21.1.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 19/24

1.

Utnyttjandet av den potential som finns i den blå tillväxten är en möjlighet att stimulera den lokala ekonomin och skapa högkvalitativa arbetstillfällen inom ekonomiska sektorer som grundar sig på kunskaper och investeringar.

2.

Miljöskyddet bör vara ett av de främsta målen för den europeiska strategin för blå tillväxt.

3.

En bedömning av vetenskapliga data kan i hög grad bidra till en framgångsrik reform av den gemensamma fiskeripolitiken och är en viktig förutsättning för genomförandet av den del av denna politik som rör regionalisering.

4.

Vi vill åter framhålla att utvecklingen av och stödet till det europeiska vattenbruket är ett viktigt inslag i strävan att skapa arbetstillfällen i strukturellt svaga områden och att det säkrar leveranser av fisk och skaldjur av hög kvalitet till de europeiska konsumenterna.

5.

Regionkommittén stöder kommissionens initiativ för att stimulera tillväxten i den blå ekonomin.

6.

Vid samordningen av forskningspolitiken, den ekonomiska politiken, den gemensamma fiskeripolitiken och transportpolitiken krävs det en övergripande och integrerad strategi. Om man vill öka effektiviteten i EU:s åtgärder inom den blå ekonomin bör man inte behandla dessa politikområden som helt separata områden. Samverkanseffekter mellan dessa ökar effektiviteten i initiativen och skapar ökat mervärde.

7.

Man måste utnyttja vetenskaplig forskning vid genomförandet av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, vid skyddet av havsekosystemen och vid riskhanteringen i krissituationer. Utnyttjandet av forskningsresultat och införandet av innovationer bör framför allt riktas in på blå tillväxt men inte bara i betydelsen ekonomisk tillväxt i den marina ekonomin utan också med positiva effekter på andra delar av ekonomin

8.

Utnyttjandet av havens potential för tillväxt och nya arbetstillfällen är viktigt och önskvärt, men får inte leda till att miljön försämras och ekosystem förstörs.

9.

Vid införandet av innovationer bör man ta större hänsyn till vattenbruket och sjötransporter, kustsjöfart och kryssningstrafik för att uppnå större ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen.

10.

Det behövs en bredare och mer effektiv samordning mellan strategin för blå tillväxt och andra strategier samt EU:s program, framför allt Europa 2020-strategin.

11.

Forskning och innovation bör, även om de bedrivs i syfte att uppnå blå tillväxt, inte bara påverka den marina ekonomin utan också andra delar av ekonomin.

12.

Kommittén skulle vilja att det inrättades en särskild kunskaps- och innovationsgrupp för den blå ekonomin, som en ytterligare åtgärd för att utveckla kompetens och föra över idéer från havsforskningen till den privata sektorn.

13.

Kunskapsluckor och ofullständiga data om tillståndet i våra hav, djuphavsresurserna, livet i havet och hoten mot livsmiljöer och ekosystem är ett av de främsta hindren för den blå ekonomins utveckling. Ökade kunskaper om våra hav kommer att främja tillväxten i den blå ekonomin, genom såväl bättre kunskaper om resurserna som bättre förståelse av hur de kan användas, och bidra till att de fastställda målen på miljöskyddsområdet uppnås.

14.

Tillgången till data om tillståndet i våra hav spelar en viktig roll i utvecklingen av den blå ekonomin. Ökat utbud av och förbättrad tillgång till data kommer att fungera som en drivkraft för innovationer och konkurrenskraft, möjliggöra en bra riskhantering i kritiska situationer och minska osäkerheten i fråga om havsområdena.

15.

Tillgången till data om tillståndet i våra hav bör inte begränsas till allmänna data som är av relevans för EU-nivån eller enskilda medlemsstater. Det är viktigt att ta hänsyn till behoven hos enskilda regioner och att ställa kunskaper på området till deras förfogande, kunskaper som de kan utnyttja effektivt, inom både den offentliga och den privata sektorn.

16.

Även om det är viktigt att göra data om tillståndet i våra hav tillgängliga på regional, lokal och nationell nivå, måste hela processen samordnas på EU-nivå. Detta kommer att bidra till att uppgifterna kan användas på ett effektivare sätt och möjliggöra lämpligt utbyte av information mellan berörda parter.

17.

Kommissionen bör öka användningen av vetenskaplig forskning i sina insatser för att uppnå en regionalisering i den gemensamma fiskeripolitiken. En mer omfattande användning av forskningsresultat kommer å ena sidan att återspegla principen om en övergripande strategi i den blå ekonomin och å andra sidan att förbättra den rationella hanteringen av fiskresurserna.

18.

EU bör fortsätta att stödja vattenbruket som en av de snabbast växande sektorerna för livsmedelsproduktion. Lämpliga vetenskapliga undersökningar som ger företagare tillgång till nya och bredare kunskaper om tillståndet i haven kan bidra till att öka företagens konkurrenskraft, och detta kommer att leda till ökad sysselsättning, framför allt i strukturellt svaga områden.

19.

Insamling och tillhandahållande av information om tillståndet i haven får inte leda till några olägenheter eller ytterligare administrativa bördor för lokala och regionala myndigheter och ekonomiska aktörer.

20.

Lämplig tillgång till information om tillståndet i haven är inte bara av betydelse vid införandet av innovativa lösningar, miljöskydd och förvaltning av fisk- och vattenbruksresurser utan kan vara en viktig faktor som möjliggör riskhantering och lämpliga hjälpåtgärder i krissituationer. Regionkommittén anser därför att man bör vidta åtgärder för att utarbeta en mekanism för användning av data från satellitbilder som erhålls genom satellittjänster inom ramen för programmet Copernicus, så att de kan användas för de lokala och regionala myndigheternas första insatser vid naturkatastrofer.

21.

Införandet av innovationer och tillväxten i den blå ekonomin bör vara föremål för löpande övervakning, så att de åtgärder som vidtas blir så effektiva som möjligt. Vi föreslår därför att man utarbetar exakta indikatorer på effektiviteten i tillväxten och innovationerna i den blå ekonomin. Indikatorer som fastställs på detta sätt kommer inte bara att komma kommissionen till nytta utan också bidra till att fastställa lämpliga mål för medlemsstaterna och regionerna.

22.

Användningen av kunskaper om havet är inte bara en grundläggande fråga för den blå ekonomin när det handlar om att öka den ekonomiska utvecklingen utan framför allt för att bevara de marina ekosystemen och värna om kvaliteten på den marina miljön. Skyddet och bevarandet av de marina ekosystemen måste vara en viktig del av den europeiska havspolitiken.

23.

Den marina miljön bör vara ren och hälsosam. Därför bör man officiellt ta ställning till idén om att utarbeta planer för att avlägsna militära lämningar och kemikalier som har släppts ut i havet. Denna idé har framförts i ett tidigare yttrande från Regionkommittén (1). Kunskaperna om havet bör dessutom användas i syfte att rensa och förnya den marina miljön, som därigenom behåller sin biologiska mångfald och sin bördighet.

24.

En ren och hälsosam marin miljö, som grundar sig på att det finns skyddade marina områden, har också betydelse för turismens utveckling, bl.a. hållbar dykturism, som är ett strategiskt verktyg för att öka kunskaperna om den marina miljön och medvetenheten om denna i samhället.

25.

Större konkurrenskraft och sysselsättning inom vattenbrukssektorn kommer att öka dynamiken i sektorns utveckling. Detta får dock inte leda till att kvaliteten på de marina produkterna minskar till förmån för deras kvantitet. Därför bör man fortsätta att vidta alla slags åtgärder för att de europeiska konsumenterna ska ha tillgång till produkter av hög kvalitet. Det innebär framför allt att man motsätter sig att konsumenterna får genetiskt modifierade organismer.

26.

Vi uppskattar kommissionens initiativ för att öka användningen av vetenskapliga undersökningar och innovationer i strategin för blå tillväxt. Man får dock inte glömma det som bör vara den grundläggande och den mest önskvärda effekten av strategin för blå tillväxt: utvecklingen av ett företagande som grundar sig på havens outnyttjade potential.

27.

I meddelandet har man inte tagit hänsyn till ett antal sektorer som har en mycket stor andel i den blå ekonomin, t.ex. varvsindustri, sjötransporter och blå energi. Det är tydligt att meddelandet banar vägen för framtida innovationer och vetenskapliga initiativ. De nämnda sektorerna i ekonomin spelar dock även i fortsättningen rollen som drivkraft för den blå ekonomin.

28.

När man undersöker möjligheten att införa innovationer i den blå ekonomin bör man framför allt tänka på sjötransporternas och havsturismens utveckling. Dessa har en enorm potential när det handlar om att öka sysselsättningen.

29.

Företagare inom privata sektorn kan spela en viktig roll när det handlar om att skapa innovationer och använda dem i syfte att öka den ekonomiska tillväxten och skapa nya och bättre arbetstillfällen. Framför allt företagarna i sektorn för små och medelstora företag kan spela en viktig roll på detta område.

30.

Kommissionens förväntningar om större deltagande i den blå ekonomin från de små och medelstora företagens sida bör kopplas till lämpligt finansiellt stöd inom ramen för både befintliga och framtida program. Behovet av hjälp är framför allt synligt inom vattenbrukssektorn, som till 90 % består av mikroföretag och som har kapacitet att generera den önskade innovationsnivån.

31.

Det är nödvändigt att stärka de politiska ramarna för att involvera privata företag i den blå ekonomin. För att uppnå bästa möjliga samverkanseffekter mellan den offentliga sektorn och den privata sektorns behov bör företagarna ha möjlighet att delta i arbetet med att fastställa forskningsbehoven och fastställa normer, standarder och lösningar som gynnar företagen.

32.

Om privata företag i större utsträckning involveras i den blå ekonomin bör detta ske utan onödiga bördor för den privata sektorn.

33.

Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra konkurrenskraften hos europeiska ekonomiska aktörer verksamma inom havssektorn. När det handlar om att involvera företag i den blå ekonomin blir det lättare att anpassa åtgärder och politiska strategier till dem på europeisk, nationell och regional nivå om man känner till den privata sektorns behov.

34.

Företagsamheten i den blå ekonomin avser inte bara verksamhet till sjöss. Det är viktigt att planera lämpligt stöd till företag på land som har anknytning till den blå ekonomin, t.ex. lokala fiskberedningsanläggningar, så att man skapar en hållbar affärsmiljö för lokala fiskare.

35.

När man inför innovationer i den blå ekonomin för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen krävs också adekvata mänskliga resurser. För att göra det mer populärt och attraktivt bland unga människor att arbeta till sjöss krävs det en nära samordning mellan politik, utbildning och näringsliv.

36.

Fördelarna från den blå ekonomin blir också kännbara för den offentliga och den privata sektorn. Offentliga medel har dock alltid sina begränsningar. Därför är det viktigt att man också skaffar privat kapital för finansiering av åtgärder på detta område. Man bör alltså främja ett omfattande samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, bl.a. genom offentlig–privata partnerskap, där den offentliga sektorn inte bara skulle kunna utnyttja den privata sektorns finansiella möjligheter utan också dess kunskaper, affärserfarenheter, förvaltningskompetens och intellektuella potential i syfte att skapa och införa innovativa lösningar i den blå ekonomin.

37.

Med tanke på de olika rättsliga lösningar som finns för offentlig–privata partnerskap i EU:s enskilda medlemsstater har kommissionen en utomordentligt viktig roll att spela när det handlar om att främja god praxis och bra lösningar vid tillämpning av offentlig–privata partnerskap inom havsekonomisektorn. Man bör framför allt överväga möjligheten att införa ett institutionaliserat offentlig–privat partnerskap, med tanke på de nya arbetstillfällen som detta kan medföra.

38.

En förutsättning för att företrädare för den privata sektorn, däribland de små och medelstora företagen, ska samarbeta med den offentliga sektorn är att idén om samarbete främjas på regional och lokal nivå. Man bör alltså underlätta och stödja åtgärder från de lokala och regionala myndigheternas sida som syftar till att involvera företrädare för den privata sektorn i projekt som genomförs inom ramen för offentlig–privata partnerskap.

39.

Användningen av offentlig-privata partnerskap inom den blå ekonomin bör inte bara ske i syfte att involvera storföretag som privata partner. Vid ett korrekt genomförande av offentlig–privata partnerskap bör man ta hänsyn till den finansiella potentialen och möjligheterna till riskhantering hos de små och medelstora företagen. Detta kommer att göra det möjligt för mindre territoriella enheter att utnyttja dessa aktörers resurser.

40.

Kommittén välkomnar att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 3 och 4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt upprätthålls i meddelandet.