EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015IP0299

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 9 september 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea-Bissau (11667/2012 – C8-0278/2014 – 2012/0134(NLE) – 2015/2119(INI))

OJ C 316, 22.9.2017, p. 114–117 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/114


P8_TA(2015)0299

Partnerskapsavtal om fiske med Guinea-Bissau: fiskemöjligheter och ekonomisk ersättning (resolution)

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 9 september 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Guinea-Bissau (11667/2012 – C8-0278/2014 – 2012/0134(NLE) – 2015/2119(INI))

(2017/C 316/10)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av utkastet till rådets beslut (11667/2012),

med beaktande av förslaget till protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska Unionen och Republiken Guinea-Bissau (11671/2012),

med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0278/2014),

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2012 om EU:s rapport om en konsekvent politik för utveckling 2011 (1),

med beaktande av rapporten om en efterhandsbedömning av protokollet för tillämpning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska Unionen och Republiken Guinea-Bissau (ramavtal FISH/2006/20, särskild konvention nr 27, september 2010),

med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den .9 september 2015 (2) om utkastet till rådets beslut,

med beaktande av artikel 99.1 andra stycket i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0236/2015), och av följande skäl:

A.

Protokollets allmänna mål är att stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Republiken Guinea-Bissau på fiskeriområdet till fördel för båda parter, genom att skapa ett partnerskap som gör det möjligt dels att utveckla en hållbar fiskeripolitik och ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i landets exklusiva ekonomiska zon, dels att erhålla en lämplig del av det tillgängliga överskottet av fiskeresurserna, som motsvarar EU-flottans intressen.

B.

Europeiska unionen bör göra allt den kan för att se till att de avtal om hållbart fiske som ingås med tredjeländer gagnar både EU och berörda tredjeländer, även deras lokalbefolkning och fiskerinäring.

C.

Det första fiskeavtalet mellan EEG och Guinea-Bissau slöts 1980. Från detta datum och fram till den 15 juni 2012 hade flottorna i EEG:s/EU:s medlemsstater tillträde till fiskemöjligheterna i detta lands vatten, genom de på varandra följande protokoll för tillämpning av avtalet som var i kraft.

D.

De fiskemöjligheter som beviljas EU:s flotta enligt protokollet är följande: 3 700 BRT (bruttoregisterton) för frystrålare (räkor) och 3 500 BRT för frystrålare (fisk och bläckfisk), 28 notfartyg och långrevsfartyg för tonfiskfiske med frysanläggning samt 12 spöfiskefartyg för tonfiskfiske. Fiskeavtalet mellan EU och Guinea-Bissau är mycket viktigt eftersom det är ett av EU:s få fiskeavtal som medger tillträde till blandfiske.

E.

De belopp som enligt avtalet överförs till Guinea-Bissau, särskilt i form av ersättning för tillträdet till resurser, utgör en viktig del av landets budget. Tidigare har å andra sidan de överföringar som gjorts inom ramen för det sektoriella samarbetet ställts in på grund av att landet haft vissa problem att utnyttja stödet.

F.

Bristerna i Guinea-Bissau i fråga om socioekonomisk utveckling i allmänhet och inom fiskerinäringen i synnerhet är många, bland annat på så viktiga områden som yrkesutbildningen, sektorns struktur eller erkännandet av kvinnornas roll i näringen.

G.

Hittills har det sektoriella samarbetet inte gett tillfredsställande resultat allmänt sett. Det har emellertid märkts förbättringar när det gäller uppföljning, kontroll och övervakning av fiskeverksamheten, kapaciteten att genomföra hygieninspektioner samt Guinea-Bissaus deltagande i regionala fiskeriorganisationer. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar i fråga om att se till att avtalet i större utsträckning bidrar till öppenhet och ansvarsskyldighet inom det sektoriella samarbetet och främjar en hållbar utveckling av landets fiskerisektor och andra närliggande näringar och verksamheter, så att en större andel av det mervärde som utnyttjandet av landets naturresurser skapar stannar i landet.

H.

De industriella fartygsägarna omlastar eller landar sin fångst utanför landet (t.ex. i Dakar eller på Kanarieöarna), vilket bidrar till att den ekonomiska vinst som genereras av det industriella fisket är mycket liten och begränsad till skapandet av ett fåtal arbetstillfällen (148 lokala besättningsmän enligt det föregående protokollet). 2010 var endast en anläggning för fiskberedning i drift i landet.

I.

Trots att det har skett vissa framsteg den senaste tiden har handeln med fiskeriprodukter med EU hindrats till följd av att landet inte har klarat av att följa EU:s hygienkrav.

J.

IUU-fisket (olagligt, orapporterat och oreglerat fiske) i Guinea-Bissaus vatten är ett gammalt problem. 2008 och 2009 upptäckte de nationella myndigheterna 58 fartyg som bröt mot reglerna. Av dessa fiskade elva utan tillstånd och sju i förbjudna områden. Trots att vissa framsteg gjorts och att Guinea-Bissau uppenbarligen har vissa möjligheter att kontrollera fisket – bland annat observatörer och snabbgående patrullbåtar – kvarstår det brister i systemet för övervakning och kontroll av fisket i Guinea-Bissaus territorialvatten.

K.

Bristerna vad gäller kunskapen om avtalets påverkan på det marina ekosystemet och vad gäller säkerställandet av att tillträdet är begränsat till de överskottsbestånd som inte kan fiskas av de lokala flottorna, liksom problemen till följd av avsaknaden av aktuella biologiska uppgifter (särskilt efter det att EU:s flottor lämnat landet 2012), ger upphov till oro och bör åtgärdas snarast möjligt.

L.

Parlamentet bör omedelbart få ta del av all information, i alla skeden, om de förfaranden som avser det nya protokollet eller dess förnyelse.

1.

Europaparlamentet anser att avtalet är mycket viktigt för såväl Guinea-Bissau som för de EU-flottor som fiskar i detta lands vatten. Parlamentet anser emellertid att de resultat som hittills uppnåtts inom det sektoriella samarbetet är otillfredsställande, och uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder, bland annat införande av mekanismer för ökad öppenhet, ansvarsskyldighet och förmånstagares delaktighet, särskilt fiskesamhällen som bedriver småskaligt, icke-industriellt fiske, och, vid behov, en eventuell översyn och en förstärkning av den del av avtalet som avser sektorsstöd, liksom skapandet av nya och bättre förutsättningar för att förbättra utnyttjandet av detta stöd, för att garantera att man inte fortsätter i samma hjulspår som under de senaste årtiondena.

2.

Europaparlamentet betonar att avtalet måste främja en mer genuint hållbar utveckling av Guinea-Bissaus fiskerisektor och andra närliggande näringar och verksamheter, särskilt det småskaliga fisket, som bidrar stort till livsmedelstryggheten och de lokala försörjningsmöjligheterna, och att det mervärde som stannar i landet som ett resultat av utnyttjandet av landets naturresurser måste öka. Parlamentet konstaterar att det har skett en positiv utveckling de senaste åren, men anser att det behövs kraftfulla och ihållande insatser för att man ska uppnå märkbara resultat. Följande områden bör stödjas, inte minst med tekniskt bistånd: stärkande av den institutionella kapaciteten, utbildning av yrkesverksamma inom fisket, partnerskap med det icke-industriella, småskaliga fisket samt större inriktning på jämställdhet genom ett erkännande och stärkande av kvinnornas roll (distribution och försäljning av fisk, konservering, första beredning osv.).

3.

Europaparlamentet anser att de möjligheter för lokala sjömän att få anställning ombord på EU-fartyg som föreskrivs i protokollet bör utnyttjas till fullo.

4.

Europaparlamentet anser att åtgärderna för att förhindra olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fisket) i Guinea-Bissaus exklusiva ekonomiska zon bör stärkas, bland annat genom förbättrade övervaknings-, kontroll- och inspektionsinsatser med hjälp av utbredd användning av satellitbaserade kontrollsystem för fartyg, loggböcker, inspektörer och genomförandet av regionala fiskeriorganisationers beslut.

5.

Europaparlamentet insisterar på att det behövs en bättre koppling mellan det sektoriella stöd som ges inom ramen för fiskeavtalet och de instrument som är tillgängliga inom utvecklingssamarbetet, särskilt Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

6.

Trots de insatser som har gjorts uppmanar Europaparlamentet kommissionen att fortsätta att hjälpa Guinea-Bissaus myndigheter att förbättra systemet för övervakning och kontroll av fisket i landets territorialvatten, för att på detta sätt stärka bekämpningsåtgärderna mot IUU-fisket.

7.

Europaparlamentet betonar att avtalet innehåller en icke-diskrimineringsklausul. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att innehållet i de fiskeavtal som Guinea-Bissau ingått med tredjeländer har offentliggjorts inom ramen för förhandlingarna och kan konsulteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nära håll följa utvecklingen av dessa avtal och fiskeverksamheten i Guinea-Bissaus vatten.

8.

Europaparlamentet anser att det krävs fler och mer tillförlitliga uppgifter om alla fångster (målarter och bifångster) och mer allmänt om fiskeresursernas tillstånd och bevarande för att man bättre ska kunna mäta avtalets påverkan på det marina ekosystemet och på fiskesamhällena. Guinea-Bissau måste också få hjälp med att utveckla sin kapacitet att inhämta sådana uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att få till stånd en mer regelbunden och insynsvänlig verksamhet i de organ som övervakar tillämpningen av avtalet, särskilt den gemensamma vetenskapliga kommittén.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet protokollen och slutsatserna från de möten som hållits i den gemensamma kommitté som avses i artikel 9 i avtalet, det fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 3 i det nya protokollet och de tillhörande årliga utvärderingarna samt protokollen och slutsatserna från de möten som avses i artikel 4 i det nya protokollet. Kommissionen uppmanas också att göra det lättare för parlamentets företrädare att delta som observatörer i den gemensamma kommitténs möten och att främja deltagandet av Guinea-Bissaus fiskesamhällen. Parlamentet begär att kommissionen under det nya protokollets sista giltighetsår och innan förhandlingar om att förnya det inleds förelägger parlamentet och rådet en fullständig rapport om dess tillämpning, utan onödiga begränsningar när det gäller åtkomsten till detta dokument.

10.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att det i det fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 3 i protokollet fastställs mål som leder till en faktisk utveckling av det lokala fisket, särskilt av det småskaliga fisket och av den lokala fiskberedningsindustrin, bland annat genom fler landningar i Guinea-Bissau, liksom av annan ekonomisk verksamhet och andra partnerskap inom fiskerisektorn.

11.

Europaparlamentet anser att den gemensamma kommitté som avses i partnerskapsavtalet bör se till att integriteten i alla de mekanismer som föreskrivs i protokollet är höjd över allt tvivel, med tanke på korruptionsproblemet.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom ramen för sina respektive befogenheter omedelbart och fullständigt informera parlamentet i alla skeden av de förfaranden som avser det nya protokollet och dess förnyelse, i enlighet med artikel 13.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

13.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Guinea-Bissau.


(1)  EUT C 72 E, 11.3.2014, s. 21.

(2)  Antagna texter, P8_TA(2015)0298.


Top