52011DC0870

1. små och medelstora företag – drivkrafter för tillväxt

Europas ekonomiska framgång är till stor del beroende av att de små och medelstora företagen kan växa och nå sin fulla potential. Små och medelstora företag svarar för mer än hälften av förädlingsvärdet inom näringslivet totalt och har stått för 80 procent av alla nya arbetstillfällen i Europa de senaste fem åren.[1]

Små och medelstora företag har ofta stora svårigheter att skaffa den finansiering de behöver för att växa och bidra till innovation.

En av de viktigaste prioriteringarna i Europa 2020 – EU:s tillväxtstrategi för det kommande decenniet – och i kommissionens inremarknadsakt[2] och småföretagsakt[3] är att det ska bli lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Den årliga tillväxtöversikten[4] har visat hur viktigt det är med ett sunt finansiellt system för att främja tillväxten och fastställa vilka åtgärder som bör vidtas på kort sikt.

I detta sammanhang kan det program för att reformera finanssektorn som är en följd av finanskrisen medföra regellättnader för små och medelstora företag. Kommissionen planerar dessutom ett nytt riktat stöd på EU-nivå för att åtgärda de grundläggande marknadsmisslyckanden som håller tillbaka de små och medelstora företagens tillväxt.

I denna åtgärdsplan beskriver kommissionen de olika politiska åtgärder som nu vidtas för att göra det lättare för Europas 23 miljoner små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och därmed kunna ge ett betydelsefullt bidrag till tillväxten. [5]

2. Att ta itu med problemen

Svårigheterna att få tillgång till finansiering är ett av de främsta hindren för små och medelstora företags tillväxt, något som beskrivs mer utförligt i bilagan.[6] Det finns flera orsaker till dessa hinder. En del har att göra med konjunkturen[7], andra är av strukturell karaktär. Informationsasymmetri mellan de som erbjuder och de som behöver finansiering spelar en viktig roll.

Små och medelstora företag är i mycket hög grad beroende av banklån för sin externa finansiering och bör därför få tillgång till lämpliga alternativ.

Kommissionen kommer att använda reglering för att göra små och medelstora företag mer synliga för investerare, och marknaderna mer attraktiva och tillgängliga för små och medelstora företag. Det är viktigt att man i regeländringarna gör rätt avvägning mellan tillsynskrav och finansiering av små och medelstora företag, och mellan investerarskydd och skräddarsydda åtgärder för små och medelstora företag.

Kommissionen tänker för det andra fortsätta att använda EU:s budget för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering och åtgärda de grundläggande marknadsmisslyckanden (t.ex. informationsasymmetri och uppsplittringen av riskkapitalmarknaden) som håller tillbaka dessa företags tillväxt. EU:s åtgärder måste ha ett tydligt mervärde genom att komplettera de ekonomiska resurser som är tillgängliga på nationell nivå och mobilisera ytterligare finansiering (det ska finnas en ”ekonomisk multiplikatoreffekt”).[8]

Kommissionen ska för det tredje agera som samordnare genom att i samarbete med medlemsstaterna främja ett utbyte av bästa praxis och skapa synergieffekter mellan insatserna på nationell nivå respektive EU-nivå.

Även om de flesta av åtgärderna kommer att genomföras på medellång till lång sikt bör det framhållas att EU även agerar för att åtgärda de mest överhängande svårigheterna.

Huvudmålet är att stabilisera den ekonomiska och finansiella situationen. I slutet av oktober enades stats- och regeringscheferna om ett stort antal åtgärder för att motverka den nuvarande oron på finansmarknaderna, men samtidigt säkra ett fortsatt kreditflöde till den reala ekonomin och undvika att aktörerna skuldreducerar och säljer av tillgångar i alltför stor omfattning.

När det gäller just små och medelstora företag har EU erbjudit en balanserad uppsättning flexibla finansieringsinstrument under innevarande programperiod (2007–2013) som spelat en viktig roll för att tillgodose dessa företags olika finansieringsbehov. Genom finansieringsinstrumenten i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, som har en budget på 1,1 miljarder euro, ska finansiella institut kunna ge nya lån på omkring 30 miljarder euro[9] till mer än 315 000 små och medelstora företag. Under åren 2008–2011 lånade Europeiska investeringsbanken (EIB) ut omkring 40 miljarder euro till mer än 210 000 små och medelstora företag.

Inom sammanhållningspolitiken har kommissionen redan antagit bestämmelser om att investeringar ska göras i små och medelstora företag i 15 medlemsstater genom finansieringstekniska instrument som utformats genom strukturfonderna. Dessa bestämmelser har sedan utvidgats för att tillåta investeringar i små och medelstora företag i alla medlemsstater i varje skede av deras normala affärsverksamhet, vilket blir en viktig alternativ finansieringskälla till lån. Det stöd till företag som ges genom investeringar i eget kapital, garantier och lån beräknas uppgå till minst 3 miljarder euro under innevarande räkenskapsperiod.

För att förbättra möjligheterna att få lån inrättas slutligen ett särskilt riskdelningsinstrument inom ramen för finansieringsfaciliteten för riskdelning i EU:s sjunde ramprogram för forskning som ska börja användas 2012. Riskdelningsinstrumentet ska genom en mekanism för riskdelning ställa garantier för en del av lånen för att minska den finansiella risken för finansiella intermediärer och därmed uppmuntra dem att bevilja lån på mellan 25 000 euro och 7,5 miljoner euro till små och medelstora företag som bedriver forsknings-, utvecklings- eller innovationsrelaterad verksamhet.

3. regleringsåtgärder 3.1. Förbättra regelverket för riskkapital 3.1.1. Ny lagstiftning om riskkapital

Riskkapitalfonder är aktörer som huvudsakligen tillhandahåller egenkapitalfinansiering till företag som i regel är mycket små och befinner sig i början av sin företagsutveckling. I EU utgör riskkapitalfinansieringen en stor, men i hög grad outnyttjad, potential för små och medelstora företags utveckling. Trots att tillgångsförvaltning utgör en enorm sektor i EU finns det inga särskilda bestämmelser i dagens EU-lagstiftning för att se till att kapital slussas till små och medelstora företag. Riskkapitalförvaltare har sällan möjlighet att dra nytta av det pass som infördes genom direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eftersom tröskelvärdet på 500 miljoner euro är högre än värdet på de flesta europeiska riskkapitalfonders portföljer.

Kommissionen[10] föreslår därför en ny europeisk riskkapitalordning som ska göra det möjligt för EU:s riskkapitalfonder att marknadsföra sina fonder och skaffa kapital på hela den inre marknaden. Den nya ordningen ska minska den uppsplittring av riskkapitalmarknaderna längs nationella gränser som förhindrar gränsöverskridande transaktioner och begränsar tillgången till riskkapital.

Det nya regelverket ska vara enkelt och effektivt, med krav på registrering endast i hemmamedlemsstaten, förenklade rapporteringsskyldigheter och särskilda regler om organisation och affärssed.

När regelverket väl har införts bör det få riskkapitalmarknaden att växa och leda till: i) större och mer effektiva riskkapitalfonder, med bättre möjligheter att specialisera sig på vissa typer av investeringar, ii) ökad konkurrens mellan fonder och bättre diversifiering av deras investeringar, och iii) bättre tillgång till gränsöverskridande finansiering för små och medelstora företag.

Kommissionen lägger, förutom denna åtgärdsplan, fram ett nytt regelverk för EU:s riskkapitalfonder för att skapa en verklig inre marknad för sådana fonder. Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att anta detta lagförslag före juni 2012.

3.1.2. Regelverk för investeringar i riskkapital

Institutionella investerare, särskilt försäkringsbolag, men i någon mån även banker, är potentiella investerare i riskkapitalfonder. I en del medlemsstater är de redan i dag viktiga investerare.

Det finns en oro att det nya stabilitetsregelverket för försäkringsbolag (Solvens II[11]) och banker (kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet[12]) kommer att avskräcka från investeringar i riskkapitalfonder, eftersom sådana investeringar kommer att behandlas som onoterade investeringar eller högrisktillgångar (tillsammans med råvaror och hedgefonder) i de beräkningar som görs för att fastställa tillsynskraven[13].

En sådan behandling svarar mot tillsynsmässiga hänsyn. Ett väl utformat regelverk för riskkapital, som i synnerhet beaktar de positiva effekterna av diversifiering, kan emellertid möjliggöra en viss mängd riskkapitalinvesteringar på ett sätt som inte skapar tillsynsmässiga problem.

Under 2012 kommer kommissionen som ett led i en mer omfattande granskning av långfristiga investeringar att genomföra en undersökning av förhållandet mellan tillsynskrav och riskkapitalinvesteringar av banker och försäkringsbolag. Undersökningen ska utgå från det tekniska arbete som ska utföras gemensamt av Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

3.1.3. Skattereformer som gynnar små och medelstora företag

Kommissionen har tillsammans med nationella experter och branschexperter försökt komma på sätt att undanröja regel- och skattehinder för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar. En grupp skatteexperter[14] har identifierat de viktigaste skatteproblemen för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar som på grund av bristen på överensstämmelse mellan de 27 skattesystemen i EU kan leda till dubbelbeskattning, osäkerhet om skattemässig behandling och administrativa hinder.[15] De bilaterala överenskommelserna om dubbelbeskattning mellan medlemsstaterna bör i normala fall förhindra sådana problem, men dessa överenskommelser är inte alltid tillämpliga på de komplicerade kommersiella strukturer som används i riskkapitalinvesteringar.

Den europeiska riskkapitalordningen ska undanröja hinder för gränsöverskridande anskaffning av kapital, men kommer inte i sig att lösa de problem med dubbelbeskattning som uppstår när medel investeras över gränserna. En gemensam syn på vad som utgör en riskkapitalfond skulle vara en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet tillsammans med medlemsstaterna för att hitta lösningar på de skatteproblem som kan göra det omöjligt för sådana fonder att investera över gränserna.

Kommissionen kommer under 2012 att slutföra sin granskning av skattehindren för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar och 2013 lägga fram lösningar som ska undanröja dessa hinder, men samtidigt förhindra skattesmitning.

3.2. Regler om statligt stöd som har betydelse för små och medelstora företags tillgång till finansiering

Politiken när det gäller statligt stöd kan på olika sätt göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Det kan ske genom att den, av hänsyn till den finansiella stabiliteten, tillåter stöd till banker, att den ger medlemsstaterna vägledning om hur de kan utforma stödordningar som främjar Europa 2020-strategins mål (forskning och utveckling, innovation, regional och social sammanhållning etc.) och genom att den tar hänsyn till små och medelstora företags särskilda behov.

Enligt riktlinjerna om riskkapital[16] får stöd ges till små och medelstora företags finansiering i uppstartsfasen för att mobilisera privat kapital och åtgärda marknadsmisslyckanden. Kommissionen har konstaterat att det råder stor brist på kapital och höjt tröskelvärdet för investeringar i eget kapital i ett nystartat företag från 1,5 miljoner till 2,5 miljoner euro. Enligt reglerna om statligt stöd är investeringar över detta tröskelvärde tillåtna om det föreligger särskilda omständigheter.

Kommissionen ska senast 2013 göra en översyn av förordningen om allmänna gruppundantag och av flera riktlinjer för statligt stöd, bl.a. för riskkapital, för att uppnå Europa 2020-strategins mål och ta hänsyn till de små och medelstora företagens behov.

3.3. Bättre möjligheter för små och medelsstora företag att använda sig av kapitalmarknaderna

För att förbättra de små och medelstora företagens[17] möjligheter att använda sig av kapitalmarknaderna föreslår kommissionen ett genomförande av ett antal regeländringar i syfte att synliggöra den marknad som de små och medelsstora företagen utgör och närhelst det är möjligt minska kostnaderna och regelbördorna för små och medelstora företag, samtidigt som det ska finnas ett fullgott investerarskydd.

3.3.1. Marknaderna för små och medelsstora företag ska bli mer synliga

Kommissionen vill främja utvecklingen av homogena tillväxtmarknader för små och medelsstora företag som är attraktiva för investerare. I förslaget till ett direktiv om marknader för finansiella instrument (MIFID)[18] har kommissionen föreslagit att multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) som uppfyller en gemensam uppsättning krav ska registreras som tillväxtmarknader för små och medelstora företag. Målet är att skapa en lämplig avvägning mellan å ena sidan proportionerliga krav för små och medelstora företag, och å andra sidan ett starkt investerarskydd[19].

Genom en sådan registrering skulle marknaderna bli mer synliga, attraktiva för investerare och även mer likvida. Registreringen skulle vara frivillig och baseras på krav som skulle antas av kommissionen på förslag av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Registreringen skulle beviljas av nationella behöriga myndigheter. Den skulle leda till att marknaderna skulle kunna utveckla mer standardiserade verktyg (index, specialiserade fonder för investeringar på dessa marknader) för att skapa nätverk mellan MTF-plattformar och tillämpa bästa praxis.

I oktober 2011 föreslogs en registrering som tillväxtmarknad för små och medelstora företag i EU:s kapitalmarknadslagstiftning (MIFID). Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att anta detta lagförslag så snabbt som möjligt.

3.3.2. Börsnoterade små och medelstora företag ska bli mer synliga

Syftet med förslaget om ändring av direktivet om insynskrav[20] är att förbättra tillgången till reglerad information i Europa. Det är i dagsläget onödigt svårt att få tillgång till finansiell information om börsnoterade företag. Intresserade måste vända sig till 27 olika nationella databaser för att få fram denna information.

Om det var enkelt att få tillgång till jämförbar information av hög kvalitet via en central åtkomstpunkt på EU-nivå skulle det bli lättare för investerare att använda information om börsnoterade små och medelstora företag. En central åtkomstpunkt skulle minska hindren och kostnaderna för nya leverantörer av kommersiell information som kan vilja komma in på marknaderna för att täppa igen bristen på information om mindre företag. Dessutom kan små emittenter själva uppmuntras att satsa på att ta fram bättre information och dokumentformat för att nå ut till gränsöverskridande investerare.

Kommissionen ska med Esma:s bistånd förbättra det nuvarande lagringssystemet och inrätta en enda åtkomstpunkt där man kan få tillgång till reglerad information på EU-nivå. Kommissionen ska främja tillgången till information av hög kvalitet om börsnoterade små och medelstora företag. Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att anta detta lagförslag före utgången av 2012.

3.3.3. Minska rapporteringsbördorna för börsnoterade små och medelstora företag

För att förenkla redovisningsreglerna för små och medelstora företag och minska deras administrativa bördor ytterligare har kommissionen antagit ett förslag till direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag[21]. Förslaget kan göra det möjligt för små och medelstora företag att skära ned sina kostnader med upp till 1,7 miljarder om året. Mer jämförbara bokslut och en ökad fokusering på grundläggande information bör leda till bättre investeringsbeslut och en bättre fördelning av kapital.

Kommissionen föreslår också sänkta krav och kostnader för små emittenter, i synnerhet genom att avskaffa kraven på kvartalsrapportering och i större utsträckning använda mallar som tagits fram av Esma och som gör det lättare för investerare att jämföra information. Regellättnaderna i det nya direktivet om insynskrav ska gälla samtliga emittenter, men kostnadsbesparingarna kommer att vara störst för små emittenter. Investerarskyddet ska garanteras genom obligatoriska halvårs- och årsbokslut, och genom den information som krävs enligt direktiven om marknadsmissbruk och värdepappersprospekt. Det skulle naturligtvis stå företagen fritt att ge investerarna ännu mer information.

Den senaste ändringen av direktivet om värdepappersprospekt[22] innebar att det infördes ett proportionerligt regelverk för offentliggörande för små och medelstora företag och företag med ett begränsat börsvärde. Regelverket bör begränsa kraven på offentliggörande och de administrativa bördorna för små och medelstora företag och små emittenter, men utan att det skadar investerarskyddet.

I oktober 2011 lades ett lagförslag fram om ändring av redovisningsdirektiven i syfte att förenkla och förbättra redovisningsreglerna för små och medelstora företag.

Kommissionen lade samtidigt fram ett förslag om ändring av direktivet om insynskrav för att minska regelbördorna för små emittenter.

Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att anta dessa lagförslag före utgången av 2012.

Senast i juli 2012 ska delegerade akter läggas fram inom ramen för direktivet om värdepappersprospekt, med närmare bestämmelser om det proportionerliga regelverket för offentliggörande för små och medelstora företag och små emittenter.

3.4. Översyn av effekterna av kapitalkraven för banker på små och medelstora företag

De nuvarande kapitalregler för banker som fastställts av Baselkommittén för banktillsyn – och som införlivats med EU:s lagstiftning genom två ändringar av kapitalkravsdirektivet (CRD III[23] och planerade CRD IV och översynen av kapitalresurserna (CRR)) – syftar till att skärpa tillsynskraven för banker. Förutom att bankerna måste ha mer och bättre kapital blir kapitalkostnaderna högre för marknadsaktiviteter och det införs bättre regler för hanteringen av likviditetsrisk. Detta kommer att förbättra den finansiella stabiliteten och leda till att bankerna får en mer robust affärsmodell och starkare balansräkningar.

I CRD IV fastställs att lån till små och medelstora företag även i fortsättningen ska omfattas av tillsynskraven i Basel II (en förmånlig riskvikt för exponeringar mot små och medelstora företag på 75 procent enligt den standardiserade metoden). En ännu förmånligare ordning för exponeringar mot små och medelstora företag skulle kräva en revidering av de internationella Baselreglerna. Detta skulle förutsätta att man kan visa att den nuvarande metoden är alltför sträng, vilket är skälet till att det i kommissionens förslag finns en klausul om att riskvikten för små och medelstora företag kan komma att revideras.

Kommissionen ska, senast 24 månader efter det att den nya förordningen har trätt i kraft och efter samråd med Europeiska bankmyndigheten, rapportera om utlåningen till små och medelstora företag och fysiska personer. Rapporten ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet, eventuellt tillsammans med ett lämpligt förslag om översyn av riskvikten för utlåning till små och medelstora företag. Europeiska bankmyndigheten ska i detta sammanhang analysera och senast den 1 september 2012 rapportera om de nuvarande riskvikterna och ta ställning till om de kan sänkas. Ett scenario med en minskning med en tredjedel i förhållande till den nuvarande situationen ska övervägas.

Kommissionen ska på grundval av Europeiska bankmyndighetens rapport och dess rekommendationer överväga vad som bör göras för att hantera frågan om riskvikten för utlåning till små och medelstora företag i samband med CRD IV och översynen av kapitalresurserna.

3.5. Påskynda genomförandet av direktivet om sena betalningar

Många betalningar i affärstransaktioner mellan företag eller mellan företag och myndigheter görs mycket senare än man har kommit överens om. Detta är kostsamt för de europeiska företagen eftersom det medför förseningar i omsättningen till ett värde av omkring 1,1 biljoner euro.[24] Små och medelstora företags kassaflöde förväntas bli bättre när betalningsfristerna förkortas till följd av det reviderade direktivet om sena betalningar.[25] Detta kan leda till att behoven av kortfristig extern finansiering minskar.

Kommissionen uppmuntrar starkt medlemsstaterna att skynda på genomförandet av direktivet om sena betalningar så att det är införlivat innan tidsfristen i mars 2013 löper ut.

3.6       En nyordning för EU:s fonder för socialt företagande

Sociala företag är en växande sektor i EU. De är företag som har sociala syften med sin verksamhet snarare än att generera vinst för aktieägarna och andra intressenter.

Dessa företag är socialt innovativa och ofta nystartade. De utgörs till allra största delen av små och medelstora företag och har precis som alla småföretag problem med att få tillgång till finansiering.

Kommissionen föreslår en ny ordning med europeiska fonder för socialt företagande som ska göra det möjligt för fonder i EU att specialisera sig på detta område och marknadsföra sig i hela EU under en särskild registrering. Kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att anta denna nya förordning före utgången av 2012.

4. EU:s finansiella åtgärder för små och medelstora företag

Kommissionen har föreslagit ett antal nya finansieringsinstrument för att även i framtiden (2014–2020) göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Det är viktigt att förenkla och uppnå en bättre sammanhållning mellan EU:s olika finansieringsordningar. Kommissionen har infört sådana principer om plattformar för lån och eget kapital som kommer att standardisera funktionen av dessa instrument, rationalisera relationerna med finanspartner och främja administrativ effektivitet.[26] Finansieringsinstrumentens räckvidd ska förbättras inom ramen för sammanhållningspolitiken 2014–2020 genom att utvidgas, och genomförandereglerna ska bli mer flexibla och effektiva.

4.1. Åtgärder för att förbättra utlåningen till små och medelstora företag

Kommissionen har föreslagit ett lånefinansieringsinstrument för företags tillväxt, forskning och innovation som ska ställa garantier och erbjuda andra former av riskdelning för att öka utlåningen till små och medelstora företag, däribland forsknings- och innovationsinriktade företag.

Finansieringsinstrumentet ska vara en integrerad struktur som består av olika faciliteter med specifika mål på det sätt som beskrivs i kommissionens meddelande om En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån[27]. Det ska finansieras genom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020)[28] (COSME), Horisont 2020-programmet[29] och programmet Kreativa Europa.

Genom COSME[30] ska kommissionen erbjuda företag, i synnerhet små och medelstora företag, en lånegarantifacilitet som ska ställa garantier för

(i) lånefinansiering, icke-prioriterade lån, vinstandelslån eller leasing för att minska de svårigheter som särskilt möter små och medelstora företag när de ska finansiera sin tillväxt,

(ii) värdepapperisering av små och medelstora företags låneportföljer i syfte att mobilisera ytterligare lånefinansiering för små och medelstora företag.

Lånegarantifaciliteten ska, med undantag för lån i den värdepapperiserade portföljen, täcka lån på upp till 150 000 euro med minst tolv månaders löptid.

Kommissionen ska vidare genom programmet Horisont 2020[31] inrätta en lånefinansieringsfacilitet med en särskild fond för att stödja forsknings- och innovationsinriktade små och medelstora företag. Fonden ska särskilt inriktas på forsknings- och innovationsinriktade småföretag med lån som kompletterar den finansiering de får från COSME-programmets lånegarantifacilitet.

Kommissionen planerar även att inrätta en garantifacilitet inriktad på små och medelstora företag som är verksamma inom de kulturella och kreativa områdena. Även denna facilitet ska inrättas inom ramen för EU:s instrument för lånefinansiering.

Inom EU-programmet för social förändring och innovation föreslår kommissionen att finansiellt stöd ska ges till mikrolån för mikroföretag och till finansiering av sociala företag.

Kommissionen och de berörda aktörerna ska organisera seminarier tillsammans med medlemsstater som i dag fortfarande släpar efter när det gäller att utnyttja EU:s finansieringsinstrument, i syfte att främja en institutionell uppbyggnad och främja utnyttjandet av EU-garantier och riskkapital.

Kommissionen kommer att fortsätta att förbättra tillgången till lån för mikroföretag och främja antagandet av den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter.

Kommissionen har föreslagit följande:

1. Ett förstärkt och utvidgat instrument för lånefinansiering för att öka utlåningen till små och medelstora företag, däribland forsknings- och innovationsinriktade företag.

Instrumentet ska omfatta en lånegarantifacilitet inom COSME-programmet (2014–2020) och en särskild fond för små och medelstora företag inom ramen för lånefaciliteten i Horisont 2020.

2. Inom EU-programmet för social förändring och innovation (2014–2020), en särskild del inriktad på mikrofinansiering och socialt företagande som i synnerhet ska främja mikrofinansiering till mikroföretag, bygga upp kapaciteten hos institut som beviljar mikrokrediter och finansiering för sociala företags utveckling.

Europeiska investeringsbanken kommer, om marknadsvillkoren tillåter, att fortsätta sin långivning till små och medelstora företag i oförminskad omfattning, så att den ligger nära 2011 års nivåer. EIB kommer att fortsätta att verka för att förbättra lånevillkoren genom att öka flexibiliteten och sörja för en snabb allokering. EIB och EIF kommer att fortsätta att skapa synergieffekter genom riskdelningstransaktioner, inbegripet för värdepapperisering av små och medelstora företags låneportföljer, vilket delvis ska ske i samarbete med kommissionen.

4.2. Åtgärder för att förbättra tillgången till riskkapital och annan riskfinansiering

Kommissionen har föreslagit ett EU-instrument för egenkapitalfinansiering av EU-företags tillväxt, forskning och innovation som ska erbjuda riskkapital och mezzaninfinansiering till företag från uppstartsfasen (inbegripet startkapital) fram till tillväxtfasen.

Finansieringsinstrumentet ska vara en integrerad struktur som består av olika faciliteter med specifika mål i linje med ramen för nästa generations innovativa finansiella instrument. Det ska finansieras genom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) och Horisont 2020.

COSME ska innehålla en facilitet för egenkapitalfinansiering som ska kunna stödja företag som befinner sig i ett expansions- och tillväxtskede. Faciliteten ska även kunna användas för investeringar i uppstartsfasen som samordnas med Horisont 2020-programmet.

Horisont 2020-programmet ska omfatta en facilitet för egenkapitalfinansiering som är inriktad på företag som befinner sig i uppstartsfasen. Faciliteten ska även kunna användas för investeringar i expansions- och tillväxtskedet som samordnas med COSME-programmet.

EIB-gruppen ska fortsätta att stödja små och medelstora företags tillväxt genom sina många olika aktieprodukter och i synnerhet sitt utvidgade riskkapitalmandat. Ett utökat samarbete mellan EIB-gruppen och Europeiska kommissionen, bl.a. genom riskdelningsarrangemang, kommer att utvecklas för att främja mobiliseringen av ytterligare offentliga och privata resurser.

Kommissionen har föreslagit följande:

1. Ett förstärkt och utvidgat instrument för egenkapitalfinansiering som ska förbättra små och medelstora företags tillgång till riskkapital och andra typer av riskfinansiering från uppstartsfasen (inbegripet startkapital) och till tillväxtfasen. Instrumentet för egenkapitalfinansiering ska finansieras genom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag samt Horisont 2020-programmet.

2. Att ”fonder av fonder” inrättas inom EU:s instrument för egenkapitalfinansiering för att erbjuda kapital till riskkapitalfonder som främst är inriktade på investeringar i mer än en medlemsstat. Nationella offentliga finansiella institut och privata investerare ska inbjudas att delta i fonden.

EIB-gruppen ska fortsätta att stödja små och medelstora företags tillväxt genom sina många olika aktieprodukter och i synnerhet sitt utvidgade riskkapitalmandat. Ett utökat samarbete mellan EIB-gruppen och Europeiska kommissionen, bl.a. genom riskdelningsarrangemang, kommer att utvecklas för att främja mobiliseringen av ytterligare offentliga och privata resurser.

5. Andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag 5.1.1. Bättre information till små och medelstora företag

Det skulle i hög grad gynna små och medelstora företag om det var lättare att få tillgång till information på lokal och regional nivå. Medlemsstaternas myndigheter uppmuntras förbättra de små och medelstora företagens tillgång till olika nationella och regionala finansieringskällor och i detta sammanhang pröva möjligheten att på grundval av god praxis inrätta en enda nationell databas på internet över finansieringskällor.

Europeiska kommissionen och EIB-gruppen kommer i samarbete med finansiella intermediärer att utöka de små och medelstora företagens tillgång till information om EU:s olika finansieringsinstrument och lånefaciliteten för små och medelstora företag. Även informationen till finansiella intermediärer, däribland mindre banker, ska förbättras. Ansträngningar ska göras för att förenkla den administrativa bördan och bredda språkutbudet.

Banker och andra finansiella institut uppmuntras att ge sina kunder information om alternativa finansieringsinstrument och aktivt stödja nätverk av mentorer, rådgivare och affärsänglar.

Kommissionen ska göra följande:

1. Förstärka kapaciteten inom nätverket för företag i Europa att genom att komplettera befintliga nationella informationsstrukturer ge råd om finansiering, så att små och medelstora företag får bättre information om olika finansieringskällor.

2. Se till att all information om EU-finansiering samlas på ett ställe och blir tillgänglig via en enda, flerspråkig webbportal som omfattar de olika typer av finansiering som EU kan erbjuda små och medelstora företag.

Banker och andra finansiella intermediärer har förklarat att de kommer att främja åtgärder bland sina medlemmar att öka informationen om EU:s finansieringsinstrument och offentliga bidrag till små och medelstora företag.

5.1.2. Förbättra övervakningen av marknaden för utlåning till små och medelstora företag

I dagsläget samlas det inte in någon exakt statistik över utlåningen till små och medelstora företag. Tillgängliga närmevärden, t.ex. lån på högst 1 miljon eller under 250 000 euro, visar att de små och medelstora företagens andel av den totala nyutlåningen i euroområdet i genomsnitt utgör omkring 20 procent.[32]

Genom att förbättra övervakningen av marknaden för utlåning till små och medelstora företag skulle det bli möjligt att utforma en bättre, mer evidensbaserad politik. Det skulle även göra det lättare att bedöma effekterna av åtgärder för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering, och av de nya kapitalkrav som gäller för kreditinstitut.

Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med bankföreningar och inhämta synpunkter från andra berörda institutioner (ECB, EBA) för att stärka analysramen för utlåning till små och medelstora företag i syfte att förbättra jämförbarheten och skapa en mer enhetlig metod.

5.1.3. Främja en kvalitativ betygsättning

Kvalitativa resultatindikatorer – företagarens bakgrund, företagets konkurrensställning på marknaden eller andra immateriella tillgångar – är helt nödvändiga för att komplettera den sedvanliga värderingen av små och medelstora företag.

Många europeiska banker använder sig redan av kvalitativa frågeformulär. Det finns emellertid ännu ingen process för hur denna information ska omsättas i statistiska modeller, och i de flesta modeller riskerar information att gå förlorad när de kvalitativa uppgifterna ska omvandlas till kvantitativa modeller.

Det finns dessutom redan bestämmelser som gör det möjligt för små och medelstora företag att begära att bankerna ska upplysa dem om den kreditbedömning som har gjorts och deras kreditvärdighet[33]. Det är viktigt att dessa bestämmelser tillämpas fullt ut i praktiken.

Kommissionen kommer att främja utbytet av god praxis och uppmuntrar banksektorn och organisationer för små och medelstora företag att verka för användningen av en kvalitativ kreditbedömning som ett verktyg för att komplettera den sedvanliga kvantitativa bedömningen av små och medelstora företags kreditvärdighet.

5.1.4. Stimulera ”affärsänglars” verksamhet och gränsöverskridande investeringar

Affärsänglar erbjuder både finansiering och erfarenhet av företagsledning, vilket ökar nya företags möjligheter att överleva. De utgör ofta den viktigaste källan till extern finansiering, efter familj och vänner, för nystartade företag. Verksamhetens informella karaktär gör att den är svår att mäta.

Kommissionen kommer att undersöka marknaden för europeiska affärsänglar och andra informerade marknader och undersöka om man kan stimulera dem genom att stödja program för att göra företag och investerare ”investeringsfärdiga”, uppmuntra potentiella investerargrupper att bli affärsänglar och öka kapaciteten hos dem som leder nätverk av affärsänglar.

År 2011 har EIB-gruppen utökat sitt riskkapitalmandat till 5 miljarder euro och utvidgat räckvidden till att omfatta investeringar som görs tillsammans med affärsänglar.

Kommissionen kommer att göra följande:

1. Ytterligare uppmuntra gemensamma investeringar med affärsänglar i olika former i samarbete med EIF och medlemsstaterna utifrån vad som är möjligt genom strukturfonderna.

2. Överväga åtgärder för att vidareutveckla den gränsöverskridande matchningen mellan företag och investerare, i synnerhet affärsänglar, utifrån förslag från en expertgrupp under 2012.

3. Förbättra matchningen av utbud och efterfrågan när det gäller riskkapital inom nätverket för företag i Europa

5.1.5. Främja information om små och medelstora företags möjligheter att använda sig av kapitalmarknaderna

Mycket behöver göras för att skapa gynnsamma förutsättningar för små och medelstora företag på jakt efter tillväxtkapital, i synnerhet åtgärder för att locka fler investerare och bidra till att minska kapitalkostnaderna för små och medelstora företag. Det är viktigt att ge medelstora företag mer information om de fördelar och kostnader som är förbundna med börsnotering. Kommissionen kommer även att överväga hur man ska främja de små och medelstora företagens möjligheter att använda sig av obligationsmarknaderna och värdepapperisering. Kommissionen kommer tillsammans med aktörerna i finansieringsforumet för små och medelstora företag fortsätta[34] att bidra till informationskampanjer och utarbeta en europeisk handbok för företag som vill bli börsnoterade. Kommissionen kommer även att satsa på reklamåtgärder, t.ex. genom att utdela ett pris till årets börsnoterade småföretag.

Berörda parter och aktiebörser uppmuntras att förbättra sin information till små och medelstora företag om fördelarna med en börsnotering och hur man går tillväga.

Kommissionen kommer att främja inrättandet av ett oberoende institut för att främja analyser och forskning om börsnoterade medelstora företag och därmed öka investerarnas intresse av detta segment.

5.1.6. Samordning och genomförande av politik

Kommissionen kommer att fortsätta att utforska nya strategier inom finansieringsforumet för små och medelstora företag för att göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. På det politiska planet är det viktigt att lära av varandra för att förbättra det europeiska finansiella systemets funktion. Flera medlemsstater har redan inrättat nationella finansieringsforum för små och medelstora företag tillsammans med företagsorganisationer, banker och andra finansiella institut för att få fram praktiska lösningar som förbättrar tillgången till finansiering.

Nationella erfarenheter är särskilt relevanta för utlåningens praxis och process. I flera medlemsstater har det vidtagits åtgärder för att göra utlåningsprocessen mer öppen, bl.a. genom att små och medelstora företag ska få feedback när deras låneansökningar avslås.

I en del medlemsstater har det inrättats nationella regelverk för utlåning eller ”lånemedlare” som ska åtgärda problemet med informationsasymmetri i samband med riskbedömningen av små och medelstora företag och förbättra utlåningsprocessen. I vissa medlemsstater har direktivet om konsumentkrediter utvidgats till att omfatta småföretag. Även om dessa olika modeller kan spegla olika nationella omständigheter finns det utrymme för att förbättra deras allmänna funktion.

Kommissionen uppmuntrar

medlemsstaterna och berörda parters organisationer att inrätta nationella finansieringsforum för små och medelstora företag för att komma fram till lösningar som förbättrar tillgången till finansiering,

banker, andra finansiella institut och organisationer för små och medelstora företag att fastställa nationella uppföranderegler och riktlinjer för att göra utlåningsprocessen mer öppen och i lämpliga fall stödja inrättandet av ”lånemedlare”.

Kommissionen tänker under 2012 granska utlåningspraxisen, däribland mekanismerna för öppenhet.

Beroende på resultatet av denna granskning kan kommissionen komma att överväga att vidta regleringsåtgärder för att uppmuntra en ansvarsfull och öppen utlåning till små och medelstora företag.

6. Slutsats

Små och medelstora företag kan bara vara en källa till tillväxt och arbetstillfällen i Europa om deras tillgång till finansiering förbättras. På kort sikt handlar det om att stabilisera finansmarknaderna och stärka bankerna, och att samtidigt säkra en fortsatt kreditgivning till de små och medelstora företagen.

På medellång sikt har kommissionen för avsikt att förbättra regelmiljön för små och medelstora företag avsevärt genom att verka för en gemensam marknad för riskkapital, förbättra kapitalmarknaderna och minska kostnader och bördor för små och medelstora företag. Kommissionen tänker stärka sina garanti- och riskkapitalfaciliteter för att komplettera EIB:s och medlemsstaternas ansträngningar. Kommissionen tänker slutligen verka för att förbättra informationen för, om och till små och medelstora företag i syfte att förbättra deras möjligheter att utnyttja finansieringsinstrument, minska bristen på information för små och medelstora företag som söker finansiering och göra det lättare för dem att använda sig av kapitalmarknaderna.

EU och medlemsstaterna måste arbeta tillsammans för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Kommissionen bidrar genom de åtgärder som förutses i denna åtgärdsplan och kommer att samarbeta med medlemsstater, finanssektorn och de små och medelstora företagens organisationer för att se till att åtgärderna ger resultat och bidrar till ekonomins återhämtning.

[1]               Structural Business Statistics (Eurostat).

                http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/european_business/data/database.

[2]               KOM(2011) 206.

[3]               KOM(2011) 78.

[4]               KOM(2011) 815 slutlig.

[5]               Framtida initiativ till följd av denna åtgärdsplan ska noggrant förberedas och i relevanta fall omfatta lämpliga konsekvensbedömningar.

[6]               ECB, undersökning av små och medelstora företags tillgång till finansiering, februari 2010.

[7]               EIM, Cyclicality of SME Finance, mars 2009.

[8]               Åtgärderna är förenliga med den nuvarande och den framtida budgetramen. Alla åtgärder som förutses i denna åtgärdsplan ligger i linje med förslagen om ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och programmet Horisont 2020. Kostnaderna för organen och European Enterprise Network ska täckas genom anslag som redan förutsetts i kommissionens officiella programplanering.

[9]               För varje euro som investeras genom programmet för konkurrenskraft och innovation får mottagaren i slutändan omkring 30 euro.

[10]             Kommissionens förslag 2007 om ömsesidigt erkännande av riskkapitalfonder fick visserligen stöd av medlemsstaterna 2008, men har inte minskat regelskillnaderna mellan olika länder.

[11]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

[12]             Den 20 juli 2011 antog kommissionen ett lagstiftningspaket för att skärpa regleringen av banksektorn. Förslaget innebär att de nuvarande kapitalkravsdirektiven (2006/48 och 2006/49) ersätts med ett direktiv och en förordning. Detta är ännu ett viktigt steg mot ett stabilare och säkrare finansiellt system. Direktivet reglerar rätten att bedriva inlåningsverksamhet, medan förordningen fastställer de tillsynskrav som institut måste uppfylla. Se KOM(2011) 453 slutlig, KOM(2011) 452 slutlig, som kommissionen föreslog den 20 juli 2011 och som för närvarande behandlas i rådet och parlamentet.

[13]             Se t.ex. artikel 123 i förslaget till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, KOM(2011) 452 slutlig av den 20.7.2011.

[14]                http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/taxation/company_tax/initiatives_small_business/venture_capital/tax_obstacles_venture_capital_en.pdf.

[15]             De olika definitionerna av vad som utgör ett permanent driftställe innebär ofta att riskkapitalfonder måste skapa dotterbolag och hantera ökade administrativa bördor och skattebördor.

[16]             Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag, EUT C 194, 18.8.2006, s. 2–21.

[17]             I ett finansmarknadssammanhang omfattar små och medelstora företag även företag med ett begränsat börsvärde (under 100 miljoner euro).

[18]             Direktivet om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, KOM(2011) 656 slutig, antaget den 20.10.2011.

[19]             Graden av investerarskydd skulle stärkas ytterligare genom att tillämpningsområdet för direktivet om marknadsmissbruk skulle utvidgas till att omfatta MTF-plattformar.

[20]             Direktiv om ändring av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av kommissionens direktiv 2007/14/EG, KOM(2011) 683 slutlig, som antogs den 25.10.2011.

[21]             KOM(2011) 684 slutlig.

[22]             Direktiv 2010/73/EU, EUT L 327, 11.12.2010.

[23]             Direktiv 2010/76/EU, som redan har trätt i kraft.

[24]             SEK(2009) 315.

[25]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Direktivet ska ha införlivats med nationell lagstiftning senast den 16 mars 2013.

[26]             KOM(2011) 662.

[27]             KOM(2011) 662.

[28]             KOM(2011) 834/2.

[29]             KOM(2011) 808 slutlig.

[30]             Den vägledande budgeten för låne- och egenkapitalfaciliteterna inom COSME är 1,4 miljarder euro.

[31]             Den vägledande budgeten för låne- och egenkapitalfaciliteterna inom Horisont 2020 är 3,8 miljarder euro.

[32]             ECB, räntestatistik för monetära finansinstitut, Nya lån till icke-finansiella företag i euroområdet, genomsnitt för perioden augusti 2010–juli 2011.

[33]             Artikel 145.4 i kapitalkravsdirektivet och artikel 418.4 i förslaget till kapitalkravsförordning.

[34]             ”EU:s finansieringsdagar för små och medelstora företag” om finansiering för små och medelstora företag organiserades 2008–2010 i alla EU:s huvudstäder.