2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/16

Föredragande:

Tom JONES

1.1

Trots en negativ befolkningsbalans och en nedgång i den traditionella ekonomiska verksamheten anser EESK att det finns skäl att vara optimistisk om en hållbar framtid för många, om inte alla landsbygdssamhällen, då det i många byar och små städer finns tillräckliga bevis på god praxis. Dessa samhällen kan fungera som katalysatorer för en mer allmän förnyelse och en hållbar utveckling av landsbygden.

1.2

Denna optimism är dock avhängig av fortlöpande heltäckande satsningar som kräver mänskliga och finansiella resurser på alla myndighetsnivåer och inom alla tre sektorer, den privata, den offentliga och den civila.

1.3

EESK stöder helhjärtat kommissionens initiativ för smarta byar, särskilt med tanke på de löften som getts om samarbete mellan direktoraten. De nationella och regionala landsbygdsprogrammen, som GD Jordbruk och landsbygdsutveckling förvaltar tillsammans med medlemsstaterna är viktiga, men deras resurser till initiativet kommer aldrig att räcka till om inte de nationella, regionala och lokala offentliga nivåerna skjuter till investeringar. EESK tar del av och stöder det yttrande om smarta byar som Europeiska regionkommittén håller på att utarbeta (1).

1.4

Snabbt bredband – mobilt och fast – är avgörande för att smart utvecklade byar och städer ska ha en chans till ekonomisk och social utveckling, och det måste komma alla till del, i enlighet med garantin om landsbygdssäkring i Cork 2.0-förklaringen från 2016.

1.5

Offentliga tjänster inom utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård, social omsorg samt barnomsorg bör vara tillgängliga, integrerade och använda tekniska framsteg på ett innovativt sätt.

1.6

Planeringsmyndigheterna i landsbygdsområdena bör arbeta för förnyelse av överflödiga byggnader i byar och små städer, sörja för en låg beskattning av nystartade företags affärsverksamhet och kompensationsbidrag från detaljhandelsprojekt i utkanten av städer. När sådana renoverade byggnader görs tillgängliga bör hänsyn tas till lokala icke-statliga organisationers samt den privata och offentliga sektorns behov.

1.7

Dåliga transportförbindelser är en annan utmaning och samtransport och kommunalägda bussar och bilar rekommenderas i de områden där den privata sektorn har dragit sig tillbaka.

1.8

Om möjligt bör arbetsgivarna uppmuntras att stödja distansarbete och att förverkliga de potentiella fördelarna med partnerskap mellan städer och landsbygd. Bidrag från såväl jordbruks- och landsbygdsturism, hälsorelaterad verksamhet och marknadsföring av lokala jordbruks- och hantverksprodukter, samt en utökning av antalet kulturella och historiska evenemang, är mycket viktiga faktorer i detta sammanhang. Genom möjliggörande stöd från landsbygdsprogrammet kan företagare locka till sig inkommande investeringar och utveckla och marknadsföra produkter med mervärde.

1.9

Styrning på den lägsta lokala nivån är en nationell eller regional angelägenhet. Byar och små städer behöver dock ges större befogenheter och tillgång till finansiella resurser för att leda sina invånare och stödja deras önskemål.

1.10

Leader-programmet och lokala aktionsgrupper bör ges fullt stöd i sina insatser för att främja lokal utveckling genom att uppmuntra grundandet av både privata och ideella företag, stimulera deras tillväxt samt främja en engagerad och stödjande samhällsanda. Med förbättrat samarbete skulle dessa insatser kunna utvidgas genom lokalt ledd utveckling.

1.11

Framför allt bör invånarna i byar och små städer engagera sig för att bygga upp en känsla av samhörighet som uppmuntrar till ledarskap inifrån. Skolor och lokala mentorer bör främja ledarskap. Nya ledare behöver fullt stöd av rådgivande organ och icke-statliga organisationer som har tillgång till bästa praxis och relevanta liknande satsningar.

1.12

Nya smart utvecklade byar bör visas upp på regional, nationell och europeisk nivå. EU:s institutioner och deras berörda aktörer bör anordna en årlig dag för att uppmärksamma framgångsrika byar och små städer med god sammanhållning.

1.13

För att stärka och utveckla en verklig känsla av partnerskap mellan stora och mindre städer och deras angränsande samhällen stöder EESK rekommendationerna i R.E.D:s (2) dokument från 2016 ”Making Europe Grow with its Rural Territories” och Carnegie Trusts pilotprojekt Twin Town. Principerna om hållbar utveckling och den cirkulära ekonomin bör tillämpas på partnerskap mellan stads- och landsbygdsområden.

1.14

Kommittén stöder uppmaningen i European Rural Manifesto (det europeiska landsbygdsmanifestet), som antogs vid den andra upplagan av Europeiska landsbygdsparlamentet i november 2015, om ökat samarbete mellan samhällen, organisationer och myndigheter i landsbygds- och stadsområden i syfte att fullt ut dra nytta av de sociala, kulturella och ekonomiska kopplingar som ett sådant samarbete kan leda till, och om ett livligt utbyte av idéer och goda metoder mellan aktörer i landsbygds- och stadsområden.

1.15

EESK rekommenderar att Europeiska investeringsbanken utformar skräddarsydda stödsystem för små landsbygdsföretag, både privata och sociala företag (inklusive kooperativ), såsom den utlovade i sitt program för 2017–2019.

1.16

Europeiska rådet för unga jordbrukare (CEJA) och andra organ som företräder ungdomar bör ges stöd att skapa möjligheter för ungdomsforum i lokalsamhällen, för att dra igång satsningar på basis av ungdomars behov och önskemål. Ungdomarna måste få betydligt mer att säga till om när det gäller ekonomiska och sociala lösningar, och det är viktigt att utbildning, mentorskap och finansiellt stöd skräddarsys efter deras ambitioner.

1.17

Mål 11 i FN:s mål för hållbar utveckling riktar sig till städer och samhällen. Hållbara byar och små städer bör inkluderas under ”samhällen”.

1.18

De kulturella värden som finns i byar och små städer bör ges en framträdande plats i samband med marknadsföringen av Europaåret för kulturarv 2018 och i dess initiativ. Äldre bybor kan spela en viktig roll vid främjandet av traditioner och kultur och man bör skapa förutsättningar för att de ska kunna vara aktiva i detta hänseende.

1.19

Kommittén rekommenderar spridning av goda metoder på alla nivåer. Detta sker redan genom det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, Elard, Ecovast och ERP och tas upp i publikationen ”The best Village in the World” (3).

2.1

Landsbygdsområdena är en oerhört viktig del av Europa, och sörjer för nödvändig verksamhet som jord- och skogsbruket. Små städer och byar ligger i och ingår i dessa landsbygdsområden, och har alltid varit platser där människor både bott och arbetat.

2.2

Små städer i landsbygdsområden utgör ett centrum för omkringliggande småorter. De små städerna ligger i sin tur i storstadsområdenas sfär. De är alla ömsesidigt beroende av varandra. De är viktiga partner i partnerskapen mellan städer och landsbygd – dessa partnerskap är ett begrepp som har lyfts fram av GD Regional- och stadspolitik (4) och OECD, och innebär att båda parter har samma ställning när det handlar om att hantera och planera sin framtid. Byar och små städer runtom i Europa har genomgått många förändringar – både ekonomiska och sociala – och de ställs gång efter gång inför kravet på att anpassa sig till moderna förhållanden.

2.3

Tillsammans med jord- och skogsbruket utgör byar och små städer själva ryggraden i landsbygdsområdena och står för arbetstillfällen, tjänster och utbildning som både de själva och byar och samhällen i omgivningen kan utnyttja. Små städer ingår i sin tur i de större städernas sfär. Detta skapar en relation mellan landsbygds- och stadsområden som finns i alla regioner. Stads- och landsbygdsområdena tillhandahåller tjänster till varandra – stadsområdena är beroende av landsbygdsområdena för tillhandahållandet av livsmedel och är en marknad för produkter från landsbygden medan landsbygdsområdena erbjuder avkoppling och en lugn miljö för städernas invånare.

2.4

Det finns en stark tradition av gemenskap i många landsbygdsområden. Denna tradition är på väg att försvinna, och många av de mer avlägsna landsbygdsområdena har drabbats av avfolkning och förfall.

3.1

Landsbygdssamhällena har under de senaste årtiondena ställts inför utmaningar till följd av en önskan att centralisera många tjänster för att uppnå stordriftsfördelar, förändringar i transporter och resor och det sätt på vilket människor lever i vårt moderna samhälle. Lokala tjänsteföretag lämnar landsbygdssamhällena. Många butiker och bank- och posttjänster försvinner och små landsbygdsskolor läggs ned.

3.2

Arbetslösheten i landsbygdssamhällena är dold eftersom siffrorna är låga jämfört med antalet arbetslösa i stadsområden, men människor på landsbygden stöter på ett ytterligare problem när det gäller att få hjälp av arbetsförmedlingar, då dessa ligger i städerna och kollektivtrafiken i landsbygdsområden ofta minskar. Den låga arbetslösheten kan bero på att många unga har lämnat landsbygden för att utbilda sig eller söka arbete, samtidigt som många av dem som stannar kvar arbetar för låga löner.

3.3

De offentliga medlen, som är så viktiga för att stödja landsbygdssamhällena, pressas av ett ökat budgettryck till följd av den allmänna ökningen i levnadskostnader och ökade kostnader för tillhandahållandet av tjänster.

3.4

Investeringar i vägar och motorvägar uppmuntrar användningen av privatbilar som det enklaste sättet att ta sig till arbetsplatsen. Människor är nu betydligt mer beredda att resa långa sträckor, men det har i sin tur lett till att människor har blivit mindre beroende av sysselsättning eller tillhandahållande av tjänster i sina lokalsamhällen.

3.5

Människors konsumtionsmönster har förändrats. De handlar ofta i närheten av arbetsplatsen, som vanligtvis ligger i en större stad, i stället för i den by eller den småstad där de bor. De handlar också över nätet och får sina varor hemlevererade. Detta har lett till att lokala butiker läggs ned.

3.6

Ungdomarna överger landsbygden för utbildning och arbete i städerna. Om man inte bevarar arbetstillfällena i landsbygdsområdena är det svårt att locka ungdomar att återvända. Det är angeläget att ungdomars röst beaktas och ges en central plats i den lokala demokratin. Organisationer som företräder ungdomar bör få stöd att främja deltagandet i samhällsstyrningen. Likaså bör ekonomiska och sociala organ beakta ungdomar i samband med rådgivning och ekonomiskt stöd.

3.7

Sammanhållningen mellan generationerna sätts på prov av obalansen mellan åldersgruppernas storlek. Tillgången på riktade sysselsättningsåtgärder, skolor och barnomsorg i kombination med bostäder till ett överkomligt pris på landsbygden är avgörande för att unga människor och familjer med barn ska kunna stanna kvar i eller återvända till landsbygdssamhällena. Människor inom samhällena kan ibland ha skilda åsikter om den lokala ekonomiska verksamheten. Det måste finnas dialog och förståelse så att man når en balans mellan en lugn miljö och lämpliga initiativ som skapar nya arbetstillfällen.

4.1

Kommissionens initiativ för smarta byar är viktigt, inte minst på grund av löftena om samarbete mellan olika direktorat. Resurserna från GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings landsbygdsutvecklingsprogram till initiativet kommer aldrig att räcka till om inte andra generaldirektorat och de nationella, regionala och lokala offentliga nivåerna skjuter till investeringar. Detta pilotinitiativ bör efter utvärderingen ingå i alla nya program inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt de regionala programmen, och utvidgas till att omfatta små städer som en del av ”landsbygdens pånyttfödelse”.

4.2

Bredband är viktigt för alla landsbygdsområden. Bättre bredbandstäckning – mobil och fast – skulle vara till hjälp för en rad verksamheter. Det skulle inte bara utveckla företagen och möjligheten att arbeta på distans, utan även förbättra människors vardagsliv. Bättre bredband öppnar för undervisning via internet och tillgång till bättre hälso- och sjukvård och marknadsföring av tjänster som finns tillgängliga på nätet. Det finns exempel på goda metoder där en förbättrad tillgång till internet i landsbygdsområden har gynnat samhällen. Grundläggande utbildning bör erbjudas för att lära i synnerhet äldre medborgare att använda internet.

4.3

Om möjligt bör arbetsgivarna uppmuntras att stödja distansarbete och att förverkliga de potentiella fördelarna med partnerskap mellan städer och landsbygd. Genom det möjliggörande stödet från landsbygdsprogrammet kan företagare locka till sig inkommande investeringar, utveckla och marknadsföra produkter med mervärde, såsom mat, dryck, landskapet och det historiska arvet samt aktiviteter med koppling till kultur, hälsa och fritid, samtidigt som man säkerställer kontinuiteten i det lokala hantverket och miljökunskaper.

4.4

Offentliga tjänster inom utbildning, hälso- och sjukvård samt social omsorg bör vara integrerade och samlade samt använda tekniska framsteg på ett innovativt sätt för att undvika diskriminering och utestängning av i synnerhet äldre personer och tonåringar på landsbygden. Utlokaliserade myndigheter skulle kunna bli ett vägledande exempel när det gäller att minska trängseln och föroreningarna i städer och stadsområden, och samtidigt främja känslan av rättvisa gentemot landsbygden. Lokala myndigheter har en viktig roll att spela i landsbygdsområdenas planering och för att säkerställa positiva åtgärder i landsbygdssamhällen för att uppmuntra och stödja deras fortlevnad. Tjänsteinrättningar kanske kan dela byggnad, och oanvända byggnader kanske kan användas för nya affärsändamål så att det skapas nya arbetstillfällen som ger möjligheter till ökad ekonomisk aktivitet. När sådana renoverade byggnader görs tillgängliga bör hänsyn tas till lokala icke-statliga organisationers samt den privata och offentliga sektorns behov.

4.5

Man måste satsa på att bygga upp en genuin känsla av partnerskap mellan städer eller storstäder och omgivande samhällen för att på ömsesidigt accepterade villkor sprida en känsla av tillhörighet, varumärke och gemensamma investeringar. Tillsammans med andra organisationer rekommenderade R.E.D. 2016 en europeisk politisk strategi för landsbygdsområdena fram till 2030 (5). Ett annat exempel är Carnegie Trusts pilotprojekt Twin Town. Principerna om hållbar utveckling och den cirkulära ekonomin bör tillämpas på partnerskap mellan stads- och landsbygdsområden.

4.6

Vid den andra upplagan av det europeiska landsbygdsparlamentet (ERP) i november 2015 antogs European Rural Manifesto. ERP:s nätverk med partner i 40 europeiska länder driver manifestets frågor. ERP arbetar för ökat samarbete mellan samhällen, organisationer och myndigheter i landsbygds- och stadsområden för att fullt ut dra nytta av de sociala, kulturella och ekonomiska kopplingar som ett sådant samarbete kan leda till, och för ett livligt utbyte av idéer och goda metoder mellan aktörer i landsbygds- och stadsområden. Arbetet utförs bland alla partner på olika teman såsom ”små städer”, ”hållbara tjänster och hållbar infrastruktur” och ”integrerad landsbygdsutveckling och Leader/CLLD” och en rapport håller på att utarbetas som sedan kommer att läggas fram och diskuteras vid den tredje upplagan av det europeiska landsbygdsparlamentet i Venhorst, Nederländerna i oktober 2017.

4.7

Europeiska investeringsbanken bör inrätta skräddarsydda stödsystem för små landsbygdsföretag, både privata och sociala företag, inklusive kooperativ, såsom den utlovade i sitt program för 2017–2019 och som exemplifieras genom dess stöd till Niki’s Sweets i Agros i bergskedjan Troodos på Cypern.

4.8

Frivilligorganisationerna är mycket aktiva i landsbygdsområden och de hjälper till att samordna åtgärder och hjälper människor att samarbeta. Sociala företag och gemenskapsföretag, såsom de 300 socioekonomiska företagen i Danmark som tillåts använda märkningen ”RSV”, dvs. registrerade socioekonomiska företag (virksomhed) eller Cletwr-kaféet i centrala Wales, bidrar i allt större utsträckning till att ersätta förlorade offentliga och privata tjänster. Deras arbete är i linje med idén om företagens sociala ansvar. Stödet och rådgivningen från organisationer såsom Plunkett Foundation är viktigt för att upprätta och bevara de sociala företagens och gemenskapsföretagens bärkraft.

4.9

De som bor i byar och små städer representerar alla samhällsskikt, och de måste alla få göra sin röst hörd inom lokalsamhället. Den lägsta nivån av offentlig förvaltning – församlingsråd eller (små) kommuner, bör vara delaktig i det lokala beslutsfattandet och bör stärkas och ges möjlighet att fullgöra denna uppgift. Människor är stolta över sina lokalsamhällen och detta kan ses som en resurs och användas för att uppmuntra andra att engagera sig. Pensionerade företagare och personer som arbetat inom den offentliga eller den civila sektorn kan bidra med många färdigheter. Europeiska och lokala program genomför projekt som har uppmuntrat utvecklingen av lokala partnerskap i byar eller små städer och många lokala företagare har kommit fram under den processen. De kommer från alla sektorer och har blivit ambassadörer för sina lokalsamhällen.

4.10

Byar och små städer är en viktig del av Europas kultur. De bevarar ofta sina lokala seder och bruk. Dessa landsbygdssamhällen är ofta ”historiska” och deras arkitektur återspeglar deras lokala byggmaterial och stilar under många århundraden. Små stadskärnor har vanligtvis kvar fler lokala företag och har inte översvämmats av de standardiserade fasader som butikskedjorna kräver av de större stadskärnorna. Små landsbygdssamhällen har också nära kopplingar till det landskap som omger dem och denna omgivning är en mycket viktig faktor för byar och små städers atmosfär och återspeglar deras mycket varierande ursprung – försvarsställningar på kullar, vadställen vid floder, källor, vid sjöar, på öar eller vid kusten etc. De kulturella värden som finns i byar och små städer bör ges en framträdande plats i marknadsföringen av Europaåret för kulturarv 2018 och i dess initiativ. Äldre bybor kan spela en viktig roll vid främjandet av traditioner och kultur och man bör skapa förutsättningar för att de ska kunna vara aktiva i detta hänseende.

4.11

Byar och små städer har värdefulla tillgångar som de kan bygga vidare på och som hjälper dem att bevara eller förbättra sina lokala ekonomier. Dessa är kopplade till den lokala jordbruks-, skogsbruks- och energiproduktionen samt till jordbruks- och landsbygdsturism, hälsorelaterad verksamhet och kulturfestivaler och till miljövård och utbildning. Det finns hundratals exempel runt om i Europa, till exempel Kozard i Ungern och Alston Manor i England, som kan fungera som förebilder för andra. Ecovasts rapport ”The Importance of Small Towns” är också ett värdefullt bidrag för att beskriva och förstå de betydelsefulla roller som byar och små städer har.

4.12

Den framtida landsbygdspolitiken, som man entusiastiskt kom överens om vid Cork 2.0-konferensen i september 2016, bör hjälpa medlemsstaterna och regionerna att utveckla stödjande åtgärder och uppmuntra projekt inom ramen för EU-programmen. Att genomföra den landsbygdssäkring som beskrivs i Cork 2.0-förklaringen är viktigt för EU, medlemsstaterna och regionerna.

4.13

Leader-metoden och lokalt ledd utveckling (LLU), som stöds av EU, erbjuder verktyg för att stärka landsbygdssamhällena och ge dem mer inflytande. Leader-programmet och lokala aktionsgrupper kan stödja lokala insatser för att främja grundandet av både privata och ideella företag, stimulera deras tillväxt samt främja en engagerad och stödjande samhällsanda. Leader fick fram till 2014 stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, men sedan 2015 kan även andra struktur- och investeringsfonder genomföra metoden genom multifinansiering i samverkan med lokalt ledd utveckling. Detta kräver förbättrat samarbete och några goda exempel är IRD Duhallow och SECAD i County Cork och PLANED i Wales, som har genomfört nedifrån och upp-orienterad lokalt ledd utveckling i många år.

4.14

Det finns många landsbygdsprojekt inom ramen för de europeiska programmen som tydligt visar på den stora variationen av ”goda metoder” i små städer och byar. Goda metoder visar också på behovet och värdet av förmedlare för att stödja entreprenörer och små grupper.