5.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 170/55

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att meddelandet är ett enhetligt bidrag till försöket att reformera de finansiella tjänsterna i syfte att skapa effektivitet och stabilitet på detta viktiga område samt begränsa systemriskerna.

1.2

EESK tror att de nya bestämmelserna för finansmarknaderna på ett positivt sätt kommer att bidra till en sund ekonomi och framhåller sin djupa övertygelse om att stabilitet inom finanssektorn och framgång för reformerna är en förutsättning för en livskraftig ekonomisk utveckling samt för sysselsättningen och fullbordandet av unionens inre marknad.

1.3

EESK anser att färdplanen med sina redan vidtagna och framtida åtgärder rör sig i rätt riktning, och erkänner de framsteg som har gjorts. Kommittén vill dock betona att man omgående måste påskynda många projekt och snarast behandla de lagstiftningsinitiativ som ännu inte är färdiga.

Vad gäller de fem prioriterade områdena för framtida insatser (1).

1.4

anser EESK att arbitragehanteringen är av central betydelse för reformen av de finansiella tjänsterna (2), och kommittén välkomnar åtgärdspaketet (3) och i synnerhet att tillsynsramen för bankverksamhet stärks i syfte att minska smitto- och arbitrageriskerna.

1.5

Kommittén uppskattar särskilt försöket att skapa ökad insyn, och i synnerhet de konkreta åtgärder som syftar till att skapa en ram för övervakning av skuggbankverksamheten inom EU, utvecklingen av centrala transaktionsregister för derivattransaktioner inom ramen för marknadsinfrastrukturförordningen (Emir) (4), omarbetningen av direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid) (5), genomförandet av systemet med identifierare för juridiska personer (Lei) och den ökade transparensen i transaktioner för värdepappersfinansiering.

1.6

EESK medger att det har gjorts framsteg i riktning mot att fastställa en förstärkt regleringsram för vissa investeringsfonder i syfte att förbättra deras likviditet och stabilitet. I synnerhet gäller detta de penningmarknadsfonder som har sitt säte i Europa eller säljs här.

1.7

Kommitténs uppfattning är att meddelandet vad gäller ”minskning av de risker som är förbundna med transaktioner för värdepappersfinansiering” begränsas till allmänna konstateranden, som visserligen avspeglar verkligheten men inte till fullo innehåller de avgörande inslagen. Kommittén föreslår att man påskyndar och preciserar åtgärderna, framför allt vad gäller lagstiftningen om värdepapper, eftersom transaktioner för värdepappersfinansiering, huvudsakligen värdepapperslån och värdepappersrepor, spelar en central roll i finanssektorns skuldsättning.

1.8

På samma sätt ser vi en eftersläpning, och vi rekommenderar att man intensifierar insatserna och gör ett snabbt förtydligande i den avgörande frågan om att stärka tillsynen inom skuggbankverksamheten. För detta område tas endast några få frågor upp i meddelandet, och när det gäller framtida insatser hänvisar man bara till den översyn som kommissionen ska göra av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) under 2013.

1.9

Med tanke på att de främsta offren för den finansiella och ekonomiska krisen är medborgarna – som är skattebetalare, arbetstagare, sparare och konsumenter – rekommenderar EESK att man förstärker de lagstiftningsinitiativ som gäller skyddet av dem, genom transparens, korrekt information, socialt ansvar inom finanssektorn samt skydd av konsumenterna och småinvesterarna. Vi erinrar i detta sammanhang om våra tidigare kommentarer om det civila samhällets deltagande i regleringen av finansmarknaderna (6).

1.10

Kommittén understryker vikten av det som kommissionen framhåller i sitt meddelande, nämligen att skuggbankverksamheten inte bör betraktas enbart med utgångspunkt i de risker som den för med sig. Systemet utgör också ytterligare en alternativ finansieringskanal som kan vara till nytta för den reala ekonomin.

2.1

Skuggbankverksamhet definieras som ”ett system för kreditförmedling som involverar enheter och verksamheter utanför det reguljära banksystemet” (7), och den består av två inbördes relaterade pelare. Enheterna ägnar sig främst åt verksamhet som finansiering med depositionsliknande egenskaper, löptids- eller likviditetstransformering, kreditrisköverföring och användning av direkt eller indirekt hävstång. Verksamheten (som utgör en potentiellt betydande finansieringskälla för icke-bankenheter) innefattar värdepapperisering, värdepapperslån och värdepappersrepor.

2.2

Ad hoc-enheter utgörs av värdepapperiseringsinstrument, t.ex. investeringsinstrument som tillgångsbaserade företagscertifikat (ABCP), strukturerade investeringsinstrument (SIV) och andra specialföretag (SVP), penningmarknadsfonder samt andra former av investeringskapital/produkter med depositionsliknande egenskaper, som är sårbara vid samtidiga uppköp (rusningar), investeringsfonder, inbegripet de börshandlade fonderna som tillhandahåller krediter eller använder hävstång, finansföretag och värdepappersenheter som tillhandahåller krediter eller oreglerade kreditgarantier, eller vidtar ändringar av likviditet och/eller löptid, såsom banker, samt försäkrings- eller återförsäkringsföretag som utfärdar eller garanterar kreditprodukter.

2.3

Ursprunget till skuggbankverksamheten ligger i den avreglering av finanssystemet som genomfördes i Storbritannien under 1980-talet, och som fortsatte under 1990-talet (8) i USA och på andra ställen. De första Baselavtalen spelade en viktig roll eftersom de placerade de inkomstbringande verksamheterna utanför balansräkningen och inrättade en sträng reglering av bankernas balansräkningar (9).

2.4

Avskaffandet av eller lättnaderna i bestämmelser och regleringar (10) tillät finansinstituten att utvidga sin verksamhet till nya områden och komplicerade modeller, samtidigt som löftet om hög avkastning påverkade miljontals människor i hela världen som hade begränsade kunskaper om produkterna och skuggbankverksamhetens funktion.

2.5

År 2007 beslutade G20 att anta en rad reglerande åtgärder för att göra finanssystemet säkert och hållbart, och de allvarliga sociala och ekonomiska följderna av 2008 års kris visade vilka risker som hör samman med skuggbankverksamhet och de svagheter som fanns i form av bristande lagstiftning samt riskerna med otillräcklig tillsyn, ogenomskinliga marknader och alltför komplicerade produkter. Detta underströk också hur viktigt Rådet för finansiell stabilitet (FSB) är.

2.6

Europeiska unionen har en ledande roll i de internationella ansträngningar som gjorts via G20-gruppen och FSB, där man gjort seriösa framsteg mot att uppfylla åtaganden som härrör från färdplanen för reformen av den finansiella sektorn och från utvecklingen av nya tillsynsområden. Många reformer har redan blivit föremål för lagstiftning, t.ex. OTC-derivat m.fl.

2.7

FSB:s rapport i oktober 2011 är det första heltäckande internationella försöket till ökad tillsyn av skuggbankverksamheten, och den är fokuserad på a) att definiera principerna för övervakning och reglering, b) kartläggning och bedömning av systemriskerna, och c) identifiering av tillämpningsområdet för regleringsåtgärder enligt fem arbetsflöden (11). Kommissionen har också publicerat en grönbok om skuggbankverksamhetens potentiella risker för EU och hur man kan hantera dem genom föreskrifter.

3.1

Meddelandet tar upp redan vidtagna åtgärder enligt två linjer. De åtgärder som gäller de finansiella enheterna koncentreras på att skärpa kraven på banker och försäkringsföretag vid transaktioner med skuggbanksystemet och på att utarbeta en harmoniserad ram för förvaltare av alternativa investeringsfonder. De åtgärder som gäller marknadsintegriteten koncentreras på risköverföringsinstrumenten, förstärkta värdepapperiseringsarrangemang och en bättre ram för kreditvärderingsinstituten.

3.2

I meddelandet fastställs även fem prioriterade områden där kommissionen har för avsikt att vidta ytterligare åtgärder:

3.2.1

För att öka insynen i skuggbanksverksamheten kompletteras försöken att samla in och utbyta tillförlitliga och kompletta uppgifter med initiativ för att utveckla en övervakningsram för skuggbanksverksamheten och skapa centrala arkiv för derivat inom ramen för Emir-förordningen (12), översyn av direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid) (13), tillämpning av systemet med identifierare för juridiska personer (Lei) och ökad transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering.

3.2.2

För vissa investeringsfonder, framför allt de penningmarknadsfonder som har sitt säte i Europa eller säljs här, föreslås nya regler för att förbättra deras likviditet och stabilitet och en reform av reglerna för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).

3.2.3

När det gäller att minska de risker som hör samman med transaktioner för värdepappersfinansiering framförs i meddelandet att det har gjorts omfattande försök att bättre förstå problemen och dra lärdom av dem, och att kommissionen för att lösa dessa problem utreder ett lagstiftningsförslag på området för värdepapperslagstiftning.

3.2.4

Tillsynen inom banksektorn i syfte att begränsa smitto- och arbitrageriskerna förstärks genom att man inrättar strängare regler, framför allt i form av kapitalkrav på bankerna när de gör transaktioner med oreglerade finansiella enheter, strängare auktorisationskrav och nya regler för likviditet, främst genom tillämpningen från och med den 1 januari 2014 av förordningen om kapitalkrav (14) och direktivet om kapitalkrav (15). Man talar även om en eventuell utvidgning av tillsynsreglernas tillämpningsområde i syfte att minska arbitrageriskerna.

3.2.5

Vad gäller den förbättrade tillsynen betonas att skuggbankverksamheten till sin natur är diffus, mångfasetterad och dynamisk och att utmaningarna för tillsynen t.ex. består i ett gränsöverskridande kringgående av reglerna. På europeisk nivå pågår ett grundläggande arbete inom ramen för Europeiska systemriskrådet (ESRB) och de europeiska tillsynsmyndigheterna. Dessa aspekter och behovet av att hantera frågan om arbitrage, samt det eventuella behovet av att tydliggöra varje myndighets institutionella roll, kommer att hanteras genom den översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) som ska utföras under 2013.

4.1

EESK har sedan början på den finansiella krisen i en rad yttranden (16) gett uttryck för det civila samhällets syn på en rad frågor som rör hur det finansiella systemet fungerar, och kommittén har framfört generella kommentarer och rekommendationer, men även detaljerade, med avseende på återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut (17).

4.1.1

EESK välkomnade grönboken (18) om skuggbanksverksamhet som ett viktigt steg mot ett korrekt sätt att hantera de befintliga problemen, och understryker bland annat att man bör eliminera ”skuggverksamheten”, som även den bör lyda under samma reglerings- och tillsynskrav som hela det finansiella systemet.

4.2

EESK välkomnar att man antar synsättet med tillsyn på global nivå, med målet att utvidga reglering och tillsyn till alla systemviktiga finansiella institut, instrument och marknader (19). Kommittén är nöjd med att G20-gruppen vid sitt möte nyligen godkände förslagen från FSB (20), och konstaterar att meddelandet följer dem till fullo.

4.3

EESK uppmanar kommissionen att specificera innehållet i och ange tidsplanen för handlingsramen för ökad tillsyn över skuggbankverksamheten i form av en sammanhållen tillsynsmekanism, genom att klargöra tillsynsmyndigheternas institutionella roll i samband med översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS).

4.4

Med tanke på att viss skuggbankverksamhet och vissa skuggbanksenheter beroende på land kan omfattas eller inte omfattas av lagstiftning, är det särskilt viktigt att det råder lika konkurrensvillkor mellan länderna, samt mellan banksektorn och skuggbanksenheterna, genom lämpliga mekanismer för att undvika att regleringsarbitrage leder till snedvridning av incitamenten till reglering.

4.5

EESK understryker särskilt att det på området för analys av uppgifter behövs ett gemensamt globalt synsätt hos regleringsmyndigheterna, med gemensamma referensramar och öppna sektoriella standarder, så att man kan garantera ett snabbt utbyte av information och agera effektivt för att i tid hantera systemrisker och skydda den finansiella stabiliteten.

4.6

EESK anser att skuggbankverksamhetens omfattning och tillväxttakt är en annan viktig systemriskfaktor, eftersom skuggbanksverksamheten enligt FSB (2012) (21) uppgick till 67 biljoner dollar 2011 (jämfört med 26 biljonerdollar 2002), vilket motsvarar 111 % av den totala BNP i de länder som FSB undersöker.

4.7

Kommittén anser att det vore bra att göra en analytisk bedömning av frågan med utgångspunkt i verksamheten inom skuggsektorn i stället för i de olika enheterna, eftersom tillsynen och kontrollen av verksamheten är huvudutmaningen för att åtgärderna ska bli framgångsrika.

4.8

EESK:s uppfattning är att problemet med omfattningen och snedvridningen av praxis inte bara rör skuggbankverksamheten. En överdimensionerad bankmodell i kombination med brist på insyn innebär bevisligen en risk för instabilitet i ekonomin, vilket ger till resultat att kostnaderna för att rädda institutioner som är ”för stora och för ömsesidigt beroende av varandra för att kunna tillåtas gå i konkurs” överförs på samhället.

4.9

EESK konstaterar att för att stärka konkurrenskraften och stabiliteten inom den europeiska finanssektorn så måste man förutom att reglera skuggbanksystemet också i grunden ta itu med problemet med bankernas storlek som gör en konkurs omöjlig. Detta kan åstadkommas genom att öka insynen, rationalisera verksamheten hos storkoncernerna och minska beroendet inom koncernerna.

4.10

EESK anser att tillsynsåtgärderna måste åtföljas av åtgärder för att på ett effektivt sätt hantera alla snedvridningar inom finanssektorn, och även av strukturella reformer, och föreslår att kommissionen ska påskynda förfarandena för att inrätta en gemensam rekonstruktionsmekanism, på grundval av rekommendationerna i Liikanen-rapporten och betänkandet nyligen från Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor om reformen av banksektorns struktur inom EU (22).

4.11

Eftersom skuggbankverksamhetens diffusa, komplexa och anpassningsbara karaktär gör en effektiv tillsyn komplicerad och svår, föreslår kommittén att kommissionen i god tid ska klargöra om de ansvariga nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna, inklusive den gemensamma tillsynsmekanismen, har tillräckliga medel, kontrollverktyg och befogenheter.

4.12

EESK anser att om tillsynen ska bli framgångsrik måste den kopplas till effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktionssystem samt att nivåerna på sanktionerna och upplysningar om dem som bryter mot reglerna ska offentliggöras. Vi vill även framhålla problemet med att fysiska eller juridiska personer i tredje land inte följer de europeiska reglerna.

4.13

EESK understryker att konsumenterna av finansiella produkter måste skyddas från otillbörlig praxis, vilseledande och insolventa produkter eller tjänster, samt från eventuella oskäliga avtalsvillkor, och erinrar om sitt förslag att skapa ett europeiskt organ för skydd av konsumenter av finansiella tjänster i syfte att stärka konsumentskyddet, öka insynen och på ett effektivt sätt behandla konsumenternas klagomål.

4.14

Lättillgängliga webbplatser och andra moderna informationsverktyg kan ge konsumenterna möjlighet att jämföra och välja produkter och tjänster, och även medverka till konkurrens och självreglering på finansmarknaden.

4.15

EESK föreslår att kommissionen ska påskynda genomförandet av konsekvensanalyserna, så att man kan fastställa de nya likviditetsreglerna och utföra en kostnads-nyttoanalys av verkningsgraden och proportionaliteten i alla de lagstiftningsakter som har antagits sedan den finansiella krisen inleddes, i syfte att bedöma lagstiftningens sammantagna konsekvenser för EU:s finansmarknad.

4.16

EESK konstaterar dessutom att detta lagstiftningsinitiativ måste bygga på tidigare sakkunskap och vetenskapliga undersökningar om insamling och utbyte av uppgifter, och mer allmänt på behovet av att ytterligare följa upp skuggbankverksamhetens dynamiska utveckling och vinstinriktningen. Man bör även fastställa vad som gynnar den reella ekonomin och vad som kan förväntas bli nya källor till svagheter och systemrisker.