5.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/41

—

ReK anser att ett gemensamt angreppssätt till hälsofrågor inte bör få som resultat att harmoniserande åtgärder sätts in och att subsidiaritetsprincipen överträds.

—

Kommittén ber kommissionen att prioritera målet om minskade ojämlikheter i hälsa.

—

Kommittén vill påpeka att läkemedelsfrågan inte tas upp i strategin och efterlyser därför en närmare undersökning av denna fråga.

—

ReK anser att cancerscreening är ett exempel på särskild behandling och därför en nationell angelägenhet som inte bör omfattas av hälsostrategin. Kommittén välkomnar dock samarbete och utbyte av bästa praxis mellan medlemsländerna.

—

ReK anser att regionala och lokala myndigheters medverkan i den nya mekanismen för strukturerat samarbete på EU-nivå skulle kunna genomföras genom att några av platserna i de nya kommittéerna inom hälso- och sjukvårdsområdet upplåts till företrädare på lokal och regional nivå, men kräver att en sådan mekanism diskuteras mer ingående och att den måste vara öppen och präglas av insyn.

—

Kommittén anser att kommissionen bör utarbeta en översikt över relevanta nätverk för samarbete och organisationer inom hälsoområdet samt att dessa aktörer samlas för att diskutera lämpliga och effektiva former för samarbete.

Föredragande

:

Karsten UNO PETERSEN, Regionsrådsmedlem i Region Syddanmark (DK–PSE)

1.

Regionkommittén uppskattar kommissionens vitbok som lägger fram en strategi för gemenskapens hälsopolitiska satsning under åren fram till år 2013, under förutsättning att artikel 152 i EG-fördraget, som fastställer att hälso- och sjukvården i princip är en nationell fråga, respekteras och att subsidiaritetsprincipen efterlevs på detta område.

2.

Kommittén stöder uppfattningen att hälsa är en viktig fråga för alla människor, vilken ska stödjas av en effektiv politik på alla områden vilket innefattar åtgärder i medlemsstaterna, på EU-nivå och globalt. Kommissionen bör fortsatt prioritera folkhälsoområdet, inom vilket unionen har befogenhet och genom vilket stora hälsovinster kan erhållas.

3.

Vi konstaterar och välkomnar det växande intresset för hälsoområdet på EU-nivå, vilket återigen bekräftades genom reformfördraget i Lissabon den 19 oktober 2007, där hälsofrågor föreslås få en större politisk betydelse. Kommittén uppmärksammar dock att ett gemensamt angreppssätt till hälsofrågor inte bör få som resultat att harmoniserande åtgärder sätts in och att subsidiaritetsprincipen överträds.

4.

Vi erkänner de nya behov, som motiverar att ett mer strategiskt tillvägagångssätt på gemenskapsnivå tas fram, t.ex. den åldrande befolkningen, nya hot mot människans hälsa (pandemier, biologiska olyckor, bioterrorism och utmaningar i samband med klimatförändringarna) samt den nya tekniken. Kommittén understryker att man noga måste se till att unionen inte överskrider de begränsade hälsopolitiska befogenheter som den tilldelats enligt artikel 152 i EG-fördraget.

5.

Kommittén stöder de värderingar och principer som fastställs i vitboken som t.ex. solidaritet, medborgarnas delaktighet i politikens utformning, minskade ojämlikheter i hälsa, främjande av investeringar på detta område, integrering av hälsoaspekten inom alla politikområden och ett ökat inflytande för EU inom den globala hälsopolitiken.

6.

Kommittén instämmer i vitbokens tre övergripande mål om att främja god hälsa i ett åldrande Europa, skydda medborgarna från hot mot hälsan och stödja dynamiska hälsosystem och ny teknik samt stöder förslagen till konkreta åtgärder för dessa mål.

7.

Vi framhåller att öppenhet vad gäller regionala och lokala parters roll, intressen och erfarenheter är en förutsättning för att vitbokens värderingar, principer och mål kan efterlevas.

8.

Vi ber kommissionen att prioritera målet om minskad ojämlikhet i fråga om hälsa och att fokusera på skillnader vad gäller hälsa mellan olika grupper i samhället, samt att prioritera stöd till medlemsländer som ligger efter i utvecklingen av åtgärder på folkhälsoområdet och i insatser som syftar till att uppnå bättre folkhälsa, allt för att minska skillnaderna och obalansen i hälsa inom EU.

9.

Regionkommittén anser att ett system med hälsoindikatorer är positivt under förutsättning att det nationella ansvaret för hälso- och sjukvårdsfrågor respekteras.

10.

Vi vill påpeka att läkemedelsfrågan inte tas upp i strategin, trots att det har långtgående konsekvenser för patienterna och medborgarna om bestämmelserna på detta område bara ses som en del av den ekonomiska politiken och inte ses i samband med hälsoområdet. Regionkommittén efterlyser därför en närmare undersökning av läkemedelsfrågan mot bakgrund av att detta område i många EU-medlemsstater hör till hälso- och sjukförsäkringsområdet.

11.

Regionkommittén anser att cancerscreening är en hälso- och sjukvårdsfråga och därför är en nationell angelägenhet som inte bör omfattas av hälsostrategin.

12.

Vi vill påpeka att det är de lokala och regionala myndigheterna som direkt berörs av EU:s nya hälsostrategi, eftersom de ansvarar för hälso- och sjukvårdssektorn i många medlemsländer.

13.

Kommittén påminner om att regioner och lokala aktörer inom hälsoområdet ofta står för planeringen, ledningen, driften och utvecklingen av hälso- och sjukvården och ofta bär det ekonomiska ansvaret samt att de befinner sig nära medborgarna och därför är en betydande tillgång och kunnig part inom hälso- och sjukvårdsområdet.

14.

Kommittén välkomnar att vitboken erkänner att regionala och lokala myndigheter är nyckelaktörer vad gäller att leverera tjänster inom hälso- och sjukvården och förväntar sig därför att de lokala och regionala myndigheterna, med tanke på deras ansvar på området, involveras till fullo vid strategins genomförande. Strategin skulle vara som mest effektiv om den kunde stödjas genom regionalt och lokalt deltagande i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt får man också bättre möjligheter till regionalt och lokalt egenansvar vid genomförandet av strategin.

15.

Kommittén ser med glädje på att det i vitboken nämns att regionalt och lokalt deltagande är möjligt genom en ny mekanism för strukturerat samarbete på EU-nivå och att kommissionen kommer att arbeta tvärsektoriellt och stämma av med andra organ som arbetar med hälsorelaterade frågor, men kräver att en sådan mekanism diskuteras mer ingående och att den måste vara öppen och präglas av insyn. Den får på inga villkor gå längre än den samordning som nämns i artikel 152.2 andra stycket i EG-fördraget.

16.

Kommittén pekar i detta sammanhang på hur viktigt det är att i ett tidigt skede involvera institutioner och nätverk som företräder lokala och regionala myndigheter på hälso- och sjukvårdsområdet i diskussioner inför kommande EU-initiativ på hälsoområdet.

17.

Vi stöder kommissionens förslag till en ny mekanism för strukturerat samarbete på EU-nivå, som ska ge kommissionen råd och främja samordningen mellan medlemsländerna, under förutsättning att denna nya mekanism såsom kommissionen själv angivit säkerställer en tillräckligt stor grad av regionalt och lokalt deltagande tidigt i processen. Detta gäller även lokala och regionala myndigheters medverkan och deltagande i den planerade nya strukturen, i vilken några av de nuvarande kommittéerna ersätts av medlemsstaterna.

18.

Regionkommittén föreslår att regionala och lokala myndigheters medverkan i den nya mekanismen för strukturerat samarbete på EU-nivå skulle kunna genomföras genom att några av platserna i de nya kommittéerna inom hälsoområdet upplåts till företrädare på lokal och regional nivå och inte bara till ledamöter på nationell nivå. På så sätt uppnås en så bred rådgivning som möjligt inom hälsoområdet, samtidigt som en känsla av delaktighet kan skapas på regional nivå vad gäller EU-initiativ inom detta område.

19.

Kommittén föreslår att Regionkommittén utser regionala och lokala representanter för en fastställd period. De regionala och lokala representanterna i de nya EU-kommittéerna inom hälsoområdet kan därefter rapportera tillbaka till Regionkommittén.

20.

Regionkommittén ser positivt på kommissionens förslag om att främja samarbetet med aktörer på EU-nivå, eftersom det kan ge medlemsländernas åtgärder ett mervärde. Vad gäller kommissionens fortsatta utveckling av partnerskap med dessa aktörer samt det fortsatta arbetet och inrättandet av eventuellt nya forum och nätverk inom hälsoområdet anser kommittén att det är viktigt att lokala och regionala företrädare görs delaktiga i mycket större utsträckning än vad som sker i dag.

21.

I detta sammanhang uppmanar vi först och främst till samarbete med Regionkommittén, då detta organ är det enda fördragsstadgade rådgivande organ som företräder lokala och regionala myndigheter, men även med flera nätverk och organisationer som samlar lokala och regionala myndigheters sakkunskaper i hälsofrågor på EU-nivå. När dessa nätverk väljs ut är det viktigt att kommissionen försäkrar sig om att de har en bred regional och lokal förankring, att alla regionala och lokala myndigheter har lika tillgång till deltagande samt att man inte utesluter någon genom höga medlemsavgifter eller dylikt.

22.

Vi rekommenderar kommissionen dels att utarbeta en översikt över relevanta formella och informella nätverk och organisationer inom hälsoområdet som uppfyller ovanstående kriterier, dels att låta dessa aktörer träffas för att diskutera lämpliga och effektiva former för samarbete.

23.

Vi rekommenderar, med hänvisning till kommissionens öppenhetsinitiativ, att man får insyn i arbetet genom att kommissionen offentliggör vilka aktörer på hälsoområdet som den samarbetar med och vilka aktörer som ska involveras i ett tidigt skede i t.ex. forum, kommittéer och organ som kommissionen föreslagit ska upprättas.

24.

Dessutom uppmanar Regionkommittén medlemsländerna att fastställa förfaranden, så att de egna lokala och regionala myndigheterna kan involveras i ett tidigt skede i hälsorelaterade frågor i EU:s regi.

25.

Regionkommittén delar uppfattningen att strategins åtgärder ska finansieras genom befintliga finansinstrument tills den nuvarande ekonomiska ramen löper ut år 2013 utan att detta påverkar budgeten, bl.a. med tanke på de förpliktelser som regioner och lokala parter har.

26.

Kommittén ser positivt på att kommissionen uppmärksammar sambandet mellan en frisk befolkning och Lissabonmålen för tillväxt och sysselsättning, och efterlyser i detta sammanhang att den framtida sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken får större fokus på folkhälsoaspekter.

27.

Regionkommittén uppmanar EU-ordförandeskapet att inarbeta innehållet i yttrandets punkter 7, 8, 15, 18, 21, 22, och 24–26 i rådets slutsatser om EU:s hälsostrategi. Det gäller följande synpunkter:

27.1

att öppenhet, vad gäller regionala och lokala parters roll, är en förutsättning för att vitbokens värderingar, principer och mål kan efterlevas (punkt 7),

27.2

att prioritera målet om minskade ojämlikheter i hälsa, att fokusera på skillnader vad gäller hälsa mellan olika grupper i samhället samt att prioritera stöd till medlemsländer som ligger efter i utvecklingen av åtgärder på folkhälsoområdet (punkt 8),

27.3

att kommissionens förslag till en ny mekanism för strukturerat samarbete på EU-nivå säkerställer en tillräckligt hög grad av regionalt och lokalt deltagande tidigt i processen, något som även rör lokala och regionala myndigheters medverkan och deltagande i den planerade nya strukturen, men vi kräver att en sådan mekanism diskuteras mer ingående och att den måste vara öppen och präglas av insyn. Den får på inga villkor gå längre än den samordning som nämns i artikel 152.2 andra stycket i fördraget (se punkt 15).

27.4

att regionala och lokala myndigheters medverkan i den nya mekanismen för strukturerat samarbete på EU-nivå skulle kunna genomföras genom att några av platserna i de nya kommittéerna inom hälso- och sjukvårdsområdet upplåts till företrädare på lokal och regional nivå (punkt 18),

27.5

att samarbete först och främst sker med Regionkommittén, då detta organ är det enda fördragsstadgade rådgivande organ som företräder lokala och regionala myndigheter, men även med flera nätverk och organisationer som samlar lokala och regionala myndigheters sakkunskaper i hälsofrågor på EU-nivå (punkt 21),

27.6

att det utarbetas en översikt över relevanta nätverk för samarbete och organisationer inom hälsoområdet samt att dessa aktörer samlas för att diskutera lämpliga och effektiva former för samarbete (punkt 22),

27.7

att medlemsländerna fastställer förfaranden, så att de egna lokala och regionala myndigheterna kan involveras i ett tidigt skede i hälsorelaterade frågor i EU:s regi (punkt 24),

27.8

att strategins åtgärder ska finansieras genom befintliga finansinstrument tills den nuvarande ekonomiska ramen löper ut år 2013 utan att detta påverkar budgeten, bl.a. med tanke på de förpliktelser som regioner och lokala parter har (punkt 25),

27.9

att den framtida sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken får större fokus på folkhälsoaspekter (punkt 26).