgångsrika.

42.

Europaparlamentet rekommenderar att man i högre grad använder sig av det anpassade och utökade rättsliga instrumentet EGTS som rättslig grund för det territoriella samarbetet.

43.

Europaparlamentet föreslår att man inrättar en varaktig länk mellan RIS3 och mellanregionalt samarbete i hela EU, gärna i form av en permanent del i Interreg-programmet.

44.

Europaparlamentet understryker att konceptet resultatorientering kräver att Interreg-programmen säkerställer ett högkvalitativt samarbete på projektnivå och att metoder och kriterier för utvärdering måste anpassas så att hänsyn tas till särdragen i varje program. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att samarbeta och utbyta information och god praxis för att säkerställa att resultatorientering genomförs och riktas så effektivt som möjligt, med beaktande av det europeiska territoriella samarbetets särdrag.

45.

Europaparlamentet understryker potentialen med att använda finansiella instrument i Interreg-program som genom kompletterande bidrag hjälper till att stödja små och medelstora företag och utveckla forskning och innovation genom att öka investeringar, skapa nya arbetstillfällen, göra det möjligt att nå bättre resultat och främja effektiviteten hos projekt.

46.

Europaparlamentet beklagar att allmänheten inte är så medveten om ETS-programmen och att programmen inte är tillräckligt synliga. Parlamentet efterlyser därför en mer effektiv kommunikation om resultaten av slutförda projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och förvaltningsmyndigheterna att inrätta mekanismer och breda institutionaliserade plattformar för samarbete i syfte att öka synligheten och höja medvetenheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga vad som hittills har åstadkommits med ETS-programmen och projekten.

Principen om partnerskap och flernivåstyrning

47.

Europaparlamentet välkomnar den uppförandekod som antogs under förhandlingarna om den nuvarande stödperioden och som anger miniminormer för ett väl fungerande partnerskap. Parlamentet konstaterar att även om koden har förbättrat tillämpningen av partnerskapsprincipen i de flesta medlemsstaterna så har tyvärr många medlemsstater centraliserat stora delar av förhandlingen om och genomförandet av partnerskapsavtal och operativa program. Parlamentet betonar att man aktivt måste involvera de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda parter i alla skeden, och anser därför att deras faktiska deltagande måste garanteras i framtiden i samband med förhandlingarna och genomförandet, med beaktande av ländernas specifika strukturer. Parlamentet anser att övercentralisering och brist på förtroende också har bidragit till det försenade genomförandet av ESI-fonderna, då vissa medlemsstater och förvaltningsmyndigheter är mindre angelägna om att lägga ett större ansvar för förvaltningen av EU-medel i händerna på lokala och regionala myndigheter.

48.

Europaparlamentet understryker att det krävs ett klargörande från kommissionen om medlemsstaternas och regionernas prestation vad gäller principerna enligt artikel 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser, med betoning på hur regeringar kan uppmuntras att tillämpa partnerskapsprincipen fullt ut. Parlamentet betonar att delaktighet är en förutsättning för ett större erkännande av EU:s sammanhållningspolitik.

49.

Europaparlamentet stöder kommissionens nya strategi att inrätta speciella arbetsgrupper, nämligen projektgrupper som syftar till att säkerställa en bättre förvaltning av ESI-fonderna i medlemsstaterna, och anser att denna strategi bör utvecklas ytterligare.

50.

Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken måste inbegripa stödåtgärder för att hjälpa flyktingar att integrera sig ordentligt på EU:s arbetsmarknad, vilket främjar ekonomisk tillväxt och bidrar till att garantera den allmänna säkerheten i EU.

Den framtida sammanhållningspolitiken

51.

Europaparlamentet understryker att ESI-fonderna bidrar till BNP, sysselsättning och tillväxt i många medlemsstater. Detta är viktiga inslag som måste tas upp i den sjunde sammanhållningsrapporten, som enligt planerna kommer under 2017. Parlamentet påpekar dessutom att betydande investeringar i mindre utvecklade regioner också bidrar till BNP i mer utvecklade medlemsstater. Parlamentet anser att om Förenade kungarikets regering formellt åberopar artikel 50 i EU-fördraget, bör den sjunde sammanhållningsrapporten även beakta de konsekvenser som ”Brexit” kan få för strukturpolitiken.

52.

Europaparlamentet anser att BNP eventuellt inte är den enda rimliga indikatorn för att säkerställa en rättvis fördelning av medel och att specifika regionala behov och vikten av överenskomna programprioriteringar för utveckling av programområdena bör beaktas när beslut fattas om den framtida fördelningen. Parlamentet anser att det är viktigt att man i framtiden kan överväga att införa nya dynamiska indikatorer vid sidan av BNP. Parlamentet konstaterar att många regioner i Europa har hög arbetslöshet och en minskande befolkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utveckla och införa en ”demografisk indikator”.

53.

Europaparlamentet påminner om att betydande offentliga investeringar genomförs på lokal och regional nivå. Parlamentet betonar att det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) inte får begränsa de lokala och regionala myndigheternas förmåga att genomföra de investeringar som krävs, eftersom detta skulle hindra medlemsstaterna från att betala ut sin del av samfinansieringen av projekt som är berättigade till stöd från strukturfonderna, vilket innebär att de därmed inte skulle kunna utnyttja denna viktiga finansieringskälla för att ta sig ur den ekonomiska krisen och få fart på tillväxten och sysselsättningen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra en ny bedömning av ENS helt årsbaserade strategi så att offentliga utgifter, som finansieras med medel från ESI-fonderna, betraktas som kapitalinvesteringar och inte enbart som skulder eller driftskostnader.

54.

Europaparlamentet betonar att det europeiska territoriella samarbetet, som syftar till att tillämpa den allmänna principen om territoriell sammanhållning, vilken infördes genom Lissabonfördraget, skulle kunna förbättras. Parlamentet uppmuntrar därför alla aktörer som är inblandade i förhandlingarna om den framtida politiken att stärka denna dimension av den territoriella sammanhållningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge det europeiska territoriella samarbetet nödvändig vikt i den sjunde sammanhållningsrapporten.

55.

Europaparlamentet anser att den tematiska koncentrationen måste bibehållas i framtiden, eftersom den har visat sig vara effektiv. Parlamentet förväntar sig att kommissionen presenterar de resultat som uppnåtts genom den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken.

56.

Europaparlamentet är övertygat om att en framtida resultatbaserad sammanhållningspolitik måste bygga på uppgifter och indikatorer som är lämpliga för att mäta insatser, resultat och effekter samt på erfarenheter på lokal och regional nivå på detta område (resultatbaserad budgetering, förhandsvillkor och tematisk koncentration). På så sätt kan tydliga praktiska riktlinjer tas fram för lokala och regionala myndigheter – däribland för dem som ännu inte har försökt att tillämpa denna ansats – när det gäller tillämpningen av dess principer.

57.

Europaparlamentet understryker att snabbare utnyttjande av tillgängliga medel och en mer balanserad utveckling av utgifterna under programperioden kommer att behövas i framtiden, även för att undvika att man ofta utnyttjar ”retroaktiva projekt”, som ofta syftar till att undvika automatiskt återtagande av medlen vid slutet av programperioden. Parlamentet anser att när den allmänna förordningen och de fondspecifika förordningarna har antagits kommer genomförandet av de operativa programmen under den kommande finansieringsperioden, som inleds 2021, att kunna påbörjas snabbare, eftersom medlemsstater redan kommer att ha erfarenhet av resultatbaserad sammanhållningspolitik från arbetet under perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att medlemsstaterna bör undvika förseningar vid utnämningen av förvaltningsmyndigheter för de operativa programmen.

58.

Europaparlamentet insisterar på att lagstiftningsprocessen för att anta nästa fleråriga budgetram bör slutföras senast i slutet av 2018, så att regelverket för den framtida sammanhållningspolitiken kan antas snabbt därefter och träda i kraft utan dröjsmål den 1 januari 2021.

59.

Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken även i fortsättningen bör omfatta alla medlemsstater och europeiska regioner och att en förenklad tillgång till EU:s fonder är en nödvändig förutsättning för att politiken ska bli framgångsrik i framtiden.

60.

Europaparlamentet anser att innovationsanda och smart specialisering samt hållbar utveckling måste fortsätta att vara viktiga drivkrafter i sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att smart specialisering bör vara en ledande mekanism för framtida sammanhållningspolitik.

61.

Europaparlamentet understryker den höga risken för ackumulering av betalningskrav i rubrik 1b under den andra halvan av den nuvarande fleråriga budgetramen och anser att tillräckliga betalningsbemyndiganden måste ställas till förfogande varje år fram till slutet av nuvarande budgetram så att en ny eftersläpning av obetalda räkningar kan undvikas. Parlamentet betonar därför att de tre EU-institutionerna måste utarbeta och enas om en ny gemensam betalningsplan för perioden 2016–2020, som bör innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen.

62.

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att analysera de verkliga effekterna av investeringar från ESI-fonderna under den föregående programperioden och i vilken utsträckning EU:s mål har uppnåtts genom de investerade medlen samt att dra slutsatser av positiva och negativa erfarenheter som en utgångspunkt för att skapa mervärde i investeringsprocessen.

o o

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén samt till medlemsstaternas regeringar och nationella och regionala parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.

(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.

(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.

(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.

(7) EUT L 149, 20.5.2014, s. 1.

(8) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0217.

(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0311.

(11) Antagna texter, P8_TA(2015)0419.

(12) EUT C 303, 19.8.2016, s. 94.

(13) EUT C 313, 22.9.2015, s. 31.

(14) Europeiska revisionsrättens yttrande nr 2/2016 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 och kommissionens utvärdering som åtföljer förslaget i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2015/1017.

Top