EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.6.2016
COM(2016) 416 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016DC0416
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN COUNCIL AND THE COUNCIL Fourth report on relocation and resettlement
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
COM/2016/0416 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.6.2016
COM(2016) 416 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
1Inledning
Den fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning ger en uppdatering av läget sedan den senaste rapporten av den 15 maj 1 och en utvärdering av de åtgärder som alla berörda parter har vidtagit under rapporteringsperioden, 13 maj–14 juni 2016, för att verkställa rekommendationerna om hur man kan påskynda genomförandet av systemen för omplacering och vidarebosättning.
Sedan den 13 maj 2016 har 876 personer 2 anlänt till Grekland. Denna siffra verkar bekräfta trenden att inresorna blivit färre sedan uttalandet från EU och Turkiet började tillämpas. Totalt befinner sig mer än 57 000 migranter i Grekland, omkring 8 450 på öarna och omkring 49 000 på det grekiska fastlandet 3 . Enligt FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) beräkningar 4 hör 65 % av de som befinner sig på fastlandet (alltså omkring 30 000 personer) till en av de nationaliteter som är berättigade till omplacering. I Italien har det bättre vädret som väntat lett till ett ökat antal inresor. Sedan den 13 maj har 14 852 personer 5 anlänt, vilket följer mönstret från samma period 2015. Sista veckan i maj sågs en inresetopp då över 14 000 personer landsteg på italiensk mark, vilket också innebar en kraftig ökning av de nationaliteter som är berättigade till omplacering (främst eritreaner, som utgjorde upp till 35 % av de nyanlända). Enligt inrikesministeriets uppgifter väntar 4 000 eritreaner i Italien på omplacering.
Under rapporteringsperioden har omplaceringstakten ökat jämfört med månaden innan. Ytterligare 780 personer har omplacerats, mer än dubbelt så många som under den förra perioden, vilket gör att totalt 2 280 personer hittills har omplacerats (1 503 från Grekland och 777 från Italien). Även om detta innebär framsteg är det fortfarande långt ifrån kommissionens föreslagna mål att omplacera 6 000 personer varje månad. Dessutom är det fortfarande i huvudsak samma medlemsstater som i tidigare rapporter som har fortsatt att utöka sina omplaceringsinsatser. Antalet omplaceringsöverföringar och utfästelser i Italien är fortsatt speciellt lågt sett till det ökande antal personer som anländer till Italien och kan tänkas ansöka om omplacering. På det hela taget är framstegen på omplaceringsområdet därför fortfarande otillräckliga.
När det gäller vidarebosättning har hittills 7 272 personer vidarebosatts av de överenskomna 22 504 enligt systemet från juli 2015, i huvudsak från Turkiet, Jordanien och Libanon. De insatser som överenskommits i uttalandet från EU och Turkiet har bara tillämpats sedan den 4 april 6 , men har lett till att 511 personer har vidarebosatts från Turkiet till EU enligt 1:1-systemet, varav 330 sedan den senaste rapporten.
2Omplacering
2.1Omplaceringsmedlemsstaternas åtgärder
Under perioden 13 maj–14 juni omplacerades ytterligare 780 personer, varav 594 från Grekland (till Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal och Spanien) 7 och 186 från Italien (till Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Nederländerna, Malta, Portugal, Schweiz, Slovenien och Spanien) 8 . Den 9 juni omplacerade Frankrike 139 personer från Grekland, och visade därigenom att det är möjligt att omplacera ett stort antal personer på en gång. Totalt omplacerade Frankrike 236 personer under rapporteringsperioden. Med samma vilja att få omplaceringssystemet att fungera omplacerade Portugal 168 personer under rapporteringsperioden, Finland 70, Luxemburg 41 och Malta 15, med fortsatta regelbundna månatliga överföringar. Före slutet av juni planeras ytterligare 511 omplaceringsöverföringar från Grekland 9 och 6 från Italien 10 .
Trots denna ökning är medlemsstaterna långt ifrån att uppfylla sina andelar enligt rådets beslut. Vi närmar oss mitten av tillämpningsperioden för rådets beslut, och genomförandetakten för omplaceringarna ligger bara på 2 %. Fem medlemsstater (Kroatien, Polen, Slovakien, Ungern och Österrike) har inte omplacerat en enda sökande, sju (Belgien, Bulgarien, Litauen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland) har omplacerat endast 1 % av sin andel, och blott fyra medlemsstater (Finland, Luxemburg, Malta och Portugal) har omplacerat mer än 10 % av sin andel 11 .
Åtgärder för att ta itu med det begränsade antalet utfästelser: Elva medlemsstater (Bulgarien, Finland, Frankrike, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovakien – för första gången, Spanien, Rumänien och Tyskland) 12 och en associerad stat (Schweiz) 13 har lämnat in 1 955 nya tillkännagivanden om villighet att snabbt omplacera personer som ansöker om internationellt skydd (formella utfästelser). Största delen av de formella utfästelserna har lämnats in för omplaceringar från Grekland (1 605) medan antalet formella utfästelser är speciellt lågt för Italien (350). Det totala antalet formella utfästelser av omplaceringsmedlemsstater uppgår till 7 731 (2 048 14 personer från Italien och 5 683 15 från Grekland).
Österrike 16 och Ungern har fortfarande inte lämnat in några utfästelser. Dessutom fortsätter Polen att i praktiken tillämpa ett upphävande av omplaceringsförfarandet 17 . Slutligen lämnar de flesta medlemsstater hittills inte in utfästelser i en skala som motsvarar deras andel för hela den period som besluten gäller (t.ex. Kroatien, Polen, Slovakien, Tjeckien och Tyskland har bara anmält utfästelser för 1–2 % av sin andel).
Åtgärder för att påskynda svarstiden för omplaceringsansökningar: Samma medlemsstater (Finland, Frankrike, Luxemburg, Malta och Slovenien) som under den förra rapporteringsperioden samt Schweiz är de som gör insatser för att påskynda svarstiden för omplaceringsansökningar.
Omplaceringsmedlemsstaternas systematiska extra säkerhetsintervjuer är den huvudsakliga orsaken till att svarstiden blir längre än målet på två veckor, och till och med längre än den tidsfrist på två månader som fastställs i rådets beslut för slutförande av hela omplaceringsförfarandet. Medlemsstaterna bör förbättra sin kapacitet att behandla omplaceringsansökningar och se till att säkerhetsintervjuer genomförs på ett sådant sätt att målet på två veckors svarstid uppfylls. Grekland och Italien är, med hjälp av Frontex och Europol, ansvariga för att genomföra säkerhetskontroller och skickar inte omplaceringsansökningar för sökande som väcker farhågor gällande säkerheten. Omplaceringsmedlemsstaterna bör tänka proportionerligt då de beslutar om behov av extra säkerhetsintervjuer, med beaktande av de kontroller som redan gjorts. Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) utför intervjuer för att upptäcka potentiella uteslutningsorsaker under registreringen av ansökningar, en praxis som vid behov kan utökas till andra aspekter.
Under rapporteringsperioden har ett antal medlemsstater (Bulgarien, Estland, Frankrike, Lettland, Litauen, Slovakien och Tjeckien) avslagit omplaceringsansökningar utan att ange motiverade skäl eller av andra orsaker än de som anges i rådets beslut om omplacering 18 . Att avslå omplaceringsansökningar utan motivering strider mot rådets beslut om omplacering och mot lojal samarbetsanda.
Åtgärder för att hantera utmaningarna i samband med omplaceringen av utsatta sökande, däribland ensamkommande barn: Den 31 maj hade 7 152 barn anlänt sjövägen till Italien under 2016, varav 6 658 (93 %) var ensamkommande, vilket motsvarar 15 % av det totala antalet inresor är 170 % fler än samma period 2015. Av dessa var 1 021 eritreanska barn (det stora flertalet av dem ensamkommande) och 32 syrier. Under perioden 1–31 maj anlände 3 113 ensamkommande barn till Italien, varav 876 var eritreaner och 4 irakier. Det är omöjligt att veta hur många som har anlänt till Grekland under samma period, men det grekiska centrumet för social solidaritet, E.K.K.A., rapporterar att 1 609 ensamkommande barn har hänvisats till dem för inkvartering sen början av 2016. Av dessa är 585 inkvarterade i lokaler avsedda för detta ändamål och 625 väntar på att inkvarteras 19 .
Samtidigt sker omplacering av ensamkommande barn fortfarande ytterst långsamt. Sedan den 13 maj har två ensamkommande barn omplacerats från Grekland till Luxemburg och det totala antalet omplacerade ensamkommande barn är därmed 23. Ytterligare tre omplaceringar från Grekland till Finland planeras den 24 juni. Endast ett fåtal medlemsstater är villiga att ta emot omplacerade ensamkommande barn, och platserna som erbjuds kommer inte att räcka till för att omplacera alla ensamkommande barn som är berättigade till omplacering. Fler medlemsstater bör snarast möjligt göra plats för ensamkommande barn som en del av sina formella utfästelser.
Åtgärder för att öka migranternas tilltro till systemet: Internationella organisationen för migration (IOM) och Easo har arbetat med vissa omplaceringsmedlemsstater (bl.a. Lettland och Rumänien) för att ta fram informationsmaterial, i synnerhet filmer där personer som omplacerats på ett lyckat sätt delar med sig av sina erfarenheter. Andra medlemsstater, som Portugal, överväger också att göra något liknande. Easo har i samarbete med rådets audiovisuella tjänst gjort en film 20 som dokumenterar en syrisk familj som omplacerades till Frankrike och deras upplevelser. I Italien testar IOM möjligheten att genomföra Skypesamtal mellan omplacerade sökande och de som ska omplaceras som en del av den kulturella orienteringen före avfärd.
Åtgärder för att stärka Easos kapacitet att stödja Italien och Grekland: I Easos senaste ansökningsomgång för experter till Italien, som offentliggjordes den 28 maj 2016, begärdes 35 experter till. Den 6 juni hade 15 anbud 21 tagits emot och flera är under diskussion. I Italien har totalt 29 experter och 27 kulturtolkar utplacerats, vilket inte är tillräckligt för att hantera det större antal personer som väntas anlända under sommarmånaderna. Därför finns ett akut behov av fler och långsiktigare utnämningar.
I den senaste ansökningsomgången för experter 22 till stöd för omplaceringssystemet i Grekland begärdes 62 experter. Hittills har 58 experter utnämnts av medlemsstaterna och de associerade staterna 23 . I Grekland har totalt 39 experter och 29 tolkar utplacerats, vilket inte är tillräckligt för att hantera den ökande mängd ärenden som ska lämnas in när det storskaliga förhandsregistreringsprojektet är slutfört. Easo planerar därför att begära ytterligare 50 experter och 50 kulturtolkar.
2.2Greklands och Italiens åtgärder, däribland viktiga punkter i färdplanerna
Grekland
Åtgärder för att göra mottagningscentrumen fullt operativa: Alla mottagningscentrum är nu fullt operativa.
Åtgärder för att påskynda registreringen och handläggningen av migranter: Den grekiska asylmyndigheten inledde den 8 juni i nära samarbete med UNHCR och Easo ett projekt med förhandsregistrering i stor skala (nedan kallat förhandsregistreringsprojektet), med en målgrupp på omkring 49 000 personer som för närvarande bor i inkvarteringsanläggningarna på fastlandet 24 . Projektet väntas vara slutfört i slutet av juli. Informationsmaterial har tagits fram på flera olika språk (engelska, arabiska, dari, persiska och pashto). Två mobila registreringsenheter (en för södra och en för norra Grekland) med 60 personer vardera har som mål att förhandsregistrera 1 400 personer per dag. De mobila registreringsenheterna kommer att verka i blandade team bestående av tjänstemän från asylmyndigheten, utplacerad personal från UNHCR och IOM, Easos experter (totalt 16 stycken) och tolkar från den icke-statliga organisationen MetACTION. Totalt kommer mer än 260 personer att arbeta sex dagar i veckan med projektet.
Förhandsregistreringsprojektet väntas underlätta och påskynda det fullständiga inlämnandet av ansökningar om internationellt skydd. Projektet kommer också att stödja den grekiska asylmyndighetens insatser för att underlätta identifiering av majoriteten av de irreguljära migranter som kan vara i behov av internationellt skydd på fastlandet (inklusive uppgifter om nationalitet, ålder och utsatthet), i syfte att avgöra vilket förfarande de kan hänföras till: omplaceringsförfarandet, Dublinöverföringar, nationella asylförfarandet eller frivilligt återvändande. Av de personer som kommer att förhandsregistreras väntas 60–65 % höra till en av de nationaliteter som är berättigade till omplacering.
Åtgärder för att öka den grekiska asylmyndighetens registreringskapacitet: Antalet registreringsteam bestående av personal från både asylmyndigheten och Easo ökades under rapporteringsperioden, och består förutom personal från asylmyndigheten av nio experter i Aten, sju experter i Thessaloniki och tre experter i Alexandroupoli, medan Easoexperter och tjänstemän från Dublinenheten började jobba i två skift i Aten. I syfte att ta itu med bristen på personal hade den grekiska asylmyndigheten den 6 juni avdelat 22 personer ur sin personal till förhandsregistreringsprojektet för att arbeta som arbetsledare. De kommer att samarbeta och underlätta arbetet för 34 kontraktsanställda, som är utsända av UNHCR till asylmyndigheten för att arbeta som registreringshandläggare. Detta innebär att medan förhandsregistreringsprojektet pågår kommer asylmyndighetens kapacitet att handlägga omplaceringsansökningar att hållas kvar på en stabil nivå på 150 behandlade ansökningar per dag och kommer inte att öka i linje med resultaten av förhandsregistreringssystemet.
En betydande ökning av handläggningskapaciteten väntas emellertid när förhandsregistreringsprojektet tar slut. Den personal som just nu är avdelad till projektet kommer att återgå till att handlägga omplaceringsansökningar. Dessutom kommer förhandsregistreringsprojektet att öka effektiviteten och förbättra planeringen för det påföljande inlämningsförfarandet. Under förhandsregistreringen kommer en akt att öppnas direkt i den grekiska asyldatabasen, vilket gör att de blandade registreringsteamen från asylmyndigheten och Easo kan utnyttja den information som redan har tagits fram. Som en följd av detta väntas sammansättningen av de blandade teamen också förändras. För närvarande möjliggör systemet bara att en handläggare från den grekiska asylmyndigheten arbetar med en Easoexpert och en tolk. Tack vare de effektivitetsvinster förhandsregistreringsprojektet för med sig väntas en handläggare från den grekiska asylmyndigheten framöver kunna arbeta med fem eller fler Easoexperter, och därigenom öka den dagliga handläggningskapaciteten avsevärt. I detta syfte har Easo erbjudit den grekiska asylmyndigheten att genast utplacera 50 registreringsexperter (och 50 tolkar) för att säkerställa ett smidigt förfarande mellan förhandsregistreringen och det fullständiga inlämnandet av ansökan.
På det stora hela har den grekiska asylmyndighetens kapacitet att handlägga och lämna in omplaceringsansökningar fortsatt att öka, vilket framgår av bilden nedan. Som angavs i den förra rapporten har antalet registreringar motsvarats av en liknande ökning av antalet utfästelser. Kapaciteten att lämna in omplaceringsansökningar stiger dock i en mycket högre takt än svaren från omplaceringsmedlemsstaterna. Denna klyfta har faktiskt ökat under denna rapporteringsperiod: Grekland skickade totalt 1 481 omplaceringsansökningar men fick bara 605 nya godkännanden från omplaceringsmedlemsstaterna. Denna skillnad kan leda till betydande förseningar vid uppföljningen av förhandsregistreringsprojektet.
På ett mer allmänt plan behövs ännu avsevärda förbättringar av den grekiska asylmyndighetens registreringskapacitet att handlägga asylansökningar utöver omplacering, som anges i kommissionens rekommendation till Republiken Grekland om de särskilda brådskande åtgärder som Grekland ska vidta så att överföringar enligt förordning (EU) nr 604/2013 kan återupptas (C(2016)3805).
Åtgärder för att förbättra samordningen och minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Godkännandet av omplaceringsprotokollet har skjutits upp till den 8 juli för att beakta de första resultaten av förhandsregistreringsprojektet. Inledningsvis gjordes registreringen på grekiska och de väsentliga uppgifterna översattes till engelska på formuläret för omplaceringsansökan. Registreringsformulären fylls nu i på engelska av Easoexperterna från medlemsstaterna, och lämnas sedan in i sin helhet till den potentiella omplaceringsmedlemsstaten, vilket underlättar omplaceringsmedlemsstatens granskning av handlingarna.
Åtgärder för att förbättra Greklands mottagningskapacitet: Den 10 juni var den totala mottagningskapaciteten i Grekland över 50 000 platser 25 i tillfälliga och permanenta mottagningsanläggningar både för irreguljära migranter och personer som kan behöva internationellt skydd och har uttryckt sin vilja att ansöka om eller har lämnat in en ansökan om asyl. Dessa anläggningar bör dock förbättras avsevärt för att uppfylla normerna 26 . Av de 20 000 platser som avdelats för omplaceringssökande inom ramen för UNHCR:s hyreslägenhetssystem i december 2015 var 6 385 platser tillgängliga den 6 juni, varav 1 833 var platser i hotell/hela byggnader, 3 351 i lägenheter, 908 i centrumet i Lagadikia, 165 i värdfamiljer och 128 i lokaler som är avsedda specifikt för ensamkommande barn.
En av huvudorsakerna till den långsamma omplaceringstakten i Grekland är, förutom omplaceringsmedlemsstaternas långa svarstid, det faktum att personer som ansöker om omplacering är utspridda i hela landet. Grekland åtog sig att inrätta tre omplaceringscentrum (två i norra delen av landet och ett stort transiteringscentrum i Attikaregionen) med en kapacitet att inkvartera 6 000 sökande med målet att centralisera flera skeden av omplaceringsarbetsflödet (till exempel hälsokontroller, information innan avfärd, tilläggskontroller eller till och med, om möjligt, underrättelser). I detta sammanhang gick UNHCR med på att göra 6 000 platser från hyressystemet tillgängliga för omplaceringscentrum för att inkvartera alla färdigregistrerade personer som ansöker om omplacering 27 .
Den 14 juni existerade emellertid bara ett av de tre omplaceringscentrum som de grekiska myndigheterna har åtagit sig att inrätta, nämligen Lagadikia. För de andra två har de grekiska myndigheterna inte ännu utsett lämpliga platser. Diskussioner pågår ännu mellan UNHCR och de grekiska myndigheterna om tillhandahållande av fler platser för uppförandet av särskilda omplaceringscentrum, särskilt i Attikaregionen 28 . Inrättandet av dessa omplaceringscentrum är av största brådska för att undvika fler förseningar och operativa problem när förhandsregistreringsprojektet har slutförts.
Italien
Åtgärder för att göra mottagningscentrumen fullt operativa: För närvarande är mottagningscentrumen i Pozzallo, Lampedusa, Trapani och Taranto verksamma. I Pozzallo behövs mer arbete för att få mottagningscentrumen att fungera ännu bättre, med bättre arbetsförhållanden. I Taranto bör stängslet runt anläggningen höjas och luftkonditionering installeras så att migrationsflödet i anläggningen kan hanteras på ett välordnat sätt. På grund av toppar i antalet personer som anlänt de senaste dagarna har det blivit tydligt att den tillgängliga kapaciteten vid de verksamma mottagningscentrumen inte kommer att räcka under sommarmånaderna. Därför bör Italien snabbare inrätta de ytterligare mottagningscentrum som redan tillkännagivits.
Eftersom en stor del av landstigningarna sker utanför de nuvarande hotspotområdena bör de italienska myndigheterna tillsammans med EU-byråerna påskynda inrättandet av mobila mottagningscentrum, som bör vara verksamma innan sommaren. Den 7 juni 2016 tillställde kommissionen det italienska inrikesministeriet rad förslag till förbättringar av mottagningscentrumen, på grundval av tidigare besök och uppgifter från EU-byråerna.
Åtgärder för att förbättra samordningen: Standarddriftsförfaranden vid italienska mottagningscentrum 29 antogs och distribuerades till de berörda lokala myndigheterna den 17 maj 2016. Informationstillfällen om dessa förfaranden kommer att ordnas för berörda parter vid alla mottagningscentrum (organiserade av det italienska inrikesministeriet, i samarbete med kommissionen, Frontex, Europol, Easo, UNHCR och IOM).
Samordningen mellan de olika italienska departementen och aktörerna inom omplacering bör dock förbättras, i synnerhet när det gäller överföring av information från ett skede i omplaceringsförfarandet till ett annat. I detta syfte stöder kommissionen de italienska myndigheterna i utvecklingen av ett arbetsflöde för omplacering för att se till att omplaceringsförfarandet genomförs snabbt och smidigt. Dokumentet kommer att beskriva varje aktörs arbetsuppgifter och fastställa specifika tidsfrister för varje skede i omplaceringsarbetsflödet, däribland svarstiden för omplaceringsmedlemsstaterna för att snabba på omplaceringen. Ett första utkast till omplaceringsarbetsflödet väntas diskuteras under sambandsmännens nästa möte i mitten av juli.
Åtgärder för att förbättra handläggningskapaciteten i Italien: De italienska myndigheterna måste öka sin kapacitet att registrera och handlägga ansökningar. Enligt Easos rapporter väntar ett betydande antal sökande på att deras ansökan ska registreras eller lämnas in och detta är ett nödvändigt steg för att kunna omplaceras. Easo ger stöd till Italien men ännu fler experter kommer att krävas för att hantera det ökande antalet sökande av en nationalitet som berättigar till omplacering och som anländer till Italien. Två nya registreringscentrum har varit verksamma i Mineo och Taranto sedan maj 2016. Dessutom har tre särskilda omplaceringscentrum inlett verksamhet i Italien (Villa Sikania/Agrigento, Bari och Crotone). Effektiviteten för omplaceringscentrumen och mer allmänt för registrering skulle kunna förbättras om mobila team (vid behov blandade team bestående av Easoexperter och Questura) kunde registrera och säkerställa fullständigt inlämnande av ansökningar i omplaceringscentrumen och på andra platser, i synnerhet i Rom 30 .
Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Italien håller en väldigt strikt linje med att inte tillåta omplaceringsmedlemsstaterna att göra extra säkerhetsintervjuer. Som en följd av detta omplacerar vissa medlemsstater inga sökande från Italien. Flexibilitet behövs på bägge sidor: de andra medlemsstaterna bör hitta alternativ till säkerhetsintervjuer och strikt begränsa eventuella begäranden om sådana till ett minimum (endast enstaka och motiverade fall) och Italien bör i dessa undantagsfall tillåta intervjuerna. Andra sätt att bygga tillit och minska omplaceringsmedlemsstaternas begäranden om tilläggsintervjuer är att låta Easoexperter genomföra mer djupgående intervjuer och att de italienska myndigheterna skulle skicka ett säkerhetsformulär med en förteckning över de olika kontroller personen har genomgått i varje steg av förfarandet och resultatet av dessa kontroller. Utnämnandet av en säkerhetskorrespondent på den italienska sidan skulle också kunna underlätta förfarandet. Italien och de andra medlemsstaterna uppmanas också att snabbt utveckla bilaterala samarbetsavtal eller att använda andra befintliga kanaler och instrument för polissamarbete för att tillåta brottsbekämpande myndigheter och Europol att jämföra och utbyta fingeravtrycksuppgifter i säkerhets- och brottsbekämpningssyfte.
Åtgärder för att hantera utmaningar vid omplacering av utsatta sökande och ensamkommande barn: Särskilda förfaranden för att underlätta omplacering av ensamkommande barn har inte ännu utvecklats. Det här blir allt viktigare eftersom de (liksom andra utsatta grupper) bör behandlas som en prioritet enligt rådets beslut om omplacering och eftersom allt fler eritreanska ensamkommande barn anländer till Italien.
Åtgärder för att öka migranternas tillit till systemet och undvika tillbakadragande: När omplaceringssystemet först infördes ville personer som var berättigade till omplacering inte ansöka, ibland på grund av bristande tillit. Situationen har förändrats avsevärt. Enligt rapporter from Easo, UNHCR och organisationer som har hand om de olika C.A.R.A. (centro di accoglienza richiedenti asilo), mottagningscentrumen och omplaceringscentrumen är nästan alla som är berättigade till omplacering fast beslutna att delta i systemet. Den här tilliten är dock lätt att tappa och det utdragna förfarandet kombinerat med eventuella problem med mottagningsförhållandena i omplaceringsmedlemsstaterna kan enkelt underminera systemets trovärdighet och vända utvecklingen.
2.3Kommissionens och EU-organens åtgärder
Europeiska kommissionen
Kommissionen stöder fortsatt Italien och Grekland på plats. Kommissionen har organiserat särskilda möten för att ta itu med flaskhalsar i omplaceringen av ensamkommande barn och har nyligen gjort flera besök till Italien för att fastställa möjliga lösningar för att påskynda omplaceringsöverföringarna för att uppnå en takt motsvarande den i Grekland. Kommissionen arbetar fortfarande tillsammans med det nederländska ordförandeskapet i rådet med att utveckla ett frågeformulär för att fastställa medlemsstaternas säkerhetsfrågor och hitta sätt att svara på dem.
Kommissionen har tillhandahållit betydande medel till stöd för Greklands insatser för att förbättra asylhanteringssystemet så att det uppfyller EU-normerna. Den 20 maj beviljades 56 miljoner euro i katastrofbistånd från asyl, migrations- och integrationsfonden samt fonden för inre säkerhet till de grekiska myndigheterna (13 miljoner euro), IOM (13 miljoner euro) respektive UNHCR (30 miljoner euro) för att öka de grekiska myndigheternas kapacitet att registrera nyanlända migranter och handlägga deras asylansökningar. Den 24 maj beviljade kommissionen 25 miljoner euro i katastrofbistånd (asyl, migrations- och integrationsfonden) till Easo för att förbättra kapaciteten att stödja de grekiska myndigheterna ytterligare. Medräknat denna senaste finansiering har kommissionen sedan början av 2015 beviljat Grekland totalt 262 miljoner euro i katastrofbistånd genom asyl, migrations- och integrationsfonden samt fonden för inre säkerhet, antingen direkt till de grekiska myndigheterna eller via unionsorgan och internationella organisationer med verksamhet i landet 31 .
Slutligen har kommissionen, som en del av sin övervakning av genomförandet av rådets beslut om omplacering, påtalat och kommer fortsättningsvis att påtala problem med de medlemsstater som hittills inte har uppfyllt sina skyldigheter.
Europeiska stödkontoret för asylfrågor
Åtgärder för att påskynda omplaceringsförfarandet och öka Greklands och Italiens registreringskapacitet: Easo har utökat sitt stöd till den grekiska asylmyndigheten under rapporteringsperioden från 24 experter från medlemsstaterna till 39. Av experterna bidrar 19 direkt till registreringsförfarandet genom gemensamt handläggande. En expert har förstärkt Dublinenheten och 18 jobbar med att förmedla information genom att ha hand om två hjälplinjer och ge information till lägren gällande registrering, omplacering och Dublinförfaranden. Ytterligare personalökningar, med 18 experter till från medlemsstaterna för att hjälpa till med registreringen, måste skjutas upp eftersom en del av personalen från asylmyndigheten är upptagen med förhandsregistreringsprojektet. För att undvika att registreringarna börjar släpa efter planerar Easo fortfarande att öka sitt bidrag till registreringsförfarandet när förhandsregistreringsprojektet har slutförts. Easo besökte Grekland för att utreda möjligheterna att bidra ytterligare till matchningsprocessen (som syftar till att matcha sökande med specifika medlemsstater) och gav rekommendationer om hur den kan förbättras.
I Italien har Easo utplacerat 29 av 61 begärda experter från medlemsstaterna och associerade länder: 6 experter vid mottagningscentrumen, 5 experter i två mobila team (med bas i Rom och Catania), 12 experter i omplaceringscentrum och 6 experter i Dublinenheten i Rom. Easo utplacerar också upp till 48 kulturtolkar (arabiska, tigrinska och kurdiska) som hjälp till omplaceringsförfarandet (den 6 juni var 36 kulturtolkar utplacerade på fältet).
Easos asylexpertgrupper har utarbetat en beredskapsplan som har godkänts av de italienska myndigheterna, för att hantera den väntade inreseökningen genom ytterligare stödåtgärder som ska genomföras för att se till att omplaceringsförfarandet kan fortsätta i lämplig takt. Enligt den här planen skulle 74 Easoexperter till behövas. Easo fortsätter också att tillämpa ett flexibelt tillvägagångssätt tack vare användningen av mobila team, men sett till det ökande antalet personer som ansöker om omplacering behöver de mobila teamen i Catania och Rom förstärkning. Ytterligare utnämningar kommer också att krävas när de nya mottagningscentrumen har öppnats i enlighet med de planer som de italienska myndigheterna har offentliggjort.
3Vidarebosättning
Enligt uppgifter från de deltagande staterna har 7 272 personer vidarebosatts till 19 vidarebosättningsstater (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Island, Italien, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike) under perioden till och med den 10 juni 2016 inom ramen för vidarebosättningssystemet av den 20 juli 2015. En majoritet av de stater som deltar i systemet uppgav att deras insatser för vidarebosättning i första hand, men inte uteslutande, riktar sig till syrier som uppehåller sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Medlemsstaterna bör i framtiden beakta möjligheten att inkludera vidarebosättning från de prioriterade länder som ingår i pakterna 32 .
Antalet vidarebosättningar från Turkiet fortsätter att öka i takt med att medlemsstaterna slutför sina bedömningar av de dokument Turkiet har sänt dem via UNHCR. Sedan den 4 april 2016 har 511 syrier vidarebosatts från Turkiet inom ramen för vidarebosättningsdelen av 1:1-systemet 33 . Antalet medlemsstater som aktivt deltar i systemet ökar också. Sedan den senaste lägesrapporten har vidarebosättning inte bara genomförts till Finland, Litauen, Nederländerna, Sverige och Tyskland utan även till Italien, Luxemburg och Portugal.
Rutiner för ett frivilligt humanitärt mottagandesystem med Turkiet utvecklas för närvarande av rådet i nära samarbete med kommissionen, Easo, UNHCR och IOM och ska införas när de irreguljära passagerna mellan Turkiet och EU har upphört eller åtminstone har minskat avsevärt och på ett hållbart sätt. Texten lämnades till Turkiet den 7 juni i syfte att slutföra förhandlingarna före månadens slut.
Rådet har i Coreper stött det förslag som kommissionen lade fram den 21 mars 2016 om att tillgängliggöra fler platser för vidarebosättning eller andra former av laglig inresa från Turkiet genom att ändra rådets beslut (EU) 2015/1601 av den 22 september för att omplacera personer som ansöker om internationellt skydd från Italien och Grekland, men Europaparlamentet har ännu inte antagit en ståndpunkt om beslutet. Parlamentsledamot Ska Keller (föredragande) lade fram ett förslag till en ståndpunkt till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och tidsfristen för ändringarna fastställdes till den 9 juni. Flera medlemsstater har uttryckt förväntningar om att en överenskommelse om förslaget bör nås snarast möjligt.
4Vägen framåt
Grekland står fortfarande inför en humanitär kris som kräver ett snabbt och fullständigt genomförande av de skyldigheter som medlemsstaterna har åtagit sig i rådets beslut om omplacering. När det gäller Italien ökar antalet inresor, i enlighet med de förväntade säsongsbetonade migrationsmönstren, med kraftiga toppar under korta perioder med flera samtidiga landstigningar för stora grupper av människor, vilket ger en snabb ökning av antalet ansökningar om omplacering.
Europeiska rådet har i sina slutsatser 34 konstaterat att situationen är brådskande och manat till snabbare omplacering. Stats- och regeringschefernas uppmaningar måste nu omsättas i beslutsamma åtgärder från de behöriga nationella myndigheterna ute på fältet.
Kommissionen noterar de framsteg och insatser som har gjorts, och som märks genom den ökade omplaceringstakten. De resultat som uppnåtts uppfyller dock ännu inte efterfrågan och omfattningen av den utmaning vi står inför. Kommissionen ansåg i första rapporten om omplacering och vidarebosättning 35 att åtminstone 6 000 omplaceringar bör genomföras varje månad.
Sommarmånaderna kommer att vara av avgörande betydelse för omplaceringen. Grekland har inlett ett förhandsregistreringsprojekt som kommer att påskynda identifieringen och den fullständiga registreringen av personer som ansöker om omplacering.
Grekland bör fortsätta att öka sin handläggningskapacitet för att undvika att skapa förseningar när förhandsregistreringsprojektet har slutförts, så att asylsökande kan lämna in en fullständig ansökan så snabbt som möjligt. Landet bör också inrätta ytterligare omplaceringscentrum och omplacera de som är berättigade till det.
I Italien innebär den kraftiga ökningen av personer som ansöker om omplacering (4 000 eritreaner ska omplaceras) på grund av framgångsrik informationsförmedling och ökade inresor av nationaliteter som är berättigade till omplacering att de italienska myndigheterna snabbt måste förbättra mottagningscentrumen och handläggningskapaciteten. Italien bör också fastställa specifika förfaranden som gör det möjligt att omplacera ensamkommande barn och förbättra deras inkvarteringsförhållanden.
Övriga medlemsstater bör å sin sida utan dröjsmål svara genom att öka antalet utfästelser, noggrant planera omplaceringsöverföringar för de kommande sex månaderna och korta svarstiden för omplaceringsansökningarna (även genom att begränsa extra säkerhetskontroller till endast specifika och motiverade fall). Grekland och Italien kommer också att behöva mer hjälp från medlemsstaterna med att placera ut Easoexperter för att öka registreringen, helst i minst sex månader.
Kommissionen anmodar medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets beslut om omplacering fullt ut och uppmanar alla medlemsstater att engagera sig mer aktivt i omplacering och göra utfästelser och omplacera i enlighet med sin andel. De medlemsstater som ännu inte gjort några utfästelser eller omplacerat någon bör göra detta utan dröjsmål.
Kommissionen kommer att fortsätta att noggrant övervaka och månatligen rapportera om genomförandet av rådets två beslut om omplacering. Kommissionen förbehåller sig rätten att vidta åtgärder mot de medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter.
Samtidigt bör medlemsstaterna fortsätta att förverkliga sina åtaganden om vidarebosättning, inklusive som en del av genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet 36 .
COM(2016) 222 final.
Irreguljära inresor från den 14 maj till den 10 juni – källa: Frontex, enligt Greklands rapport inom ramen för den dagliga rapporten för västra Balkan.
Källa: De grekiska myndigheterna och UNHCR.
Antalet irreguljära inresor i Italien via sjögränserna från den 14 maj till den 10 juni vilka rapporterats via programmet för rapportering av gemensamma insatser (Jora) och samlats in inom ramen för den gemensamma insatsen Triton 2016. Uppgifterna kan komma att ändras i samband med validering.
SN 38/16, 18.3.2016.
Varav 20 personer till Belgien, 38 till Finland, 192 till Frankrike, 41 till Luxemburg, 13 till Malta, 58 till Nederländerna, 148 till Portugal, 84 till Spanien.
Varav 5 personer till Belgien, 6 till Cypern, 32 till Finland, 44 till Frankrike, 2 till Malta, 25 till Nederländerna, 20 till Portugal, 24 till Schweiz, 6 till Slovenien och 22 till Spanien.
Varav 29 personer till Cypern, 8 till Estland, 57 till Finland, 126 till Frankrike, 31 till Irland, 18 till Lettland, 27 till Litauen, 42 till Nederländerna, 61 till Portugal, 52 till Rumänien och 60 till Spanien.
Varav 6 personer till Cypern.
Finland 16 %, Luxemburg 13 %, Malta 31 % och Portugal 13 %.
Bulgarien omplacerar 50 personer från Italien och 50 från Grekland, Estland 20 personer från Grekland, Finland 100 personer från Italien, Frankrike 50 personer från Italien och 400 personer från Grekland, Lettland 55 personer från Grekland, Litauen 10 personer från Italien och 80 personer från Grekland, Luxemburg 20 personer från Italien och 30 från Grekland, Nederländerna 50 personer från Italien och 100 från Grekland, Portugal 400 personer från Grekland, Rumänien 70 personer från Italien och 130 från Grekland, Slovakien 10 personer från Grekland, Spanien 200 personer från Grekland och Tyskland 100 personer från Grekland.
Avser 30 personer som omplaceras från Grekland.
Under den förra rapporteringsperioden hade en formell utfästelse från Rumänien inte beaktats. Å andra sidan rapporterades en utfästelse från Luxemburg för 30 personer, medan den formella utfästelsen för 20 personer gjordes först under den pågående rapporteringsperioden.
Kroatiens formella utfästelse för 20 personer (10 personer från Grekland och 10 från Italien) kommer bara att gälla från och med juli.
Österrike har beviljats ett tillfälligt upphävande av omplaceringen av upp till 30 % av de sökande som tilldelats landet enligt rådets beslut (EU) 2015/1601. Österrike har därigenom fått ett års respit med omplaceringen av 1 065 personer. Österrike omfattas dock av de normala rättsliga skyldigheterna när det gäller omplacering av den resterande andelen, så utfästelser och omplaceringar förväntas ändå av dem.
I början av april upphörde Polen att handlägga 73 omplaceringsansökningar som den grekiska asylmyndigheten sänt till dem på grundval av Polens utfästelse av den 16 december 2015, och fryste därmed i praktiken omplaceringsförfarandet tre och en halv månad efter att utfästelsen gjorts. Detsamma gäller ansökningar från Italien.
Tjeckien och Slovakien har avslagit de flesta omplaceringsansökningar som de tillställts.
De återstående 399 lämnade troligen Grekland när den norra gränsen öppnades.
Finns på: http://tvnewsroom.consilium.europa.eu/video/how-relocation-works-the-experience-of-a-syrian-family .
Schweiz, Litauen, Polen, Tjeckien, Estland, Förenade kungariket, Rumänien och Malta.
Detta är Easos femte ansökningsomgång för experter till stöd för omplacering från Grekland, vilken inleddes den 21 april och som först rapporterades om i tredje rapporten om omlokalisering och vidarebosättning.
Finland, Frankrike, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Sverige och Tyskland.
https://www.easo.europa.eu/news-events/joint-press-release-pre-registration-asylum-seekers-greek-mainland-starting-today.
http://www.media.gov.gr/index.php ,
http://rrse-smi.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=d5f377f7f6f2418b8ebadaae638df2e1.
Dessa tillfälliga akutanläggningar och permanenta anläggningar har inrättats både på Egeiska öarna i mottagningscentrumen och på fastlandet. Den 2 juni 2016 fanns endast 1 108 permanenta inkvarteringsplatser som enbart tar emot personer som ansöker om internationellt skydd och ensamkommande barn.
Kommissionens rekommendation till Republiken Grekland om de särskilda brådskande åtgärder som Grekland ska vidta så att överföringar enligt förordning (EU) nr 604/2013 kan återupptas (C(2016)3805).
Delegeringsavtalet med UNHCR för hyressystemet om 20 000 platser gynnar i första hand asylsökande som är berättigade till omplacering, men kan också gynna personer som ansöker om familjeåterförening i en annan medlemsstat och personer som ansöker om asyl i Grekland, i synnerhet utsatta sökande. De 6 000 platser som ska göras tillgängliga för omplaceringscentrum väntas bli den huvudsakliga inkvarteringen för personer som ska omplaceras.
Omplaceringscentrumen ska finansieras av EU som en del av delegeringsavtalet med UNHCR för hyresinkvarteringssystemet.
Texten är tillgänglig för allmänheten på: http://www.libertaciviliimmigrazione.dlci.interno.gov.it/it/hotspot .
Det här är möjligt vid några centrum, men inte i Castelnuovo di Porto, som inte officiellt har utnämnts till ett omplaceringscentrum men som ett betydande antal personer som ansöker om omplacering passerar före överföringen till en annan medlemsstat.
Detta katastrofbistånd ges utöver de 509 miljoner euro som anslagits till Grekland för perioden 2014–2020 genom de nationella programmen inom ramen för fonderna för inrikes frågor (Amif och fonden för inre frågor), där betydande medel också finns tillgängliga för att stödja genomförandet av asylpolitiken.
Meddelande om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan, COM(2016) 385 final, s. 8. Detta kommer att genomföras med fullt iakttagande av de relevanta protokollen till fördragen i den mån de är tillämpliga för vissa medlemsstater.
Andra lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, COM(2016) 349.
Europeiska rådets slutsatser av den 7 mars 2016, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/07-eu-turkey-meeting-statement.
COM(2016) 165 final.
Andra lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, COM(2016) 349.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.6.2016
COM(2016) 416 final
BILAGA
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
Bilaga 1: Omplaceringar från Grekland per den 14 juni 2016
Medlemsstat |
Formell utfästelse 1 |
Faktiskt omplacerade |
Åtaganden som föreskrivs i rådsbesluten |
Österrike 2 |
1 491 |
||
Belgien |
200 |
20 |
2 415 |
Bulgarien |
210 |
4 |
831 |
Kroatien |
10 |
594 |
|
Cypern |
65 |
6 |
181 |
Tjeckien |
30 |
4 |
1 655 |
Estland |
78 |
19 |
204 |
Finland |
440 |
149 |
1 299 |
Frankrike |
1 770 |
554 |
12 599 |
Tyskland |
140 |
37 |
17 209 |
Ungern |
988 |
||
Island |
|||
Irland |
80 |
10 |
240 |
Lettland |
126 |
21 |
295 |
Liechtenstein |
|||
Litauen |
300 |
6 |
420 |
Luxemburg |
100 |
71 |
309 |
Malta |
24 |
24 |
78 |
Nederländerna |
350 |
200 |
3 797 |
Norge |
|||
Polen |
65 |
4 321 |
|
Portugal |
730 |
237 |
1 778 |
Rumänien |
515 |
29 |
2 572 |
Slovakien |
10 |
652 |
|
Slovenien |
60 |
28 |
349 |
Spanien |
350 |
84 |
6 647 |
Sverige 3 |
2 378 |
||
Schweiz |
30 |
||
TOTALT |
5 683 |
1 503 |
63 302 |
Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.
Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.
Kommissionens förslag om att under ett år fullständigt upphäva Sveriges förpliktelser enligt omplaceringsbesluten (COM(2015) 677 final). Förslaget diskuteras fortfarande av rådet och Europaparlamentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.6.2016
COM(2016) 416 final
BILAGA
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
Bilaga 2: Omplaceringar från Italien per den 14 juni 2016
Medlemsstat |
Formell utfästelse 1 |
Faktiskt omplacerade |
Åtaganden som föreskrivs i rådsbesluten |
Österrike 2 |
462 |
||
Belgien |
30 |
29 |
1 397 |
Bulgarien |
140 |
471 |
|
Kroatien |
10 |
374 |
|
Cypern |
15 |
6 |
139 |
Tjeckien |
20 |
1 036 |
|
Estland |
8 |
125 |
|
Finland |
280 |
180 |
779 |
Frankrike |
250 |
181 |
7 115 |
Tyskland |
10 |
20 |
10 327 |
Ungern |
306 |
||
Island |
|||
Irland |
20 |
360 |
|
Lettland |
30 |
2 |
186 |
Liechtenstein |
|||
Litauen |
40 |
251 |
|
Luxemburg |
20 |
248 |
|
Malta |
17 |
17 |
53 |
Nederländerna |
125 |
75 |
2 150 |
Norge |
|||
Polen |
35 |
1 861 |
|
Portugal |
388 |
142 |
1 173 |
Rumänien |
470 |
6 |
1 608 |
Slovakien |
250 |
||
Slovenien |
10 |
6 |
218 |
Spanien |
50 |
40 |
2 676 |
Sverige 3 |
50 |
39 |
1 388 |
Schweiz |
30 |
34 |
|
TOTALT |
2 048 |
777 |
34 953 |
Inlämnad via DubliNet enligt artikel 5.2 i rådets beslut.
Rådets genomförandebeslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 om tillfälligt upphävande av omplaceringen av 30 % av sökande som tilldelats Österrike enligt beslut (EU) 2015/1601 om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland.
Kommissionens förslag om att under ett år fullständigt upphäva Sveriges förpliktelser enligt omplaceringsbesluten (COM(2015) 677 final). Förslaget diskuteras fortfarande av rådet och Europaparlamentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.6.2016
COM(2016) 416 final
BILAGA
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjärde rapporten om omplacering och vidarebosättning
Bilaga 3: Vidarebosättning – lägesrapport av den 10 juni 2016, enligt slutsatserna av den 20 juli 2015
och enligt ”1:1-systemet” med Turkiet (tillämpas sedan den 4 april 2016)
Medlemsstat /
|
Utfästelser enligt systemet av den 20 juli 2015 |
Totalt antal vidarebosatta personer enligt systemet av den 20 juli 2015 och 1:1-systemet med Turkiet |
Tredjeland från vilket vidarebosättningen ägt rum |
Österrike |
1 900 |
1 453 1 |
Libanon: 837, Jordanien: 442, Turkiet: 173, Irak: 1 |
Belgien |
1 100 |
327 |
Libanon: 319, Jordanien: 4, Turkiet: 4 |
Bulgarien |
50 |
0 |
|
Kroatien |
150 |
0 |
|
Cypern |
69 |
0 |
|
Tjeckien |
400 |
52 |
Libanon: 32, Jordanien: 20 |
Danmark |
1 000 |
481 |
Libanon, Uganda |
Estland |
20 |
0 |
|
Finland |
293 2 |
167 3 |
Libanon: 140, Egypten: 24, Irak: 3,
|
Frankrike |
2 375 4 |
221 5 |
Libanon: 156, Jordanien: 65 |
Tyskland |
1 600 |
157 |
Turkiet: 157 enligt 1:1-systemet |
Grekland |
354 |
0 |
|
Ungern |
0 |
0 |
|
Island |
50 |
48 |
Libanon |
Irland |
520 |
273 |
Libanon |
Italien |
1 989 |
277 |
Libanon: 267, Turkiet: 10 enligt 1:1-systemet |
Lettland |
50 |
0 |
|
Liechtenstein |
20 |
20 |
Turkiet |
Litauen |
70 |
5 |
Turkiet: 5 enligt 1:1-systemet |
Luxemburg |
30 |
0 6 |
Turkiet: 27 enligt 1:1-systemet, utanför systemet av den 20 juli |
Malta |
14 |
0 |
|
Nederländerna |
1 000 |
362 |
Libanon: 219, Jordanien: 7, Turkiet: 57 (varav 52 enligt 1:1-systemet), Marocko: 1, Etiopien: 8, Kenya: 70 |
Norge |
3 500 |
797 |
Libanon |
Polen |
900 |
0 |
|
Portugal |
191 |
7 7 |
Turkiet: 7 enligt 1:1-systemet |
Rumänien |
80 |
0 |
|
Slovakien |
100 8 |
0 |
|
Slovenien |
20 |
0 |
|
Spanien |
1 449 |
0 |
|
Sverige |
491 |
242 9 |
Libanon: 1, Jordanien: 1, Turkiet: 242 enligt 1:1-systemet |
Schweiz |
519 |
519 |
Libanon: 431 Syrien: 88 |
Förenade kungariket |
2 200 |
1 864 10 |
Jordanien, Libanon, Turkiet, Egypten, Irak och andra länder på grundval av humanitära behov. |
TOTALT |
22 504 |
7 272
|
Totalt 511 personer vidarebosattes från Turkiet enligt 1:1-systemet, varav 473 enligt systemet av den 20 juli 2015. |
Denna siffra omfattar fall av familjeåterförening och vidarebosättning inom ramen för Österrikes humanitära mottagandeprogram.
Denna siffra ingår i Finlands nationella kvot för 2016 på 750 vidarebosatta personer.
Denna siffra omfattar inte 11 syrier som vidarebosatts från Turkiet enligt 1:1-systemet, vilket gjordes inom ramen för Finlands nationella program.
Denna siffra är utöver Frankrikes nationella kvot och tidigare åtaganden.
Denna siffra är utöver de som vidarebosatts enligt Frankrikes tidigare nationella system och åtaganden för vidarebosättning under samma period. Dessutom beviljade Frankrike 81 viseringar till utsatta syriska flyktingar från Turkiet inom ramen för det nationella systemet för viseringar och asyl i april 2016.
Ingen vidarebosättning ägde ännu rum enligt slutsatserna av den 20 juli 2015, men 46 syrier vidarebosattes till Luxemburg från Turkiet under 2015 inom ramen för det nationella vidarebosättningsprogrammet.
Portugal vidarebosatte 27 syrier från Egypten under 2015 inom ramen för sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.
Slovakien har vidarebosatt 149 syrier, utanför systemet av den 20 juli 2015.
Sverige vidarebosatte 1 900 personer under 2015 inom ramen för sitt nationella program, utanför systemet av den 20 juli 2015.
Enligt det nuvarande brittiska nationella programmet för vidarebosättning under 2015.