EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52009DC0064
Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - Final evaluation of the implementation of the multiannual Community Programme on promoting safer use of the Internet and new online technologies
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Slutlig utvärdering av genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Slutlig utvärdering av genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik
/* KOM/2009/0064 slutlig */
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Slutlig utvärdering av genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik /* KOM/2009/0064 slutlig */
[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 18.2.2009 KOM(2009) 64 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Slutlig utvärdering av genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Slutlig utvärdering av genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik 1. INLEDNING I detta meddelande behandlas den slutliga utvärderingen av det fleråriga programmet Safer Internet plus (2005–2008), i detta meddelande kallat programmet . Syftet med programmet, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut[1], är att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik, särskilt för barn, och att bekämpa olagligt innehåll och innehåll som inte önskas av slutanvändaren. Programmet sträckte sig över fyraårsperioden 1 januari 2005–31 december 2008 med en referensbudget på 45 miljoner euro. Programmet har genomförts längs följande fyra handlingslinjer: - Att bekämpa olagligt innehåll. - Att hantera oönskat och skadligt innehåll. - Att främja en säkrare miljö. - Att skapa ökad medvetenhet. Jämfört med den föregående handlingsplanen för ett säkrare Internet kommer täckningen att breddas till att inkludera onlineteknik, inbegripet mobilt innehåll och bredbandsinnehåll, onlinespel, serverlös direktöverföring (mellan två datorer) och alla former av realtidskommunikationer som diskussionsgrupper och direktmeddelanden, i första hand i syfte att stärka skyddet av barn och minderåriga. Insatserna täcker också ett bredare spektrum av olagligt och skadligt innehåll och olämpligt beteende, även rasism och våld. Genomförandet av programmet har skett främst genom samfinansiering av projekt som sållats fram efter öppna ansökningsomgångar. Detta har resulterat i ett brett urval projekt som finansieras enligt olika handlingslinjer, kompletterade med icke-finansierade aktiviteter i lämpliga fall. Genom programmet samfinansieras INSAFE:s nät med kontaktpunkter för att genomföra medvetandehöjande åtgärder som är utformade för att nå barn, familjer och skolor, och rådgivningstjänster dit barn kan vända sig för att ta upp frågor som rör deras användning av online-teknik och INHOPE:s nätverk med telefonjourer dit Internetanvändare kan vända sig för att rapportera om olagligt innehåll[2]. Genom programmet stöds dessutom temanätverk som sammanför olika aktörer som forskare, icke-statliga organisationer och brottsbekämpande organ för att underlätta dialog och utbyte av bästa praxis, riktade projekt som syftar till att förbättra de brottsbekämpande organens analys av illegalt material och projekt för ökad kunskap om olika aspekter vad gäller barns, föräldrars och brottslingars användning av Internet. Projektet EU Kids Online tillhandahåller ny kunskap om barns och föräldrars erfarenhet av risker och säkerhet och ett efterföljande projekt kommer att ta itu med den brist på jämförande uppgifter som har identifierats. Ett andra projekt kommer att öka kunskapen av online-relaterat sexuellt utnyttjande av barn genom att genomföra kvalitativ forskning om brottslighet bland vuxna[3]. Två Eurobarometerundersökningar, som hade till syfte att undersöka EU-medborgarnas attityd till olagligt och skadligt innehåll och deras kunskap om hur man skyddar sig mot sådant, har genomförts inom ramen för programmet och ytterligare en undersökning kommer att genomföras under hösten 2008. Dessutom har kommissionen undersökt hur effektiva filtreringsprogram är. Bland resultaten av programmet kan nämnas att temadagen för ett säkrare Internet firades över hela världen i februari och 56 länder deltog 2008. Kommissionen har inrättat en dialog med näringslivet och det civila samhället för att främja självreglering. År 2007 antog mobiltelefonbranschen en europeisk ram för säkrare mobilanvändning av yngre tonåringar och barn. Det årligen återkommande Forumet för ett säkrare Internet är en erkänd mötesplats för alla aktörer, med diskussion om aktuella frågor. Enligt artikel 5 i programbeslutet ska kommissionen vid programmets slut lägga fram en slututvärderingsrapport för Europaparlamentet och rådet om de resultat som erhölls vid genomförandet av programmet. Utvärderingen genomfördes av en panel bestående av tre oberoende experter[4]. under perioden maj–juli 2008 i nära samverkan med berörda fackavdelningar inom kommissionen[5] 2. S YFTET MED UTVÄRDERINGEN VID UTVÄRDERINGEN BEDÖMDES FÖLJANDE SPECIFIKA ASPEKTER: RELEVANSEN I PROGRAMMETS MÅL, PRIORITERINGAR OCH MEDEL FÖR GENOMFÖRANDET, PROGRAMMETS EFFEKTIVITET, DESS FRAMSTEG, DESS INVERKAN, DESS HÅLLBARHET OCH DESS KOMPLEMENTARITET MED ANDRA INITIATIV I OCH UTANFÖR EUROPEISKA UNIONEN SAMT MED NATIONELLA INITIATIV. 3. R ESULTAT UTVÄRDERARNA KOM FRAM TILL ATT PROGRAMMET HADE UPPNÅTT DE FASTSTÄLLDA MÅLEN I ENLIGHET MED DET URSPRUNGLIGA PROGRAMBESLUTET OCH DE EFTERFÖLJANDE ÅRLIGA ARBETSPROGRAMMEN. DET HAR BIDRAGIT TILL ATT UPPNÅ ETT SÄKRARE INTERNET GENOM EN RAD OLIKA INGRIPANDEN OCH HAFT EN VIKTIG INVERKAN OCH ETT STORT INFLYTANDE. RESPONSEN FRÅN AKTÖRERNA VISAR ATT DE UPPSKATTAT PROGRAMMET, SÄRSKILT DE MÖJLIGHETER SOM PROGRAMMET ERBJUDER TILL KUNSKAPSDELNING. AKTÖRERNA BETONAR VIKTEN AV ATT ARBETET FORTSÄTTER. Mer konkret drogs följande slutsatser: Kommissionen har kunnat anpassa programmets prioriteringar till föränderliga utmaningar och behov. Programmet har på ett framgångsrikt sätt kunnat säkerställa att teman och åtgärder är relevanta för den dynamiska sociala och tekniska miljön inom vilken det verkar. Programmets geografiska omfattning är ett annat område där responsen har varit effektiv och lämplig. I programmet har man tagit hänsyn till EU:s snabba geografiska utbredning så att nya medlemsstater har omfattats. Programmet har dessutom hög relevans vad gäller dess senaste fokus på att rådfråga barn och yngre och när det gäller att säkerställa att både deras rättigheter och synpunkter prioriteras i alla aspekter av programmet. Förvaltningen av programmet har varit effektiv och ändamålsenlig. Det finns telejourer och kontaktpunkter för ökad medvetenhet i nästan alla medlemsstater, ett antal temanätverk har inrättats och arbetet för att utveckla tekniska lösningar i sådana områden som bildigenkänning fortskrider. Det har emellertid varit svårt att i detalj mäta hur pass effektiva de breda programmålen har varit och det är svårt att samla in och analysera mer mätbara uppgifter i uppföljningsinitiativ för att säkerställa de finansierade aktiviteternas effektivitet och inverkan. Programmet har gjort viktiga framsteg . Programmet har inte bara säkerställt att frågan om ett säkrare Internet fortsätter att ligga högt på dagordningen för beslutsfattare i Europa och i resten av världen, utan det fungerar också som drivkraft för åtgärder utanför Europa. Erfarenheten från programmet och dess bästa praxis ses som mycket användbara och stimulerande av andra länder med liknande problem. INHOPE:s mycket omfattande internationella medlemskap är också ett bevis på programmets höga anseende hos Internetaktörerna. De möjligheter till arbete i nätverk som programmet erbjuder värderas högt av många aktörer som betonar det faktum att programmet gör det möjligt för sektorer som annars inte skulle ha förenat sina krafter, t.ex. stora telekomoperatörer och icke-statliga organisationer, att arbeta tillsammans. Expansionen av de två nätverken så att de täcker praktiskt taget hela Europa samt länder utanför Europa är en obestridlig framgång. Nätverket INSAFE har vuxit från att täcka 21 länder 2006 till 34 länder 2008. Nätverket INHOPE har haft en liknande tillväxt, med 13 medlemmar som har anslutit sig under programperioden, vilket ökar det totala medlemskapet till 33. Ännu ett viktigt resultat är att programmet har stimulerat nätverket EU Kids Online till att samla in och och analysera av en mängd forskningsuppgifter om frågor som rör ett säkrare Internet. Ett framgångsrikt arbete har utförts inom det område som handlar om att främja en dialog inom och mellan olika sektorer, och när det gäller att uppmuntra mobiltelefonbranschen i sina ansträngningar att anta effektiva självregleringsmekanismer för att skydda minderåriga. När det gäller aktiviteter för att öka medvetenheten har temadagen för ett säkrare Internet varit en obestridlig framgång. Evenemanget har vuxit för varje år både vad gäller antal och geografiskt omfattning, med ett ökat internationellt fokus och en omfattande mediatäckning. När det gäller programmets inverkan är ett enhetligt tillvägagångssätt och enhetliga meddelanden i hela Europa en viktig faktor för att programmet ska vara framgångsrikt. Programmets synlighet skulle emellertid ökas genom en ökad närvaro och ett ökat främjande både på nätet och på andra ställen. En ökad enhetlighet vad gäller programmets varumärke skulle bidra till att fastställa programmets identitet och trovärdighet inom olika sektorer, länder och regioner. Programmets hållbarhet är stabilt . Det är emellertid viktigt att övervaka nätverkens funktion för att säkerställa sig om att den modell som används fortfarande är den mest lämpliga. Kraven på att telejourerna, kontaktpunkterna för ökad medvetenhet och rådgivningstjänsterna ska bilda kombinerade kontaktpunkter på nationell nivå för att öka effektiviteten och ändamålsenligheten väcker också frågan om man bör kräva att de två nätverken slås samman till en organisation för att samordna all verksamhet i hela Europa. Programmet är ett komplement till en rad olika initiativ i och utanför EU samt nationella initiativ i de flesta medlemsstater , särskilt när det gäller att bekämpa olagligt innehåll, främja mediekompetens och att bekräfta barns rättigheter. Aktörerna betonar särskilt programmets betydelse som katalysator för internationellt och nationellt engagemang. I de fall där det tidigare inte fanns något nationellt engagemang har programmet hjälpt till att sätta dessa frågor på dagordningen och att få aktörerna till förhandlingsbordet. I länder där organisationer redan hade påbörjat arbetet med dessa frågor har programmet bidragit till att samordna tillvägagångssättet och gett trovärdighet till organisationer som annars kanske skulle ha haft svårt att få de nationella myndigheternas och näringslivets uppmärksamhet. 4. UTVÄRDERINGENS REKOMMENDATIONER I UTVÄRDERINGSRAPPORTEN FASTSTÄLLS ETT ANTAL REKOMMENDATIONER SOM SKA BEAKTAS FÖR DET FRAMTIDA ARBETET: 1. Barns, unga människors och andra legitima Internetanvändares rättigheter och privatliv bör skyddas och främjas i programmets alla aktiviteter. Unga människors engagemang i diskussioner, utformning och leverans av lösningar kan främjas ytterligare. 2. Det bör göras fortsatta ansträngningar för att uppnå aktivt stöd och engagemang för programmet och enskilda projekt på nationell nivå från alla relevanta sektorer. Detta bör speglas i skapandet av nätverk för flera aktörer på europeisk nivå för att sammanföra olika grupper. 3. Samarbete och samverkan med tredjeländer, både i och utanför Europa, på strategisk och operativ nivå, bör få högsta prioritet, särskilt när det gäller att identifiera, spåra och utrota olagliga bilder på övergrepp mot barn. 4. Det bör inrättas en förbättrad dialog och ett förbättrat samarbete med de olika EU-initiativ som har gemensamma intresseområden som eller potential för samarbete med programmet Safer Internet plus för att hitta nya områden för synergi och innovation och för att effektivisera de enskilda programmen. 5. I de framtida lösningarna bör man fortsätta att beakta nationella, kulturella, språkliga och socio-demografiska faktorer, särskilt för nya medlemsstater, anslutande länder och kandidatländer, för att säkerställa att interventioner är relevanta och välgrundade. 6. Programmets tekniska kunskapsbas bör stärkas ytterligare så att dagens kunskap även i fortsättningen ska hålla en hög nivå och vara trovärdig. 7. Programmet skulle förmodligen dra nytta av ett mera konsekvent ”varumärke” med åtgärder för kvalitetskontroll för interna webbplatser och partnerwebbplatser och andra resurser. Pressen och övriga media i hela Europa bör utnyttjas på ett mera aktivt sätt. 8. Verksamheter för ökad kunskap bör genomföras i två nyckelområden: barns och ungdomars problematiska, riskfyllda och kriminella online-beteenden, de underliggande orsakerna till de trender som identifierats genom INHOPE vad gäller olagligt innehåll. 9. De två nätverkens (INHOPE och INSAFE) roller bör revideras för att säkerställa att de erbjuder den lämpligaste mekanismen för samordning av de nationella kontaktpunkternas arbete. Frågan bör tas upp om de två nätverken bör slås samman för att spegla tonvikten på kombinerad telejour, verksamhet för medvetandehöjande och rådgivningstjänsten och att på ett tillfredsställande sätt hantera den planerade utvidgningen av programmets räckvidd till att inkludera Internetmobbning och gromning. 10. Att öka synligheten för telejourer som fortfarande lider av att vara tämligen okända för allmänheten har hög prioritet. Rådgivningstjänsterna behöver också uppmärksammas för att ge de europeiska medborgarna lämpliga kontaktpunkter och för att komplettera telejourernas arbete genom att ta itu med frågor av mer allmän natur. 11. Programmet kan samverka mera aktivt med näringslivet. Man bör prioritera att upprätta en gemensam uppförandekod i hela Europa, i enlighet med det ramavtal som undertecknades av mobilnätsoperatörerna. 5. KOMMISSIONENS KOMMENTARER OCH SLUTSATSER Kommissionen tar uppmärksamt del av den slutliga utvärderingen av programmet och kommer att beakta rekommendationerna vid genomförandet av uppföljningsprogrammet. Åtgärder som redan har vidtagits inom de områden som nämns i rekommendationerna kommer att förstärkas. Utgående från kommissionens reaktioner på bedömarnas rapport anmodar kommissionen Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén 12. att beakta att programmet har genomförts med lyckat resultat, 13. att bistå kommissionen i dess arbete med att ytterligare synliggöra programmet för ett säkrare Internet och stimulera till en fortsatt dialog om ett säkrare Internet. [1] Europaparlamentets och rådets beslut nr 854/2005/EG av den 11 maj 2005, offentliggjort i EUT L 149, 11.6.2005, s. 1. [2] Vid utgången av 2008, med beaktande av projekt som är under förhandling, kommer det att finnas 27 kontaktpunkter för ökad medvetenhet i 25 medlemsstater samt Island och Norge, 21 rådgivningstjänster och 24 telejourer. [3] En fullständig förteckning över projekt som samfinansieras genom programmet finns på http://ec.euroapa.eu/saferinternet [4] Experterna tillsattes på grundval av ett selektivt anbudsförfarande under våren 2008. [5] GD INFSO enheterna C3 och E6.