52008PC0106

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.2.2008

KOM(2008) 106 slutlig

2008/0047 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik

(framlagt av kommissionen){SEK(2008) 242}{SEK(2008) 243}

MOTIVERING

1. INLEDNING

Internet och annan kommunikationsteknik (nedan kallad online-teknik )[1] var till en början ett kommunikationsverktyg främst för experter och forskare, men används nu i hemmen, skolorna, affärsvärlden och offentlig förvaltning i de flesta delarna av världen. Internet har mer än något annat påverkat utvecklingen under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet.

Sedan handlingsplanen för ett säkrare Internet[2] inrättades har både tekniken och användningen av den förändrats avsevärt. Tekniken har blivit mycket mer lättillgänglig, utvecklingen av verktyg och tjänster har skapat en mängd användningsområden som är mer utbredda och olikartade än vad som förutsågs när handlingsplanen inrättades, och barn och ungdomar är ofta de första att utnyttja de nya möjligheterna. Den nya tekniken och de nya applikationerna ger alla medborgare i samhället stora möjligheter att vara delaktiga och kreativa och uttrycka sina åsikter.

Barn är aktiva användare av online-teknik, och använder den allt mer. Möjligheterna till samverkan och delaktighet i online-miljön kan förbättra livskvaliteten för många ungdomar. Det betyder emellertid också att de ställs inför val som de normalt inte skulle behöva göra, i många fall relaterat till deras egen säkerhet. Att skydda barn från skadligt innehåll och beteende online och hindra spridningen av olagligt innehåll är en ständig utmaning för beslutsfattare och lagstiftare, näringsliv och slutanvändare, särskilt föräldrar, vårdnadshavare och lärare.

Även om barn och ungdomar är expertanvändare av online-teknik och är medvetna både om riskerna och om hur de kan hanteras, är de inte alla mogna i den meningen att de kan bedöma de situationer de hamnar i och de möjliga konsekvenser deras beslut kan få. Samtidigt berättar de sällan om sina online-relaterade erfarenheter för föräldrar eller vårdnadshavare och ber dem om hjälp endast som en sista utväg. Dessa faktorer är en utmaning för dem som är ansvariga för barnens säkerhet.

Bland de allvarligaste riskerna för barn i samband med online-teknik är situationer där barn kan skadas direkt, t.ex. som offer för sexuella övergrepp som dokumenteras genom foton, filmer eller ljudfiler och sedan sprids via Internet (barnpornografiskt material), eller om de kontaktas av människor som försöker bli vänner med dem i syfte att begå sexuella övergrepp (så kallad grooming ) eller råkar ut för mobbning i online-miljön (Internetmobbning).

Europeiska unionen har sedan 1996 varit en föregångare när det gällt att skydda barn, och de efter varandra följande programmen för ett säkrare Internet[3] har haft en framträdande plats i kommissionens verksamhet inom detta område.

De utgör det enda alleuropeiska initiativet när det gäller frågor som rör skyddet av barn i online-miljön och omfattar flera åtgärder som har visat sig vara effektiva.

De har uppnått följande:

- Ett europeiskt nätverk av telejourer – kontaktpunkter dit allmänheten kan vända sig för att rapportera olagligt innehåll.

- Ett europeiskt nätvärk för att öka medvetenheten och ”dagen för säkrare Internet”, som samordnas av nätverket. Varje år ökar antal länder i Europa och runt hela världen som deltar i denna dag.

- Information till föräldrar genom oberoende testning av hur effektiva filterprogrammen är.

- Stöd till inititaiv för självreglering inom industrin när det gäller innehållsklassificering och mobiltelefoner.

I den slutliga utvärderingen av handlingsplanen för ett säkrare Internet anges att Europeiska unionen nu framstår som en ”pionjär som på ett tidigt stadium fick upp ögonen för att olagligt och skadligt innehåll på Internet var en allvarlig och viktig politisk fråga med globala dimensioner”[4].

Kommissionen har också antagit ett meddelande om genomförandet av det fleråriga gemenskapsprogrammet för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik (Safer Internet plus) för perioden 2005–2006[5]. När förslaget utarbetades gjordes en konsekvensbedömning mellan april och juli 2007, inklusive offentliga samråd på nätet och riktade samråd[6].

De bekräftade alla att de åtgärder som har genomförts har varit effektiva, samtidigt som man betonade vikten av att anpassa dem till nya behov. Skyddet av barn i online-miljön fortsätter att vara ett stort problem, och utmaningen förvärras ytterligare av att det kommer ny teknik och nya tjänster, vilka leder till nya användningsområden och nya risker, särskilt för barn.

Det nya programmet kommer att underlätta samarbete samt utbyte av erfarenheter och bästa praxis på alla nivåer om frågor som rör barns säkerhet online. Denna roll kan betonas ytterligare varigenom ett europeiskt mervärde kan erhållas. Dessa synpunkter har beaktats fullt ut i förslaget.

Det nya programmet kommer inte att utvidga programmets räckvidd till t.ex. hälsofrågor, nätsäkerhet och dataskydd, eftersom dessa frågor redan täcks av EU:s politik på andra områden och andra finansieringsinitiativ. Många av dessa frågor täcks emellertid av åtgärderna för ökad medvetenhet eller genom lämpliga hänvisningar till befintliga instrument.

Programmet är utformat så att man kan beakta hittills okända, framtida förändringar i online-miljön och de hot som dessa innebär kommer att bli allt viktigare under de närmaste åren. Att man förmår utforma lämpliga åtgärder för att skydda barn i online-miljön kommer att vara av avgörande betydelse under perioden 2009–2013.

2. ATT FRÄMJA EN SÄKRARE ANVÄNDNING AV INTERNET OCH ANNAN KOMMUNIKATIONSTEKNIK

2.1 Lagstiftningsområdet

Frågorna kring skyddet av barn online är globala och komplexa: vem som helst kan skapa innehåll som vem som helst kan se, och innehållet är åtkomligt överallt i världen. Barnpornografiskt material kan framställas i ett land, distribueras från ett annat land och laddas ner över hela världen. Det är också känt att personer reser över landsgränserna för att träffa barn och utnyttja dem sexuellt efter att först ha träffat dem online.

Ur rättslig synvinkel måste tydlig åtskillnad göras mellan det som är olagligt å ena sidan och det som är skadligt å den andra, eftersom dessa kräver olika metoder, strategier och verktyg.

Vad som anses vara olagligt varierar från land till land, definieras i tillämplig nationell lagstiftning och hanteras av brottsbekämpande organ och andra offentliga organ. Trots många gemensamma drag finns det stora skillnader mellan de närmare bestämmelserna i lagstiftningen i medlemsstaterna och i de tredjeländer där innehållet kanske framställs eller lagras.

Med skadligt innehåll avses innehåll som föräldrar, lärare och andra vuxna anser vara skadligt för barn. Definitionerna av sådant innehåll varierar mellan olika länder och kulturer, och kan omfatta allt från pornografi och våld till rasism, främlingsfientlighet, hattal och hatmusik och Internetsidor om självstympning, anorexi och självmord. Exponering för skadligt innehåll kan orsaka psykologiska trauman hos barn och leda till fysisk skada om ett barn motiveras att skada andra barn eller sig självt. Sensitiviteten för skadligt innehåll (exponering för nakenhet, sexuell verksamhet, våld etc.) varierar mellan medlemsstaterna, liksom hur allvarligt man ser på att barn exponeras för potentiellt skadligt innehåll. I en del länder finns det lagar som begränsar distributionen av skadligt innehåll endast till vuxna, men det finns också märkbara skillnader mellan de närmare bestämmelserna i medlemsstaterna och i tredjeländer.

Det finns en rad olika sätt att hantera skadligt innehåll , och de behöver alla kombineras för att öka effektiviteten: verkställande av lagstiftning, självreglering, verktyg för föräldrakontroll, åtgärder för ökad medvetenhet och utbildning, för att endast nämna några.

Inom båda dessa områden fastställs de huvudsakliga skyldigheterna för dem som levererar innehåll och tjänster fortfarande till stor del i nationell lagstiftning. Vissa normer har dock fastställts på EU-nivå genom olika rekommendationer och direktiv, som klargör olika rättsliga frågor. De som har störst relevans för det föreslagna programmet anges nedan.

Rekommendationen om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten i samband med audiovisuella tjänster och informationstjänster[7] (1998) innehåller rekommendationer och riktlinjer för skyddet av minderåriga. Denna rekommendation följdes år 2006 av rekommendationen om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle[8], i vilken ny teknisk utveckling och det föränderliga medielandskapet beaktas.

Direktivet om audiovisuella medietjänster antogs i december 2007. Direktivet är en modernisering av direktivet om television utan gränser och omfattar förutom tv-sändningar även alla audiovisuella medietjänster, och innehåller bestämmelser som rör skyddet av minderåriga.

I Europeiska rådets konvention om it-relaterad brottslighet[9] (2001) hänvisas till ”brott som hänför sig till barnpornografi”. Konventionen syftar till att underlätta internationellt samarbete för upptäckt, utredning och lagföring av it-relaterad brottslighet och till att skapa en gemensam grund för den materiella straffrätten, processrätten och domsrätten. Den har senare följts av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (juli 2007), där följande handlingar mot barn fastställs som brott: sexuella övergrepp, barnprostitution, barnpornografiskt material, ”grooming” av barn för sexuella syften och ”sexturism”[10].

I EU:s rambeslut om barnpornografi[11] (2004) anges minimikrav som medlemsstaterna ska uppfylla när det gäller att definiera brott och fastställa lämpliga påföljder för framställning, distribution, spridning, överföring, tillhandahållande samt förvärv eller innehav av barnpornografiskt material.

Kommissionens meddelande Att införa en allmän politik för kampen mot IT-relaterad brottslighet [12] (2007) syftar till att stärka det operativa samarbetet för brottsbekämpning inom området barnpornografiskt material online och förbättra det internationella samarbetet.

I kommissionens meddelande Mot en EU-strategi för barnets rättigheter [13] (2006) föreslås en sammanhängande strategi för EU:s inre och yttre politik för barnets rättigheter som fullständigt överensstämmer med EU:s redan befintliga handlingsplaner och program. EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter[14] (2007) utgör en ram för skyddet av barns rättigheter och integritet i tredjeländer.

2.2 Kopplingar till andra gemenskapsinitiativ

Det föreslagna programmet kommer att genomföras med beaktande av de åtgärder som vidtagits inom ramen för andra program och initiativ, och kommer att bygga vidare på och komplettera dessa för att undvika överlappningar och maximera inverkan. Bland annat följande åtgärder kommer att beaktas:

- Förebyggande och bekämpande av brott.

- Daphne III-programmet.

- Mediekunskap.

- Sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2007–2013).

2.3 Framtida utveckling

Utvecklingen under de senaste åren har varit svår att förutse, och det är lika svårt att förutse utvecklingen i framtiden. Det finns dock vissa huvudtendenser.

2.3.1. Det föränderliga tekniska landskapet

Teknik, kommunikationsnät, medier, innehåll, tjänster och utrustning kommer i allt större omfattning att genomgå en digital konvergens . Utrustning och plattformar ”talar” redan med varandra, innehåll blir tillgängligt i nya, vitt skilda format och kan i allt högre utsträckning levereras oberoende av plats eller tid, och kan anpassas efter de enskilda medborgarnas preferenser eller krav. Förbättringar av näten och snabbare bredband skapar, i kombination med nya kompressionstekniker, nya och snabbare distributionskanaler vilket leder till nya innehållsformat och tjänster samt nya kommunikationssätt.

Med den nya teknik som utvecklas får datorerna allt större processorkraft och lagringskapacitet, bredbandsnät medger distribution av rikt innehåll som kräver hög bandbredd, såsom videoöverföringar, och den ökade kapaciteten hos den senaste tredje generationens mobiltelefoner medger distribution av videoinnehåll och tillgång till Internet, vilket även vissa spelkonsoler gör.

Barnen är ofta de första som tar till sig och använder ny teknik. Förändringarna i online-miljön kommer också att resultera i nya användningsområden för tekniken och följaktligen kommer riskerna för barn och ungdomar att förändras. Utmaningen är att förstå dessa förändringar i tid och utveckla motstrategier allteftersom nya risker uppkommer.

Samtidigt sker det en konvergens av riskerna i online- och offline-miljön och även om de flesta barn och ungdomar är medvetna om de möjliga riskerna och försiktighetsåtgärderna vidtar de inte nödvändigtvis nödvändiga försiktighetsåtgärder eller agerar på det säkraste sättet när de kommunicerar i online-miljön. Den potentiella skadan för barn som spelar spel (t.ex. spel av våldsam eller sexuell karaktär) är t.ex. den samma oavsett om de spelar online eller på en spelkonsol hemma.

2.3.2. Ökning av det olagliga innehållets mängd och allvarlighetsgrad

Mängden olagligt material som sprids online ökar och materialet blir av ett allt mer allvarligt slag. I Förenade kungariket ökade antalet webbplatser med barnpornografiskt material med 1 500 procent under perioden 1997–2005[15], och material som skildrar de allvarligaste övergreppen ökade med fyra gånger[16]. Privat framställt material håller också på att ersätta material för kommersiell användning. De barn som utsätts för övergrepp för framställningen av materialet blir dessutom allt yngre, och antalet nya barn som visas i materialet ökar.

Följderna är allvarliga för de barn som utsätts för övergrepp och som förekommer i materialet. Interpols databas över bilder av övergrepp mot barn innehåller 550 000 bilder på 20 000 olika barn. Endast omkring 500 av dessa barn har identifierats och fått hjälp i tid sedan databasen inrättades 2001[17].

2.3.3. En kvarstående ”generationsklyfta”

Barn och ungdomar är bland de första att ta till sig ny teknik och nya tekniska möjligheter. De är ofta expertanvändare – de kan vara mycket skickligare än sina föräldrar och lärare – och ber dem inte om råd eller hjälp utom i de allra allvarligaste fallen[18]. Klyftan ökar således mellan barns och ungdomars användning av online-teknik och uppfattning av risker, å ena sidan, och de vuxnas förståelse av användningen, å den andra. Detta innebär en utmaning för lagstiftare, myndigheter och näringsliv när det gäller att bidra till att skapa en säker online-miljö för barn och öka medvetenheten genom att ge barn och ungdomar kunskap om hur man använder tekniken på ett säkert sätt och ge föräldrar, lärare och vårdnadshavare kunskap om hur man kan ge lämplig vägledning utifrån egna erfarenheter.

2.4. Sammanfattning

Det finns ett ständigt behov av åtgärder mot olagligt innehåll online i syfte att främja en säkrare online-miljö och göra allmänheten medveten om riskerna och de försiktighetsåtgärder som bör vidtas i online-miljön (allt detta ingår redan i programmet Safer Internet plus). Det finns också ett behov av att utvidga programmets räckvidd för att a) fokusera särskilt på att skydda utsatta barn i online-miljön, särskilt mot s.k. grooming (personer som försöker bli vän med barn i syfte att begå sexuella övergrepp) och mot Internetmobbning och b) ge alla berörda mer kunskaper om hur barn använder denna nya teknik.

3. ETT NYTT PROGRAM

3.1. Syfte och strategi

Syftet med programmet är att främja en säkrare användning av Internet och annan kommunikationsteknik, särskilt för barn, och att bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online.

Jämfört med programmet Safer Internet plus innehåller programmet inte längre åtgärder mot oönskad skräppost (spam) som berör användare i alla åldrar och som åtgärdas genom andra kommissionsinsatser.

För att uppnå detta syfte kommer programmet att inriktas på praktisk hjälp till slutanvändarna, särskilt barn, föräldrar, vårdnadshavare och lärare.

Programmet är avsett att engagera och sammanföra de olika berörda aktörer vars samarbete är nödvändigt, men som inte nödvändigtvis kommer i kontakt med varandra om inte lämpliga strukturer inrättas.

Dessa aktörer omfattar leverantörer av innehåll, leverantörer av Internettjänster, operatörer av mobila nätverk, reglerande myndigheter, standardiseringsorgan, näringslivets självregleringsorgan, nationella, regionala och lokala myndigheter med ansvar för näringsliv, utbildning, konsumentskydd, familjefrågor, brottsbekämpning och frågor som rör barns rättigheter och barns välfärd samt icke-statliga organisationer som är aktiva inom områdena konsumentskydd, familjefrågor och frågor som rör barns rättigheter och barns välfärd.

Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som kommer till uttryck i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8 och 24. Det syftar särskilt till att skydda barns och ungdomars fysiska och mentala integritet i enlighet med artikel 3 i stadgan.

3.2. Åtgärder

Programmet kommer att omfatta fyra åtgärder: minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online, främja en säkrare online-miljö, öka medvetenheten hos allmänheten och inrätta en kunskapsbas.

3.2.1. Åtgärd 1: Minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online

Denna åtgärd var redan den första åtgärden i programmet Safer Internet plus. Räckvidden har utvidgats till att omfatta grooming och Internetmobbning.

Verksamheten kommer att inriktas på att minska mängden olagligt innehåll som sprids online och vidta lämpliga åtgärder mot skadligt beteende online, med särskilt fokus på distribution av barnpornografiskt material, grooming och mobbning. Det föreslås att finansiering tillhandahålls för kontaktpunkter som ska underlätta rapportering av olagligt innehåll och skadligt beteende online. Kontaktpunkterna bör också ha en nära koppling till andra åtgärder på nationell nivå, såsom åtgärder för självreglering eller för ökad medvetenhet, och bör samarbeta med varandra på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande frågor och utbyta bästa praxis.

Ytterligare verksamhet kommer att inriktas på att stimulera utvecklingen och tillämpningen av tekniska lösningar för hantering av olagligt innehåll och skadligt beteende online samt på att främja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan vitt skilda berörda aktörer på EU-nivå och internationell nivå.

För att hantera skadligt beteende online, såsom mobbning och grooming, krävs olika mekanismer och sakkunskap inom olika områden. Programmet kommer att inriktas på psykologiska, sociologiska och tekniska frågor i samband med sådant skadligt beteende och på att stimulera samarbetet mellan berörda aktörer. Åtgärder som vidtas i samband med dessa frågor kan också integreras i åtgärder på andra områden.

3.2.2. Åtgärd 2: Främja en säkrare online-miljö

Denna åtgärd är en kombination av två åtgärder i programmet Safer Internet plus. Den ena är avsedd att ge föräldrar verktyg (användarinflytande) och den andra att uppmuntra självreglering.

Verksamheten kommer att syfta till att sammanföra berörda aktörer för att finna sätt att främja en säkrare online-miljö och skydda barn från innehåll och beteende som kan vara skadligt för dem. Verksamheten kommer att omfatta åtgärder som stimulerar berörda aktörer att ta ansvar samt samarbete och utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer på EU-nivå och internationell nivå. Den kommer att uppmuntra utveckling och genomförande av självregleringssystem och kommer att syfta till att utrusta användarna med instrument och applikationer som fungerar som ett lämpligt stöd vid hanteringen av skadligt innehåll.

Ett nytt inslag är att särskilt fokus kommer att läggas på att involvera barn och ungdomar i syfte att bättre förstå deras inställning till och erfarenheter av att använda online-teknik och ta tillvara deras bidrag vid utformningen av åtgärder, verktyg, material och politik för ökad medvetenhet.

3.2.3. Åtgärd 3: Öka medvetenheten hos allmänheten

Verksamheten kommer att inriktas på att öka medvetenheten hos allmänheten, särskilt barn, föräldrar, vårdnadshavare och lärare, om de möjligheter och risker användningen av online-teknik innebär och hur man kan ta sig fram säkert på Internet.

För att öka allmänhetens medvetenhet kommer åtgärder att vidtas i form av lämplig information om möjligheterna och riskerna och hur de kan hanteras på ett samordnat sätt i EU samt i form av kontaktpunkter där föräldrar och barn kan få svar på frågor om hur man tar sig fram säkert på Internet. Verksamheten kommer att uppmuntra kostnadseffektiva sätt att sprida information till ett stort antal användare för att öka deras medvetenhet.

Denna åtgärd var redan ett stort inslag i programmet Safer Internet plus. Mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts kommer ytterligare ansträngningar att göras för att via skolorna kanalisera budskapet om medvetenhet till barn.

Särskild uppmärksamhet kommer att fästas vid utvecklingen och identifieringen av effektiva instrument, metoder och verktyg för ökad medvetenhet som på ett kostnadseffektivt sätt kan reproduceras över hela nätet. Åtgärderna kommer också att syfta till utbyte av bästa praxis och gränsöverskridande samarbete på EU-nivå.

3.2.4. Åtgärd 4: Inrätta en kunskapsbas

Denna åtgärd är ny, även om vissa inslag som fanns med i programmet Safer Internet plus (Eurobarometerundersökning, EU-barns tematiska nätverk online) redan har bidragit till kunskapsbasen.

Online-miljön förändras snabbt och nya trender i användningen av tekniken uppkommer snabbt. Det finns ett behov av att inrätta och bygga upp en kunskapsbas för att på lämpligt sätt kunna hantera nuvarande såväl som framtida användningsområden, risker och följder och kartlägga såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i sammanhanget. Den förvärvade kunskapen kommer att kunna användas för att genomföra programmet och för att utforma lämpliga åtgärder för att garantera säkerheten online för alla användare.

Åtgärderna kommer att inriktas på att samordna undersökningar inom relevanta områden i och utanför EU och skaffa kunskap om de (nya) sätt som barn använder online-teknik på, de därmed förenade riskerna och de möjliga skadliga effekterna som användningen av online-teknik kan ha på dem, inbegripet tekniska, psykologiska och sociologiska frågor. Undersökningarna inom ramen för denna åtgärd kan också avse metoder och verktyg för ökad medvetenhet, bedömning av system för samreglering och självreglering, olika tekniska och icke-tekniska lösningar samt andra relevanta nya områden som uppkommer.

Ovan nämnda åtgärder omfattar inte forskning, som kan utföras inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2007–2013). Ramprogrammet innehåller en del som handlar om ungdomsrelaterade förändringar i livsstil och konsumtion. Inom ramen för denna verksamhet skulle man kunna bedriva forskning på området säkrare Internet för barn[19].

3.2.5. Internationellt samarbete

Internationellt samarbete kommer att uppmuntras som en integrerad del av de enskilda åtgärderna och i enlighet med prioriteringar som kommer att fastställas.

4. RÄTTSLIG GRUND

Den rättsliga grunden utgörs av artikel 153 i EG-fördraget, om konsumentskydd, som är den rättsliga grund som Europaparlamentet och rådet har enats om för den ursprungliga handlingsplanen för ett säkrare Internet från 1999[20], för den förlängning på två år av handlingsplanen som antogs 2003[21] och för programmet Safer Internet plus[22].

2008/0047 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENT ETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 153,

med beaktande av kommissionens förslag[23],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[24],

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[25], och

av följande skäl:

(1) Tillgången till Internet och användningen av kommunikationsteknik, till exempel mobiltelefoner, ökar fortfarande kraftigt i gemenskapen och erbjuder alla medborgare samma möjligheter till delaktighet, samverkan och kreativitet. Tekniken innebär fortfaranden risker för barn och den missbrukas alltjämt, och på grund av den föränderliga tekniken och förändringar av det sociala beteendet uppstår ständigt nya risker och former av missbruk. För att uppmuntra utnyttjandet av de möjligheter och fördelar som Internet och annan online-teknik innebär behövs också åtgärder som främjar en säkrare användning.

(2) Strategin i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning [26], som är en vidareutveckling av Lissabonstrategin, syftar till att göra kommissionens politik för informationssamhället och medierna mer sammanhängande i syfte att öka informations- och kommunikationsteknikens viktiga bidrag till medlemsstaternas ekonomi. Ett av målen för strategin är att skapa ett gemensamt europeiskt informationsområde som erbjuder säker bredbandskommunikation till rimligt pris, ett rikt och diversifierat innehåll och digitala tjänster.

(3) Gemenskapens lagstiftningsram för att hantera utmaningarna i samband med digitalt innehåll i informationssamhället innehåller bestämmelser om skydd av minderåriga[27], integritetsskydd[28] och tjänstelevererande mellanhänders ansvar[29]. Rådets rambeslut 2004/68/RIF av den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi[30] innehåller minimikrav som medlemsstaterna ska uppfylla när det gäller att definiera brott och fastställa lämpliga påföljder. Rådets rekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten[31] har använts som grund för Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster[32], i vilken riktlinjer fastställs för utvecklingen av nationell självreglering och räckvidden utvidgas till att omfatta mediekunskap, samarbete och utbyte av erfarenheter och god praxis mellan självreglerande organ, samregleringsorgan och reglerande organ samt åtgärder mot diskriminering i alla medier.

(4) Det finns ett fortsatt behov av åtgärder både mot innehåll som kan vara skadligt för barn och mot olagligt innehåll, i synnerhet barnpornografiskt material. Det samma gäller i fråga om barn som blir offer för skadligt eller olagligt beteende som ger upphov till fysisk eller psykisk skada och barn som lockas att imitera sådant beteende och därigenom skadar sig själva eller andra.

(5) Det är önskvärt att nå en internationell överenskommelse om rättsligt bindande regler, men detta kommer inte att kunna uppnås snabbt. Även om en sådan överenskommelse nås, kommer detta i sig inte att vara tillräckligt för att garantera att reglerna genomförs eller att personer i riskzonen skyddas.

(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 276/1999/EG av den 25 januari 1999 om antagande av en flerårig handlingsplan på gemenskapsnivå för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik genom att bekämpa olagligt och skadligt innehåll främst på området för skydd av barn och minderåriga[33] (handlingsplanen för ett säkrare Internet 1998–2004)[34] och Europaparlamentets och rådets beslut nr 854/2005/EG av den 11 maj 2005 om inrättandet av ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik[35] (programmet Safer Internet plus 2005–2008) har resulterat i gemenskapsfinansiering som bidragit till att uppmuntra en mängd initiativ som har skapat europeiskt mervärde, såsom det framgår av de programutvärderingar som lämnats till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén[36].

(7) Av resultaten av utvärderingarna av de föregående programmen samt av en rad Eurobarometerundersökningar och det offentliga samråd som har hållits framgår tydligt att verksamheten för rapportering av olagligt innehåll och för ökad medvetenhet behöver upprätthållas i medlemsstaterna.

(8) Utvecklingen av ny teknik, förändringarna av det sätt på vilket vuxna och barn använder Internet och annan kommunikationsteknik samt förändringarna av det sociala beteendet innebär nya risker för barn. Den kunskapsbas som behövs för att utforma effektiva åtgärder behöver stärkas för att man ska kunna uppnå bättre förståelse av förändringarna. Flera åtgärder kommer att behöva kombineras på olika sätt så att de kompletterar varandra. Man kommer till exempel att behöva vidareutveckla stödjande teknik och främja bästa praxis för etiska regler i enlighet med vissa överenskomna normer för uppförande eller samarbete med näringslivet om överenskomna mål.

(9) Internationellt samarbete är viktigt mot bakgrund av problemets globala karaktär. Olagligt innehåll kan framställas i ett land, lagras i ett annat och vara åtkomligt och laddas ner över hela världen. Det internationella samarbetet, som har stimulerats tack vare gemenskapens nätverksstrukturer, kommer att behöva stärkas för att bättre skydda barn mot gränsöverskridande risker som involverar tredjeländer. Utbyte av bästa praxis mellan europeiska organisationer och organisationer i andra delar av världen kan vara till ömsesidig nytta.

(10) De åtgärder som kommissionen har behörighet att besluta om enligt de genomförandebefogenheter som den tilldelas genom detta beslut är i huvudsak förvaltningsåtgärder för genomförande av ett program med betydande budgetkonsekvenser i enlighet med artikel 2 a i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[37]. Dessa åtgärder bör därför antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som anges i artikel 4 i det beslutet.

(11) Kommissionen bör se till att programmet kompletterar och fungerar i synergi med andra gemenskapsinitiativ och gemenskapsprogram på området.

(12) I detta beslut fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten i den mening som avses i punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[38].

(13) Eftersom syftena med de föreslagna åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av de aktuella frågornas gränsöverskridande karaktär, och därför på grund av åtgärdernas europeiska dimension och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går beslutet inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(14) Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheter och principer som anges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8 och 24.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Arti kel 1

Syfte med programmet

1. Genom detta beslut inrättas ett gemenskapsprogram för att främja en säkrare användning av Internet och annan kommunikationsteknik, särskilt för barn, och bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online.

Programmet ska benämnas Safer Internet (nedan kallat programmet ).

2. För att uppnå programmets övergripande syfte ska följande handlingslinjer följas:

(a) Minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online.

(b) Främja en säkrare online-miljö.

(c) Öka medvetenheten hos allmänheten.

(d) Inrätta en kunskapsbas.

De åtgärder som ingår i de olika handlingslinjerna anges i bilaga I.

Programmet ska genomföras i enlighet med bilaga III.

Arti kel 2

Deltagande

1. Programmet ska vara öppet för deltagande av juridiska personer som är etablerade i medlemsstaterna.

2. Programmet ska också vara öppet för deltagande av

(a) juridiska personer som är etablerade i Efta-länder som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet,

(b) juridiska personer som är etablerade i anslutningsländer och kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i gemenskapsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet,

(c) juridiska personer som är etablerade i länder på västra Balkan eller i EU:s grannländer, i enlighet med bestämmelser som fastställs med dessa länder efter det att ramavtal har inrättats om deras deltagande i gemenskapsprogram,

(d) juridiska personer som är etablerade i ett tredjeland som är part i en internationell överenskommelse med gemenskapen enligt vilken landet i fråga tillhandahåller finansiellt bidrag till programmet,

(e) internationella organisationer och juridiska personer som är etablerade i andra tredjeländer än de som avses i leden a, b, c och d, på de villkor som anges i bilaga III.

Arti kel 3

Kommissionens behörighet

1. Kommissionen ska vara ansvarig för genomförandet av programmet.

2. Kommissionen ska upprätta ett arbetsprogram på grundval av detta beslut.

3. Kommissionen ska handla i enlighet med det förfarande som avses i artikel 4.2 när det gäller

(a) antagande och ändringar av arbetsprogrammet, inbegripet fastställande av prioriterade områden för internationellt samarbete,

(b) avvikelser från de regler som fastställs i bilaga III,

(c) genomförande av åtgärder för utvärdering av programmet.

4. Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 4 om hur arbetet med att genomföra programmet fortskrider.

Arti kel 4

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

Arti kel 5

Övervakning och utvärdering

1. För att säkerställa att gemenskapsstödet används effektivt ska kommissionen se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för detta beslut blir föremål för förhandsbedömning, uppföljning samt efterföljande utvärdering.

2. Kommissionen ska övervaka genomförandet av projekt som bedrivs inom ramen för programmet. Kommissionen ska utvärdera hur projekten har genomförts och vilken effekt de har haft, för att kunna avgöra om de ursprungligen fastställda målen har uppnåtts.

3. Kommissionen ska senast [två och ett halvt år efter det att detta beslut har offentliggjorts] rapportera till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet av de handlingslinjer som avses i artikel 1.2.

Kommissionen ska lämna en slutlig utvärderingsrapport vid programmets slut.

Arti kel 6

Finansiella bestämmelser

1. Programmet ska omfatta en period på fem år från och med den 1 januari 2009.

2. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2009–31 december 2013 fastställs härmed till 55 miljoner euro.

De årliga anslagen under perioden 2009–2013 ska beviljas av budgetmyndigheten inom budgetplanens ram.

3. En preliminär fördelning av utgifterna presenteras i bilaga II.

Arti kel 7

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I ÅTGÄRDER

Inledning

Syftet med programmet är att främja en säkrare användning av Internet och annan kommunikationsteknik, särskilt för barn, och att bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online.

För att uppnå detta syfte kommer programmet att inriktas på att uppmuntra partnerskap mellan flera berörda aktörer i syfte att tillhandahålla praktisk hjälp till slutanvändarna, särskilt barn, föräldrar, vårdnadshavare och lärare.

Programmets övergripande syfte är att främja en säkrare användning av Internet och annan kommunikationsteknik (nedan kallad online-teknik ), särskilt för barn, främja utvecklingen av en säker online-miljö, minska mängden olagligt innehåll som sprids online, bekämpa potentiellt skadligt beteende online och öka allmänhetens medvetenhet om riskerna online och de försiktighetsåtgärder som bör vidtas.

För att säkerställa en enhetlig strategi mot riskerna i de fall då innehåll och tjänster går att komma åt och använda både online och offline, såsom är fallet med videospel, kan programmet avse båda dessa slag av åtkomst och användning.

Programmet kommer att genomföras genom fyra allmänna handlingslinjer.

1. Minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online

Verksamheten kommer att inriktas på att minska mängden olagligt innehåll som sprids online och att vidta lämpliga åtgärder mot skadligt beteende online, med särskilt fokus på distribution av barnpornografiskt material, grooming och mobbning. De viktigaste av de övergripande åtgärder som planeras är följande:

1. Tillhandahålla kontaktpunkter för allmänheten för rapportering av olagligt innehåll och skadligt beteende online. Verksamheten bör garantera att kontaktpunkterna fungerar effektivt och att allmänheten får kännedom om dem samt att de har ett nära samband med andra åtgärder på nationell nivå och samarbetar på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande frågor och utbyta bästa praxis.

2. Bekämpa skadligt beteende online, i synnerhet grooming och mobbning. Verksamheten bör syfta till att bekämpa grooming online, det vill säga att en vuxen försöker bli vän med barn i syfte att begå sexuella övergrepp, och mobbning. Åtgärderna bör inriktas på tekniska, psykologiska och sociologiska faktorer i samband med sådana frågor och på att främja samarbete och samordning mellan berörda aktörer.

3. Stimulera tillämpning av tekniska lösningar som kan användas för att vidta lämpliga åtgärder mot olagligt innehåll och skadligt beteende online. Verksamheten bör uppmuntra utveckling eller anpassning av effektiva tekniska verktyg som allmänt kan användas av berörda aktörer för att vidta lämpliga åtgärder mot olagligt innehåll och skadligt beteende online.

4. Främja samarbete och utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer på nationell nivå och EU-nivå. Verksamheten bör syfta till att förbättra samordningen mellan de aktörer som arbetar för att bekämpa distributionen av olagligt innehåll och skadligt beteende online samt till att uppmuntra aktörerna att delta och engagera sig.

5. Förbättra samarbetet samt utbytet av information och erfarenheter på internationell nivå av att bekämpa olagligt innehåll och skadligt beteende online. Verksamheten bör syfta till att förbättra samarbetet med tredjeländer, harmonisera strategier på internationell nivå för att motverka olagligt innehåll och skadligt beteende online och uppmuntra utveckling av gemensamma strategier och arbetsmetoder.

2. Främja en säkrare online-miljö

Verksamheten kommer att syfta till att sammanföra berörda aktörer för att finna sätt att främja en säkrare online-miljö och skydda barn från innehåll och beteende som kan vara skadligt för dem. De viktigaste av de övergripande åtgärder som planeras är följande:

1. Förbättra samarbetet och utbytet av information, erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer . Verksamheten bör syfta till att förbättra samarbetet, harmonisera strategier för att skapa en säkrare online-miljö för barn och möjliggöra utbyte om bästa praxis och arbetsmetoder. Åtgärderna bör syfta till att förse berörda aktörer med en öppen plattform för diskussion om hur man kan främja en säkrare online-miljö och skydda barn från potentiellt skadligt innehåll på olika plattformar.

2. Uppmuntra berörda aktörer att utveckla och genomföra lämpliga system för självreglering . Åtgärderna bör uppmuntra inrättandet och genomförandet av initiativ för självreglering och uppmuntra berörda aktörer att beakta barns säkerhet vid utvecklingen av ny teknik och nya tjänster.

3. Stimulera involveringen av barn och ungdomar i skapandet av en säkrare Internetmiljö. Åtgärderna bör syfta till att involvera barn och ungdomar för att man bättre ska förstå deras inställning till och erfarenheter av att använda online-teknik och hur man kan främja en säkrare online-miljö för barn.

4. Öka informationen om lämpliga verktyg för att hantera skadligt innehåll på online. Verksamheten bör syfta till att öka informationen om prestanda och effektivitet hos olika verktyg för att hantera potentiellt skadligt innehåll på Internet och utrusta användarna med information, instrument och applikationer som kan fungera som lämpligt stöd vid hanteringen av skadligt innehåll på olika plattformar.

5 . Garantera kompatibilitet mellan den strategi som antas i EU och strategin på internationell nivå. Verksamheten bör främja samarbete och utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer på EU-nivå och på internationell nivå.

3. Öka medvetenheten hos allmänheten

Verksamheten kommer att inriktas på att öka medvetenheten hos allmänheten, särskilt barn, föräldrar, vårdnadshavare och lärare, om de möjligheter och risker användningen av online-teknik innebär och hur man kan ta sig fram säkert på Internet. De viktigaste av de övergripande åtgärder som planeras är följande:

1 . Öka medvetenheten hos allmänheten och sprida information om säkrare användning av online-teknik. Verksamheten bör öka allmänhetens medvetenhet genom tillhandahållande av lämplig information om möjligheterna, riskerna och hur de kan hanteras på ett samordnat sätt inom EU. Verksamheten bör uppmuntra kostnadseffektiva sätt att sprida information till ett stort antal användare för att öka deras medvetenhet.

2 . Tillhandahålla kontaktpunkter där föräldrar och barn kan få svar på frågor om hur man tar sig fram säkert på Internet. Verksamheten bör inriktas på att ge användarna relevant information och råd om de försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att ta sig fram säkert på Internet, så att de förmår göra välgrundade och ansvarsfulla val.

3 . Uppmuntra till förbättring av effektiva och kostnadseffektiva metoder och verktyg för ökad medvetenhet . Åtgärderna bör inriktas på att förbättra relevanta metoder och verktyg för ökad medvetenhet i syfta att göra dem effektivare och mer kostnadseffektiva i ett långsiktigt perspektiv.

4 . Säkerställa utbyte av bästa praxis och gränsöverskridande samarbete på EU-nivå. Åtgärder bör vidtas för att garantera ett effektivt gränsöverskridande samarbete inom EU och ett effektivt utbyte av bästa praxis, verktyg, metoder, erfarenheter och information.

5 . Säkerställa utbyte av bästa praxis och samarbete på internationell nivå. Åtgärderna bör syfta till att främja samarbete och utbyte av bästa praxis, verktyg, metoder, erfarenheter och information på internationell nivå i syfte att uppmuntra gemensamma strategier och arbetsmetoder och förbättra effektiviteten, kostnadseffektiviteten och utbudet av globala initiativ.

4. Inrätta en kunskapsbas

Verksamheten bör syfta till att inrätta en kunskapsbas som gör det möjligt att på lämplig sätt hantera befintliga och nya användningsområden i online-miljön och därmed sammanhängande risker och följder, i syfte att utforma lämpliga åtgärder för att garantera säkerheten online för alla användare. De viktigaste av de övergripande åtgärder som planeras är följande:

1 . Uppmuntra en samordnad strategi för undersökningar inom relevanta områden. Åtgärderna bör garantera en samordnad insats för att sammanföra forskare och experter på EU-nivå inom området barns säkerhet online, stimulera internationellt samarbete och samordning och upprätta uppdaterade översikter över såväl befintlig som ny forskning.

2 . Tillhandahålla uppdaterad information om barns användning av online-teknik. Åtgärder bör vidtas för att ta fram uppdaterad information om barns användning av online-teknik och om hur de och deras föräldrar och vårdnadshavare hanterar möjligheter såväl som risker. Åtgärderna bör omfatta kvantitativa och kvalitativa aspekter. Åtgärderna bör också syfta till att öka kunskapen om barns och ungdomars egna strategier för att hantera risker i online-miljön och bedöma hur effektiva dessa strategier är.

3 . Främja undersökningar av barns utsatthet online. Åtgärderna bör syfta till att undersöka tekniska, psykologiska och sociologiska frågor som rör barns utsatthet i online-miljön, inbegripet mobbning, grooming, frågor som rör barnpornografiskt material och nya former av beteende som kan innebära en risk för att barn skadas.

4 . Främja undersökningar av effektiva sätt att förbättra säkerheten vid användningen av online-teknik. Åtgärderna kan avse undersökningar och test av metoder och verktyg avsedda att öka medvetenheten, framgångsrika system för samreglering och självreglering, olika tekniska och icke-tekniska lösningars effektivitet eller andra relevanta frågor.

5 . Öka kunskapen om hur användningen av befintlig och ny teknik inverkar på barn och ungdomar. Åtgärderna bör syfta till att öka förståelsen av de psykologiska, beteendemässiga och sociologiska effekterna på barn och ungdomar som använder online-teknik, från effekten av att exponeras för skadligt innehåll och skadligt beteende till grooming och mobbning, och på olika plattformar, från datorer och mobiltelefoner till spelkonsoler och annan ny teknik.

BILAGA II PRELIMINÄR FÖRDELNING AV UTGIFTERNA

Minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online | 30–35 % |

Främja en säkrare online-miljö | 5–10 % |

Öka medvetenheten hos allmänheten | 45–50 % |

Inrätta en kunskapsbas | 8–15 % |

1. BILAGA III METODER FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET

(1) Kommissionen kommer att genomföra programmet i enlighet med det tekniska innehåll som specificeras i bilaga I.

(2) Programmet kommer att genomföras genom följande åtgärder:

A. Åtgärder med kostnadsdelning

1. Pilotprojekt och åtgärder för bästa praxis. Tillfälliga projekt på områden som är relevanta för programmet, även projekt som demonstrerar bästa praxis eller inbegriper innovativ användning av befintlig teknik.

2. Nätverk och nationella åtgärder som sammanför olika berörda parter för att garantera att verksamhet genomförs inom hela EU och för att underlätta kunskapsöverföring och samordning.

3. Jämförbara undersökningar på EU-nivå av hur vuxna och barn använder online-teknik, vilka risker tekniken innebär för barn och vilka effekter skadligt beteende har på barn, samt av beteendemässiga och psykologiska aspekter med tonvikten på sexuella övergrepp mot barn i samband med användningen av online-teknik. Undersökningar av nya risksituationer på grund av förändrade beteenden eller teknisk utveckling etc.

4. Projekt för teknikutveckling.

B. Kompletterande åtgärder

De kompletterande åtgärderna ska bidra till genomförandet av programmet eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet.

1. Benchmarking och opinionsundersökningar för att få fram tillförlitliga uppgifter för alla medlemsstater om säkrare användning av online-teknik insamlade med användning av jämförbara metoder.

2. Teknisk bedömning av teknik, exempelvis filtrering, som är avsedd att främja säkrare användning av Internet och ny online-teknik.

3. Undersökningar till stöd för programmet och dess åtgärder.

4. Informationsutbyte genom konferenser, seminarier, workshopar eller andra möten samt ledning av klusterverksamhet.

5. Verksamhet för spridning, information och kommunikation.

(3) I enlighet med artikel 2.2 e får internationella organisationer och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer delta i åtgärder med kostnadsdelning, med eller utan gemenskapsfinansiering, på följande villkor:

(i) Åtgärden måste falla inom ett av de prioriterade internationella samarbetsområden som anges i arbetsprogrammet. Prioriterade områden kan fastställas med beaktande av tematisk verksamhet eller geografiska kriterier, eller båda.

(ii) Arbetsprogrammet får innehålla ytterligare kriterier och villkor som internationella organisationer och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer ska uppfylla för att erhålla gemenskapsfinansiering.

(4) Valet av åtgärder med kostnadsdelning kommer att göras på grundval av förslagsinfordringar som offentliggörs på kommissionens webbplats i enlighet med gällande finansiella bestämmelser.

(5) En ekonomisk plan bör bifogas ansökan om gemenskapsstöd, där så är tillämpligt. Den ska innehålla en förteckning över alla delar av finansieringen av projektet, inbegripet det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och eventuellt annat stöd som söks eller beviljats från annat håll.

(6) Kompletterande åtgärder ska genomföras genom anbudsinfordran i enlighet med gällande finansiella bestämmelser.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik

2. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

POLI tikområde: Informationssamhället

Verksamhet(er): Politik på området för elektronisk kommunikation och nätsäkerhet

3. BUDGETPOSTER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd, före detta BA-poster):

09 02 02

09 01 04 04

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

2009–2013

Budgettekniska uppgifter ( lägg om nödvändigt till rader )

Budgetpost | Typ av utgift | Nya | Bidrag från Efta-länder | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen |

09 02 02 | Icke oblig. | Diff[39] | JA | JA | JA | Nr 1A |

09 010 404 | Icke oblig. | Icke-diff[40] | JA | JA | JA | Nr 1A |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Överblick över åtagandebemyndiganden (ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Totalt |

Driftsutgifter[41] |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1 | a | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 53,5 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | b | 5,08 | 6,61 | 9,55 | 10,05 | 22,21 | 53,5 |

Administrativa utgifter inom referensbeloppet[42] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4 | c | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 1,5 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 11 | 11 | 11 | 11 | 11 | 55,0 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0,3 | 5,38 | 6,91 | 9,85 | 10,35 | 22,21 | 55,0 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[43] |

Personalresurser och kostnader i samband därmed (icke-diff. anslag) | 8.2.5 | d | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 7,494 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6 | e | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,024 | 0,359 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 12,316 | 12,316 | 12,316 | 12,316 | 12,316 | 1,273 | 62,853 |

BB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | b+c+d+e | 1,616 | 6,696 | 8,226 | 11,166 | 11,666 | 23,483 | 62,853 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges nedan:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande part | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Totalt |

…………………… | f |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[44] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

( Förslaget påverkar inte inkomsterna

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [År n-1] | Situation efter åtgärden |

Personalstyrka totalt | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det finns ett ständigt behov av åtgärder mot olagligt innehåll och skadligt beteende online i syfte att främja en säkrare online-miljö och göra allmänheten medveten om riskerna och de försiktighetsåtgärder som bör vidtas i den föränderliga online-miljön. Det finns också ett behov av att utvidga programmets räckvidd och fokusera särskilt på att skydda utsatta barn i online-miljön, särskilt mot personer som försöker bli vän med dem i syfte att begå sexuella övergrepp (”grooming”) och mot mobbning, två företeelser som kan få svåra och långvariga följder för barnet. För att kunna hantera de ovan angivna utmaningarna behövs mer kunskap.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Gemenskapen kommer att stimulera bästa praxis i medlemsstaterna genom att tillhandahålla vägledning och stöd för benchmarking, nätverkssamarbete och ökning av kunskapsbasen inom EU. Den nationella verksamheten kommer att bidra till en ”multiplikatoreffekt” som leder till större spridning av bästa praxis. Återanvändning av testade verktyg, metoder, strategier och teknik eller åtkomst till uppdaterade uppgifter på EU-nivå kommer att öka kostnadseffektiviteten och förbättra effektiviteten hos aktörerna på medlemsstatsnivå.

Programmet syftar till att maximera synergin med nationell verksamhet genom nätverkssamarbete och EU-initiativ. De föreslagna verksamheterna bygger delvis på resultat som uppnåtts under tidigare åtgärder och kommer att komplettera åtgärder som vidtagits inom ramen för andra EU-program och EU-initiativ (Förebyggande och bekämpande av brott, Aktiv ungdom, Daphne III) för att undvika överlappningar och maximera inverkan.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

Målen är följande:

2. Minska det olagliga innehållet och bekämpa skadligt beteende online.

3. Främja en säkrare online-miljö.

4. Öka medvetenheten hos allmänheten.

5. Inrätta en kunskapsbas.

De operativa målen nedan anger vad man bör fokusera på för att uppfylla de ovan beskrivna målsättningarna:

Operativa mål | Indikatorer |

Olagligt innehåll och skadligt beteende/innehåll |

Kontaktpunkter för rapportering från allmänheten. | Antal kontaktpunkter för rapportering/täckning av medlemsstater. Antal mottagna anmälningar, polisingripanden, nedstängda webbsidor. Grad av medvetenhet hos allmänheten. |

Skadligt beteende online. | Grad av medvetenhet hos allmänheten. |

Tekniska lösningar. | Antal projekt. |

Främja en säkrare online-miljö |

Involvering av näringslivet. | Antal möten/konferenser som man anordnat/deltagit i. Antal åtgärder för självreglering. |

Samarbete mellan berörda aktörer. | Antal möten/konferenser som man anordnat/deltagit i. Antal projekt och initiativ. |

Öka medvetenheten |

Kunskap hos användarna om hur man tar sig fram säkert på Internet. | Grad av medvetenhet hos användarna. |

Samordnade insatser för att öka medvetenheten och sprida information om säkerhetsfrågor. | Antal kontaktpunkter för ökad medvetenhet/täckning av medlemsstater. Antal personal, åtgärder för ökad medvetenhet, nådda aktörer. Synlighet. Grad av medvetenhet. |

Metoder och verktyg för att öka medvetenheten. | Antal reproducerbara metoder/verktyg. |

Involvering av barn i skapandet av en säkrare online-miljö. | Antal barn/verksamheter där barn involveras. |

Inrätta en kunskapsbas |

Samordnade undersökningar inom EU. | Antal teman som täcks, länder som omfattas. |

Uppdaterad informationsbas. | Antal projekt, publikationer. |

Öka kunskaperna om barns egna strategier mot online-relaterade risker. | Antal projekt, publikationer. |

Undersökningar av online-relaterad sexuell exploatering av barn. | Antal projekt, publikationer. |

Samtliga åtgärder |

Samarbete, utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis mellan berörda aktörer på EU-nivå/internationell nivå. | Antal möten/konferenser som man anordnat/närvarat vid. |

5.4. Metod för genomförande (preliminär)

( Centraliserad förvaltning

( Direkt av kommissionen

För genomförandet, som ska grunda sig på en detaljerad bidragsansökan, tillämpas gemenskapens gängse tillvägagångssätt för bidrag och medfinansiering samt åtgärder som finansieras helt av gemenskapen. Finansiering kommer att beviljas efter förslags- och anbudsinfordringar.

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Ansvaret för genomförandet och övervakningen av programmet kommer att åligga kommissionens tjänstemän. Övervakningen kommer att grundas på följande:

- Information från stödmottagarna (verksamhetsrapporter och ekonomiska rapporter).

- Besök vid projekten.

- Feedback om den verksamhet som deltagarna i programmet genomför.

- Inbyggda indikatorer för utvärdering och resultat i alla projekt och åtgärder.

För engångsprojekt, såsom seminarier och konferenser, kommer övervakning på platsen och extern utvärdering att genomföras slumpmässigt och/eller på grundval av riskfaktorer.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

En grundlig konsekvensbedömning och en förhandsutvärdering som inbegriper en kostnads-nyttoanalys har genomförts på grundval av skrivbordsforskning, undersökningar, studier inom och utanför EU samt offentliga samråd.

6.2.2. Åtgärder som vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering

Europe iska unionen har varit en föregångare inom detta område sedan 1996. Den tidigare verksamheten har flera gånger utvärderats av oberoende experter, som har betonat verksamhetens viktiga bidrag när det gäller att motverka riskerna för barn och har rekommenderat att verksamheten ”bör fortsätta”.

De rekommendationer som har framförts i experternas utvärderingsrapporter och i Eurobarometerundersökningar samt tidigare erfarenheter har beaktats när målen för det nya programmet och åtgärdernas räckvidd har fastställts.

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

En interimsutvärdering av programmet kommer att genomföras efter halva tiden. Man kommer att bedöma programmets ändamålsenlighet och effektivitet, se över genomförandelogiken och – vid behov – utforma rekommendationer om ändringar av programåtgärderna.

En efterhandsutvärdering som fokuserar på åtgärdernas inverkan kommer att genomföras i slutet av programmet.

7. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I besluten om finansiering och i avtalen mellan kommissionen och stödmottagarna föreskrivs att kommissionen och revisionsrätten ska genomföra kontroller på plats hos dem som mottagit gemenskapsbidrag. Kommissionen och revisionsrätten har vidare – inom loppet av fem år sedan avtalet löpt ut – rätt att kräva in underlag för alla kostnader som uppkommit inom ramen för sådana avtal, överenskommelser och rättsligt bindande åtaganden. Revisioner på plats ska genomföras när så anses vara påkallat.

Stödmottagarna är skyldiga att lämna in rapporter och ekonomiska redovisningar. Rapporterna och redovisningarna granskas i fråga om vad kostnaderna avser och huruvida de är stödberättigande med beaktande av principerna om sparsamhet och sund ekonomisk förvaltning.

Till de finansiella överenskommelserna bifogas information av administrativ och finansiell karaktär. Där anges vilka slags utgifter som är stödberättigande inom ramen för överenskommelserna. Vid behov ska gemenskapens täckande av vissa utgifter begränsas till faktiska utgiftsposter som kan fastställas och verifieras i stödmottagarens bokföringssystem. På så sätt underlättas kontrollen och revisionen av projekt som får bidrag.

I fråga om upphandling får kommissionen – i enlighet med artiklarna 93–96 i budgetförordningen – besluta om administrativa och ekonomiska påföljder för sökande eller anbudsgivare för vilka något av de fastställda fallen för uteslutning gäller.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVET

8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 |

Tjänstemän eller tillfälligt anställda[48] (XX 01 01) | A*/AD | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 |

B*, C*/AST | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |

Personal som finansieras[49] genom artikel XX 01 02 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |

Övrig personal[50] som finansieras genom artikel XX 01 04/05 |

TOTALT | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |

8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig

- Program förvaltning: infordringar, arbetsprogram, kommissionens förfaranden.

- Projektförvaltning: övervakning av genomförandeprocesser, övervakning av projektkostnader, tekniskt bistånd.

- Anordnande eller övervakning av konferenser, workshopar och seminarier, kampanjer för ökad medvetenhet, dagar för säkrare Internet (Safer Internet Day) och forumet för säkrare Internet.

- Genomförande av icke-finansierad verksamhet.

- Samarbete med relevanta tjänsteavdelningar vid kommissionen.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

(Om fler än en källa anges ska uppgifter lämnas om hur många tjänster som härrör från var och en av källorna)

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n

( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag

( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning)

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik (nummer och benämning) | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 1,5 |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 1,5 |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personal | År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 1,053 | 1,053 | 1,053 | 1,053 | 1,053 | 1,053 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) | 0,196 | 0,196 | 0,196 | 0,196 | 0,196 | 0,196 |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 | 1,249 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda I förekommande fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1. Tjänstemän och tillfälligt anställda: 9 tjänstemän * 117 000 euro. Personal som finansieras genom artikel XX 01 01:2 2 kontraktsanställda * 63 000 euro och 1 nationell expert * 70 000 euro. |

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 I förekommande fall ska en hänvisning göras till punkt 8.2.1. |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n | År n+1 | År n+2 | År n+3 | År n+4 | År n+5 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,024 | 0,024 | 0,024 | 0,024 | 0,024 | 0,024 | 0,144 |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[52] | 0,043 | 0,043 | 0,043 | 0,043 | 0,043 | 0,215 |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 – Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,067 | 0,024 | 0,359 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet

Tjänsteresor – 30 tjänsteresor inom EU per år x 800 euro.

Kommittémöten – 2 möten per år x 1 deltagare x 27 medlemsstater x 800 euro.

[1] Med online-teknik avses i den här motiveringen teknik som används för att få tillgång till Internet och annan kommunikationsteknik. I vissa fall, t.ex. i fråga om videospel, förekommer både online- och offline-användning av innehåll och tjänster och båda dessa kan vara relevanta när det gäller barns säkerhet.

[2] Europaparlamentets och rådets beslut nr 276/1999/EG av den 25 januari 1999:

http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/html/decision/276_1999_EC.htm.

[3] Handlingsplanen för ett säkrare Internet 1999–2004, programmet Safer Internet plus 2004–2008

[4] KOM (2006) 663 och Slutlig utvärderingsapport om handlingsplanen för ett säkrare Internet (2003–2004), IDATE, maj 2006, s. 4: http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/prog_evaluation/final_evaluation_report_en_siap_06112006.pdf.

[5] KOM (2006) 661

[6] http://ec.europa.eu/saferinternet.

[7] Rådets rekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998:http://europa.eu/scadplus/leg/en/lvb/l24030b.htm.

[8] Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20 december 2006 (EUT L 378, 27.12.2006).

[9] http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/185.htm.

[10] Antagen av ministerkommittén den 12 juli 2007 vid det 1002:a mötet mellan ministrarnas ställföreträdare.Konventionen öppnades för undertecknande vid de europeiska justitieministrarnas konferens den 25 och 26 oktober 2007.

[11] Rådets rambeslut av den 20 januari 2004 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi (2004/68/RIF).

[12] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska unionens regionkommitté, KOM(2007) 267, 22.5.2007.

[13] KOM(2006) 367, 4.7.2006.

[14] Rådets slutsatser 16457/07 av den 12 december 2007.

[15] Meddelande om it-relaterad brottslighet, s. 9.

[16] http://www.iwf.org.uk/media/news.196.htm.

[17] http://www.interpol.int/Public/News/2007/ChildConf20070606.asp.

[18] Eurobarometerundersökning 2007: http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/eurobarometer/qualitative_study_2007/summary_report_en.pdf.

[19] Verksamhet 3 (Viktigare tendenser i samhället och följderna av dem) i tema 8 (samhällsvetenskap och humaniora)

[20] Europaparlamentets och rådets beslut nr 276/1999/EG av den 25 januari 1999 (EGT L 33, 6.2.1999, s. 1).

[21] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1151/2003/EG av den 16 juni 2003 (EUT L 162, 1.7.2003, s. 1).

[22] Europaparlamentets och rådets beslut nr 854/2005/EG av den 11 maj 2005 om inrättandet av ett flerårigt gemenskapsprogram för att främja en säkrare användning av Internet och ny online-teknik (EUT L 149, 11.6.2005, s. 1).

[23] EUT C , , s. .

[24] EUT C , , s. .

[25] EUT C , , s. .

[26] KOM(2005) 229.

[27] KOM(2007) 170. Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television.

[28] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

[29] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

[30] EUT L 13, 20.1.2004, s. 44

[31] EGT L 270, 7.10.1998 s. 48.

[32] EUT L 378, 27.12.2006, s. 72.

[33] EGT L 33, 6.2.1999, s. 1. Beslutet i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1151/2003/EG av den 16 juni 2003.

[34] EUT L 162, 1.7.2003, s. 1.

[35] EUT L 149, 11.6.2005, s. 1

[36] KOM(2001) 690, KOM(2003) 653, KOM(2006) 663.

[37] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[38] EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[39] Differentierade anslag.

[40] Icke-differentierade anslag.

[41] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[42] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[43] Utgifter som omfattas av andra artiklar inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05.

[44] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[45] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[46] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[47] Enligt beskrivningen i avsnitt 5.3.

[48] Kostnader för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[49] Kostnader för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[50] Kostnader för dessa ingår i referensbeloppet.

[51] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

[52] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.