11.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 177/64

1.1

EESK stöder kommissionens förslag till förordning och konkreta åtgärder för att främja utvecklingen av en inre marknad för elektroniska kommunikationstjänster som kan utgöra grunden för en dynamisk och hållbar tillväxt i alla sektorer av ekonomin samt skapa nya jobb. Det kommer också att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå.

1.2

EESK anser att de föreslagna åtgärderna för att minska hindren för europeiska leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster genom

1.3

Kommittén anser att kommissionen bör ompröva beslutet att inkludera bredbandstjänster i kravet på att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.

1.4

Samtidigt betonar EESK att man genom färre rättsliga hinder kommer att öppna marknaderna för små leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster. De viktigaste drivkrafterna för leverantörernas utveckling kommer att vara

1.5

EESK påpekar att kommissionens förordningar och allmänna incitament måste förhindra att marknaden fragmenteras ytterligare, eftersom detta skulle hindra utvecklingen av gränsöverskridande tjänster och försvaga EU jämfört med internationella konkurrenter.

1.6

EESK anser att en ökning av tillgängligheten och en minskning av kostnaderna för uppbyggnad och drift av höghastighetsnät kommer att

1.7

EESK anser att harmoniseringen av de rättsliga förutsättningarna kommer att stimulera investeringar i europeiska leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster.

1.8

EESK stöder den föreslagna harmoniseringen av garantier för konsumenternas och användarnas rättigheter, bl.a. när det gäller

1.9

EESK stöder harmoniseringen av avtalsvillkor för slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster i alla medlemsstater.

1.10

EESK anser att fritt tillträde till näten och möjligheten att använda avancerade elektroniska kommunikationstjänster i hela EU kommer att öka rörligheten hos konsumenter och företag samt underlätta tillgången till det europeiska kulturarvet och utvecklingen av kreativa industrier.

1.11

Den kommande förordningen måste ge operatörerna större finansiell och rättslig säkerhet. I gengäld rekommenderar EESK att den ska ge användarna större rättssäkerhet genom att deras rättigheter skyddas på ett bättre sätt.

1.12

EESK betonar vikten av rätten till ordentligt skydd av personuppgifter, rätten till radering samt andra rättigheter för slutanvändare av elektroniska kommunikationstjänster, vilket påpekats i tidigare EESK-yttranden (1).

1.13

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en källa till hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till att öka produktiviteten med 50 % inom alla sektorer av ekonomin där den används. Även om användningen av IKT resulterar i att vissa jobb försvinner, kompenseras två förlorade jobb med fem nya arbetstillfällen (se förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning, COM(2013) 627 final 2013/0309 (COD), s. 2). Kommittén framhåller behovet av att tillhandahålla utbildning, omskolning och livslångt lärande för alla, genom att införa nya utbildningsmekanismer.

1.14

Vi betonar också vikten av att följa konkurrensbestämmelserna och nätneutralitet, särskilt när det gäller leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster i sektorn för små och medelstora företag eftersom en förstärkning av de största leverantörerna av elektroniska kommunikationstjänster och konsolidering av spektrumresurser kan äventyra konkurrenskraften på medlemsstaternas marknader.

1.15

Kommittén anser att det är för tidigt att reglera produkter för virtuell bredbandsaccess (en typ av åtkomst till bredbandsnät i grossistledet i form av en virtuell anslutningslänk via valfri fast eller trådlös accessnätinfrastruktur, undantaget fysiskt tillträde till accessnätet, tillsammans med en överföringstjänst till en fastställd uppsättning överlämningspunkter, inklusive specifika nätelement, specifika nätfunktioner och anknutna it-system). EESK anser att man bör vänta tills villkoren för tillhandahållande av sådana tjänster och priserna regleras av marknaden. Skyldigheten att tillhandahålla anslutningsprodukter med garanterad tjänstekvalitet bör dock regleras på ett sätt som säkerställer balansen mellan stora operatörer och mindre tjänsteleverantörer från sektorn för små och medelstora företag.

1.16

Kommittén är allvarligt oroad över de detaljerade lösningarna för lokala radioaccessnät, särskilt slutanvändarnas möjlighet att ge andra, okända och anonyma användare tillgång till radionät.

1.17

EESK varnar för att den föreslagna förordningen ställer upp mycket ambitiösa mål. Den korta tidsperioden före ikraftträdandet (den 1 juli 2014) kommer att kräva stora insatser från de viktigaste intressenterna: kommissionen, de nationella tillsynsmyndigheterna för elektroniska kommunikationstjänster, konkurrensmyndigheterna samt de europeiska leverantörerna av elektroniska kommunikationstjänster.

1.18

Med hänsyn till behovet av att samordna räckvidd och förfaranden för tilldelningen av EU-auktoriseringen samt förbehåll och villkor för användning av radiospektrum, är kommittén positiv till att förstärka Berecs roll tills ett beslut om att inrätta ett enda europeiskt regleringsorgan har fattats.

2.1

Starka aktörer i USA, Japan och Sydkorea har gjort stora investeringar i infrastruktur för snabba bredbandsanslutningar (både fasta och trådlösa). För Europeiska unionen är det av största vikt att stå sig i den internationella konkurrensen inom området elektronisk kommunikation.

2.2

Tillförlitlig och snabb bredbandstillgång är särskilt viktigt för tillhandahållandet av innovativa elektroniska kommunikationstjänster, inbegripet molntjänster. Det är därför av strategiskt intresse för EU att tillståndet i sektorn för elektroniska kommunikationstjänster är gott, att det finns en inhemsk potential för att tillhandahålla moderna tjänster till medborgarna och att upprätthålla en betydande potential för tillverkning av utrustning och utveckling av lösningar och tjänster inom det elektroniska kommunikationsområdet.

2.3

Den digitala ekonomins och dess produkters BNP-andel ökar ständigt, och elektroniska kommunikationstjänster är avgörande för produktivitetstillväxten inom alla ekonomiska sektorer – från hälso- och sjukvård till energi och offentliga tjänster. En nyckelfaktor för utvecklingen är också möjligheten att investera i trådlösa nät (dvs. fjärde generationens mobilkommunikationsteknik och efterföljande teknik som ger snabb mobil internetanslutning) och snabba fasta nät (t.ex. fiberoptiska nät av typen FTTH [”fiber-to-the-home”]).

2.4

För att elektroniska kommunikationsnät ska bli lönsamma krävs tillräcklig storskalighet. EU-marknaden för elektroniska kommunikationer är emellertid mycket fragmenterad: Det finns mer än 1 000 operatörer för fasta nät, och flera hundra för mobilnät. Även de största grupperna operatörer tillhandahåller tjänster inom enskilda länder, utan att erbjuda gränsöverskridande tjänster till konsumenter och småskaliga slutanvändare (gränsöverskridande tjänster tillhandahålls endast till de största företagskunderna). Ingen operatör har verksamhet i mer än hälften av medlemsstaterna. Marknaden för kabel-tv är också fragmenterad – det finns mer än 1 500 operatörer.

2.5

Marknadsfragmentering leder till hög prisnivå, särskilt för samtal mellan EU-länder (roaming i mobilnät och fasta internationella förbindelser).

2.6

Radiospektrum är en begränsad resurs. Effektiviteten i användningen har en betydande inverkan på genomförandet av den digitala agendan för Europa och villkoren för tjänsteleverantörerna. Samtidigt är villkoren för användning av spektrumet, t.ex. tilldelningsbestämmelser, tidsfrister för ensamrätt, möjlighet till omfördelning av frekvenser (bland annat för att tillgodose marknadens behov och för att öka effektiviteten i spektrumanvändningen) och delad spektrumanvändning, för närvarande mycket olika mellan medlemsstaterna. Det finns skillnader i villkor för tilldelning, förnyande och möjligheter till reservering av radiospektrum. Dessa skillnader utgör hinder för investeringar och för utvecklingen av integrerade gränsöverskridande trådlösa kommunikationsnät.

2.7

Trots att Europa under 1990-talet var världsledande i fråga om mobiltelefoni (GSM), släpar vi för närvarande efter ovannämnda länder när det gäller genomförandet av den senaste tekniken för mobil överföring.

2.8

Utvecklingstakten i IKT-industrin i Europa har varit mycket långsam under de senaste åren (0,3 % per år), särskilt jämfört med tillväxten i USA (15 %) och ledande länder i Asien (26 %).

2.9

De föreslagna ändringarna avser områden som regleras av de rättsakter som ligger till grund för regleringen av elektronisk kommunikation i EU – direktiven 2002/20/EG (auktorisationsdirektivet), 2002/21/EG (ramdirektivet), 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster och användarnas rättigheter) och 2002/58/EG (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation), förordningarna (EG) nr 1211/2009 (inrättande av Berec) och (EU) nr 531/2012 (roaming) samt beslut nr 243/2012/EU (program för radiospektrumpolitiken) (2).

3.1

Huvudmålet för Europeiska kommissionen är att skapa en inre marknad för elektronisk kommunikation, där

3.2

I kommissionens förslag till förordning föreslås följande lösningar:

3.3

Som Europeiska rådet framhöll i sina slutsatser av den 24–25 oktober 2013 är det av avgörande betydelse att komma till rätta med fragmenteringen av marknaden för elektroniska kommunikationstjänster, främja effektiv konkurrens och dra till sig privata investeringar genom en förutsägbar och stabil rättslig ram, samtidigt som ett starkt konsumentskydd upprätthålls. Det är också av största betydelse för medlemsstaternas ekonomiska och sociala utveckling att man harmoniserar spektrumtilldelningen (Europeiska rådets dokument av den 25 oktober 2013 (EUCO 169/13, CO EUR 13 CONCL 7), punkterna 5 och 9).

3.4

Ökad tillgänglighet och minskade kostnader för användning av höghastighetsbredband kommer ge alla tjänsteleverantörer, inklusive europeiska små och medelstora företag, möjlighet att skapa och erbjuda innovativa produkter och tjänster på den globala marknaden.

4.1.1

EESK anser att tillhandahållandet av tjänster över gränserna för närvarande försvåras av den administrativa börda som orsakas av de olika nationella systemen för auktorisering, tilldelning av radiospektrum, reglering av tillträdesprodukter och konsumenträttigheter.

4.1.2

Operatörerna utnyttjar marknadsfragmenteringen på slutanvändarnas bekostnad genom att tillhandahålla dyrare gränsöverskridande tjänster.

4.1.3

EESK anser att den planerade lagstiftningen främjar en konsolidering av operatörerna och framväxten av EU-täckande leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster. Denna process är bra för EU-ländernas konkurrenskraft på de globala marknaderna.

4.1.4

En stärkning av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster och enhetliga rättsliga villkor kommer att öka intresset för europeiska tjänsteleverantörer hos institutionella investerare, däribland riskkapitalbolag. Kapitaltillskottet kommer att öka operatörernas investeringsmöjligheter.

4.1.5

EESK välkomnar införandet av en gemensam EU-auktorisation, vilket är en förutsättning för att man ska kunna förbättra driften av systemet. Man bör fastställa tydliga förfaranden och principer för samarbetet.

4.1.6

Kommittén skulle gärna ha sett att förslaget tagit ställning för ett gemensamt europeiskt tillsynsorgan, en tanke som kommittén föreslagit och försvarat i flera yttranden.

4.2.1

Harmoniseringen av spektrumanvändningen på grundval av enhetliga villkor för spektrumanvändning (tilldelningsbestämmelser, tidsfrister för ensamrätt, möjlighet till omfördelning och delad spektrumanvändning) kommer att underlätta införandet av ny teknik som bygger på trådlös bredbandstillgång (4G och senare teknik).

4.2.2

EESK anser att förordningen föregriper 2016 års planerade översyn av effektiviteten i de befintliga bestämmelserna om roaming och besluten om frekvensallokering, som ska fattas vid ITU-R:s (ITU:s radiokommunikationssektor – en av tre sektorer eller enheter inom Internationella teleunionen [ITU], som ansvarar för radiokommunikation) världsradiokonferens 2015 (WRC 2015).

4.3.1

EESK anser att regleringen av produkter för virtuell bredbandsaccess presenteras i ett mycket osäkert skede, med tanke på regleringen av höghastighetsnäten NGN/NGA (Next Generation Networks/Next Generation Access) och skillnaderna i regleringsmässig praxis i de enskilda medlemsstaterna. Stabila regleringsprinciper, som kommer att uppmuntra aktörerna att investera i en kostsam NGN-/NGA-infrastruktur, måste införas med stor försiktighet, eftersom regleringspraxis i dessa frågor bara har börjat utvecklas. Produkter i grossistledet måste utformas med hänsyn till kundernas behov på de olika nationella marknaderna, och inte för att passa ett ”genomsnittligt europeiskt land”.

4.4.1

Införandet av en anslutningsprodukt med garanterad tjänstekvalitet kan vara till stor nytta för skapande och tillhandahållande av specialiserade, avancerade digitala tjänster.

4.4.2

EESK anser att skyldigheten att tillhandahålla garanterad tjänstekvalitet måste regleras på ett sätt som säkerställer balansen mellan stora operatörer och mindre tjänsteleverantörer från sektorn för små och medelstora företag.

4.5.1

EESK anser att harmonisering av slutanvändarnas rättigheter, skyldigheter avseende öppenhet och begriplighet i konsumentinformationen om villkor, kvalitet, rättigheter, prissättning samt bestämmelser för att underlätta leverantörsbyte kommer att innebära stora fördelar för konsumenter av elektroniska kommunikationstjänster. Det kommer att stärka deras ställning gentemot tjänsteleverantörerna och minska informationsasymmetrierna.

4.5.2

EESK ställer sig positiv till bestämmelserna om särskild information och avtalsskyldigheter som omfattar

4.5.3

EESK välkomnar förslaget om att elektroniska tjänsteleverantörer ska vara skyldiga att sprida information av allmänintresse om

4.5.4

EESK beklagar emellertid de tvetydiga formuleringarna i kapitlen IV och V i förslaget till förordning, särskilt när det gäller de subjektiva faktorer som vissa konsumenträttigheter fortfarande bestäms av. Kommittén hade hoppats att dessa skulle bli bindande garantier, och detta gäller särskilt artiklarna 23.3, 27, 28 och 30 i förslaget.

4.6.1

Roamingavgifterna för mobil kommunikation i Europa är fortfarande alltför höga, och de är klart högre än avgifterna för samma tjänster inom ett visst land. Enligt den digitala agendan för Europa är emellertid målet att eliminera skillnaden mellan de nationella avgifterna och roamingavgifterna för att på så sätt skapa en inre marknad för mobilkommunikation.

4.6.2

De genomsnittspriser som tas ut av operatörerna i allmänhet ligger mycket nära de avgiftstak som fastställts i EU, vilket förhindrar en sund konkurrens. Kommissionen anser sig därför tvungen att i ett nytt lagstiftningspaket föreslå att överpriserna på mottagna roamingsamtal ska upphävas, medan övriga roamingavgifter på sikt väntas försvinna genom att konkurrensen mellan olika operatörer, eller åtminstone mellan sammanslutningar av operatörer, uppmuntras.

4.6.3

Kommittén ställer sig i princip positiv till ett avskaffande av alla roamingavgifter (samtal, sms, data) och inte bara avgifter i samband med mottagna samtal. Vi anser dessutom att avgifterna för mobil transitkommunikation i EU bör ses över om man ska kunna skapa en reell europeisk inre marknad för mobil kommunikation.

4.6.4

Mot bakgrund av att de strukturella reformerna i förordningen från 2012 inte kommer att tillämpas förrän från och med juli 2014 anser dock EESK att datumet för avskaffandet av roamingavgifter ska fastställas med utgångspunkt i resultatet av dessa reformer efter det att de har genomförts fullt ut.

4.6.5

Denna tidsfrist ska göra det möjligt för tillsynsmyndigheterna att vidta förebyggande åtgärder för att undvika att operatörerna kompenserar för de lägre inkomster som följer av avskaffandet av roamingavgifter genom att öka de nationella avgifterna. En sådan kompensation skulle skada alla konsumenter och allra mest de medborgare som av olika anledningar inte reser utomlands och därför inte använder roamingkommunikation.

4.6.6

För att uppnå större insyn i priserna, särskilt paketerbjudandena, föreslår EESK att tillsynsmyndigheterna tillsammans med konsumentorganisationerna ska utarbeta någon form av standardinformation om sammansättningen av priserna för att man ska kunna jämföra olika erbjudanden och lättare hitta det billigaste erbjudandet.

4.6.7

Till sist bör kommissionen noga övervaka att partnerskapen mellan operatörerna, som den ställer sig så positiv till, inte leder till överenskommelser eller oligopol där man missbrukar sin dominerande marknadsställning.

4.7.1

EESK anser att de föreslagna ändringarna när det gäller statusen för Berec, t.ex. en ordförande på heltid för tillsynsnämnden, kan visa sig vara otillräckliga för att möta konkurrenskraftutmaningarna och behovet av investeringsincitament, särskilt i fråga om bredbandskommunikation och NGN/NGA-näten.