Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015IP0215

Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2015 om konsekvenserna av utvecklingen på de europeiska försvarsmarknaderna för säkerhets- och försvarsförmågan i Europa (2015/2037(INI))

OJ C 353, 27.9.2016, p. 74–81 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.9.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 353/74


P8_TA(2015)0215

Säkerhets- och försvarsförmågan i Europa

Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2015 om konsekvenserna av utvecklingen på de europeiska försvarsmarknaderna för säkerhets- och försvarsförmågan i Europa (2015/2037(INI))

(2016/C 353/14)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 december 2013 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2014 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2013Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor (COM(2013)0542) och den därtill hörande färdplanen för genomförandet av den 24 juni 2014 (COM(2014)0387),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (1),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader och anläggningsarbeten, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (2),

med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel,

med beaktande av policyramen för systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete, som antogs av rådet den 18 november 2014,

med beaktande av det uppdaterade ramarrangemanget för försörjningstrygghet mellan medverkande medlemsstater, som antogs av Europeiska försvarsbyråns styrelse i november 2013, och den därtill hörande uppförandekoden om prioritering, som antogs av Europeiska försvarsbyråns styrelse i maj 2014,

med beaktande av sina resolutioner av den 21 november 2013 om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas (3) och av den 14 december 2011 om finanskrisens följder för försvarssektorn i EU:s medlemsstater (4),

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0159/2015), och av följande skäl:

A.

Ny lagstiftning avseende den europeiska försvarsmarknaden infördes inom ramen för försvarspaketet 2009, och samtliga 28 medlemsstater har införlivat de nya bestämmelserna i sina nationella rättsordningar. Kärnan i denna nya lagstiftning är inrättandet av ett regelverk som grundar sig på öppenhet, icke-diskriminering och konkurrens och som beaktar försvarssektorns särdrag.

B.

Medlemsstaterna är överens om att en europeisk marknad för försvarsmateriel och försvarstjänster måste utvecklas. Europeiska rådet har till och med efterlyst inrättandet av ett EU-omfattande system för försörjningstrygghet. Lämpliga resurser, tillhandahållande av utrustning och EU:s strategiska autonomi är av avgörande betydelse för unionens säkerhet och säkerheten i grannområdet.

C.

Framgången i de fredsbevarande och säkerhetsrelaterade GSFP-uppdragen är till stor del beroende av deras förmåga att reagera snabbt och direkt. Det är därför mycket viktigt att skapa en verklig europeisk försvarsmarknad för att undvika dubbelarbete och minska byråkratin.

D.

Bristande konsolidering, bristande kostnadseffektivitet och bristande öppenhet på de europeiska försvarsmarknaderna leder till att den europeiska försvarssektorns externa beroende kan öka ytterligare, och detta sker vid en tidpunkt då flera och direkta hot, utan motstycke sedan det kalla krigets slut, riktas mot den europeiska säkerheten.

E.

Investeringar i forskning och teknik inom försvarssektorerna i alla medlemsstater samt gemensamma investeringar i forskning och teknik inom försvarssektorn inom ramen för det europeiska samarbetet har minskat i alarmerande takt under de senaste åren.

Utvecklingen på försvarsmarknaderna hotar den europeiska autonomin

1.

Europaparlamentet är fortsatt mycket oroat över de utbredda och till stor del icke samordnade nedskärningarna i de flesta medlemsstaters försvarsbudgetar. Parlamentet betonar att minskningarna av försvarsbudgetarna försvagar medlemsstaternas och EU:s försvarsförmåga och sätter frågetecken för deras nivå av beredskap att garantera nationell och europeisk säkerhet. Parlamentet anser att dessa icke samordnade nedskärningar tillsammans med strukturella problem och orättvisa rutiner med bristande transparens utsätter EU för en risk genom att unionen lämnar ifrån sig strategiska tillgångar och kapaciteter och går miste om de möjligheter som en samordning av försvarspolitiken och en sammanslagning och ett gemensamt utnyttjande av försvarsresurserna skulle kunna erbjuda när det gäller att upprätthålla EU:s välstånd och fred, i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, EU:s försörjningstrygghet och försvaret av dess medborgare och intressen.

2.

Europaparlamentet är djupt oroat över den plötsliga ökningen av väpnade konflikter, lågintensiva kriser, hybridkrig och krig ”via ombud”, stater i upplösning, instabilitet, de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i EU:s omedelbara grannskap samt terroristhotet inom och utanför EU. Parlamentet anser att de nuvarande säkerhetshoten riktar sig mot hela EU och bör angripas på ett enat och samordnat sätt genom att civila och militära resurser sammanslås och utnyttjas gemensamt. Parlamentet är i detta avseende fast övertygat om att det är absolut nödvändigt att inte slösa resurser och att det är synnerligen viktigt att bättre utnyttja skattemedel och uppnå framsteg när det gäller inrättandet av en europeisk marknad för försvarsmateriel och utvecklingen av en konkurrenskraftig industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret som kan skapa synergieffekter genom en större gränsöverskridande samordning och genom att ge GSFP nödvändig kapacitet. Parlamentet anser även att detta kommer att bli avgörande för att öka ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten för europeiska åtgärder inom ramen för Natos operationer för att garantera säkerhet och stabilitet i Europa och dess närområde.

3.

Europaparlamentet uttrycker därför sin oro över medlemsstaternas långsamma och inkonsekventa genomförande av de direktiv som ingår i försvarspaketet 2009, och uppmanar kommissionen att vidta specifika åtgärder för att se till att direktiven genomförs på rätt sätt genom att övervaka de nationella införlivandena i syfte att undvika marknadssnedvridningar. Parlamentet erkänner att införandet av ny lagstiftning är en lång process, men varnar för att en inkorrekt och urvattnad tillämpning riskerar att generera dåliga rutiner och därmed äventyra uppnåendet av de mål som fastställts i direktiven, något som i sin tur kan undergräva inrättandet av en europeisk marknad för försvarsmateriel och försvåra utvecklandet av en industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret. Parlamentet understryker att försvarspaketet också bör bidra till att skapa incitament för försvarssamarbete i Europa, och uppmanar kommissionen och Europeiska försvarsbyrån att samarbeta nära i detta avseende. Parlamentet påminner om att den gemensamma upphandlingen inom försvarssektorn dessvärre har stagnerat och till och med sjunkit under de senaste åren.

4.

Europaparlamentet varnar för riskerna för externt beroende inom den europeiska försvarssektorn vid en tidpunkt då säkerhetsmiljön blir alltmer komplicerad och utmanande. Parlamentet varnar särskilt för kombinationen av medlemsstaternas icke samordnade försvarsbudgetar, den bestående marknadsfragmenteringen trots nya regler för den inre marknaden, försvarsindustrins ökade beroende av export till länder utanför EU och ökade utländska investeringar i EU:s försvarssektor i vissa länder, vilket kan leda till bristande insyn och tvinga EU att avstå från kontrollen över strategiska nationella och europeiska försvarsindustrier, försvarstillgångar och försvarsteknik.

5.

Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas den inverkan vissa projekt har på EU:s autonomi och självständighet, såsom samarbete med Ryssland på känsliga områden som uppskjutning av satelliter med Sojuz-raketer och strategiska flygtransporter. Parlamentet betonar att medlemsstaterna behöver genomföra en prioritetsöversyn av sina försvarsindustrier och införa incitament för deras utveckling inom den utsträckning som är godtagbar enligt EU:s lagstiftning.

6.

Europaparlamentet framhåller att en mycket konkurrenskraftig, modern och integrerad europeisk strategi för försvarsindustrin är av central betydelse för att säkerställa Europas försvarskapacitet och för att indirekt positivt påverka andra relaterade ekonomiska sektorer. Parlamentet påpekar att ett ökat samarbete mellan ekonomiska resurser och mänskligt kapital är helt avgörande för att man ska göra framsteg inom forskningen om produkter med dubbla användningsområden, vilken minimerar vårt externa beroende och tryggar försörjningen och råmaterialen för industrin, särskilt sådan försörjning och sådana råmaterial som är av central betydelse.

7.

Europarlamentet konstaterar att även om Europeiska rådet vid sitt decembermöte 2013 inte förmådde ge ett adekvat svar på dessa utmaningar lyckades det ändå skissera upp ett antal handlingslinjer för att förbättra den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och åtog sig att se över framstegen i juni 2015. Parlamentet beklagar att man trots den fortsatt försämrade säkerhetsmiljön, både internt och öster och söder om EU, som utgör säkerhetsrisker för EU, inte har gjorts några verkliga framsteg när det gäller att tackla de nuvarande säkerhetsmässiga utmaningarna och hoten.

8.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att dra nytta av lärdomarna och vidta konkreta åtgärder för att få bukt med fragmenteringen av den europeiska försvarsmarknaden. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att lägga fram specifika riktlinjer för försvarspolitiken och den europeiska försvarsmarknaden, och samtidigt beakta försvarssektorns särskilda särdrag, i syfte att stärka den inre marknadens konkurrenskraft och öka dess transparens, försäkra sig om att de försvarsresurser som behövs för att garantera säkerheten i Europa finns tillgängliga samt uppnå målen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Minskad europeisk efterfrågan på grund av budgetnedskärningar: behovet av utvidgat samarbete

9.

Europaparlamentet anser att åren av icke samordnade nationella försvarsbudgetar i Europa måste kompenseras genom ökat samarbete och bättre samordning mellan medlemsstaterna, vilket bl.a. omfattar utformningen av en försvarsbudgetpolitik och samordningen av strategiska val när det gäller införskaffandet av militär utrustning och utrustning med dubbla användningsområden i enlighet med transparenta regler för offentlig upphandling. Parlamentet betonar att medlemsstaterna på förhand måste planera strategiska investeringar i förvärv och förnyelse av utrustning. Parlamentet upprepar sitt krav på en konsolidering av efterfrågan i hela EU för att främja och upprätthålla en konkurrenskraftig och oberoende industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret. Parlamentet betonar att utformandet av en effektiv och transparent industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret är avgörande för EU:s möjligheter att skydda sina medborgare, intressen och värderingar i enlighet med målen i fördraget och fullgöra sina skyldigheter som en säkerhetsskapande aktör. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en industristrategi som definierar nyckelkapaciteter på vilka en industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret skulle kunna byggas upp.

10.

Europaparlamentet påminner om att EU:s 28 medlemsstater tillsammans fortfarande är näst störst i världen när det gäller både försvarsutgifter och vapenexport. Parlamentet anser att detta visar att EU:s medlemsstater och unionen fortfarande spelar en nyckelroll i den globala vapenförsäljningen och försvarsupphandlingen. Parlamentet ser de sammanlagda årliga försvarsutgifterna på 190 miljarder euro som en enorm mängd av skattebetalarnas pengar. Parlamentet påminner också om att många nya studier visar att det största problemet ligger i att försvarsbudgetarna i många av EU:s 28 medlemsstater används på ett mycket ineffektivt sätt som leder till kraftiga förseningar, ökade kostnader och i många fall till inköp av helikoptrar, stridsflygplan och annan teknik som inte är funktionsduglig trots att den är splitterny. Parlamentet betonar behovet av att i grunden omstrukturera förhållandena mellan de nationella försvarsförvaltningarna och försvarsindustrierna, liksom att införa strikta kvalitetskriterier för slutprodukten från upphandlingsprojekt.

11.

Europaparlamentet anser att de nuvarande budgetbegränsningarna i EU:s medlemsstater borde utgöra en möjlighet till mer och bättre samarbete på området för förvärv av försvarsmateriel, vilket skulle ge bättre valuta för skattebetalarnas pengar och garantera adekvat militär kapacitet i hela EU och ett hållbart system för försörjningstrygghet. Parlamentet anser att medlemsstaterna står inför ett val mellan att samarbeta effektivt för att möta gemensamma utmaningar eller att förlora strategisk kapacitet och inte kunna försvara nationella och europeiska medborgare och intressen.

12.

Europaparlamentet påminner om behovet av ökad samstämmighet mellan nationella försvarsplaneringsprocesser, och välkomnar i detta sammanhang rådets antagande av policyramen för systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete. Parlamentet beklagar emellertid dess icke-bindande karaktär och det faktum att det i policyramen inte fastställts någon klar och strukturerad process. Parlamentet understryker att detta dokument bör välkomnas av Europeiska rådet för att bli en viktig drivkraft. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta hjälp av Europeiska försvarsbyrån i sina nationella försvarsöversyner och att utbyta information om nationella investeringsplaner och prioriteringar inom EU:s militära kommitté. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en permanent samarbetsstruktur som ett verktyg för bättre samordning och att använda EU-finansiering för samarbete i fredstid. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta fram realistiska planer för en framgångsrik lansering av den permanenta samarbetsstrukturen.

13.

Europaparlamentet begär att samarbete och sammanslagning och gemensamt utnyttjande i fråga om initiativ prioriteras och att incitament introduceras i detta syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att klargöra hur skatteincitament som inte snedvrider marknaden skulle kunna tjäna dessa mål. Parlamentet noterar Belgiens beslut att bevilja momsbefrielse för Europeiska försvarsbyråns ad hoc-projekt, och anser att denna befrielse bör utökas till byråns alla samarbetsaktiviteter. Parlamentet välkomnar Europeiska försvarsbyråns arbete för en mekanism för gemensam upphandling och förväntar sig att denna ska innefatta åtgärder för att uppmuntra samarbetsinriktat förvärv av och stöd för försvarsmateriel.

14.

Europaparlamentet påminner om att försvarsindustrierna och särskilt små och medelstora företag, inom ramen för Horisont 2020, Cosme samt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, kan ansöka om EU-medel för dubbla användningsområden och andra projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bistå företag, i synnerhet små och medelstora företag, att på lämpligt sätt utnyttja europeiska finansieringsmöjligheter för försvarsrelaterade projekt.

15.

Europaparlamentet konstaterar att EU på senare tid i allt högre grad har ställts inför hot och utmaningar på internet, vilket utgör ett allvarligt hot mot de enskilda medlemsstaternas säkerhet och mot EU som helhet. Parlamentet anser att man noggrant bör utvärdera sådana hot och på EU-nivå vidta åtgärder som i sin tur medför tekniska och andra säkerhetsåtgärder i medlemsstaterna.

16.

Europaparlamentet begär att Europeiska rådet på sitt möte i juni 2015 ska ta upp behovet att effektivisera den offentliga upphandlingen och avtalstilldelningen i samband med it-säkerhet och att öka samordningen mellan medlemsstaterna i syfte att göra det möjligt för EU att snabbt möta stora globala hot såsom it-terrorism och it-angrepp.

17.

Europaparlamentet upprepar sin vädjan till vice ordföranden/den höga representanten och rådet om att utarbeta en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, varvid man bör lägga yttersta vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och ta upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsutkrävande, skydd av civila och öppenhet.

Ökat externt beroende: behovet av en gemensam strategi

18.

Europaparlamentet varnar för att europeiska försvarsföretag i allt större utsträckning kompenserar sin minskade omsättning i Europa med export till länder utanför EU. Parlamentet är bekymrat över de eventuella negativa effekter som detta kan leda till, såsom överföring av känslig teknik och immateriella rättigheter till företagens framtida konkurrenter och flytt av produktionen utanför EU, vilket äventyrar den europiska försörjningstryggheten. Parlamentet anser att det är ett allvarligt strategiskt misstag att utsätta EU för den risk som uppstår då den industriella och tekniska basen för det europeiska försvaret blir beroende av kunder i tredjeländer som har andra strategiska intressen.

19.

Europaparlamentet påminner om att samsyn när det gäller kontrollen av export av militär teknik och försvarsmateriel fastställs i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, i syfte att underlätta samordningen av nationella exportkontrollsystem. Parlamentet anser att en mer enhetlig tillämpning av de åtta kriterierna är nödvändig för att garantera dels att övergripande mål för utrikes- och säkerhetspolitiken har företräde framför kortsiktiga ekonomiska vinster, dels att det råder lika villkor för europeiska företag.

20.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera principerna i den gemensamma ståndpunkten och att till fullo, och i samband med årsrapporterna, rapportera om läget för sin export av försvarsmateriel till tredjeländer. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att hitta sätt att förbättra efterlevnaden av rapporteringsskyldigheten och öka insynen i den offentliga granskningen av systemet för exportkontroll. Parlamentet påminner om att iakttagandet av den gemensamma ståndpunkten är av grundläggande betydelse för att medlemsstaterna ska kunna uppfylla EU:s principer och värderingar, särskilt inom områdena för internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, och EU:s åtaganden avseende lokal, regional och global säkerhet.

21.

Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om översynen av systemet för exportkontroll avseende produkter med dubbla användningsområden, och framhåller i detta sammanhang nödvändigheten att garantera kontrollmetoder som inte utgör ett hinder för den fria rörligheten för varor och teknik på den inre marknaden och som förhindrar olika tolkningar av EU:s bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag för att uppdatera systemet för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden i syfte att göra det mer sammanhållet, effektivt, insynsvänligt och erkänna konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, samtidigt som man säkerställer lika villkor. Parlamentet betonar att detta förslag måste ta hänsyn till säkerhetsutmaningarnas föränderliga natur och den snabba tekniska utvecklingen, särskilt när det gäller programvara och utrustning för övervakning och intrång och handel med sårbarheter i programvara.

22.

Europaparlamentet konstaterar att även om den växande betydelsen för teknik med dubbla användningsområden medför fördelar när det gäller synergier mellan försvarssektorn och kommersiell produktion leder denna situation samtidigt till ökat beroende av civila distributionskedjor, vars produktion ofta finns utanför Europa. Parlamentet begär information av kommissionen och Europeiska försvarsbyrån om de eventuella riskerna med ökad internationalisering, de eventuella följderna ägarförändringar inom försvarssektorn kan få för försörjningstryggheten i EU samt de ökade riskerna för europeisk och nationell säkerhet, även för EU:s digitala infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid informera parlamentet om hur det ligger till med grönboken om kontroll av industriella tillgångar för försvar och känslig säkerhet, vilken enligt planerna skulle offentliggöras i slutet av 2014, och begär information om resultatet av de aviserade samråden med intressenter.

23.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska försvarsbyråns och kommissionens arbete när det gäller ett EU-omfattande system för försörjningstrygghet, enligt mandatet från Europeiska rådet, och ser fram emot en färdplan med specifika steg, vilken ska läggas fram för stats- och regeringschefernas godkännande i juni 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska försvarsbyrån att ge detaljerad information om i vilken utsträckning parlamentets förslag om ”ett vidsträckt, ambitiöst och unionsomfattande system för försörjningstrygghet […] utgående från ett system med ömsesidiga garantier samt en risk- och behovsanalys som eventuellt har det permanenta strukturerade samarbetet som rättslig grund” (5) har ingått i det förberedande arbetet. Parlamentet anser att de metoder som använts av kommissionen, såsom kartläggning och övervakning, har varit otillräckliga. Parlamentet framhåller behovet av att fokusera på nya lösningar för att säkra den fria rörligheten för militär utrustning för de väpnade styrkorna i EU:s 28 medlemsstater.

24.

Europaparlamentet anser att ömsesidiga garantier för försörjningstrygghet mellan medlemsstaterna är en av hörnstenarna för en integrerad europeisk försvarsmarknad. Parlamentet välkomnar Europeiska försvarsbyråns uppdaterade ram för försörjningstrygghet som ett instrument som förstärker det ömsesidiga förtroendet och den ömsesidiga solidariteten, men beklagar att denna ram inte medför några rättsliga förpliktelser. Parlamentet anser att det EU-omfattande systemet för försörjningstrygghet måste grunda sig på genomförandet av befintliga lagar, och i synnerhet på ett fullständigt genomförande av direktivet om överföringar inom EU, för att man ska kunna undanröja hindren för fri rörlighet för försvarsmateriel inom EU.

Utnyttjande av inremarknadsreglernas fulla potential

25.

Europaparlamentet betonar att syftet med det försvarspaket som lanserats av kommissionen är att stärka den europeiska försvarssektorns konkurrenskraft, och att ett av dess mål är att begränsa de problem som härrör från fragmenteringen av den europeiska försvarsmarknaden, från viss protektionism vid tilldelningen av försvarskontrakt och från bristen på samordning mellan olika medlemsstaters kontrollsystem när det gäller överföring av försvarsrelaterade produkter.

26.

Europaparlamentet betonar att en verklig inre försvarsmarknad skulle garantera en fullständig öppenhet och förhindra sådant dubbelarbete som skapar snedvridningar på marknaden. Parlamentet påpekar att framgången med GSFP:s freds- och säkerhetsuppdrag i hög grad är avhängig av deras kapacitet till omedelbar reaktion och att bättre integrering är en nyckelfaktor för att strama upp förfaranden och dra ned på kostnader.

27.

Europaparlamentet anser att för att uppnå en inre försvarsmarknad krävs det en mycket konkurrenskraftig europeisk industri som bygger på innovation och teknik och som kan skapa synergieffekter genom ett större gränsöverskridande samarbete. Vidare anser parlamentet att det är nödvändigt att nå framsteg när det gäller forskning om produkter med dubbla användningsområden för att säkerställa vårt oberoende och garantera försörjningstrygghet, särskilt när det gäller kritiskt materiel.

28.

Europaparlamentet påpekar att man för att stärka det europeiska försvaret, främja teknisk innovation och göra betydande besparingar måste skapa stordriftsfördelar och en gemensam europeisk marknad för försvarsupphandlingar, detta även i syfte att främja en modern, integrerad och konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri. Parlamentet framhåller att inremarknadsreglernas fulla potential bör utnyttjas genom ökat gränsöverskridande samarbete för att motverka den pågående fragmenteringen av den europeiska försvars- och säkerhetssektorn, som leder till en överlappning av försvarsmaterielprogram och brist på insyn i förbindelserna mellan nationella försvarsmyndigheter och försvarsindustrin. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att upphäva nationella bestämmelser som inte är förenliga med direktiven 2009/43/EG och 2009/81/EG och som hindrar den inre marknaden för försvarsupphandling, och att på ett korrekt sätt genomföra och verkställa direktiv 2009/81/EG när det gäller upphandling på områdena försvar och känslig säkerhet och direktiv 2009/43/EG när det gäller överföring av försvarsrelaterade produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta särskilda åtgärder som garanterar att direktiven genomförs korrekt, genom att kontrollera och övervaka införlivandet i de nationella lagstiftningarna, i syfte att undvika snedvridningar på marknaden.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att använda resurserna på bästa möjliga sätt, uppmuntra medlemsstaterna att göra gemensamma förvärv via inköpscentraler som Europeiska försvarsbyrån, i enlighet med direktiv 2009/81/EG.

30.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att åstadkomma lika villkor inom de europeiska försvarsmarknaderna för att motverka protektionistisk praxis i medlemsstaterna, genom att främja gränsöverskridande samarbete och bättre tillgång till försvarsindustrins leveranskedjor och genom att vidta åtgärder för att motverka att vissa medlemsstater blir enbart leverantörer och andra enbart mottagare av försvarsteknik. I detta sammanhang anser parlamentet att undantag enligt direktiv 2009/81/EG måste vara välmotiverade. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna information om konsekvenserna av de sju riktlinjer (”guidance notes”) som redan offentliggjorts (om tillämpningsområden, undantag, forskning och utveckling, försörjningstrygghet, informationssäkerhet, underentreprenad och kompensation) och noterar att kommissionen planerar att lägga fram ytterligare två under 2015. Parlamentet anser att dessa riktlinjer är ett utmärkt tillfälle för kommissionen att inleda en dialog med medlemsstaterna om ämnen som inte tidigare tagits upp på ett strukturerat och öppet sätt, och parlamentet begär att få information om resultatet av denna dialog med medlemsstaterna.

31.

Europaparlamentet anser att artikel 346 i EUF-fördraget, i dess nuvarande lydelse och i praktiken, fortfarande ger medlemsstaterna stor handlingsfrihet när det gäller att tillämpa den och därigenom avstå från att i försvarsavtal tillämpa EU:s lagstiftning om försvarsupphandling. Medlemsstaterna uppmanas därför att tillämpa artikel 346 i EUF-fördraget på ett korrekt och effektivt sätt som är förenligt med de krav som anges i EU:s bestämmelser, direktiven om den inre marknaden och reglerna för försvarsupphandlingar. Parlamentet påminner om att enligt EU-domstolens rättspraxis bör åtgärder enligt artikel 346 begränsas till exceptionella och väl avgränsade fall, och de får inte gå utöver gränserna för dessa förhållanden. Parlamentet varnar för att det finns risk för att en felaktig tillämpning av undantaget från inremarknadsreglerna aktivt försämrar konkurrensen inom EU, minskar insynen, underlättar korruption och därigenom skadar inrättandet av en EU-försvarsmarknad, vilket är till nackdel för det europeiska försvarets industriella och tekniska bas och utvecklingen av en trovärdig militär kapacitet.

32.

Europaparlamentet noterar att en fullständig utfasning av kompensation på lång sikt kommer att bidra till att förbättra den inre marknadens funktionssätt inom den europeiska försvarssektorn. Därför uppmanas kommissionen att fortsätta att kontrollera att medlemsstaterna successivt drar in kompensationer som inte är välmotiverade på grundval av artikel 346 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att detta är absolut nödvändigt för att säkra en välfungerande och insynsvänlig inre marknad inom den europeiska försvarssektorn med lika villkor för alla leverantörer, särskilt för små och medelstora företag.

33.

Europaparlamentet påminner om att ramavtal, underleverantörer och uppdelning av avtal bör vara ett sätt att öppna etablerade leverantörskedjor för små och medelstora företag. Parlamentet påminner dock om att principerna om öppenhet i underleverantörskedjan och om gemensamt ansvar måste garanteras. Medlemsstaterna, Europeiska försvarsbyrån och kommissionen uppmanas att arbeta både gemensamt och tillsammans med huvudleverantörer för att se till att de små och medelstora företagen är helt insatta i värdekedjans olika länkar, eftersom detta kommer att hjälpa till med att förbättra och underlätta deras tillträde till försvarsupphandlingar och med att motverka den geografiskt sett ojämna utvecklingen av det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

34.

Europaparlamentet konstaterar att industrin endast i mycket begränsad omfattning har tagit till sig de huvudsakliga instrumenten i direktivet om överföring av försvarsutrustning, i synnerhet allmänna tillstånd och certifiering av företag på försvarsområdet, och att det finns luckor i det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna för att säkerställa lämpliga kontrollåtgärder i syfte att förhindra överträdelser av villkoren för överföringslicenser. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att se till att dessa instrument verkligen används i praktiken, och parlamentet välkomnar därför kommissionens initiativ att tillsammans med medlemsstaterna inrätta en arbetsgrupp för harmonisering av direktivet om överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.

35.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens färdplan från 2014 Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor liksom kommissionens åtagande, som fastställs i färdplanen, att studera hur man ska mildra eventuella negativa konsekvenser av kompensationer som tredjeländer kräver och hur de påverkar den inre marknaden och den europeiska industrin. Parlamentet framhåller vikten av att färdplanen genomförs i god tid och att ytterligare nödvändiga åtgärder vidtas. Parlamentet stöder helt och fullt kommissionens arbete med att ge praktisk vägledning till små och medelstora företag som använder EU-medel för projekt med dubbla användningsområden.

36.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna omgående måste se till att kommissionen och EU-organen får bättre insyn i upphandlingspraxis inom försvarssektorn. Parlamentet understryker att särskilda upphandlingsförfaranden, till exempel det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling, bör vara begränsade till undantagsfall och bör motiveras enbart av tvingande hänsyn till ett allmänintresse inom försvars- och säkerhetsområdet, i överensstämmelse med direktiv 2009/81/EG. Kommissionen uppmanas med kraft att garantera lämplig övervakning som möjliggör fullständig rapportering i fråga om de båda direktiven, till parlamentet och till rådet, enligt planerna under 2016.

37.

Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att behöriga tillsynsmyndigheter regelbundet kontrollerar försvars- och säkerhetsmateriel, bland annat redovisningen.

38.

Europaparlamentet understryker att samarbete mellan strategiska partner är avgörande för EU:s försörjningstrygghet och uppmuntrar därför kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till försvarsupphandlingar när de förhandlar fram internationella handelsavtal.

Översyn av försvarsupphandlingspaketet

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina genomföranderapporter till parlamentet och rådet 2016 med avseende på direktiven 2009/81/EG och 2009/43/EG noggrant utvärdera om och i vilken utsträckning direktivens bestämmelser har verkställts korrekt och om direktivens mål har uppnåtts, och att lägga fram lagstiftningsförslag i enlighet med detta om rapporternas resultat pekar i denna riktning.

40.

Europaparlamentet betonar att ytterligare särskilda rapporteringskrav bör ställas på medlemstaterna, tillsammans med krav på lämpliga sekretessgarantier.

41.

Europaparlamentet påminner om att syftet med uppdateringen av EU:s upphandlingsbestämmelser genom direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU, som antogs 2014, är att uppnå öppenhet i underleverantörskedjan och efterlevnad av miljö-, social- och arbetsmarknadslagstiftningen. Parlamentet betonar att de nya riktlinjerna erbjuder möjligheter till enhetligare förfaranden, bland annat genom elektronisk upphandling, samlade inköp och användning av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilka kan anpassas efter försvars- och säkerhetssektorns särskilda karaktär.

42.

I syfte att bygga upp en innovativ och konkurrenskraftig europeisk industri och utnyttja säkerhets- och försvarsbudgetarna på bästa sätt efterlyser Europaparlamentet att det nya förfarandet för ”innovationspartnerskap” ska börja tillämpas vid försvarsupphandlingar. Detta gör det möjligt för upphandlande myndigheter att införa detta förfarande för utveckling och efterföljande köp av nya, innovativa produkter, tjänster eller byggentreprenader, samtidigt som man ger marknaden de nödvändiga incitamenten och stöder utvecklingen av innovativa lösningar utan att marknaden för den skull sätts ur spel.

43.

Europaparlamentet betonar att säkerställandet av största möjliga skydd och säkerhet för civilbefolkningen måste beaktas vid upphandlingar som avser försvars- och säkerhetsmateriel.

o

o o

44.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, Natos parlamentariska församling samt Natos generalsekreterare.


(1)  EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.

(2)  EUT L 216, 20.8.2009, s. 76.

(3)  Antagna texter, P7_TA(2013)0514.

(4)  EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 9.

(5)  Antagna texter, P7_TA(2013)0514.


Top