EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016PC0235

Förslag till RÅDETS DIREKTIV om genomförande av avtalet mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna (Europêche) av den 21 maj 2012, i dess ändrade lydelse av den 8 maj 2013, om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

COM/2016/0235 final - 2016/0124 (NLE)

Bryssel den 29.4.2016

COM(2016) 235 final

2016/0124(NLE)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om genomförande av avtalet mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna (Europêche) av den 21 maj 2012, i dess ändrade lydelse av den 8 maj 2013, om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 143 final}
{SWD(2016) 144 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

ILO inledde 2002 diskussioner på internationell nivå om att färdigställa och uppdatera en rad internationella normer för fiskenäringen för att ge fiskare tillräckligt skydd internationellt. Detta ledde till att konventionen om arbete ombord på fiskefartyg antogs 2007 1 . Hittills är Frankrike den enda EU-medlemsstaten som ratificerat konventionen 2 .

Kommissionen inledde 2007 den första samrådsfasen med arbetsmarknadens parter på unionsnivå i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), då parterna uppmanades att undersöka möjligheterna att ta ett gemensamt initiativ för att inom EU främja tillämpningen av bestämmelserna i den aktuella ILO-konventionen om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 3 . Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) inledde förhandlingar under 2009. Ett avtal slöts den 21 maj 2012 och ändrades därefter den 8 maj 2013. Den 10 maj 2013 begärde arbetsmarknadens parter på unionsnivå att kommissionen skulle genomföra deras avtal genom ett beslut av rådet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget.

Syftet med detta förslag är att genomföra det avtal om genomförandet av ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 som slutits mellan Cogeca, ETF och Europêche.

Med förslaget avser kommissionen att förbättra arbets- och levnads- och arbetsvillkoren för fiskare som arbetar på fartyg som för en EU-medlemsstats flagg, genom att fastställa samlade bestämmelser om arbetsförhållandena inom havsfisket.

   Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta initiativ ingår i kommissionens prioritering av en fördjupad och mer rättvis inre marknad, särskilt vad gäller den sociala dimensionen. Det är i linje med kommissionens arbete för att skapa en rättvis och verkligt alleuropeisk arbetsmarknad där arbetstagarna har tillräckligt skydd och långsiktiga jobb 4 . Här ingår arbetsmiljö, arbetstid, socialt skydd och rättigheter i samband med anställning.

EU:s bestämmelser om fiskares levnads- och arbetsvillkor fastställs i en rad olika rättsliga instrument, särskilt EU:s arbetsrättsliga direktiv och EU:s arbetsmiljörätt. I frågor som inte omfattas av EU-rätten, t.ex. rätt till sjukvård i land, rätt till hemresa och läkarintyg om arbetsförmåga, har medlemsstaterna infört mycket varierande normer.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Efterhandsutvärderingen av EU:s arbetsmiljörätt pågår för närvarande och det återstår att avgöra en rad viktiga frågor inför översynen av EU-lagstiftningen, nämligen frågor om hur EU:s framtida regelverk i arbetsmiljöfrågor ska konstrueras och innehålla. Under det inledande arbetet påpekade flera intressenter behovet av att anpassa de nuvarande arbetsmiljöbestämmelserna för sjöfarten och fiskenäringen till nyligen antagna ILO-konventioner, t.ex. ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007. Det är klart att avtalet kommer att komplettera och medföra en anpassning av EU:s nuvarande regelverk. Vid den kommande översynen av EU:s arbetsmiljörätt måste avtalet beaktas.

Vidare bidrar EU till att förbättra fiskarnas levnads- och arbetsvillkor genom den gemensamma fiskeripolitiken 5 , som ska säkerställa att fisket och vattenbruket på lång sikt bidrar till en hållbar miljö, en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle. Livskraftiga fiskbestånd gynnar i sin tur fiskarna. Om vi förvaltar resurserna på ett hållbart sätt blir EU:s fiskenäring mer konkurrenskraftig och skapar nya jobb.

Den gemensamma fiskeripolitikens mål bör även eftersträvas på internationell nivå, så att EU:s fiskeverksamhet utanför EU följer EU-lagstiftningens principer och normer och så att lika villkor för EU-aktörer och tredjelandsaktörer främjas. Därför bör EU vara ledande i processen för att stärka de regionala och internationella fiskeriorganisationernas kapacitet, så att de får bättre förutsättningar att bevara och förvalta de levande marina resurser de ansvarar för, vilket även handlar om att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (s.k. IUU-fiske) 6 .

Bristande arbetsmiljönormer och dåliga arbetsförhållanden både ökar IUU-fisket och är en följd av detta. Å ena sidan kan vissa företag välja att delta i IUU-fiske, eftersom det är billigare att undvika arbetsmiljökontroller och annan uppsikt över arbetsförhållandena. Å andra sidan kan arbetstagare på fartyg som deltar i IUU-fiske bli utnyttjade, eftersom det inte finns något sätt att trygga anständiga arbetsförhållanden på ett fartyg som bedriver illegal verksamhet. Om fiskarnas sociala situation förbättras, väntas risken för utnyttjande minska och kostnaden för att delta i IUU-fiske öka, vilket gör det till ett mindre lockande alternativ. Att ILO:s konventioner genomförs internationellt kommer därför att både påverka fiskarnas arbetsförhållanden positivt och minska IUU-fisket. Om avtalet mellan arbetsmarknadens parter om ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg införlivas i EU-rätten, kommer EU att ha en starkare position när avtalet ska genomföras i olika partnerländer i världen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

I artikel 155.2 i EUF-fördraget föreskrivs att ”avtal som ingås på unionsnivå ska genomföras antingen i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar eller, i frågor som omfattas av artikel 153, på gemensam begäran av de undertecknande parterna genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen. Europaparlamentet ska informeras.

Syftet med det avtal som slutits mellan Cogeca, ETF och Europêche är i enlighet med artikel 153.1 a och b i EUF-fördraget att förbättra arbetstagarnas arbets- och levnads- och arbetsvillkor på fiskefartyg vad gäller minimikrav för arbete ombord, tjänstevillkor, bostäder och livsmedel, arbetsmiljöskydd samt sjukvård. Artikel 155.2 är därmed den giltiga rättsliga grunden för kommissionens förslag.

Subsidiaritetsprincipen

Det behövs insatser på EU-nivå eftersom havsfisket är en gränsöverskridande näring med verksamhet över hela världen. Fiskefartyg seglar under olika EU-flagg, och de verkar även utanför den berörda EU-medlemsstatens territorialvatten, i vatten som tillhör andra medlemsstaters jurisdiktion och i internationella vatten. EU:s fjärrfiskeflotta arbetar i internationella vatten (det fria havet) och enligt bilaterala överenskommelser med länder utanför EU.

Rådet har visserligen beslutat att EU:s medlemsstater får ratificera ILO:s konvention C188 7 , men ratificeringsprocessen har varit mycket långsam. Om bara några få av EU:s medlemsstater ratificerar konventionen, garanteras varken anständiga levnads- och arbetsvillkor på samma nivå för fiskarna i EU eller lika konkurrensvillkor mellan EU:s medlemsstater. Detta skulle innebära fortsatt varierande normer, särskilt i frågor som ännu inte omfattas av EU:s lagstiftning, t.ex. läkarintyg för fiskare, rätt till hemresa och sjukvård i land. Arbetsförhållandena skulle fortsätta att vara varierande bland fiskarna i EU. Dessutom skulle konkurrenssituationen variera mellan medlemsstater som ratificerat konventionen och medlemsstater som inte ratificerat konventionen. Det föreslagna direktivet bygger på befintliga internationella och EU-omfattande normer och den specifika arbetsmiljön inom näringen har beaktats. Genom direktivet kommer anständiga levnads- och arbetsvillkor på samma nivå och lika konkurrensvillkor mellan EU:s medlemsstater att säkerställas, eftersom normerna i ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 kommer att införas samtidigt och införlivas på ett enhetligt sätt i alla EU:s medlemsstater. Fiskarna kommer då att få samma situation som övriga sjöanställda 8 .

Proportionalitetsprincipen

Det föreslagna direktivet uppfyller proportionalitetskravet eftersom det innebär ett steg framåt mot de uppsatta målen om att förbättra arbetstagarnas levnads- och arbetsvillkor och ett mer enhetligt regelverk med miniminormer. Det handlar endast om att införliva uppdaterade normer från ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 i EU:s lagstiftning. Detta bygger på ett avtal mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare i näringen.

EU-medlemsstaterna kommer att kunna välja att behålla eller införa normer som är mer fördelaktiga för arbetstagarna och ha flexibiliteten att ta hänsyn till landets speciella situation. Således lämnar förslaget utrymme för flexibilitet när det gäller valet av konkreta genomförandeåtgärder.

Val av regleringsform

Ett direktiv har valts. I artikel 155.2 i EUF-fördraget används ordet beslut i en allmän betydelse, så att det rättsliga instrumentet kan väljas i enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget. Det är kommissionens uppgift att välja den lämpligaste regleringsformen bland de tre bindande instrument som anges i den artikeln (förordning, direktiv eller beslut).

I artikel 296 i EUF-fördraget står följande: ”Om fördragen inte anger vilken typ av akt som ska antas, ska institutionerna välja typ av akt i varje enskilt fall, med beaktande av tillämpliga förfaranden och proportionalitetsprincipen.

I detta fall är det med hänsyn till avtalstypen och innehållet i arbetsmarknadsparternas avtal tydligt att det lämpligen bör genomföras genom bestämmelser som ska införlivas av medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Det lämpligaste instrumentet är därför ett rådsdirektiv. Kommissionen anser dessutom att avtalet inte bör införlivas i förslaget, utan att det i stället bör utgöra en bilaga till förslaget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Genom artikel 155.1 i EUF-fördraget har arbetsmarknadens parter på unionsnivå möjlighet att ingå avtalsbundna relationer, inklusive avtal, om de så önskar. Enligt EUF-fördraget behöver de inte samråda med någon annan i förväg. Eftersom processen är genomsynlig och artikel 155 i EUF-fördraget ger arbetsmarknadens parter denna möjlighet, har inget ytterligare offentligt samråd genomförts 9 .

Insamling och användning av expertutlåtanden

En studie som skulle kunna ligga till grund för kostnads-nyttoanalysen av avtalet 10 beställdes externt. Konsulterna identifierade behöriga myndigheter och berörda arbetsmarknadsparter i alla medlemsstater, bad dem om information om den nationella lagstiftningen om levnads- och arbetsvillkoren inom havsfisket och frågade vilka eventuella konsekvenser de väntade sig av genomförandet av avtalet.

Proportionerlig konsekvensbedömning

För att kommissionskollegiet ska kunna fatta ett välgrundat beslut har kommissionens tjänstemän enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning 11 tagit fram en proportionerlig konsekvensbedömning som också inbegriper en bedömning av om avtalsparterna är representativa och om bestämmelserna i avtalet är lagliga enligt EU:s regelverk.

Företrädare för arbetsmarknadens parter på unionsnivå

När kommissionen i enlighet med artikel 155 i EUF-fördraget tar ställning till en begäran från arbetsmarknadens parter på unionsnivå tittar man på avtalsparternas representativitet och mandat för det område som omfattas av avtalet. Detta garanterar att begäran är förenlig med bestämmelser i EUF-fördraget och att avtalet kan få brett stöd från dem som faktiskt berörs.

I enlighet med artikel 1 i kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 ska arbetsmarknadens parter på europeisk nivå uppfylla följande krav: ”a) De skall vara inriktade på specifika branscher eller kategorier samt ha en organisation på europeisk nivå.

b) De skall bestå av erkända organisationer som själva ingår som en del av medlemsstaternas strukturer för arbetsmarknadens parter, som har förmåga att avtalsförhandla, och som är representativa för flera medlemsstater.

c) De skall vara uppbyggda på ett sätt som säkerställer en effektiv medverkan i kommittéernas arbete.”

Dessa villkor ska vara uppfyllda vid den tidpunkt då avtalet undertecknas. När avtalet undertecknades var Kroatien ännu inte EU-medlem. Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor arbetsmarknadens parter på unionsnivå (Eurofound) genomförde 2012 en studie för att bedöma hur representativa arbetsmarknadens parter på unionsnivå var.

Avtalet rör arbetsvillkoren inom havsfisket, vilket motsvarar branschindelningen för den branschvisa dialogkommittén för havsfisket. Således motsvarar avtalets räckvidd kommitténs ansvarsområde. De arbetsmarknadsparter som deltar i kommittén är Europêche och Cogeca på arbetsgivarsidan och ETF på arbetstagarsidan.

När det gäller Europêche har Eurofound identifierat medlemmar i elva medlemsstater i en studie från 2012 12 . Två arbetsgivarorganisationer (från Lettland och Litauen) har observatörsstatus.

Cogeca företräder de europeiska jordbruks-, skogsbruk-, fiske- och livsmedelskooperativens intressen, och har medlemmar med koppling till havsfisket i elva medlemsstater 13 . Då både Cogeca och Europêche är medlemmar är sammanlagt sexton medlemsstater representerade på arbetsgivarssidan i kommittén.

På arbetagarsidan har ETF medlemmar med koppling till havsfisket i elva medlemsstater 14 . Detta innebär att fiskarna i elva medlemsstater 15 inte är företrädda. Enligt sysselsättningssiffrorna för branschen ligger antalet sysselsatta inom branschen i de flesta av dessa länder kring 1 000 (i många av dessa medlemsstater är sysselsättningen avsevärt lägre). Irland, Grekland, Rumänien och Sverige har fler än 1 000 fiskare, men en stor andel är egenföretagare.

Sammanfattningsvis finns det, med undantag för Portugal och Rumänien, inga medlemsstater där arbetsgivarorganisationer inom havsfisket inte är representerade på europeisk nivå, och då bör man beakta att näringen är relativt liten i Rumänien. De åtta medlemsstater som utgör upp till 84 % av näringen räknat i total sysselsättning och 87 % av näringen räknat i heltidsekvivalenter är representerade i EU:s sociala dialog. Detta leder till slutsatsen att de arbetsmarknadsparter som undertecknat avtalet är representativa för näringen och därför kan begära att kommissionen ska genomföra det i enlighet med artikel 155 i EUF-fördraget.

Avtalsbestämmelsernas laglighet

Kommissionen har granskat avtalets laglighet. Kommissionen har noggrant undersökt varje bestämmelse i avtalet utan att finna något som är oförenligt med EU-lagstiftningen. De skyldigheter som skulle åläggas medlemsstaterna uppkommer inte direkt av avtalet mellan arbetsmarknadens parter. Snarare uppkommer de när avtalet genomförs genom ett beslut av rådet, dvs. ett direktiv. Avtalets räckvidd och innehåll ligger inom de områden som räknas upp i artikel 153.1 i EUF-fördraget. Att vissa bestämmelser i avtalet även omfattar egenföretagare strider inte mot artikel 153.1 a, eftersom slutmålet, och villkoret för att även egenföretagare ska omfattas, är att hälsa och säkerhet tryggas för arbetstagarna på samma fartyg. Denna bredare tillämpning finns redan i EU:s nuvarande arbetsmiljörätt för denna näring. Artikel 3.3 i avtalet innehåller en bestämmelse om bevarande av skyddsnivån, som garanterar att arbetstagarna inte får ett försämrat skydd. I artikel 4 i avtalet anges att avtalet inte ska påverka vare sig lag, skiljedom eller sedvänja, eller avtal som slutits mellan fartygsägare och fiskare, som ger fiskarna förmånligare villkor än avtalet.

Alternativ och kostnads-nyttoanalys

Kommissionen kan endast godkänna eller avslå parternas begäran om att genomföra avtalet genom en rättsakt. Den kan inte ändra avtalstexten. Kommissionen får inte uppmana arbetsmarknadens parter på unionsnivå att själva genomföra avtalet, eftersom detta är arbetsmarknadsparternas behörighet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget.

Således har kommissionen bara ett alternativ. I den proportionerliga konsekvensbedömning som åtföljer förslaget bedöms detta alternativ (dvs. de åtgärder som fastställs i avtalet) och det jämförs med nollalternativet (dvs. alternativet att EU inte vidtar några ytterligare åtgärder).

Resultatet av analysen visar att sammantaget väntas ingen avsevärd kostnadsökning. Kostnaderna varierar mellan de olika medlemsstaterna beroende på i hur stor utsträckning den nationella lagstiftningen redan överensstämmer med avtalet. Vissa kostnader uppstår bara en gång (t.ex. kostnader för avtalets införlivande i den nationella lagstiftningen). och vissa är återkommande (t.ex. kostnader för läkarintyg som behöver förnyas regelbundet och kostnader för hemresa).

I medlemsstater där lagstiftningen redan överensstämmer med de flesta av bestämmelserna i avtalet blir kostnaderna begränsade. I medlemsstater som behöver ändra vissa delar av den nationella lagstiftningen om t.ex. läkarintyg, rätt till hemresa och riskbedömning blir kostnaden per arbetstagare eller företag på det stora hela ändå proportionerlig i förhållande till det uppställda målet. Sammanlagt uppskattas kostnaderna för hemresa, läkarintyg och riskbedömningar till mellan 1,3 och 8 miljoner euro. Beräknat på näringens årsomsättning på 6,9 miljarder euro skulle kostnaderna uppgå till högst 0,11 % av näringens totala omsättning.

Avtalet kommer att förbättra levnads- och arbetsvillkoren inom havsfisket när det gäller arbetstid, minimiålder, läkarintyg, riskbedömning, bostäder, livsmedel och vatten ombord samt sjukvård ombord. Det kommer också att skapa lika villkor inom EU för näringen genom att miniminormer fastställs för hela EU.

För arbetsgivarna kommer färre fall av arbetsolyckor, skador och sjukdomar leda till högre produktivitet och lägre kostnader för ersättning och minskad personalomsättning. För arbetstagarna minskar risken för olyckor och sjukdomar. Detta minskar risken för förlorade försörjningsmöjligheter. Vidare kommer arbetstagarna att kunna arbeta längre i näringen. Näringen kommer att bli mer attraktiv för unga och kvalificerade arbetstagare.

För de nationella myndigheterna kommer förslaget att leda till lägre kostnader för socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Totalt uppskattas vinsterna för arbetstagare, arbetsgivare och nationella myndigheter uppgå till mellan 1,2 och 19,7 miljoner euro över en femårsperiod.

På grundval av jämförelsen mellan de olika alternativen och kostnads-nyttoanalysen kan man dra slutsatsen att målen kan nås till en rimlig kostnad och att det är lämpligt att genomföra avtalet genom att anta ett direktiv.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Närmare 90 % av företagen i havsfiskenäringen är mikroföretag med bara ett fartyg. På grundval av tillgängliga uppgifter kan man anta att en betydande andel av dessa seglas av ägaren eller av en befälhavare med en eller två andra egenföretagare eller anställda ombord. Avtalet gäller inte dessa ägare eftersom de anses vara egenföretagare.

På grund av havsfiskenäringens speciella struktur kommer avtalet huvudsakligen att påverka mikroföretag med anställda och mikroföretag där egenföretagare arbetar tillsammans med anställda. Det är dock inte troligt att deras konkurrensförmåga påverkas negativt jämfört med den nuvarande situationen. Miniminormer på EU-nivå kommer att bidra till lika villkor och därför förbättra konkurrenssituationen. Bättre arbetsvillkor kommer att leda till förbättrad produktion, lägre kostnader för arbetsskadeersättningar och minskad personalomsättning.

Dessutom ger avtalet medlemsstaterna möjlighet att för vissa kategorier av fiskare och fartyg genomföra avtalet successivt under en femårsperiod.

Grundläggande rättigheter

Målen för detta förslag är förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt de rättigheter som skyddas i artikel 20 (Likhet inför lagen), artikel 31 (Rättvisa arbetsförhållanden) och artikel 32 (Förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Efter att ha hört arbetsgivare och arbetstagare på EU-nivå kommer kommissionen att övervaka genomförandet av det direktiv som genomför avtalet, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avtalet. Kommissionen kommer att utvärdera direktivet fem år efter det att det trätt i kraft.

Förklarande dokument

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten med de nationella bestämmelser som införlivar direktivet samt en jämförelsetabell mellan de bestämmelserna och direktivet. Direktivet omfattar många aspekter av fiskarnas levnads- och arbetsvillkor, t.ex. arbetstid, minimiålder, innehåll i anställningsavtal, arbetsmiljö, läkarintyg för fiskare och bemanningskrav. Således ingår medlemsstaternas nationella lagstiftning på de områden som omfattas av förslaget vanligen i ett antal olika lagtexter (arbetsrättslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning samt sektorsspecifika icke uttömmande bestämmelser), vilket kräver ett helhetsgrepp och motsvarande tolkning.

Förslaget innehåller även en rad aspekter som inte omfattats av EU-rätten tidigare, t.ex. läkarintyg, detaljer om livsmedels- och vattenkvalitet och om bostäder ombord på fiskefartyg. Det behövs otvetydig information om införlivandet av dessa nya bestämmelser och lösningar för att säkerställa efterlevnaden av de minimikrav som ställs genom förslaget. På så vis kommer kommissionen att kunna säkerställa genomförandet av de föreskrifter i direktivet som syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, ge företagen ökad flexibilitet och främja rättvis konkurrens mellan företagen.

Tillhandahållandet av förklarande dokument beräknas inte leda till någon orimlig ökad administrativ börda (det är en engångsuppgift som inte torde behöva involvera många organisationer). Utkast till de förklarande dokumenten kan utarbetas effektivare av medlemsstaterna.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medlemsstaterna åtar sig att anmäla sina införlivandeåtgärder till kommissionen genom att tillhandahålla ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Den föreslagna rättsakten berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och bör därför även gälla EES.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget är uppbyggt enligt följande:

Artikel 1

Denna artikel gör avtalet mellan arbetsmarknadens parter bindande, vilket är syftet med ett rådsbeslut i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget.

Artikel 2

I artikel 2 fastslås att direktivet endast innehåller bestämmelser om minimikrav, vilket ger medlemsstaterna utrymme att anta åtgärder som är förmånligare för arbetstagarna på området i fråga. Dess syfte är att uttryckligen garantera lämpliga nivåer av skydd för arbetstagarna och se till att bara de förmånligaste arbetsskyddsnormerna är tillämpliga.

Artiklarna 3–6

Artiklarna 3–6 innehåller de sedvanliga bestämmelserna om införlivande i medlemsstaternas nationella lagstiftning, inbegripet skyldigheten att föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Artikel 5 innehåller en bestämmelse om rapportering. Syftet med artikel 5 är att direktivets genomförande och tillämpning i medlemsstaterna ska övervakas mot bakgrund av levnads- och arbetsvillkoren i näringen och att en utvärdering ska göras. I det här sammanhanget kommer uppgifter om antal olycksfall, arbetsskador och hälsoproblem i näringen att studeras.

I artikel 6 anges vilket datum direktivet träder i kraft. I artikel 7 anges adressaterna.

Detaljerad förklaring till bestämmelserna i bilagan till förslaget

Artikel 1 (Definitioner)

I avtalet definieras a) fiske, b) yrkesmässigt fiske, c) behörig myndighet, d) samråd, e) fiskefartygsägare eller ägare, f) fiskare, g) fiskares arbetsavtal, h) fiskefartyg eller fartyg, i) längd, j) längd mellan perpendiklarna, k) befälhavare, l) arbetsförmedling och m) privat arbetsförmedling. Dessa termers betydelse anges inom ramen för detta avtal.

Artikel 2 (Tillämpningsområde)

I artikel 2 anges att avtalet är tillämpligt på samtliga fiskare som är anställda på ett fiskefartyg som sysslar med yrkesmässigt fiske och som är registrerat i en EU-medlemsstat eller som för en EU-medlemsstats flagg. Avtalet tillämpas även på fiskare som är egenföretagare och som arbetar tillsammans med arbetstagare på samma fartyg, så att skyddet för den allmänna säkerheten och hälsan för arbetstagarna på samma fartyg garanteras. Att tillämpningsområdet utvidgas till att även omfatta egenföretagare är förenligt med nuvarande EU-lagstiftning. I artikel 2.2 fastställs att om tvivel uppstår om huruvida ett fartyg sysslar med yrkesmässigt fiske ska detta avgöras av den behöriga myndigheten efter samråd. I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna efter samråd får ge fiskare som arbetar på fartyg med en längd av mindre än 24 m det skydd som föreskrivs i avtalet för fiskare som arbetar på fartyg med en längd av 24 m eller mer.

Artikel 3 (Tillämpning av avtalet)

I punkt 1 fastställs att en medlemsstat, på objektiva grunder och efter samråd, får meddela undantag från kraven i avtalet, eller från vissa av villkoren i det, för begränsade kategorier av fiskare eller fiskefartyg, om tillämpningen av detta avtal vållar särskilda problem av väsentlig art med hänsyn till fiskares särskilda arbetsförhållanden eller de berörda fiskefartygens verksamhet. I punkt 2 anges att vid undantag enligt punkt 1 ska den behöriga myndigheten vid behov successivt utvidga kraven enligt avtalet till alla berörda kategorier av fiskare och fiskefartyg inom en period på högst fem år efter ikraftträdandet av avtalet. Punkt 3 innehåller en bestämmelse om bevarande av skyddsnivån.

Artikel 4 (Bestämmelse om förmånligare villkor)

Denna artikel innehåller en bestämmelse om förmånligare bestämmelser enligt vilken ingen lag, skiljedom eller sedvänja, som säkerställer förmånligare villkor än dem som föreskrivs i avtalet, får påverkas av bestämmelserna i avtalet.

Artikel 5 (Skyldigheter för fiskefartygsägare, befälhavare och fiskare)

I artikel 5.1 anges att artikel 5 inte påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG 16 . I punkt 2 fastställs att fiskefartygets ägare har det övergripande ansvaret för att befälhavaren har tillgång till nödvändiga resurser och hjälpmedel för att fullgöra skyldigheterna enligt avtalet. I artikel 5.3 beskrivs på ett icke-uttömmande sätt befälhavarens olika ansvarsområden för att denne ska kunna säkerställa skyddet för den allmänna säkerheten och hälsan för fiskarna ombord på fartyget. I artikel 5.4 fastställs att fiskefartygets ägare inte får hindra befälhavaren från att fatta beslut som är nödvändiga för fiskarnas och fartygets säkerhet samt för fartygets säkra framförande och drift. I artikel 5.5 fastställs att fiskarna ska följa befälhavarens lagenliga order och tillämpliga åtgärder för säkerhet och hälsa.

Artikel 6 (Minimiålder)

Artikel 6 påverkar inte tillämpningen av direktiv 94/33/EG 17 . Enligt punkt 2 ska minimiåldern för arbete ombord på fiskefartyg vara 16 år, under förutsättning att en ung person inte längre omfattas av obligatorisk skolgång på heltid enligt nationell lagstiftning. Femtonåringar som genomgår yrkesutbildning i fiske får arbeta ombord på fiskefartyg på samma villkor.

I artikel 6.3 fastställs att den behöriga myndigheten får medge att personer som har fyllt 15 år utför lätt arbete under skollov. Den behöriga myndigheten ska efter samråd fastställa vilka slags arbeten som är tillåtna och föreskriva på vilka villkor sådana arbeten ska utföras och vilka viloperioder som krävs. I artikel 6.4 anges att minimiåldern för tilldelning av arbetsuppgifter ombord på fiskefartyg som genom sin natur eller de omständigheter under vilka de utförs kan antas äventyra minderårigas hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning eller moral inte får understiga 18 år. I artikel 6.5 anges att dessa arbetsuppgifter ska regleras i nationella lagar eller förordningar eller av den behöriga myndigheten efter samråd. I artikel 6.6 fastställs att minderåriga från och med en viss ålder får utföra dessa arbetsuppgifter, på villkor att deras hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning och moral är fullt skyddad och att de har fått tillräckliga specifika instruktioner eller yrkesutbildning och har genomgått säkerhetsutbildning.

I artikel 6.7 definieras natt. Den innehåller ett förbud mot nattarbete för fiskare som inte fyllt 18 år. De behöriga myndigheterna får göra undantag, om själva utbildningen av fiskarna skulle försämras, eller om den specifika arten av uppgiften eller ett erkänt utbildningsprogram kräver att fiskare under 18 har nattjänstgöring. Den behöriga myndigheten ska efter samråd fastställa att arbetet inte kommer att få någon skadlig inverkan på deras hälsa eller välbefinnande. Artikel 6.8 innehåller en bestämmelse om förmånligare bestämmelser.

Artiklarna 7–9 (Läkarundersökning / läkarintyg)

Artikel 7

I artikel 7.1 fastställs att fiskare är skyldiga att ha ett giltigt läkarintyg som visar att denne är lämplig att fullgöra sin tjänst ombord. I punkt 2 anges att undantag från tillämpningen av punkt 1 får medges, med beaktande av fiskarnas säkerhet och hälsa, fartygets storlek, tillgång till medicinsk hjälp och evakuering, resans varaktighet, verksamhetsområde och typ av fiske. I punkt 3 anges att dessa undantag inte får gälla fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller som normalt stannar till sjöss under mer än tre dygn. Den behöriga myndigheten får i trängande fall medge att en fiskare arbetar under en begränsad och fastställd tid till dess att ett läkarintyg kan skaffas, förutsatt att fiskaren har ett nyligen utgånget läkarintyg.

Artikel 8

I artikel 8 anges att medlemsstaterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för att fastställa läkarundersökningarnas frekvens samt läkarintygens format, innehåll och giltighetstid, De ska dessutom anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för att fastställa rätten till en annan, bindande undersökning gjord hos en oberoende legitimerad läkare som medlemsstaten har utsett som skiljedomare, om en person har vägrats intyg, om en person har fått ett intyg efter att ha angett att han eller hon är arbetsoförmögen, eller om en person har vägrats intyg av skäl som inte längre är aktuella.

Artikel 9

I artikel 9 fastställs ytterligare minimikrav när det gäller läkarintyg för fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller som normalt stannar till sjöss under mer än tre dygn.

Artikel 10 (Bemanning)

I artikel 10 anges att fiskefartygsägare ska säkerställa att fartygen är bemannade på ett betryggande sätt för ett säkert framförande av fartyget samt att fartyget är under befäl av en kompetent befälhavare. Inget antal anges. I punkt 2 fastställs mer detaljerade krav för fartyg med en längd av 24 m eller mer. I punkt 3 ges den behöriga myndigheten möjlighet att fastställa alternativa krav för fartyg med en längd av 24 m eller mer. De måste underlätta de allmänna målen och syftet med denna artikel och med artikel 11 samt uppfylla kraven i punkt 2, utan att äventyra fiskarnas hälsa och säkerhet.

Artikel 11 (Arbetstid och vilotid)

I artikel 11 fastställs arbetstid och vilotid för fiskare som omfattas av avtalet, och en genomsnittlig veckoarbetstid på 48 timmar föreskrivs för en beräkningsperiod på högst 12 månader. För ovannämnda fiskare kommer inte artiklarna 3–6, artikel 8 eller artikel 21 i direktiv 2003/88/EG 18 att tillämpas. För övriga fiskare fortsätter direktiv 2003/88/EG att gälla.

I punkt 2 anges att längsta tillåtna veckoarbetstid och lägsta antal timmar för vilotid ska fastställas inom de gränser som fastställs i punkterna 3 och 4, för att skydda fiskarnas säkerhet och hälsa och begränsa fiskarnas trötthet. Detta kan fastställas genom lagar, administrativa överenskommelser eller genom kollektivavtal. I punkt 3 fastställs längsta arbetstid och lägsta antal timmar för vilotid under en 24-timmarsperiod och längsta arbetstid under en sjudagarsperiod. I punkt 4 fastställs gränser för fördelningen av vilotiden.

Enligt punkt 5 medges, på objektiva grunder eller av tekniska skäl eller av skäl som har att göra med arbetets organisation, undantag från den längsta referensperioden, den längsta arbetstiden och den kortaste vilotiden. Sådana undantag ska, så långt det är möjligt, vara förenliga med de fastställda standarderna och medge fler kompenserande viloperioder. Oftare förekommande eller längre ledigheter eller beviljandet av kompensationsledighet för fiskarna får beaktas. I punkt 6 anges att om undantag görs från gränserna för arbetstid och vilotid ska de berörda fiskarna få kompenserande viloperioder så snart detta är praktiskt möjligt.

Enligt punkt 7 har befälhavaren i en nödsituation rätt att kräva att en arbetstagare arbetar det antal extratimmar som behövs för att trygga de ombordvarandes, lastens eller själva fartygets säkerhet eller för att bistå andra personer eller fartyg i sjönöd till dess att normaltillstånd har återställts. Efter det att normaltillstånd har återställts ska befälhavaren se till att alla fiskare som har arbetat under en schemalagd viloperiod får lämplig kompenserande vila.

I punkt 8 fastställs att EU-medlemsstater får föreskriva att fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg som inte tillåts fiska under en viss period av kalenderåret, som är längre än en månad, ska ta årlig semester under denna period.

Artikel 12 (Besättningslista)

I denna artikel fastställs att varje fiskefartyg måste medföra en besättningslista. Besättningslistan ska lämnas till bemyndigade personer i land före fartygets avgång. Den behöriga myndigheten kommer att bestämma till vem och när sådan information ska lämnas samt för vilket eller vilka ändamål.

Fiskares arbetsavtal (artiklarna 13–18)

Artikel 13

Enligt artikel 13 påverkar inte bestämmelserna i artiklarna 14–18 tillämpningen av direktiv 91/533/EEG 19 .

Artikel 14

I denna artikel anges att varje EU-medlemsstat i nationella lagar, förordningar eller andra åtgärder ska kräva att fiskare som är anställda ombord ett fiskefartyg har ett arbetsavtal som de kan förstå. Fiskarens arbetsavtal ska vara förenligt med bestämmelserna i avtalet, särskilt dess bilaga I som innehåller miniminormer för innehållet i fiskarens arbetsavtal.

Artikel 15

EU-medlemsstaterna ska anta nationella lagar, förordningar eller andra åtgärder för att införa förfaranden för att säkerställa att a) fiskaren kan söka råd om innehållet i sitt arbetsavtal innan det ingås, b) i förekommande fall, att journal förs enligt ett sådant avtal, och c) att det finns ett tvistlösningssystem för fiskares arbetsavtal.

Artikel 16

I denna artikel fastställs att fiskaren måste få ett exemplar av sitt arbetsavtal. Ett exemplar ska ges till andra parter på begäran i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Ett exemplar av fiskarens arbetsavtal ska medföras ombord på fartyget och vara tillgängligt för fiskarna.

Artikel 17

I denna artikel fastställs att artiklarna 14–16 och bilaga I till detta avtal inte gäller en fiskefartygsägare som också ensam sköter fartyget.

Artikel 18

I denna artikel fastställs att det åligger fiskefartygets ägare att se till att alla fiskare har ett skrivet arbetsavtal. Arbetsavtalet ska vara undertecknat av alla berörda parter, dvs. fiskaren, arbetsgivaren och/eller deras företrädare eller andra berörda parter.

Artikel 19 (Hemresa)

I artikel 19.1 anges att EU-medlemsstaterna ska se till att fiskare på ett fiskefartyg som för deras flagg eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion och som anlöper en utländsk hamn är berättigade till hemresa. Rätt till hemresa föreligger om fiskarens arbetsavtal har löpt ut eller sagts upp av berättigade skäl av en eller flera av parterna i avtalet, eller om fiskaren inte längre kan fullgöra de uppgifter som krävs enligt arbetsavtalet eller inte kan förväntas fullgöra dem under rådande omständigheter (t.ex. arbetsolycka, sjukdom eller skada). Även fiskare som av samma skäl överförs från fartyget till den utländska hamnen har rätt till hemresa.

I artikel 19.2 fastställs att fiskefartygets ägare ska bekosta hemresan, såvida inte fiskaren i enlighet med nationella lagar, förordningar eller andra vidtagna åtgärder allvarligt har försummat sina skyldigheter enligt arbetsavtalet för fiskare. Enligt artikel 19.3 ska EU-medlemsstaterna föreskriva vilka omständigheter som berättigar en fiskare till hemresa, t.ex. den maximala längden av tjänstgöringsperioder ombord och de destinationer till vilka fiskare får resa hem.

I artikel 19.4 anges att om en fiskefartygsägare inte bekostar hemresan ska den medlemsstat vars flagg fartyget för ordna den. Medlemsstaten har rätt att återfå kostnaden från fiskefartygets ägare. Enligt artikel 19.5 kan fiskefartygets ägare återfå kostnaden för hemresa enligt tredjepartsavtal.

Artikel 20 (Privata arbetsmarknadstjänster)

I artikel 20.1 anges att artikel 20 inte påverkar tillämpningen av direktiv 2008/104/EG 20 . I artikel 20.2 klargörs att privata arbetsmarknadstjänster vid tillämpningen av denna artikel består av rekryterings- och arbetsförmedlingstjänster och av privata arbetsförmedlingars tjänster. Enligt artikel 20.3 ska medlemsstaterna förbjuda privata arbetsmarknadstjänster att använda medel, arrangemang eller listor som är avsedda att hindra fiskare från att söka arbete. Inga arvoden eller andra avgifter för privata arbetsmarknadstjänster får bekostas direkt eller indirekt, helt eller delvis, av fiskaren. Enligt artikel 20.4 får medlemsstater som har ratificerat ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 utöva sin eventuella rätt att överlåta visst ansvar enligt konventionen till privata arbetsförmedlingar. Begränsningarna i konventionen måste beaktas.

Artiklarna 21–25 i avtalet innehåller bestämmelser om hälsa och säkerhet i arbetet, särskilt när det gäller livsmedel och bostäder.

I artikel 21.1 anges att artiklarna 21–25 inte påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG. Nationella bestämmelser som genomför artiklarna 22–25 ska iakttas med vederbörlig hänsyn till hygien, säkerhet samt hälsosamma och bekväma förhållanden.

Enligt artikel 22 ska medlemsstaterna anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder när det gäller bland annat bostadens storlek och kvalitet, livsmedel och dricksvatten på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion. I artikel 23 anges att varje EU-medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver bostäderna är tillräckligt stora och av tillräcklig kvalitet samt lämpligt utrustade för fartygets verksamhet och den tid fiskare vistas ombord. Särskilt måste de punkter som räknas upp i artikel 23 beaktas, t.ex. godkännande av planer för konstruktion eller ändring av bostäder på fiskefartyg, underhåll av bostäder och köksutrymmen, ventilation, värme, luftkonditionering och belysning, dämpning av buller och vibrationer, placering, storlek, byggnadsmaterial, möblering och utrustning av olika rum och andra bostadsutrymmen, sanitära inrättningar och tillhandahållande av varm- och kallvatten samt förfaranden för hantering av klagomål på bostäder som inte uppfyller kraven i detta avtal.

I artikel 24 anges att EU-medlemsstaterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder när det gäller livsmedel och vatten ombord på fartyget. Framför allt måste livsmedel som medförs och serveras ombord vara av tillräcklig kvalitet och mängd samt ha tillräckligt näringsvärde. Dricksvattnet måste vara tillräckligt med avseende på kvalitet och mängd. Fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren mat och vatten kostnadsfritt. I enlighet med nationella lagar och förordningar kan kostnaden dock återfås som en driftskostnad om det kollektivavtal som styr ett andelssystem eller en fiskares arbetsavtal föreskriver detta. De lagar, förordningar eller andra åtgärder som EU-medlemsstaterna ska anta för att införliva artiklarna 22–24 ska ge full kraft åt avtalets bilaga II om bostäder på fiskefartyg.

Artiklarna 26–31 rör hälsoskydd och sjukvård samt skydd vid arbetsskada.

Enligt artikel 26 ska EU-medlemsstaterna anta nationella lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för att säkerställa att fiskare på ett fiskefartyg som för deras flagg, eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion, har rätt till läkarvård i land och rätt att föras i land i tid i händelse av allvarlig skada eller sjukdom. Fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren sjukvård och hälsoskydd ombord och i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet. I händelse av arbetsrelaterad sjukdom eller skada ska fiskaren dessutom ha tillgång till lämplig sjukvård i enlighet med nationella lagar och förordningar eller nationell praxis. Enligt artikel 27 omfattas den sjukvård och det hälsoskydd som avses i artikel 26 b av tillämpliga bestämmelser i direktiv 92/29/EEG 21 och artikel 28 i avtalet. Även läkarvård samt materiellt bistånd och stöd ska omfattas om fiskaren är i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet.

Enligt artikel 28 i avtalet ska EU-medlemsstaterna anta nationella lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för att införa ytterligare krav utöver bestämmelserna i direktiv 92/29/EEG, med beaktande av bland annat verksamhetsområdet, resans längd och antalet fiskare ombord. Dessutom fastställs att fartygen ska utrustas för radio- eller satellitkommunikation med tanke på läkarkonsultationer och en medicinsk handbok som den behöriga myndigheten antagit eller godkänt eller så ska den senaste upplagan av International Medical Guide for Ships medföras.

Enligt artikel 29 ska EU-medlemsstaterna anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att a) sjukvården enligt artikel 26 b och artikel 28 tillhandahålls kostnadsfritt och b) fiskefartygsägaren, tills fiskaren har rest hem, svarar för kostnaderna för sjukvård, om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte täcker kostnaderna.

I artikel 30 anges att nationella lagar eller förordningar får medge att fiskefartygets ägare fritas från ansvar att svara för kostnader för läkarvård, om skadan inte inträffat i fartygets verksamhet, om sjukdom hemlighölls vid anställningen, eller om fiskefartygsägaren bevisar att skadan eller sjukdomen berodde på uppsåtlig försummelse från fiskarens sida.

Enligt artikel 31.1. ska varje medlemsstat se till att fiskare i enlighet med nationella lagar, förordningar eller praxis är skyddade vid arbetsskada. I artikel 31.2 anges att fiskaren vid arbetsskada ska ha tillgång till motsvarande ersättning enligt nationella lagar och förordningar. Enligt artikel 31.3 ansvarar fiskefartygsägaren för sådant skydd och ersättning om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte gör det. Enligt artikel 32 kan fiskefartygsägarens finansiella ansvar enligt artiklarna 29 och 31 i avtalet tryggas genom försäkringar eller andra system.

Artiklarna 33–36 rör hälsa och säkerhet i arbetet och förebyggande av olyckor

Enligt artikel 33 ska artiklarna 33–36 tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 89/391/EEG 22 , direktiv 92/29/EEG 23 och direktiv 93/103/EG 24 .

I artikel 34 fastställs att EU-medlemsstaterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder rörande förebyggande av arbetsskador, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade olyckor, innefattande bedömning och hantering av risker och utbildning för fiskare. Utbildning av fiskare ska även inbegripa utbildning i att hantera de typer av fiskeredskap de ska använda och i det fiske i vilket de ska sysselsättas. Dessutom ska utbildningen omfatta skyldigheter för fiskefartygsägare, fiskare och andra berörda, med vederbörlig hänsyn till säkerhet och hälsa för fiskare som inte fyllt 18 år. Nationella lagar, förordningar och andra åtgärder ska även omfatta rapportering och undersökning av olyckshändelser på fiskefartyg och inrättande av samarbetskommittéer för hälsa och säkerhet i arbetet eller (efter samråd med arbetsmarknadens parter på nationell nivå) av andra organ.

Artikel 35 ska gälla alla fiskefartyg, med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd. I artikeln fastställs de behöriga myndigheternas och fiskefartygsägarnas ansvar för förebyggande av arbetsskador, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade olyckor samt bedömning och hantering av risker. Dessutom fastställs deras ansvar för att informera och utbilda fiskare när det gäller utrustning, fiske och grundläggande säkerhet samt tillhandahållande av lämplig personlig skyddsklädsel och utrustning,

I artikel 36 fastställs att fiskare eller deras representanter ska delta i riskbedömningen.

Artikel 37 (Ändringar)

Enligt denna artikel ska en översyn göras av tillämpningen av detta avtal och bilagorna till detta efter eventuella ändringar av bestämmelserna i ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007, om någon av avtalsparterna begär det. Om någon av avtalsparterna begär det ska en översyn göras av detta avtal efter en ändring i EU:s lagstiftning som kan påverka detta avtal.

Artikel 38 (Slutbestämmelser)

I denna artikel anges att avtalet träder i kraft den dag då ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 träder i kraft.

Bilaga I (Fiskares arbetsavtal) beskriver vad fiskares arbetsavtal ska innehålla.

Bilaga II (Bostäder på fiskefartyg) 

I bilagan anges tillämpningsområdet och möjliga utvidgningar av tillämpningsområdet (om den nationella behöriga myndigheten finner det möjligt). Den omfattar en rad frågor om bostäder ombord, men även bestämmelser om t.ex. livsmedel och dricksvatten samt inspektioner av eller på uppdrag av befälhavaren. I bilagan definieras a) avtal, b) nytt fartyg och c) existerande fartyg.

2016/0124 (NLE)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om genomförande av avtalet mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna (Europêche) av den 21 maj 2012, i dess ändrade lydelse av den 8 maj 2013, om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 155.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Arbetsgivare och arbetstagare (nedan kallade arbetsmarknadens parter) får i enlighet med artikel 155.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) gemensamt begära att avtal som slutits på unionsnivå genomförs genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen.

(2)Den 14 juni 2007 antog Internationella arbetsorganisationen konventionen om arbete ombord på fiskefartyg 25 , i syfte att skapa ett enhetligt instrument för internationella normer för levnads- och arbetsvillkoren inom denna näring och samla reviderade och uppdaterade normer från befintliga internationella konventioner och rekommendationer tillämpliga på fiskare samt grundläggande principer från andra internationella arbetskonventioner.

(3)Kommissionen samrådde med arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 154.2 i EUF-fördraget om huruvida en tillämpning i unionen av bestämmelserna i konventionen om arbete ombord på fiskefartyg skulle främjas 26 .

(4)Den 8 maj 2013 slöt Organisationen för lantbrukskooperativ i EU, Europeiska transportarbetarfederationen och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen ett avtal om genomförandet av konventionen om arbete ombord på fiskefartyg (nedan kallat avtalet), som ett första steg mot en kodifiering av EU:s sociala regelverk inom havsfisket och ett bidrag till att skapa lika villkor för havsfisket i EU. Den 10 maj 2013 begärde dessa organisationer att kommissionen skulle genomföra deras avtal genom ett beslut av rådet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget.

(5)I enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget är ett direktiv det lämpligaste instrumentet för att genomföra avtalet.

(6)Kommissionen har utarbetat ett förslag till direktiv i enlighet med sitt meddelande av den 20 maj 1998 27  Anpassa och främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå med beaktande av avtalsparternas representativitet och samtliga avtalsbestämmelsers laglighet.

(7)Bestämmelserna i detta direktiv ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av eventuella befintliga unionsbestämmelser som är mer detaljerade eller som ger en högre skyddsnivå för alla fiskare.

(8)Detta direktiv bör inte användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare inom de områden som omfattas av avtalet.

(9)Genom detta direktiv och det bifogade avtalet fastställs miniminormer. Medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter får behålla eller införa förmånligare bestämmelser.

(10)Europeiska kommissionen ska övervaka genomförandet av detta direktiv och avtalet samt göra en utvärdering, utan att detta påverkar tillämpningen av avtalets bestämmelser om den uppföljning och översyn som arbetsmarknadens parter på unionsnivå ska utföra.

(11)Direktivet kommer att träda i kraft samtidigt med konventionen om arbete ombord på fiskefartyg från 2007, och arbetsmarknadens parter önskar att de nationella åtgärderna om genomförande av detta direktiv inte träder i kraft förrän konventionen om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 träder i kraft.

(12)Avtalet är tillämpligt på fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande på alla fiskefartyg som sysslar med yrkesmässigt fiske och som för en EU-medlemsstats flagg eller är registrerat så att det är underkastat en EU-medlemsstats oinskränkta jurisdiktion.

(13)För att skydda hälsan och säkerheten i arbetet för fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande, får avtalet dessutom tillämpas på alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg.

(14)Eventuella termer som används i avtalet men som inte definieras specifikt i avtalet får definieras av medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, vilket är fallet när det gäller övriga socialpolitiska direktiv som innehåller liknande termer, under förutsättning att avtalets innehåll beaktas i dessa definitioner.

(15)Detta direktiv och det bifogade avtalet bör beakta bestämmelserna om förvaltning av fiskekapacitet såsom framhålls i förordning (EU) nr 1380/2013 28 .

(16)Medlemsstaterna får överlåta åt arbetsmarknadens parter, på deras gemensamma begäran, att genomföra detta direktiv, förutsatt att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att se till att de alltid kan garantera att direktivet får avsedda resultat.

(17)Kommissionen har informerat Europaparlamentet i enlighet med artikel 155.2 i EUF-fördraget, genom att översända texten till detta förslag till direktiv innehållande avtalet.

(18)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 20, 31 och 32.

(19)Eftersom målen med detta direktiv, som syftar till att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet inom havsfisket – som är gränsöverskridande sektor där verksamheten bedrivs under olika medlemsstaters flagg – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan i stället uppnås bättre på unionsnivå, får Europeiska unionen i enlighet med i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen anta åtgärder utan att det strider mot subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument 29 har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv genomför det avtal som den 8 maj 2013 ingicks mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU, Europeiska transportarbetarfederationen och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen om genomförande av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007.

Avtalstexten bifogas detta direktiv.

Artikel 2

1.Medlemsstaterna får behålla eller införa förmånligare bestämmelser än dem som fastställs i detta direktiv.

2.Genomförandet av detta direktiv får inte i något fall användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för de arbetstagare som omfattas av detta direktiv. Detta ska inte påverka medlemsstaternas och arbetsmarknadens parters rätt att, om förhållandena ändras, anta andra lagar, författningar eller avtalsbestämmelser än de som gäller när detta direktiv antas, under förutsättning att miniminormerna i detta direktiv uppfylls.

3.Tillämpningen och tolkningen av detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av någon annan unionsrättslig eller nationell bestämmelse, sedvana eller praxis som ger förmånligare villkor för de berörda arbetstagarna.

Artikel 3

Medlemsstaterna ska fastställa vilka påföljder som är tillämpliga vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Kommissionen ska, efter samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på unionsnivå, lägga fram en rapport för rådet om genomförandet, tillämpningen och utvärderingen av detta direktiv senast fem år efter det datum som anges i artikel 6.

Artikel 6

Detta direktiv träder i kraft samma dag som ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 träder i kraft.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1) http://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C188.
(2) Frankrike ratificerade konventionen i oktober 2015. Norge, som är EES-medlem, ratificerade konventionen i januari 2016.
(3) KOM(2007) 591 slutlig.
(4) Kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal i Europaparlamentet den 9 september 2015 om tillståndet i unionen.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(6) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).
(7) Rådets beslut 2010/321/EU av den 7 juni 2010 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 (konvention nr 188) (EUT L 145, 11.6.2010, s. 12).
(8) Liknande EU-lagstiftning finns redan för sjöfolk: rådets direktiv 2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss och om ändring av direktiv 1999/63/EG (EUT L 124, 20.5.2009, s. 30).
(9) http://ec.europa.eu/smart-regulation/guidelines/tool_7_en.htm.
(10) ICF International, Study on Costs and Benefits of a Council Decision implementing the European sectoral social partners’ Agreement concerning the implementation of the Work in Fishing Convention, 2007 of the ILO, december 2015.
(11) SWD (2015) 111 final.
(12) BE, DE, DK, ES, FR, EL, IT, NL, PL, SE, UK.
(13) CY, DE, EE, ES, FR, EL, IE, IT, MT, NL, SI.
(14) BE, BG, DE, DK, ES, FR, IT, NL, PL, PT, UK.
(15) CY, EE, EL, IE, FI, LV, LT, MT, RO, SE, SI.
(16) Rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbete ombord på fiskefartyg (trettonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 307, 13.12.1993, s. 1).
(17) Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12).
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9).
(19) Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 18.10.1991, s. 32).
(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9).
(21) Rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg (EGT L 113, 30.4.1992, s. 19).
(22) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
(23) Rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg (EGT L 113, 30.4.1992, s. 19).
(24) Rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbete ombord på fiskefartyg (trettonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 307, 13.12.1993, s. 1).
(25) http://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C188
(26) KOM(2007) 591 slutlig.
(27) KOM(1998) 322 slutlig.
(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(29) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
Top

Bryssel den 29.4.2016

COM(2016) 235 final

BILAGA

Avtal om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

till

förslaget till rådets direktiv

om genomförande av avtalet mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna (Europêche) av den 21 maj 2012, i dess ändrade lydelse av den 8 maj 2013, om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

{SWD(2016) 143 final}
{SWD(2016) 144 final}


BILAGA

Avtal om genomförandet av Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007

ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE (ARBETSMARKNADSPARTERNA PÅ UNIONSNIVÅ)

I HAVSFISKESEKTORN,

1.Organisationen för lantbrukskooperativ i EU(Cogeca),

2.Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), och

3.Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom EU (Europêche),

som beaktar

1.fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 153–155,

2.Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007 (nedan kallad konvention (nr 188) eller konventionen),

3.ILO:s rekommendation (nr 199) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007,

4.ILO:s rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet från 2006,

5.ILO:s riktlinjer för hamnstatskontrolltjänstemän som gör inspektioner enligt konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg från 2007, antagna av ILO:s styrelse vid dess 309:e möte den 13–19 november 2010 (PSC-F Guidelines),

6.rådets beslut 2010/321/EU av den 7 juni 2010 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera ILO:s konvention om arbete i fiskenäringen från 2007 (konvention nr 188),

7.meddelande COM(2011) 306 final av den 31 maj 2011 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Översyn av hur bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG fungerar med avseende på arbetstagare ombord på sjögående fiskefartyg, och

som även beaktar att

(1)konventionen (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg antogs vid det 96:e mötet i ILO:s internationella arbetskonferens den 14 juni 2007,

(2)konventionen antogs med 437 röster för, 2 röster mot och 22 nedlagda röster; alla närvarande regeringsföreträdare (53 röster), alla närvarande arbetstagarföreträdare (25 röster) och alla närvarande arbetsgivarföreträdare (22 röster) från de nuvarande 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen (nedan kallade medlemsstaterna) röstade för antagandet av konventionen,

(3)globaliseringen i allra högsta grad påverkar fiskerisektorn och att fiskarnas rättigheter måste främjas och skyddas,

(4)ILO betraktar fiske som en riskfylld verksamhet i jämförelse med andra yrken,

(5)syftet med konventionen är att säkerställa att fiskare har anständiga arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg med hänsyn till minimikrav på arbete ombord, arbetsförhållanden, bostäder och livsmedel, arbetsmiljö och hälsoskydd samt sjukvård och social trygghet,

(6)medlemmarna i ILO enligt konventionen åläggs att utöva sin jurisdiktion och kontroll över fartyg som för dess flagg genom att inrätta ett system som säkerställer att kraven i konventionen uppfylls,

(7)det i artikel 155.2 i EUF-fördraget föreskrivs att avtal som ingås på unionsnivå kan genomföras på gemensam begäran av arbetsmarknadsparterna på unionsnivå genom ett beslut av rådet på förslag av Europeiska kommissionen; mot bakgrund av detta har arbetsmarknadsparterna beslutat att inleda förhandlingar om att ingå, inom de begränsningar som anges i artikel 153 i EUF-fördraget, ett avtal om genomförande av vissa delar av konventionen;

(8)arbetsmarknadsparterna på unionsnivå anser att detta initiativ är mycket viktigt för att uppmuntra medlemsstaterna att ratificera konventionen i syfte att åstadkomma lika villkor inom EU och resten av världen när det gäller frågor med anknytning till fiskares levnads- och arbetsvillkor ombord på fiskefartyg,

(9)arbetsmarknadsparterna på unionsnivå ser ett avtal som ett första steg som bidrar till kodifieringen av EU:s regelverk på det sociala området inom fiskerisektorn,

(10)arbetstidens förläggning för arbetstagare ombord på sjögående fiskefartyg för närvarande i vissa avseenden regleras av bestämmelserna i artikel 21 i direktiv 2003/88/EG; även om artiklarna 13 och 14 i konventionen på det hela taget ger fiskare ett sämre skydd än direktivet, innebär vissa bestämmelser i artikel 14 i konventionen en högre skyddsnivå; därför har arbetsmarknadsparterna på unionsnivå kommit överens om att sammanföra de bestämmelser som avses; resultatet är en generellt sett högre skyddsnivå; de bestämmelser som berörs är följande: behörig myndighets samråd med de nationella arbetsmarknadsparterna på unionsnivå före fastställande av den lägsta skyddsnivån, det ytterligare syftet att begränsa trötthet, kompensationsvila när undantag från den kortaste vilotiden eller den längsta arbetstiden tillåts och bättre skydd efter nödsituationer,

(11)de bestämmelser i konventionen som avser kvaliteten på sjukvård, bostäder, livsmedel, levnadsvillkor, ersättning i händelse av fara eller sjukdomar och om social trygghet bör anses falla inom tillämpningsområdet för fiskares säkerhet på arbetsplatsen med beaktande av de specifika förhållandena i samband med arbete ombord på ett fiskefartyg, såsom geografisk isolering, trötthet och den framför allt fysiska karaktären på det arbete som ska utföras,

(12)konventionen är tillämplig på samtliga fiskare som i artikel 1.e i konventionen definieras som "varje person som är anställd eller sysselsatt i någon funktion eller utför någon syssla på ett fiskefartyg, inklusive personer som arbetar ombord och som får betalning grundad på en andel i fångsten, dock inte lotsar, marinpersonal, andra personer med permanent statlig anställning, landbaserade personer som utför arbete på ett fiskefartyg, eller fisketillsynspersonal"; på grund av de begränsningar som anges i EUF-fördraget har arbetsmarknadsparterna på unionsnivå inte befogenhet att godkänna texter, som är avsedda att genomföras genom ett rådsbeslut, som påverkar fiskare som varken utför arbete inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande; tillämpningen av olika standarder på, eller avsaknaden av standarder för, dessa fiskare medan de befinner sig på samma fartyg som fiskare som har anställningskontrakt eller arbetar inom ramen för ett anställningsförhållande kan påverka de sistnämndas övergripande hälsa och säkerhet i arbetet, inklusive levnads- och arbetsförhållandena; för att skydda fiskare som utför arbete inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande anser arbetsmarknadsparterna på unionsnivå därför att det är motiverat att detta avtal ska tillämpas inte bara på fiskare som utför arbete inom ramen för ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande, utan också på alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg,

(13)det lämpliga instrumentet för att genomföra detta avtal är ett direktiv, vilket i enlighet med artikel 288 i EUF-fördraget ska vara bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat som ska uppnås, men ska innebära att man överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma formen och tillvägagångssättet för genomförandet,

som uppmanar medlemsstaterna att

1.ratificera konventionen med tanke på medlemsstaternas enhällighet vid tidpunkten för konventionens antagande och mot bakgrund av de stora skillnaderna mellan konventionens tillämpningsområde samt de områden som omfattas av konventionen å ena sidan och bestämmelserna i detta avtal å andra sidan,

2.utarbeta ett enhetligt giltigt dokument enligt artikel 41 i konventionen för genomförande i hela Europeiska unionen,

3.utarbeta en harmoniserad politik för hamnstatskontroll av fiskefartyg som omfattas av konventionen för genomförande i hela Europeiska unionen, på grundval av riktlinjerna för hamnstatskontrolltjänstemän som genomför inspektioner enligt konventionen om arbete ombord på fiskefartyg,

som gemensamt begär

att detta avtal ska genomföras genom rådets direktiv

HAR ENATS OM FÖLJANDE.


DEL 1

DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

DEFINITIONER

Artikel 1

I detta avtal avses med

a)fiske: fånga eller fånga och behandla fisk eller andra levande tillgångar i havet,

b)yrkesmässigt fiske: allt fiske med undantag av husbehovsfiske och fritidsfiske,

c)behörig myndighet: minister, regeringsorgan eller annan myndighet som utsetts av medlemsstaten och är behörig att utfärda och verkställa förordningar, kungörelser eller andra instruktioner med laga kraft inom det sakområde som den berörda bestämmelsen avser,

d)samråd: behörig myndighets samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, särskilt de organisationer som representerar fiskefartygsägare och fiskare, om sådana finns,

e)fiskefartygsägare eller ägare: fiskefartygets redare eller annan organisation eller person, såsom en manager, agent eller tidsbefraktare, som har tagit över ansvaret för fartygets drift från ägaren och som vid övertagandet av detta ansvar har gått med på att ta över det ansvar och de skyldigheter som vilar på fiskefartygsägare enligt detta avtal, oberoende av om någon annan organisation eller person tar visst ansvar eller uppfyller vissa skyldigheter på uppdrag av fiskefartygets ägare,

f)fiskare: varje person som är anställd eller sysselsatt eller som arbetar i någon funktion på ett fiskefartyg enligt villkoren i artikel 2, dock inte hamnlotsar och landbaserad personal som utför arbete ombord på fartyg vid kaj,

g)fiskares arbetsavtal: ett anställningskontrakt, anställningsavtal eller andra liknande arrangemang, eller något annat kontrakt som styr en fiskares arbets- och levnadsförhållanden ombord på ett fiskefartyg,

h)fiskefartyg eller fartyg: skepp eller båtar, som för en medlemsstats flagg eller är registrerade så att de är underkastade en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion, av vad slag det vara må, oberoende av ägarformen, som används eller är avsedda att användas för yrkesmässigt fiske,

i)längd (L): 96 % av den totala vattenlinjelängden vid 85 % av det minsta mallade djupet, mätt från köllinjen eller längden från förstävens förkant till den punkt där hjärtstockens centrumlinje skär den vattenlinjen om denna längd är större; för fartyg konstruerade med styrlastighet ska den vattenlinje vid vilken längden mäts vara parallell med konstruktionsvattenlinjen,

j)längd mellan perpendiklarna (Lpp): avståndet mellan de förliga och akterliga perpendiklarna; den förliga perpendikeln ska sammanfalla med förstävens förkant i den vattenlinje vid vilken längden (L) mäts; den akterliga perpendikeln ska sammanfalla med den punkt där hjärtstockens centrumlinje skär den vattenlinjen,

k)befälhavare: den fiskare som för befälet på ett fiskefartyg,

l)arbetsförmedling: varje person, företag, institution, agentur eller annan organisation i den offentliga eller privata sektorn som sysslar med rekrytering av fiskare på uppdrag av, eller förmedlar fiskare till, fiskefartygsägare,

m)privat arbetsförmedling: varje person, företag, institution, agentur eller annan organisation i den privata sektorn som sysslar med att anställa eller sysselsätta fiskare för att göra dem tillgängliga för fiskefartygsägare som tilldelar dem uppgifter och övervakar genomförandet av dessa uppgifter.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 2

1. Om inte annat föreskrivs i detta avtal är det tillämpligt på

a)alla fiskare som arbetar i någon funktion inom ramen för ett anställningskontrakt eller ett anställningsförhållande på alla fiskefartyg som används inom yrkesmässigt fiske,

b)alla andra fiskare som befinner sig på samma fartyg som fiskare som avses i led a för att säkerställa skyddet för den allmänna säkerheten och hälsan.

2. I händelse av tvivel huruvida ett fartyg används inom yrkesmässigt fiske ska frågan avgöras av den behöriga myndigheten efter samråd.

3. Varje medlemsstat får, efter samråd, ge fiskare som arbetar på fartyg med en längd av mindre än 24 m hela eller delar av det skydd som föreskrivs i detta avtal för fiskare som arbetar på fartyg med en längd av 24 m eller mer.

Artikel 3

1. Om tillämpningen av detta avtal vållar särskilda problem av väsentlig art med hänsyn till fiskares särskilda arbetsförhållanden eller de berörda fiskefartygens verksamhet, får en medlemsstat, på objektiva grunder, efter samråd, meddela undantag från kraven i detta avtal eller från vissa av villkoren i det avseende begränsade kategorier av fiskare eller fiskefartyg.

2. När det gäller undantag enligt föregående punkt ska den behöriga myndigheten vid behov successivt utvidga kraven enligt detta avtal till alla berörda kategorier av fiskare och fiskefartyg inom en period på högst 5 år efter ikraftträdandet av detta avtal.

3. Tillämpningen av denna artikel ska inte under några omständigheter användas för att motivera en sänkning av den allmänna skyddsnivån för arbetstagare på de områden som omfattas av unionsrätten vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal.

Artikel 4

Inget i detta avtal ska påverka någon lag, skiljedom eller sedvana, eller något avtal mellan fiskefartygsägare och fiskare, som säkerställer förmånligare villkor för fiskare än de som föreskrivs i detta avtal.


DEL 2

ALLMÄNNA PRINCIPER

SKYLDIGHETER FÖR FISKEFARTYGSÄGARE, BEFÄLHAVARE OCH FISKARE

Artikel 5

1. Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG.

2. Fiskefartygets ägare har det övergripande ansvaret för att säkerställa att befälhavaren har tillgång till nödvändiga resurser och hjälpmedel för att fullgöra skyldigheterna enligt detta avtal.

3. För att fiskarnas säkerhet ombord på fartyget och en säker drift av detta ska säkerställas, har befälhavaren även, men inte enbart, ansvar för att

a)svara för en sådan kontroll, samt säkerställa, att fiskare så långt möjligt erbjuds bästa möjliga arbetsmiljö,

b)leda fiskarna på ett sådant sätt att hälsa och säkerhet respekteras och trötthet förhindras,

c)främja utbildning i medvetenhet om hälsa och säkerhet i arbetet ombord, och

d)säkerställa att normer för ett säkert framförande av fartyget, vakthållning och tillhörande gott sjömanskap uppfylls.

4. Fiskefartygets ägare får inte hindra befälhavaren från att fatta något beslut som enligt befälhavarens fackmannabedömning är nödvändigt för fiskarnas säkerhet ombord eller för fartygets säkra framförande och drift.

5. Fiskare ska följa befälhavarens lagenliga order och tillämpliga åtgärder för säkerhet och hälsa.

DEL 3

MINIMIKRAV FÖR ARBETE PÅ FISKEFARTYG

MINIMIÅLDER

Artikel 6

1. Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 94/33/EG.

2. Minimiåldern för arbete ombord på fiskefartyg ska vara 16 år under förutsättning att en minderårig inte längre omfattas av obligatorisk skolgång på heltid enligt nationell lagstiftning. Den behöriga myndigheten får emellertid tillåta en minimiålder på 15 år för personer som inte längre omfattas av obligatorisk skolgång enligt nationell lagstiftning och som genomgår yrkesutbildning i fiske.

3. Den behöriga myndigheten får i enlighet med nationella lagar och praxis medge att personer som har fyllt 15 år utför lätt arbete under skollov. I sådana fall ska den efter samråd fastställa vilka slags arbeten som är tillåtna och föreskriva på vilka villkor sådana arbeten ska utföras och vilka viloperioder som krävs.

4. Minimiåldern för tilldelning av arbetsuppgifter ombord på fiskefartyg som genom sin natur eller de omständigheter under vilka de utförs kan antas äventyra minderårigas hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning eller moral får inte understiga 18 år.

5. Vilka typer av arbetsuppgifter som avses i punkt 4 i denna artikel ska regleras i nationella lagar eller förordningar eller av den behöriga myndigheten efter samråd, med beaktande av de risker de medför och tillämpliga internationella standarder.

6. Förutsatt att en minderårig inte längre omfattas av obligatorisk skolgång på heltid enligt nationell lagstiftning kan utförande från 16 års ålder av de arbetsuppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel tillåtas i nationella lagar eller förordningar eller, efter samråd, genom beslut av den behöriga myndigheten, på villkor att de berörda minderårigas hälsa, säkerhet, fysiska, mentala eller sociala utveckling, utbildning och moral är fullt skyddad och att de berörda minderåriga har fått tillräckliga specifika instruktioner eller yrkesutbildning och har genomgått grundläggande utbildning om säkerhet till sjöss. Kraven enligt artikel 7.3 i direktiv 94/33/EG ska respekteras.

7. Nattarbete ska vara förbjudet för fiskare som inte fyllt 18 år. Natt ska i denna artikel definieras enligt nationell lag och praxis. Den ska omfatta en period av minst nio timmar med början senast vid midnatt och slut tidigast kl. 05.00. Den behöriga myndigheten får göra undantag från ett strikt uppfyllande av begränsningen av nattarbete, under förutsättning att kraven i artikel 9 i direktiv 94/33/EG respekteras, om

a)själva utbildningen av de berörda fiskarna enligt fastställda program och scheman skulle försämras, eller

b)den specifika arten av uppgiften eller ett erkänt utbildningsprogram kräver att fiskare som undantaget omfattar har nattjänstgöring och myndigheten efter samråd fastställer att arbetet inte kommer att få någon skadlig inverkan på deras hälsa eller välbefinnande.

8. Inget i denna artikel ska påverka åtaganden som medlemsstaten gjort när den ratificerat någon annan internationell arbetskonvention som garanterar bättre skyddsvillkor för de unga fiskare som avses i denna artikel.

LÄKARUNDERSÖKNING

Artikel 7

1. Ingen fiskare får arbeta på ett fiskefartyg utan giltigt läkarintyg som visar att fiskaren är lämplig att fullgöra sin tjänst.

2. Den behöriga myndigheten får efter samråd medge undantag från tillämpningen av punkt 1 i denna artikel med beaktande av fiskarnas säkerhet och hälsa, fartygets storlek, tillgång till medicinsk hjälp och evakuering, resans varaktighet, verksamhetsområde och typ av fiske.

3. Undantagen i punkt 2 i denna artikel ska inte gälla en fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller som normalt är till sjöss under mer än tre dygn. I trängande fall får den behöriga myndigheten medge att en fiskare arbetar på ett sådant fartyg under en begränsad och fastställd tid till dess att ett läkarintyg kan skaffas, förutsatt att fiskaren har ett nyligen utgånget läkarintyg.

Artikel 8

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder avseende

a)läkarundersökningarnas art,

b)läkarintygens utformning och innehåll,

c)legitimerad läkare eller, när det endast gäller ett intyg från en synundersökning, av en person som den behöriga myndigheten godkänt som kompetent att utfärda ett sådant intyg, varvid dessa personer måste vara helt oberoende i sina yrkesmässiga bedömningar,

d)läkarundersökningarnas frekvens och läkarintygens giltighetstid,

e)rätt till en annan, bindande undersökning gjord hos en oberoende legitimerad läkare som medlemsstaten har utsett som skiljedomare,

i) om en person har vägrats intyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter,

ii) om en person under sin undersökning har angett att han eller hon anser sig oförmögen att utföra sina uppgifter ombord på ett fiskefartyg men den som utför läkarundersökningen ändå utfärdar ett läkarintyg som intygar att personen är medicinskt lämplig att utföra sina uppgifter ombord på ett fiskefartyg,

iii) om en person har vägrats intyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter, om de medicinska orsakerna till en sådan vägran inte längre föreligger,

f)andra relevanta krav.

Artikel 9

Utöver de minimikrav som anges i artiklarna 7 och 8 ställs följande krav på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer, eller ett fartyg som normalt är till sjöss under mer än tre dygn:

a)Läkarintyget för en fiskare ska minst ange

i) att fiskarens hörsel och syn är tillräcklig för fiskarens uppgifter på fartyget och

ii) att fiskaren inte lider av något medicinskt tillstånd som kan komma att förvärras av arbete till sjöss, göra vederbörande olämplig för sådant arbete eller äventyra andra ombordvarandes säkerhet och hälsa.

b)Läkarintyget ska gälla högst två år om fiskaren inte är under 18 år, då den längsta giltighetstiden ska vara ett år.

c)Om giltighetstiden för ett intyg går ut under en sjöresa ska det fortsätta att gälla till slutet av den resan.

DEL 4

TJÄNSTGÖRINGSFÖRHÅLLANDEN

BEMANNING

Artikel 10

1. Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att ägare av fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion säkerställer att deras fartyg är bemannade på ett betryggande sätt för ett säkert framförande av fartyget samt att fartyget är under befäl av en kompetent befälhavare.

2. Utöver de krav som anges i punkt 1 i denna artikel ska den behöriga myndigheten för fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer, fastställa en lägsta bemanningsnivå för ett säkert framförande av fartyget samt ange det antal fiskare som krävs och vilka behörigheter de ska ha.

3. Den behöriga myndigheten får efter samråd fastställa alternativa krav till dem som anges i punkt 2 i denna artikel. Medlemsstaten ska emellertid försäkra sig om att alternativet

a)bidrar till att det allmänna målet och syftet med denna artikel och med artikel 11 till fullo kan uppnås,

b)ger verkan åt punkt 2 i denna artikel, och

c)inte äventyrar fiskarnas hälsa och säkerhet.

ARBETSTID OCH VILOTID

Artikel 11

1.a)    Artiklarna 3–6, 8 och 21 i direktiv 2003/88/EG ska inte gälla fiskare som omfattas av detta avtal.

b)Varje medlemsstat ska emellertid anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att ägare av fartyg som för dess flagg säkerställer att fiskare har rätt till tillräcklig vila och att fiskares arbetstid begränsas till 48 timmar per vecka i genomsnitt, under en beräkningsperiod som inte överstiger tolv månader.

2.a)    Inom de gränser som fastställs i punkterna 1 b, 3 och 4 i denna artikel ska varje medlemsstat, efter samråd, vidta nödvändiga åtgärder för att, i enlighet med behovet av att skydda fiskarnas säkerhet och hälsa och i syfte att begränsa fiskarnas trötthet, säkerställa att

i) arbetstiden begränsas till ett högsta antal timmar som inte ska överskridas under en viss tidsperiod, eller

ii) vilotiden inte understiger ett lägsta antal timmar under en viss tidsperiod.

b)Den längsta arbetstiden eller den kortaste vilotiden ska specificeras genom lagar och andra förordningar eller genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadsparterna.

3.Begränsningarna för arbetstid och vilotid ska vara antingen

a)högsta antal timmar för arbetstid som inte ska överskridas

i) 14 timmar under en 24-timmarsperiod,och

ii) 72 timmar under en sjudygnsperiod,

eller

b)lägsta antal timmar för vilotid som inte ska understigas,

i) 10 timmar under en 24-timmarsperiod, och

ii) 77 timmar under en sjudagarsperiod.

4.Vilotiden får inte fördelas på mer än två perioder, varav den ena ska vara minst sex timmar, och det får inte gå mer än 14 timmar mellan två viloperioder.

5.Medlemsstaterna får, i enlighet med de allmänna principerna för skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet och på objektiva grunder eller av tekniska skäl eller av skäl som har att göra med arbetets organisation tillåta undantag, inbegripet fastställande av referensperioder, inom de gränser som anges i punkterna 1 b, 3 och 4. Sådana undantag ska, så långt det är möjligt, vara förenliga med de fastställda standarderna men oftare förekommande eller längre ledigheter eller beviljande av kompensationsledighet för fiskarna får beaktas.

Dessa undantag får fastställas genom

a)lagar och andra förordningar under förutsättning att det förekommer samråd och att det görs försök att uppmuntra alla relevanta former av social dialog, eller

b)kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadsparterna.

6.Om undantag enligt punkt 5 medges när det gäller de gränser som fastställs i punkt 3 ska de berörda fiskarna ges kompenserande viloperioder så snart detta är praktiskt möjligt.

7.Inget i denna artikel ska anses försämra ett fartygs befälhavares rätt att kräva att en fiskare arbetar det antal timmar som krävs för den omedelbara säkerheten för fartyg, personer ombord eller fångsten, eller för att bistå andra fartyg eller personer i sjönöd. Befälhavaren kan därmed tillfälligt upphäva schemat för vilotid och kräva att fiskaren arbetar erforderligt antal timmar fram till dess att normala förhållanden åter råder. Så snart som möjligt efter det att normala förhållanden åter råder ska befälhavaren säkerställa att fiskare som har arbetat under en schemalagd viloperiod får lämplig vila.

8.Varje medlemsstat får föreskriva att fiskare ombord på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion, för vilka det fastställs i nationell lagstiftning eller praxis att dessa fartyg inte tillåts fiska under en viss period av kalenderåret, som är längre än en månad, ska ta årlig semester i enlighet med artikel 7 i direktiv 2003/88/EG under denna period.

BESÄTTNINGSLISTA

Artikel 12

Varje fiskefartyg ska medföra en besättningslista, av vilken ett exemplar ska lämnas till bemyndigade personer i land före fartygets avgång eller skickas dit omedelbart efter det att fartyget avgått. Den behöriga myndigheten ska bestämma till vem och när sådan information ska lämnas, och för vilket eller vilka ändamål.

FISKARES ARBETSAVTAL

Artikel 13

Artiklarna 14–18 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 91/533/EG.

Artikel 14

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder

a)som krävs för att fiskare som arbetar på fartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion skyddas av ett arbetsavtal för fiskare som de kan förstå och som uppfyller bestämmelserna i detta avtal, och

b)som specificerar de minimibestämmelser som ska ingå i fiskares arbetsavtal enligt föreskrifterna i bilaga I till detta avtal.

Artikel 15

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder rörande

a)förfaranden för att säkerställa att en fiskare får möjlighet att granska och söka råd om villkoren i fiskarens arbetsavtal innan det ingåtts,

b)i förekommande fall, förande av journal över fiskarens arbete enligt ett sådant avtal, och

c)former för avgörande av tvister i samband med fiskares arbetsavtal.

Artikel 16

Fiskarens arbetsavtal, av vilket ett exemplar ska lämnas till fiskaren, ska medföras ombord och vara tillgängligt för fiskaren och i enlighet med nationell lag och praxis för andra berörda parter på begäran.

Artikel 17

Artiklarna 14–16 och bilaga I till detta avtal gäller inte en fiskefartygsägare som också ensam sköter fartyget.

Artikel 18

Det ska åligga fiskefartygets ägare att säkerställa att alla fiskare har ett skriftligt arbetsavtal för fiskare undertecknat av alla parter till det avtalet och som tryggar anständiga arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyget enligt kraven i det här avtalet.

HEMRESA

Artikel 19

1. Varje medlemsstat ska säkerställa att fiskare på ett fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion och som anlöper en utländsk hamn är berättigade till hemresa om fiskarens arbetsavtal har löpt ut eller sagts upp av berättigade skäl av en eller flera av parterna i avtalet, eller om fiskaren inte längre kan fullgöra de uppgifter som krävs enligt arbetsavtalet eller inte kan förväntas fullgöra dem under rådande omständigheter. Detta gäller även fiskare från det fartyget som av samma skäl överförs från fartyget till den utländska hamnen.

2. Fiskefartygets ägare ska bekosta hemresa som avses i punkt 1 i denna artikel, såvida inte fiskaren i enlighet med nationella lagar, förordningar eller andra vidtagna åtgärder har befunnits allvarligt ha försummat sina skyldigheter enligt arbetsavtalet för fiskare.

3. Medlemsstater ska genom lagar, förordningar eller genom att vidta andra åtgärder i detalj föreskriva vilka omständigheter som berättigar en fiskare som omfattas av punkt 1 i denna artikel till hemresa, den maximala längden av tjänstgöringsperioder ombord efter vilka en fiskare är berättigad till hemresa, och de destinationer till vilka fiskare får resa hem.

4. Om en fiskefartygsägare inte bekostar hemresan enligt denna artikel ska den medlemsstat vars flagg fartyget för ordna den berörda fiskarens hemresa och vara berättigad att återfå kostnaden från fiskefartygets ägare.

5. Nationella lagar och förordningar får inte påverka någon rätt för fiskefartygets ägare att återfå kostnaden för hemresa enligt tredjepartsavtal.

PRIVATA ARBETSMARKNADSTJÄNSTER

Artikel 20

1. Denna artikel ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2008/104/EG.

2. Vid tillämpningen av denna artikel består privata arbetsmarknadstjänster av arbetsförmedlingar i den privata sektorn och av privata arbetsförmedlingars tjänster.

3. Medlemsstaterna ska

a)förbjuda privata arbetsmarknadstjänster att använda medel, arrangemang eller listor som är avsedda att hindra fiskare från att söka arbete, och

b)kräva att inga arvoden eller andra avgifter för privata arbetsmarknadstjänster bekostas direkt eller indirekt, helt eller delvis, av fiskaren.

4. Ingenting i denna artikel ska hindra en medlemsstat som har ratificerat konventionen från att utöva sin eventuella rätt att överlåta visst ansvar enligt konventionen till privata arbetsförmedlingar.

DEL 5

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETET

LIVSMEDEL OCH BOSTÄDER

Artikel 21

1. Artiklarna 22–25 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 93/103/EG.

2. Nationella bestämmelser om genomförande av artiklarna 22–25 ska beaktas med vederbörlig hänsyn till hygien, säkerhet samt hälsosamma och bekväma förhållanden.

Artikel 22

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion när det gäller bostäder, mat och dricksvatten ombord.

Artikel 23

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som uppställer krav om att bostäder på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion ska vara av tillräcklig storlek och kvalitet samt vara lämpligt utrustade för fartygets verksamhet och den tidslängd fiskare vistas ombord. Sådana åtgärder ska när så är lämpligt särskilt inriktas på följande frågor:

a)godkännande av planer för konstruktion eller ändring av bostäder på fiskefartyg,

b)underhåll av bostäder och köksutrymmen,

c)ventilation, värme, luftkonditionering och belysning,

d)dämpning av buller och vibrationer,

e)placering, storlek, byggnadsmaterial, möblering och utrustning av sovrum, mässar och andra bostadsutrymmen,

f)sanitära inrättningar, inklusive toaletter och tvättmöjligheter samt tillhandahållande av varm- och kallvatten i tillräcklig mängd, och

g)förfaranden för hantering av klagomål på bostäder som inte uppfyller kraven i denna konvention.

Artikel 24

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)livsmedel som medförs och serveras ombord är tillräckligt med avseende på näringsvärde, kvalitet och mängd,

b)dricksvattnet är tillräckligt med avseende på kvalitet och mängd, och

c)fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren mat och vatten kostnadsfritt. I enlighet med nationella lagar och förordningar kan kostnaden dock återfås som en driftskostnad om det kollektivavtal som styr ett andelssystem eller en fiskares arbetsavtal föreskriver detta.

Artikel 25

De lagar, förordningar eller andra åtgärder som medlemsstaten ska anta i enlighet med artiklarna 22–24 ska ge full kraft åt bilaga II i detta avtal.

HÄLSOSKYDD OCH SJUKVÅRD;

SKYDD VID ARBETSSKADA

Artikel 26

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att fiskare på ett fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerat så att det är underkastat dess oinskränkta jurisdiktion

a)har rätt till läkarvård i land och rätt att föras i land i tid för behandling i händelse av allvarlig skada eller sjukdom,

b)av fiskefartygsägaren ska förses med hälsoskydd och sjukvård medan de är

i) ombord på fartyget, eller

ii) i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet, och

c)i händelse av arbetsrelaterad sjukdom eller skada dessutom ska ha tillgång till lämplig sjukvård i enlighet med nationella lagar och förordningar eller nationell praxis.

Artikel 27

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att det hälsoskydd eller den sjukvård som avses i artikel 26 b ska

a)omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 92/29/EEG och artikel 28 nedan, om fiskaren är ombord på fartyget, och ska

b)omfatta läkarvård och därmed sammanhängande materiellt bistånd och stöd under läkarvård om fiskaren är i land i en hamn utanför det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet.



Artikel 28

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)de läkemedel och den behandlingsutrustning som ska medföras ombord på fiskefartyg utöver kraven i artikel 2.1 b i direktiv 92/29/EEG, också ska vara avhängiga av verksamhetsområdet,

b)den särskilda utbildningen av fiskare, utöver kraven i artikel 5.3 i direktiv 92/29/EEG, också ska ombesörjas med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd,

c)de bruksanvisningar som avses i artikel 5.1 i direktiv 92/29/EEG finns på ett språk och i en form som förstås av de utbildade fiskare som avses i led b i denna artikel,

d)de läkarkonsultationer som avses i artikel 6.1 i direktiv 92/29/EEG också ska vara tillgängliga via satellitkommunikation och att fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion med tanke på sådana konsultationer ska utrustas för radio- eller satellitkommunikation, och

e)fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion ska medföra en medicinsk handbok som den behöriga myndigheten antagit eller godkänt, eller senaste upplagan av International Medical Guide for Ships.

Artikel 29

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att

a)fiskaren, om det är förenligt med medlemsstatens nationella lag och praxis, har tillgång till kostnadsfri sjukvård i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 26 b och närmare i artikel 28, och att

b)fiskefartygsägaren, tills fiskaren har rest hem, ska svara för kostnaderna för den sjukvård som fiskaren inte behöver betala enligt led a i denna artikel, om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte täcker kostnaderna inom ramen för landets sociala trygghetssystem, och att

c)fiskefartygsägaren ska svara för kostnaderna för den sjukvård som föreskrivs i artikel 26 c, om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte täcker kostnaderna inom ramen för landets sociala trygghetssystem.

Artikel 30

Nationella lagar eller förordningar får medge att fiskefartygets ägare fritas från ansvar att svara för de kostnader för sjukvård som avses i artikel 29 b och c om skadan inte inträffat inom ramen för fartygets verksamhet, om sjukdom eller lyte hemlighölls vid anställningen, eller om fiskefartygsägaren bevisar att skadan eller sjukdomen berodde på uppsåtlig försummelse från fiskarens sida.


Artikel 31

1. Varje medlemsstat ska se till att fiskare i enlighet med nationella lagar, förordningar eller praxis är skyddade vid arbetsskada.

2. Vid arbetsskada ska fiskaren ha tillgång till motsvarande ersättning enligt nationella lagar och förordningar.

3. Om det land som ansvarar för fiskarens sociala trygghet inte inom ramen för landets sociala trygghetssystem står för det skydd som avses i punkt 1 och punkt 2 i denna artikel ska fiskefartygsägaren ansvara för detta.

Artikel 32

Med hänsyn till fiskerinäringens särart kan fiskefartygsägarens finansiella ansvar enligt artiklarna 29 och 31 säkerställas

genom

a)ett system för fiskefartygsägares ansvarighet, eller

b)obligatorisk försäkring, arbetstagarersättning eller andra system.

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETET OCH FÖREBYGGANDE AV OLYCKOR

Artikel 33

Artiklarna 34–36 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 89/391/EEG, direktiv 92/29/ EEG och direktiv 93/103/EG.

Artikel 34

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder rörande

a)förebyggande av arbetsskador, yrkessjukdomar och arbetsrelaterade risker ombord på fiskefartyg, innefattande bedömning och hantering av risker, utbildning och instruktion ombord för fiskare,

b)utbildning av fiskare i att hantera de typer av fiskeredskap de ska använda och i det fiske i vilket de ska sysselsättas,

c)skyldigheter för fiskefartygsägare, fiskare och andra berörda, med vederbörlig hänsyn till säkerhet och hälsa för fiskare som inte fyllt 18 år,

d)rapportering och undersökning av olyckshändelser på fiskefartyg som för dess flagg eller är registrerade så att de är underkastade dess oinskränkta jurisdiktion, och

e)inrättande av samarbetskommittéer för hälsa och säkerhet i arbetet eller, efter samråd, av andra lämpliga organ.



Artikel 35

1. Kraven i denna artikel ska gälla alla fiskefartyg, med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd.

2. Den behöriga myndigheten ska

a)efter samråd kräva att fiskefartygets ägare i enlighet med nationella lagar, förordningar, kollektivavtal och praxis inrättar förfaranden ombord för att förhindra arbetsskador, med beaktande av särskilda faror och risker på det berörda fiskefartyget, och

b)kräva att fiskefartygsägare, befälhavare, fiskare och andra berörda personer får tillräckliga och lämpliga råd, utbildningsmaterial eller annan lämplig information om hur man bedömer och hanterar risker för säkerhet och hälsa ombord på fiskefartyg.

3. Fiskefartygsägare ska

a)säkerställa att alla fiskare ombord förses med lämplig personlig skyddsklädsel och utrustning,

b)säkerställa att varje fiskare ombord har fått grundläggande säkerhetsutbildning som är godkänd av den behöriga myndigheten, och

c)säkerställa att fiskare är tillräckligt och rimligt förtrogna med utrustningen och dess funktion, inklusive relevanta säkerhetsåtgärder, innan de använder utrustningen eller deltar i den berörda verksamheten.

Artikel 36

Bedömning av risker i samband med fiske ska, när det är lämpligt, göras tillsammans med fiskare eller deras representanter.

DEL 6

ÄNDRINGAR

Artikel 37

1. En översyn ska göras av tillämpningen av detta avtal och bilagorna till detta efter eventuella ändringar i konventionen om någon av avtalsparterna begär det.

2. En utvärdering och en översyn ska när som helst göras av detta avtal efter en ändring av europeisk lagstiftning som kan påverka detta avtal om någon av avtalsparterna begär det.


DEL 7

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 38

De avtalsslutande parterna ingår detta avtal på villkor att det inte träder i kraft förrän den dag då konventionen träder i kraft. Konventionen träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från tio av ILO:s medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos Internationella arbetsorganisationens generaldirektör.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknande personer undertecknat detta avtal.

Utfärdat i Göteborg, Sverige, den första maj tjugohundratolv.



BILAGA I

FISKARES ARBETSAVTAL

Fiskares arbetsavtal ska innehålla följande uppgifter, om det inte är onödigt att ta med en eller flera av dem på grund av att frågan regleras på annat sätt i nationella lagar, förordningar eller, i tillämpliga fall, i kollektivavtal:

a)fiskarens efternamn och andra namn, födelsedatum eller ålder och födelseort,

b)ort och datum för avtalets ingående,

c)namn och registreringsnummer på det/de fiskefartyg där fiskaren åtar sig att arbeta,

d)namn på arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller annan part i avtalet med fiskaren,

e)den resa/de resor som ska företas, om detta kan fastställas då avtalet ingås,

f)i vilken funktion fiskaren ska anställas eller sysselsättas,

g)om möjligt, ort och datum för fiskarens inställelse ombord för tjänstgöring,

h)den kost som fiskaren ska ha, om inget alternativt system föreskrivs i nationell lag eller annan författning,

i)lönesumman, eller andelens storlek och sättet för att beräkna denna om ersättningen ska utgå på andelsbasis, eller lönesumman, andelen och sättet för att beräkna den senare om ersättningen ska utgå på kombinerad basis, och
eventuell överenskommen minimilön,

j)uppsägning av avtalet och grund för uppsägning, nämligen

i) om avtalet har ingåtts för en bestämd tid, datum för dess utlöpande,

ii) om avtalet har ingåtts för en resa, destinationshamn och tid som ska förflyta efter ankomsten innan fiskaren ska friställas,

iii) om avtalet har ingåtts på obestämd tid, de villkor som ska berättiga endera parten att upphäva det, samt uppsägningstiden, som inte får vara kortare för arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller annan part i avtalet med fiskaren,

k)längden på betald semester eller, i tillämpliga fall, den formel som ska användas för att beräkna semester,

l)omfattningen av och förmånerna i det paket för hälsa och social trygghet som arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller, i tillämpliga fall, annan part eller andra parter i fiskarens arbetsavtal ska tillhandahålla fiskaren,

m)fiskarens berättigande till hemresa,

n)i tillämpliga fall, hänvisning till kollektivavtal,

o)minimiperioder för vila enligt nationella lagar, förordningar eller andra åtgärder, och

p)alla andra uppgifter som nationell lag eller förordning kan begära.


BILAGA II

BOSTÄDER PÅ FISKEFARTYG

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.Denna bilaga ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/29/EEG och direktiv 93/103/EG.

2.I denna bilaga avses med

a)avtal: det avtal som den 21 maj 2012 ingicks mellan Organisationen för lantbrukskooperativ i EU (Cogeca), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) och Sammanslutningen för de nationella fiskeriföretagsorganisationerna inom Europeiska unionen (Europêche) om genomförande av ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg från 2007,

b)nytt fiskefartyg: ett fartyg för vilket

i) ett avtal om nybyggnad eller större ombyggnad har ingåtts på dagen för avtalets ikraftträdande eller senare, eller

ii) ett avtal om nybyggnad eller större ombyggnad har ingåtts före dagen för avtalets ikraftträdande och som levereras tre år eller senare efter den dagen, eller

iii) om inget avtal om byggnation finns på dagen för konventionens ikraftträdande eller senare,

a)kölen sträcks, eller

b)en konstruktion som kan hänföras till ett visst fartyg påbörjas, eller

c)sammanfogning omfattande minst 50 ton eller 1 procent av den beräknade mängden av allt byggnadsmaterial, varvid det lägsta talet ska gälla, har påbörjats,

c)existerande fartyg: ett fartyg som inte är ett nytt fiskefartyg.

3.Följande ska gälla alla nya, däckade fiskefartyg, med förbehåll för eventuella undantag enligt artikel 3 i avtalet. Den behöriga myndigheten får, efter samråd, tillämpa kraven i denna bilaga även på existerande fartyg, när och om den bedömer att detta är rimligt och möjligt.

4.Den behöriga myndigheten får, efter samråd, medge avvikelser från bestämmelserna i denna bilaga för fiskefartyg som normalt är till sjöss mindre än 24 timmar och där fiskarna inte bor ombord på fartyget i hamn. När det gäller sådana fartyg ska den behöriga myndigheten säkerställa att de berörda fiskarna har tillräckliga möjligheter att vila, inta måltider och sköta sin hygien.

5.Kraven för fartyg med en längd av 24 m eller mer får tillämpas på fartyg med en längd mellan 15 och 24 m när den behöriga myndigheten efter samråd anser att detta är rimligt och möjligt.


6.Fiskare som arbetar på matarfartyg vilka inte har lämpliga bostäder och sanitära inrättningar ska tillhandahållas sådana bostäder och sådana inrättningar på moderfartyget.

7.Medlemsstater får utvidga kraven i denna bilaga med avseende på buller och vibrationer, ventilation, uppvärmning och luftkonditionering samt belysning till slutna arbetsplatser och utrymmen som används för lagring om, efter samråd, en sådan tillämpning betraktas som lämplig och inte kommer att få någon negativ inverkan på processens funktion, arbetsförhållandena eller fångsternas kvalitet.

PLANERING OCH KONTROLL

8.Den behöriga myndigheten ska försäkra sig om att ett fartyg, när det är nybyggt eller när besättningens bostäder har byggts om, alltid uppfyller kraven i denna bilaga. Den behöriga myndigheten ska så långt möjligt kräva att denna bilaga uppfylls när besättningens bostäder på ett fartyg har ändrats väsentligt och för ett fartyg som byter till medlemsstatens flagg kräva uppfyllande av de krav i denna bilaga som är tillämpliga enligt punkt 3 i denna.

9.Vid de tillfällen som anges i punkt 8 i denna bilaga ska det för fartyg med en längd av 24 m eller mer krävas att utförliga planer och information rörande bostäder lämnas in för godkännande till den behöriga myndigheten eller ett organ som denna har bemyndigat.

10.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska vid varje tillfälle då besättningens bostäder på fiskefartyget har byggts om eller ändrats väsentligt, den behöriga myndigheten försäkra sig om att bostäderna uppfyller kraven i avtalet, och när fartyget byter till medlemsstatens flagg, att de uppfyller de krav i denna bilaga som är tillämpliga enligt punkt 3. Den behöriga myndigheten får själv avgöra om den vill göra flera inspektioner av besättningens bostäder.

11.När ett fartyg byter flagg eller är registrerat så att det är underkastat en medlemsstats oinskränkta jurisdiktion upphör alla alternativa krav som den behöriga myndigheten i den icke EU-medlemsstat vars flagg det tidigare förde kan ha antagit enligt punkterna 15, 39, 47 eller 62 i bilaga III till konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg att gälla för fartyget.

UTFÖRANDE OCH KONSTRUKTION

12.Alla bostadsutrymmen ska ha tillräcklig takhöjd. För utrymmen där fiskare väntas stå under längre tid ska den behöriga myndigheten föreskriva en lägsta takhöjd.

13.För fartyg med en längd av 24 m eller mer får lägsta tillåtna takhöjd i bostäder där full och fri rörlighet krävs inte understiga 200 cm.

Öppningar till och mellan bostadsutrymmen


14.Det ska inte finnas några direkta öppningar till sovrum från lastrum eller maskinrum, utom nödutgångar. Där så är rimligt och möjligt ska direkta öppningar från kök, lagerutrymmen, torkrum eller gemensamma hygienutrymmen undvikas om inte annat uttryckligen föreskrivs.

15.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det inte finnas några andra direkta öppningar än nödutgångar till sovrum från lastrum och maskinrum eller från kök, lagerutrymmen, torkrum eller gemensamma hygienutrymmen. Skottet ska i den del som skiljer sådana utrymmen från sovrum och skott mot utsida vara ändamålsenligt konstruerat av stål eller annat godkänt material och ska vara vatten- och gastätt. Denna föreskrift utesluter inte möjligheten att ett hygienutrymme är gemensamt för två hytter.

Isolering

16.Bostadsutrymmen ska vara tillräckligt isolerade, och de material som används för konstruktion av innerskott, paneler och skivor, durkar och fogar ska vara ändamålsenliga och bidra till en hälsosam miljö. Det ska finnas tillräckligt avlopp i alla bostadsutrymmen.

17.Så långt möjligt ska åtgärder vidtas för att skydda fiskefartygs besättningsbostäder mot flugor och andra insekter, särskilt när fartyg opererar i områden som besväras av mygg.

18.Nödutgångar ska i mån av behov finnas från alla bostadsutrymmen.

BULLER OCH VIBRATIONER

19.Punkt 20 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2003/10/EG och direktiv 2002/44/EG.

20.Den behöriga myndigheten ska anta standarder för buller och vibrationer i bostadsutrymmen för att säkerställa att fiskare får tillräckligt skydd mot effekterna av sådant buller och vibrationer, innefattande effekterna av trötthet orsakad av buller och vibrationer.

VENTILATION

21.Bostadsutrymmen ska vara ventilerade, med beaktande av klimatförhållandena. Ventilationssystemet ska ständigt tillföra frisk luft av tillfredsställande kvalitet när fiskare finns ombord.

22.Ventilationssystemet eller andra arrangemang ska vara sådant att icke rökare skyddas från tobaksrök.

23.Fartyg med en längd av 24 m eller mer ska vara utrustade med ett system för att ventilera bostäderna, som ska vara så reglerat att det håller luften i tillfredsställande skick och rörelse under alla väderleksförhållanden och klimat. Ventilationssystem ska alltid vara i gång när fiskare finns ombord.


UPPVÄRMNING OCH LUFTKONDITIONERING

24.Bostadsutrymmen ska vara tillräckligt uppvärmda, med beaktande av klimatförhållandena.

25.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska tillräcklig värme tillhandahållas genom ett lämpligt uppvärmningssystem, utom i fiskefartyg som opererar uteslutande i tropiskt klimat. Uppvärmningssystemet ska vid behov ge värme under alla förhållanden och ska vara i gång när fiskare bor eller arbetar ombord och när förhållandena kräver det.

26.För fartyg med en längd av 24 m eller mer, med undantag av sådana som regelmässigt opererar i områden där tempererade klimatförhållandena inte kräver det, ska luftkonditionering finnas i bostadsutrymmen, på bryggan, i radiorummet och i alla centraliserade maskinkontrollrum.

BELYSNING

27.Alla bostadsutrymmen ska ha tillräcklig belysning.

28.Där så är möjligt ska bostadsutrymmen ha dagsljusbelysning, förutom artificiell belysning. Om sovutrymmen har dagsljus ska detta kunna utestängas.

29.Tillräcklig belysning för läsning ska finnas för varje kojplats förutom sovrummets normala belysning.

30.Reservbelysning ska finnas i sovrum.

31.Om ett fartyg inte är utrustat med reservbelysning i mässar, korridorer och andra utrymmen som används eller kan användas som nödutgångar, ska permanent nattbelysning finnas i dessa utrymmen.

32.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska belysningen i bostadsutrymmen uppfylla en standard som ska fastställas av den behöriga myndigheten. I alla delar av bostadsutrymmet som är tillgängliga för fri rörlighet ska minimistandarden för denna belysning vara sådan att en person med normal syn kan läsa en vanlig tryckt tidning en molnfri dag.

SOVRUM

Allmänt

33.Om fartygets utförande, storlek eller användning medger det ska sovutrymmena vara förlagda så att påverkan av rörelse och acceleration minimeras, men de får under inga förhållanden vara placerade för om kollisionsskottet.


Golvyta

34.Antalet personer per sovrum och golvytan per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, ska vara sådant att utrymmet och bekvämligheten för fiskarna ombord, med beaktande av fartygets verksamhet, blir tillfredsställande.

35.För fartyg med en längd av 24 m eller mer men med en längd understigande 45 m får sovrummens golvyta per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, inte understiga 1,5 m2.

36.För fartyg med en längd av 45 m eller mer får sovrummens golvyta per person, exklusive utrymme som upptas av kojplatser och skåp, inte understiga 2 m2.

Personer per sovrum

37.Om inget annat uttryckligen föreskrivs får inte mer än sex personer dela ett sovrum.

38.På fartyg med en längd av 24 m eller mer får inte mer än fyra personer dela ett sovrum. Den behöriga myndigheten får medge undantag från detta krav i särskilda fall om fartygets storlek, typ eller avsedda användning gör kravet orimligt eller ogenomförbart.

39.Om inget annat uttryckligen föreskrivs ska befäl där så är möjligt ha separata sovrum.

40.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska sovrum för befäl där så är möjligt vara avsedda för en person, och under inga förhållanden får ett sovrum ha mer än två kojplatser. Den behöriga myndigheten får medge undantag från kraven i denna punkt i särskilda fall om fartygets storlek, typ eller avsedda användning gör kravet orimligt eller ogenomförbart.

Övrigt

41.Det ska finnas ett anslag med läslig och outplånlig skrift på en väl synlig plats i alla sovrum om det största antal personer som får bo i rummet.

42.Individuella kojplatser av lämplig storlek ska finnas. Madrasser ska vara av lämpligt material. Punktbelysning ska finnas vid varje kojplats.

43.För fartyg med en längd av 24 m eller mer får kojplatsernas minsta invändiga mått inte understiga 198 x 80 cm.

44.Sovrum ska vara så planerade och utrustade att de tillgodoser rimliga krav på komfort och främjar god ordning för de boende. Utrustningen ska innefatta kojplatser, individuella skåp som rymmer kläder och andra personliga tillhörigheter, och en lämplig skrivyta.

45.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas ett skrivbord med en stol.

46.Sovutrymmen ska vara så belägna eller utrustade att män och kvinnor får tillräckliga möjligheter till privatliv.


MÄSSAR

47.Mässar ska ligga så nära köket som möjligt, men de får under inga förhållanden vara placerade för om kollisionsskottet.

48.Fartyg ska vara försedda med mässutrymmen som är anpassade till deras användning. Om inget annat uttryckligen föreskrivs, ska mässutrymmen där så är möjligt vara åtskilda från sovavdelningen.

49.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska mässutrymmen vara åtskilda från sovavdelningen.

50.Varje mäss ska med avseende på storlek och utrustning vara tillräcklig för det antal personer som kan antas använda den samtidigt.

51.För fartyg med en längd mellan perpendiklarna (Lpp) på 15 m eller mer ska ett kylskåp med tillräcklig kapacitet och möjligheter att göra varma och kalla drycker finnas samt alltid vara tillgängliga för fiskarna.

BADKAR ELLER DUSCHAR, TOALETTER OCH TVÄTTSTÄLL

52.Sanitära inrättningar, som toaletter, tvättställ, badkar eller duschar, ska finnas för alla ombordvarande i den utsträckning fartygets verksamhet kräver det. Dessa inrättningar ska uppfylla lägst minimistandarder för hälsa och hygien samt rimliga kvalitetsstandarder.

53.Hygienutrymmena ska vara så beskaffade att förorening av andra utrymmen elimineras. De sanitära inrättningarna ska medge rimlig avskildhet.

54.Kallt och varmt rinnande färskvatten ska vara tillgängligt för alla fiskare och andra ombordvarande i tillräcklig mängd för att medge en god hygien. Den behöriga myndigheten får efter samråd fastställa en minsta mängd vatten som ska tillhandahållas.

55.När sanitära inrättningar finns, ska de ha ventilation till uteluften, oberoende av andra delar av bostadsutrymmena.

56.Alla ytor i de sanitära inrättningarna ska vara så beskaffade att de lätt kan göras ordentligt rena. Durkar ska ha en halkskyddande ytbeläggning.

57.På fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas minst ett badkar eller en dusch eller bådadera och en toalett och ett tvättställ per fyra personer eller färre för alla fiskare som inte har eget rum med tillhörande sanitära inrättningar.

TVÄTTMÖJLIGHETER

58.Nödvändiga inrättningar för att tvätta och torka kläder ska finnas, med beaktande av fartygets verksamhet, om inget annat uttryckligen föreskrivs.


59.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska tillräckliga möjligheter finnas för att tvätta, torka och stryka kläder.

60.För fartyg med en längd av 45 m eller mer ska tillräckliga möjligheter att tvätta, torka och stryka kläder finnas i ett utrymme som är avskilt från sovrum, mässar och toaletter och tillräckligt ventilerat, uppvärmt och utrustat med klädstreck eller andra hjälpmedel för att torka kläder.

INRÄTTNINGAR FÖR SJUKA OCH SKADADE FISKARE

61.Utöver de krav som anges i direktiv 92/29/EEG ska en hytt vid behov göras tillgänglig för fiskare som lider av sjukdom eller skada.

62.I stället för det krav som anges i punkt 2.3 i direktiv 92/29/EEG gäller följande: På fartyg på mer än 500 bruttoregisterton (BRT) som ombord har 15 fiskare eller fler på resa som varar mer än tre dagar, och på fiskfartyg med en längd av 45 m eller mer, oberoende av besättningens storlek och resans längd, ska det finnas ett separat sjukvårdsutrymme där läkarvård kan ges. Det ska vara väl utrustat och hållas i gott hygieniskt skick.

ANDRA INRÄTTNINGAR

63.En plats för att hänga utrustning för dåligt väder och annan personlig skyddsutrustning ska finnas utanför sovrummen, men på bekvämt avstånd från dessa.

SÄNGUTRUSTNING, MÄSSREDSKAP OCH DIVERSE BESTÄMMELSER

64.Lämplig utrustning för måltider, sängutrustning och annat linne ska tillhandahållas alla fiskare ombord. Kostnaden för linne kan dock återkrävas som en driftskostnad om kollektivavtalet eller fiskarens arbetsavtal föreskriver detta.

REKREATIONSMÖJLIGHETER

65.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska lämpliga möjligheter, inrättningar och tjänster för rekreation finnas för alla fiskare ombord. Där så är lämpligt kan mässar användas för rekreationsverksamhet.


KOMMUNIKATIONSMÖJLIGHETER

66.Alla fiskare ombord ska ha rimlig tillgång till kommunikationsmöjligheter, så långt möjligt till en rimlig kostnad som inte överstiger den fulla kostnaden för fiskefartygets ägare.

KÖK OCH MÖJLIGHETER TILL FÖRVARING AV LIVSMEDEL

67.Köksutrustning ska finnas ombord. I den mån inget annat uttryckligen föreskrivs ska den där så är möjligt finnas i ett separat kök.

68.Köket, eller utrymmet för matlagning om inget separat kök finns, ska vara tillräckligt stort för ändamålet, med god belysning och ventilation, lämpligt utrustat och underhållet.

69.För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska det finnas ett separat kök.

70.Butan- eller propanbehållare som används för matlagning i ett kök ska förvaras på öppet däck i ett skydd som är så utfört att de skyddas från externa värmekällor och yttre åverkan.

71.Det ska finnas en lämplig förvaringsplats för proviant av tillräcklig kapacitet som kan hållas torr, sval och väl ventilerad för att inte förråden ska försämras. Om inget annat uttryckligen föreskrivs ska kylskåp eller annan kyllagring användas där så är möjligt.

72.För fartyg med en längd mellan perpendiklarna (Lpp) på 15 m eller mer ska ett förrådsrum och kylskåp samt annan kyllagring användas.

LIVSMEDEL OCH DRICKSVATTEN

73.Livsmedel och dricksvatten ska finnas i tillräcklig mängd för antalet fiskare och resans längd och art. Dessutom ska de vara lämpliga med hänsyn till näringsvärde, kvalitet, kvantitet och variation, och dessutom ska hänsyn tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur.

74.Den behöriga myndigheten får fastställa krav på minimistandarder och kvantitet för livsmedel och vatten som ska medföras ombord.

RENLIGHET OCH BEBOELIGHET

75.Bostadsutrymmen ska hållas i rent och beboeligt skick och hållas fria från gods och förråd som inte är de boendes personliga egendom eller avsedda för deras säkerhet eller räddning.

76.Kök och förvaringsutrymmen för livsmedel ska hållas i gott hygieniskt skick.


77.Avfall ska förvaras i slutna, väl förslutna behållare och vid behov tas bort från platser där livsmedel hanteras.

INSPEKTIONER AV ELLER PÅ UPPDRAG AV BEFÄLHAVAREN

78.a) För fartyg med en längd av 24 m eller mer ska den behöriga myndigheten kräva ofta återkommande inspektioner, som ska göras av eller på uppdrag av befälhavaren, för att säkerställa

i) att bostadsutrymmen är rena, tillbörligt beboeliga, säkra och väl underhållna,

ii) att förråden av livsmedel och vatten är tillräckliga, och

iii) att kök, förvaringsutrymmen för livsmedel och utrustning är hygieniska och väl underhållna.

b) Resultaten av sådana inspektioner och de åtgärder som vidtas för att rätta till eventuella brister som påträffas ska noteras och finnas tillgängliga för granskning.

AVVIKELSER

79.Den behöriga myndigheten får efter samråd medge undantag från bestämmelserna i denna bilaga för att utan diskriminering beakta intressen från fiskare som har avvikande och speciella religiösa och sociala vanor, under förutsättning att sådana undantag totalt sett inte leder till mindre förmånliga villkor än de som skulle följa av en tillämpning av denna bilaga.

Top