52012DC0669

1.           Utbildning och färdigheter – en väsentlig strategisk tillgång för tillväxt

Det är väsentligt att investera i färdighetsutvecklande utbildning för att öka tillväxt och konkurrenskraft, eftersom färdigheter avgör Europas förmåga att öka produktiviteten. På lång sikt kan färdigheter sporra innovation och tillväxt, flytta upp produktionen i värdekedjan, främja koncentrationen av färdigheter på högre nivå i EU och forma framtidens arbetsmarknad. Den massiva ökningen av den globala tillgången till högkvalificerade personer under det senaste decenniet sätter Europa på prov. Den tid är förbi när konkurrensen främst kom från länder som bara kunde erbjuda lågkvalificerat arbete. Kvaliteten på utbildning och tillgången på färdigheter har ökat världen över, och Europa måste reagera på detta.

Europas system för allmän och yrkesinriktad utbildning lyckas fortfarande inte ge de rätta färdigheterna för att människor ska bli anställbara, och systemen samarbetar inte på ett bra sätt med näringslivet eller arbetsgivarna för att föra lärandet närmare arbetslivets verklighet. Dessa felmatchade färdigheter blir alltmer oroande för konkurrenskraften i Europas ekonomi[1].

Trots de senaste fem årens framgångar vad gäller andelen personer som avslutat högre utbildning behövs stora insatser för att man ska uppnå det överordnade målet med 40 % ungdomar som avslutar en högre utbildning.

Även om betydande förbättringar har gjorts under de senaste fem åren ligger avhoppen från skolan fortfarande på oacceptabla nivåer i alltför många medlemsstater, till exempel Spanien med 26,5 % och Portugal med 23,2 %. Det är fortfarande nödvändigt att rikta insatser för att via övergripande och riktade evidensbaserade strategier minska avhoppen från skolan, vilket den nyligen antagna rekommendationen från rådet manar till.

Det finns också betydande tecken på otillräckliga resultat på andra områden: 73 miljoner vuxna har bara låg utbildning; nästan 20 % 15-åringar har dåliga läskunskaper och endast 8,9 % deltar i livslångt lärande.

År 2020 kommer 20 % ytterligare arbeten att kräva färdigheter på högre nivå. I utbildningen måste såväl nivå och resultat höjas för att möta detta krav, och man måste främja de övergripande färdigheter som behövs för att unga människor ska kunna starta företag och anpassa sig till de alltmer oundvikliga förändringarna som sker på arbetsmarknaden under deras yrkesliv.

Bland utbildningens uppgifter i bred bemärkelse finns sådana mål som aktivt medborgarskap, personlig utveckling och välbefinnande. Även om dessa går hand i hand med behovet att uppgradera färdigheter som bidrar till anställbarhet i en situation där den ekonomiska tillväxten är långsam och arbetskraften åldras och minskar, är de mest angelägna utmaningarna för medlemsstaterna att ta itu med ekonomins behov och fokusera på lösningar på den snabbt ökande ungdomsarbetslösheten. I detta meddelande läggs tonvikten på tillhandahållandet av rätt färdigheter för sysselsättning, mer effektivitet och inkludering i våra utbildningsanstalter och verkningsfullt samarbete med alla relevanta intressenter.

Reformerna måste bli mer omfattande och genomföras snabbare, så att färdigheter på hög nivå stöder både tillväxt och sysselsättning. Kommissionen utpekar här ett begränsat antal strategiska prioriteringar som medlemsstaterna bör ta itu med, tillsammans med nya EU-insatser för att ge en hävstångseffekt åt nationella insatser. Prioriteringarna återspeglar de landsvisa rekommendationerna[2] som kommissionen utfärdade till en rad medlemsstater, och stöder 2012 års årliga tillväxtöversikt [3].

Bland dessa prioriteringar ägnas särskild uppmärksamhet åt bekämpningen av ungdomsarbetslösheten. Meddelandet behandlar följande fyra områden som är väsentliga för att man ska åtgärda denna fråga och där medlemsstaterna bör intensifiera sina ansträngningar:

• Utveckla allmän och yrkesinriktad utbildning i världsklass för att höja nivån på yrkesfärdigheterna.

• Främja arbetsbaserat lärande, däribland praktik av hög kvalitet, lärlingsutbildning och varvad utbildning för att stödja övergången från lärande till arbete.

• Främja partnerskap mellan offentliga och privata institutioner (för att säkerställa lämpliga läroplaner och tillhandahållanden av färdigheter )

• Främja rörlighet via det föreslagna programmet Erasmus för alla[4].

Dessa frågor är av direkt betydelse för det paket om ungdomssysselsättning som kommissionen ska lägga fram före utgången av 2012. I ungdomspaketet kommer nya verktyg att föreslås för att åtgärda ungdomsarbetslösheten och underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.

Som underlag för den vägledning som ges här åtföljs meddelandet av följande: informationsblad för varje land med sammanfattning av medlemsstaternas resultat och reformer av politiken på de huvudområden som omfattas av meddelandet; första utgåvan av Education and Training Monitor som ger en bild av det aktuella utbudet av färdigheter och framstegen mot de överordnade målen i Europa 2020, och sex ytterligare arbetsdokument från kommissionens avdelningar som beskriver policyevidens och goda lösningar.

2.           Utmaningar i medlemsstaterna som ska behandlas under den europeiska planeringsterminen

2.1.        Att bygga färdigheter för 2000-talet

Övergripande och grundläggande färdigheter

Man bör koncentrera insatserna på att utveckla övergripande färdigheter…

Moderna, kunskapsbaserade ekonomier kräver människor med högre och mer relevanta färdigheter. Av Cedefops prognoser framgår att andelen jobb i EU som kräver eftergymnasiala kvalifikationer kommer att öka från 29 % år 2010 till 34 % år 2020, medan andelen lågkvalificerade jobb kommer att sjunka under samma tid från 23 % till 18 %. Övergripande färdigheter som kritiskt tänkande, initiativtagande, problemlösning och samarbete kommer att förbereda individerna för dagens mångskiftande och oförutsägbara yrkesbanor.

…i synnerhet entreprenörskunskap…

Man bör särskilt ägna uppmärksamhet åt utvecklingen av entreprenörskunskap[5], eftersom detta bidrar inte bara till inrättandet av nya företag utan också till unga människors anställbarhet. På nationell nivå har dock bara sex medlemsstater en särskild strategi för utbildning i entreprenörskunskap[6]. För att åtgärda detta kommer kommissionen att 2013 offentliggöra en vägledning för politiken med att stödja förbättringar i utbildningen i entreprenörskunskap vad gäller dess kvalitet och omfattning i hela EU. Medlemsstaterna bör främja entreprenörskunskap via nya och kreativa sätt för undervisning och inlärning från lågstadiet och uppåt, tillsammans med fokus från och med högstadiet till högre utbildning på företagsskapande som en karriärmöjlighet.. Verklig erfarenhet av världen via problembaserat lärande och koppling till företag bör finnas med i alla ämnen och anpassas till alla utbildningsnivåer. Alla ungdomar bör ha haft åtminstone en praktiskt erfarenhet av entreprenörskap innan de avslutar sin obligatoriska skolgång. Det är viktigt att man mäter vilka effekter detta arbete får, och för att stödja medlemsstaterna kommer kommissionen att fastställa med vilka verktyg man bedömer framsteg och bevisar förvärvandet av entreprenörskunskap. För enskilda utbildningsanstalter kommer framstegen att förstärkas med en ram för självbedömning som genomförs tillsammans med OECD, för att ledsaga och föra framåt utvecklingen av utbildningsanstalter som lär ut entreprenörskunskap på alla nivåer, inbegripet skolor och yrkesinriktad utbildning.

…medan efterfrågan på färdigheter i naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik alltjämt är hög

Vetenskapliga ämnen är också viktiga. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft i teknik- och forskningsintensiva sektorer är och kommer att förbli hög, vilket inverkar på efterfrågan på färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik. Man måste nu göra större ansträngningar för att betona dessa ämnen som ett prioriterat utbildningsområde och öka engagemanget på alla nivåer. Även om de breda utmaningarna, till exempel behovet att locka fler kvinnor till dessa ämnen, är välkända, är det nu också viktigt att öka insikten i den yrkesbana som väntar utexaminerade inom dessa ämnen.

…men det första stegen måste vara att alla får grundläggande färdigheter …

Läs- och skrivkunskap, räknekunskap och grundläggande matematik och naturkunskap är väsentliga grunder för vidare lärande, vilket illustreras i den åtföljande Education and Training Monitor 2012, och de är en dörr till sysselsättning och social inkludering. Dessa färdigheter omdefinieras dock av den pågående digitala revolutionen eftersom nya former av läsande och skrivande och mångfalden av informationskällor förändrar deras natur.

I hela EU har reformerna förenhetligat läroplanerna. De har infört nationella standardiserade prov, byggt upp läs-, matematik- och naturkunskapscentrum, inrättat nätverk för lärare och för fortbildning i yrket och intensifierat insatserna för att förbättra data- och mediekunskap. Resultaten förblir dock otillräckliga och det är nu angeläget att ta itu med dem. Andelen 15-åringar i Europa som inte uppnått grundläggande färdigheter ligger nu på cirka 20 %, medan det i fem länder finns över 25 % med dåliga läskunskaper. Medlemsstaterna behöver nya systemreformer för att förstärka tidig spårning av och ingripanden i svårigheter att lära, och i stället för att låta elever gå om en klass eller nivågrupperar dem enligt förmåga ge dem större stöd i lärandet.

Dessa ansträngningar i den obligatoriska skolan måste föregås av en förskola av hög kvalitet som är tillgänglig och till rimlig kostnad. De bör kompletteras med läs- och räknekunskapsprogram för familjer samt högkvalitativa program för grundläggande färdigheter för vuxna, särskilt via lärande på arbetsplatsen. Det behövs insatser för att höja det för närvarande alarmerande låga deltagandet i vuxenutbildning i de flesta medlemsstaterna[7], och det behövs också ny evidensbaserad politik som bygger på resultaten i OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens kompetens (PIAAC)[8]. Genomsnittet för vuxnas deltagande i livslångt lärande i hela EU ligger på 8,9 %. I sju medlemsstater ligger vuxendeltagandet så långt som på 5 % eller lägre.

…medan språkinlärning är viktigt för jobben och behöver uppmärksammas särskilt

I en värld av internationella utbyten är förmågan att tala främmande språk en konkurrensfaktor. Språk blir allt viktigare för att ge ungdomar bättre anställbarhet[9] och rörlighet, och dåliga språkkunskaper är ett stort hinder mot fri rörlighet för arbetstagare. Företagen behöver också de språkliga färdigheter som är nödvändiga för en global marknad.

Enligt vad som anges närmare i det åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar om språk visar den första europeiska undersökningen om språkfärdigheter[10] att utbildningssystemen i flera medlemsstater är, trots investeringar som görs i mänga länder, fortfarande inte tillräckligt effektiva[11] för att hantera dessa utmaningar. I Frankrike kan endast 14 % av alla elever efter högstadiet självständigt använda ett främmande språk, och i Förenade kungariket är motsvarande andel endast 9 %. Det behövs snabbare reformer i medlemsstaterna med ledning av nya metoder och teknik för undervisning i både det första och det andra främmande språket, så att man uppnår det mål som fastställts av statscheferna, nämligen ”modersmålet plus två främmande språk”[12].

Yrkesinriktade färdigheter

Yrkesrelaterade färdigheter av bättre kvalitet kräver att man utarbetar yrkesutbildningssystem i världsklass…

Det räcker inte med att bara höja övergripande och grundläggande färdigheter för att få tillväxt och konkurrenskraft, och avståndet är fortfarande alltför stort mellan utbildningsmiljön och arbetsplatsen. Riktade investeringar i yrkesrelaterad utbildning, både grundläggande utbildning och fortbildning, är avgörande för innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Man inser numera klart att yrkesutbildning, särskilt systemen med varvad utbildning, underlättar ungdomssysselsättningen.

Några länder i Europa har redan yrkesutbildningssystem i världsklass (Tyskland, Österrike, Danmark, Nederländerna) med mekanismer som möjliggör anpassning till aktuella och framtida behov av färdigheter, så att utbildningen drivs mer av efterfrågan. De rapporterar färre problem med dåligt matchade färdigheter och uppvisar bättre sysselsättningssiffror för ungdomar, och i de länderna kännetecknas yrkesutbildningen av system med varvad utbildning som till stor del består av arbetsplatsbaserat lärande. Många andra länder, för det mesta i Sydeuropa, ligger efter vad gäller deltagande, kvalitet, resultat och attraktionskraft. Diagram 1 visar skillnaderna mellan länder vad gäller andel deltagande i yrkesinriktad respektive allmän utbildning på gymnasienivå. Dessa skillnader beror på sociokulturella traditioner och uppfattningar, olika strukturer i utbildningssystemen och på ekonomin och arbetsmarknaden, de reformer som företagits och den utsträckning i vilken arbetsmarknadens parter är engagerade, sysselsättningsutsikterna för elever som avslutar en yrkesinriktad utbildning samt de enskildas val.

Diagram 1 – Fördelning av gymnasieelever (ISCED 3) efter inriktning (allmän eller yrkesinriktad) i procent (2010)

 Källa: Eurostats databas[13], UOE-datainsamlingen

Arbetsbaserat lärande och särskilt lärlingsutbildningar och andra typer av varvad utbildning underlättar övergången från skola till arbetsliv. De kräver ett klart ramverk med bestämmelser, tydliga uppgifter för de olika medverkande och fullständig integration i utbildningssystemet. Tillvägagångssättet som systemet med varvad utbildning bygger på, nämligen klassrumsbaserad utbildning parallellt med konkret erfarenhet på arbetsplatsen, har stor potential på eftergymnasial nivå.

För att den yrkesinriktade utbildningen ska uppnå spetskvalitet måste läroplanerna förnyas systematiskt, utbudet ständigt moderniseras och företag, särskilt små och medelstora företag, måste medverka aktivt, enligt vad som anges i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Den yrkesinriktade utbildningen måste kunna reagera på efterfrågan på avancerade yrkesrelaterade färdigheter som är anpassade till regionens ekonomiska situation. Utbildningen måste också vara öppen för dem som vill få tillträde till högre utbildning samt för de individer som måste återgå till lärande för att uppgradera eller uppdatera sina färdigheter.

… vilket kan avsevärt bidra till att minska bristerna på färdigheter…

Systemen för yrkesinriktad utbildning kan och måste ha en väsentlig uppgift när det gäller att hantera brister på färdigheter, särskilt inom sektorer med tillväxtpotential som informations- och kommunikationsteknik, hälsa och omsorg, koldioxidsnål teknik, individanpassade tjänster, företagstjänster, sjöfartsekonomi[14] och miljövänliga sektorer, eller sektorer som genomgår stora förändringar och som kräver en mer kvalificerad arbetskraft. Riktade investeringar i yrkesinriktad utbildning för att åtgärda brister på färdigheter kan stödja tillväxten i dessa sektorer. Dessa sektorer bör också uppmuntras till att använda befintliga europeiska verktyg för kvalifikationer (europeiska referensramen för kvalifikationer – EQF), meriter (europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning – Ecvet) och kvalitetssäkring (europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning – Eqavet) för att underlätta rörligheten för en kvalificerad arbetskraft.

…genom ett mer intensivt samarbete på europeisk nivå

Arbetsbaserat lärande, exempelvis varvad utbildning, bör bli en central pelare i systemen för yrkesinriktad utbildning i hela Europa, med målet att minska ungdomsarbetslöshet, underlätta övergången från lärande till sysselsättning och reagera på behoven av färdigheter på arbetsmarknaden. För att uppnå detta blir mötet i Berlin för EU:s utbildningsministrar i december 2012 det första steget mot en ny samarbetsnivå inom yrkesinriktad utbildning. Ministrarna kommer att underteckna en avsiktsförklaring om sina strävanden vad gäller yrkesinriktad utbildning i hela Europa: den yrkesinriktade utbildningen måste bli bättre och mer attraktiv, utbildningsbanorna måste gå in i den högre utbildningen, arbetsmarknadens parter och andra intressenter av betydelse måste aktivt engageras i utarbetandet och genomförandet, och man måste införa fler rörlighetsåtgärder. För att stödja detta samarbete kommer kommissionen att införa en ny allians för lärlingsutbildning på EU-nivå för att driva på denna vision och sammanföra medlemsstaterna och många olika intressenter, så de lär av varandra och vidtar åtgärder på nationell nivå.

2.2.        Att främja öppet och flexibelt lärande

Att förbättra läranderesultat, bedömning och erkännande

Målen bör uppnås genom läranderesultat…

Utbildningen kan bidra till tillväxt och sysselsättningsskapande bara om lärandet fokuserar på de kunskaper, färdigheter och kompetenser (läranderesultat) som elever ska förvärva via lärandeprocessen, i stället för att eleverna avslutar en viss etapp eller tillbringar en viss tid i skolan.

Medan det läranderesultatsinriktade synsättet redan utgör grunden för den europeiska referensramen för kvalifikationer och de nationella referensramarna, har denna fundamentala omställning ännu inte fullt nått ut till undervisning och bedömning. Utbildningsanstalter på alla nivåer måste fortfarande anpassa sig för att göra sin undervisning bättre och mer relevant både för elever och arbetsmarknaden, för att bredda tillträdet och underlätta övergångar mellan olika utbildningsbanor.

…och bedömningens makt måste tas tillvara bättre

Det som bedöms kan ofta avgöra vad som värdesätts och vad som lärs ut. Även om många medlemsstater har reformerat sina läroplaner återstår ännu utmaningen med att modernisera bedömningen för att stödja lärandet. Som anges i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om bedömningen av väsentliga färdigheter måste bedömningens makt tas tillvara genom att man definierar färdigheterna enligt läranderesultat och vidgar provens omfattning till att täcka dessa. Bedömningar av pedagogiska skäl för att stödja elevernas dagliga inlärande av färdigheter måste också användas i större utsträckning. I detta sammanhang måste man till fullo undersöka hur den nya tekniken kan bidra till bedömningen av väsentliga färdigheter.

Utanför skolan bör individer också kunna få sina färdigheter bedömda, validerade och erkända med en färdighetsbeskrivning för eventuella arbetsgivare. Tack vare information om färdigheternas kvalitet och kvantitet hos hela befolkningen kommer myndigheterna att bättre kunna kartlägga eventuella brister och fokusera på de områden där investeringar ger bästa avkastning. Man bör fortsätta med att ta fram verktyg för individuell bedömning av färdigheter, särskilt inom problemlösning, kritiskt tänkande, samarbete och entreprenörskap.

Kvalifikationer bör öppna så många dörrar som möjligt …

Ett antal europeiska instrument som Europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), Europass, Europeiska systemet för överföring av meriter (ECTS och Ecvet), den flerspråkiga klassificeringen av europeiska kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco) och ramar för kvalitetssäkring har under det senaste decenniet genomförs för att stödja rörlighet i studie- och yrkessyfte. Dessa verktyg förbättrar tydligheten, till exempel genom att kvalifikationer blir jämförbara i olika länder (EQF) och genom att meritpoäng kan överföras (ECTS).

Dessa instrument har inte utarbetats oberoende av varandra, men det finns utrymme för mycket bättre enhetlighet när de olika verktygen och tjänsterna, bland annat vad gäller tydlighet och erkännande av kvalifikationer, validering av icke-formellt och informellt lärande och livslång vägledning, erbjuds på ett samordnat sätt. Detta kommer att bidra till verkig europeisk rörlighet där man klart förstår och snabbt erkänner människors kunskaper, färdigheter och kompetenser. Inrättandet av ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer kommer att stödja detta strävande efter tydlighet i akademiska kvalifikationer som uppnåtts inom yrkesinriktad och högre utbildning och deras erkännande över gränserna.

… och akademiskt erkännande kan bana vägen

Erkännandet av såväl högskolekvalifikationer som kvalifikationer som leder till högre utbildning har ganska länge legat på den europeiska politiska dagordningen. Rörligheten i studiesyfte ökar ständigt tack vare att systemen för högre utbildning förändras, och denna internationalisering kompletteras av strävandet att främja EU som ett mål för studier och forskning[15]. Det behövs dock bättre tillvägagångssätt när det gäller akademiskt erkännande för att EU ska dra till sig mer studenter och forskare, samt en mer systematisk och samordnad tillämpning av det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) och förbättringar i tillämpningen och bedömningen av läranderesultat. Dessutom kommer detta att bidra till det europeiska området för färdigheter och kvalifikationer.

Den pågående utvecklingen av Bolognaprocessen utgör ett viktigt bidrag till främjandet av tydligt och rättvist erkännande av högskolekvalifikationer i och utanför Europa. Som del av denna process och av den nyligen antagna Bukarestkommunikén har länderna förbundit sig att förbättra det akademiska erkännandet av examensbevis. Detta omfattar att man undersöker hur nationell lagstiftning förhåller sig till konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen) och främjar bedömning av förfaranden för högskoleerkännande inom kvalitetssäkring. En ”banbrytargrupp” av länder tester sätt på vilka man skulle kunna uppnå automatiskt erkännande av jämförbara akademiska examina. Målet är att alla studenter ska bli jämlika oavsett var de har fått sin akademiska examen, genom att man flyttar tonvikten från det akademiska erkännandet av enskilda utbildningsbevis till ett synsätt som bygger på förtroende för de system inom vilka bevisen utfärdades.

Utnyttja potentialen i IKT och öppna utbildningsresurser för lärandet

Datarevolutionen innebär stora möjligheter för utbildningen…

Tekniken erbjuder möjligheter som aldrig förr att göra allmän och yrkesinriktad utbildning bättre, mer rättvis och lättare tillgänglig. Den är ett väsentligt element för mer effektivt lärande och för att minska hinder mot utbildning, i synnerhet sociala hinder. Individer kan lära var som helst, när som helst och följa flexibla och skräddarsydda utbildningsbanor.

Datoriserat lärande och nya tendenser i öppna utbildningsresurser[16] möjliggör fundamentala förändringar i utbildningsvärlden genom att utvidga utbildningsutbudet bortom de traditionella formerna och gränserna. Det växer fram nya sätt att lära, som kännetecknas av individanpassning, engagemang, användning av digitala medier, samarbete, rutiner nerifrån-och-upp och där inlärare eller lärare skapar läromaterial, vilket underlättas av den exponentiella ökningen av de öppna utbildningsresurser som erbjuds via internet. Europa bör ta tillvara potentialen i öppna utbildningsresurser i mycket större utsträckning än nu. Detta kräver goda datafärdigheter, men vissa medlemsstater ligger fortfarande efter, vilket framgår av 2012 års Education and Training Monitor, som anger att det i nio medlemsstater finns 50 % personer i åldern 16-74 år med inga eller låga datafärdigheter. Även om användningen av informations- och kommunikationsteknik i allmän och yrkesinriktad utbildning har stått högt på den politiska dagordningen saknas förutsättningarna för att digitalt lärande och öppna utbildningsresurser ska kunna integreras i alla utbildningssektorer. En konsekvent strategi på EU-nivå skulle kunna åtgärda utmaningarnas omfattning, storlek och komplexitet för att stödja de insatser som görs av medlemsstaterna och hela kedjan av intressenter.

…och det är dags att intensifiera användningen av informations- och kommunikationsteknik i lärandet och undervisningen …

Nyligen genomförd forskning[17] visar att det fortfarande finns skillnader i tillgången på IKT-baserade verktyg och material för utbildning. IKT-baserad bedömning rekommenderas ofta men det anges sällan hur den ska tillämpas. För att lärandet ska vara individanpassat och flexibelt bör användningen av teknik ingå i utbildningsrutinerna. Storskaliga pilotprojekt i verkliga miljöer bör visa hur, när och var informations- och kommunikationsteknik kan användas med god verkan i undervisning och bedömning. Det är även mer nödvändigt att omvandla forskning till utbildningspraxis i en miljö som snabbt förändras. Lärandegemenskaper (till exempel eTwinning; kunskaps- och innovationsgrupperna vid Europeiska institutet för innovation och teknik) och centra för IKT-baserad spetskunskap bör vidareutvecklas, vilket även gäller snabbare överföring av innovationsforskning till utbildningspraxis. I allt detta är intressenternas medverkan och samarbete en förutsättning för framgång.

…att ta tillvara fritt tillgänglig kunskap.

Utbildningskvalitet bygger på en kombination av olika utbildningsmaterial. För att uppnå detta måste en bredare tillgång till och användning av öppna utbildningsresurser åtföljas av klara kvalitetsstandarder och mekanismer för att bedöma och validera de färdigheter och kompetenser som förvärvas på detta sätt. Utbildningsanstalter som ännu inte införlivat öppna utbildningsresurser i sin verksamhet bör också söka att samarbeta med utbildningsanordnare som är mer tekniskt avancerade för att möta förväntningarna hos de inlärare som vuxit upp med datatekniken. Lärare tenderar att förvärva färdigheter för IKT-undervisning inom grundläggande utbildning snarare än genom yrkesutveckling. Det är väsentligt att de är välutrustande för att ta tillvara potentialen i den nya tekniken för sin undervisning så att de kan stimulera och engagera inlärarna.

Utbildningsmarknaden håller på att förändras. Det finns allt fler icke-kommersiella tillhandahållare av öppna utbildningsresurser vid sidan av tekniska framsteg som öppet tillträde, fildelning på internet och öppen källkod, och utbildningsförlagen samt sektorn i vidare bemärkelse fortsätter att anpassa sig till dessa förändringar. De är redan i färd med att se över sina affärsmodeller för att ta tillvara nya handelsmöjligheter.

Stöd till Europas lärare[18]

Lärarna måste hantera krav i snabbförändring…

Goda och välutbildade lärare kan hjälpa eleverna att utveckla de kompetenser de behöver på en global arbetsmarknad som bygger på ständigt bättre färdigheter, och det finns bevis på[19] att elevernas resultat till stor del beror på kvaliteten i undervisningen och inlärningen. Emellertid möts lärarna nu av utmaningar som aldrig förr. Som beskrivs närmare i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar kommer utbildningens ökade krav, den stora pensionsavgången av lärare från baby-boomgenerationen (se diagram 2) och allvarliga personalbrister inom vissa ämnesområden att leda till en ökad efterfrågan på kvalificerade utbildare på alla nivåer, och detta manar till omfattande insatser för att göra yrket mer attraktivt. Dessa insatser bör vara av både ekonomiskt och icke-ekonomiskt slag. Krisen och den arbetskraft som för närvarande är tillgänglig utgör också en chans till att förnya färdigheter bland yrkeskåren och attrahera nya kvalificerade lärare.

Diagram 2 – Åldersfördelning bland lärare på högstadiet och gymnasiet, i procent (2010)

 Källa: Källa: Eurostats databas[20], UOE-datainsamlingen

....vilket kräver nya färdigheter för lärare, lärarutbildare och utbildningsledning…

Emellertid behövs det strategier med goda resurser för att rekrytera, behålla och utveckla högkvalitativa lärare, både för grundläggande lärarutbildning och utveckling under hela yrkeslivet. Medlemsstaterna måste inrätta en kompetensram eller yrkesbeskrivning för lärare, inbegripet utbildare i grundläggande yrkesutbildning och fortbildning. För att stödja detta måste lärarens roll definieras tydligt med hjälp av kompetensbaserade kriterier. Tillsammans med kvalitetssäkrande åtgärder bör detta utgöra grunden för en omläggning av rekryteringssystemen för att locka och behålla bra kandidater till läraryrket.

Det är lika viktigt att rekrytera, förbereda och behålla rätt personal för ledande ställningar på alla utbildningsnivåer och detta kräver ytterligare investeringar. Dessa roller måste koncentrera sig på förbättring av undervisning och inlärning, vilket kvarstår som ett problem i många medlemsstater på grund av växande administrativa uppgifter. Utbildningar inom ledarskap eller program för utveckling i yrket erbjuder förslag till goda lösningar.

...och manar till kraftiga insatser för att stödja nya tillvägagångssätt inom undervisning och inlärning...

Läroplaner, särskilt inom yrkesinriktad utbildning, bör göras mer relevanta i förhållande till arbetsplatsen via löpande samarbete med företag och arbetsgivare, till exempel genom att man bjuder in företagare till klassrummet för att främja lärandet. Reformer av undervisnings- och inlärningsmetoder behövs på alla nivåer tillsammans med resursstark fortbildning i yrket som bör inkludera regelbunden återkoppling och stöd från lärarutbildare. Lärarna måste engagera sig starkt i fortbildning, användning av ny teknik, förbättring av studieteknik, hantering av mångfald och inkludering och behov hos mindre gynnande elever som romer, barn med funktionsnedsättning eller barn med invandrarbakgrund. Målet för all denna verksamhet bör vara att lärandet ska ge bättre resultat.

...och även inom högre utbildning är undervisningens kvalitet avgörande

Om man bibehåller insatserna kan Europeiska unionen sannolikt uppnå det övergripande målet på 40 % av befolkningen med avslutad eftergymnasial utbildning. Ur ett kvalitetsperspektiv överskuggas undervisningsuppgiften ofta av forskningen, eftersom den har förmågan att locka till sig finansiering. Såväl forskning[21] som undervisning bör stödjas av en bra yrkesutveckling. Dock är det undervisningen som främst påverkar studenternas resultat, ökar de utexaminerades anställbarhet och höjer de europeiska högskolornas status världen över. För närvarande har bara några få länder strategier för att främja kvalitet i högskoleundervisning, inbegripet fortbildning i pedagogik för lärarna. Kommissionen har inrättat en högnivågrupp för modernisering av högre utbildning, och under 2013 kommer denna grupp att utfärda rekommendationer till beslutsfattare och högskolor om hur man främjar kvaliteten i undervisning och lärande.

2.3.        Att främja samarbete kring insatserna

Finansiering av utbildning

Investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning är nyckeln till högre produktivitet och ekonomisk tillväxt och en angelägenhet för alla…

Trots de tydliga positiva resultaten för utbildning på medellång och lång sikt har den ekonomiska nedgången och det därmed sammanhängande behovet för konsolidering av de offentliga utgifterna lett till att många medlemsstater minskat investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning. Från och med läsåret 2009/2010 och särskilt efter halvårsskiftet 2010 var flera länder tvungna att skära ner lönerna för lärare och andra tjänstemän i den offentliga sektorn. Under 2012 behöll de flesta länderna arrangemangen beträffande finansieringen av stödmekanismer för elever och studenter och deras familjer. Från de länder för vilka det finns uppgifter har endast Spanien (central budget), Cypern och Portugal rapporterat en minskning i finansieringen av tillgängliga stödsystem för utbildningsdeltagare. All underfinansiering idag kommer ofrånkomligen att få allvarliga konsekvenser på medellång och lång sikt för Europas kompetensunderlag.

Även om vissa medlemsstater har mer manöverutrymme än andra står alla inför samma dubbla utmaning, nämligen att prioritera offentliga investeringar i utbildning och finna effektivare sätt för användningen av tillgängliga finansiella medel, vilket kan kräva strukturreformer i vissa utbildningssystem. Det bästa sättet för att investeringarna i utbildning ska bli resurseffektiva är att höja kvaliteten på utbudet och fokusera på att förebygga misslyckanden inom utbildning. Det blir allt vanligare att medlemsstaterna utarbetar modeller för kostnadsdelande mellan olika parter i utbildningsprocessen: staten, företagen och enskilda, stiftelser och alumner, där de offentliga investeringarna bidrar till att mobilisera motsvarande finansiering från den privata sektorn.

…och man bör fokusera på att maximera resurseffektiva investeringar på alla utbildningsnivåer…

En prioritering för mer resurseffektiv användning av medel bör bli utbildning på tidigare nivå för att förebygga tidiga misslyckanden i skolan och deras konsekvenser i vuxenlivet (skolresultat, sysselsättningsandelar, löner, brottsförebyggande, hälsa osv.)[22]. Att tillhandahålla förskoleutbildning av hög kvalitet till rimlig kostnad är lönsamt, särskilt för socialt missgynnade grupper. Trots att länder investerat mer sedan år 2000 i förskolor och skolor är offentliga investeringar per capita i förskolan fortfarande lägre än på någon annan etapp.

Offentliga investeringar bör också bibehållas i skolan, men regeringarna måste hitta sätt att få ut mer av dessa resurser. Stora avkastningar på investeringar kan fås genom att man på ett mer effektivt sätt rekryterar, behåller och stöder lärare (se avsnitt 2.2).

…med kostnadsdelning inom yrkesinriktad och högre utbildning som en möjlighet för att uppnå detta mål

De offentliga och privata fördelarna från yrkes-, högskole- och vuxenutbildning är betydande[23]. Inom väletablerade varvade yrkesutbildningssystem får företag långsiktiga vinster även när kostnaden för en lärlingsutbildning i ett första skede kan överskrida företagets direkta inkomster från en lärlings arbete. För att främja tillhandahållandet av lärlingsutbildning bör offentliga medel särskilt styras till sektorer som behöver mer arbetskraft. Å andra sidan bör företag öka investeringarna i grundläggande yrkesinriktad utbildning, bland annat genom att medverka i varvad utbildning men också genom att förse skolor med lämplig utrustning.

Yrkesinriktad fortbildning kan innebära betydande privata fördelar och produktivitetsvinster för arbetsgivare. Av forskningen framgår det dock att de befintliga instrumenten för finansiering ur offentliga medel (individuella lärokonton, stöd till fortbildning osv.) kanske inte är effektivt riktade eftersom utbudet tenderar till att gynna deltagandet av högkvalificerade arbetstagare och deras höga privata vinster. Offentlig finansiering på detta område måste utvärderas ordentligt och inriktas på att få med nya deltagare i fortbildning, särskilt från missgynnade grupper. Det offentliga ansvaret ökar också under tider av ekonomisk omstrukturering. Man måste oftare använda mekanismer för delning av den fortbildningens ekonomiska börda mellan arbetsgivare, till exempel fortbildningsfonder för hela sektorer.

Inom högre utbildning är det allmän vedertaget att investeringar kan ge betydande vinster för såväl enskilda som för samhället[24]. Det finns olika finansieringsmodeller i medlemsstaterna, och allt fler länder inför större kostnadsdelningar i sina system för högre utbildning, med tanke på det ökande antalet studenter och trycket att genomföra finanspolitiska åtstramningar. Det är medlemsstaterna som väljer den lämpligaste finansieringsmekanismen, men övervägningar beträffande resurseffektivitet bör gå hand i hand med frågor om rättvisa och tillträde. Den grad i vilken studenter eller andra bidrar direkt till studiekostnaderna[25] och mer allmänt effekterna av kostnadsdelning är en fråga som bör debatteras, utforskas och analyseras ytterligare.

Slutligen måste regeringarna, i en situation när resurserna är mindre, även använda de tillgängliga strukturfonderna på ett resurseffektivt sätt, i synnerhet Europeiska socialfonden. Flera länder har på sistone omfördelat betydande medel i programperioden 2007-2013 till de viktigaste utbildningsprioriteringarna. För perioden 2014-2020 blir der nödvändigt med ytterligare koncentrering och prioritering för att stödja investeringar i utbildning och därtill hörande infrastruktur. Det föreslagna programmet Erasmus för alla 2014-2020 kommer också att stödja transnationella initiativ på dessa områden genom rörlighet, samarbete och insatser för att stödja politiken.

Partnerskap

Partnerskap kan utgöra en plattform för att rikta in sig på de ”rätta” färdigheterna – om de får aktivt stöd

Partnerskap mellan offentliga och privata institutioner är inte bara en källa till finansiering av utbildning utan också till lärande av varandra, gemensamt utarbetande och genomförande av politik. Partnerskap utgör en möjlighet till utarbetande av dagordningar för färdigheter på ett riktat, innovativt och livsdugligt sätt och till att ta med de direkt berörda i tillhandahållandet, tillämpningen och uppdateringen av specifika färdigheter. Partnerskap kan koppla samman olika politikområden, undersektorer av utbildningar, offentliga och privata aktörer samt olika styrnivåer[26].

För utbildningen innebär ett förstärkt tillvägagångssätt med partnerskap att den blir mer aktiv i utarbetandet av strategier för färdigheter och inte längre bara ”tillhandahållare”. För att vara livsdugliga måste partnerskap byggas på tydliga målsättningar och ingå i policyns tillvägagångssätt. Alla intressenter måste medverka, inbegripet företrädare för lärarorganisationer, arbetsmarknadens parter och studentföreningar.

Tillvägagångssättet med partnerskap är en förutsättning för framgången med ungdomsgarantisystemen (se det kommande ungdomssysselsättningspaketet). Utbildningsanstalterna måste ingå i en gemensam ansträngning med andra intressenter för att inrätta sådana övergripande system.

Olika former av partnerskap främjas på EU-nivå. Kunskaps- och innovationsgrupperna, som stöds av Europeiska institutet för innovation och teknik, samlar utbildning, forskning och näringsliv för att ta itu med utvecklingen av färdigheter på ett mycket integrerat sätt som överensstämmer med behoven och utmaningarna hos berörda ekonomiska aktörer. Ett annat exempel, denna gång i en specifik sektor, är den breda koalitionen för IKT-jobb. Den kommer att samla näringslivet, arbetsgivare, utbildning och regeringar för att ta itu med underskottet i färdigheter i IKT-sektorn.

Det föreslagna programmet Erasmus för alla kommer också att ge incitament till partnerskap. Man kommer att stödja kunskapsallianser för att genomföra omfattande insatser för att främja delande, utbyte och flöde av kunskap mellan högskolor och företag. Allianserna syftar till att främja spetskunskap och innovation och införa nya ämnesövergripande läroplaner för att främja sådana färdigheter som entreprenörskap, problemlösning i realtid och kreativt tänkande. Inom yrkesinriktad utbildning kommer det att anslås medel till allianser för sektorspecifik kompetens som kopplar samman utbildningsanstalter, företag och yrkesorganisationer för att utarbeta kursplaner och fortbildningsprogram. Såväl kunskapsallianserna som de sektorsspecifika allianserna kommer att dra fördel av det pågående arbete som utförs av arbetsmarknadens parter för att kartlägga behov av färdigheter i olika sektorer, däribland på EU-nivå i de europeiska sektorsråden för kompetens.

3          PRIORITERINGAR FÖR MEDLEMSSTATERNA

Skillnaderna i de brådskande utmaningar som medlemsstaterna står inför fordrar att man använder sig av olika instrument som genomförs under varierande tidsperioder, och det behövs gemensamma insatser både från utbildningsvärlden och arbetslivet. Ansträngningarna för att utöka tillgången till relevanta och högkvalitativa färdigheter måste gå hand i hand med riktade insatser för att underlätta övergången från skola till arbete, minska hindren mot rörlighet och förbättra arbetsmarknadens fungerande så att unga människor får bättre tillgång till sysselsättningsmöjligheter.

I det kommande ungdomssysselsättningspaketet kommer medlemsstaterna att uppmanas att intensifiera insatserna inom arbetsbaserat lärande, rörlighet och praktiktjänstgöring, och främja partnerskap (inbegripet inom utbildning) som stöder genomförandet av ungdomsgarantier som ett omedelbart svar på ungdomsarbetslösheten.

I linje med de insatser som anges i 2012 års landsspecifika rekommendationer uppmanar Europeiska kommissionen medlemsstaterna att påskynda reformerna inom utbildning för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och öka utbudet av färdigheter genom följande insatser:

1. Främja spetskunskap inom yrkesinriktad utbildning. Bland de viktigaste insatserna återfinns, beroende på nationella omständigheter: högkvalitativa system för yrkesinriktad utbildning, anpassning av politik för yrkesinriktad utbildning med strategier för regional- eller lokalekonomisk utveckling, bland annat för smart specialisering som möjliggör samverkan med andra utbildningsutbud, utarbetande av kortare eftergymnasiala utbildningar (tvååriga) som fokuserar på områden där man kartlagt brister på färdigheter, särskilt där det finns tillväxtpotential, exempelvis IKT, hälsovård, miljörelaterade färdigheter, och stärkande av lokala, nationella och internationella partnerskap och nätverk mellan företag, särskilt små och medelstora företag, samt anordnare av yrkesinriktad utbildning.

2. Förbättra resultaten hos elevgrupper där det finns stora risker för avhopp från skolan och dåliga grundläggande färdigheter. Bland de viktigaste insatserna återfinns: inrättande av tillgänglig förskola och barnomsorg av hög kvalitet, förstärkning av inlärning av grundläggande färdigheter som läs- och skrivkunnighet, räknekunskap och grundläggande matematik och naturvetenskap, tidig upptäckt av personer med dåliga prestationer på alla skoletapper samt tillhandahållande av personanpassat stöd och genomförande av evidensbaserade strategier för att minska avhoppen från skolan.

3. Stärka tillhandahållandet av övergripande färdigheter som ökar anställbarhet, till exempel företagarinitiativ, datafärdigheter och främmande språk. Bland de viktigaste insatserna återfinns: att se till att man vidtar åtgärder för att införa övergripande färdigheter i alla läroplaner, från förskola till högre utbildning, med innovativ metodik som sätter eleven i centrum, och utforma bedömningsverktyg som på ett effektivt sätt kan bedöma och utvärdera kompetensnivåer. Alla unga människor borde kunna få delta i åtminstone en pratisk företagarerfarenhet innan de lämnar den obligatoriska skolan.

4. Minska antalet lågkvalificerade vuxna. Bland de viktigaste insatserna återfinns: fastställande av nationella mål och strategier, ökade incitament för vuxenutbildning på företag, validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats utanför den formella utbildningen och inrättande av samlade tillgångspunkter som erbjuder olika tjänster inom livslångt lärande, exempelvis validering eller yrkesvägledning med skräddarsytt lärande för enskilda.

5. Utöka användningen av IKT-stött lärande och tillgång till öppna utbildningsresurser av hög kvalitet. Bland de viktigaste insatserna återfinns: att modernisera IKT-infrastrukturen i skolorna, stödja IKT-baserad undervisning och bedömning, främja öppenheten i rättigheterna och skyldigheterna för användare av digitalt material, inrätta mekanismer för att validera och erkänna färdigheter och kompetenser som förvärvats via öppna utbildningsresurser och stödja utbildningsanstalter i anpassandet av deras verksamhetsmodeller till framväxten av öppna utbildningsresurser.

6. Se över och förstärka yrkesbeskrivningen av alla läraryrken (lärare på alla nivåer, skolledare, lärarutbildare). Bland de viktigaste insatserna återfinns: att se över hur effektiv den grundläggande lärarutbildningen är samt dess akademiska och pedagogiska kvalitet, införa konsekventa och tillräckligt underbyggda system för rekrytering, urval, inskolning och yrkesutveckling av lärarkåren med ledning av tydligt definierade färdigheter som behövs i varje etapp av lärarbanan, och öka lärarnas datakompetens.

Genomförandet av dessa reformer kommer inte att fungera om man inte ökar utbildningsfinansieringens resurseffektivitet. För att ta itu med denna komplexa utmaning uppmanar kommissionen medlemsstaterna att främja nationella debatter om hur man kan tillhandahålla hållbara finansieringsmekanismer för att öka stabilitet och effektivitet, och samtidigt styra stödet till dem som tenderar att delta i mindre utsträckning. I debatten bör man särskilt uppmärksamma utarbetandet av finansieringssystem för yrkesinriktad utbildning och vuxenlärande via delat ansvar mellan myndigheter, företag och lämpliga enskilda bidragsgivare (till exempel fortbildningsfonder i olika sektorer eller utbildningsavgifter) och som syftar till att locka stora företag och små och medelstora företag att tillhandahålla arbetsbaserad yrkesinriktad utbildning.

              4.  SAMORDNING OCH BIDRAG PÅ EUROPEISK NIVÅ

Även om ansvaret och instrumenten för att behandla de frågor som tas upp i detta meddelande tillhör medlemsstaterna, kräver de nödvändiga långtgående reformerna en stark gemensam insats från både EU och medlemsstaterna. På EU-nivå kommer man också att omedelbart fokusera på följande särskilt viktiga insatser:

1. Större landsspecifik fokusering på och stöd till medlemsstaterna till deras ansträngningar att genomföra de fastställda prioriteringarna genom att man gör följande:

- Övervakar framstegen i varje medlemsstat i samband med nästa europeiska planeringstermin och använder resultaten av denna landsgranskning i utarbetandet av utkastet till 2013 års landsspecifika rekommendationer.

- Förstärker den analytiska grunden för landsövervakning genom följande: i) Regelbunden granskning genomförd av kolleger inom ramen för den öppna samordningsmetoden för utbildning. ii) En ram för samarbete mellan Europeiska kommissionen och OECD inom färdighetspolitik. Inom denna ram kommer man under hösten 2013 att inrätta den offentliga portalen för bedömning på nätet av utbildning och färdigheter, där enskilda och företag kommer via PIAAC-metoden att kunna riktmärka färdigheter i förhållande till andra användare av undersökningen. iii) Ökad övervakning av riktmärken för allmän och yrkesinriktad utbildning, inbegripet ett nytt riktmärke för språkundervisning, vilket beskrivs närmare i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om språk .

2. Påskynda förbättringar i arbetsbaserat lärande, särskilt genom att inrätta en allians för lärlingsutbildning på EU-nivå (se också det kommande ungdomssysselsättningspaketet). Som ett första steg kommer kommissionen att stödja en avsiktsförklaring om europeiskt samarbete inom yrkesinriktad utbildning där ett antal medlemsstater samlas för att dra lärdomar av lyckade angreppssätt och system.

3. Inrätta ett europeiskt område för färdigheter och kvalifikationer för att främja bättre samordning mellan EU:s verktyg för tydlighet och erkännande i syfte att säkerställa att färdigheter och kvalifikationer lättare erkänns i olika länder med ledning av pågående utvärderingar och genom att tillämpa metoden med läranderesultat.

4. Finansiera Utbildning för tillväxt för att genom följande åtgärder stärka engagemanget för en kvalificerad arbetskraft som ständigt fortbildar sig:

- Övervaka de insatser som medlemsstaterna vidtar för att prioritera tillväxtfrämjande utgifter och utveckla en evidensbaserad ram för att analysera effektiviteten av offentliga utgifter för en högkvalitativ utbildning.

- Ta initiativet till en första debatt på EU-nivå med relevanta intressenter om vinsterna med investering i olika utbildningssektorer (yrkesutbildning, vuxenlärande, högre utbildning) och sätt på vilka utgifterna kan bli mer resurseffektiva.

- Tillsammans med arbetsmarknadens parter på EU-nivå undersöka hur man avsevärt kan utöka utbudet av fortbildning för vuxna på företag för att ge arbetskraften nya och bättre färdigheter. Detta samråd kommer att äga rum efter det pågående samrådet om kvalitetskriterier för praktikprogram för att till fullo beakta dess resultat.

5. Analysera effekterna av EU-stöd till ökad tillgång till och användning av öppna utbildningsresurser och IKT, med kvalitetskriterier och certifieringsförfarande för öppna utbildningsresurser, utveckling av undervisningsmetoder med IKT och inrättande av en EU-dimension för nätbaserad utbildning. Resultaten av detta förberedande arbete kommer att bana vägen för ett nytt europeiskt initiativ om att ”Öppna utbildningen”.

6.  Införa insatser i entreprenörskunskap som inbegriper: offentliggöra en vägledning i policyn om utbildning i entreprenörskunskap under 2013, tillsammans med OECD inrätta ett ramverk för vägledning för utbildningsanstalter inom entreprenörskunskap, samt ta fram verktyg för att övervaka framstegen och förvärvandet av färdigheter inom entreprenörskap.

7.  Partnerskap mellan utbildning, näringsliv och forskning, som kunskapsallianserna, allianser för sektorspecifik kompetens och insatser i partnerskap med Marie Skłodowska-Curie-programmet kommer att främjas genom det föreslagna programmet Erasmus för alla 2014-2020 och Horisont 2020 för att föra utbildningssystemen närmare behoven hos företagen, särskilt de små och medelstora företagen.

              5.  SLUTSATSER

Europa kan bara få fart på tillväxten igen genom högre produktivitet och högkvalificerad arbetskraft, och det är reformen av utbildningssystemen som är väsentlig för att uppnå detta. Avsikten med detta meddelande och de landsvisa analyserna i de åtföljande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar är avsedda att ge en impuls till regeringar, utbildningsanstalter, lärare, företag och andra partner för att tillsammans, beroende på de nationella omständigheterna, göra en samlad ansträngning för reformer. På nationell nivå uppmanas nu medlemsstaterna att fortsätta sina analyser genom debatter i sina parlament och med relevanta intressenter för att påskynda reformerna.

Kommissionen kommer att se till att bidraget från utbildningen och investeringar i färdigheter som gynnar tillväxt och sysselsättning fullt återspeglas i den europeiska planeringsterminen. Kommissionen kommer att använda sig av europeiska plattformar med dialoger, till exempel öppna samordningsmetoden inom allmän och yrkesinriktad utbildning, Bolognaprocessen inom högre utbildning och Köpenhamnsprocessen för yrkesinriktad utbildning samt finansieringsinstrumenten, för att betona att de prioriteringar som kartlagts här är av brådskande art.

[1]               Uppdatering av meddelandet om industripolitiken, COM (2012) 582

[2]               http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm

[3]               Årliga tillväxtöversikten KOM (2011) 815.

[4]               Erasmus för alla är det föreslagna EU-programmet för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdomar och idrott som Europeiska kommissionen lade fram den 23 november 2011.

[5]               För en översikt över entreprenörskunskap, se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om bedömning av väsentliga färdigheter.

[6]               Entrepreneurship Education at School in Europe – National Strategies, Curricula and Learning Outcomes (Eurydice 2012).

[7]               Jämför Education & Training Monitor 2012

[8]               Undersökningen om vuxenbefolkningens kompetens (PIAAC - Programme for the International Assessment of Adult Competencies): mer information finns på http://ec.europa.eu/education/literacy/resources/statistics/more-info/index_en.htm

[9]               http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2011:372:0027:01:EN:HTML

[10]             http://ec.europa.eu/languages/eslc/index.html

[11]             Jämför Education & Training Monitor 2012

[12]             Europeiska rådets möte i Barcelona, mars 2002

[13] Se Eurostats webbplats för uppgifter om enskilda länder.

[14]             Blå tillväxt: möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn, COM(2012) 494.

[15]             Kommande förslag från kommissionen om att omarbeta direktiven 2004/114/EG och 2005/71/EG.

[16]             Öppna utbildningsresurser, är, enligt Unescos definition från 2002, ”undervisning-, inlärnings- eller forskningsmaterial som är allmän egendom eller utgiven med en licens som tillåter fri användning, anpassning och spridning”. Öppen utbildning är ett bredare begrepp som avser praxis och organisationer som har som mål att avlägsna hinder mot tillträde till utbildning. Öppna utbildningsresurser ingår i öppen utbildning som har gått framåt starkt tack vare användningen av IKT. Se Unescos webbplats om öppna utbildningsresurser för ytterligare information: http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/access-to-knowledge/open-educational-resources

[17]             http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/key_data_series/129EN.pdf

[18]             Se definitionen i arbetsdokument från kommissionens avdelningar om att stödja lärarna för att uppnå bättre resultat i lärandet.

[19]             Se OECD:s Education at a Glance 2012.

[20] Se Eurostats webbplats för uppgifter om enskilda länder.

[21]http://ec.europa.eu/euraxess/pdf/research_policies/Towards_a_European_Framework_for_Research_Careers_final.pdf

[22]             Se Eurydice: (ännu ej publicerat): Recent Trends in the Public Funding of Education in Europe

[23]             Se OECD:s Education at a Glance 2012

[24]             Se OECD:s Education Today, 29 juni 2012

[25]             Se Eurydice (2012), National student fee and support systems 2011/2012

[26]             För rutiner i medlemsstaterna, se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om partnerskap och flexibla banor för utveckling av färdigheter under hela livet.