21.6.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 181/163

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Färdplan för ett resurseffektivt Europa”

KOM(2011) 571 slutlig

2012/C 181/29

Föredragande: Siobhán EGAN

Den 20 september 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Färdplan för ett resurseffektivt Europa”

COM(2011) 571 final.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 14 mars 2012.

Vid sin 479:e plenarsession den 28–29 mars 2012 (sammanträdet den 28 mars) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 146 röster för, 5 röster emot och 4 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ ”ett resurseffektivt Europa” syftar till att göra Europas ekonomier mer motståndskraftiga och hållbara genom effektivare resursanvändning. Kommittén har tidigare gett sitt stöd till flaggskeppsinitiativet och välkomnar nu kommissionens mer detaljerade ”färdplan för ett resurseffektivt Europa”, som innehåller milstolpar för omställningen och sätter ramarna för den politik som behövs för att initiera processen.

1.2   EESK uppmanar samtliga institutioner, de europeiska ledarna, företagen och arbetsmarknadsparterna samt det europeiska samhället i stort att samlas i en bred politisk och social rörelse till stöd för den stora omställning som krävs och att använda de ramar som anges i färdplanen för att styra och övervaka processen.

1.3   EESK anser att det bör inrättas en kraftfull samordningsmekanism på hög nivå inom kommissionen och i de enskilda medlemsstaterna för att övervaka och stimulera framsteg i genomförandet av de insatser som föreslås i färdplanen.

1.4   EESK menar att det på medlemsstatsnivå bör antas heltäckande resurseffektivitetsstrategier, som omfattar skattereformer, borttagande av skadliga subventioner, kraftfull reglering av produktstandarder, program för utbildning och kompetensutveckling, samt fullt engagemang från regionala och lokala myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter, konsumenter och andra organisationer samt invånarna. Strategierna bör innehålla aktiva politiska åtgärder som säkerställer en socialt rättvis övergång, bl.a. att medarbetare utbildas och involveras i syfte att lägga om verksamheten mot nya resurseffektiva företag.

1.5   På EU-nivå ger EESK sitt stöd till samtliga åtgärder som föreslås i färdplanen och menar att särskild uppmärksamhet bör riktas mot följande:

—	En snabb utveckling av lämpliga indikatorer, inbegripet den allmänna indikator för resurseffektivitetsnivå i nationella ekonomier som rekommenderas i färdplanen, ett ”bortom BNP-mått” på välståndet i ekonomin och andra mer sektorsspecifika åtgärder.

—

En effektiv mekanism för att ge resurseffektivitet en hög profil i de årliga rapporterna om de nationella reformprogrammen och vid utvärderingen av dem i samarbete med kommissionen och de övriga medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen som utvecklas för Europa 2020-strategin.

—	En översyn och uppdatering av den övergripande EU-strategin för hållbar utveckling efter världstoppmötet i Rio i juni 2012 med tonvikt på resurseffektivitet och dess relation till andra hållbarhetsmål.

—	En ingående analys av samspelet mellan resurseffektivitet och miljömålen, såsom i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

—	En samordningsmekanism för att säkerställa att framsteg görs vad gäller samtliga tjugo separata initiativ som kommissionen identifierat som bidragande faktorer till ökad resurseffektivitet och andra som kan komma att läggas till på listan.

—	Ett införande av resurseffektivitetsmål i kriterierna för alla europeiska utgiftsprogram och i offentlig upphandling.

—	Ett totalt engagemang från det civila samhällets sida i fortlöpande övervakning och granskning av framstegen.

1.6   EESK avser att ta sitt fulla ansvar när det gäller att engagera berörda aktörer och övervaka framstegen på detta mycket viktiga område, och kommittén vill gärna samarbeta med övriga institutioner i denna fråga.

2.   Bakgrund

2.1   I januari 2011 offentliggjorde kommissionen ”Ett resurseffektivt Europa” som ett av sju nya flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin (1). Det syftade till att inleda en större omvandling av det sätt på vilket materiella resurser används i alla delar av den europeiska ekonomin – en frikoppling av ekonomisk välfärd från förbrukning av resurser.

2.2   I ett tidigare yttrande om flaggskeppsinitiativet ”resurseffektivitet” välkomnade EESK de allmänna målsättningarna inom resurseffektivitetsstrategin och menade att den borde integreras i en reviderad och uppdaterad version av den övergripande EU-strategin för hållbar utveckling (2). EESK uppmanade kommissionen att tillhandahålla mer detaljerad information i samband med genomförandet av enskilda initiativ på särskilda områden och av färdplanen.

2.3   Under 2011 lanserade kommissionen en rad separata initiativ (3) avsedda att främja resurseffektiviteten i olika sektorer. I kommissionens färdplan för ett resurseffektivt Europa samlas nu alla dessa aktiviteter. Den innehåller en framtidsvision om en omvandlad ekonomi som bör ha uppnåtts senast 2050 med olika milstolpar som ska ha nåtts 2020, och man pekar på olika områden där ytterligare insatser från kommissionen och medlemsstaterna krävs för att målen ska kunna uppnås.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   EESK håller med kommissionen om att det är av avgörande betydelse för Europa och världen att uppnå större effektivitet i resursanvändningen. Större resurseffektivitet har en viktig roll för att göra den fortlöpande strävan efter ekonomisk tillväxt förenlig med behovet av att erkänna att många av världens naturtillgångar är ändliga och att dessa planetära begränsningar sätter en gräns för fortsatt ökning av den fysiska produktionen och konsumtionen. Den är också mycket viktig för att begränsa ökningen av utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar, och för att skydda biotiska resurser och den samhällsnytta som ekosystemen kan ge. Främjandet av resurseffektivitet bör stå i centrum för förvaltningen av världens ekonomier och av världsledande företag.

3.2   Företag av alla slag har alltid haft ett direkt incitament att bedriva produktionen så resurseffektivt som möjligt för att hålla kostnaderna nere. Men på utbudssidan har de alltid haft det motsatta incitamentet att uppmuntra konsumenterna att konsumera så mycket som möjligt för att maximera försäljningen. Att överlåta ansvaret för ökad resurseffektivitet på de vanliga affärsmodellerna kan därför inte förväntas räcka för att uppnå den omställning som krävs för att klara de påfrestningar som uppstår till följd av snabb global befolkningstillväxt, snabb ökning av konsumtionsviljan, särskilt i tillväxtekonomierna, och de allt större problemen med resursutarmning och föroreningar. Vi behöver en ny form av ”hållbar” eller ”grön” tillväxt, där den ekonomiska verksamhetens, välfärdens och välståndets tillväxt frikopplas från en ökning av resursförbrukningen, och faktiskt kan uppnås med lägre resursförbrukningsnivå.

3.3   Statsmakterna och samhället som helhet måste därför ta ett stort ansvar för att ge omställningen det omfång och den fart som krävs under den kommande generationen. Statliga insatser behövs för att

—	säkerställa korrekt prissättning av externa faktorer via finanspolitiska åtgärder,

—	ta bort olämpliga subventioner,

—	införa minimikrav när det gäller resurseffektivitet för särskilda sektorer via lämpliga regleringsåtgärder,

—	stödja lämplig FoU,

—	uppmuntra investeringar i resurseffektiva processer och motverka ineffektiva processer,

—	främja kunskaperna om resurseffektivitet via massmedia och utbildning.

3.4   En omställning med det omfång och den fart som krävs kommer oundvikligen att få betydande inverkan på arbetsmarknaden. Trycket kommer att öka på de företag som är ineffektiva i användningen av resurser eller som producerar oekonomiska produkter, och de kan komma att tvingas avskeda personal. Men de företag som använder resurserna effektivt och producerar effektiva varor och tjänster bör kunna blomstra när ekonomin återhämtar sig och bör därmed kunna skapa nya arbetstillfällen. De länder som tar ledningen i denna övergång kommer att bli mest framgångsrika och konkurrenskraftiga i den nya värld som karakteriseras av begränsad tillgång på naturresurser och lyckas bäst även när det gäller att skapa nya arbetstillfällen i den nya gröna ekonomin.

3.5   För att säkerställa att denna övergång är rättvis och faktiskt skapar nya bra arbetstillfällen och stöder omskolning, kan det komma att krävas aktiva utbildningsprogram och omplaceringsstöd (4). Denna och andra aspekter av den sociala dimensionen saknas i nuläget i färdplanen och måste vidareutvecklas.

3.6   Att skapa större resurseffektivitet i den omfattning som krävs utgör en stor och angelägen utmaning för alla delar av Europa och alla samhällssektorer. Det kommer att krävas starkt politiskt och samhälleligt engagemang på alla nivåer och ett ambitiöst och omfattande program med initiativ och åtgärder från såväl EU som medlemsstaternas nationella och lokala nivåer.

3.7   Färdplanen bör tillhandahålla ramarna för skapandet av denna transeuropeiska politiska drivkraft och utgöra en inspirerande framtidsvision för vad som kan uppnås. EESK välkomnar dess allmänna angreppsmetod och den vision som föreslås för 2050.

3.8   Genomförandet är av avgörande betydelse. De specifika milstolpar som föreslås i färdplanen för 2020 utgör ett värdefullt verktyg för att koppla den långsiktiga visionen till mer konkreta och överhängande mål som måste uppnås omedelbart. Men mycket återstår att göra för att få till stånd den omställning av den ekonomiska politiken, affärsstrategierna och investeringsflödena som krävs för att förverkliga färdplanen. Kommissionen har konstaterat resurseffektivitetsomställningens avgörande betydelse, och rådet (miljö) har gett ett visst stöd (slutsatserna från rådet (miljö) av den 19 december 2011). Men ett effektivt genomförande av omställningen kommer att kräva fullständigt engagemang och intresse från alla delar av kommissionen och medlemsstaternas regeringar. Ökad resurseffektivitet måste sättas mycket högre upp på dagordningarna för regeringscheferna och för Europeiska rådet i alla dess sammansättningar, där både den övergripande visionen och de åtgärder som krävs för att förverkliga denna förutsätter aktivt och fortlöpande stöd till samtliga sektorer, och beslutsamhet att nå de milstolpar som satts upp.

3.9   Förståelse för det tvingande behovet av ökad resurseffektivitet måste också inskärpas på mycket bredare front inom företag och civilsamhällesorganisationer av alla slag samt bland den breda allmänheten och konsumenterna. Denna ökade förståelse måste få aktivt stöd genom alla tillgängliga medel, bl.a. genom uppbyggnad av dialogstrukturer som kan stödja övergången (5).

3.10   Färdplanen står och faller med sin förmåga att stimulera större beslutsamhet och engagemang från politisk sida för att uppnå ökad resurseffektivitet. Den måste få till stånd reell förändring av själva den ekonomiska förvaltningen. En centralt samordnad uppföljningsmekanism behövs för att ge styrka till alla separata initiativ som redan ingår i färdplanen, för att undanröja alla hinder för genomförandet av initiativen och för att skapa ett underlag för ytterligare insatser om framstegen i riktning mot att uppfylla målen går för långsamt.

4.   Genomförandet på medlemsstatsnivå

4.1   Flera europeiska länder har fått en bra start när det gäller att komma bort från ett alltför stort beroende av ändliga resurser av fossila bränslen. Man utvecklar fler förnybara energikällor, minskar avfallsmängden, främjar mer effektiva byggnader och fordon, osv. Men framstegen har varit ojämna och investeringarna riskerar nu att avmattas i en del länder i detta avgörande ögonblick på grund av att de nödvändiga incitamenten till förändring dras tillbaka för tidigt. EESK föreslår att man systematiskt samlar in och sprider goda erfarenheter av och bra exempel på tidigare insatser, i syfte på att så snart som möjligt uppnå resultat i länder och sektorer som inte ännu har gjort förväntade framsteg. Konsekvens och målmedvetenhet är av avgörande betydelse.

4.2   Medlemsstaterna måste förankra strävandena efter ökad resurseffektivitet i kärnan av sina egna nationella ekonomiska strategier och program och främja denna aspekt i alla ekonomiska sektorer. EESK anser att lednings- och samordningsmekanismer på hög politisk nivå måste inrättas i varje medlemsstat för att se till att framstegen blir snabbare, stabilare och mer konsekventa än i nuläget.

4.3   Kampanjen för ökad resurseffektivitet kommer ytterst att bero lika mycket på förändringar i allmänhetens förväntningar och konsumenternas efterfrågan som på omställningen av produktionssätten.

4.4   Medlemsstaterna måste inleda en intensiv dialog med opinionsbildare, inklusive media, om hur det viktiga budskapet om resurseffektivitet bäst kan främjas, så att människors preferenser och val kan ändras över tiden till förmån för mer resurseffektiva varor och tjänster, och mot onödigt resursintensiva och oekonomiska produkter.

4.5   Resurseffektiviteten bör utgöra ett viktigt mål såväl på lokal och regional nivå som på nationell nivå. Medlemsstaterna måste överväga hur man bäst ska främja detta mål i samarbete med de regionala och lokala myndigheterna.

4.6   Övergången kommer att kräva att statsmakterna utnyttjar samtliga politiska instrument som står till förfogande. Finanspolitiken måste omformas så att ineffektiv användning av energi och andra resurser bestraffas och mer effektiv användning belönas. Neutrala skattereformer för ökad beskattning av koldioxidbränslen och andra naturresurser i kombination med sysselsättningsfrämjande åtgärder och bättre social trygghet spelar en nyckelroll för att vägleda övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi (6) och skapandet av nya arbetstillfällen (7). Skadliga subventioner som uppmuntrar eller tillåter ineffektiv användning av energi och misskötsel av andra resurser måste successivt tas bort – ett mål som ofta tillkännages men som inte eftersträvas med kraft. Strikta lagstiftningskrav behövs för att genomdriva en effektiv resursanvändning inom viktiga sektorer, t.ex. byggbranschen, transporter och jordbruk. En kraftfull avfallshanteringspolitik behövs för att ytterligare främja avfallsminskningarna och återanvändningen eller återvinningen av kasserat material. Utbildning, informationsprogram riktade till allmänheten, kompetenshöjning och innovation behövs för att föra ut budskapet till samhällets alla delar. Samordnade insatser från medlemsstaterna och EU kommer att behövs på bred front för att uppnå detta.

4.7   Medlemsstaterna bör offentligt förplikta sig att öppet och regelbundet lämna rapporter om framsteg när det gäller ökad resurseffektivitet och om hur de politiska åtgärderna och de offentliga och privata investeringarna stöder övergången. Kommissionen skulle kunna bidra med en analys av olika metoder som används i olika medlemsstater när det gäller att främja resurseffektiviteten och uppmuntra en mer allmänt utbredd och konsekvent användning av de bästa metoderna.

5.   Genomförandet på europeisk nivå

5.1   EU har en viktig roll för att stimulera och stödja insatser på medlemsstatsnivå och för att främja initiativ på europeisk nivå till stöd för övergången till ökad resurseffektivitet. EESK stöder alla de politiska strategier och initiativ som ingår i färdplanen och vill kommentera följande inslag:

—	Mått och indikatorer.

—	Integrationen med Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen.

—	Den europeiska strategin för hållbar utveckling och det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

—	De tjugo särskilda initiativen och de tre nyckelsektorerna i färdplanen.

—	Europeiska stödprogram och offentlig upphandling.

—	Involvering av det civila samhällets och allmänheten.

5.2   Mått, indikatorer, mål och milstolpar

Processen måste innebära att man tar fram specifika framstegsindikatorer när det gäller olika resurseffektivitetsaspekter och säkerställa att tillförlitlig och konsekvent information om dessa indikatorer görs tillgänglig i rätt tid. EESK anser att övervakningen också bör omfatta framsteg när det gäller

—	de centrala politiska åtgärder som krävs för att främja ökad resurseffektivitet (skatteåtgärder, regleringsåtgärder osv.),

—	i vilken omfattning offentliga och privata investeringsflöden justeras för att stödja en resurseffektiv produktion och konsumtion och för att motverka ineffektiva och oekonomiska processer,

—	i vilken omfattning sysselsättningen går i riktning mot resurseffektiva arbetstillfällen för produktion av resurseffektiva varor och tjänster, och vilka framsteg som görs när det gäller utbildning och andra insatser till stöd för denna förändring.

5.3   EESK välkomnar förslaget att införa en ny huvudindikator – resursproduktivitet – som ett övergripande mått på framsteg när det gäller att frikoppla ekonomisk välfärd från förbrukningen av materiella resurser. Vi framhåller att utvecklingen av solida indikatorer på naturtillgångar och socialt kapital och naturresursernas tillgänglighet och tillstånd måste prioriteras lika högt.

5.4   EESK anser att de milstolpar som föreslås när det gäller miljöskadliga subventioner, biologisk mångfald och de tre nyckelsektorerna livsmedel, byggnader och rörlighet ännu inte är tillräckligt specificerade och därför bör vidareutvecklas. Programmet för utveckling av indikatorer måste ges högre prioritet och adekvata resurser, så att snabbare framsteg kan göras.

5.5   Vi behöver framför allt ett bättre mått på de nationella ekonomiernas prestanda för att kunna visa hur en ökad resurseffektivitet i ekonomin medför en reell förbättring av samhällets generella välstånd och av hållbarheten i världen. Vi menar att långsiktiga studier av bättre alternativ till BNP måste drivas till sin spets och alternativen införas, så att övergripande framsteg i strävan efter ökad resurseffektivitet och därmed sammanhängande förbättringar i välfärden och hållbarheten kan avvägas på ett lämpligt sätt (8).

5.6   Integrationen med Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen

Med tanke på den övergripande karaktär som resurseffektivitetsinitiativet har och i syfte att säkerställa att ökad resurseffektivitet även fortsättningsvis ges en hög politisk profil, krävs en uppbackning från europeisk nivå i form av en effektiv, centralt samordnad och adekvat finansierad förvaltningsstruktur för genomförandet, som arbetar öppet och med god insyn samt med största möjliga medverkan från berörda aktörer.

5.7   EESK välkomnar målet att använda den europeiska planeringsterminen för att se till resurseffektivitet står i centrum för Europeiska rådets ekonomisk-politiska arbete och för dialogen på högsta nivå med medlemsstaterna. Vi anser att rapporteringen måste bygga på noggranna och väldefinierade övervakningskriterier som kan ge en tydlig och uppdaterad bild av framstegen när det gäller ökad resurseffektivitet. Om tillräckliga framsteg inte görs på enskilda områden, måste detta snabbt identifieras och korrigeras.

5.8   Vi är missnöjda med att programländerna uppenbarligen inte ska delta i planeringsterminprocessen för närvarande. De har visserligen speciella problem med ekonomisk anpassning i nuläget, men vi anser ändå att de skulle kunna få särskilda fördelar av att integrera en omfattande resurseffektivisering i sina återhämtningsprogram och att de borde vara helt involverade i denna aspekt av planeringsterminen från första början.

5.9   För att öka den offentliga uppmärksamheten och det politiska genomslaget bör de nationella rapporterna som utgör underlag för planeringsterminen bli föremål för offentligt samråd och debatt med berörda aktörer av alla slag i varje enskilt land, och den inbördes utvärderingen av de olika nationella rapporterna bör också vara öppen för deltagande och debatt. EESK skulle kunna utgöra ett lämpligt forum för fortlöpande debatt med berörda aktörer på EU-nivå när det gäller framsteg i omställningen och de åtgärder som kan behövas för att hålla den på rätt kurs.

5.10   EESK anser att det är viktigt att kommissionen inte uteslutande förlitar sig på planeringsterminen för att främja ett effektivt genomförande av resurseffektiviteten. Det är mycket viktigt att andra relevanta program och strategier också tillåts spela en roll.

5.11   Den europeiska strategin för hållbar utveckling och det sjunde miljöhandlings-programmet

Kommissionen uppfattar med all rätt både resurseffektivitetsstrategin och Europa 2020-strategin som viktiga bidrag till det överordnade målet att skapa hållbar utveckling. Resurseffektiviteten omfattar inte alla hållbarhetsaspekter, och det är viktigt att betoningen av den inte leder till att andra aspekter av hållbar utveckling åsidosätts. FN:s konferens om hållbar utveckling, som anordnas i år i Rio, bör utnyttjas till att sätta omställningen i riktning mot ökad resurseffektivitet i centrum för de globala strävandena efter en grönare ekonomi inom en överordnad ram för hållbar utveckling. EESK anser att EU:s egen överordnade strategi för hållbar utveckling därefter bör bli föremål för översyn och förnyas som ett led i uppföljningen av toppmötet i Rio, med en integrerad nationell rapportering om hållbar utveckling och resurseffektivitet i syfte att övervaka processen över hela linjen.

5.12   Kommissionen har tillkännagett sin avsikt att inrätta ett sjunde miljöhandlingsprogram för Europa i år, och rådet har uppmanat kommissionen att se till att det nya programmet är utformat för att uppnå komplementaritet mellan miljöpolitiken, miljöplanerna och färdplanens resurseffektivitetsmål. Detta är ett beundransvärt mål – men mer arbete behövs för att ge det ett meningsfullt innehåll.

5.13   De tjugo initiativen och de tre nyckelsektorerna

EESK håller aktivt på att kommentera de flesta av de tjugo separata initiativ som anges i strategin, och kommittén ger ett kraftfullt stöd till färdplanens föreslagna satsning på att driva dem parallellt i syfte att uppnå en maximal ökning av resurseffektiviteten. De bör övervakas fortlöpande, både enskilt och samlat, för att se till att de tillsammans får den avsedda kumulativa effekten.

5.14   EESK håller med om att de tre nyckelsektorer som kommissionen identifierar (livsmedel, byggnader och rörlighet) är särskilt viktiga områden för främjad resurseffektivitet. Kommittén anser att användningen av vatten och mark också bör betraktas som särskilt viktiga sektorer. Det är viktigt att de instanser som har ansvaret för övervakningen av de samlade framstegen när det gäller resurseffektivitet, fortlöpande fokuserar på alla dessa sektorer, i syfte att säkerställa att dessa faktiskt ger ett lämpligt bidrag till omställningen till ökad resurseffektivitet.

5.15   Europeiska stödprogram och offentlig upphandling

I det förflutna har EU:s strukturfonder och andra stödprogram inte alltid i tillräckligt hög grad beaktat målet att främja en ökad resurseffektivitet. Varje gång som dessa program är föremål för översyn är det viktigt att man tar tillfället i akt att fast förankra resurseffektiviteten i prioriteringarna och kriterierna. EESK välkomnar att kommissionen i sina aktuella budgetförslag har gett högre prioritet åt resurseffektiviteten och de övriga målen i Europa 2020-strategin. Det är viktigt att säkerställa att detta förslag följs upp när budgeten förhandlas på detaljnivå.

5.16   Framför allt behövs starkare tonvikt på och proaktiva insatser för borttagande av skadliga incitament, säkerställd finansiering och innovation när det gäller en värdering av naturtillgångarna och utveckling av finanspolitiska åtgärder för internalisering av externa kostnader och beräkning av de sanna samhällskostnaderna. De specifika åtgärderna berör ett antal av de tjugo initiativen och är också relevanta för sammanhållningspolitiken och andra centrala politiska utvecklingsområden.

5.17   På liknande sätt kan program för offentlig upphandling både på EU-nivå och på nationell nivå fungera som kraftfulla verktyg för att främja en ökad resurseffektivitet genom krav på effektiva standarder vad gäller alla varor och tjänster som ska upphandlas och genom att förmedla denna prioritet i hela leveranskedjan. Kommissionen bör ge nya impulser till de politiska initiativen på detta område, så att resurseffektivitetskraven blir ett centralt inslag i alla specifikationer vid offentlig upphandling.

5.18   Berörda aktörers, det civila samhällets och allmänhetens engagemang

Den övergång till ökad resurseffektivitet som föreslås i färdplanen är mycket viktig för världen och Europa. Den kan inte uppnås uteslutande med tekniska medel. Det krävs att alla delar i samhället på ett grundläggande sätt förstår och accepterar behovet av förändring, och en samlad ansträngning behövs för att uppnå denna förändring.

5.19   Kommittén understryker hur viktigt det är att konsumenterna blir medvetna om betydelsen av ökad resurseffektivitet. Vi uppmanar kommissionen att ytterligare utreda hur uppföljningen av sådana initiativ som handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik från 2008 (9) på bästa sätt kan integreras i det nya arbetet för ökad resurseffektivitet, och särskilt hur arbetet med att öka konsumenternas medvetenhet om hållbarhets- och resurseffektivitetsfrågor kan bedrivas vidare med större ambitioner på EU-nivå.

5.20   EESK avser att ta sitt ansvar för att engagera berörda aktörer i strävan efter ökad resurseffektivitet. Kommittén kommer att övervaka framstegen på detta mycket viktiga område och vill gärna samarbeta med övriga institutioner i denna fråga.

---

(1)  COM(2011) 571 final.

(2)  EESK:s yttrande om Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, EUT C 376, 22.12.2011, s. 97–101.

(3)  COM(2011) 21 final, bilaga I.

(4)  EESK:s yttrande ”Att främja gröna och hållbara arbetstillfällen för EU:s energi- och klimatpaket”, EUT C 44, 11.2.2011, s. 110–117.

(5)  EESK:s yttrande om att skapa en hållbar ekonomi genom förändring av konsumtionsmönstren, EUT C 44, 11.2.2011, s. 57–61.

(6)  EESK:s yttrande om ”En färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050”, se p. 3.15 f., EUT C 376, 22.12.2011, s. 102–110.

(7)  EESK:s yttrande om ”Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning”, se p. 4.15, EUT C 376, 22.12.2011, s. 110–116.

(8)  EESK:s initiativyttrande om ”Bortom BNP – mätmetoder för hållbar utveckling”, EUT C 100, 30.4.2009, s. 53, och yttrandet om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld”, EUT C 18, 19.1.2011, s. 64.

(9)  COM(2008) 397 final.

---