25.8.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 248/130

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning”

(KOM(2010) 758 slutlig)

2011/C 248/22

Föredragande: Maureen O'NEILL

Den 16 december 2010 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning”

KOM(2010) 758 slutlig.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 27 maj 2011.

Vid sin 472:a plenarsession den 15–16 juni 2011 (sammanträdet den 15 juni 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 147 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.

EESK:s yttrande om Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning utgör ett integrerat led i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Genom yttrandet lyfts det nya helhetsperspektivet fram genom vilket initiativet på ett nära sätt knyts till övriga flaggskeppsinitiativ och EU:s fem huvudmål. I yttrandet betonas även behovet av konsekvens mellan EU-nivån och den nationella politiken och den roll som icke-statliga aktörer spelar (1).

1.   Rekommendationer

EESK framför följande rekommendationer:

—	Eftersom fattigdom utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna måste regeringar, arbetsmarknadsparterna och det civila samhället gemensamt ta ansvar för att bekämpa fattigdomen.

—	Politisk samstämmighet måste säkerställas mellan ekonomiska, finansiella, sysselsättningsrelaterade och sociala åtgärder inom ramen för Europa 2020-strategin, och det gemensamma målet måste vara att bidra till social sammanhållning.

—	Åtstramningsåtgärder bör inte öka risken för fattigdom, och en effektiv bedömning av de sociala effekterna bör utföras och diskuteras.

—	Strategin för aktiv inkludering bör ingå i ett helhetsperspektiv för att säkerställa tillräckligt inkomststöd, en arbetsmarknad som omfattar alla och tillgång till arbete och tjänster av hög kvalitet.

—	Större tonvikt bör läggas på minskad ojämlikhet och stärkta grundläggande mänskliga rättigheter, bland annat genom rättvisare inkomstfördelning och genomförande av de övergripande sociala klausulerna i Lissabonfördraget.

—	Större tonvikt bör läggas på investeringar i det mänskliga kapitalet genom livslångt lärande i utbildning och fortbildning, bland annat genom kompetenshöjande utbildning som motsvarar behoven på och utanför arbetsmarknaden.

—

Civilsamhällsaktörernas deltagande i plattformen, bl.a. människor som lever i fattigdom, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadsparterna, bör stärkas genom en strukturerad dialog på EU-nivå och nationell nivå och ges tillräckligt stöd av EU. EESK bör aktivt delta och engagera sig i denna dialog och i det årliga konventet.

—	Man bör öka de EU-medel, särskilt strukturfonderna, som är inriktade på att minska fattigdom, och tonvikten bör ligga på att förenkla förfarandena, öka överskådligheten och övervaka ett effektivt genomförande.

—	Den öppna samordningsmetoden för socialt skydd måste stärkas, bland annat genom utformningen av nationella strategier för socialt skydd och social integration och handlingsplaner på nationell och lokal nivå. Kopplingen till flaggskeppsinitiativet om fattigdom måste klargöras.

2.   Bakgrund

”Människor sägs leva i fattigdom om deras inkomster och resurser är så otillräckliga att det är omöjligt för dem att uppnå en för det samhälle i vilket de lever godtagbar levnadsstandard. De kan på grund av sin fattigdom hamna i ett underläge i flera avseenden till följd av arbetslöshet, låg inkomst, dålig bostad, otillräcklig hälso- och sjukvård och svårigheter att delta i livslångt lärande, kultur, idrott och fritidsaktiviteter. De är ofta utestängda och marginaliserade från olika aktiviteter (ekonomiska, sociala och kulturella) som är en normal del av livet för andra människor och deras möjlighet att hävda grundläggande rättigheter kan vara begränsad.” (2)

2.1   Över 80 miljoner människor i EU lever under fattigdomsgränsen (3). Av dessa är mer än 50 % kvinnor, och 20 miljoner är barn. Samtidigt som statistiska uppgifter om materiell fattigdom är av stor betydelse, måste man även erkänna förekomsten av icke-materiell fattigdom såsom analfabetism. Den nuvarande ekonomiska krisen har drabbat de mest utsatta och missgynnade grupperna i samhället hårdast.

2.2   Europeiska kommissionen har satt kampen mot fattigdom i centrum för sin ekonomiska, sysselsättningspolitiska och sociala dagordning – Europa 2020-strategin (4). Regerings- och statschefer har nått en politisk överenskommelse om ett gemensamt mål om att se till att åtminstone 20 miljoner människor ska lyckas komma ur en situation präglad av fattigdom och social utestängning under det kommande årtiondet. Flaggskeppsinitiativet i plattformen mot fattigdom utgör ett integrerat led i strategin, tillsammans med riktlinje 10 som understöder medlemsstaternas insatser i kampen mot fattigdom och social utestängning i de nationella reformprogrammen.

2.3   Genom det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning betonas komplexiteten och de flerdimensionella aspekterna i bekämpningen av fattigdom och det brådskande behovet av insatser för att komma till rätta med fattigdom i tider som präglas av ekonomisk kris och åtstramningsåtgärder.

2.4   Bland ungdomar, invandrare och lågutbildade ökar arbetslösheten ytterligare. ”Fattiga arbetstagare” som inte tjänar tillräckligt för att kunna täcka dagliga utgifter, äldre och familjer med nedsatta inkomster riskerar i växande utsträckning att drabbas av materiell fattigdom som redan är en verklighet för 8 % av Europas medborgare i dag. I vissa medlemsstater uppgår siffran till 30 % (5).

2.5   Europeiska rådet har enats om att nyckelmålet i kampen mot fattigdom inom ramen för Europa 2020-strategin bör utgå från tre indikatorer: fattigdomsrisken, allvarlig materiell fattigdom och andelen personer boende i hushåll där ingen förvärvsarbetar. Mål för att minska fattigdom bör kopplas till lokala och regionala prioriteringar.

3.   Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning

3.1   Den föreslagna plattformen är ett av sju flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin som har tre prioriteringar med syftet att skapa hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning:

—	smart tillväxt

—	hållbar tillväxt

—	tillväxt för alla.

3.2   Målsättningen med plattformen är att skapa ett gemensamt åtagande bland medlemsstaterna, EU-institutionerna och de viktigaste aktörerna i kampen mot fattigdom och social utestängning genom att fastställa en dynamisk åtgärdsram för social och territoriell sammanhållning i syfte att säkerställa en jämnare fördelning av arbetstillfällen, tillväxt och social integration i EU.

3.3   Kommissionen har kartlagt följande områden för insatser:

—	Åtgärder på alla politikområden.

—	Ökad och effektivare användning av EU-medel till stöd för social inkludering.

—	Främjande av evidensbaserad social innovation.

—	Samarbete med den sociala ekonomin för att ta vara på dess potential.

—	Stärkt politisk samordning mellan medlemsstaterna.

4.   Allmänna kommentarer

4.1   Det är oacceptabelt att fattigdom förekommer i Europa på 2000-talet. Fattigdom är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. EESK välkomnar åtagandet att minska fattigdomen, målet att se till att minst 20 miljoner människor kommer ur en situation där de lever fattigdom (6), inrättandet av plattformen samt åtgärderna för att minska fattigdomen, varav många återspeglar tidigare EESK-yttranden. Kommittén efterlyser emellertid mer konkreta åtgärder för att komma till rätta med fattigdomens orsaker och konsekvenser och säkerställa de mänskliga rättigheterna.

4.2   Samstämmigheten mellan den ekonomiska, finansiella och sociala politiken på EU-nivå och den verkliga situationen i medlemsstaterna är bristfällig. EESK betonar vikten av en sammanhängande, integrerad strategi och poängterar särskilt att EU:s politik rörande ekonomisk förvaltning, tillväxt och sysselsättning i dessa kristider inte får öka risken för fattigdom. EESK efterlyser en effektiv bedömning av de sociala effekterna av dessa åtgärder som måste diskuteras ingående.

4.3   Vid utarbetandet av yttrandet har EESK även tagit hänsyn till fattigdomens övriga effekter: Fattigdom ökar den ekonomiska och sociala migrationen, vilket i de olika medlemsstaterna påverkar amorteringen av investeringarna i mänskliga resurser. De fattiga som har små möjligheter att ta tillvara sina intressen kan komma att hamna i en ännu mindre gynnsam situation om man inte tar hänsyn till skyddet för fattiga i samband med utformningen av ekonomiska, skattemässiga, sociala och hälso- och utbildningsrelaterade reformer som syftar till att minska statens utgifter. Det ökade antalet människor som hamnar under fattigdomsgränsen kan leda till att behovet av en omfördelning av de offentliga medlen blir ännu mer angeläget.

5.   Särskilda kommentarer

5.1   Socialt skydd

5.1.1   Kommittén är medveten om vikten av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och antalet arbetstillfällen, men betonar att ett stärkt socialt skydd är av avgörande betydelse snarare än nedskärningar i trygghetstjänster och ökat lönetryck, som i oproportionellt hög grad drabbar de fattigaste.

5.1.2   Sociala trygghetssystem minskar fattigdomsrisken med en tredjedel (7) och är avgörande för de mänskliga rättigheterna. De fungerar som automatiska ekonomiska stabilisatorer som minskar fattigdom och främjar ekonomisk och social sammanhållning, främjar tillväxt och är avgörande för att säkerställa allmänhetens stöd till det europeiska projektet (8).

5.1.3   EESK delar kommissionens uppfattning att det är av största vikt att man vidtar åtgärder för att säkerställa hållbara socialskydds- och pensionssystem i medlemsstaterna för att garantera tillräckliga inkomster under en persons liv, även på äldre dagar (9).

5.2   Strategier för aktiv inkludering

5.2.1   Det är viktigt att fortsättningsvis och på ett samordnat sätt rikta uppmärksamhet mot en strategi för aktiv inkludering som omfattar de tre pelarna en arbetsmarknad för alla, tillgång till kvalitetstjänster och tillräckligt inkomststöd  (10) för att komma till rätta med de problem som människor i fattigdom upplever.

5.2.2   EESK betonar å det starkaste att fattigdomen både bör förebyggas och bekämpas genom hållbar tillväxt. Sysselsättning av hög kvalitet och moderna, effektiva socialskyddssystem i kombination med insatser för att komma tillrätta med ojämlikheter i inkomst, välstånd och tillgång till tjänster är av avgörande betydelse. I kommissionens årliga framstegsrapport (2011) framhålls att ”Tillväxten blir aldrig hållbar om inte dess fördelar sprids till alla segment i samhället” och att man måste ”se till att tillväxt och social sammanhållning följs åt” (11).

5.2.3   Samtidigt som det är mycket viktigt att utarbeta en politisk strategi på EU-nivå måste medlemsstaternas och i synnerhet de lokala och regionala myndigheternas roll stärkas för att se till att förändringarna verkligen drivs igenom. EESK skulle gärna samarbeta med Regionkommittén på det området.

5.2.4   EESK betonar den kritiska roll som både arbetsmarknadsparterna och organisationerna inom den sociala ekonomin, däribland kooperativ, bör spela i utvecklingen av en arbetsmarknad som är öppen för alla och i insatser för att främja en rättvisare inkomstfördelning i egenskap av nyckelaktörer i genomförandet av Europa 2020-strategin.

5.2.5   EESK skulle gärna se att man fäste större vikt vid att skapa hållbara arbeten och åtgärder av hög kvalitet för att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande, bland annat genom att inrikta sig på löner som går att leva på och goda arbetsvillkor samt på att begränsa fattigdomsfällorna i övergången mellan arbetslöshetsunderstöd och förvärvsarbete till ett minimum.

5.2.6   Särskilda åtgärder måste vidtas för att skapa en arbetsmarknad som är öppen för alla (12), så att man undanröjer de hinder som står i vägen för olika gruppers tillgång till arbetsmarknaden – exempelvis ungdomar, äldre, etniska minoriteter (bland annat romer), invandrare, kvinnor, ensamstående föräldrar och personer med funktionshinder (13) – som ett led i EU:s strategi för aktiv inkludering.

5.2.7   EESK betonar betydelsen av lagligt arbete för alla och är bekymrad över effekterna av svartjobb, skatteflykt och skatteundandragande på möjligheterna att säkerställa en hållbar finansiering av socialskyddssystem, sysselsättning och sociala rättigheter. Integrerade insatser på EU-nivå, en blandning av sanktioner och effektiva kontroller och incitament för lagligt arbete är av avgörande betydelse i det här avseendet.

5.2.8   EESK efterlyser en utförlig färdplan för genomförandet av strategier för aktiv inkludering på lokal nivå. Kommittén ställer sig bakom den uppmaning som Europaparlamentet har riktat till kommissionen om att undersöka effekterna av ett lagstiftningsförslag om införande av en minimiinkomst som uppgår till minst 60 % av medianinkomsten i varje medlemsstat.

5.2.9   EESK anser att man bör samla in jämförbara data och förbättrade indikatorer för att illustrera dels de sociala och ekonomiska fördelarna av att bekämpa fattigdom, dels kostnaderna av att inte vidta några åtgärder.

5.3   Intressenternas delaktighet

5.3.1   EESK anser att de berörda aktörernas deltagande i en strukturerad och regelbunden dialog, på EU-nivå och nationell nivå, på ett avgörande sätt påverkar möjligheterna att finna effektiva lösningar och övervaka genomförandet av plattformens program.

5.3.2   EESK välkomnar kommissionens förslag att inom ramen för ett årligt konvent samarbeta med EU:s institutioner, personer som lever i fattigdom, icke-statliga organisationer, organisationer inom den sociala ekonomin, arbetsmarknadens parter och andra aktörer inom det civila samhället för att undersöka vilka framsteg som har gjorts som ett led i den ovannämnda strukturerade dialogen på EU-nivå och nationell nivå. Samarbetet måste även omfatta en granskning av de sociala effekterna av den årliga tillväxtöversikten och de framsteg som gjorts.

5.3.3   EESK skulle gärna se att Europaparlamentet tilldelades större ansvar för genomförandet av plattformens program i medlemsstaterna. Detta ligger i linje med förslag som framförts av Europaparlamentets medborgarforum.

5.3.4   EESK ger sitt fulla stöd till plattformens förslag om frivilliga riktlinjer för intressenternas medverkan på EU-nivå och i de nationella reformprogrammen.

5.3.5   EESK bör aktivt bidra till förverkligandet av plattformens målsättningar och spela en central roll i arbetet med att föra samman arbetsmarknadsparternas och civilsamhällsorganisationernas intressen. Det skulle bland annat kunna handla om att:

—	Organisera en årlig hearing för att diskutera framsteg i kampen mot fattigdom.

—	Bidra till den översyn efter halva tiden som är planerad till 2014 inom ramen för Europa 2020-strategin.

—	Bidra till det årliga konventet.

—	Delta i en regelbunden dialog med andra intressenter, bland annat Regionkommittén och nationella ekonomiska och sociala råd, samt utarbeta yttranden om viktiga prioriteringar.

5.4   Minska ojämlikheter

5.4.1   EESK gläder sig över den uppmärksamhet som riktas mot plattformens arbete med inriktning på antidiskriminering, jämlikhet och integration för att motarbeta utestängning av personer med funktionshinder eller psykiska problem, ungdomar, äldre, invandrare och personer från etniska minoritetsgrupper, bland annat romer, samt jämlikhet mellan könen (14). EESK betonar behovet av att införa en allmän hänvisning till grundläggande mänskliga rättigheter och konkreta förslag för att genomföra den övergripande sociala klausulen i artiklarna 5, 8, 9 och 10 (FEUF).

5.4.2   EESK ställer sig positiv till att man prioriterar bekämpning av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden samt energifattigdom och finansiell utestängning. Kommittén betonar hur viktigt det är att främja tillgången till tjänster, bland annat IT-tjänster, till överkomliga priser. Dessa bör utvecklas genom nationella strategier för socialt skydd och social integration som ett led i en stärkt öppen samordningsmetod för socialt skydd.

5.4.3   EESK framhåller behovet av investeringar i mänskligt kapital och betonar att utbildning och fortbildning har en stor betydelse för anställningskapaciteten, den personliga utvecklingen och den sociala integrationen. Detta bör omfatta en människas första år, skolgång, högre utbildning, fortbildning och vidareutbildning, som ett led i ett engagemang för livslångt lärande för alla.

5.4.4   I rapporter från OECD och kommissionen framhålls de växande klyftorna i inkomstfördelning och välstånd, ojämnt fördelade möjligheter att utnyttja tjänster, exempelvis hälso- och sjukvård, inom och mellan medlemsstaterna. Dessutom är fattigdom en mycket viktig bestämningsfaktor för dålig hälsa, och EU:s politik bör präglas av en moralisk skyldighet att rädda liv. Det finns övertygande bevis på att mer jämlika samhällen i stort sett alltid presterar bättre. I plattformen bör prioritet ges åt utvecklingen av integrerade strategier och konkreta åtgärder för att överbrygga dessa klyftor och skapa ett rättvisare samhälle (15).

5.4.5   EESK stöder kommissionens förslag att utarbeta en uttömmande rekommendation om barnfattigdom som bör bidra till att förebygga och minska barnfattigdom genom att skapa garantier för tillräckligt inkomststöd till hushåll, investera i omsorg och utbildning, i synnerhet under tidig barndom, och stärka barnens rättigheter och möjligheter i linje med de grundläggande rättigheterna och FN-konventionen om barnets rättigheter. Detta måste ske i kombination med sammanhängande riktlinjer för familjepolitiken. Kontinuerlig övervakning, utbyte, forskning och expertgranskningar måste ingå i rekommendationen för att man ska kunna uppnå målet om minskad fattigdom i Europa 2020-strategin (16).

5.5   EU-medel för att nå målen om social inkludering och sammanhållning

5.5.1   EESK ställer sig mycket positiv till förslaget om ett effektivare utnyttjande av strukturfonderna för att minska fattigdom och främja social sammanhållning, men betonar samtidigt behovet av att öka anslagen, i synnerhet till missgynnade grupper. Det är ytterst viktigt att investera i nya arbetstillfällen av hög kvalitet och effektivare strategier för att förbättra missgynnade gruppers tillgång till medel, bland annat genom den sociala ekonomin. Anslagen bör också ge förbättrad tillgång till tjänster av hög kvalitet, exempelvis boende.

5.5.2   EESK välkomnar förslagen om att förbättra lokala organisationers möjligheter till anslag genom strukturfonderna, i synnerhet genom övergripande anslag, tekniskt stöd och kapacitetsutveckling, men vill i sammanhanget fästa vikt vid följande åtgärder:

—	Minska byråkratin genom att göra ansökningsförfaranden för anslag mer flexibla.

—	Fastställa europeiska miniminormer för att öka insynen och effektiviteten i förfaranden, bland annat genom förenklad information (17).

Kommissionen bör ge vägledning, främja ömsesidigt lärande, övervaka resultat och i synnerhet dra lärdomar av användningen av strukturfonderna under krisen.

5.5.3   EESK föreslår att EU-program som Progress används till att finansiera utvecklingen av nationella plattformar för att möjliggöra ett starkt engagemang från intressenternas sida i den europeiska plattformen och stärka möjligheterna att förverkliga dess prioriteringar.

5.6   Social innovation och reformer

5.6.1   EESK ställer sig positiv till att kommissionen erkänner den sociala ekonomins och de icke-statliga organisationernas roll i genomförandet av de strategier som syftar till att minska fattigdom, främja skapandet av nya arbetstillfällen och utveckla tjänster som på ett kreativt sätt uppfyller samhällets behov. Kommittén vill också framhålla att alla aktörer har ett gemensamt ansvar för att utveckla effektiva lösningar genom samarbete. Detta gäller inte minst små och medelstora företag och entreprenörer.

5.6.2   Frivilligarbete fyller en viktig funktion när det gäller att utveckla samhällen, bygga upp kompetens, tillhandahålla både formell och informell utbildning och undervisning samt stärka enskilda personers färdigheter och möjligheter. EESK vill gärna framhäva fördelarna med volontärarbete, under förutsättning att det inte sker på bekostnad av avlönat arbete eller allmännyttiga tjänster.

5.6.3   EESK välkomnar ökat stöd till bevisbaserad social innovation, men framhåller behovet av att bevara och vidareutveckla välfungerande metoder, och efterlyser fortsatt finansiering.

5.7   Fördjupad politisk samordning

5.7.1   De nationella reformplanerna och fastställandet av nationella mål är nyckelkomponenter i strävan att genomföra Europa 2020-strategin och de politiska strategierna för att minska fattigdomen. Det är emellertid av största vikt att processen understöds av en stärkt öppen samordningsmetod för socialt skydd med utgångspunkt i integrerade nationella strategier i syfte att etablera en mer solid grund i strävan att förverkliga de sociala målen och fastställa kopplingen med den europeiska plattformen mot fattigdom.

5.7.2   I sitt yttrande om den öppna samordningsmetoden och den sociala klausulen välkomnade kommittén den övergripande sociala klausulen, en bedömning av de sociala effekterna och en stärkt öppen samordningsmetod för socialt skydd som verktyg för att säkerställa en integrerad strategi och integrering av sociala målsättningar. EESK efterlyser en synligare process som präglas av större insyn och som omfattar både de EU-institutioner som är viktigast i sammanhanget och de berörda parterna, och kommittén betonar också hur viktigt det är att strategier för socialt skydd och social integration utarbetas på EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå.

---

(1)  Meningen lades till på rekommendation av EESK:s styrkommitté för Europa 2020-stragtegin.

(2)  Gemensam rapport från Europeiska kommissionen och Europeiska rådet om social integration, mars 2004.

(3)  Risken för fattigdom har fastställts till 60 % av den nationella disponibla medianinkomsten efter sociala transfereringar i en viss medlemsstat.

(4)  Uppdaterad gemensam bedömning av kommittén för socialt skydd och Europeiska kommissionen av de sociala effekterna av den ekonomiska krisen och av politiska åtgärder (november 2010). KOM(2010) 2020, Europa 2020– En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

(5)  Enligt definitionen lever människor i materiell fattigdom om de uppfyller minst fyra av nio fattigdomskriterier: de har inte råd att betala hyran eller el- och gasräkningar eller dylikt, värma upp sin bostad tillräckligt, drabbas av oförutsedda kostnader, äta kött, fisk eller likvärdigt protein varannan dag, semestra en vecka per år utanför hemmet, ha bil, tvättmaskin, färg-TV eller telefon.

(6)  Se EESK:s förklaring till Europeiska rådet den 17 juni 2010.

(7)  Rapport från Kommittén för socialt skydd (SPC) om social bedömning av Europa 2020 (februari 2011).

(8)  EUT C 132, 3.5.2011, s. 26.

(9)  EUT C 84, 17.3.2011, s. 38.

(10)  Rekommendation från kommissionen om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (2008/867/EG).

(11)  Se Lägesrapport om Europa 2020-strategin (bilaga 1 i Årlig tillväxtöversikt, KOM(2011) 11 – A1/2, punkt. 2.5.

(12)  Europeiska fackliga samorganisationen (EFS)/Business Europe et al: Ramavtal om inkluderande arbetsmarknader (mars 2010).

(13)  EUT C 21, 21.1.2011, s. 66.

(14)  Se EESK:s meddelande till Europeiska rådet i juni 2010 där kommittén framhåller vikten av att bekämpa ojämlikheter och diskriminering.

(15)  OECD (2008): Growing unequal: income distribution and poverty in OECD countries. Kommissionens generaldirektorat för forskning 2010: Why socio-economic inequalities increase: facts and policy papers in Europe EUR 24 471.

(16)  EUT C 44, 11.2.2011, s. 34.

(17)  EUT C 132, 3.5.2011, s. 8.

---