EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52017AE0729
Opinion of the European Economic and Social Committee on: (a) ‘Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the enforcement of the Directive 2006/123/EC on services in the internal market, laying down a notification procedure for authorisation schemes and requirements related to services, and amending Directive 2006/123/EC and Regulation (EU) No 1024/2012 on administrative cooperation through the Internal Market Information System’ (COM(2016) 821 final — 2016/0398 (COD)); (b) ‘Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on a proportionality test before adoption of new regulation of professions’ (COM(2016) 822 final — 2016/0404 (COD)); (c) ‘Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the legal and operational framework of the European services e-card introduced by Regulation … (ESC Regulation)’ (COM(2016) 823 final — 2016/0402 (COD)); (d) ‘Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council introducing a European services e-card and related administrative facilities’ (COM(2016) 824 final — 2016/0403 (COD))
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: a) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden” [COM(2016) 821 final – 2016/0398 (COD)] — b) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken” [COM(2016) 822 final – 2016/0404 (COD)] — c) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den rättsliga och operativa ramen för det europeiska elektroniska tjänstekort som införs genom förordning … [tjänstekortsförordningen]” [COM(2016) 823 final – 2016/0402 (COD)] — d) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg” [COM(2016) 824 final – 2016/0403 (COD)]
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: a) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden” [COM(2016) 821 final – 2016/0398 (COD)] — b) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken” [COM(2016) 822 final – 2016/0404 (COD)] — c) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den rättsliga och operativa ramen för det europeiska elektroniska tjänstekort som införs genom förordning … [tjänstekortsförordningen]” [COM(2016) 823 final – 2016/0402 (COD)] — d) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg” [COM(2016) 824 final – 2016/0403 (COD)]
OJ C 288, 31.8.2017, p. 43–51
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
31.8.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 288/43 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén:
a) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden”
[COM(2016) 821 final – 2016/0398 (COD)]
b) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken”
[COM(2016) 822 final – 2016/0404 (COD)]
c) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den rättsliga och operativa ramen för det europeiska elektroniska tjänstekort som införs genom förordning … [tjänstekortsförordningen]”
[COM(2016) 823 final – 2016/0402 (COD)]
d) ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt elektroniskt tjänstekort och därmed sammanhängande administrativa verktyg”
[COM(2016) 824 final – 2016/0403 (COD)]
(2017/C 288/05)
Föredragande: |
Arno METZLER |
Medföredragande: |
Stefano PALMIERI |
Remiss |
|
||||||||
Rättslig grund |
|
||||||||
|
|
||||||||
Ansvarig facksektion |
Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion |
||||||||
Antagande av facksektionen |
4.5.2017 |
||||||||
Antagande vid plenarsessionen |
31.5.2017 |
||||||||
Plenarsession nr |
526 |
||||||||
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
152/3/7 |
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
EESK välkomnar och stöder Europeiska kommissionens ansträngningar för att frigöra den inre marknadens fulla potential när det gäller tjänstesektorn. Mot bakgrund av den nuvarande politiska situationen i många medlemsstater skulle EESK dock vilja uppmärksamma det faktum att alla slags ”ingripanden” från EU:s sida med koppling till områden som är medlemsstaternas strikta behörighet kan leda till politiska kontroverser. Mot bakgrund av den allvarliga politiska krisen vore det kanske därför inte förnuftigt att tillämpa strängare åtgärder för genomdrivande av efterlevnad ens i de fall där detta är rättsligt möjligt. EESK förordar därför en positiv strategi för att tillämpa bästa praxis och samråd i stället för efterlevnadsåtgärder när så är möjligt. |
1.2 |
EESK stöder till fullo kommissionens mål att främja dialog mellan EU och medlemsstaterna i ett tidigt skede av alla lagstiftningsprocesser, i syfte att förhindra att det antas rättsakter på nationell nivå som skapar hinder för den europeiska integrationsprocessen. EESK anser att denna dialog bör breddas och att den inte bör inriktas på överensstämmelse enbart med tjänstedirektivet utan även med EU:s primärrätt, och i synnerhet stadgan om de grundläggande rättigheterna, för att garantera en rimlig balans mellan å ena sidan arbetstagarnas rättigheter och konsumentskydd och å andra sidan ekonomiska friheter. Sammansättningen av det organ som ansvarar för att kontrollera överensstämmelsen bör specificeras, och bör vara sådan att man säkerställer fullständig överensstämmelse med ovan nämnda lagar och principer. |
1.2.1 |
EESK föreslår att en positiv strategi väljs och att det fastslås som princip att enbart om ett samrådsförfarande leder till ett positivt utlåtande kan förslaget till åtgärd tilldelas en ”överensstämmelsegaranti”. När det gäller fall där det inte har gjorts någon positiv utvärdering av överensstämmelse bör kommissionens beslut inte vara bindande och de förfaranden för perioden efter antagandet som redan finns tillgängliga bör tillämpas. |
1.3 |
EESK välkomnar införandet av en detaljerad och grundlig proportionalitetsprövning som medlemsstaterna har tillgång till och som grundas på EU-domstolens rättspraxis. EESK tror att detta koncept skulle kunna förbättra de nationella proportionalitetsförfarandena. EESK betonar att proportionalitetsprövningen kommer att erfordra ett nära samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och yrkesorganisationer. |
1.3.1 |
EESK anser att en skyldighet att nyttja prövningen före all eventuell ny reglering av yrken inte är det lämpligaste tillvägagångssättet för att verkställa en effektiv och engagerad tillämpning av en sådan prövning. Kommittén rekommenderar därför att prövningen endast införs i form av en erbjuden tjänst för nationella tillsynsmyndigheter. |
1.4 |
EESK välkomnar strävan efter att främja tjänsteleverantörers rörlighet, men anser att det fortfarande kan vara svårt för tjänsteleverantörer att undersöka och uppfylla nationella krav för tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat. Strategin att flytta över det huvudsakliga ansvaret för förfarandet till hemmedlemsstatens myndigheter strider dock mot den etablerade värdmedlemsstatsprincipen, som innebär att företags och arbetstagares verksamhet regleras enligt lagstiftningen i det land där den bedrivs. |
1.4.1 |
EESK betonar att det är nödvändigt att säkerställa att principen om ursprungsland inte införs i någon form. Följaktligen vill kommittén understryka att det elektroniska tjänstekortet skulle införa flera inslag som grundas på denna princip genom att göra det möjligt för tjänsteleverantörer att enbart ha att göra med hemmedlemsstaten i egenskap av mellanhand, och genom kravet på att värdmedlemsstater godtar hemmedlemsstatens beslut om handlingars tillförlitlighet. Detta begränsar kontrollmekanismer och harmoniserar således datautbytet på grundval av principen om ursprungsland. |
1.4.2 |
EESK betonar att det måste säkerställas att värdmedlemsstaterna behåller full kontroll över besluten om vilka förfaranden som ska följas för att registrera sekundär etablering, däribland aspekter av yrkesmässigt erkännande. Det helt elektroniska förfarandet i kombination med begränsade möjligheter för värdmedlemsstaterna att kontrollera den information som lämnats till hemmedlemsstaten genom det elektroniska tjänstekortet kommer att göra det enklare att etablera brevlådeföretag för skatteundandragande och social dumpning. |
1.4.3 |
För att se till att informationen i det elektroniska tjänstekortet alltid är uppdaterad och för att förhindra att en datakyrkogård skapas rekommenderar EESK att principen ”endast en gång” omprövas och att det införs tidsbegränsningar för det elektroniska tjänstekortets giltighet. |
1.4.4 |
EESK förordar även ett avskaffande av de restriktiva återkallandeförfarandena, och i synnerhet behovet av ett slutligt domstolsbeslut, så att varje medlemsstat effektivt kan kontrollera de ekonomiska verksamheter som bedrivs på dess territorium. |
1.4.5 |
I förslaget anges snäva tidsfrister för att kontrollera giltigheten i den information som lämnats av en sökande av elektroniskt tjänstekort. Detta bör omprövas för att ge myndigheterna den tid som krävs för att behandla ansökningarna. |
1.4.6 |
Behovet av att införa effektiva och avskräckande sanktioner, både för medlemsstaten och det ansökande företaget, för missbruk av det europeiska elektroniska tjänstekortet bör även nämnas i lagstiftningsförslaget. |
1.4.7 |
EESK anser att man tydligare bör ange att direktivet om yrkeskvalifikationer har företräde i fråga om alla aspekter av erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller det nya elektroniska tjänstekortet. Det bör uttryckligen framgå att e-tjänstekort inte kan utfärdas för yrkesutövare som utövar ett yrke som är reglerat i hemmedlemsstaten och/eller i värdmedlemsstaten, oavsett om yrket utövas i form av egenföretagande eller av ett företag. |
1.4.8 |
För att undvika att e-tjänstekortet missbrukas av falska egenföretagare anser EESK att e-tjänstekort inte bör utfärdas för fysiska personer som inte har någon organisation av personer och tillgångar som gör det möjligt att bedriva en ekonomisk verksamhet. |
1.4.9 |
EESK skulle vilja uttrycka tvivel rörande huruvida det befintliga informationssystemet för den inre marknaden (IMI-systemet) i dess nuvarande form, som är baserad på standardiserade flerspråkiga frågor/formulär och manuella datautbyten på medlemsstaternas begäran och är beroende av optimalt samarbete mellan medlemsstaterna, har uppdaterats i förhållande till den aktuella utvecklingen inom elektroniskt utbyte av uppgifter. EESK anser därför att IMI-systemet måste utvärderas i syfte att säkerställa bästa möjliga prestanda, kompatibilitet och komplementaritet gentemot befintliga system för datautbyte på nationell nivå och/eller mellan arbetsmarknadens parter, inbegripet branschspecifika initiativ såsom sociala id-kort. |
1.4.10 |
Genom förslaget införs ett harmoniserat europeiskt förhandsanmälningssystem för utstationerade arbetstagare som är baserat på frivilligt deltagande från medlemsstaternas sida, vilket skulle bana väg för en obligatorisk utvidgning i ett senare skede. Detta är varken önskvärt eller förenligt med bestämmelserna i direktiv 2014/67/EU (1), och EESK rekommenderar därför en omprövning av genomförandet av ett sådant system. |
1.4.11 |
Med hänsyn till de farhågor som framförts och det faktum att de nämnda garantikraven kanske inte kan uppfyllas genom att använda systemet för datautbyte såsom det ser ut nu anser EESK att tillämpningen av e-tjänstekortet i dess nuvarande form skulle kunna leda till negativa effekter som beskrivs i detta yttrande och som kanske inte är proportionerliga och överstiger fördelarna. EESK föreslår därför att man gör en noggrannare undersökning av sammansättningen av detta system tillsammans med berörda aktörer och justerar det för att garantera ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna innan man går vidare med förfarandena. EESK skulle kunna få i uppdrag att inleda en diskussion med syftet att hitta en alternativ lösning för det elektroniska tjänstekortet som gör det möjligt att inkludera befintliga registrerings- och kvalifikationssystem på ett mer effektivt sätt. |
1.5 |
EESK skulle vilja betona att skillnader mellan regleringskoncept inte i sig visar på ett reformbehov. Kommittén välkomnar den nya restriktionsindikator som tagits fram av kommissionen, eftersom den möjliggör en högre analysstandard än OECD:s indikatorer för reglering av produktmarknaden. Det bör dock uttryckligen klargöras att restriktionsindikatorn är neutral, utan någon förklaring om värde eller motivering i fråga om reglering. |
1.6 |
EESK noterar att tjänstepaketet inte erbjuder en strategi för elektroniska tjänster, men anser att detta är ett nytt och framväxande affärsområde som kräver särskild uppmärksamhet. Med tanke på att rörlighetspotentialen är oerhört stor i denna sektor är det särskilt svårt för konsumenterna att sätta sig in i kontrollen av kvalifikationer och uppfyllandet av rättsliga krav och minimikvalitetskrav, och därför kan särskilda verktyg för dessa ändamål visa sig nödvändiga. Ett initiativ med inriktning på den inre marknaden för elektroniska tjänster skulle därför vara välkommet. Det behövs nya inslag på vilka man kan bygga upp personligt förtroende utan att känna tjänsteleverantören personligen. |
1.7 |
När det gäller problemet med ömsesidigt förtroende, som är en viktig aspekt i diskussionen om tjänstepaketet, och framför allt om det elektroniska tjänstekortet, föreslår EESK att man utvärderar befintliga system för registrering av yrkesverksamma och företag och relaterade ackrediterings- och kvalitetssäkringsmekanismer. Eftersom den inre marknaden för tjänster fortfarande ger upphov till väsentliga farhågor i medlemsstaterna skulle EESK välkomna ett initiativ med fokus på att samla in mer information om effekterna av ökad gränsöverskridande verksamhet. Detta initiativ skulle beakta ekonomiska effekter, men framför allt fokusera på andra frågor som sysselsättning, arbetsförhållanden och konsumentskydd. Om problem identifieras på ett objektivt sätt skulle de kunna åtgärdas i syfte att öka medlemsstaternas förtroende på lång sikt. Utan tillräckligt ömsesidigt förtroende kommer den inre marknaden för tjänster aldrig att genomföras effektivt. |
2. Översikt över de föreslagna åtgärderna
2.1 |
Tjänster representerar två tredjedelar av EU:s ekonomi och står för 90 % av alla nya arbetstillfällen. Ett åtgärdspaket med fokus på att göra det enklare för företag och tjänsteutövare att tillhandahålla tjänster till en potentiell kundbas på 500 miljoner människor i EU kommer att stimulera tjänstesektorn för att dess fulla potential ska kunna utnyttjas. |
2.2 Anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster
2.2.1 |
Hårdare krav för anmälningsförfarandet för åtgärder med anknytning till tjänstedirektiven ska förhindra att medlemsstaterna antar diskriminerande, omotiverade och oproportionerliga nationella tillståndsförfaranden eller krav avseende tjänster. |
Genom förfarandet utvidgas tillämpningsområdet för anmälningsförfarandet enligt tjänstedirektivet, samtidigt som det definieras på ett tydligare sätt. Däri fastställs en samrådsperiod som möjliggör dialog mellan den anmälande medlemsstaten, kommissionen och andra medlemsstater om ett nationellt åtgärdsförslags förenlighet med tjänstedirektivet.
2.3 Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
2.3.1 |
Medlemsstaterna har ofta goda skäl till reglering av yrken, på grund av att det är nödvändigt att skydda väsentliga allmänintressen. Det är medlemsstaternas sak att från fall till fall bedöma huruvida det är nödvändigt att införa begränsningar för tillträdet till och utövandet av yrket. |
2.3.2 |
För att förebygga negativ inverkan på tillhandahållandet av tjänster och tjänsteutövares rörlighet på grund av ojämn proportionalitetsbedömning av yrkesregleringen i EU införs en proportionalitetsprövning, som medlemsstaterna ska använda innan de antar eller ändrar sin nationella yrkesreglering. |
2.3.3 |
I direktivet fastställs de viktigaste kriterierna som ska beaktas vid bedömningen, såsom typen av risker, omfattningen av de verksamheter som är förbehållna ett yrke, anknytningen mellan kvalifikationerna och verksamheten, de ekonomiska konsekvenserna av en åtgärd m.m. |
2.3.4 |
I fördragen anges att reglering måste vara proportionerlig, men utöver detta är det medlemsstaternas ansvar att besluta om – och i så fall hur – ett yrke ska regleras. |
2.4 Det europeiska elektroniska tjänstekortet
2.4.1 |
Det elektroniska kortet är ett nytt och helt elektroniskt förfarande för egenföretagare och företag inom en rad områden, såsom bygg- och anläggningsbranschen, rengörings- och lokalvårdstjänster samt företagstjänster. Det ska ersätta administrativa formaliteter på olika språk, i och med att tjänsteleverantören följer ett förfarande på hemlandets språk och med hemlandets förvaltning. |
2.4.2 |
Förfarandet för e-tjänstekortet ska bygga på samarbete mellan hem- och värdmedlemsstaten, via det befintliga informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Det ska inte ändra innehållet i tillämpliga regler om utpostering av arbetstagare enligt direktiven 96/71/EG (2) och 2014/67/EU (3). |
2.4.3 |
Det europeiska elektroniska tjänstekortet liknar det europeiska yrkeskortet. Samtidigt som det europeiska yrkeskortet underlättar tillhandahållande av tjänster genom erkännandet av yrkeskvalifikationer för fysiska personer som arbetstagare eller tjänsteleverantörer som är egenföretagare avspeglar det elektroniska tjänstekortet en mycket bredare uppsättning av krav. |
2.5 Rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster
2.5.1 |
Eftersom det är medlemsstaterna som har befogenhet att reglera yrkesmässiga tjänster finns det olika gällande regleringsmodeller. Oavsett vilken modell som tillämpas i respektive land eller region syftar meddelandet till att hjälpa medlemsstaterna att avskaffa vissa väsentliga begränsningar som saknar grund och till att skapa en positiv medvetenhet bland medlemsstaterna i fråga om reglering. |
2.5.2 |
Reformrekommendationerna omfattar en rad krav och innehåller en detaljerad analys av de regleringar som finns för arkitekter, civilingenjörer, revisorer, advokater, patentombud, fastighetsmäklare och turistguider. Kommissionen betraktar inte alla som överträdelser av unionsrätten. |
2.5.3 |
Kommissionen har tagit fram en ny indikator på yrkesregleringens begränsande effekt för att man ska kunna göra en kvalitativ analys av hindren. Den omfattar aspekter av regleringsmetod, behörighetskrav, andra inträdeskrav och krav för utövande. |
3. Allmänna kommentarer
3.1 |
EESK välkomnar och stöder Europeiska kommissionens ansträngningar för att frigöra den inre marknadens fulla potential när det gäller tjänstesektorn. Tjänstepaketets samverkande åtgärder tillhandahåller utan tvekan en gedigen strategi för att nå detta mål. Mot bakgrund av den allvarliga politiska krisen i många medlemsstater skulle EESK dock vilja uppmärksamma det faktum att alla slags ”ingripanden” från EU:s sida med koppling till medlemsstaternas strikt avgränsade behörighetsområden kan leda till politiska kontroverser. De båda lagstiftningsbefogenheterna – som kan verka påverkade av det nya anmälningsförfarandet och den obligatoriska proportionalitetsprövningen – och de mångåriga traditionella systemen för nationell yrkesreglering betraktas ofta som grunden till nationella system och måste därför behandlas som känsliga frågor. I den rådande situationen vore det kanske därför inte förnuftigt att tillämpa strängare åtgärder för genomdrivande av efterlevnad, även om det är rättsligt möjligt. En positiv strategi för att genomdriva bästa praxis eller följa ett samrådsförfarande kan visa sig vara mer effektiv. |
3.1.1 |
När det gäller de tjänster som tillhandahålls i EU understryker EESK behovet av att fästa vederbörlig uppmärksamhet vid deras kvalitet och säkerhet. |
3.1.2 |
EESK vill dessutom erinra om att områdena hälso- och sjukvård och patientskydd är särskilt känsliga. Om åtgärder vidtagna av kommissionen kan komplettera dem som vidtas av medlemsstaterna måste deras fulla ansvar respekteras, i likhet med möjligheten att införa striktare åtgärder till förmån för patientskyddet, i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
3.2 |
Med tanke på att det är viktigt att se till att de centrala aktörerna ansluter sig till de nya bestämmelserna för sina yrken för att garantera att regleringen är sund och ändamålsenlig föreslår EESK att samråd om den praktiska tillämpningen av de planerade åtgärderna genomförs med berörda parter, till exempel branschorganisationer, arbetsmarknadens parter, institutioner för konsumentskydd och organisationer i det civila samhället. |
3.3 |
Vi måste vara medvetna om att införandet av nya skyldigheter och efterlevnadsåtgärder i detta sammanhang skulle kunna ge ett intryck av att medlemsstaterna generellt sett inte ses som kapabla att förstå kraven i tjänstedirektivet och direktivet om yrkeskvalifikationer i tillräcklig utsträckning, samtidigt som proportionalitetsprövningar i själva verket är ett grundläggande krav i alla nationella lagstiftningsförfaranden i en övervägande majoritet av medlemsstaterna. |
3.4 |
Många av bestämmelserna i tjänstepaketet riskerar att sudda ut åtskillnaden mellan friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten. EESK betonar därför vikten av att bibehålla denna åtskillnad – som tydligt definieras i både tjänstedirektivet och direktivet om yrkeskvalifikationer samt i domstolens rättspraxis – vid bedömningen av resultaten av en proportionalitetsprövning som tillämpats på ny nationell yrkesreglering och vid genomförandet av förordningen och direktivet om det europeiska elektroniska tjänstekortet. För att säkerställa rättvis konkurrens mellan företag bör därför diskriminerande åtgärder förbjudas och de arbetsvillkor som fastslås i lagstiftning och kollektivavtal i värdlandet respekteras, i likhet med konsumenträttigheter och regler avseende hälsa och säkerhet. |
3.5 |
EESK konstaterar att tillväxten inom tjänstesektorn inte bör medföra social dumpning och bedrägerier (4). EESK erinrar därför om bristen på tillräckliga skyddsåtgärder för att hålla arbetstagarrättigheter och konsumentskydd på en hög nivå i alla medlemsstater, och risken med att införa principen om ursprungsland, som skulle strida mot grundläggande regler enligt vilka företags och arbetstagares verksamheter regleras enligt lagstiftningen i det land där de bedrivs. |
3.6 |
EESK delar uppfattningen hos berörda parter i de sektorer som förslaget om ett europeiskt elektroniskt tjänstekort är inriktat på och ifrågasätter lagstiftningsinitiativets mervärde och användbarhet. |
3.7 |
Tyvärr behandlar det föreslagna paketet för den inre marknaden inte verkliga problem inom vissa av de sektorer som förslagen är inriktade på. EESK anser att det är viktigt att minska risken för oseriösa företags bedrägerier på och missbruk av den inre marknaden, för att kunna skapa lika villkor och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och olika berörda parter. |
4. Särskilda kommentarer
4.1 Anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster
4.1.1 |
EESK stöder kommissionens mål att främja dialog mellan institutionen och medlemsstaterna i ett tidigt skede av lagstiftningsprocessen, i syfte att förhindra att det antas standarder som skapar hinder för den inre marknaden. Man bör även överväga att bredda denna dialog, och inte fokusera på överensstämmelse enbart med tjänstedirektivet utan även med EU:s primärrätt, och i synnerhet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom detta skulle garantera en rimlig balans mellan å ena sidan arbetstagarnas rättigheter och konsumentskydd och å andra sidan ekonomiska friheter. Sammansättningen av det organ som ansvarar för att kontrollera överensstämmelsen bör klargöras, och bör vara sådan att man säkerställer att ovan nämnda lagar och principer respekteras fullt ut och garanterar att det är representativt och oberoende. |
4.1.2 |
EESK skulle dock vilja uppmärksamma att förslagets direkta inverkan på nationella lagstiftningsförfaranden tycks vara betydande. |
4.1.3 |
Genom förslaget utvidgas tillämpningsområdet för det anmälningsförfarande som regleras genom tjänstedirektivet, samtidigt som det är ganska komplext. I kombination med en frysningsperiod utgör det således ett hinder för nationella lagstiftares förmåga att genomföra reformer inom en kort tidsperiod, även när det gäller små lagstiftningsändringar. |
4.1.4 |
Efterlevnadsåtgärder såsom frysningsperioden, varningsmekanismen och kommissionens beslut, enligt vilket medlemsstaterna måste avstå från att anta förslaget till åtgärd, bromsar avsevärt nationella lagstiftningsprocesser och medför betydande begränsningar av den nationella lagstiftarens frihet. För att garantera en demokratisk lagstiftningsprocess är det nödvändigt att till fullo bevara de nationella parlamentens lagstiftningsbefogenhet. EESK betvivlar i stor utsträckning om det är proportionerligt – eller förnuftigt – att ingripa i nationella lagstiftningsförfaranden genom att införa striktare efterlevnadsåtgärder, även inom områden som omfattas av subsidiaritetsprincipen och när det finns fullt adekvata förfaranden efter antagandet. |
4.1.5 |
Negativa beslut rörande överensstämmelsen vad gäller förslag till nationell lagstiftning, regler eller administrativa bestämmelser bör inte vara bindande. EESK föreslår att enbart ett positivt utlåtande efter ett samrådsförfarande bör leda till att förslaget till åtgärd tilldelas en ”överensstämmelsegaranti”. En sådan konstruktiv strategi skulle medföra åtskilliga fördelar för medlemsstaterna och utgöra ett incitament för att till fullo medverka i det planerade samrådsförfarandet och godkänna relaterade insatser. När det gäller fall som saknar positiv utvärdering av överensstämmelse bör de förfaranden som redan finns tillgängliga efter antagandet tillämpas. |
4.1.6 |
EESK understryker att, såsom fastställs i tjänstedirektivet, anmälningsförfarandet inte kommer att påverka rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal. |
4.2 Proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken
4.2.1 |
EESK välkomnar införandet av en detaljerad och grundlig proportionalitetsprövning som medlemsstaterna har tillgång till och som grundas på Europeiska unionens domstols rättspraxis. Kommittén tror att detta koncept skulle kunna förbättra nationella proportionalitetsförfaranden. |
4.2.2 |
EESK betonar att proportionalitetsprövningen, som är inriktad på yrkesmässiga krav, kommer att erfordra ett nära samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och yrkesorganisationer med befogenheter när det gäller kvalitetssäkring av det reglerade yrket i fråga. Det bör också innehålla bestämmelser om rätten för arbetsmarknadens parter och konsumentskyddsorganisationer att rådfrågas i syfte att garantera full överensstämmelse med arbetstagares och konsumenters rättigheter. Strukturerna för dessa organisationer måste förbli medlemsstaternas strikta ansvar. |
4.2.3 |
EESK tvivlar dock på att ett direktiv som inför krav på att använda prövningen före all ny reglering av yrken är det bästa sättet att genomdriva denna proportionalitetsprövning. Av denna anledning skulle kommittén föredra införandet av riktlinjer, som skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att anpassa prövningen så att den på bästa sätt passar i deras lagstiftningssystem. |
4.2.4 |
Många av de föreslagna proportionalitetskriterierna som måste beaktas är ganska breda och öppna, vilket möjliggör olika svar beroende på vald provningsmetod, provningsperson/provningsorgan osv. I denna egenskap är de användbara som stödriktlinjer, men de är mindre användbara som ett obligatoriskt förfarande med väsentlig inverkan på hela lagstiftningsprocessen. För att undvika intrycket att de nämnda kriterierna betraktas som hinder i allmänhet bör det dessutom säkerställas att förteckningen är neutral, utan någon förklaring om värde eller motivering i fråga om reglering. I varje fall bör kriterierna när så är möjligt vara så konkreta och objektiva som möjligt, så att de kan fungera som riktmärken. |
4.2.5 |
Proportionalitetsprövningar är redan ett grundläggande krav i alla nationella lagstiftningsförfaranden i en övervägande majoritet av medlemsstaterna. En harmonisering av proportionalitetskriterierna skulle påverka nationella lagstiftningsbefogenheter och skulle kunna leda till att det skapas oproportionerliga skyldigheter i vissa medlemsstater och ytterligare snedvridningar på marknaden. |
4.2.6 |
Direktivet behandlar enbart förhandsreglering (såsom titelskydd, obligatorisk registrering, behörighetskrav osv.), fastän efterhandsreglering (såsom yrkescertifieringssystem, lokal reglering eller byggnadslov) kan medföra betydande restriktioner med avseende på tillhandahållande av tjänster. Det tycks därför svårt att göra en objektiv jämförelse av regleringssystem. |
4.2.7 |
Kravet på att lämna proportionalitetsrapporter på grundval av tämligen komplexa – och delvis till och med vetenskapliga – prövningssystem skulle avsevärt kunna bromsa, eller till och med förhindra, reformer av yrkesreglering. |
4.2.8 |
Även om kommissionen betonar att det är upp till medlemsstaterna att besluta om ett yrke ska regleras – och i så fall hur – är denna frihet mycket teoretisk. Om resultatet av den obligatoriska prövningen är negativt kommer lagstiftaren hur som helst knappast att kunna hävda överensstämmelse med tjänstedirektivet. Förslaget måste dessutom ses i samband med förslaget om ett nytt anmälningsförfarande inom ramen för tjänstedirektivet eftersom åtgärder med koppling till yrkesreglering i många fall skulle omfattas av båda direktivens tillämpningsområden. Lagstiftaren har praktiskt taget inget handlingsutrymme, eftersom anmälningsskyldigheten även erfordrar inlämning av information som intygar överensstämmelse med tjänstedirektivet, vilket – när det gäller sådana överlappande åtgärder – skulle innebära resultaten av proportionalitetsprövningen. |
4.2.8.1 |
EESK betvivlar därför att de negativa effekterna av genomförandet av ett krav på att tillämpa en harmoniserad proportionalitetsprövning när det gäller begränsningar för den nationella lagstiftaren – särskilt när de beaktas inom ramen för det föreslagna striktare anmälningsförfarandet – skulle kunna berättigas av dess fördelar. Kommittén anser att icke-obligatoriska riktlinjer eller ett samrådserbjudande skulle kunna medföra liknande effekter, utan negativ inverkan. |
4.3 Det europeiska elektroniska tjänstekortet
4.3.1 |
EESK välkomnar strävan efter att främja tjänsteleverantörers rörlighet, men anser att det fortfarande kan vara svårt för tjänsteleverantörer att undersöka och uppfylla nationella krav för tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat. |
4.3.2 |
Strategin att flytta över det huvudsakliga ansvaret för förfarandet till hemmedlemsstatens myndigheter strider dock mot den etablerade värdmedlemsstatsprincipen. Det elektroniska tjänstekortet bör inte förhindra kontroller som värdmedlemsstaten måste genomföra av ekonomiska verksamheter som bedrivs på dess territorium. Det föreslagna elektroniska tjänstekortet ska därför inte inbegripa inslag av principen om ursprungsland. EESK uttrycker dock sitt stöd för initiativ med syftet att öka förtroendet mellan medlemsstater, bland annat genom tydliga åtaganden rörande utbyte av adekvata och korrekta data och kontrollsystem. |
4.3.3 |
Det finns anledning att tro att vissa aspekter när det gäller det elektroniska tjänstekortet – exempelvis principen ”endast en gång” för inlämning av information, den obegränsade giltighetstiden, skyldigheten för medlemsstaterna att använda informationen i det elektroniska tjänstekortet utan att kunna begära bevis på giltigheten i de uppgifter som tillhandahålls i ett senare skede, samt de restriktiva förfarandena för återkallelse som kan erfordra ett slutligt domstolsbeslut – på ett betydande sätt skulle kunna äventyra kontrollen av överensstämmelse med nationell lagstiftning och efterlevnaden av arbetstagarrättigheter och konsumenträttigheter. |
4.3.4 |
EESK betonar även vikten av att säkerställa att användningen av IMI-systemet inte innehållsmässigt ändrar de tillämpliga reglerna om utstationering av arbetstagare enligt direktiv 2014/67/EU och att principen ”lika lön för lika arbete på samma arbetsplats”, med respekt för arbetsvillkor som fastställs i lagstiftning och kollektivavtal i värdmedlemsstaten samt bestämmelser avseende arbetsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd, tydligt tas upp vid översynen av direktivet om utstationerade arbetstagare, som för närvarande granskas av Europaparlamentet och rådet. |
4.3.5 |
Det är oklart vilken inverkan förslaget till ett europeiskt elektroniskt tjänstekort skulle ha på befintliga branschspecifika sociala identitetskort som har införts av nationella myndigheter eller arbetsmarknadsparter, och hur de skulle fungera i samband med den föreslagna utvidgningen av IMI-systemet. Vidare finns det belägg, bland annat en särskild rapport från Europeiska revisionsrätten, för att det nuvarande IMI-systemet har vissa tillkortakommanden som man behöver ta itu med, till exempel på grund av den arbetsbörda som skapas och de oklara svaren på förfrågningar (5). EESK anser därför att IMI-systemet måste utvärderas på nytt och att det för närvarande inte kan garantera ett optimalt samarbete mellan medlemsstaterna. Förbättringar av IMI-systemet bör göras för att underlätta bättre kontroller i det land där den ekonomiska verksamheten bedrivs och främja komplementaritet med befintliga system. I detta sammanhang bör man beakta möjligheterna till utbyte av uppgifter i realtid (direkt tillgång till databaser) utöver det manuella utbyte av uppgifter som för närvarande är möjligt inom ramen för IMI-systemet. |
4.3.6 |
EESK uttrycker oro över att principen om ursprungsland skulle kunna införas ”bakvägen”. Det elektroniska tjänstekortet skulle införa flera inslag som grundas på principen om ursprungsland genom att göra det möjligt för tjänsteleverantörer att enbart ha att göra med hemmedlemsstaten i egenskap av mellanhand, vilket innebär att värdmedlemsstater måste godta hemmedlemsstatens beslut om handlingars giltighet och innehållsmässiga tillförlitlighet. Detta begränsar kontrollmekanismer och harmoniserar således datautbytet på grundval av principen om ursprungsland. |
4.3.7 |
Det faktum att – såsom det föreslås – en samordnande myndighet måste kontrollera nationella krav så snabbt som möjligt verkar särskilt problematiskt. Sådana tidsfrister bör omprövas eftersom den behöriga myndigheten med ansvar för det elektroniska tjänstekortet måste samordna varje fall med de övriga relevanta behöriga myndigheterna när det gäller olika aspekter av de rättsliga kraven. Det bör dessutom anges tydligare att direktivet om yrkeskvalifikationer har företräde i fråga om alla aspekter av erkännande av yrkeskvalifikationer vad gäller det nya e-kortet. |
4.3.8 |
Det helt elektroniska förfarandet i kombination med begränsade möjligheter för värdmedlemsstaterna att kontrollera den information som lämnats till hemmedlemsstaten genom det elektroniska tjänstekortet kommer att göra det enklare att upprätta brevlådeföretag för skatteundandragande och social dumpning. EESK anser därför att förfarandet måste justeras ytterligare för att säkerställa att en sådan utveckling kan förhindras. |
4.3.8.1 |
Vidare klargörs i förslaget inte vilka aspekter som bör bedömas av hemmedlemsstaten för att konstatera att en tjänsteleverantör är lagligen etablerad i den staten. Framför allt finns det ingen hänvisning till de faktiska omständigheter som anges i direktiv 2014/67/EU för bedömningen av om ett företag verkligen bedriver väsentlig verksamhet i medlemsstaten. |
4.3.9 |
Identitetskontroller och ingående granskningar av originalhandlingar är centrala för att förhindra att oseriösa och kriminella företag får tillträde (en liknande diskussion blockerade direktivet om privata enmansbolag (6)). Värdmedlemsstaterna måste därför ha full kontroll över förfarandet för att utfärda ett europeiskt elektroniskt tjänstekort. |
4.3.9.1 |
Värdmedlemsstater måste ansvara för att besluta vilka förfaranden som ska följas för att registrera sekundära etableringar, inklusive aspekter med koppling till erkännande av yrkeskvalifikationer. Att involvera hemmedlemsstaterna i egenskap av mellanhänder i ett förfarande för att inrätta en filial kommer att medföra ytterligare administrativa bördor för myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna, och skulle kunna förhindra ingående kontroller i det land där kränkningar av till exempel arbetstagarrättigheter och konsumenträttigheter förekommer. |
4.3.10 |
Fastän det i förslaget till förordning anges att förhandsanmälningssystem för utstationerade arbetstagare är undantagna från dess tillämpningsområde inför förslaget ett harmoniserat europeiskt förhandsanmälningssystem för utstationerade arbetstagare som baseras på frivilligt deltagande från medlemsstaternas sida. Detta skulle bana väg för en obligatorisk utvidgning i ett senare skede, vilket varken är önskvärt eller förenligt med bestämmelserna i direktiv 2014/67/EU. I samband med de politiska diskussionerna om direktiv 2014/67/EU om tillämpning enade man sig tydligt om att värdmedlemsstatens nationella myndighet var behörig att inrätta efterlevnadsinstrument (artikel 9 i direktiv 2014/67/EU). |
4.3.11 |
Förfarandena för att annullera det elektroniska tjänstekortet kan erfordra ett slutligt domstolsbeslut för att träda i kraft och erbjuder tjänsteleverantörer flera mekanismer för att de ska kunna fortsätta med verksamheten under tiden. Detta förhindrar effektiva efterkontroller från värdmedlemsstatens sida, och hindrar upprätthållandet av arbetstagarrättigheter och befintlig lagstiftning. Lagstiftningsförslagen innehåller dessutom inga avskräckande påföljder – varken för medlemsstaten eller för det ansökande företaget – för missbruk av det europeiska elektroniska tjänstekortet. |
4.3.12 |
Förordningen ger fysiska personer rätt att ansöka om ett elektroniskt tjänstekort. Risken för att kortet kommer att missbrukas inom vissa sektorer är stor, vilket kommer att underlätta falskt egenföretagande. |
4.3.13 |
Med tanke på att frågan huruvida en person är egenföretagare eller anställd beror på hur verksamheten utförs kan den utfärdande myndigheten i hemmedlemsstaten inte utfärda ett e-tjänstekort som anger att en person är verksam som egenföretagare i enlighet med värdmedlemsstatens regler. |
4.3.14 |
I vissa fall krävs det ett slutligt domstolsbeslut för att e-tjänstekortet för egenföretagare ska kunna återkallas. Detta skulle förhindra en snabb annullering i händelse av missbruk och skulle kunna göra det möjligt för falska egenföretagare att fortsätta med sin verksamhet fram tills det att ett slutligt domstolsbeslut har fattats. Detta skulle skapa ett betydande kryphål som skulle motverka insatser för att bekämpa odeklarerat arbete, exempelvis det europeiska forumet för bekämpning av odeklarerat arbete. |
4.3.15 |
EESK vill uppmärksamma det faktum att ett liknande förfarande på EU-nivå för utfärdande av A1-formulär (intyg för utlandet) avseende utstationering av arbetstagare redan har signalerat potentiella fallgropar i samband med att man enbart förlitar sig på att hemmedlemsstaten validerar uppgifter om inkommande tjänsteleverantörer, särskilt när det gäller falskt egenföretagande. I konsekvensbedömningen som åtföljer förslaget om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare anges i detta sammanhang att riktigheten i informationen i A1-dokument (intyg för utlandet) inte kan garanteras, bland annat på grund av myndigheternas bristande formella kontroll i de utsändande länderna (7). |
4.3.16 |
Genom förslaget införs ett harmoniserat verktyg för att lämna information om försäkringsskydd. Eftersom det kommer att vara kopplat till det elektroniska tjänstekortet kommer dock informationen enbart att behöva lämnas en gång, vilket riskerar att göra inspektioner och kontroller i värdmedlemsstaterna mindre effektiva. |
4.3.16.1 |
Försäkringsgivare kommer vidare att vara tvungna att beräkna premier på grundval av resultat i hemmedlemsstaten, vilket skulle inkräkta på försäkringsbolagets rätt och ansvar i fråga om att utvärdera risker. |
4.3.17 |
Kommissionen förbehåller sig en rad genomförandebefogenheter för att utforma innehåll och tekniska parametrar för det elektroniska tjänstekortet. Harmonisering på detta område kan dock begränsa medlemsstaternas kapacitet att genomföra effektiva kontroller av inkommande tjänsteleverantörer när det gäller arbetsmiljö och arbetstagarrättigheter. |
4.4 Rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster
4.4.1 |
EESK skulle vilja betona att skillnader mellan regleringskoncept inte i sig visar på ett reformbehov. Regler baseras i många fall på traditioner och erfarenhet. Dessa är viktiga för konsumentskyddet och måste bevaras. Principen om ”likvärdighet” grundas på det faktum att dessa olika system existerar. EESK tar hänsyn till att nationella yrkessystem är baserade på långvariga traditioner. Undersökningsprojektet visar på mycket annorlunda resultat i fråga om fördelarna med avregleringsåtgärder. |
4.4.2 |
EESK välkomnar den nya restriktionsindikatorn, eftersom den möjliggör högre analysstandard än OECD:s indikatorer för reglering av produktmarknaden. Det finns fortfarande detaljer som bör omprövas (t.ex. tycks det olämpligt att förteckna kompetensutveckling som en negativ restriktion). EESK vill betona att det för att ge en icke-diskriminerande bild av olika regleringssystem vore nödvändigt att inbegripa både förhandsreglering (t.ex. titelskydd, kvalifikationskrav osv.) och efterhandsreglering (t.ex. krav rörande byggregler och byggnadstillstånd). Det bör dessutom uttryckligen klargöras att restriktionsindikatorn är neutral, utan någon förklaring om värde eller motivering i fråga om reglering. |
Bryssel den 31 maj 2017.
Georges DASSIS
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) EUT L 159, 28.5.2014, s. 11.
(2) EUT L 18, 21.1.1997, s. 1.
(3) EUT L 159, 28.5.2014, s. 11.
(4) EUT C 125, 21.4.2017, s. 1.
(5) Europeiska revisionsrätten, särskild rapport från 2016: ”Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt?”, s. 25.
(6) COM(2014) 212 final och EUT C 458, 19.12.2014, s. 19.
(7) SWD(2016) 52, s. 8.