Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014XG1223(01)

Rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet

OJ C 463, 23.12.2014, p. 1–3 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

23.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 463/1


Rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet

(2014/C 463/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

1.

rådets slutsatser av den 26 november 2012 om kulturpolitisk styrning (cultural governance) (1), där man underströk vikten av att den kulturpolitiska styrningen i högre grad präglas av öppenhet, delaktighet, effektivitet och konsekvens och uppmanade medlemsstaterna att främja en metod som bygger på människors deltagande vid utformningen av kulturpolitiken,

2.

rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (2), där man konstaterade att kulturarvet har en sektorsövergripande politisk betydelse och spelar en särskild roll för att uppnå målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla, och uppmanade medlemsstaterna att främja faktabaserade långsiktiga modeller för kulturarvspolitik som drivs i gemenskapers och medborgares regi,

SOM VÄLKOMNAR

3.

kommissionens meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa där det konstaterades att kulturarvet är en gemensam resurs till nytta för alla och att det därför är ett gemensamt ansvar att ta hand om kulturarvet (3),

SOM BEAKTAR

4.

det ökande erkännandet på internationell nivå av en kulturbaserad strategi med människan i centrum för att främja hållbar utveckling och vikten av öppna, delaktighetsbaserade och upplysta system för kulturpolitisk styrning i syfte att möta alla samhällsmedlemmars behov (4),

5.

det ökande erkännandet på europeisk, nationell, regional och lokal nivå av kulturarvets sociala dimension och vikten av att aktivera synergieffekter hos olika aktörer för att värna om, utveckla och överföra kulturarvet till framtida generationer (5),

6.

antagandet av en lokalt förankrad strategi för kulturarvet med människan i centrum i flera EU-program, bl.a. i forskningsprogrammet Horisont 2020 och den gemenskapsledda lokala utvecklingsstrategin som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna; denna strategi erkänns också av initiativet för gemensam programplanering ”Kulturarv och globala förändringar – en ny utmaning för Europa”,

7.

antagandet av delaktighetsbaserade strategier i EU-åtgärder för europeiska kulturhuvudstäder och det europeiska kulturarvsmärket (6),

SOM KONSTATERAR ATT en delaktighetsbaserad styrning (participatory governance) av kulturarvet (7)

8.

erbjuder möjligheter att främja demokratiskt deltagande, hållbarhet och social sammanhållning och att möta dagens sociala, politiska och demografiska utmaningar,

9.

eftersträvar ett aktivt deltagande av relevanta aktörer inom ramen för offentliga åtgärder, dvs. offentliga myndigheter och organ, privata aktörer, det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer, frivilligsektorn och intresserade i beslutsfattande, planering, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program avseende kulturarvet för att öka ansvarighet och öppenhet när det gäller investeringar med offentliga medel och för att bygga upp allmänhetens förtroende för politiska beslut,

10.

bidrar till att öka medvetenheten om kulturarvets värde som gemensam resurs, och därigenom minskar risken för missbruk, och att öka de sociala och ekonomiska vinsterna,

11.

stöder samtida kulturella, konstnärliga och kreativa verk som är nära förknippade med identitet och värden och ofta baserade på människors traditionella kunnande och immateriella arv, och därför kan utgöra kulturarv för kommande generationer,

12.

hjälper till att skapa nya möjligheter som uppkommit genom globaliseringen, digitaliseringen och ny teknik som förändrar det sätt på vilket kulturarvet skapas, är åtkomligt och används,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

13.

utarbeta förvaltningsramverk för flera nivåer och flera aktörer som ser kulturarvet som en gemensam resurs genom att stärka kopplingen mellan de lokala, regionala, nationella och europeiska nivåerna för styrning av kulturarvet, med vederbörligt iakttagande av subsidiaritetsprincipen så att detta kommer människor till godo på alla nivåer,

14.

främja berörda aktörers deltagande genom att säkerställa att deras delaktighet är möjlig i alla skeden av beslutsprocessen,

15.

främja förvaltningsramverk där vikten av interaktion mellan det materiella, det immateriella och det digitala kulturarvet erkänns och som behandlar, visar respekt för och stärker dess sociala, kulturella, symboliska, ekonomiska och miljömässiga värden,

16.

främja förvaltningsramverk som underlättar genomförandet av en sektorsövergripande politik och möjliggör bidrag från kulturarvet till mål inom olika politikområden, inbegripet smart och hållbar tillväxt för alla,

17.

utveckla synergieffekter mellan strategier för hållbar turism och den lokala kultursektorn och kreativa sektorn, även genom främjande av förvaltningsramverk som aktivt inbegriper lokalbefolkningen i syfte att främja utbudet av hållbar kulturturism med kvalitet och bidra till en revitalisering av stads- och landsbygdsområden, samtidigt som man skyddar kulturarvets okränkbarhet och oberoende och bibehåller dess kulturella värde samt gör en avvägning mellan de ekonomiska möjligheterna och medborgarnas välbefinnande,

18.

på ett lämpligt sätt använda EU:s och medlemsstaternas finansiering i dessa syften,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

19.

samarbeta om frågor rörande delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet, inbegripet inom ramen för handlingsplanen för kultur 2015–2018 (8), för att identifiera och sprida bästa praxis och öka kulturarvssektorns kapacitet att på ett effektivt sätt ta itu med dessa frågor,

20.

främja överföringen av traditionella färdigheter och kunskaper mellan generationerna och se till att de används på ett innovativt sätt och korsbefruktas genom vetenskaplig och teknisk utveckling,

21.

använda digitala medel för att öka tillgången till och deltagandet i styrningen av kulturarvet för alla grupper i samhället,

22.

utforska gemenskapernas roll i utarbetandet och genomförandet av kulturarvspolitiken, i stödet till förvaltning av kulturarvet, i kunskapsutvecklingen och i finansieringen (t.ex. genom crowdsourcing och gräsrotsfinansiering),

23.

göra konkreta framsteg avseende styrningen av Europeana (9) i syfte att garantera dess långsiktiga hållbarhet och dess utveckling som ett kulturarvsdrivet projekt samt underlätta dess koppling till utbildning, kulturturism och andra sektorer; i tillbörliga fall främja återanvändning av det digitala kulturarvets innehåll för att öka den kulturella mångfalden och stimulera användningen av kunskap om kulturarvet i samtida konstnärliga uttryck och i kultursektorn och den kreativa sektorn,

24.

främja medborgardeltagande inom ramen för en smart utvecklingsmodell för europeiska städer som aktivt integrerar kulturarvet i syfte att bidra till innovation och revitalisering av europeiska städer och kopplar samman dem med relaterade platser och territorier, främjar sin attraktionskraft och lockar investeringar, nya ekonomiska verksamheter och företag,

25.

följa upp meddelandet En integrerad kulturarvsstrategi för Europa för att tillsammans utarbeta en övergripande europeisk strategi för kulturarvet,

26.

stärka samarbetet med internationella organisationer såsom Europarådet och Unesco för att främja en delaktighetsbaserad strategi för styrning av kulturarvet,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

27.

främja faktabaserad forskning om inverkan av delaktighetsbaserade strategier på kulturarvspolitik och styrning av kulturarvet i syfte att bidra till utarbetandet av strategier för kulturarvet,

28.

fortsätta dialogen med civilsamhällets organisationer och plattformar på kulturarvsrelaterade politikområden och överväga att lägga fram ett förslag om ett Europaår för kulturarvet.


(1)  EUT C 393, 19.12.2012, s. 8.

(2)  EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.

(3)  Dok. 12150/14.

(4)  FN-konferensen ”The Future We Want” (Rio de Janeiro, juni 2012), Unesco-kongressen ”Placing Culture at the Heart of Sustainable Development Policies” (Hangzhou, maj 2013), Unesco-forum ”Culture, Creativity and Sustainable Development. Research, Innovation, Opportunities” (Florens, oktober 2014).

(5)  Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen, 2005).

(6)  EUT L 132, 3.5.2014, s. 1, och EUT L 303, 22.11.2011, s. 1.

(7)  Kulturarvet är materiellt, immateriellt och digitalt enligt definitionen i rådets slutsatser av den 21 maj 2014.

(8)  EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.

(9)  Som rådet konstaterade i sina slutsatser av den 10 maj 2012 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (EUT C 169, 15.6.2012, s. 5).


Top