52007PC0712

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 20.11.2007

KOM(2007) 712 slutlig

2007/0246 (ACC)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

När det nya avtalet om vin mellan Europeiska gemenskapen och Australien har godkänts kommer det att ersätta avtalet från 1994.

Så snart som 1994 års avtal hade trätt i kraft påbörjades ytterligare bilaterala diskussioner med anledning av det krav som ställdes i avtalet på att Australien undan för undan skulle upphöra med att använda vissa gemenskapsbeteckningar på viner. Med stöd av rådets slutsatser från oktober 2000 om bilaterala vinavtal ersattes dessa diskussioner av förhandlingar om ett nytt avtal.

Dessa förhandlingar är nu avslutade och ett utkast till nytt avtal om vin mellan Europeiska gemenskapen och Australien paraferades av båda parter den 5 juni 2007.

Förhandlingarna resulterade i ett balanserat avtal som innebär klara förbättringar av 1994 års avtal och är till fördel för båda parter.

Avtalet innehåller bestämmelser om ett ”automatiskt” skydd för båda parters geografiska beteckningar och föreskriver att Australien under året efter det år då avtalet träder i kraft gradvis ska upphöra med att använda vissa viktiga EU-beteckningar som t.ex. Champagne och Port.

Det nya avtalet säkerställer att gemenskapens bestämmelser om märkning av vin behålls, bl.a. genom att det upprättas en förteckning över de frivilliga uppgifter som får användas för australiska viner och fastställs regler för uppgifterna om druvsorter på vinetiketter och för användningen av beteckningarna ”Hermitage” och ”Lambrusco” för viner med ursprung i Australien, som ska avskaffas inom ett år efter det att det nya avtalet har trätt i kraft.

Genom det nya avtalet införs bestämmelser om skydd av gemenskapens traditionella uttryck i Australien. Användningen av vissa av dessa uttryck i Australien kommer gradvis att upphöra inom loppet av ett år efter det att avtalet har trätt i kraft, men Australien kommer däremot att få fortsätta att använda ett begränsat antal andra uttryck på villkor att vissa tydliga krav angående produktionsmetoderna iakttas.

Avtalet medför en förbättring av bestämmelserna om oenologiska metoder med tydliga tidsramar och förfaranden för invändningar och skiljedom samt tydligare kriterier för bedömningen av nya metoder, t.ex. sanitära och fytosanitära krav.

De förenklade certifieringsförfarandena i enlighet med EG-lagstiftningen kommer att bli till fördel för Australien.

Till följd av en kontroll av vilka registrerade varumärken hos den ena parten som sedan 1994 har motsvarats av skyddade geografiska beteckningar hos den andra parten kommer ett begränsat antal varumärken hos var och en av parterna att kunna fortsätta att användas av varje part så länge konsumenterna inte vilseleds angående det berörda vinets verkliga ursprung. Denna kontroll av registrerade varumärken och geografiska beteckningar har avtalats genom en skriftväxling som åtföljer det nya avtalet.

Parterna kommer emellertid att bli tvungna att genomföra ytterligare kontroller av registrerade varumärken eftersom båda har infört nya geografiska beteckningar efter det att kontrollen avslutades och innan avtalet paraferades. Bilagorna med geografiska beteckningar som ska skyddas enligt det nya avtalet måste därför uppdateras med de nya geografiska beteckningar som dessa kontroller ger upphov till. De nya geografiska beteckningar som införts av Europeiska gemenskapen innefattar bl.a. de som angivits av Rumänien och Bulgarien. Dessa kommer, efter det att ovan nämnda kontroller har gjorts, att läggas till i bilaga II i avtalet innan det undertecknas. Parterna har kartlagt vissa frågor som kommer att kräva ytterligare förhandlingar. Dessa frågor behandlas i två konsoliderade tilläggsskrivelser till förhandlingarna som inte utgör en del av avtalet.

2007/0246 (ACC)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.4,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1. Inom ramen för det avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin[1] som godkändes genom rådets beslut 94/184/EG[2] krävdes ytterligare förhandlingar om övergångsperioder för de beteckningar som avses i artiklarna 8 och 11 i det avtalet.

2. Den 23 oktober 2000 bemyndigade rådet kommissionen att förhandla fram ett nytt avtal mellan gemenskapen och Australien om handel med vin.

3. Dessa förhandlingar har nu slutförts och ett nytt avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (nedan kallat ”avtalet”) paraferades av båda parter den 5 juni 2007.

4. Avtalet bör därför godkännas.

5. För att underlätta genomförandet av avtalet och eventuella ändringar av bilagorna bör kommissionen bemyndigas att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med förfarandet i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin[3].

6. Från och med den dag då detta avtal träder i kraft ska avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin, protokollet till detta och den därtill hörande skriftväxlingen, som upprättades i Bryssel och Canberra den 26-31 januari 1994, upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin samt de bilagor, det protokoll, de förklaringar och de konsoliderade skriftväxlingar som fogats till detta (nedan kallat ”avtalet”) godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet, i dess lydelse enligt detta beslut, åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för gemenskapen.

Artikel 3

Vid tillämpningen av artikel 29.3 i avtalet bemyndigas kommissionen härmed att i enlighet med det förfarande som avses i artikel 75.2 i förordning (EG) nr 1493/1999 vidta de åtgärder som krävs för att tillämpa avtalet och ändra dess bilagor och protokoll, i enlighet med artiklarna 29 och 30 i avtalet.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning .

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

å ena sidan, och

AUSTRALIEN,

å andra sidan,

nedan kallade ”de avtalsslutande parterna”,

SOM ÖNSKAR skapa gynnsamma villkor för en fördelaktig och harmonisk utveckling av handeln och för främjandet av det handelsmässiga samarbetet inom vinsektorn på grundval av jämlikhet, gemensamma fördelar och ömsesidighet,

SOM ERKÄNNER att de avtalsslutande parterna önskar skapa närmare förbindelser inom vinsektorn för att underlätta handeln dem emellan,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

De avtalsslutande parterna ska på grundval av icke-diskriminering och ömsesidighet och i enlighet med de villkor som fastställs i detta avtal underlätta och främja handeln med vin med ursprung inom gemenskapen och i Australien.

Artikel 2 Tillämpningsområde och omfattning

Detta avtal ska tillämpas på vin som omfattas av undernummer 22.04 i det harmoniserade systemet i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättad i Bryssel den 14 juni 1983[4].

Artikel 3 Definitioner

Om inte annat anges, avses i detta avtal med

a) vin med ursprung i/inom följt av namnet på en av de avtalsslutande parterna: vin framställt på vederbörande avtalsslutande parts territorium enbart av druvor som helt och hållet skördats på den partens territorium,

b) geografisk beteckning: en beteckning som definieras i artikel 22.1 i TRIPS-avtalet,

c) traditionellt uttryck : en traditionellt använd beteckning som bl. a. avser framställningsmetoden för ett vin eller dess kvalitet, färg eller typ och som i gemenskapens lagar och andra författningar är godkänd för beskrivning och presentation av ett vin med ursprung inom gemenskapens territorium,

d) beskrivning : de ord som används i märkningen, i följedokument vid transport av vinet, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklammaterial,

e) märkning: alla beskrivningar och andra hänvisningar, symboler, illustrationer, geografiska beteckningar eller varumärken som kännetecknar vinet och som förekommer på samma behållare, inbegripet på dess förslutning, och på lappar som fästs på behållaren samt på flaskhalsöverdrag,

f) presentation : de ord som används på behållaren, inbegripet dess förslutning, på märkningen och på förpackningen,

g) förpackning : sådana skyddsomslag, t.ex. papper, halmfodral av alla slag, kartonger och lådor, som används vid transport av en eller flera behållare och vid försäljning till slutkonsumenten,

h) TRIPS-avtalet : avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter fogat som bilaga 1C till WTO-avtalet,

i) WTO-avtalet : avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994.

j) Om inte annat följer av artiklarna 29.3 e och 30.3 c avses med en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse vid dagen för undertecknandet av avtalet. Om en avtalsslutande part vid undertecknandet meddelar den andra avtalsslutande parten att den behöver anta lagar, lagstiftning eller andra författningar för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal ska en hänvisning till sådana lagar, lagstiftning eller andra författningar anses som en hänvisning till dessa lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse den dag då den berörda avtalsslutande parten meddelar den andra avtalsslutande parten att den uppfyller kraven för detta avtals ikraftträdande.

Artikel 4 Allmänna bestämmelser

1. Om inte annat anges i detta avtal ska import och saluföring av vin ske i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller på den importerande avtalsslutande partens territorium.

2. De avtalsslutande parterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de skyldigheter som fastställs i detta avtal fullgörs. De ska säkerställa att de i avtalet uppställda målen nås.

AVDELNING IOenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning

ARTIKEL 5 Befintliga oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning

1. Gemenskapen ska tillåta import till och saluföring för direkt konsumtion på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung i Australien och som framställts i enlighet med

a) en eller flera av de oenologiska metoder och behandlingar som anges i del A punkt 1 i bilaga 1, och

b) de krav rörande sammansättningen som fastställs i punkt I.1 i protokollet till avtalet.

2. Australien ska tillåta import till och saluföring för direkt konsumtion på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung inom gemenskapen och som framställts i enlighet med en eller flera av de oenologiska metoder och behandlingar som förtecknas i del B punkt 1 i bilaga I.

3. De avtalsslutande parterna erkänner att de oenologiska metoder och behandlingar som förtecknas i bilaga I och de krav rörande vinets sammansättning som fastställs i protokollet uppfyller de syften och krav som fastställs i artikel 7.

Artikel 6 Nya oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning eller ändringar av dessa

1. Om en avtalsslutande part ämnar tillåta en ny, eller ändra en befintlig, oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning för kommersiell användning på dess territorium, och dessa inte är tillåtna av den andra avtalsslutande parten enligt artikel 5, och kräver ändringar av bilaga I i enlighet med artikel 11, ska den berörda parten snarast möjligt skriftligen underrätta den andra avtalsslutande parten om detta och ge denne en rimlig möjlighet att inkomma med synpunkter innan det slutliga tillståndet beviljas för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning.

2. Den avtalsslutande parten ska även på begäran tillhandahålla teknisk dokumentation till stöd för det föreslagna tillståndet för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning, med beaktande av de syften och krav som anges i artikel 7, för att underlätta den andra avtalsslutande partens bedömning av förslaget.

3. Bedömningen av ett förslag till en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning enligt punkt 1 ska göras av den andra avtalsslutande parten med beaktande av de syften och krav som fastställs i artikel 7.

4. En avtalsslutande part ska inom 30 dagar efter det att ett tillstånd för en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning har trätt i kraft anmäla detta till den andra avtalsslutande parten.

5. Den anmälan som avses i punkt 4 ska omfatta en beskrivning av den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning.

6. Om teknisk dokumentation enligt punkt 2 inte har tillhandahållits ska den avtalsslutande part som gör anmälan, på begäran av den andra avtalsslutande parten, tillhandahålla den tekniska dokumentation som anges i samma punkt.

7. Denna artikel ska inte tillämpas om en avtalsslutande part anpassar en oenologisk metod eller behandling som avses i del C i bilaga I enbart för att ta hänsyn till särskilda klimatförhållanden under ett vinår, förutsatt att det rör sig om en mindre anpassning som inte väsentligen ändrar den oenologiska metoden eller behandlingen eller kravet på vinets sammansättning (”teknisk anpassning”). Den avtalsslutande part som föreslår en teknisk anpassning ska anmäla detta till den andra avtalsslutande parten snarast möjligt, men åtminstone före saluföringen på den andra avtalsslutande partens territorium.

Artikel 7 Syften och krav

1. Nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som används för framställning av vin ska uppfylla följande syften:

a) De ska skydda folkhälsan.

b) De ska skydda konsumenten mot bedrägliga metoder.

c) De ska följa reglerna för god oenologisk praxis enligt punkt 2.

2. God oenologisk praxis ska uppfylla följande krav:

I. Den får inte vara förbjuden enligt lagar och andra författningar i ursprungslandet.

II. Den ska säkra produktens särprägel utifrån konceptet att ett vins typiska egenskaper beror på valet av druvsorter.

III. Den ska särskilt ta hänsyn till klimat- och jordmånsförhållandena och andra produktionsförhållanden i odlingsområdet.

IV. Det ska finnas ett rimligt tekniskt eller praktiskt behov av att bl.a. förbättra vinets lagringsegenskaper och stabilitet eller stärka konsumenternas förtroende.

V. De behandlingar eller tillsatser som krävs för att uppnå den önskade effekten ska begränsas till ett minimum.

Artikel 8 Provisoriskt tillstånd

Utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i artikel 35 ska de viner som framställs med de nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmäls av en avtalsslutande part enligt artikel 6.4 provisoriskt beviljas tillstånd för import och saluföring på den andra avtalsslutande partens territorium.

Artikel 9 Invändningsförfarande

1. Inom 6 månader efter det att en avtalsslutande part har mottagit den anmälan från den andra avtalsslutande parten som avses i artikel 6.4 får den första avtalsslutande parten göra skriftliga invändningar mot den anmälda nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning med hänvisning till att kraven i artikel 7.1 b och/eller c inte är uppfyllda. Om en avtalsslutande part gör en invändning kan endera av de avtalsslutande parterna begära samråd enligt artikel 37. Om tvisten inte löses inom 12 månader efter det att den avtalsslutande parten har mottagit anmälan enligt artikel 6.4 kan endera avtalsslutande part begära skiljedom enligt artikel 10.

2. Inom två månader efter det att den anmälan som avses i punkt 1 har mottagits kan den avtalsslutande parten begära upplysningar eller ett utlåtande från Internationella vinorganisationen (Organisation Internationale de la Vigne et du Vin (OIV)) eller något annat behörigt internationellt organ. Om sådana upplysningar eller ett sådant utlåtande begärs, och utan att det påverkar tillämpningen av de andra tidsfrister som föreskrivs i punkt 1, kan de avtalsslutande parterna gemensamt enas om att förlänga den tidsfrist på 6 månader som gäller för invändningar som görs av en avtalsslutande part.

3. De skiljemän som avses i artikel 10 ska besluta om huruvida de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c.

4. När det gäller en begäran från en avtalsslutande part om tillstånd för en oenologisk metod eller behandling eller ett krav på vinets sammansättning som har tillåtits av den andra avtalsslutande parten för kommersiell användning av ett tredjeland ska tidsfristerna i punkt 1 kortas ner till hälften.

Artikel 10 Skiljeförfarande om oenologiska metoder

1. En avtalsslutande part kan begära skiljedom enligt artikel 9 genom att underrätta den andra avtalsslutande parten skriftligen om att ärendet har hänskjutits till skiljedom.

2. Inom 30 dagar från mottagandet av det meddelande som avses i punkt 1 ska var och en av de avtalsslutande parterna utse en skiljeman i enlighet med kriterierna i punkt 6 och meddela den andra avtalsslutande parten sitt val av skiljeman.

3. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 2 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman.

4. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 3 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 5 och i enlighet med domstolens praxis.

5. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ha juridisk kompetens.

6. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara internationella experter på oenologi och deras oavhängighet ska inte kunna ifrågasättas.

7. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna.

8. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut. Skiljemännen ska i sina slutsatser särskilt framföra sitt beslut enligt artikel 9.3.

9. Kostnaderna för skiljedomsförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt.

10. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande.

Artikel 11 Ändring av bilaga I

1. De avtalsslutande parterna ska snarast möjligt ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller artikel 30.3 a för att ta hänsyn till nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmälts i enlighet med artikel 6.4, dock senast 15 månader efter dagen för en sådan anmälan.

2. Genom undantag från punkt 1 ska de avtalsslutande parterna om en av parterna gjort en invändning enligt artikel 9 agera i enlighet med utfallet av samråden, utom i de fall då ärendet hänskjuts till skiljedom, då följande ska gälla:

a) Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska de avtalsslutande parterna ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller 30.3 a för att föra in de nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inom 90 dagar från och med dagen för detta beslut.

b) Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inte uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska det provisoriska tillstånd som avses i artikel 8 för import och saluföring av vin med ursprung på den anmälande avtalsslutande partens territorium, som framställts med den aktuella oenologiska metoden, behandlingen eller det aktuella kravet på vinets sammansättning, upphöra att gälla 90 dagar efter dagen för ett sådant beslut.

AVDELNING II SKYDD AV VINBETECKNINGAR OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE BESTÄMMELSER OM BESKRIVNING OCH PRESENTATION

ARTIKEL 12 Skyddade beteckningar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 22 och i protokollet, ska följande beteckningar skyddas:

a) När det gäller viner med ursprung inom gemenskapen:

I. De geografiska beteckningar som förtecknas i del A i bilaga II.

II. Hänvisningar till den medlemsstat där vinet har sitt ursprung eller andra beteckningar som hänvisar till medlemsstaten.

III. De traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III.

IV. De vinkategorier som avses i artikel 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del A i bilaga IV.

V. De varubeteckningar som avses i del D punkt 2 c i bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del B i bilaga IV.

b) När det gäller viner med ursprung i Australien:

I. De geografiska beteckningar som förtecknas i del B i bilaga II.

II. Hänvisningar till ”Australien” eller andra beteckningar som hänvisar till detta land.

2. När viner som har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier exporteras och saluförs utanför deras territorier ska de avtalsslutande parterna vidta alla de åtgärder som krävs för att förhindra att den ena avtalsslutande partens skyddade beteckningar enligt denna artikel används för att beskriva och presentera viner som har sitt ursprung på den andra avtalsslutande partens territorium, om inte annat anges i detta avtal.

Artikel 13 Geografiska beteckningar

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla:

a) I Australien ska de geografiska beteckningar för gemenskapen som förtecknas i del A i bilaga II

I. skyddas för viner med ursprung i gemenskapen, och

II. endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

b) I gemenskapen ska de geografiska beteckningar för Australien som förtecknas i del B i bilaga II

I. skyddas för vin med ursprung i Australien, och

II. endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar.

2. De avtalsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal för ömsesidigt skydd av de geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung på de avtalsslutande parternas territorier. De avtalsslutande parterna ska tillhandahålla rättsliga medel som gör det möjligt för intresserade parter att förhindra att en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II används för vin som inte har sitt ursprung på den plats som framgår av den aktuella geografiska beteckningen.

3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 ska även gälla när

a) vinets verkliga ursprung anges,

b) den geografiska beteckningen är översatt till ett annat språk, eller

c) beteckningen står tillsammans med uttryck som "motsvarande", "typ", "stil", "imitation", "metod" eller liknande.

4. Det skydd som föreskrivs i punkterna 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 15 och 22.

5. Registrering av ett varumärke för viner som innehåller eller består av en geografisk beteckning som betecknar ett vin som förtecknas i bilaga II ska avslås, eller, om den nationella lagstiftningen ger denna möjlighet och en intresserad part begär detta, upphävas, i fråga om viner som inte har sitt ursprung på den plats som anges i den berörda geografiska beteckningen.

6. Om geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II är homonyma ska skydd beviljas var och en av dessa beteckningar förutsatt att den har använts i god tro. De avtalsslutande parterna ska ömsesidigt fastställa de praktiska villkor under vilka sådana homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds.

7. Om en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II är homonym med en geografisk beteckning för ett tredjeland ska artikel 23.3 i TRIPS-avtalet tillämpas.

8. Bestämmelserna i detta avtal ska inte hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

9. Ingenting i detta avtal förpliktar en avtalsslutande part att skydda en geografisk beteckning hos den andra avtalsslutande parten enligt bilaga II om beteckningen inte är, eller har upphört att vara, skyddad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i det landet.

10. De avtalsslutande parterna försäkrar att rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal inte uppstår för andra geografiska beteckningar än de som förtecknas i bilaga II. Utan att det påverkar tillämpningen av avtalets bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar ska TRIPS-avtalet gälla för skyddet av geografiska beteckningar på vardera avtalsslutande parts territorium.

Artikel 14 Namn eller hänvisningar till medlemsstater och Australien

1. I Australien ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till gemenskapens medlemsstater, och andra namn som används för att beteckna en medlemsstat,

a) förbehållas vin med ursprung i den berörda medlemsstaten, och

b) endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. I gemenskapen ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till Australien, och andra namn som används för att beteckna Australien,

a) förbehållas vin med ursprung i Australien, och

b) endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar.

Artikel 15 Övergångsbestämmelser

Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a I och artikel 13 ska inte hindra att nedanstående beteckningar får användas av Australien, under de övergångsperioder som anges nedan, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta:

a) 12 månader efter det att detta avtal har trätt i kraft för följande namn: Burgundy, Chablis, Champagne, Graves, Manzanilla, Marsala, Moselle, Port, Sauterne, Sherry och White Burgundy.

b) 10 år efter det att detta avtal har trätt i kraft för namnet Tokay.

Artikel 16 Traditionella uttryck

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de traditionella uttryck för gemenskapen som förtecknas i bilaga III:

a) De får inte användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung i Australien.

b) De får endast användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung inom gemenskapen för viner med det ursprung, av den kategori och på det språk som förtecknas i bilaga III, och på de villkor som föreskrivs i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. Australien ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal till skydd enligt denna artikel för de traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung inom gemenskapens territorium. I detta syfte ska Australien tillhandahålla lämpliga rättsliga medel som garanterar ett effektivt skydd och förhindrar att de traditionella uttrycken används för att beskriva vin som inte har rätt till de traditionella uttrycken, även om de traditionella uttrycken åtföljs av uttryck som "motsvarande", "typ", "stil", "imitation", "metod" eller liknande.

3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 17 och 23.

4. Skyddet av ett traditionellt uttryck ska endast gälla

a) det språk eller de språk på vilket det anges i bilaga III, och

b) den vinkategori för vilken det är skyddat för gemenskapen enligt bilaga III.

5. Australien får tillåta användningen på sitt territorium av uttryck som är identiska med eller liknar de traditionella uttryck som är upptagna i bilaga III för vin som inte har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier, förutsatt att konsumenterna inte vilseleds, produktens ursprung anges och användningen av uttrycket inte utgör illojal konkurrens enligt artikel 10a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten av den 20 mars 1883, i dess ändrade lydelse.

6. Detta avtal ska inte på något sätt hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

7. Utan att det inskränker tillämpningen av punkt 5 får Australien inte tillåta registrering eller användning på sitt territorium av ett varumärke som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III för att beskriva och presentera ett vin, om det enligt detta avtal inte är tillåtet att använda det traditionella uttrycket för det berörda vinet. Dock gäller följande:

a) Detta krav gäller inte för varumärken som i god tro lagligen har registrerats i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro före dagen för undertecknandet av detta avtal.

b) När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för varumärken som har registrerats i god tro i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro, innan det berörda traditionella uttrycket skyddades enligt detta avtal.

c) Detta krav hindrar inte att de varumärken som avses i punkterna a och b används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta.

Denna bestämmelse påverkar inte gemenskapens rätt att använda det relevanta traditionella uttrycket i enlighet med punkt 1 b.

8. Utan att det inskränker tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 samt artikel 23 får Australien inte tillåta användningen på sitt territorium av ett företagsnamn som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som finns upptaget i bilaga III till detta avtal för att beskriva och presentera ett vin. Dock gäller följande:

a) Detta krav gäller inte för ett företagsnamn som i god tro lagligen har registrerats i Australien före dagen för undertecknandet av detta avtal.

b) När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för ett företagsnamn som lagligen har registrerats i god tro i Australien innan det berörda traditionella uttrycket blev skyddat enligt detta avtal.

c) Detta krav hindrar inte att sådana företagsnamn används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta.

Punkterna a, b och c tillåter inte att ett företagsnamn används på ett sätt som vilseleder konsumenten.

9. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att skydda ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III om uttrycket inte är, eller har upphört att vara skyddat i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen.

Artikel 17 Övergångsbestämmelser

Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a III och artikel 16 ska inte hindra att följande beteckningar får användas av Australien, under en övergångsperiod på 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta: Amontillado, Auslese, Claret, Fino, Oloroso, Spatlese.

Artikel 18 Vinkategorier och varubeteckningar

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de vinkategorier som förtecknas i del A i bilaga IV och de varubeteckningar som är upptagna i del B i bilaga IV:

a) De ska förbehållas viner med ursprung i gemenskapen.

b) De får endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att förbehålla rätten till en vinkategori eller varubeteckning som förtecknas i bilaga IV som inte är, eller har upphört att vara reserverad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen.

Avdelning IIISärskilda bestämmelser om presentation och beskrivning

ARTIKEL 19 Allmän princip

Viner får inte märkas med uppgifter som ger en felaktig eller vilseledande bild av vinets egenskaper, sammansättning, kvalitet eller ursprung.

Artikel 20 Frivilliga uppgifter

1. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i Australien

a) som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 , i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code ,

b) som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 , i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code .

2. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i gemenskapen

a) som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974 ,

b) som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974 .

3. De frivilliga uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 är följande:

a) Årgången, vilken ska motsvara det år då druvorna skördades, under förutsättning att 85 % av vinet har framställts av druvor som skördades under det angivna året, med undantag av gemenskapsviner som framställts av druvor som skördats under vintern, i vilket fall det år som inleder det innevarande vinåret och inte året för skörden ska anges.

b) Namnet på en druvsort eller en synonym för detta namn i enlighet med artikel 22.

c) En uppgift som hänför sig till en utmärkelse, medalj eller deltagande i en tävling; om det gäller en australisk utmärkelse, medalj eller tävling ska det behöriga organet i gemenskapen ha underrättats om denna.

d) Uppgift om produkttyp enligt bilaga VI.

e) Namnet på en vingård.

f) När det gäller ett vin med ursprung i gemenskapen namnet på en vinodlingsanläggning förutsatt att druvorna odlats på den berörda anläggningen och att vinet har framställts på samma anläggning.

g) En särskild färg på vinet.

h) Uppgift om den plats där vinet tappades på flaska.

i) Uppgift om den metod som används för att framställa vinet, om inte annat följer av bilaga VIII.

j) När det gäller gemenskapen, ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III.

k) När det gäller Australien, ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V.

l) Namn, befattning och adress för en person som har deltagit i saluföringen av vinet.

Artikel 21 Presentation

1. De avtalsslutande parterna är eniga om att det, när det enligt den importerande avtalsslutande partens lagar och andra författningar är obligatoriskt att ange vissa uppgifter på en vinetikett, även får anges andra uppgifter inom samma synfält som de obligatoriska uppgifterna eller på något annat ställe på vinbehållaren.

2. Om ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V används som en del av den primära varubeteckningen på en vinetikett ska detta uttryck, utan hinder av punkt 1, placeras inom samma synfält, och med bokstäver av väsentligen samma storlek, som en geografisk beteckning för Australien enligt förteckningen i del B i bilaga II. I denna punkt avses med ”primär varubeteckning” den beteckning av produkten som är synlig på den del av vinbehållaren eller förpackningen som är avsedd att presenteras för konsumenten under normala skyltningsförhållanden.

3. De avtalsslutande parterna är överens om att de uppgifter som avses i punkt 1, däribland ett uttryck för kvalitetsvin som anges i bilaga V, får upprepas på andra ställen på vinbehållaren, oavsett om de är placerade inom samma synfält som en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II eller inte.

4. Gemenskapen godtar att ett vin med ursprung i Australien får beskrivas eller presenteras i gemenskapen med uppgifter om det antal standardglas som vinet motsvarar, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 , i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code.

Artikel 22 Druvsorter

1. Varje avtalsslutande part samtycker till att på sitt territorium tillåta den andra avtalsslutande parten att använda namnen på en eller flera druvsorter, eller eventuellt synonymer till dessa, för att beskriva och presentera ett vin, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Druvsorterna eller deras synonymer ska vara upptagna i den klassificering av druvsorter som upprättats av Internationella vinorganisationen (OIV), Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) eller Internationella nämnden för växtgenetiska resurser (IGPBR).

b) Om vinet inte uteslutande är sammansatt av den eller de angivna druvsorterna, eller synonymer till dessa, ska minst 85 % av vinet vara framställt av den eller de angivna sorterna, efter avdrag för de produktmängder som använts för eventuell sötning och för kulturer av mikroorganismer (vilka får uppgå till högst 5 % av vinet).

c) Varje druvsort eller motsvarande synonym som anges på etiketten ska utgöra en större andel av vinets sammansättning än en druvsort som inte anges på etiketten.

d) Om två eller flera druvsorter eller deras synonymer anges ska de anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning och med bokstäver av valfri storlek.

e) Druvsorter eller deras synonymer ska anges antingen inom samma synfält eller utanför detta, beroende på det exporterande landets lagstiftning.

f) Namnet på druvsorten eller druvsorterna eller deras synonymer får inte användas på ett sådant sätt att de kan vilseleda konsumenten i fråga om vinets ursprung. I detta syfte kan de avtalsslutande parterna fastställa villkor för användning av ett sådant namn.

2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 och artikel 12.1 a I och artikel 12.1 b I är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

a) Om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II, när det gäller gemenskapen, får Australien använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på Australiens territorium om druvsorten eller dess synonym är upptagen i förteckningen i bilaga VII, och

b) om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II, när det gäller Australien, får gemenskapen använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på gemenskapens territorium om druvsorten eller dess synonym användes i god tro innan detta avtal trädde i kraft.

3. Trots bestämmelserna i artikel 12 och den här artikeln är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att beteckningen ” Hermitage ” används för viner med ursprung i Australien som en synonym till druvsorten ” Shiraz ” vid försäljning i länder utanför gemenskapens territorium, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att beteckningen inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna.

4. Trots bestämmelserna i denna artikel är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att druvsortsnamnet ” Lambrusco ” används för viner med ursprung i Australien som en beskrivning av den vintyp som av tradition har framställts och saluförts under detta namn, vid saluföring i länder utanför gemenskapen, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att denna beteckning inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna.

Artikel 23 Uttryck för kvalitetsviner

Australien får använda de uttryck som förtecknas i bilaga V för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i Australien i enlighet med de villkor för användningen som fastställs i den bilagan och i överensstämmelse med artikel 20.

Artikel 24 Viner med ursprung i Australien med en geografisk beteckning

Utan att det påverkar mer restriktiv australisk lagstiftning är de avtalsslutande parterna eniga om att Australien får använda en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II vid beskrivning och presentation av vin med ursprung i Australien på följande villkor:

a) Om en enda geografisk beteckning används, ska minst 85% av vinet vara framställt av druvor som har skördats inom den aktuella geografiska enheten.

b) Om upp till tre geografiska beteckningar används för samma vin

I. ska minst 95 % av vinet vara framställt av druvor som skördats i de aktuella geografiska enheterna, varvid minst 5 % av varje angiven geografisk beteckning ska ingå, och

II. ska de geografiska beteckningarna på etiketten anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning.

Artikel 25 Genomförande av märkningskraven

1. Om beskrivningen eller presentationen av ett vin, särskilt på etiketten, i officiella dokument eller handelsdokument eller i reklam, strider mot detta avtal, ska de avtalsslutande parterna vidta de administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden som krävs enligt deras respektive lagar och andra författningar.

2. De åtgärder och förfaranden som avses i punkt 1 ska vidtas särskilt i följande fall:

a) Om översättningen till den andra avtalsslutande partens språk av beskrivningar som har fastställts i gemenskapens lagstiftning eller den australiska lagstiftningen är ett ord som är vilseledande med hänsyn till det således beskrivna eller presenterade vinets ursprung, art eller kvalitet.

b) Om det på behållaren eller förpackningen, i reklam eller i officiella dokument eller handelsdokument rörande viner vars beteckningar är skyddade enligt detta avtal förekommer beskrivningar, varumärken, namn, inskrifter eller illustrationer som direkt eller indirekt innehåller oriktiga eller vilseledande uppgifter om vinets avsändningsort, ursprung, art, druvsort eller väsentliga egenskaper.

c) Om den använda förpackningen kan verka vilseledande när det gäller vinets ursprung.

Artikel 26 Frysningsklausul

De avtalsslutande parterna får inte i sin nationella lagstiftning införa villkor som är mindre fördelaktiga än de som fastställs i detta avtal eller i den nationella lagstiftning som gällde vid den tidpunkt då detta avtal undertecknades, särskilt den lagstiftning som avses i bilaga IX, vad beträffar beskrivning, presentation, förpackning eller sammansättning av viner som framställts av den andra avtalsslutande parten.

AVDELNING IVCertifieringskrav

ARTIKEL 27 Intyg

1. Gemenskapen ska utan tidsbegränsning tillåta import av vin med ursprung i Australien i enlighet med det förenklade certifieringsförfarande som föreskrivs i artikel 24.2 andra stycket och artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land. För detta ändamål ska Australien i enlighet med dessa bestämmelser

a) överlämna intyg och analysrapporter genom det behöriga organet, eller

b) om det behöriga organ som avses i led a har försäkrat sig om att enskilda producenter har förutsättningar att åta sig detta ansvar,

I. individuellt godkänna de producenter som har tillstånd att utfärda intyg och analysrapporter,

II. utöva tillsyn över och inspektera de godkända producenterna,

III. två gånger om året, i januari och juli, skicka de godkända producenternas namn och adresser tillsammans med deras officiella registreringsnummer, till kommissionen,

IV. underrätta kommissionen utan dröjsmål om eventuella ändringar av de godkända producenternas namn och adresser, och

V. underrätta kommissionen utan dröjsmål om en producents godkännande återkallas.

2. Utan hinder av vad som sägs i artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 krävs endast följande uppgifter vad beträffar den förenklade blanketten VI 1:

a) I intygets fält 2, importörens eller mottagarens namn och adress.

b) I intygets fält 6, en beskrivning av produkten som ska omfatta följande: Den nominella volymen (t.ex. 75 cl), varubeteckningen (dvs. ”wine of Australia”), den skyddade geografiska beteckningen (se del B i bilaga II), uttryck för kvalitetsviner (se bilaga V), namnet på druvsorten (druvsorterna) samt årgången, om de framgår av etiketten.

c) I intygets fält 11 det unika analysnummer som utfärdats av det behöriga organet i Australien.

3. Vid tillämpningen av denna artikel ska det behöriga organet för Australiens vidkommande vara Australian Wine and Brandy Corporation eller andra organ som Australien kan komma att utse som behöriga organ.

4. Om inte annat följer av artikel 28 ska gemenskapen inte göra import av vin med ursprung i Australien till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till gemenskapen den 1 mars 1994 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder.

5. Om inte annat följer av artikel 28 ska Australien inte göra import av vin med ursprung i gemenskapen till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till Australien den 1 januari 1992 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder.

Artikel 28 Tillfälliga certifieringskrav

1. De avtalsslutande parterna förbehåller sig rätten att temporärt införa ytterligare certifieringskrav för att tillgodose legitima allmänna intressen såsom hälso- eller konsumentskydd eller bedrägeribekämpning. I så fall ska den andra avtalsslutande parten i god tid meddelas de uppgifter som är nödvändiga för att kunna uppfylla de kompletterande kraven.

2. De avtalsslutande parterna är överens om att sådana krav inte ska gälla under längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose det särskilda allmänna intresse som var anledningen till att de infördes.

AVDELNING VFörvaltning av avtalet

ARTIKEL 29 Samarbete mellan de avtalsslutande parterna

1. De avtalsslutande parterna ska, genom sina representativa organ och genom den gemensamma kommitté som inrättats enligt artikel 30, upprätthålla direkt kontakt med varandra i alla frågor som rör detta avtal. De avtalsslutande parterna ska i första hand försöka lösa alla problem som uppstår dem emellan till följd av detta avtal genom sina representativa organ eller den gemensamma kommittén.

2. Australien utser Department of Agriculture, Fisheries and Forestry (eller en annan australisk regeringsmyndighet som övertar detta departements relevanta uppgifter) som sitt representativa organ. Gemenskapen utser Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling som sitt representativa organ. En avtalsslutande part ska meddela den andra avtalsslutande parten om den utser ett nytt representativt organ.

3. Australien, representerat av Department of Agriculture, Fisheries and Forestry, och gemenskapen

a) kan gemensamt besluta om att bilagorna eller protokollet till detta avtal ska ändras; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna avtalar,

b) kan enas om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f,

c) ska underrätta varandra skriftligen om de har för avsikt att införa nya bestämmelser eller ändringar av befintliga bestämmelser som rör allmänna intressen, som hälso- och konsumentskydd, och som kan få konsekvenser för vinsektorn,

d) ska underrätta varandra skriftligen om lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och rättsliga beslut som rör tillämpningen av detta avtal och om de åtgärder som antagits på grundval av sådana beslut, och

e) kan gemensamt besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som var i kraft vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal.

Artikel 30 Gemensam kommitté

1. En gemensam kommitté bestående av företrädare för gemenskapen och Australien ska inrättas.

2. Den gemensamma kommittén får utfärda rekommendationer och anta beslut med enhällighet. Den ska själv fastställa sin arbetsordning. Den ska sammanträda på begäran av någon av de avtalsslutande parterna, senast 90 dagar efter begäran och omväxlande i gemenskapen och i Australien, på en tid och plats och under förhållanden, inbegripet videokonferens, som ska avtalas gemensamt av de avtalsslutande parterna.

3. Den gemensamma kommittén får

a) besluta att ändra bilagorna eller protokollet till detta avtal; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna enas om,

b) besluta om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f, och

c) besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som gällde vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal.

4. Den gemensamma kommittén ska sörja för att detta avtal fungerar på ett korrekt sätt och får pröva alla frågor som kan uppkomma i samband med dess genomförande. Den ska särskilt ansvara för

a) utbytet av information mellan de avtalsslutande parterna för att avtalet ska fungera optimalt,

b) att lägga fram förslag i frågor av gemensamt intresse för de avtalsslutande parterna inom sektorn för vin och sprit,

c) att fastställa tarifferna för de avgifter och utgifter som avses i artiklarna 10.9 och 38.7.

5. Den gemensamma kommittén får besluta om att inleda diskussioner om frågor av gemensamt intresse inom vinsektorn.

6. Den gemensamma kommittén får ta initiativ till att främja kontakterna mellan de avtalsslutande parternas vinproducenter och företrädare för vinnäringen.

Artikel 31 Avtalets tillämpning och funktion

De avtalsslutande parterna ska utse de kontaktorgan som anges i bilaga X och som ska ansvara för avtalets tillämpning och funktion.

Artikel 32 Ömsesidigt bistånd mellan de avtalsslutande parterna

1. Om en avtalsslutande part har anledning att misstänka att

a) ett vin eller ett parti vin enligt definitionen i artikel 2, som är eller har varit föremål för handel mellan Australien och gemenskapen, inte står i överensstämmelse med de regler som gäller för vinsektorn inom gemenskapen eller i Australien eller med detta avtal, och att

b) denna bristande överensstämmelse är av särskilt intresse för den andra avtalsslutande parten och kan ge upphov till administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden,

ska den avtalsslutande parten, genom sitt kontaktorgan, snarast underrätta den andra avtalsslutande partens kontaktorgan eller andra berörda organ om detta.

2. Till de uppgifter som ska lämnas i enlighet med punkt 1 ska fogas officiella dokument, handelsdokument och andra dokument av betydelse. Vidare ska det anges vilka administrativa eller rättsliga förfaranden som vid behov kan inledas. Informationen ska bl.a. omfatta följande uppgifter om det aktuella vinet:

a) Namnen på producenten och den person som förfogar över vinet.

b) Vinets sammansättning och organoleptiska egenskaper.

c) Vinets beskrivning och presentation.

d) Uppgifter om i vilka avseenden reglerna om produktion och saluföring inte har iakttagits.

AVDELNING VIAllmänna bestämmelser

ARTIKEL 33 Vin under transitering

Avdelningarna I, II, III och IV ska inte gälla för viner

a) som transiteras genom en avtalsslutande parts territorium, eller

b) som har sitt ursprung inom en avtalsslutande parts territorium och sänds i små mängder mellan de avtalsslutande parterna på de villkor och i enlighet med det förfarande som fastställs i punkt II i protokollet.

Artikel 34 WTO-avtalet

Detta avtal påverkar inte de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet.

Artikel 35 Sanitära och fytosanitära åtgärder

1. Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka de avtalsslutande parternas rätt att vidta de sanitära och fytosanitära åtgärder som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, under förutsättning att sådana åtgärder inte strider mot bestämmelserna i avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder i bilaga 1 A till WTO-avtalet.

2. Var och en av de avtalsslutande parterna ska, i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 29, så snart ett lämpligt tillfälle ges bemöda sig om att underrätta den andra parten, så att de kan komma överens om en gemensam hållning, om sådan utveckling som, när det gäller vin som saluförs på dess territorium, kan leda till att åtgärder vidtas som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, särskilt åtgärder rörande fastställande av specifika gränsvärden för föroreningar eller restprodukter.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska en avtalsslutande part, som vidtar eller har för avsikt att vidta brådskande sanitära och fytosanitära åtgärder med anledning av att en godkänd oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning utgör en hälsorisk, inom 30 dagar efter det att den brådskande åtgärden har vidtagits eller föreslagits, underrätta den andra avtalsslutande parten om detta, antingen genom deras respektive representativa organ eller den gemensamma kommittén, för att parterna ska kunna komma överens om en gemensam hållning.

Artikel 36 Geografiskt tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt, och på de villkor som fastställs i det fördraget, och, å andra sidan, på Australiens territorium.

Artikel 37 Samråd

1. Om en avtalsslutande part anser att den andra avtalsslutande parten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal, och det inte har visat sig möjligt att lösa frågan i enlighet med artikel 29.1, kan den skriftligen begära samråd med den andra avtalsslutande parten. Inom 30 dagar från och med det att begäran mottas ska de avtalsslutande parterna samråda med varandra med sikte på att lösa frågan.

2. Den avtalsslutande part som begär samråd ska förse den andra avtalsslutande parten med alla de uppgifter som är nödvändiga för en noggrann prövning av ärendet i fråga.

3. I de fall där en fördröjning skulle medföra en hälsorisk eller försämra effektiviteten av åtgärder för att bekämpa bedrägeri får lämpliga provisoriska skyddsåtgärder vidtas av en avtalsslutande part, under förutsättning att sådant samråd hålls omedelbart efter det att de aktuella åtgärderna har vidtagits.

4. Om frågan inte har lösts inom 60 dagar efter mottagandet av begäran om samråd får de avtalsslutande parterna efter ömsesidig överenskommelse

a) förlänga perioden för samråd, eller

b) hänskjuta frågan till ett relevant organ för avgörande.

Artikel 38 Skiljeförfarande

1. Om det inte är möjligt att lösa en fråga i enlighet med artikel 37 (bortsett från en invändning enligt artikel 9) får de avtalsslutande parterna, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta frågan till skiljedom, i vilket fall endera avtalsparten ska underrätta den andra parten om valet av en skiljeman inom 60 dagar i enlighet med kriterierna i punkt 4.

2. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 1 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman.

3. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 2 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 4 i denna artikel och i enlighet med domstolens praxis.

4. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ska ha juridisk kompetens. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara tillräckligt kvalificerade på det område som skiljenämnden ska behandla.

5. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna.

6. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut.

7. Kostnaderna för skiljeförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt.

8. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande.

9. De avtalsslutande parterna får, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta alla andra frågor rörande bilateral handel med vin till skiljedom enligt denna artikel.

Artikel 39 Samarbete inom vinsektorn

1. De avtalsslutande parterna kan enas om att ändra detta avtal i syfte att bygga ut samarbetet inom vinsektorn. De är eniga om att inleda överläggningar som syftar till en harmonisering av reglerna för märkning av vin.

2. Vardera avtalsslutande part får inom ramen för detta avtal lägga fram förslag om en utvidgning av samarbetet parterna emellan mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts i samband med tillämpningen av avtalet.

Artikel 40 Befintliga lager

Vin som vid tidpunkten för avtalets ikraftträdande eller vid utgången av de respektive övergångsperioder som fastställs i artiklarna 15, 17 eller 22.3 och 22.4, lagenligt har framställts, beskrivits och presenterats på ett sätt som är förbjudet enligt detta avtal får saluföras på följande villkor:

a) Om vinet har framställts med hjälp av en eller flera oenologiska metoder eller behandlingar som inte anges i bilaga I, får vinet saluföras till dess att lagren har tömts.

b) Om det vid beskrivningen eller presentationen av vinet har använts beteckningar som är förbjudna enligt detta avtal, får det saluföras

I. av grossister

A. när det gäller likörviner, under en femårsperiod,

B. när det gäller andra viner, under en treårsperiod,

II. av detaljhandlare till dess att lagren har tömts.

Artikel 41 Avtal

Det protokoll och de bilagor som är fogade till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 42 Giltiga språk

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 43 Uppsägning av 1994 års avtal

De avtalsslutande parterna är eniga om att följande instrument upphävs från och med dagen för detta avtals ikraftträdande:

a) Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin med tillhörande protokoll, upprättat i Bryssel och Canberra (26-31 januari 1994).

b) Tillhörande brevväxling, upprättad i Bryssel och Canberra (26-31 januari 1994),

I. om villkoren för produktion och märkning av "bottle fermented" mousserande vin med ursprung i Australien

II. om villkoren för produktion och märkning av australiska viner som beskrivs och presenteras med uttrycken "botrytis" eller liknande, "noble late harvested" eller "special late harvested"

III. om artiklarna 8 och 14 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin

IV. om sambandet mellan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin och artikel 24.1 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS)

V. om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin

VI. om användning av uttrycket "Frontignac" i Australien.

Artikel 44 Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då de avtalsslutande parterna skriftligen meddelade varandra att deras respektive villkor för avtalets ikraftträdande har uppfyllts.

2. Endera avtalsslutande part kan säga upp detta avtal med ett års skriftligt varsel riktad till den andra avtalsslutande parten.

BILAGA I

Oenologiska metoder enligt artikel 5

DEL A För viner med ursprung i Australien

1. Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i Australien på de villkor som anges i de australiska reglerna, särskilt i Australian Wine and Brandy Corporation Act från 1980, Trade Practices Act från 1974 och Australia New Zealand Food Standards Code (om inget annat anges i denna bilaga) och med följande föreskrifter:

1. Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas.

2. Värmebehandling.

3. Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin.

4. Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna.

5. Användning av vinjäst.

6. Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft.

7. Tillsats av kulturer av mikroorganismer, inbegripet cellväggsdelar från döda jästceller, med eller utan ett eller flera av följande ämnen för att stimulera jästutvecklingen:

- Diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat.

- Ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit.

- Tiaminhydroklorid.

8. Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning.

9. Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l.

10. Användning, på de villkor som anges i gemenskapsbestämmelserna, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.

11. Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt konsumtion inte överstiger 200 mg/l.

12. Tillsats av L-askorbinsyra eller erytorbinsyra (isoaskorbinsyra), dock högst 300 mg/l.

13. Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l.

14. Användning av vinsyra, mjölksyra eller äppelsyra till syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten inte höjs med mer än 4,0 g/l uttryckt som vinsyra.

15. Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:

- Ätligt gelatin.

- Husbloss.

- Kasein och kaliumkaseinat.

- Mjölk eller kondenserad mjölk.

- Animaliskt albumin.

- Bentonit.

- Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning.

- Kaolin.

- Tannin.

- Pektolytiska enzymer.

- Enzymer godkända för användning i livsmedel.

16. Tillsats av tannin.

17. Behandling med träkol för oenologiskt bruk (aktivt kol).

18. Behandling

- av vitvin och rosévin med kaliumferrocyanid,

- av rödvin med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat, förutsatt att det behandlade vinet innehåller en viss mängd järn.

19. Tillsats av metavinsyra, dock högst 100 mg/l.

20. Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas:

- Kalciumalginat, eller

- kaliumalginat.

21. Tillsats av kaliumbitartrat för att främja utfällning av vinsten.

22. Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl.

23. Användning av polyvinylpyrrolidon, förutsatt att det behandlade vinet inte innehåller mer än 100 mg/l polyvinylpyrrolidon.

24. Användning av kopparsulfat, dock högst 1 g/hl, för att avlägsna oönskad smak eller lukt i vinet, förutsatt att kopparhalten i det behandlade vinet inte överstiger 1 mg/l.

25. Tillsats av sockerkulör för att förstärka likörviners färg.

26. Tillsats av destillat av vin eller av torkade druvor eller neutral vinalkohol vid framställning av likörvin.

27. Tillsats av druvmust eller koncentrerad druvmust för sötning av vin.

28. Användning av kalciumkarbonat till avsyrning.

29. Användning av katjonbytarhartser för stabilisering av vin, förutsatt att hartserna är tillräckligt stabila så att inte ämnen överförs till vinet i mängder som kan utgöra en hälsorisk[5].

30 Användning av bitar av ek.

31 Användning av så kallad ”spinning cone”-teknik.

32 Användning av gummi arabicum eller akacia.

33 Användning av kalciumtartrat till avsyrning.

34 Användning av elektrodialys.

35 Användning av ureas för att minska ureahalten i vinet.

36 Användning av lysozym.

37 Användning av omvänd osmos.

38 Användning av dimetyldikarbonat.

39 Användning av väteperoxid i druvsaft, koncentrerad druvsaft eller druvmust.

40 Användning av motströmsextraktion.

41 Användning av växtproteiner.

42 Användning av kopparcitrat.

43 Tillsats av druvsprit, brandy och socker till mousserande vin.

44 Tillsats av mistella.

2. Nya eller ändrade oenologiska metoder och behandlingar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL B För viner med ursprung i gemenskapen

1. Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i gemenskapen på de villkor som anges i gemenskapens bestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 (om inget annat anges) och med följande föreskrifter:

1. Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas.

2. Värmebehandling.

3. Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin.

4. Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna.

5. Användning av vinjäst.

6. Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl.

7. Användning av polyvinylpyrrolidon, dock högst 80 g/hl.

8. Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning.

9. Tillsats av ett eller flera av följande ämnen för att främja jästutvecklingen:

- Tillsats av

i) diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat, dock högst 0,3 g/l,

ii) ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit, dock högst 0,2 g/l.

Dessa produkter får också användas tillsammans inom ett gränsvärde på 0,3 g/l, utan att detta berör ovannämnda gränsvärde på 0,2 g/l.

- Tillsats av tiaminhydroklorid, dock högst 0,6 mg/l, uttryckt som tiamin.

10. Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft.

11. Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l.

12. Användning, på de villkor som anges i australiska bestämmelser, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallad kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.

13. Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt konsumtion inte överstiger 200 mg/l.

14. Tillsats av L-askorbinsyra, dock högst 250 mg/l.

15. Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l.

16. Användning av vinsyra för syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten i vinet inte höjs med mer än 2,5g/l uttryckt som vinsyra.

17. Användning av ett eller flera av följande ämnen för avsyrning:

- Neutralt kaliumtartrat.

- Kaliumbikarbonat.

- Kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (-)-äppelsyra.

- Kalciumtartrat eller vinsyra.

- Homogent, fint pulvriserat preparat av lika delar vinsyra och kalciumkarbonat.

18. Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:

- Ätligt gelatin.

- Växtproteiner.

- Husbloss.

- Kasein och kaliumkaseinat.

- Äggalbumin och mjölkalbumin.

- Bentonit.

- Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning.

- Kaolin.

- Tannin.

- Pektolytiska enzymer.

- Enzympreparat med betaglukanas.

19. Tillsats av tannin.

20. Behandling med träkol för oenologiskt bruk (aktivt kol) inom ett gränsvärde på 100 g torrsubstans per hl.

21. Behandling

- av vitvin och rosévin med kaliumferrocyanid,

- av rödvin med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat, förutsatt att det behandlade vinet innehåller en viss mängd järn.

22. Tillsats av metavinsyra, dock högst 100 mg/l.

23. Användning av akacia efter avslutad jäsning.

24. Användning av DL-vinsyra, också kallad racemsyra, eller av neutrala kaliumsalter av denna för att främja utfällning av överskjutande kalcium.

25. Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas:

- Kalciumalginat, eller

- kaliumalginat.

26. Användning av kopparsulfat, dock högst 1 g/hl, för att avlägsna oönskad smak eller lukt i vinet, förutsatt att kopparhalten i det behandlade vinet inte överstiger 1 mg/l.

27. Tillsats av kaliumbitartrat eller kalciumtartrat för att främja utfällning av vinsten.

28. Användning av kåda från aleppotall uteslutande för att framställa vinet ”retsina”, vilket endast får framställas i Grekland.

29. Tillsats av sockerkulör för att förstärka likörviners färg.

30. Användning av kalciumsulfat vid framställning av vissa likörviner fso, förutsatt att sulfathalten i det behandlade vinet inte överstiger 2,5 g/l uttryckt som kaliumsulfat.

31. Tillsats av destillat av vin eller av torkade druvor eller neutral vinalkohol vid framställning av likörvin.

32. Tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust för att höja den naturliga alkoholhalten i druvor, druvmust eller vin.

33. Tillsats av druvmust eller renad koncentrerad druvmust för sötning av vin.

34. Elektrodialys för att säkerställa stabiliseringen av vinsyra.

35. Användning av ureas för att minska ureahalten i vinet.

36. Tillsats av lysozym.

37. Partiell koncentrering genom fysiska processer, inbegripet omvänd osmos, för att höja den naturliga alkoholhalten i druvmust eller vin.

38. Tillsats av dimetyldikarbonat (DMDC) till vin för mikrobiologisk stabilisering.

39. Användning av bitar av ek vid vinframställning.

2. Nya eller ändrade oenologiska metoder och behandlingar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL C Tekniska anpassningar av oenologiska metoder och behandlingar enligt artikel 6.7

För gemenskapen, de oenologiska metoder och behandlingar som anges i bilaga I del B.

16. Användning av vinsyra för syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten i vinet inte höjs med mer än 2,5 g/l uttryckt som vinsyra.

32. Tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust för att höja den naturliga alkoholhalten i druvor, druvmust eller vin.

37. Partiell koncentrering genom fysiska behandlingar, inbegripet omvänd osmos, för att höja den naturliga alkoholhalten i druvmust eller vin.

För Australien, de enologiska metoder och behandlingar som anges i bilaga I del A:

Inga

BILAGA II

Geografiska beteckningar enligt artikel 12

De geografiska beteckningar som omfattas av detta avtal är följande:

DEL A. VINER MED URSPRUNG I EUROPEISKA GEMENSKAPEN

1. Geografiska beteckningar i medlemsstaterna:

ÖSTERRIKE

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden |

Burgenland Carnuntum Donauland Kamptal Kärnten Kremstal Mittelburgenland Neusiedlersee Neusiedlersee-Hügelland Niederösterreich Oberösterreich Salzburg Steiermark Südburgenland Süd-Oststeiermark Südsteiermark Thermenregion Tirol Traisental Vorarlberg Wachau Weinviertel Weststeiermark Wien |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Bergland

Steirerland

Weinland

Wien

BELGIEN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Namn på specificerade områden |

Côtes de Sambre et Meuse Hagelandse Wijn Haspengouwse Wijn |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Vin de pays des jardins de Wallonie |

CYPERN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

På grekiska: | På engelska |

Specificerade områden | Underområden | Specificerade områden | Underområden |

Κουμανδαρία Λαόνα Ακάμα Βουνί Παναγιάς – Αμπελίτης Πιτσιλιά Κρασοχώρια Λεμεσού…… | Αφάμης or Λαόνα | Commandaria Laona Akama Vouni Panayia – Ambelitis Pitsilia Krasohoria Lemesou……… | Afames eller Laona |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

På grekiska | På engelska |

Λεμεσός Πάφος Λευκωσία Λάρνακα | Lemesos Pafos Lefkosia Larnaka |

TJECKIEN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Underområden (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller namnet på en vingård) |

čechy…………………………………… Morava…………………………………. | litoměřická mělnická mikulovská slovácká velkopavlovická znojemská |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

české zemské víno moravské zemské víno |

FRANKRIKE

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Alsace Grand Cru, följt av namnet på en mindre geografisk enhet Alsace, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Alsace eller Vin d'Alsace, eventuellt följt av ”Edelzwicker” eller namnet på en druvsort eller namnet på en mindre geografisk enhet Ajaccio Aloxe-Corton Anjou, eventuellt följt av Val de Loire eller Coteaux de la Loire, eller Villages Brissac Anjou, eventuellt följt av "Gamay", "Mousseux" eller "Villages" Arbois Arbois Pupillin Auxey-Duresses eller Auxey-Duresses Côte de Beaune eller Auxey-Duresses Côte de Beaune-Villages Bandol Banyuls Barsac Bâtard-Montrachet Béarn eller Béarn Bellocq Beaujolais Supérieur Beaujolais, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Beaujolais-Villages Beaumes-de-Venise, eventuellt föregånget av ”Muscat de” Beaune Bellet eller Vin de Bellet Bergerac Bienvenues Bâtard-Montrachet Blagny Blanc Fumé de Pouilly Blanquette de Limoux Blaye Bonnes Mares Bonnezeaux Bordeaux Côtes de Francs Bordeaux Haut-Benauge Bordeaux, eventuellt följt av "Clairet" eller "Supérieur" eller "Rosé" eller "mousseux" Bourg Bourgeais Bourgogne, eventuellt följt av "Clairet" eller "Rosé" eller namnet på en mindre geografisk enhet Bourgogne Aligoté Bourgueil Bouzeron Brouilly Buzet Cabardès Cabernet d’Anjou Cabernet de Saumur Cadillac Cahors Canon-Fronsac Cap Corse, föregånget av ”Muscat du” Cassis Cérons Chablis Grand Cru, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Chablis, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Chambertin Chambertin Clos de Bèze Chambolle-Musigny Champagne Chapelle-Chambertin Charlemagne Charmes-Chambertin Chassagne-Montrachet eller Chassagne-Montrachet Côte de Beaune eller Chassagne-Montrachet Côtes de Beaune-Village Château Châlon Château Grillet Châteaumeillant Châteauneuf-du-Pape Châtillon-en-Diois Chenas Chevalier-Montrachet Cheverny Chinon Chiroubles Chorey-lés-Beaune eller Chorey-lès-Beaune Côte de Beaune eller Chorey-lès-Beaune Côte de Beaune-Villages Clairette de Bellegarde Clairette de Die Clairette du Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Clos de la Roche Clos de Tart Clos des Lambrays Clos Saint-Denis Clos Vougeot Collioure Condrieu Corbières, eventuellt följt av Boutenac Cornas Corton Corton-Charlemagne Costières de Nîmes Côtes de Beaune, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Côte de Beaune-Villages Côte de Brouilly Côte de Nuits Côte Roannaise Côte Rôtie Coteaux Champenois, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Coteaux d’Aix-en-Provence Coteaux d’Ancenis, eventuellt följt av namnet på en druvsort Coteaux de Die Coteaux de l’Aubance Coteaux de Pierrevert Coteaux de Saumur Coteaux du Giennois Coteaux du Languedoc Picpoul de Pinet Coteaux du Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Coteaux du Layon eller Coteaux du Layon Chaume Coteaux du Layon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Coteaux du Loir Coteaux du Lyonnais Coteaux du Quercy Coteaux du Tricastin Coteaux du Vendômois Coteaux Varois Côte-de-Nuits-Villages Côtes Canon-Fronsac Côtes d’Auvergne, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Côtes de Beaune, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Côtes de Bergerac Côtes de Blaye Côtes de Bordeaux Saint-Macaire Côtes de Bourg Côtes de Brulhois Côtes de Castillon Côtes de Duras Côtes de la Malepère Côtes de Millau Côtes de Montravel Côtes de Provence, eventuellt följt av Sainte Victoire Côtes de Saint-Mont Côtes de Toul Côtes du Frontonnais, eventuellt följt av Fronton eller Villaudric Côtes du Jura Côtes du Lubéron Côtes du Marmandais Côtes du Rhône Côtes du Rhône Villages, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Côtes du Roussillon Côtes du Roussillon Villages, eventuellt följt av namnet på följande kommuner Caramany eller Latour de France eller Lesquerde eller Tautavel Côtes du Ventoux Côtes du Vivarais Cour-Cheverny Crémant d’Alsace Crémant de Bordeaux Crémant de Bourgogne Crémant de Die Crémant de Limoux Crémant de Loire Crémant du Jura Crépy Criots Bâtard-Montrachet Crozes Ermitage Crozes-Hermitage Echezeaux Entre-Deux-Mers eller Entre-Deux-Mers Haut-Benauge Ermitage Faugères Fiefs Vendéens, eventuellt följt av Mareuil eller Brem eller Vix eller Pissotte Fitou Fixin Fleurie Floc de Gascogne Fronsac Frontignan Gaillac Gaillac Premières Côtes Gevrey-Chambertin Gigondas Givry Grand Roussillon Grands Echezeaux Graves Graves de Vayres Griotte-Chambertin Gros Plant du Pays Nantais Haut Poitou Haut-Médoc Haut-Montravel Hermitage Irancy Irouléguy Jasnières Juliénas Jurançon L’Etoile, eventuellt följt av ”mousseux” La Grande Rue Ladoix eller Ladoix Côte de Beaune eller Ladoix Côte de Beaune-Villages Lalande de Pomerol Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Latricières-Chambertin Les-Baux-de-Provence Limoux Lirac Listrac-Médoc Loupiac Lunel, eventuellt föregånget av "Muscat de" Lussac Saint-Émilion Mâcon eller Pinot-Chardonnay-Macôn Mâcon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Mâcon-Villages Macvin du Jura Madiran Maranges Côte de Beaune eller Maranges Côtes de Beaune-Villages Maranges, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Marcillac Margaux Marsannay Maury Mazis-Chambertin Mazoyères-Chambertin Médoc Menetou Salon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Mercurey Meursault eller Meursault Côte de Beaune eller Meursault Côte de Beaune-Villages Minervois Minervois-la-Livinière Mireval Monbazillac Montagne Saint-Émilion Montagny Monthélie eller Monthélie Côte de Beaune eller Monthélie Côte de Beaune-Villages Montlouis, eventuellt följt av "mousseux" eller "pétillant" Montrachet Montravel Morey-Saint-Denis Morgon Moselle Moulin-à-Vent Moulis Moulis-en-Médoc Muscadet Muscadet Coteaux de la Loire Muscadet Côtes de Grandlieu Muscadet Sèvre-et-Maine Musigny Néac Nuits Nuits-Saint-Georges Orléans Orléans-Cléry Pacherenc du Vic-Bilh Palette Patrimonio Pauillac Pécharmant Pernand-Vergelesses eller Pernand-Vergelesses Côte de Beaune eller Pernand-Vergelesses Côte de Beaune-Villages Pessac-Léognan Petit Chablis, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Pineau des Charentes Pomerol Pommard Pouilly Fumé Pouilly-Fuissé Pouilly-Loché Pouilly-sur-Loire Pouilly-Vinzelles Premières Côtes de Blaye Premières Côtes de Bordeaux, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Puisseguin Saint-Émilion Puligny-Montrachet eller Puligny-Montrachet Côte de Beaune eller Puligny-Montrachet Côte de Beaune-Villages Quarts-de-Chaume Quincy Rasteau Rasteau Rancio Régnié Reuilly Richebourg Rivesaltes, eventuellt föregånget av "Muscat de" Rivesaltes Rancio Romanée (La) Romanée Conti Romanée Saint-Vivant Rosé des Riceys Rosette Roussette de Savoie, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Roussette du Bugey, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Ruchottes-Chambertin Rully Saint Julien Saint-Amour Saint-Aubin eller Saint-Aubin Côte de Beaune, eller Saint-Aubin Côte de Beaune-Villages Saint-Bris Saint-Chinian Sainte-Croix-du-Mont Sainte-Foy Bordeaux Saint-Émilion Saint-Emilion Grand Cru Saint-Estèphe Saint-Georges Saint-Émilion Saint-Jean-de-Minervois, eventuellt föregånget av "Muscat de" Saint-Joseph Saint-Nicolas-de-Bourgueil Saint-Péray Saint-Pourçain Saint-Romain eller Saint-Romain Côte de Beaune eller Saint-Romain Côte de Beaune-Villages Saint-Véran Sancerre Santenay eller Santenay Côte de Beaune, eller Santenay Côte de Beaune-Villages Saumur Champigny Saussignac Sauternes Savennières Savennières-Coulée-de-Serrant Savennières-Roche-aux-Moines Savigny eller Savigny-lès-Beaune Seyssel Tâche (La) Tavel Thouarsais Touraine Amboise Touraine Azay-le-Rideau Touraine Mesland Touraine Noble Joue Touraine, eventuellt följt av "mousseux" eller "pétillant" Tursan Vacqueyras Valençay Vin d’Entraygues et du Fel Vin d’Estaing Vin de Corse, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Vin de Lavilledieu Vin de Savoie eller Vin de Savoie-Ayze, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Vin du Bugey, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet Vin Fin de la Côte de Nuits Viré Clessé Volnay Volnay Santenots Vosne-Romanée Vougeot Vouvray, eventuellt följt av "mousseux" eller "pétillant" |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Vin de pays de l’Agenais Vin de pays d’Aigues Vin de pays de l’Ain Vin de pays de l’Allier Vin de pays d’Allobrogie Vin de pays des Alpes de Haute-Provence Vin de pays des Alpes Maritimes Vin de pays de l’Ardèche Vin de pays d’Argens Vin de pays de l’Ariège Vin de pays de l’Aude Vin de pays de l’Aveyron Vin de pays des Balmes dauphinoises Vin de pays de la Bénovie Vin de pays du Bérange Vin de pays de Bessan Vin de pays de Bigorre Vin de pays des Bouches du Rhône Vin de pays du Bourbonnais Vin de pays du Calvados Vin de pays de Cassan Vin de pays Cathare Vin de pays de Caux Vin de pays de Cessenon Vin de pays des Cévennes, eventuellt följt av Mont Bouquet Vin de pays Charentais, eventuellt följt av Ile de Ré eller Ile d’Oléron eller Saint-Sornin Vin de pays de la Charente Vin de pays des Charentes-Maritimes Vin de pays du Cher Vin de pays de la Cité de Carcassonne Vin de pays des Collines de la Moure Vin de pays des Collines rhodaniennes Vin de pays du Comté de Grignan Vin de pays du Comté tolosan Vin de pays des Comtés rhodaniens Vin de pays de la Corrèze Vin de pays de la Côte Vermeille Vin de pays des coteaux charitois Vin de pays des coteaux d’Enserune Vin de pays des coteaux de Besilles Vin de pays des coteaux de Cèze Vin de pays des coteaux de Coiffy Vin de pays des coteaux Flaviens Vin de pays des coteaux de Fontcaude Vin de pays des coteaux de Glanes Vin de pays des coteaux de l’Ardèche Vin de pays des coteaux de l’Auxois Vin de pays des coteaux de la Cabrerisse Vin de pays des coteaux de Laurens Vin de pays des coteaux de Miramont Vin de pays des coteaux de Montélimar Vin de pays des coteaux de Murviel Vin de pays des coteaux de Narbonne Vin de pays des coteaux de Peyriac Vin de pays des coteaux des Baronnies Vin de pays des coteaux du Cher et de l’Arnon Vin de pays des coteaux du Grésivaudan Vin de pays des coteaux du Libron Vin de pays des coteaux du Littoral Audois Vin de pays des coteaux du Pont du Gard Vin de pays des coteaux du Salagou Vin de pays des coteaux de Tannay Vin de pays des coteaux du Verdon Vin de pays des coteaux et terrasses de Montauban Vin de pays des côtes catalanes Vin de pays des côtes de Gascogne Vin de pays des côtes de Lastours Vin de pays des côtes de Montestruc Vin de pays des côtes de Pérignan Vin de pays des côtes de Prouilhe Vin de pays des côtes de Thau Vin de pays des côtes de Thongue Vin de pays des côtes du Brian Vin de pays des côtes de Ceressou Vin de pays des côtes du Condomois Vin de pays des côtes du Tarn Vin de pays des côtes du Vidourle Vin de pays de la Creuse Vin de pays de Cucugnan Vin de pays des Deux-Sèvres Vin de pays de la Dordogne Vin de pays du Doubs Vin de pays de la Drôme Vin de pays Duché d’Uzès Vin de pays de Franche-Comté, eventuellt följt av Coteaux de Champlitte Vin de pays du Gard Vin de pays du Gers Vin de pays des Hautes-Alpes Vin de pays de la Haute-Garonne Vin de pays de la Haute-Marne Vin de pays des Hautes-Pyrénées Vin de pays d’Hauterive, eventuellt följt av Val d’Orbieu eller Coteaux du Termenès eller Côtes de Lézignan Vin de pays de la Haute-Saône Vin de pays de la Haute-Vienne Vin de pays de la Haute vallée de l’Aude Vin de pays de la Haute vallée de l’Orb Vin de pays des Hauts de Badens Vin de pays de l’Hérault Vin de pays de l’Ile de Beauté Vin de pays de l’Indre et Loire Vin de pays de l’Indre Vin de pays de l’Isère Vin de pays du Jardin de la France, eventuellt följt av Marches de Bretagne eller Pays de Retz Vin de pays des Landes Vin de pays de Loire-Atlantique Vin de pays du Loir et Cher Vin de pays du Loiret Vin de pays du Lot Vin de pays du Lot et Garonne Vin de pays des Maures Vin de pays de Maine et Loire Vin de pays de la Mayenne Vin de pays de Meurthe-et-Moselle Vin de pays de la Meuse Vin de pays du Mont Baudile Vin de pays du Mont Caume Vin de pays des Monts de la Grage Vin de pays de la Nièvre Vin de pays d’Oc Vin de pays du Périgord, eventuellt följt av Vin de Domme Vin de pays de la Petite Crau Vin de pays des Portes de Méditerranée Vin de pays de la Principauté d’Orange Vin de pays du Puy de Dôme Vin de pays des Pyrénées-Atlantiques Vin de pays des Pyrénées-Orientales Vin de pays des Sables du Golfe du Lion Vin de pays de la Sainte Baume Vin de pays de Saint Guilhem-le-Désert Vin de pays de Saint-Sardos Vin de pays de Sainte Marie la Blanche Vin de pays de Saône et Loire Vin de pays de la Sarthe Vin de pays de Seine et Marne Vin de pays du Tarn Vin de pays du Tarn et Garonne Vin de pays des Terroirs landais, eventuellt följt av Coteaux de Chalosse eller Côtes de l’Adour eller Sables Fauves eller Sables de l’Océan Vin de pays de Thézac-Perricard Vin de pays du Torgan Vin de pays d’Urfé Vin de pays du Val de Cesse Vin de pays du Val de Dagne Vin de pays du Val de Montferrand Vin de pays de la Vallée du Paradis Vin de pays du Var Vin de pays du Vaucluse Vin de pays de la Vaunage Vin de pays de la Vendée Vin de pays de la Vicomté d’Aumelas Vin de pays de la Vienne Vin de pays de la Vistrenque Vin de pays de l’Yonne |

TYSKLAND

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Namn på specificerade områden | Underområden |

Ahr……………………………………………… Baden…………………………………………… Franken…………………………………………. Hessische Bergstraße…………………………… Mittelrhein………………………………………. Mosel-Saar-Ruwer eller Mosel eller Saar eller Ruwer…. Nahe…………………………………………….. Pfalz……………………………………………... Rheingau………………………………………… Rheinhessen……………………………………… Saale-Unstrut……………………………………. Sachsen………………………………………….. Württemberg…………………………………….. | Walporzheim eller Ahrtal Badische Bergstraße Tauberfranken Bodensee Breisgau Kaiserstuhl Kraichgau Tuniberg Markgräflerland Ortenau Maindreieck Mainviereck Steigerwald Starkenburg Umstadt Loreley Siebengebirge Bernkastel Burg Cochem Moseltor Obermosel Saar Ruwertal Nahetal Mittelhaardt Deutsche Weinstraße (Weinstrasse) Südliche Weinstraße (Weinstrasse) Johannisberg Bingen Nierstein Wonnegau Schloß Neuenburg Thüringen Mansfelder Seen Elstertal Meißen Württembergischer Bodensee Kocher-Jagst-Tauber Oberer Neckar Remstal-Stuttgart Württembergisch Unterland Bayerischer Bodensee |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Landwein | Tafelwein |

Ahrtaler Landwein Badischer Landwein Bayerischer Bodensee-Landwein Landwein der Mosel Landwein der Ruwer Landwein der Saar Mecklenburger Landwein Mitteldeutscher Landwein Nahegauer Landwein Pfälzer Landwein Regensburger Landwein Rheinburgen-Landwein Rheingauer Landwein Rheinischer Landwein Saarländischer Landwein der Mosel Sächsischer Landwein Schwäbischer Landwein Starkenburger Landwein Taubertäler Landwein | Albrechtsburg Bayern Burgengau Donau Lindau Main Mosel Neckar Oberrhein Rhein Rhein-Mosel Römertor Stargarder Land |

GREKLAND

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden |

På grekiska | På engelska |

Σάμος Μοσχάτος Πατρών Μοσχάτος Ρίου – Πατρών Μοσχάτος Κεφαλληνίας Μοσχάτος Λήμνου Μοσχάτος Ρόδου Μαυροδάφνη Πατρών Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας Σητεία Νεμέα Σαντορίνη Δαφνές Ρόδος Νάουσα Ρομπόλα Κεφαλληνίας Ραψάνη Μαντινεία Μεσενικόλα Πεζά Αρχάνες Πάτρα Ζίτσα Αμύνταιο Γουμένισσα Πάρος Λήμνος Αγχίαλος Πλαγιές Μελίτωνα | Samos Moschatos Patra Moschatos Riou Patra Moschatos Kephalinia Moschatos Lemnos Moschatos Rhodos Mavrodafni Patra Mavrodafni Kephalinia Sitia Nemea Santorini Dafnes Rhodos Naoussa Robola Kephalinia Rapsani Mantinia Mesenicola Peza Archanes Patra Zitsa Amynteon Goumenissa Paros Lemnos Anchialos Slopes of Melitona |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

På grekiska | På engelska |

Ρετσίνα Μεσογείων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Κρωπίας eller Ρετσίνα Κορωπίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Μαρκοπούλου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Μεγάρων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Παιανίας or Ρετσίνα Λιοπεσίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Παλλήνης, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Πικερμίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Σπάτων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Θηβών, eventuellt följt av Βοιωτίας Ρετσίνα Γιάλτρων, eventuellt följt av Ευβοίας Ρετσίνα Καρύστου, eventuellt följt av Ευβοίας Ρετσίνα Χαλκίδας, eventuellt följt av Ευβοίας Βερντεα Ζακύνθου Αγιορείτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Αναβύσσου Αττικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Βιλίτσας Τοπικός Οίνος Γρεβενών Τοπικός Οίνος Δράμας Δωδεκανησιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Επανομής Ηρακλειώτικος Τοπικός Οίνος Θεσσαλικός Τοπικός Οίνος Θηβαϊκός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Κισσάμου Τοπικός Οίνος Κρανιάς Κρητικός Τοπικός Οίνος Λασιθιώτικος Τοπικός Οίνος Μακεδονικός Τοπικός Οίνος Μεσημβριώτικος Τοπικός Οίνος Μεσσηνιακός Τοπικός Οίνος Παιανίτικος Τοπικός Οίνος Παλληνιώτικος Τοπικός Οίνος Πελοποννησιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αμπέλου Τοπικός Οίνος Πλαγιές Βερτίσκου Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κιθαιρώνα Κορινθιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πάρνηθας Τοπικός Οίνος Πυλίας Τοπικός Οίνος Τριφυλίας Τοπικός Οίνος Τυρνάβου Σιατιστινός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Ριτσώνας Αυλίδος Τοπικός Οίνος Λετρίνων Τοπικός Οίνος Σπάτων Τοπικός Οίνος Βορείων Πλαγιών Πεντελικού Αιγαιοπελαγίτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Ληλάντιου πεδίου Τοπικός Οίνος Μαρκόπουλου Τοπικός Οίνος Τεγέας Τοπικός Οίνος Ανδριανής Τοπικός Οίνος Χαλικούνας Τοπικός Οίνος Χαλκιδικής Καρυστινός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πέλλας Τοπικός Οίνος Σερρών Συριανός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πετρωτού Τοπικός Οίνος Γερανείων Τοπικός Οίνος Οπουντίας Λοκρίδος Τοπικός Οίνος Στερεάς Ελλάδος Τοπικός Οίνος Αγοράς Τοπικός Οίνος Κοιλάδος Αταλάντης Τοπικός Οίνος Αρκαδίας Παγγαιορείτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Μεταξάτων Τοπικός Οίνος Ημαθίας Τοπικός Οίνος Κλημέντι Τοπικός Οίνος Κέρκυρας Τοπικός Οίνος Σιθωνίας Τοπικός Οίνος Μαντζαβινάτων Ισμαρικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Αβδήρων Τοπικός Οίνος Ιωαννίνων Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αιγιαλείας Τοπικός Οίνος Πλαγιές του Αίνου Θρακικός Τοπικός Οίνος eller Τοπικός Οίνος Θράκης Τοπικός Οίνος Ιλίου Μετσοβίτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Κορωπίου Τοπικός Οίνος Φλώρινας Τοπικός Οίνος Θαψανών Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κνημίδος Ηπειρωτικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πισάτιδος Τοπικός Οίνος Λευκάδας Μονεμβάσιος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Βελβεντού Λακωνικός Τοπικός Οίνος Tοπικός Οίνος Μαρτίνου Aχαϊκός Tοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Ηλιείας | Retsina of Mesogia, eventuellt följt av Attika Retsina of Kropia eller Retsina Koropi, eventuellt följt av Attika Retsina of Markopoulou, eventuellt följt av Attika Retsina of Megara, eventuellt följt av Attika Retsina of Peania eller Retsina of Liopesi, eventuellt följt av Attika Retsina of Pallini, eventuellt följt av Attika Retsina of Pikermi, eventuellt följt av Attika Retsina of Spata, eventuellt följt av Attika Retsina of Thebes, eventuellt följt av Viotias Retsina of Gialtra, eventuellt följt av Evvia Retsina of Karystos, eventuellt följt av Evvia Retsina of Halkida, eventuellt följt av Evvia Verntea Zakynthou Regional wine of Mount Athos Agioritikos Regional wine of Anavyssos Regional wine of Attiki-Attikos Regional wine of Vilitsas Regional wine of Grevena Regional wine of Drama Regional wine of Dodekanese - Dodekanissiakos Regional wine of Epanomi Regional wine of Heraklion - Herakliotikos Regional wine of Thessalia - Thessalikos Regional wine of Thebes - Thivaikos Regional wine of Kissamos Regional wine of Krania Regional wine of Crete - Kritikos Regional wine of Lasithi - Lassithiotikos Regional wine of Macedonia - Macedonikos Regional wine of Nea Messimvria Regional wine of Messinia - Messiniakos Regional wine of Peanea Regional wine of Pallini - Palliniotikos Regional wine of Peloponnese - Peloponnisiakos Regional wine of Slopes of Ambelos Regional wine of Slopes of Vertiskos Regional wine of Slopes of Kitherona Regional wine of Korinthos - Korinthiakos Regional wine of Slopes of Parnitha Regional wine of Pylia Regional wine of Trifilia Regional wine of Tyrnavos Regional wine of Siastista Regional wine of Ritsona Avlidas Regional wine of Letrines Regional wine of Spata Regional wine of Slopes of Penteliko Regional wine of Aegean Sea Regional wine of Lilantio Pedio Regional wine of Markopoulo Regional wine of Tegea Regional wine of Adriana Regional wine of Halikouna Regional wine of Halkidiki Regional wine of Karystos - Karystinos Regional wine of Pella Regional wine of Serres Regional wine of Syros - Syrianos Regional wine of Slopes of Petroto Regional wine of Gerania Regional wine of Opountias Lokridos Regional wine of Sterea Ellada Regional wine of Agora Regional wine of Valley of Atalanti Regional wine of Arkadia Regional wine of Pangeon - Pangeoritikos Regional wine of Metaxata Regional wine of Imathia Regional wine of Klimenti Regional wine of Corfu Regional wine of Sithonia Regional wine of Mantzavinata Regional wine of Ismaros - Ismarikos Regional wine of Avdira Regional wine of Ioannina Regional wine of Slopes of Egialia Regional wine of Slopes of Enos Regional wine of Thrace - Thrakikos eller Regional wine of Thrakis Regional wine of Ilion Regional wine of Metsovo - Metsovitikos Regional wine of Koropi Regional wine of Florina Regional wine of Thapsana Regional wine of Slopes of Knimida Regional wine of Epirus - Epirotikos Regional wine of Pisatis Regional wine of Lefkada Regional wine of Monemvasia - Monemvasios Regional wine of Velvendos Regional wine of Lakonia – Lakonikos Regional wine of Martino Regional wine of Achaia Regional wine of Ilia |

UNGERN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Underområden |

Ászár-Neszmély(-i)………………………… Badacsony(-i) Balatonboglár(-i)……………………………. Balatonfelvidék(-i)………………………………. Balatonfüred-Csopak(-i)………………………… Balatonmelléke eller Balatonmelléki……………… Bükkalja(-i) Csongrád(-i)……………………………………... Eger eller Egri……………………………………… Etyek-Buda(-i)…………………………………… Hajós-Baja(-i) Kőszegi Kunság(-i)……………………………………….. Mátra(-i) Mór(-i) Pannonhalma (Pannonhalmi) Pécs(-i)…………………………………………... Szekszárd(-i) Somló(-i)………………………………………… Sopron(-i)……………………………………….. Tokaj(-i)…………………………………………. Tolna(-i)………………………………………… Villány(-i)……………………………………….. | Ászár(-i) Neszmély(-i) Balatonlelle(-i) Marcali Balatonederics-Lesence(-i) Cserszeg(-i) Kál(-i) Zánka(-i) Muravidéki Kistelek(-i) Mórahalom eller Mórahalmi Pusztamérges(-i) Debrő(-i), eventuellt följt av Andornaktálya(-i) eller Demjén(-i) eller Egerbakta(-i) eller Egerszalók(-i) eller Egerszólát(-i) eller Felsőtárkány(-i) eller Kerecsend(-i) eller Maklár(-i) eller Nagytálya(-i) eller Noszvaj(-i) eller Novaj(-i) eller Ostoros(-i) eller Szomolya(-i) eller Aldebrő(-i) eller Feldebrő(-i) eller Tófalu(-i) eller Verpelét(-i) eller Kompolt(-i) eller Tarnaszentmária(-i) Buda(-i) Etyek(-i) Velence(-i) Bácska(-i) Cegléd(-i) Duna mente eller Duna menti Izsák(-i) Jászság(-i) Kecskemét-Kiskunfélegyháza eller Kecskemét-Kiskunfélegyházi Kiskunhalas-Kiskunmajsa(-i) Kiskőrös(-i) Monor(-i) Tisza mente eller Tisza menti Versend(-i) Szigetvár(-i) Kapos(-i) Kissomlyó-Sághegyi Köszeg(-i) Abaújszántó(-i) eller Bekecs(-i) eller Bodrogkeresztúr(-i) eller Bodrogkisfalud(-i) eller Bodrogolaszi eller Erdőbénye(-i) eller Erdőhorváti eller Golop(-i) eller Hercegkút(-i) eller Legyesbénye(-i) eller Makkoshotyka(-i) eller Mád(-i) eller Mezőzombor(-i) eller Monok(-i) eller Olaszliszka(-i) eller Rátka(-i) eller Sárazsadány(-i) eller Sárospatak(-i) eller Sátoraljaújhely(-i) eller Szegi eller Szegilong(-i) eller Szerencs(-i) eller Tarcal(-i) eller Tállya(-i) eller Tolcsva(-i) eller Vámosújfalu(-i) Tamási Völgység(-i) Siklós(-i), eventuellt följt av Kisharsány(-i) eller Nagyharsány(-i) eller Palkonya(-i) eller Villánykövesd(-i) eller Bisse(-i) eller Csarnóta(-i) eller Diósviszló(-i) eller Harkány(-i) eller Hegyszentmárton(-i) eller Kistótfalu(-i) eller Márfa(-i) eller Nagytótfalu(-i) eller Szava(-i) eller Túrony(-i) eller Vokány(-i) |

ITALIEN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

D.O.C.G. (Denominazioni di Origine Controllata e Garantita) |

Albana di Romagna Asti eller Moscato d’Asti eller Asti Spumante Barbaresco Bardolino superiore Barolo Brachetto d’Acqui eller Acqui Brunello di Motalcino Carmignano Chianti, eventuellt följt av Colli Aretini eller Colli Fiorentini eller Colline Pisane eller Colli Senesi eller Montalbano eller Montespertoli eller Rufina Chianti Classico Fiano di Avellino Franciacorta Gattinara Gavi eller Cortese di Gavi Ghemme Greco di Tufo Montefalco Sagrantino Montepulciano d’Abruzzo Colline Tramane Ramandolo Recioto di Soave Sforzato di Valtellina eller Sfursat di Valtellina Soave superiore Taurasi Torgiano Valtellina Superiore, eventuellt följt av Grumello eller Inferno eller Maroggia eller Sassella eller Vagella Vermentino di Gallura eller Sardegna Vermentino di Gallura Vernaccia di San Gimignano Vernaccia di Serrapetrona Vino Nobile di Montepulciano |

D.O.C. (Denominazioni di Origine Controllata) |

Aglianico del Taburno eller Taburno Aglianico del Vulture Albugnano Alcamo eller Alcamo classico Aleatico di Gradoli Aleatico di Puglia Alezio Alghero eller Sardegna Alghero Alta Langa Alto Adige eller dell’Alto Adige (Südtirol eller Südtiroler), eventuellt följt av: - Colli di Bolzano (Bozner Leiten), - Meranese di Collina eller Meranese (Meraner Hügel eller Meraner), - Santa Maddalena (St.Magdalener), - Terlano (Terlaner), - Valle Isarco (Eisacktal eller Eisacktaler), - Valle Venosta (Vinschgau) Ansonica Costa dell’Argentario Aprilia Arborea eller Sardegna Arborea Arcole Assisi Atina Aversa Bagnoli di Sopra eller Bagnoli Barbera d’Asti Barbera del Monferrato Barbera d’Alba Barco Reale di Carmignano eller Rosato di Carmignano eller Vin Santo di Carmignano eller Vin Santo Carmignano Occhio di Pernice Bardolino Bianchello del Metauro Bianco Capena Bianco dell’Empolese Bianco della Valdinievole Bianco di Custoza Bianco di Pitigliano Bianco Pisano di S. Torpè Biferno Bivongi Boca Bolgheri e Bolgheri Sassicaia Bosco Eliceo Botticino Bramaterra Breganze Brindisi Cacc’e mmitte di Lucera Cagnina di Romagna Caldaro (Kalterer) eller Lago di Caldaro (Kalterersee), eventuellt följt av "Classico" Campi Flegrei Campidano di Terralba eller Terralba eller Sardegna Campidano di Terralba eller Sardegna Terralba Canavese Candia dei Colli Apuani Cannonau di Sardegna, eventuellt följt av Capo Ferrato eller Oliena eller Nepente di Oliena Jerzu Capalbio Capri Capriano del Colle Carema Carignano del Sulcis eller Sardegna Carignano del Sulcis Carso Castel del Monte Castel San Lorenzo Casteller Castelli Romani Cellatica Cerasuolo di Vittoria Cerveteri Cesanese del Piglio Cesanese di Affile eller Affile Cesanese di Olevano Romano eller Olevano Romano Cilento Cinque Terre eller Cinque Terre Sciacchetrà, eventuellt följt av Costa de sera eller Costa de Campu eller Costa da Posa Circeo Cirò Cisterna d’Asti Colli Albani Colli Altotiberini Colli Amerini Colli Berici, eventuellt följt av "Barbarano" Colli Bolognesi, eventuellt följt av Colline di Riposto eller Colline Marconiane eller Zola Predona eller Monte San Pietro eller Colline di Oliveto eller Terre di Montebudello eller Serravalle Colli Bolognesi Classico-Pignoletto Colli del Trasimeno eller Trasimeno Colli della Sabina Colli dell'Etruria Centrale Colli di Conegliano, eventuellt följt av Refrontolo eller Torchiato di Fregona Colli di Faenza Colli di Luni (Regionen Ligurien) Colli di Luni (Regione Toscana) Colli di Parma Colli di Rimini Colli di Scandiano e di Canossa Colli d'Imola Colli Etruschi Viterbesi Colli Euganei Colli Lanuvini Colli Maceratesi Colli Martani, eventuellt följt av Todi Colli Orientali del Friuli, eventuellt följt av Cialla eller Rosazzo Colli Perugini Colli Pesaresi, eventuellt följt av Focara eller Roncaglia Colli Piacentini, eventuellt följt av Vigoleno eller Gutturnio eller Monterosso Val d’Arda eller Trebbianino Val Trebbia eller Val Nure Colli Romagna Centrale Colli Tortonesi Collina Torinese Colline di Levanto Colline Lucchesi Colline Novaresi Colline Saluzzesi Collio Goriziano eller Collio Conegliano-Valdobbiadene, eventuellt följt av Cartizze Conero Contea di Sclafani Contessa Entellina Controguerra Copertino Cori Cortese dell’Alto Monferrato Corti Benedettine del Padovano Cortona Costa d’Amalfi, eventuellt följt av Furore eller Ravello eller Tramonti Coste della Sesia Delia Nivolelli Dolcetto d’Acqui Dolcetto d’Alba Dolcetto d’Asti Dolcetto delle Langhe Monregalesi Dolcetto di Diano d’Alba eller Diano d’Alba Dolcetto di Dogliani superior eller Dogliani Dolcetto di Ovada Donnici Elba Eloro, eventuellt följt av Pachino Erbaluce di Caluso eller Caluso Erice Esino Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone Etna Falerio dei Colli Ascolani eller Falerio Falerno del Massico Fara Faro Frascati Freisa d’Asti Freisa di Chieri Friuli Annia Friuli Aquileia Friuli Grave Friuli Isonzo eller Isonzo del Friuli Friuli Latisana Gabiano Galatina Galluccio Gambellara Garda (Regione Lombardia) Garda (Regione Veneto) Garda Colli Mantovani Genazzano Gioia del Colle Girò di Cagliari eller Sardegna Girò di Cagliari Golfo del Tigullio Gravina Greco di Bianco Greco di Tufo Grignolino d’Asti Grignolino del Monferrato Casalese Guardia Sanframondi o Guardiolo Irpinia I Terreni di Danseverino Ischia Lacrima di Morro eller Lacrima di Morro d'Alba Lago di Corbara Lambrusco di Sorbara Lambrusco Grasparossa di Castelvetro Lambrusco Mantovano, eventuellt följt av: Oltrepò Mantovano eller Viadanese-Sabbionetano Lambrusco Salamino di Santa Croce Lamezia Langhe Lessona Leverano Lison-Pramaggiore Lizzano Loazzolo Locorotondo Lugana (Regione Veneto) Lugana (Regione Lombardia) Malvasia delle Lipari Malvasia di Bosa eller Sardegna Malvasia di Bosa Malvasia di Cagliari eller Sardegna Malvasia di Cagliari Malvasia di Casorzo d'Asti Malvasia di Castelnuovo Don Bosco Mandrolisai eller Sardegna Mandrolisai Marino Marsala Martina eller Martina Franca Matera Matino Melissa Menfi, eventuellt följt av Feudo eller Fiori eller Bonera Merlara Molise Monferrato, eventuellt följt av Casalese Monica di Cagliari eller Sardegna Monica di Cagliari Monica di Sardegna Monreale Montecarlo Montecompatri Colonna eller Montecompatri eller Colonna Montecucco Montefalco Montello e Colli Asolani Montepulciano d'Abruzzo Monteregio di Massa Marittima Montescudaio Monti Lessini eller Lessini Morellino di Scansano Moscadello di Montalcino Moscato di Cagliari eller Sardegna Moscato di Cagliari Moscato di Noto Moscato di Pantelleria eller Passito di Pantelleria eller Pantelleria Moscato di Sardegna, eventuellt följt av: Gallura eller Tempio Pausania eller Tempio Moscato di Siracusa Moscato di Sorso-Sennori eller Moscato di Sorso eller Moscato di Sennori eller Sardegna Moscato di Sorso-Sennori eller Sardegna Moscato di Sorso eller Sardegna Moscato di Sennori Moscato di Trani Nardò Nasco di Cagliari eller Sardegna Nasco di Cagliari Nebiolo d’Alba Nettuno Nuragus di Cagliari eller Sardegna Nuragus di Cagliari Offida Oltrepò Pavese Orcia Orta Nova Orvieto (Regione Umbria) Orvieto (Regione Lazio) Ostuni Pagadebit di Romagna, eventuellt följt av Bertinoro Parrina Penisola Sorrentina, eventuellt följt av Gragnano eller Lettere eller Sorrento Pentro di Isernia eller Pentro Piemonte Pinerolese Pollino Pomino Pornassio eller Ormeasco di Pornassio Primitivo di Manduria Reggiano Reno Riviera del Brenta Riesi Riviera del Garda Bresciano eller Garda Bresciano Riviera Ligure di Ponente, eventuellt följt av: Riviera dei Fiori eller Albenga eller Albenganese eller Finale eller Finalese eller Ormeasco Romagna Albana spumante Rossese di Dolceacqua eller Dolceacqua Rosso Barletta Rosso Canosa eller Rosso Canosa Canusium Rosso Conero Rosso di Cerignola Rosso di Montalcino Rosso di Montepulciano Rosso Orvietano eller Orvietano Rosso Rosso Piceno Rubino di Cantavenna Ruchè di Castagnole Monferrato Salice Salentino Sambuca di Sicilia San Colombano al Lambro eller San Colombano San Gimignano San Martino della Battaglia (Regione Veneto) San Martino della Battaglia (Regione Lombardia) San Severo San Vito di Luzzi Sangiovese di Romagna Sannio Sant’Agata de Goti Santa Margherita di Belice Sant'Anna di Isola di Capo Rizzuto Sant'Antimo Sardegna Semidano, eventuellt följt av Mogoro Savuto Scanzo eller Moscato di Scanzo Scavigna Sciacca, eventuellt följt av Rayana Serrapetrona Sizzano Soave Solopaca Sovana Squinzano Tarquinia Teroldego Rotaliano Terre di Franciacorta Torgiano Trebbiano d'Abruzzo Trebbiano di Romagna Trentino, eventuellt följt av Sorni eller Isera eller d’Isera eller Ziresi eller dei Ziresi Trento Val d'Arbia Val di Cornia, eventuellt följt av Suvereto Val Polcevera, eventuellt följt av Coronata Valcalepio Valdadige (Etschaler) (Regione Trentino Alto Adige) Valdadige (Etschtaler) , eventuellt följt av Terra dei Forti (Regione Veneto) Valdichiana Valle d’Aosta eller Vallée d’Aoste, eventuellt följt av: Arnad-Montjovet eller Donnas eller Enfer d’Arvier eller Torrette eller Blanc de Morgex et de la Salle eller Chambave eller Nus Valpolicella, eventuellt följt av Valpantena Valsusa Valtellina Velletri Verbicaro Verdicchio dei Castelli di Jesi Verdicchio di Matelica Verduno Pelaverga eller Verduno Vermentino di Sardegna Vernaccia di Oristano eller Sardegna Vernaccia di Oristano Vesuvio Vicenza Vignanello Vin Santo del Chianti Vin Santo del Chianti Classico Vin Santo di Montepulciano Vini del Piave eller Piave Zagarolo |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Allerona Alta Valle della Greve Alto Livenza (Regione Veneto) Alto Livenza (Regione Fruili Venezia Giula) Alto Mincio Alto Tirino Arghillà Barbagia Basilicata Benaco bresciano Beneventano Bergamasca Bettona Bianco di Castelfranco Emilia Calabria Camarro Campania Cannara Civitella d'Agliano Colli Aprutini Colli Cimini Colli del Limbara Colli del Sangro Colli della Toscana centrale Colli di Salerno Colli Trevigiani Collina del Milanese Colline del Genovesato Colline Frentane Colline Pescaresi Colline Savonesi Colline Teatine Condoleo Conselvano Costa Viola Daunia Del Vastese eller Histonium Delle Venezie (Regione Veneto) Delle Venezie (Regione Friuli Venezia Giulia) Delle Venezie (Regione Trentino – Alto Adige) Dugenta Emilia eller dell’Emilia Epomeo Esaro Fontanarossa di Cerda Forlì Fortana del Taro Frusinate eller del Frusinate Golfo dei Poeti La Spezia eller Golfo dei Poeti Grottino di Roccanova Isola dei Nuraghi Lazio Lipuda Locride Marca Trevigiana Marche Maremma toscana Marmilla Mitterberg eller Mitterberg tra Cauria e Tel eller Mitterberg zwischen Gfrill und Toll Modena eller Provincia di Modena Montenetto di Brescia Murgia Narni Nurra Ogliastra Osco eller Terre degli Osci Paestum Palizzi Parteolla Pellaro Planargia Pompeiano Provincia di Mantova Provincia di Nuoro Provincia di Pavia Provincia di Verona eller Veronese Puglia Quistello Ravenna Roccamonfina Romangia Ronchi di Brescia Rotae Rubicone Sabbioneta Salemi Salento Salina Scilla Sebino Sibiola Sicilia Sillaro eller Bianco del Sillaro Spello Tarantino Terrazze Retiche di Sondrio Terre del Volturno Terre di Chieti Terre di Veleja Tharros Toscana eller Toscano Trexenta Umbria Val di Magra Val di Neto Val Tidone Valdamato Vallagarina (Regione Trentino – Alto Adige) Vallagarina (Regione Veneto) Valle Belice Valle del Crati Valle del Tirso Valle d'Itria Valle Peligna Valli di Porto Pino Veneto Veneto Orientale Venezia Giulia Vigneti delle Dolomiti eller Weinberg Dolomiten (Regione Trentino – Alto Adige) Vigneti delle Dolomiti eller Weinberg Dolomiten (Regione Veneto) |

LUXEMBURG

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Namn på kommuner eller delar av kommuner |

Moselle Luxembourgeoise… | Ahn Assel Bech-Kleinmacher Born Bous Burmerange Canach Ehnen Ellingen Elvange Erpeldingen Gostingen Greiveldingen Grevenmacher Lenningen Machtum Mertert Moersdorf Mondorf Niederdonven Oberdonven Oberwormeldingen Remerschen Remich Rolling Rosport Schengen Schwebsingen Stadtbredimus Trintingen Wasserbillig Wellenstein Wintringen Wormeldingen |

MALTA

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Underområden |

Island of Malta… Gozo…………………………………………….. | Rabat Mdina eller Medina Marsaxlokk Marnisi Mgarr Ta‘ Qali Siggiewi Ramla Marsalforn Nadur Victoria Heights |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

På maltesiska | På engelska |

Gzejjer Maltin | Maltese Islands |

PORTUGAL

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Underområden |

Alenquer Alentejo………………………………………….. Arruda Bairrada Beira Interior……………………………………... Biscoitos Bucelas Carcavelos Chaves Colares Dão………………………………………………. Douro, eventuellt föregånget av Vinho do eller Moscatel do… Encostas d’Aire…………………………………... Graciosa Lafões Lagoa Lagos Lourinhã Madeira eller Madère eller Madera eller Vinho da Madeira eller Madeira Weine eller Madeira Wine eller Vin de Madère eller Vino di Madera eller Madera Wijn Óbidos Palmela Pico Planalto Mirandês Portimão Port eller Porto eller Oporto eller Portwein eller Portvin eller Portwijn eller Vin de Porto eller Port Wine eller Vinho do Porto Ribatejo…………………………………………… Setúbal, eventuellt föregånget av Moscatel Tavira Távora-Vorosa Torres Vedras Vinho Verde……………………………………… | Borba Évora Granja-Amareleja Moura Portalegre Redondo Reguengos Vidigueira Castelo Rodrigo Cova da Beira Pinhel Alva Besteiros Castendo Serra da Estrela Silgueiros Terras de Azurara Terras de Senhorim Baixo Corgo Cima Corgo Douro Superior Alcobaça Ourém Almeirim Cartaxo Chamusca Coruche Santarém Tomar Chaves Planalto Mirandês Valpaços Amarante Ave Baião Basto Cávado Lima Monção Paiva Sousa |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Specificerade områden | Underområden |

Açores Alentejano Algarve Beiras……………………………………………. Duriense Estremadura……………………………………… Minho Ribatejano Terras do Sado | Beira Alta Beira Litoral Terras de Sicó Alta Estremadura Palhete de Ourém |

SLOVAKIEN

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (följda av beteckningen "vinohradnícka oblasť") | Underområden (följda av beteckningen "vinohradnícky rajón") |

Južnoslovenská………………………………….. Malokarpatská…………………………………... Nitrianska……………………………………….. Stredoslovenská…………………………………. Tokaj / -ská/-ský/ské……………………………. Východoslovenská………………………………. | Dunajskostredský Galantský Hurbanovský Komárňanský Palárikovský Šamorínsky Strekovský Štúrovský Bratislavský Doľanský Hlohovecký Modranský Orešanský Pezinský Senecký Skalický Stupavský Trnavský Vrbovský Záhorský Nitriansky Pukanecký Radošinský Šintavský Tekovský Vrábeľský Želiezovský Žitavský Zlatomoravecký Fiľakovský Gemerský Hontiansky Ipeľský Modrokamenický Tornaľský Vinický Čerhov Černochov Malá Tŕňa Slovenské Nové Mesto Veľká Bara Veľká Tŕňa Viničky Kráľovskochlmecký Michalovský Moldavský Sobranský |

SLOVENIEN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (eventuellt följda av namnet på en vinodlarkommun och/eller namnet på en vingård) |

Bela krajina eller Belokranjec Bizeljsko-Sremič eller Sremič-Bizeljsko Dolenjska Dolenjska, cviček Goriška Brda or Brda Haloze eller Haložan Koper eller Koprčan Kras Kras, teran Ljutomer-Ormož eller Ormož-Ljutomer Maribor eller Mariborčan Radgona-Kapela eller Kapela Radgona Prekmurje eller Prekmurčan Šmarje-Virštanj eller Virštanj-Šmarje Srednje Slovenske gorice Vipavska dolina eller Vipavec eller Vipavčan |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Podravje Posavje Primorska |

SPANIEN

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden | Underområden |

Abona Alella Alicante………………………………………………………. Almansa Ampurdán-Costa Brava Arabako Txakolina-Txakolí de Álava eller Chacolí de Álava Arlanza Arribes Bierzo Binissalem-Mallorca Bullas Calatayud Campo de Borja Cariñena Cataluña Cava Chacolí de Bizkaia-Bizkaiko Txakolina Chacolí de Getaria-Getariako Txakolina Cigales Conca de Barberá Condado de Huelva Costers del Segre……………………………………………... Dominio de Valdepusa El Hierro Guijozo Jerez-Xérès-Sherry eller Jerez eller Xérès eller Sherry Jumilla La Mancha La Palma……………………………………………………… Lanzarote Málaga Manchuela Manzanilla Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda Méntrida Mondéjar Monterrei……………………………………………………... Montilla-Moriles Montsant Navarra……………………………………………………….. Penedés Pla de Bages Pla i Llevant Priorato Rías Baixas…………………………………………………… Ribeira Sacra…………………………………………………. Ribeiro Ribera del Duero Ribera del Guadiana………………………………………… Ribera del Júcar Rioja…………………………………………………………. Rueda Sierras de Málaga……………………………………………. Somontano Tacoronte-Acentejo………………………………………….. Tarragona Terra Alta Tierra de León Tierra del Vino de Zamora Toro Utiel-Requena Valdeorras Valdepeñas Valencia………………………………………………………. Valle de Güímar Valle de la Orotava Valles de Benavente Vinos de Madrid..……………………………………………. Ycoden-Daute-Isora Yecla | Marina Alta Artesa Les Garrigues Raimat Valls de Riu Corb Fuencaliente Hoyo de Mazo Norte de la Palma Ladera de Monterrei Val de Monterrei Baja Montaña Ribera Alta Ribera Baja Tierra Estella Valdizarbe Condado do Tea O Rosal Ribeira do Ulla Soutomaior Val do Salnés Amandi Chantada Quiroga-Bibei Ribeiras do Miño Ribeiras do Sil Cañamero Matanegra Montánchez Ribera Alta Ribera Baja Tierra de Barros Rioja Alavesa Rioja Alta Rioja Baja Serranía de Ronda Anaga Alto Turia Clariano Moscatel de Valencia Valentino Arganda Navalcarnero San Martín de Valdeiglesias |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

Vino de la Tierra de Abanilla Vino de la Tierra de Bailén Vino de la Tierra de Bajo Aragón Vino de la Tierra de Betanzos Vino de la Tierra de Cádiz Vino de la Tierra de Campo de Belchite Vino de la Tierra de Campo de Cartagena Vino de la Tierra de Cangas Vino de la Terra de Castelló Vino de la Tierra de Castilla Vino de la Tierra de Castilla y León Vino de la Tierra de Contraviesa-Alpujarra Vino de la Tierra de Córdoba Vino de la Tierra de Desierto de Almería Vino de la Tierra de Extremadura Vino de la Tierra Formentera Vino de la Tierra de Gálvez Vino de la Tierra de Granada Sur-Oeste Vino de la Tierra de Ibiza Vino de la Tierra de Illes Balears Vino de la Tierra de Isla de Menorca Vino de la Tierra de La Gomera Vino de la Tierra de Laujar-Alpujarra Vino de la Tierra de Los Palacios Vino de la Tierra de Norte de Granada Vino de la Tierra de Sierra Norte de Sevilla Vino de la Tierra de Pozohondo Vino de la Tierra de Ribera del Andarax Vino de la Tierra de Ribera del Gállego-Cinco Villas Vino de la Tierra de Ribera del Queiles Vino de la Tierra de Serra de Tramuntana-Costa Nord Vino de la Tierra de Sierra de Alcaraz Vino de la Tierra de Valdejalón Vino de la Tierra de Valle del Cinca Vino de la Tierra de Valle del Jiloca Vino de la Tierra del Valle del Miño-Ourense Vino de la Tierra Valles de Sadacia |

FÖRENADE KUNGARIKET

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

English Vineyards Welsh Vineyards |

2. Bordsviner med geografisk beteckning

England eller Cornwall Devon Dorset East Anglia Gloucestershire Hampshire Herefordshire Isle of Wight Isles of Scilly Kent Lincolnshire Oxfordshire Shropshire Somerset Surrey Sussex Worcestershire Yorkshire Wales eller Cardiff Cardiganshire Carmarthenshire Denbighshire Gwynedd Monmouthshire Newport Pembrokeshire Rhondda Cynon Taf Swansea The Vale of Glamorgan Wrexham |

2. Ändringar av förteckningen över geografiska beteckningar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL B. VINER MED URSPRUNG I AUSTRALIEN

1. Geografiska beteckningar i Australien:

STAT/OMRÅDE | REGION | UNDEROMRÅDE |

South Eastern Australia |

NEW SOUTH WALES |

Big Rivers |

Perricoota |

Riverina |

Western Plains |

Central Ranges |

Cowra |

Mudgee |

Orange |

Southern New South Wales |

Canberra District |

Gundagai |

Hilltops |

Tumbarumba |

South Coast |

Shoalhaven Coast |

Southern Highlands |

Northern Slopes |

Northern Rivers |

Hastings River |

Hunter Valley |

Hunter |

Broke Fordwich |

QUEENSLAND |

Granite Belt |

South Burnett |

SOUTH AUSTRALIA |

Adelaide |

Mount Lofty Ranges |

Adelaide Hills |

Lenswood |

Piccadilly Valley |

Adelaide Plains |

Clare Valley |

Barossa |

Barossa Valley |

Eden Valley |

High Eden |

Fleurieu |

Currency Creek |

Kangaroo Island |

Langhorne Creek |

McLaren Vale |

Southern Fleurieu |

Limestone Coast |

Coonawarra |

Mount Benson |

Padthaway |

Lower Murray |

Riverland |

The Peninsulas |

Far North |

Southern Flinders Ranges |

VICTORIA |

North West Victoria |

Murray Darling |

Swan Hill |

North East Victoria |

Alpine Valleys |

Beechworth |

Glenrowan |

King Valley |

Rutherglen |

Central Victoria |

Bendigo |

Goulburn Valley |

Nagambie Lakes |

Heathcote |

Strathbogie Ranges |

Upper Goulburn |

Western Victoria |

Grampians |

Great Western |

Henty |

Pyrenees |

Port Phillip |

Geelong |

Macedon Ranges |

Mornington Peninsula |

Sunbury |

Yarra Valley |

Gippsland |

WESTERN AUSTRALIA |

Greater Perth |

Perth Hills |

Swan District |

Swan Valley |

Peel |

Central Western Australia |

South West Australia |

Blackwood Valley |

Geographe |

Great Southern |

Albany |

Denmark |

Frankland River |

Mount Barker |

Porongurup |

Margaret River |

Manjimup |

Pemberton |

West Australian South East Coastal |

Eastern Plains, Inland and North of Western Australia |

TASMANIA |

NORTHERN TERRITORY |

AUSTRALIAN CAPITAL TERRITORY |

2. Ändringar av förteckningen över geografiska beteckningar som de avtalsslutande parterna enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA III

Traditionella uttryck enligt artikel 12

1. Traditionella uttryck i medlemsstaterna:

Traditionella uttryck | Berörda viner | Vinkategori | Språk |

TYSKLAND |

Qualitätswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein garantierten Ursprungs/ Q.g.U | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein mit Prädikat/ Q.b.A.m.Pr eller Prädikatswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätsschaumwein garantierten Ursprungs/Q.g.U | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Tyska |

Auslese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Beerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Eiswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kabinett | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Spätlese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Trockenbeerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Landwein | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Affentaler | Altschweier, Bühl, Eisental, Neusatz/Bühl, Bühlertal, Neuweier/Baden-Baden | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Badisch Rotgold | Baden | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Ehrentrudis | Baden | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Hock | Rhein, Ahr, Hessische Bergstraße, Mittelrhein, Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Klassik / Classic | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Liebfrau(en)milch | Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Moseltaler | Mosel-Saar-Ruwer | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Riesling-Hochgewächs | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Schillerwein | Württemberg | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Weißherbst | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Winzersekt | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Tyska |

ÖSTERRIKE |

Qualitätswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein besonderer Reife und Leseart eller Prädikatswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Ausbruch / Ausbruchwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Auslese / Auslesewein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Beerenauslese (wein) | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Eiswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kabinett / Kabinettwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Schilfwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Spätlese / Spätlesewein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Strohwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Trockenbeerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Landwein | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Ausstich | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Auswahl | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Bergwein | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Klassik / Classic | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Erste Wahl | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Hausmarke | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Heuriger | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Jubiläumswein | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Schilcher | Steiermark | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Sturm | Alla | Delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska |

SPANIEN |

Denominación de origen (DO) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Denominación de origen calificada (DOCa) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino dulce natural | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino generoso | [6] | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino generoso de licor | [7] | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino de la Tierra | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning |

Aloque | DO Valdepeñas | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Amontillado | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Añejo | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Añejo | DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Chacoli / Txakolina | DO Chacoli de Bizkaia DO Chacoli de Getaria DO Chacoli de Alava | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Clásico | DO Abona DO El Hierro DO Lanzarote DO La Palma DO Tacoronte-Acentejo DO Tarragona DO Valle de Güimar DO Valle de la Orotava DO Ycoden-Daute-Isora | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Cream | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Criadera | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Criaderas y Soleras | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Crianza | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Dorado | DO Rueda DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Fino | DO Montilla Moriles DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Fondillón | DO Alicante | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Gran Reserva | Alla kvalitetsviner fso Cava | Kvalitetsvin fso Mousserande kvalitetsvin fso | Spanska |

Lágrima | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Noble | Alla | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Noble | DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Oloroso | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla- Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Pajarete | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Pálido | DO Condado de Huelva£ DO Rueda DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Palo Cortado | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla- Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Primero de cosecha | DO Valencia | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Rancio | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Raya | DO Montilla-Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Reserva | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Sobremadre | DO vinos de Madrid | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Solera | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Superior | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Trasañejo | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino Maestro | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vendimia inicial | DO Utiel-Requena | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Viejo | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Vino de tea | DO La Palma | Kvalitetsvin fso | Spanska |

FRANKRIKE |

Appellation d’origine contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska |

Appellation contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska |

Appellation d’origine / vin délimité de qualité supérieure | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska |

Vin doux naturel | AOC Banyuls, Banyuls Grand Cru, Muscat de Frontignan, Grand Roussillon, Maury, Muscat de Beaume de Venise, Muscat du Cap Corse, Muscat de Lunel, Muscat de Mireval, Muscat de Rivesaltes, Muscat de St Jean de Minervois, Rasteau, Rivesaltes | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin de pays | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Ambré | Alla | Kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Château | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Clairet | AOC Bourgogne, AOC Bordeaux | Kvalitetsvin fso | Franska |

Claret | AOC Bordeaux | Kvalitetsvin fso | Franska |

Clos | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska |

Cru Artisan | AOCMédoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe | Kvalitetsvin fso | Franska |

Cru Bourgeois | AOC Médoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe | Kvalitetsvin fso | Franska |

Cru Classé, föregånget av Grand, Premier Grand, Deuxième, Troisième, Quatrième, Cinquième | AOC Côtes de Provence, Graves, St Emilion Grand Cru, Haut-Médoc, Margaux, St Julien, Pauillac, St Estèphe, Sauternes, Pessac Léognan, Barsac | Kvalitetsvin fso | Franska |

Edelzwicker | AOC Alsace | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Grand Cru | AOC Alsace, Banyuls, Bonnes Mares, Chablis, Chambertin, Chapelle Chambertin, Chambertin Clos-de-Bèze, Mazoyeres ou Charmes Chambertin, Latricières-Chambertin, Mazis Chambertin, Ruchottes Chambertin, Griottes-Chambertin, , Clos de la Roche, Clos Saint Denis, Clos de Tart, Clos de Vougeot, Clos des Lambray, Corton, Corton Charlemagne, Charlemagne, Echézeaux, Grand Echézeaux, La Grande Rue, Montrachet, Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet, Criots-Bâtard-Montrachet, Musigny, Romanée St Vivant, Richebourg, Romanée-Conti, La Romanée, La Tâche, St Emilion | Kvalitetsvin fso | Franska |

Grand Cru | Champagne | Mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Hors d’âge | AOC Rivesaltes | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Passe-tout-grains | AOC Bourgogne | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier Cru | AOC Aloxe Corton, Auxey Duresses, Beaune, Blagny, Chablis, Chambolle Musigny, Chassagne Montrachet, Champagne, , Côtes de Brouilly, Fixin, Gevrey Chambertin, Givry, Ladoix, Maranges, Mercurey, Meursault, Monthélie, Montagny, Morey St Denis, Musigny, Nuits, Nuits-Saint-Georges, Pernand-Vergelesses, Pommard, Puligny-Montrachet, Rully, Santenay, Savigny-les-Beaune,St Aubin, Volnay, Vougeot, Vosne-Romanée | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Primeur | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Rancio | AOC Grand Roussillon, Rivesaltes, Banyuls, Banyuls grand cru, Maury, Clairette du Languedoc, Rasteau | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Sélection de grains nobles | AOC Alsace, Alsace Grand cru, Monbazillac, Graves supérieures, Bonnezeaux, Jurançon, Cérons, Quarts de Chaume, Sauternes, Loupiac, Côteaux du Layon, Barsac, Ste Croix du Mont, Coteaux de l’Aubance, Cadillac | Kvalitetsvin fso | Franska |

Sur lie | AOC Muscadet, Muscadet-Coteaux de la Loire, Muscadet-Côtes de Grandlieu, Muscadet-Sèvres et Maine, AOVDQS Gros Plant du Pays Nantais, VDT avec IG Vin de pays d’Oc et Vin de pays des Sables du Golfe du Lion | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Tuilé | AOC Rivesaltes | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Vendanges tardives | AOC Alsace, Jurançon | Kvalitetsvin fso | Franska |

Villages | AOC Anjou, Beaujolais, Côte de Beaune, Côte de Nuits, Côtes du Rhône, Côtes du Roussillon, Mâcon | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin de paille | AOC Côtes du Jura, Arbois, L’Etoile, Hermitage | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin jaune | AOC du Jura (Côtes du Jura, Arbois, L’Etoile, Château-Châlon) | Kvalitetsvin fso | Franska |

GREKLAND |

Ονομασια Προελεύσεως Ελεγχόμενη (ΟΠΕ) (appellation d’origine contrôlée) | Alla | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ονομασια Προελεύσεως Ανωτέρας Ποιότητος (ΟΠΑΠ) (appellation d’origine de qualité supérieure) | Alla | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Οίνος γλυκός φυσικός (vin doux naturel) | Μoσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphne de Patras), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne de Céphalonie), Σάμος (Samos), Σητεία (Sitia), Δαφνες (Dafnès), Σαντορίνη (Santorini) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Οίνος φυσικώς γλυκός (vin naturellement doux) | Vins de paille : Κεφαλληνίας (de Céphalonie), Δαφνες (de Dafnès), Λήμνου (de Lemnos), Πατρών (de Patras), Ρίου-Πατρών (de Rion de Patras), Ρόδου (de Rhodos), Σάμος (de Samos), Σητεία (de Sitia), Σαντορίνη (Santorini) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ονομασία κατά παράδοση (Onomasia kata paradosi) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Τοπικός Οίνος (vin de pays) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αγρέπαυλη (Agrepavlis) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αμπέλι (Ampeli) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αμπελώνας (ες) (Ampelonas ès) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Aρχοντικό (Archontiko) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Κάβα[8] (Cava) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Από διαλεκτούς αμπελώνες (Grand Cru) | Μoσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Σάμος (Samos) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Ειδικά Επιλεγμένος (Grand réserve) | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Κάστρο (Kastro) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Κτήμα (Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Λιαστός (Liastos) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μετόχι (Metochi) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μοναστήρι (Monastiri) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Νάμα (Nama) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Greek |

Νυχτέρι (Nychteri) | ΟΠΑΠ Santorini | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ορεινό κτήμα (Orino Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Ορεινός αμπελώνας (Orinos Ampelonas) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Πύργος (Pyrgos) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Επιλογή ή Επιλεγμένος (Réserve) | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Παλαιωθείς επιλεγμένος (Vieille réserve) | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Βερντέα (Verntea) | Zakynthos | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Vinsanto | OPAΠ Santorini | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

ITALIEN |

Denominazione di Origine Controllata | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Denominazione di Origine Controllata e Garantita | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Vino Dolce Naturale | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Inticazione geografica tipica (IGT) | Alla | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Landwein | Vin med geografisk beteckning från den autonoma provinsen Bolzano | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska |

Vin de pays | Vin med geografisk beteckning från regionen Aosta | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Franska |

Alberata o vigneti ad alberata | DOC Aversa | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Italienska |

Amarone | DOC Valpolicella | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Ambra | DOC Marsala | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Ambrato | DOC Malvasia delle Lipari DOC Vernaccia di Oristano | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Annoso | DOC Controguerra | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Apianum | DOC Fiano di Avellino | Kvalitetsvin fso | Latin |

Auslese | DOC Caldaro e Caldaro classico- Alto Adige | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Barco Reale | DOC Barco Reale di Carmignano | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Brunello | DOC Brunello di Montalcino | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Buttafuoco | DOC Oltrepò Pavese | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Cacc’e mitte | DOC Cacc’e Mitte di Lucera | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cagnina | DOC Cagnina di Romagna | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cannellino | DOC Frascati | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cerasuolo | DOC Cerasuolo di Vittoria DOC Montepulciano d’Abruzzo | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Chiaretto | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Ciaret | DOC Monferrato | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Château | DOC de la région Valle d’Aosta | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska |

Classico | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Dunkel | DOC Alto Adige DOC Trentino | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Est !Est ! !Est ! ! ! | DOC Est !Est ! !Est ! ! ! di Montefiascone | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Latin |

Falerno | DOC Falerno del Massico | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Fine | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Fior d’Arancio | DOC Colli Euganei | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Falerio | DOC Falerio dei colli Ascolani | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Flétri | DOC Valle d’Aosta o Vallée d’Aoste | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Garibaldi Dolce (eller GD) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Governo all’uso toscano | DOCG Chianti / Chianti Classico IGT Colli della Toscana Centrale | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Gutturnio | DOC Colli Piacentini | Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Italia Particolare (eller IP) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Klassisch / Klassisches Ursprungsgebiet | DOC Caldaro DOC Alto Adige (avec la dénomination Santa Maddalena e Terlano) | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kretzer | DOC Alto Adige DOC Trentino DOC Teroldego Rotaliano | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Lacrima | DOC Lacrima di Morro d’Alba | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Lacryma Christi | DOC Vesuvio | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Lambiccato | DOC Castel San Lorenzo | Kvalitetsvin fso | Italienska |

London Particolar (eller LP / Inghilterra) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Morellino | DOC Morellino di Scansano | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Occhio di Pernice | DOC Bolgheri, Vin Santo Di Carmignano, Colli dell’Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Cortona, Elba, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, San Gimignano, Sant’Antimo, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Oro | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Pagadebit | DOC pagadebit di Romagna | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Passito | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Ramie | DOC Pinerolese | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Rebola | DOC Colli di Rimini | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Recioto | DOC Valpolicella DOC Gambellara DOCG Recioto di Soave | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Italienska |

Riserva | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Rubino | DOC Garda Colli Mantovani DOC Rubino di Cantavenna DOC Teroldego Rotaliano DOC Trentino | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Rubino | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Sangue di Giuda | DOC Oltrepò Pavese | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Scelto | Alla | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Sciacchetrà | DOC Cinque Terre | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Sciac-trà | DOC Pornassio eller Ormeasco di Pornassio | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Sforzato, Sfursàt | DO Valtellina | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Spätlese | DOC och IGT de Bolzano | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Soleras | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Stravecchio | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Strohwein | DOC och IGT de Bolzano | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Superiore | Alla | Kvalitetsvin fso, moussernade kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Superiore Old Marsala (eller SOM) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Torchiato | DOC Colli di Conegliano | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Torcolato | DOC Breganze | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vecchio | DOC Rosso Barletta, Aglianico del Vuture, Marsala, Falerno del Massico | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vendemmia Tardiva | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografiks beteckning | Italienska |

Verdolino | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Vergine | DOC Marsala DOC Val di Chiana | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vermiglio | DOC Colli dell Etruria Centrale | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vino Fiore | Alla | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vino Nobile | Vino Nobile di Montepulciano | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vino Novello o Novello | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Vin santo / Vino Santo / Vinsanto | DOC et DOCG Bianco dell’Empolese, Bianco della Valdinievole, Bianco Pisano di San Torpé, Bolgheri, Candia dei Colli Apuani, Capalbio, Carmignano, Colli dell’Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Colli del Trasimeno, Colli Perugini, Colli Piacentini, Cortona, Elba, Gambellera, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, Montescudaio, Offida, Orcia, Pomino, San Gimignano, San’Antimo, Val d’Arbia, Val di Chiana, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano, Trentino | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vivace | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

LUXEMBURG |

Marque nationale | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Appellation contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Appellation d’origine contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Vin de pays | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Grand premier cru | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier cru | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin classé | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska |

Château | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

PORTUGAL |

Denominação de origem (DO) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Denominação de origem controlada (DOC) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Indicação de proveniencia regulamentada (IPR) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho doce natural | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho generoso | DO Porto, Madeira, Moscatel de Setubal, Carcavelos | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho regional | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Canteiro | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Colheita Seleccionada | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Crusted / Crusting | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Escolha | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Escuro | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Fino | DO Porto DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Frasqueira | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Garrafeira | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Lágrima | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Leve | Table wine with GI Estremadura et Ribatejano DO Madeira, DO Porto | Bordsvin med geografisk beteckning, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Nobre | DO Dão | Kvalitetsvin fso | Portugisiska |

Reserva | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Reserva velha (eller grande reserva) | DO Madeira | Mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Ruby | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Solera | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Super reserva | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Portugisiska |

Superior | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Tawny | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Vintage, eventuellt kompletterat med Late Bottle (LBV) eller Character | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

TJECKIEN |

pozdní sběr | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

archivní víno | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

panenské víno | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

CYPERN |

Τοπικός Οίνος | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μοναστήρι (Monastiri) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Οίνος Ελεγχόµενης Ονοµασίας Προέλευσης | Alla | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Κτήμα (Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

UNGERN |

minőségi bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

különleges minőségű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

fordítás | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

máslás | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

szamorodni | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

aszú … puttonyos, kompletterad med siffrorna 3–6 | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

aszúeszencia | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

eszencia | Tokaj / i | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

Tájbor | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Ungerska |

Bikavér | Eger, Szekszárd | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

késői szüretelésű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

válogatott szüretelésű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

muzeális bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

Siller | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning och kvalitetsvin fso | Ungerska |

SLOVAKIEN |

Forditáš | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

Mášláš | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

Samorodné | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

výber … putňový, kompletterad med siffrorna 3–6 | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

výberová esencia | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

Esencia | Tokaj / ská | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

SLOVENIEN |

Penina | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Slovenska |

pozna trgatev | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

jagodni izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

suhi jagodni izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

ledeno vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

arhivsko vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

mlado vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

Cviček | Dolenjska | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

Teran | Kras | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

2. Ändringar av förteckningen över traditionella uttryck som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA IV

Vinkategorier och varubeteckningar enligt artikel 12.1 a IV och V

DEL A Vinkategorierna

- kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

- kvalitetsvin fso,

- mousserande kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

- mousserande kvalitetsvin fso,

- pärlande kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

- pärlande kvalitetsvin fso,

- kvalitetslikörvin framställt i ett specificerat område,

- kvalitetslikörvin fso,

och motsvarande uttryck och förkortningar på andra gemenskapsspråk.

DEL B Varubeteckningarna

- Sekt bestimmter Anbaugebiete,

- Sekt b.A.,

- på tyska.

BILAGA V

Uttryck för kvalitetsviner enligt artikel 23

1. Australiska uttryck för kvalitetsvin:

Uttryck | Villkor för användningen | Typ av vin[9] |

Cream | Cream beskriver ett australiskt sött vin som har tillsatts alkohol (minst 5 på beaume-skalan). Vinet är blekgult till ljust bärnstensfärgat med en fyllig och söt smak och kännetecknas av en vinös till fruktig doft. Vinet kan vara blandat av en eller flera årgångar och kännetecknas av att det inte är präglat av lagring. Mognadslagring sker i olika typer av kärl. Den alkohol som tillsätts måste vara australisk druvsprit. För exportmarknaden produceras vinet dessutom med hjälp av solerasystemet och lagras i ekfat i minst tre år. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

Crusted / Crusting | Crusted/Crusting beskriver ett vin som har tillsatts alkohol och som kan utveckla fällning i flaskan. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

Ruby | Ruby beskriver ett australiskt vin som tillsatts alkohol och som endast lagrats några år innan det tappas på flaska. Vid tappningen har vinet en djupröd färg och är ofta robust i karaktären, fylligt och fruktigt. Vinet kan vara en blandning av flera årgångar för att bevara de primära färg- och smakegenskaperna. Den alkohol som tillsätts måste vara druvsprit. För exportmarknaden ska vinet dessutom ha lagrats på ekfat i minst fyra månader. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

Uttryck | Villkor för användningen | Typ av vin |

Solera | Solera beskriver ett system där man använder fat/tunnor som innehåller vin från olika årgångar. Vinet tas från den behållare som innehåller den äldsta årgångsblandningen. Allt vin i solerafaten roterar sedan i åldersordning och den behållare som innehåller den yngsta vinblandningen fylls med nytt vin. Denna process ger ett blandvin som till färgen är blekgult till mörkt bärnstensfärgat beroende på vilken typ som framställs. Processen används endast för framställning av vin som har tillsatts alkohol. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

Tawny | Tawny beskriver ett australiskt vin som har tillsatts alkohol och som lagras under olika antal år innan det tappas på flaska. Vid tappning har vinet en gyllenröd eller gulbrun färg. Vinet bör ha en karaktär som avspeglar långsam mognad och ha en utvecklad snarare än frisk prägel. Många viner har dock den friska och väl utvecklade fruktkaraktär som kännetecknar yngre viner. Vinet är vanligen en blandning av flera årgångar. Det kan ha lagrats på ekfat och når sin optimala ålder innan det säljs. Den alkohol som tillsätts måste vara druvsprit. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

Vintage | Vintage beskriver ett australiskt vin som har tillsatts alkohol och som framställs av druvor från en och samma årgång. Dessa kvalitetsviner karaktäriseras av relativt lång lagringstid på flaska. De är vanligtvis mörka i färgen, fylliga och mjuka. De får märkas med beteckningen vintage och motsvarande år. De karaktäriseras av sin förmåga att bli bättre ju längre de lagras på flaska och vinner på långvarig lagring. Sådana viner lagras i minst tjugo månader innan de släpps ut på marknaden. Den alkohol som tillsätts måste vara australisk druvsprit. För exportmarknaden lagras vinet dessutom på ekfat i minst fyra månader. | Australiskt vin som har tillsatts alkohol |

2. Ändringar av förteckningen över uttryck för kvalitetsvin som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA VI

Produkttyp enligt artikel 20.3 d

Uttryck | Högsta restsockerhalt för icke-mousserande viner | Uttryck | Högsta restsockerhalt för mousserande viner |

Dry | < 4 g/l, eller < 9 g/l om den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter är < 2 g lägre än restsockerhalten | Brut nature | < 3 g/l |

Medium dry | mellan 4 och 12 g/l | Extra brut | mellan 0 och 6 g/l |

Medium sweet | mellan 12 och 45 g/l | Brut | mellan 0 och 15 g/l |

Sweet | > 45 g/l | Extra dry | mellan 12 och 20 g/l |

Dry | mellan 17 och 35 g/l |

Medium dry | mellan 35 och 50 g/l |

Sweet | > 50 g/l |

BILAGA VII

Förteckning över druvsorter eller deras synonymer som innehåller eller består av en geografisk beteckning från gemenskapen och som får användas på vinetiketter för vin med ursprung i Australien

enligt artikel 22.2

1. Druvsorter eller deras synonymer:

Alicante Bouchet

Auxerrois

Barbera

Carignan

Carignane

Chardonnay

Pinot Chardonnay

Orange Muscat

Rhine Riesling

Trebbiano

Verdelho

2. Ändringar av förteckningen över druvsorter eller deras synonymer som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA VIII

Definition av vissa framställningsmetoder enligt artikel 20.3 i

1. Om följande uttryck används för beskrivning och presentation av ett vin måste vinet ha jästs eller lagrats i ekfat:

”barrel aged” ”barrel fermented” ”barrel matured” | ”oak aged” ”oak fermented” ”oak matured” | ”wood aged” ”wood fermented” ”wood matured” |

2. Följande uttryck får användas för beskrivning och presentation av ett vin med ursprung i Australien, under förutsättning att de används på följande sätt:

botrytis (eller liknande uttryck) | Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har utsatts för svampen Botrytis cinerea på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs. |

bottle fermented | Vinet måste vara ett mousserande vin som framställts genom jäsning på flaskor som rymmer högst 5 liter, varvid lagringen på bottensatsen varar minst 6 månader. |

noble late harvested | Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har utsatts för svampen Botrytis cinerea på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs. |

special late harvested | Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har torkats på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs. |

3. Om andra uttryck avseende framställningen av ett vin används för beskrivning och presentation av vinet, måste vinet ha framställts i enlighet med den innebörd i dessa uttryck som är allmänt vedertagen hos vinproducenter i det vinproducerande landet.

BILAGA IX

Lagstiftning om beskrivning, presentation, förpackning eller sammansättning av viner enligt artikel 26

AUSTRALIEN

Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och sekundärlagstiftning,

Trade Practices Act 1974,

Australia New Zealand Food Standards Code.

GEMENSKAPEN

Avdelning V och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin.

Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter.

BILAGA X

Kontaktorgan enligt artikel 31

Ändringar av kontaktuppgifterna ska anmälas i god tid.

a) AUSTRALIEN

The Chief Executive Australian Wine and Brandy Corporation National Wine Centre Botanic Road ADELAIDE SA 5000 Australien |

(PO Box 2733 KENT TOWN SA 5071 Australien) Tfn: (+61) (8) 8228 2000 Fax: (+61) (8) 8228 2022 E-postadress: awbc@awbc.com.au |

b) GEMENSKAPEN

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (avtalet mellan EG och Australien om handel med vin) B-1049 Bruxelles / B-1049 Brussel Belgien Tfn: (+32)(2) 295-3240 Fax: (+32)(2) 295-7540 E-postadress: agri-library@ec.europa.eu |

PROTOKOLL

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE:

I. 1. Enligt artikel 5.1 b i avtalet ska gemenskapen tillåta import till och försäljning på sitt territorium av viner som har sitt ursprung i Australien och som

a) har en mineralhalt som avspeglar de naturligt förekommande mineralhalterna i australisk jordbruksmark, och som är resultatet av framställningsmetoder som överensstämmer med god oenologisk praxis,

b) har en total syrahalt uttryckt som vinsyra på mindre än 3,5 men över 3,0 g/l, förutsatt att vinet betecknas med en skyddad geografisk beteckning som är upptagen i bilaga II,

c) vad avser viner som enligt australisk lag beskrivs och presenteras med uttrycken ”botrytis” eller motsvarande uttryck, ”noble late harvested” eller ”special late harvested”,

- har en verklig alkoholhalt i volym på lägst 8,5 volymprocent eller en total alkoholhalt i volym över 15 volymprocent utan berikning,

- har en halt av flyktiga syror som inte överstiger 25 milliekvivalenter per liter (1,5 g/l),

- har en svaveldioxidhalt som inte överstiger 300 mg/l,

förutsatt att vinet i fråga betecknas med en skyddad geografisk beteckning för Australien som är upptagen i bilaga II,

d) utan att det påverkar led c första strecksatsen, har en total alkoholhalt uttryckt i volym som inte överstiger 20 volymprocent, utan berikning, och utan att det påverkar de toleranser som fastställts för den använda referensanalysmetoden, har en verklig alkoholhalt uttryckt i volym som avviker med högst 0,8 volymprocent från den alkoholhalt som fastställdes i analysen,

e) har en total alkoholhalt uttryckt som en procentandel av volymen med en noggrannhet på en tiondels enhet,

f) har sammansatts enligt nya eller ändrade krav som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29.3 a eller i förekommande fall artikel 30.3 a.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska vinet åtföljas av ett intyg utfärdat av Australien Wine and Brandy Corporation eller ett annat av Australien utsett behörigt organ som visar att vinet har framställts i enlighet med australiska lagar eller andra författningar.

II. I enlighet med artikel 33 b i avtalet ska avtalet inte tillämpas på följande:

1. Vin i märkta behållare som rymmer högst 5 liter och är försedda med en engångsförslutning, om den sammanlagda transporterade mängden, även om den är fördelad på flera försändelser, inte överstiger 100 liter.

2. a) Vinmängder på högst 30 liter per resande i resandes bagage.

b) Vinmängder på högst 30 liter i försändelser från en privatperson till en annan.

c) Vin som ingår i en privatpersons flyttgods.

d) Vin för varumässor som omfattas av de särskilda tullreglerna för dessa, förutsatt att produkterna i fråga är tappade på märkta behållare på högst två liter och försedda med en engångsförslutning.

e) Vin som importeras för vetenskapliga eller tekniska försök i mängder som inte överstiger 1 hektoliter.

f) Vin som är avsett för diplomatiska representationer, konsulat och liknande myndigheter och som importeras inom gränserna för deras tullfria tilldelning.

g) Vin som ingår i provianten på internationella transportmedel.

Det undantag som avses i punkt 1 får inte kombineras med ett eller flera undantag enligt denna punkt.

Gemensam förklaring om framtida diskussioner om oenologiska metoder

Eftersom oenologiska metoder, behandlingar och krav på sammansättning varierar mycket internationellt, kommer de avtalsslutande parterna att undersöka om de i framtiden kan komma överens om att använda nya oenologiska metoder, behandlingar och sammansättningskrav som är mindre restriktiva och mer flexibla än de som anges i avdelning I i avtalet.

De avtalsslutande parterna kommer att fortsätta diskutera denna fråga vid den gemensamma kommitténs första möte efter dagen för denna gemensamma förklaring.

Gemensam förklaring om märkning med allergiframkallande ingredienser

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26 i avtalet erkänner de avtalsslutande parterna att

a) gemenskapen får kräva att det i beskrivningen och presentationen av ett vin ska ingå obligatoriska uppgifter om allergiframkallande ingredienser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 i dess ändrade lydelse, och

b) Australien får kräva att det i beskrivningen och presentationen av ett vin ska ingå obligatoriska uppgifter om vissa ingredienser eller substanser i enlighet med Food Standard 1.2.3, Volume 2, Australia New Zealand Food Standards Code (i dess ändrade lydelse).

2. Utan att det inskränker tillämpningen av artikel 4 i avtalet kommer

a) gemenskapen att tillåta import av vin med ursprung i Australiens territorium som beskrivs och presenteras i enlighet med punkt 1 a, och

b) Australien att tillåta import av vin med ursprung i gemenskapens territorium som beskrivs och presenteras i enlighet med punkt 1 b.

3. De avtalsslutande parterna kommer att samarbeta om att harmonisera sina respektive lagstiftade krav när det gäller uppgifter om ingredienser i vin.

Gemensam förklaring om en dialog om frågor som rör internationell handel med vin

Som världens största exportörer av vin har Australien och Europeiska unionen ett gemensamt intresse av att öka tillgången till och expandera de internationella vinmarknaderna, och de är fast beslutna att undersöka möjligheterna att arbeta tillsammans för att identifiera områden som kan lämpa sig för gemensamma insatser.

De avtalsslutande parterna kommer att utveckla dialogen med varandra i frågor som skulle kunna främja och expandera den globala handeln med vin. Denna dialog skulle kunna omfatta diskussioner om den nuvarande Doha-rundan i WTO:s handelsförhandlingar och förhandlingar i andra internationella fora som påverkar den globala handeln med vin.

Gemensam förklaring om användningen av framställningsmetoder

De avtalsslutande parterna kommer att ytterligare överväga användningen av vissa uttryck för framställningsmetoder som anges i bilaga VIII mot bakgrund av eventuella rekommendationer från Internationella vinorganisationen (OIV).

Gemensam förklaring om märkning

De avtalsslutande parterna välkomnar att en rad frågor om märkningen av vin har lösts genom detta avtal.

De avtalsslutande parterna understryker den vikt de fäster vid de ramar som ges i detta avtal för att kunna lösa frågor som skulle kunna uppstå i framtiden i samband med handel med vin.

Gemensam förklaring om artikel 13.3 c i avtalet

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att det skydd som avses i artikel 13.3 c i avtalet även omfattar uttryck som”méthode champenoise”.

Gemensam förklaring om certifiering

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att de förenklade certifieringsbestämmelser som avses i artikel 27.1 i avtalet inte omfattar otappat vin som exporteras till gemenskapen.

Gemensam förklaring om retsina

De avtalsslutande parterna konstaterar följande:

- Enligt bilaga I.13 till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 är retsinavin ett vin som endast produceras på Greklands territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att få ett retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lag.

- Enligt bilaga IV.1 n till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 är användning av kåda från aleppotall en oenologisk metod som är tillåten i gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000.

- Vin som är märkt med ”retsina” och som framställts i Grekland i enlighet med ovan nämnda bestämmelser får fortsätta att exporteras till Australien.

Konsoliderad förklaring från Europeiska gemenskapen

Australiens användning av obligatoriska uppgifter

Europeiska gemenskapen erinrar om att artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i dess ändrade lydelse, bland annat innehåller krav på att obligatoriska uppgifter ska anges inom samma synfält på behållaren. För vin med ursprung i Australien erkänner Europeiska gemenskapen att presentationen av de obligatoriska uppgifterna inom samma synfält uppfyller detta krav om uppgifterna kan läsas samtidigt utan att flaskan behöver vridas och om de är tydligt urskiljbara från kringstående text och grafik. Europeiska gemenskapen bekräftar att de obligatoriska uppgifterna får åtskiljas av text eller grafik och får presenteras på en eller flera etiketter inom samma synfält.

Europeiska gemenskapen erkänner också att Australien får, men inte är tvungen att, ange obligatoriska uppgifter om importör och produktionsparti inom samma synfält.

Australiens användning av vissa uppgifter

Europeiska gemenskapen erinrar om att det enligt gemenskapens bestämmelser i artikel 34.1 och 34.2 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i dess ändrade lydelse, krävs eller tillåts att adressuppgifter för vissa personer som deltar i saluföringen av vinet anges på vinetiketten. Europeiska gemenskapen erkänner dessutom att vanliga engelska ord som ”doctor”, ”mountain” och ”sun” osv. kan användas för att beskriva och presentera australiska viner.

Australiens användning av frivilliga uttryck

Europeiska gemenskapen erinrar om att gemenskapens vinlagstiftning, särskilt bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i deras ändrade lydelser, fastställer regler för användningen av obligatoriska respektive frivilliga uppgifter på gemenskapsmarknaden. Enligt gemenskapslagstiftningen är det tillåtet att använda andra uttryck än dem som uttryckligen omfattas av gemenskapslagstiftningen, under förutsättning att de är exakta, att de inte kan förväxlas med andra uttryck som omfattas av gemenskapslagstiftningen och att aktörerna, om tvivel uppstår, kan bevisa att de är korrekta.

I överensstämmelse med denna lagstiftning bekräftar Europeiska gemenskapen att Australien får använda andra uttryck än dem som omfattas av avtalet för att beskriva och presentera sina viner så länge uttrycken är förenliga med de regler som gäller för vinproducenter i Australien.

Konsoliderade skriftväxlingar

Skrivelse nr 1

Härmed har jag äran att hänvisa till de nyligen genomförda förhandlingarna mellan våra respektive delegationer om ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (”avtalet”).

Om sambandet mellan avtalet och artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS)

De avtalsslutande parterna är eniga om att förhandlingarna om och tillämpningen av avtalet när det gäller vin står i överensstämmelse med vardera avtalsslutande parts skyldigheter gentemot den andra parten i enlighet med artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter ( TRIPS-avtalet ).

Om vissa skyddade namn

De avtalsslutande parterna erkänner att bestämmelserna i avtalet om traditionella uttryck, vinkategorier, varubeteckningar och uttryck för kvalitetsvin inte i sig utgör eller skapar immateriella rättigheter.

Om skydd av geografiska beteckningar

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att avtalet inte påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt artikel 24.3 i TRIPS-avtalet.

Australien bekräftar att när en geografisk beteckning i gemenskapen, som är skyddad i Australien enligt detta avtal, förs in i registret över skyddade beteckningar, kommer Australien även fortsättningsvis att se till att ett varumärke som innehåller eller består av denna geografiska beteckning för ett vin som förtecknas i bilaga II, inte används eller förs in i varumärkesregistret för vin, annat än om det berörda vinet uppfyller kraven för användning av gemenskapens geografiska beteckning.

Australien bekräftar att om inte annat följer av artikel 19 i avtalet får en geografisk beteckning som förtecknas i artikel 15 i avtalet användas i Australien för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i gemenskapen under den övergångsperiod som fastställs i den artikeln om vinet uppfyller de krav som gäller för användningen av den geografiska beteckningen.

Om sambandet mellan vissa geografiska beteckningar och registrerade varumärken

1. När det gäller geografiska beteckningar som skyddats på respektive territorium efter den 26 januari 1994 och i den mån konsumenterna inte vilseleds om vinets ursprung, är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

1.1. De i Australien registrerade varumärkena ” Ilya ” , ” Lienert of Mecklenburg ” , ” Lindauer ” , ” Salena Estate” och ” The Bissy ” får fortsätta att användas i Australien.

1.2. Trots artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och andra stycket i den skriftväxling om skydd av geografiska beteckningar som bifogas avtalet, får de i gemenskapen och/eller i en eller flera av dess medlemsstater registrerade varumärkena ” Stonehaven Limestone Coast ” , ” John Peel ” , ” William Peel ” , ” Old Peel ” , ” South Coast ” och ” Domaine de Fleurieu ” fortsätta att användas i gemenskapen eller på den berörda medlemsstatens territorium.

1.3. Inget i avtalet hindrar varumärkesinnehavare att använda dessa varumärken i andra länder där lagar och andra författningar tillåter detta.

2.1. De avtalsslutande parterna konstaterar att varumärken som inte innehåller eller består av en geografisk beteckning som är upptagen i respektive bilagor till avtalet inte omfattas av bestämmelserna i artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och därför kan fortsätta att användas.

2.2. De avtalsslutande parterna är eniga om att vid behov diskutera denna fråga i den gemensamma kommitté för EG/Australien som inrättas genom artikel 30 i avtalet.

Varaktighet

De avtalsslutande parterna är eniga om att denna skriftväxling ska förbli i kraft så länge som avtalet är i kraft.

Härmed har jag äran att föreslå att denna skrivelse tillsammans med Er svarsskrivelse med en bekräftelse på att Australiens regering delar denna uppfattning ska utgöra ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australiens regering.

Högaktningsfullt

Skrivelse nr 2

Jag bekräftar härmed mottagandet av Er skrivelse av dagens datum med följande lydelse:

” Om sambandet mellan avtalet och artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS)

De avtalsslutande parterna är eniga om att förhandlingarna om och tillämpningen av avtalet när det gäller vin står i överensstämmelse med vardera avtalsslutande parts skyldigheter gentemot den andra parten i enlighet med artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPS-avtalet).

Om vissa skyddade namn

De avtalsslutande parterna erkänner att bestämmelserna i avtalet om traditionella uttryck, vinkategorier, varubeteckningar och uttryck för kvalitetsvin inte i sig utgör eller skapar immateriella rättigheter.

Om skydd av geografiska beteckningar

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att avtalet inte påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt artikel 24.3 i TRIPS-avtalet.

Australien bekräftar att när en geografisk beteckning i gemenskapen, som är skyddad i Australien enligt detta avtal, förs in i registret över skyddade beteckningar, kommer Australien även fortsättningsvis att se till att ett varumärke som innehåller eller består av denna geografiska beteckning för ett vin som förtecknas i bilaga II, inte används eller förs in i varumärkesregistret för vin, annat än om det berörda vinet uppfyller kraven för användning av gemenskapens geografiska beteckning.

Australien bekräftar att om inte annat följer av artikel 19 i avtalet får en geografisk beteckning som förtecknas i artikel 15 i avtalet användas i Australien för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i gemenskapen under den övergångsperiod som fastställs i den artikeln om vinet uppfyller de krav som gäller för användningen av den geografiska beteckningen.

Om sambandet mellan vissa geografiska beteckningar och registrerade varumärken

1. När det gäller geografiska beteckningar som skyddats på respektive territorium efter den 26 januari 1994 och i den mån konsumenterna inte vilseleds om vinets ursprung, är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

1.1. De i Australien registrerade varumärkena ” Ilya ” , ” Lienert of Mecklenburg ” , ” Lindauer ” , ” Salena Estate” och ” The Bissy ” får fortsätta att användas i Australien.

1.2. Trots artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och andra stycket i den skriftväxling om skydd av geografiska beteckningar som bifogas avtalet, får de i gemenskapen och/eller i en eller flera av dess medlemsstater registrerade varumärkena ” Stonehaven Limestone Coast ” , ” John Peel ” , ” William Peel ” , ” Old Peel ” , ” South Coast ” och ” Domaine de Fleurieu ” fortsätta att användas i gemenskapen eller på den berörda medlemsstatens territorium.

1.3. Inget i avtalet hindrar varumärkesinnehavare att använda dessa varumärken i andra länder där lagar och andra författningar tillåter detta.

2.1. De avtalsslutande parterna konstaterar att varumärken som inte innehåller eller består av en geografisk beteckning som är upptagen i respektive bilagor till avtalet inte omfattas av bestämmelserna i artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och därför kan fortsätta att användas.

2.2. De avtalsslutande parterna är eniga om att vid behov diskutera denna fråga i den gemensamma kommitté för EG/Australien som inrättas genom artikel 30 i avtalet.

Varaktighet

De avtalsslutande parterna är eniga om att denna skriftväxling ska förbli i kraft så länge som avtalet är i kraft.”

Härmed har jag äran att bekräfta att Australiens regering delar denna uppfattning och att Er skrivelse tillsammans med denna svarsskrivelse ska utgöra ett avtal mellan Australiens regering och Europeiska gemenskapen.

Högaktningsfullt

[1] EGT L 86, 31.3.1994, s. 3.

[2] EGT L 86, 31.3.1994, s. 1.

[3] EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

[4] ATS 1988 nr 30 (utan bilaga). UNTS 1503 s.168 (med bilaga).

[5] Denna oenologiska metod är tillåten från och med den 1 mars 1994.

[6] De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.8 i bilaga VI till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

[7] De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.11 i bilaga VI till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

[8] Skyddet av benämningen ”cava” enligt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 påverkar inte skyddet av geografiska beteckningar för mousserande kvalitetsvin fso ”Cava”.

[9] De avtalsslutande parterna erkänner att den australiska vintypen "fortified wine" motsvarar gemenskapsprodukten "likörvin" enligt definitionen i punkt 14 i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.