EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012IP0147

Översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet – en bättre miljö för ett bättre liv (2011/2194(INI))

OJ C 258E , 7.9.2013, p. 115–124 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

7.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 258/115


Fredagen den 20 april 2012
Översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet

P7_TA(2012)0147

Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet – en bättre miljö för ett bättre liv (2011/2194(INI))

2013/C 258 E/16

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens meddelande ”Sjätte miljöhandlingsprogrammet – slutbedömning” (COM(2011)0531),

med beaktande av artiklarna 191 och 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om att bevara, skydda och förbättra människors hälsa och miljön,

med beaktande av rådets (miljö) slutsatser av den 10 oktober 2011”Utvärdering av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram och det fortsatta arbetet: vägen till EU:s sjunde miljöhandlingsprogram”,

med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport ”The European Environment – State and Outlook 2010” (Den europeiska miljön – tillstånd och framtidsutsikter 2010), SOER 2010,

med beaktande av Europeiska miljöbyråns tekniska rapport nr 15/2011 med titeln ”Revealing the costs of air pollution from industrial facilities in Europe”,

med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

med beaktande av kommissionens meddelande ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020” (COM(2011)0244),

med beaktande av kommissionens meddelande ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (COM(2011)0112),

med beaktande av kommissionens meddelande ”Färdplan för ett resurseffektivt Europa” (COM(2011)0571),

med beaktande av kommissionens vitbok ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” (COM(2011)0144),

med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2011)0398),

med beaktande av kommissionens förslag om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken,

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling (A7-0048/2012), och av följande skäl:

A.

Det nuvarande sjätte miljöhandlingsprogrammet löper ut den 22 juli 2012.

B.

I ett årtionde har det sjätte miljöhandlingsprogrammet utgjort en övergripande ram för miljöpolitiken, då miljölagstiftningen har konsoliderats och i stort sett fullbordats, och antagandet genom medbeslutande har ökat dess legitimitet och hjälpt till att skapa en känsla av delaktighet. Medlemsstaterna och kommissionen har dock inte alltid agerat i enlighet med programmet, som haft ett antal brister som måste åtgärdas.

C.

Framstegen mot att uppnå målen i det sjätte miljöhandlingsprogrammet har varierat. Vissa mål har uppnåtts (klimatförändringar, avfall), andra inte (luft, stadsmiljö, naturresurser), och uppnåendet av de övriga målen är avhängigt av framtida genomförandeåtgärder (kemikalier, bekämpningsmedel, vatten). Ett antal utmaningar kvarstår dock och därför behövs ytterligare insatser.

D.

Det sjätte miljöhandlingsprogrammet har försvagats genom ett bristfälligt genomförande av EU:s miljölagstiftning i fråga om kontroll av luftföroreningar, rening av vatten och avloppsvatten, avfall och naturskydd.

E.

Målet att stoppa försämringen av den biologiska mångfalden till 2010 har inte uppnåtts på grund av bristande politiska och ekonomiska åtaganden.

F.

I ”European Environment – State and Outlook 2010” (SOER 2010) påpekas att stora utmaningar kvarstår på miljöområdet, vilka kommer att få avsevärda konsekvenser om man inte tar itu med dem.

G.

Vissa aspekter av miljölagstiftningen bör ses över, särskilt genom att miljökonsekvensbedömningarna ges en mera oberoende ställning i direktivet om miljökonsekvensbedömningar.

H.

Miljöförstöring – luftföroreningar, buller, kemikalier, dålig vattenkvalitet och försämring av ekosystem – är en viktig faktor för ökningen av kroniska sjukdomar. En ambitiös EU-agenda för miljöskydd är därför en viktig aspekt för att effektivt förebygga sjukdomar och ohälsa.

I.

Skillnaderna mellan medlemsstaterna i fråga om miljökvalitet och folkhälsa är fortfarande stora.

1.

Europaparlamentet understryker vikten av att så fort som möjligt anta ett sjunde miljöhandlingsprogram för att ta itu med de utmaningar på miljöområdet som vi har framför oss. Kommissionen uppmanas därför att omgående lägga fram ett förslag om ett sjunde miljöhandlingsprogram.

2.

Europaparlamentet anser att det nya sjunde miljöhandlingsprogrammet på ett tydligt sätt måste beskriva de miljöutmaningar som EU står inför, däribland de allt snabbare klimatförändringarna, försämringen av vårt ekosystem och den allt större överanvändningen av naturresurser.

3.

Mot bakgrund av de aktuella hållbarhetsutmaningar som EU står inför framhåller Europaparlamentet att miljöhandlingsprogrammen som övergripande instrument bidrar till att garantera en nödvändig samordning av unionspolitiken. Parlamentet anser särskilt att man under det kommande årtiondet kommer att nödgas ta itu med miljöfrågorna med ett mer samstämt och integrerat tillvägagångssätt där man tar hänsyn till alla kopplingar mellan dem samt fyller återstående luckor, eftersom det annars kan uppstå oåterkalleliga skador.

4.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör innehålla en positiv beskrivning av fördelarna med en sträng miljöpolitik i syfte att öka allmänhetens stöd och den politiska viljan att agera.

5.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör fastställa såväl mål för 2020 som en tydlig ambitiös vision för miljön 2050 som syftar till att åstadkomma en hög livskvalitet och stort välbefinnande för alla inom säkra miljögränser.

6.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammets tidsramar ska anpassas till den fleråriga budgetramen efter 2013 och till Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar dock att centrala beslut på andra politikområden som kommer att få stor inverkan på miljön förmodligen kommer att fattas före antagandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

7.

Europaparlamentet betonar att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör tillhandahålla rätt ram för att garantera adekvat finansiering, däribland finansiering av innovation, forskning och utveckling, i samverkan med Life, och att en fullständigt integrering av miljövården bör vara en viktig del av den kommande fleråriga budgetramen, samt av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken och Horisont 2020. Parlamentet anser framför allt att EU bör låta miljöhandlingsprogrammet få nya finansieringskällor, exempelvis genom att ta i anspråk marknadsinstrument och avgifter för ekosystemtjänster.

8.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör utgöra en övergripande ram som gör det möjligt att ta itu med både långvariga och nya utmaningar på miljö- och hållbarhetsområdet samtidigt som man tar vederbörlig hänsyn till redan föreliggande och planerade åtgärder.

9.

Europaparlamentet anser att det sjunde handlingsprogrammet inför det kommande årtiondet bör låta det framgå tillräckligt tydligt och förutsägbart för nationella och lokala förvaltningar, medborgare, företagare och investerare vad EU står för i miljöfrågor. Parlamentet menar att detta övergripande program bör förmedla ett starkt politiskt budskap från EU till resten av världen och bidra till upprättandet av en internationell miljöstyrning.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta sitt kommande förslag om det sjunde miljöhandlingsprogrammet bygga på följande tre prioriteringar:

Genomförande och förstärkning.

Integration.

Den internationella dimensionen.

11.

Europaparlamentet anser att många av de mål som finns i det sjätte miljöhandlingsprogrammet är väl formulerade, men ser samtidigt att många av målen är långtifrån uppfyllda. Parlamentet skulle därför gärna se att flera av dessa målsättningar förs över också till det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

12.

Europaparlamentet vill betona att försiktighetsprincipen måste få styra EU:s miljöpolitik

Genomförande och förstärkning

13.

Europaparlamentet konstaterar med oro att genomförandet av miljölagstiftningen fortfarande brister. Ett fullt genomförande och verkställande på alla nivåer, liksom en ytterligare förstärkning av viktiga prioriteringar i fråga om miljö och relaterad politik – klimatförändringar, biologisk mångfald, resurser, miljö och hälsa, liksom social- och sysselsättningspolitik, energi, hållbara transporter, hållbart jordbruk och landsbygdsutveckling – är avgörande. Parlamentet framhåller därför behovet av en miljölagstiftning som är tydlig och konsekvent och bygger på en utvärdering av offentlig politik samt responsen på den.

14.

Europaparlamentet betonar att det är en klar skyldighet enligt fördraget och ett kriterium för att EU-medel ska få användas i medlemsstaterna att EU:s miljölagstiftning fullständigt följs.

15.

Europaparlamentet framhåller att en framgångsrik miljöpolitik ofrånkomligt förutsätter att medborgarna informeras om den, så att de väcks till engagemang. Parlamentet kräver därför att det framtida handlingsprogrammet ska leda till ökade insatser i detta avseende, eftersom en bättre miljö för ett bättre liv inte kan byggas upp ensidigt av institutionerna utan stöd från själva samhället.

Klimatförändringar

16.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör se till att klimat- och energipaketet genomförs fullt ut och att det förstärks.

17.

Europaparlamentet anser att det bör framgå av det sjunde miljöhandlingsprogrammet att det behövs bindande mål för energieffektivitet och/eller energibesparingar, eftersom detta kommer att bidra till kampen mot klimatförändringarna och till miljöskyddet. Parlamentet framhåller betydelsen av en flexibel unionsram för att de planerade energieffektivitetsåtgärderna ska ta vederbörlig hänsyn till de unika villkoren för varje enskild medlemsstat.

18.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet också bör beakta perioden efter 2020 och överväga att anta halvtidsmål för utsläppsminskning, energieffektivitet och förnybar energi för 2030.

19.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet också bör ta upp hanteringen av utsläpp till havs och andra utsläpp än koldioxidutsläpp.

20.

Europaparlamentet anser att anpassningen till klimatförändringarna bör ges tillräckligt med utrymme i det sjunde miljöhandlingsprogrammet och att man bör ta hänsyn till de olika behoven i regionerna, på grundval av EU:s kommande anpassningsstrategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en långtgående reform av EU:s växtskyddslagstiftning i syfte att effektivt bekämpa den spridning av invasiva arter och skadegörare som sker delvis på grund av klimatförändringarna.

21.

Europaparlamentet uppmärksammar de ytterligare fördelar som en allt större produktion av förnybar energi för med sig i form av föroreningsminskningar och hälsoeffekter, förutsatt att den faktiskt leder till minskad produktion av icke-förnybar energi.

22.

Europaparlamentet rekommenderar en förstärkning av stödet till klimattåliga regionala strategier för låga koldioxidutsläpp samt till småskaliga klimatprojekt som genomförs av små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och lokala myndigheter inom ramen för delprogrammet ”klimatpolitik” i det nya Life-programmet som kommissionen lagt fram.

Effektiv och hållbar användning av resurser

23.

Europaparlamentet påminner om att resursanvändningen absolut sett snabbt måste minskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bred tolkning av begreppet resurseffektivitet så att alla resurser omfattas och påpekar att hit räknas t.ex. såväl naturliga energiresurser som andra resurser som vatten, ekosystem och biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med hållbar materialhantering och hållbar produktion och förbrukning i begreppet resurseffektivitet.

24.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör bidra till uppnåendet av det långsiktiga målet att minska det ekologiska fotavtrycket med 50 procent under de kommande 20 åren. Parlamentet påpekar att EU:s alltför stora ekologiska fotavtryck undergräver de regionala och globala utsikterna för naturliga ekosystem som kan utgöra ett tillräckligt stort stöd för mänskligheten.

25.

Europaparlamentet anser att målen i färdplanen för ett resurseffektivt Europa bör integreras fullt ut i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redan tillämpa – och förbättra – befintliga indikatorer för resurseffektivitet där det är möjligt och omgående fastställa mål i nära samarbete med medlemsstaterna och andra berörda parter och att så fort som möjligt ta fram nya indikatorer och mål där det behövs, såsom efterfrågas i färdplanen. Mot bakgrund av den centrala indikatorns begränsningar när det gäller resursproduktivitet uppmanar parlamentet kommissionen att så fort som möjligt utarbeta en indikator för materialförbrukning utifrån en livscykelstrategi, där dolda flöden, dvs. eventuell överföring av miljöbelastningar ut ur EU samt omflyttning av brister och beroenden, ingår.

27.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör göra det möjligt att ta fram lagstiftningsramar för att i relevanta politikåtgärder, särskilt hållbar produktion, inbegripa idén med prioriterad resursanvändning, för att se till att hela potentialen för de knappa råmaterialresurserna utnyttjas.

28.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör omfatta mål om hur man kan ta itu med miljösituationen i städerna, där merparten av EU-medborgarna bor, där över två tredjedelar av all koldioxid produceras och där miljöpåverkan är stor, samt att där bör ges vägledning om hur integrerad miljöplanering kan främjas i städer, med samtidig hänsyn tagen till subsidiaritetsprincipen.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i syfte att genomföra strategier för att minska föroreningarna i stadsmiljö, undersöka möjligheten att skapa en europeisk stödram för att gradvis genomföra planer för rörlighet i europeiska städer och införa rutiner och finansiella stödmekanismer på EU-nivå för att utarbeta både rörlighetsrevision och planer för rörlighet i städer och införa en resultattavla på EU-nivå för rörlighet i städer.

30.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör se till att de mål om hållbar och miljövänlig konsumtion och produktion som fastställs i färdplanen uppnås helt och hållet, till exempel när det gäller miljövänlig och hållbar offentlig upphandling, varvid principerna om insyn och sund konkurrens bör följas. Parlamentet vill se en produktpolitik som omfattar hela produktens livscykel och där bl.a. djurskyddsvänliga produktionsmetoder ingår. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när väl den harmoniserade EU-metoden för beräkning av produkters miljöavtryck är klar, se till att konsumenterna får ytterligare information om produkters miljöpåverkan, utöver de system som redan finns (miljömärkning, energimärkning, certifiering för ekologiskt jordbruk, etc.). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för direktivet om ekodesign och se över genomförandet av det.

31.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör främja inrättandet av incitamentsmekanismer för att stödja efterfrågan på återvunnet material, särskilt när detta blir en del i slutprodukten.

32.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör sörja för ett fullt genomförande av avfallslagstiftningen och bland annat se till att avfallshierarkin följs, varvid konsekvensen med annan EU-politik samtidigt bör tillförsäkras. Parlamentet anser att programmet bör fastställa mer långtgående mål för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning, där det också bör ingå att nettomängden genererat avfall ska minska och att inget sådant avfall som, utgående från hierarkin i ramdirektivet om avfall, kan materialåtervinnas eller komposteras ska brännas, tillsammans med ett totalförbud mot att selektivt insamlat avfall avstjälps i deponier samt sektoriella mål för resurseffektivitet och riktmärken för processeffektiviteten. Parlamentet påminner om att avfallet också är en resurs som ofta kan återanvändas, vilket innebär att man säkerställer effektiv resursanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur insamlingen av avfall från förbrukningsvaror kan förbättras, genom en utvidgad tillämpning av principen om utvidgat producentansvar samt genom riktlinjer för förvaltningen av retur-, insamlings- och återvinningssystem. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att investera i återvinning av råvaror och sällsynta jordartsmetaller eftersom brytning, raffinering och återvinning av sällsynta jordartsmetaller kan få allvarliga konsekvenser för miljön om de inte hanteras korrekt.

33.

Europaparlamentet anser att de mål för insamling och separation av avfall som redan har fastställts i flera direktiv bör utökas och inriktas på största och bästa återvinning av material under varje fas av återvinningen, nämligen insamling, demontering, förbearbetning och återvinning/förädling.

34.

Europaparlamentet anser att man i det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör beakta bestämmelserna i den kommande strategin för att skydda EU:s vattentillgångar och betonar värdet av en bättre samordnad metod för prissättning av vatten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ordna så att lösningar på frågor om vattenbrist, vattenåtervinning och utveckling av alternativ bevattningsteknik blir mer lättillgängliga, samt att uppmuntra till att vatten som tagits ur sitt kretslopp används optimalt under olika på varandra följande faser, särskilt genom återvinning av vatten för jordbruks- och industriändamål när detta är lämpligt samt genom återvinning av näringsämnen och energiinnehåll i det använda vattnet.

35.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att vattenlagstiftningen effektivt och oinskränkt följs och anser att man för trygga efterlevnaden av ramdirektivet om vatten och direktivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker måste utveckla åtgärder för återställande av flodernas naturliga strandkanter och återbeskogning av de angränsande områdena.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta alla berörda partner medverka med att i det sjunde miljöprogrammet ställa upp mål för att garantera en hållbar markanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i det sjunde miljöhandlingsprogrammet lyfta fram viktiga markanvändningsfrågor, såsom förlusten av delvis naturliga livsmiljöer och ändrad användning av mark av högt värde på grund av odling av bioenergigrödor och påpekar i detta sammanhang att det behövs hållbarhetskriterier för biomassa och biodrivmedel, som även ska inrikta sig på frågan om indirekt ändrad markanvändning.

37.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet måste omfatta inverkan av EU:s politik på länder utanför EU, och uppmanar därför kommissionen att ta upp frågan om att minska EU:s inverkan på marken i tredjeländer, särskilt genom att ta med indirekt ändrad markanvändning på grund av produktion av biodrivmedel och biomassa för energiändamål, samt inbegripa målsättningen att ingen mark med högt miljövärde ska få ett nytt användningsområde i syfte att producera grödor för EU.

Biologisk mångfald och skog

38.

Europaparlamentet understryker vikten av att agera nu, så att EU ska komma på rätt väg mot att fullständigt uppnå sitt eget huvudmål om biologisk mångfald 2020, liksom uppfylla sina globala åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden, eftersom vi inte har råd med ännu ett misslyckande, och sätta undan tillräckliga resurser för att bevara Natura 2000-nätverket. Parlamentet anser att de svårigheter som man haft med att uppnå 2010-målet motiverar en grundlig översyn av de metoder som hittills använts och att det behöver genomföras helhetsbetonade strategiska undersökningar där samtliga faktorer som kan ha någon inverkan på de skyddade områdena ingår. Dessa undersökningar bör ingå i stadsplaneringen och åtföljas av pedagogiska och informativa kampanjer om betydelsen av lokala naturresurser och deras bevarande.

39.

Europaparlamentet anser att syftena med EU:s strategi för biologisk mångfald 2020, däribland dess mål och åtgärder, fullt ut bör integreras i det sjunde miljöhandlingsprogrammet för att garantera dess fullständiga genomförande. Vissa åtgärder bör dock förstärkas på kort sikt, så att frågan om biologisk mångfald tydligare kommer att aktualiseras inom alla områden av politiken, och det måste göras mer (t.ex. för att återställa skadade ekosystem) för att målen i Europa 2020-strategin faktiskt ska nås. Parlamentet betonar att det sjunde miljöhandlingsprogrammet kommer att utgöra en kraftfull ram till stöd för antagandet av de rättsliga och finansiella instrument som krävs, till att börja med genom garanterad finansiering för Natura 2000.

40.

Europaparlamentet betonar att det behövs ekonomiskt stöd från såväl EU som medlemsstaterna från alla tillbudsstående källor samt att innovativa finansiella mekanismer måste utvecklas, så att ett tillräckligt stöd för den biologiska mångfalden kan garanteras.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före slutet av 2012 offentliggöra ett meddelande om den nya europeiska skogsstrategin och föreslå effektiva åtgärder för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna på skogsområdet samt främja en rationell användning av skogsresurserna och en hållbar förvaltning av skogen.

42.

Europaparlamentet rekommenderar att skogen ges större uppmärksamhet i den nya gemensamma jordbrukspolitiken genom främjande av skogsbruket och en politik för landsbygdsutveckling som grundar sig på hållbara landskap.

43.

Europaparlamentet efterlyser en ny unionsförordning om förebyggande av bränder, eller föreslår att det åtminstone inleds ett förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna på området.

Miljökvalitet och hälsa

44.

Europaparlamentet anser, med tanke på att dåliga miljöförhållanden har en avsevärd inverkan på hälsan och är förenade med höga kostnader, att det sjunde miljöhandlingsprogrammet framför allt bör

bevara målsättningen från det sjätte miljöhandlingsprogrammet att kemikalier senast 2020 endast ska produceras och användas på sätt som inte har någon betydande skadlig inverkan på hälsan och miljön,

behandla luftkvalitet – däribland inomhusluftens kvalitet – och dess inverkan på hälsan,

behandla buller och dess inverkan på hälsan,

föreskriva att det tas fram särskilda åtgärder mot uppkommande hot mot människors och djurs hälsa som ännu inte åtgärdats i tillräcklig grad, för att undersöka hur människors och djurs hälsa påverkas av nya utvecklingsfaktorer, till exempel nanomaterial, hormonstörande ämnen eller kombinationseffekterna av kemikalier, på grundval av vetenskapliga analyser och gemensamt accepterade definitioner, om sådana finns att tillgå,

omfatta åtgärder för att skydda barns hälsa från miljöförstöring, med utgångspunkt i WHO Europas Parmadeklaration om miljö och hälsa från mars 2010,

sammanhänga med den andra handlingsplanen för miljö och hälsa,

45.

Europaparlamentet betonar att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör omfatta specifika mål för att EU-medborgarnas hälsa senast 2020 inte längre ska hotas av föroreningar och skadliga ämnen.

46.

Europaparlamentet anser att metoderna för riskbedömning av kemikalier ska beaktas fullt ut, samt att alternativ till djurförsök ska prioriteras. Parlamentet anser också att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör föreskriva att det antas en EU-omfattande strategi för att minska antalet djur som används för säkerhetstestning, samtidigt som hög livskvalitet garanteras för människor och djur inom EU.

47.

Europaparlamentet anser att det krävs en helhetssyn på miljö och hälsa, som sätter försiktighetsprincipen och förebyggande av risker i centrum och särskilt tar hänsyn till sårbara grupper som foster, barn och ungdomar.

48.

Europaparlamentet anser att insatser bör göras för att uppmärksamma förebyggande åtgärder och försiktighetsåtgärder samt främjande av miljövänlig verksamhet inom EU på området för forskning, innovation och utveckling, i syfte att minska uppkomsten av sjukdomar på grund av miljöpåverkan.

49.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör ta upp transporter, genom att främja ökade investeringar i miljövänliga transportsystem och föreslå lösningar för att hantera trafikstockningar, koldioxidutsläpp samt utsläpp av mikropartiklar.

50.

Europaparlamentet anser det viktigt att det sjunde miljöhandlingsprogrammet särskilt uppmärksammar det fortsatta arbetet med att frångå kvicksilver, både inom och utom EU.

Verkställighet

51.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att EU:s miljölagstiftning genomförs fullständigt och korrekt, liksom också de åtgärder och strategier som antagits. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att också i ekonomiskt svåra tider garantera en tillräcklig kapacitet och finansiering för ett fullständigt genomförande av lagstiftningen, eftersom det inte bara är olagligt utan även på sikt betydligt kostsammare om EU:s miljölagstiftning inte genomförs eller inte genomförs fullständigt.

52.

Europaparlamentet anser att det är avgörande att stärka EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (IMPEL) och uppmanar kommissionen med kraft att rapportera om möjliga sätt att göra detta.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt genomföra förhandskontroller av förenligheten med all relevant gemenskapslagstiftning, särskilt på området för sammanhållningspolitiken, innan finansiering beviljas.

54.

Europaparlamentet anser det viktigt att det sjunde miljöhandlingsprogrammet betraktas som ett verktyg för kommunikation med unionsmedborgarna, så att dessa kan göras delaktiga, bland annat när det gäller att genomföra de antagna åtgärderna i praktiken.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka sin roll som ”fördragens väktare” för att se till att alla medlemsstater införlivar, tillämpar och genomför miljölagstiftningen korrekt. Parlamentet rekommenderar en större medverkan från lokala myndigheters sida under hela arbetet med att utforma miljöpolitiken för att förbättra det allmänna genomförandet av lagstiftningen, bl.a. genom att inrätta arbetsgrupper för införlivande av miljölagstiftningen på regional och lokal nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka hur Europeiska miljöbyrån skulle kunna bidra till införlivandet och genomförandet av lagstiftningen.

Integrering

56.

Europaparlamentet anser att ett miljöperspektivet får allt större betydelse i annan relevant sektorspolitik och att därför en starkare integrering av ett miljöperspektiv i annan relevant sektorspolitik vore önskvärd.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram indikatorer för att kunna mäta integreringens framsteg.

58.

Europaparlamentet anser att målen i färdplanen för 2050 kan uppnås endast om man inför kompletterande strategier, inklusive bedömningar av jordbruk, återbeskogning och politiska incitament för innovation samt en snabb installation av sol-, jordvärme- och havsenergi.

59.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i sitt förslag om det sjunde miljöhandlingsprogrammet ta med en sammanställning av alla befintliga miljörelaterade mål för de olika politikområdena, framför allt när det gäller klimatförändringar, biologisk mångfald, transport, energi, jordbruk, fiskeri och sammanhållningspolitiken, och att undersöka dem i förbindelse med varandra, så att en lämplig jämförelse kan göras och man kan se till att målen är samstämda.

60.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid översynen av direktivet om miljökonsekvensbeskrivning och direktiv 2001/42/EG se till att de bidrar till en hållbar markanvändning som en viktig resurs för EU och även utvidga räckvidden för miljökonsekvensbedömningar till att omfatta annat än bara stora projekt och samtidigt skärpa och utvidga kriterierna för miljökonsekvensbedömningar och låta dem omfatta även flerstegsanvändning av resurser och fullständiga livscykelanalyser.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förfarande för att garantera miljökonsekvensbedömningars opartiskhet och oberoende, först och främst genom att avskaffa direktkontakter mellan projektutvecklare och de instanser som utför bedömningen.

62.

Europaparlamentet föreslår att man hittar en rättvis balans mellan behovet av att bekämpa klimatförändringarna och av att stoppa eller dämpa förlusten av biologisk mångfald samt det sjunde miljöhandlingsprogrammet, så att EU kan uppnå Europa 2020-målen och undvika onödiga kostnader till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar i samband med detta att det behövs en sammanhållningspolitik efter 2013. Parlamentet understryker även, i syfte att stödja en förebyggande politik, behovet av att se kostnader som investeringar för framtiden och för nya arbetstillfällen samt av att genomföra informationskampanjer, kampanjer för att öka medvetenheten och andra kampanjer så att bästa praxis kan utbytas på samtliga nivåer. Parlamentet betonar att det tekniska stödet måste utnyttjas bättre på de nationella, regionala och lokala nivåerna för att öka den administrativa kapaciteten där det behövs. Parlamentet anser att forsknings- och innovationsmål på ett effektivt sätt måste avstämmas mot lokala och regionala utvecklingsbehov.

63.

Europaparlamentet anser att målen i färdplanen för 2050 kan uppnås endast om man genomför kompletterande strategier, inklusive bedömningar av jordbruk, återbeskogning och politiska incitament för innovation samt en snabb installation av sol-, jordvärme- och havsenergi.

64.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör omfatta en strikt och detaljerad plan både på europeisk och nationell nivå för att alla miljöskadliga stöd, till exempel stöd som påverkar den biologiska mångfalden, ska tas bort senast 2020 för att åtagandena från Nagoya ska kunna uppfyllas.

65.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör omfatta ett miljöperspektiv som sträcker sig längre än den nuvarande huvudindikatorn för klimatförändringar och energi i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar därför särskilt kommissionen att ta med resurseffektivitetspolitiken, i den form den fastställts i färdplanen för resurseffektivitet samt att via den europeiska planeringsterminen övervaka hur medlemsstaterna följer upp de landsspecifika rekommendationerna.

66.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, högskolor, liksom det civila samhället och den privata sektorn, spelar i främjandet och genomförandet av en effektiv miljöpolitik i hela EU.

67.

Europaparlamentet anser att genomförandet av programmen måste garanteras på regional och lokal nivå för att man ska kunna uppnå meningsfulla resultat, samt att förfarandet måste omfatta alla berörda parter. Parlamentet efterfrågar en särskild inriktning på regioner och territorier med geografiska särdrag, t.ex. öar, bergsregioner eller glesbygdsområden. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka användningen av miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljökonsekvensbedömningar i lokalt och regionalt beslutsfattande.

68.

Europaparlamentet understryker att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör möjliggöra ett fullt genomförande av Århuskonventionen, särskilt när det gäller tillgången till rättslig prövning. Parlamentet betonar i detta sammanhang det brådskande behovet av att anta direktivet om tillgång till rättslig prövning. Parlamentet uppmanar rådet att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med Århus-konventionen och att anta en gemensam ståndpunkt om kommissionens förslag i frågan före slutet av 2012.

69.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör sträva efter att stödja utarbetandet av alternativa modeller för att mäta tillväxt och välfärd ”bortom BNP”.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att globalt stödja ”grön ekonomi”, vilket inbegriper miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter såsom minskning av fattigdomen.

71.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att, för alla EU:s medborgare, i synnerhet i det nuvarande ekonomiska klimatet, visa att bevarandet av miljön inte är oförenligt med ekonomisk och social utveckling. Parlamentet förordar i detta syfte att man främjar lyckade projekt och sprider information till allmänheten om att en miljövänlig ekonomisk utveckling är möjlig på områden med viktiga natur- och kulturarv, som nätverket Natura 2000.

72.

Europaparlamentet påminner om att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör tillhandahålla rätt ram för att garantera adekvat finansiering, däribland finansiering av innovation, forskning och utveckling.

73.

Europaparlamentet anser att programmet Life+ bör förvaltas av kommissionen och att tonvikten bör läggas på projekt för innovation och kompetens av högsta klass genom att små och medelstora företag och FoU-institutioner främjas, genom att bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras på ett systematiskt och integrerat sätt samt genom att jordbrukspraxis som är förenlig med markvård och djurens näringskedja i ekosystemet tillämpas. Parlamentet menar att EU-programmet Life+ bör stödjas mer allmänt i alla regioner i Europa för att främja innovativa metoder på lokal nivå och så att effekten av och medvetenheten om den del av detta program som rör ”miljöpolitik och miljöförvaltning” ska öka.

74.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom nästa ramprogram för forskning utveckla ett forsknings- och innovationsprogram som är inriktat på att finna nya material och resurser som i framtiden kan ersätta de råvaror som det i dag råder brist på.

Den internationella dimensionen

75.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör ha som målsättning att integrera ett miljöperspektiv i alla EU:s yttre förbindelser, särskilt i utvecklingsstöd och handelsavtal, för att främja miljöskydd i tredjeländer. Parlamentet uppmanar med kraft EU att främja gemensam programplanering om miljöforskning tillsammans med sina grannländer.

76.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag fastställa ett mål för EU om att fullt ut stödja FN:s, Världsbankens och Europeiska miljöbyråns arbete för miljöredovisning, så att vi får till stånd ett globalt harmoniserat miljöredovisningssystem. Parlamentet välkomnar de åtaganden som ingåtts inom EU:s strategi för biologisk mångfald för att förbättra kunskapen om ekosystemen och de tjänster dessa tillhandahåller i EU (till exempel skogarna). Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att dela med sig av sina erfarenheter och jämföra sina metoder för ekosystemredovisning.

77.

Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör se till att EU:s internationella åtaganden uppfylls i tid, särskilt inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och konventionen om biologisk mångfald.

78.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i det sjunde miljöhandlingsprogrammet inbegripa slutsatserna från Rio+20-konferensen om grön ekonomi och bättre internationell miljöstyrning.

*

* *

79.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.


Top