MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

En av den nya kommissionens viktigaste prioriteringar är ”en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar”. I sitt arbetsprogram för 2015 förband sig kommissionen att vidta åtgärder för att främja integration och anställningsbarhet på arbetsmarknaden, t.ex. genom åtgärder för att stödja medlemsstaternas insatser för att få ungdomar i arbete. Det aktuella förslaget om sysselsättningsinitiativet för unga är ett sätt att så snart som möjligt få igång denna prioritering.

Sysselsättningsinitiativet för unga (sysselsättningsinitiativet) antogs efter en högpolitisk uppmaning från Europeiska rådet i februari 2013 för att hantera den hittills oöverträffade ungdomsarbetslösheten i vissa regioner i Europeiska unionen (EU) som står inför en särskilt svår situation. Både i rådets slutsatser från februari 2013 och dess följande slutsatser framhölls än en gång att högsta prioritet bör ges åt öka ungdomssysselsättningen. Europeiska rådet begärde att EU:s budget skulle tas i anspråk för att stödja medlemsstaternas insatser för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten. Syftet med sysselsättningsinitiativet är att rikta ytterligare finansiering till de regioner som drabbats hårdast av ungdomsarbetslösheten för att öka ungdomssysselsättningen. Detta ska bland annat ske genom att rådets rekommendation om inrättande av ungdomsgarantin genomförs. Stöd genom sysselsättningsinitiativet kan endast riktas direkt till ungdomar som varken arbetar eller studerar och, till skillnad från Europeiska socialfonden, kan den inte stödja system och strukturer. Sysselsättningsinitiativet är integrerat i programplaneringen för Europeiska socialfonden och programgenomförandet kan ske i form av ett särskilt operativt program, ett särskilt prioriterat område i ett operativt program eller en del av ett eller flera prioriterade områden.

Eftersom det är brådskande att ta itu med ungdomsarbetslösheten föreslog kommissionen särskilda bestämmelser så att de sammanlagda medel som anslagits till sysselsättningsinitiativet kan tas i anspråk (tidigareläggande) under de första två åren av programperioden 2014–2020, i syfte att möjliggöra en snar och bred mobilisering av åtgärder riktade till ungdomar som ska ge omedelbara resultat. Insatser inom ramen för sysselsättningsinitiativet måste därför i princip genomföras före utgången av 2018 och inte 2023, vilket är fallet för andra insatser som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, bland andra Europeiska socialfonden. Dessutom beslutade man att utgifter inom ramen för sysselsättningsinitiativet är stödberättigande från och med den 1 september 2013 och att ingen nationell samfinansiering krävs för det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet. Det finns även andra bestämmelser i regelverket för 2014–2020 för att påskynda genomförandet av sysselsättningsinitiativet. 

Den kortare genomförandeperioden för sysselsättningsinitiativet innebär att det är av avgörande betydelse med ett genomförande på fältet under de första åren för att sysselsättningsinitiativet ska lyckas ta itu med de problem som sju miljoner unga européer som är arbetslösa och inte deltar i utbildning står inför. Eventuella ytterligare förseningar i genomförandet av sysselsättningsinitiativet kan äventyra processen och medlemsstaternas åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Men ett år efter antagandet av ESF-förordningen och sysselsättningsinitiativet är resultaten inte i nivå med de ursprungliga förväntningarna. Tidigareläggning av åtaganden i sysselsättningsinitiativet och de andra särskilda åtgärderna i initiativet har inte lett till den snabba mobilisering av medel från initiativet som man hade väntat sig. Bland de huvudsakliga skäl som anges är den pågående förhandlingsprocessen för de relevanta operativa programmen och genomförandet i medlemsstaterna. Andra skäl är den begränsade kapaciteten hos myndigheterna att utlysa ansökningsomgångar för projekt och att behandla ansökningar skyndsamt samt bristen på tillräcklig förfinansiering för att inleda nödvändiga åtgärder. Den senare frågan har tagits upp på politisk nivå av medlemsstaterna. Flera av dem har på olika nivåer, t.ex. vid möten i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor - EPSCO) och vid bilaterala möten med kommissionen, rapporterat att bristen på tillräckliga medel för att betala ut förskott till förmånstagarna försvårar igångsättandet av verksamhet. Europaparlamentet å sin sida har uttryckt oro över det långsamma införandet av sysselsättningsinitiativet. Situationen är särskilt akut i medlemsstaterna med den högsta ungdomsarbetslösheten, eftersom de också står inför mer budgetnedskärningar och brist på finansiering.

Kommissionen har redan antagit 28 av de 34 operativa programmen för genomförande av sysselsättningsinitiativet och har avslutat förhandlingarna om ytterligare fyra av dessa program som håller på att antas. Dessutom antog rådet under 2014 flera landsspecifika rekommendationer där man uppmanade medlemsstaterna att öka sina insatser för att sänka ungdomsarbetslösheten. Den administrativa kapaciteten och förfaranden för programgenomförande för innevarande period tillhandahålls av medlemsstaterna och kommissionen har stött denna process genom tekniska riktlinjer. I fråga om omedelbara åtgärder från kommissionens sida om förfinansiering, syftar föreliggande förslag till att svara på den fråga som tagits upp av medlemsstaterna.

De nuvarande inledande förskott som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser har visat sig vara otillräckliga både för att råda bot på finansieringsbehovet och – med tanke på det politiska åtagande som följer av sysselsättningsinitiativet – för att stödja åtgärderna för att tillhandahålla en omedelbar och snabb reaktion på den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten i EU. Det nuvarande inledande förskott som betalas omedelbart efter antagandet av ett operativt program uppgår till 1 % av unionens bidrag till det operativa programmet (eller 1,5 % för medlemsstater som får ekonomiskt bistånd). Dessutom kan mellanliggande betalningar till medlemsstaten endast göras på grundval av utgifter som stödmottagarna haft och betalat och som har intygats av medlemsstaten. Mellanliggande betalningar ska användas för att ersätta stödmottagarna för utgifter. Därför är de mellanliggande betalningarna otillräckliga för att göra förskottsbetalningar till stödmottagare.

Denna situation, tillsammans med det faktum att en allt större andel ungdomar riskerar fattigdom eller social utslagning, kräver att kompletterande åtgärder vidtas för att hantera särdragen i sysselsättningsinitiativet. Tidigareläggningen av resurser till sysselsättningsinitiativet bör understödjas genom mekanismer som gör att åtgärder under programperiodens första år kan finansieras så snart som möjligt. I synnerhet är det nödvändigt att se till att det inledande förskottet betalas ut till operativa program som genomför sysselsättningsinitiativet är tillräckligt omfattande för att finansiera utbetalningarna till mottagarna för att inleda och genomföra insatser. I motsats till andra program med delad förvaltning får sysselsättningsinitiativet stöd via ett särskilt anslag som helt och hållet finansieras genom EU:s budget. Det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet är alltså den enda finansiering genom delad förvaltning som omfattas av undantaget från kravet på nationell samfinansiering. Genom det nuvarande förslaget ökas det inledande förskott som ställs till förfogande från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet under 2015 till cirka en miljard euro. Det aktuella förslaget ändrar varken det inledande förskottet som betalas från ESF till operativa program som genomför sysselsättningsinitiativet eller den inledande förfinansiering som ska betalas under 2016 från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet. Dessutom påverkar det inte det inledande förskott som betalas ut till andra program som samfinansieras genom andra europeiska struktur- och investeringsfonder.

Denna ökning av det inledande förskottet från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet som betalas till operativa program som stöds genom sysselsättningsinitiativet (oavsett form av programplaneringen) anses vara tillfredsställande och helt i linje med de särskilda bestämmelser som gäller för sysselsättningsinitiativet. Detta förslag avser vidare att anpassa förfinansieringen av sysselsättningsinitiativet till den som gäller för sammanhållningsprogrammen och på så sätt möjliggöra samma nivå av förfinansiering för sysselsättningsinitiativet som normalt sett gäller för andra program. I detta avseende syftar förslaget till att säkerställa likabehandling av sysselsättningsinitiativet och sammanhållningsfonder.

Dessutom bör det inledande förskottet endast användas av medlemsstaterna för utbetalningar till stödmottagare i samband med genomförandet av det program som stöds av sysselsättningsinitiativet, i enlighet med artikel 81.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser och göras tillgänglig för det ansvariga organet utan dröjsmål. För att se till att den ytterligare förfinansieringen leder till omedelbart genomförande av sysselsättningsinitiativet, fastställs i detta förslag att i fråga om dessa operativa program ska ytterligare förhandsfinansiering återbetalas till kommissionen om den 12 månader efter ikraftträdandet av denna förordning inte har tagit emot ansökningar om mellanliggande betalning i vilka unionens bidrag från sysselsättningsinitiativet uppgår till minst 50 % av den ytterligare förhandsfinansieringen.

Detta förslag är förenligt med Europeiska unionens politiska åtagande att ge omedelbart stöd till integrering av unga människor på arbetsmarknaden.

Sist men inte minst kommer detta förslag att öka förhandsfinansieringen till medlemsstaterna inte att ändra den redan överenskomna globala finansiella profilen för nationella anslag, eftersom det endast innebär att de anslag som redan har säkrats i EU:s budget för sysselsättningsinitiativet skjuts fram. Det föreliggande förslaget ökar därför flexibiliteten för medlemsstaterna när det gäller att få tillgång till denna finansiering och mobilisera den mer grundligt, vilket skulle underlätta dess genomförande och på så sätt att använda den för att inleda åtgärder som direkt gynnar integrationen av europeiska ungdomar på arbetsmarknaden, särskilt genom att tillhandahålla jobb, lärlingsutbildning och praktikplatser.  

Om detta förslag inte antas kommer genomförandet av sysselsättningsinitiativet fortsätta att bli kraftigt försenat, vilket står i kontrast mot Europeiska rådets uppmaning om omedelbara åtgärder. Till följd av bristen på tillgängliga medel skulle avgörande och välbehövliga politiska åtgärder för integration av ungdomar på arbetsmarknaden hämmas kraftigt.

I detta sammanhang finns det ett akut behov av att öka de medel som görs tillgängliga i början av programperioden för insatser som stöds genom sysselsättningsinitiativet. Det är därför nödvändigt att höja det inledande förskottet från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för att påskynda genomförandet av det. Den föreslagna förfinansieringsnivån ger högsta möjliga effekt utan att överskrida den tillgängliga budgeten för sysselsättningsinitiativet.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Det har inte skett något samråd med externa berörda parter.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Det föreslås att man inför ytterligare en bestämmelse i artikel 22a i förordning (EU) nr 1304/2013 om ytterligare inledande förskott för operativa program som stöds av sysselsättningsinitiativet.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna ändringen innebär inga förändringar av de årliga taken för åtaganden och betalningar i den fleråriga budgetramen enligt bilaga I till förordning (EU) nr 1311/2013. Förslaget är budgetneutralt under programperioden 2014–2020.

Den årliga fördelningen av åtagandebemyndiganden för sysselsättningsinitiativet förblir oförändrad.

Det ökade behovet av betalningsbemyndiganden för det inledande förskottet för sysselsättningsinitiativet under 2015 kommer att fullt ut täckas av anslag från budgeten för 2015 för särskilda anslag för sysselsättningsinitiativet. Den föreslagna ändringen bör inte utlösa en potentiell ackumulering av obetalda fordringar från perioden 2014–2020.

 

2015/0026 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden, vad gäller en ökning av det inledande förskottet till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 164,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[1],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[2],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Mot bakgrund av den höga och ihållande ungdomsarbetslösheten i unionen inrättades ett sysselsättningsinitiativ för unga för att ge stöd till unga som varken arbetar eller studerar i de hårdast drabbade regionerna. För att få ett snabbt svar i kampen mot ungdomsarbetslösheten fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013[3] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013[4] bestämmelser för att möjliggöra ett snabbare utnyttjande av medel som anslagits till sysselsättningsinitiativet för unga, bland annat anslag av alla resurser under de första två åren av programperioden, möjligheten att anta operativa program för sysselsättningsinitiativet för unga innan partnerskapsavtalet överlämnas till kommissionen och fastställa stödberättigande för utgifter som uppkommit i samband med insatser inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga från och med den 1 september 2013.

(2)       De budgetbegränsningar som medlemsstaterna står inför och bristen på tillgänglig finansiering under den inledande etappen av programperioden har orsakat betydande förseningar av genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga. I förordning (EU) nr 1303/2013 fastställs de nivåer för det inledande förskottet som ska betalas för att säkerställa att medlemsstaterna har tillräckliga medel för att ge stödmottagarna stöd från början av genomförandet av de operativa programmen. I fråga om sysselsättningsinitiativet för unga har dessa belopp bedömts vara otillräckliga för att åstadkomma nödvändiga betalningar till stödmottagare för genomförandet av insatserna. 

(3)       För att kunna hantera de budgetbegränsningar medlemsstaterna står inför i början av programperioden och, med hänsyn till det brådskande behovet av att ta itu med ungdomsarbetslösheten och den specifika karaktären hos sysselsättningsinitiativet för unga, är det lämpligt att fastställa bestämmelser för att komplettera förordning (EU) nr 1303/2013 för att öka det inledande förskott som betalas till operativa program som får stöd genom sysselsättningsinitiativet för unga under 2015. För att säkerställa att medlemsstaterna har tillräckliga medel för att utföra betalningar till stödmottagare som ansvarar för genomförandet av insatser mot ungdomsarbetslösheten, bör ett ytterligare inledande förskott från det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga betalas under 2015 för operativa program som stöds genom det initiativet, för att komplettera den förfinansiering som betalas ut i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013. 

(4)       För att säkerställa att det ytterligare inledande förskottsbeloppet används för ett omedelbart genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga bör det föreskrivas att detta belopp ska betalas tillbaka till kommissionen, om unionens bidrag från sysselsättningsinitiativet för unga inte når upp till en tillräcklig nivå i ansökningar om mellanliggande betalning som lämnats in till kommissionen 12 månader efter ikraftträdandet av denna förordning.

(5)       För att man så snart som möjligt ska kunna genomföra de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(6)       Förordning (EU) nr 1304/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I förordning (EU) nr 1304/2013 ska följande artikel föras in som artikel 22a:

”Artikel 22a

Utbetalning av ytterligare förhandsfinansiering till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för ungdomar

1.           Utöver det inledande förskott som betalats ut i enlighet med artikel 134.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 ska ett inledande förskott från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga betalas ut under 2015 för alla operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga, oavsett form av programplanering i enlighet med artikel 18, i syfte att öka det inledande förskottet från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga till 30 %.

2.           För beräkningen av den ytterligare förfinansiering som ska betalas enligt punkt 1 ska de belopp som betalas från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga till det operativa programmet i enlighet med artikel 134.1 b i förordning (EU) nr 1303/2013 dras av.

3.           Om medlemsstaterna 12 månader efter ikraftträdandet av denna förordning inte lämnat in ansökningar om mellanliggande betalning i vilka unionens bidrag från sysselsättningsinitiativet för unga är minst 50 % av den ytterligare förhandsfinansieringen ska de till kommissionen återbetala den totala förfinansiering som betalat ut i enlighet med punkt 1. Bidraget från det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga till det berörda operativa programmet ska inte påverkas av en sådan återbetalning.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                                              På rådets vägnar

Ordförande                                                                             Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden, vad gäller en ökning av det inledande förskottet till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[5]

4 Sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

040264 Sysselsättningsinitiativet för unga

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨Ny åtgärd

¨Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[6]

xBefintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Ej tillämpligt

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr…

Ej tillämpligt

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Ej tillämpligt

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ej tillämpligt

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Ej tillämpligt

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Ej tillämpligt

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Ej tillämpligt

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Ej tillämpligt

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Ej tillämpligt

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– xFörslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2015 till den 31 december 2023.

– x Budgetpåverkan under 2015

¨Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[7]

¨Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– ¨genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– ¨via genomförandeorgan

xDelad förvaltning med medlemsstaterna

¨Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨tredjeländer eller organ som de har utsett

– ¨internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden

– ¨ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨offentligrättsliga organ

– ¨privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– ¨personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Ej tillämpligt

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats:

Ej tillämpligt

2.2.2.     Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

Ej tillämpligt

2.2.3.     Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ej tillämpligt

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Ej tillämpligt

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer […][Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff[8]. || från Efta-länder[9] || från kandidat-länder[10] || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

1 Smart tillväxt för alla || 04.0264 [Sysselsättningsinitiativet för unga] || Differentierade || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer […][Beteckning…...….] || Diff./ Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

|| […][XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

Den föreslagna ändringen innebär inte några förändringar i den fleråriga budgetramen årliga taken för åtaganden och betalningar enligt bilaga I till förordning (EU) nr 1311/2013.

Den årliga fördelningen av åtagandebemyndiganden för sysselsättningsinitiativet för unga förblir oförändrad.

Det ökade behovet av betalningsbemyndiganden för det inledande förskottet för sysselsättningsinitiativet för unga under 2015 kommer att omfattas av anslag i avdelning 4 (sysselsättning, socialpolitik och inkludering) i 2015 års budget för ESF och sysselsättningsinitiativet för unga.

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer 1 || Smart tillväxt för alla

GD: EMPL || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018[11] || 2019 || 2020 || TOTALT

ŸDriftsanslag || || || || || || || ||

04.0264 [Sysselsättningsinitiativet för unga] || Åtaganden || (1) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || (2) || 0 || 930 000 || 0 || 0 || -930 000 || 0 || 0 || 0

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[12] || || || || || || || ||

Ej tillämpligt || || (3) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD EMPL || Åtaganden || =1+1a +3 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || =2+2a +3 || 0 || 930 000 || 0 || 0 || - 930 000 || 0 || 0 || 0

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || (5) || 0 || 930 000 || 0 || 0 || - 930 000 || 0 || 0 || 0

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Betalningar || =5+ 6 || 0 || 930 000 || 0 || 0 || - 930 000 || 0 || 0 || 0

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n Ej tillämpligt || År n n+1 || År n n+2 || År n n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

GD: <…….> ||

ŸPersonalresurser || || || || || || || ||

ŸÖvriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

GD <….> TOTALT || Anslag || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || || || || || || || ||

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n n[13] || År n n+1 || År n n+2 || År n n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– xFörslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RESULTAT

Typ[14] || Genomsnittliga kostnader || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Nej || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1[15]… || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– xFörslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– ¨Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n [16] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Utanför RUBRIK 5[17] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || ||

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– xFörslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– ¨Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

ŸTjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) || ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || || || || || || ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter) heltidsekvivalenter[18] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy [19] || Vid huvudkontoret || || || || || || ||

vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– xFörslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

[...]

– ¨Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

[...]

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– xFörslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨Påverkan på egna medel

– ¨Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[20]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[...]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[...]

[1]               EUT C , , s. .

[2]               EUT C , , s. .

[3]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,     EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

[4]               Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.

[5]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland ABB: med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[6]               I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[7]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[8]               Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[9]               Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[10]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[11]             I enlighet med artikel 136 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska förhandsfinansieringen motiveras med de utgifter för sysselsättningsinitiativet för unga som deklarerats fram till den 31 december 2018.

[12]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[13]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[14]             Resultaten är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex.: Antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[15]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[16]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[17]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[18]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[19]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[20]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.