Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52007DC0724

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En inre marknad för framtidens Europa {KOM(2007) 725 slutlig} {SEK(2007) 1517} {SEK(2007) 1518} {SEK(2007) 1519} {SEK(2007) 1520} {SEK(2007) 1521}

/* KOM/2007/0724 slutlig */

52007DC0724

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En inre marknad för framtidens Europa {KOM(2007) 725 slutlig} {SEK(2007) 1517} {SEK(2007) 1518} {SEK(2007) 1519} {SEK(2007) 1520} {SEK(2007) 1521} /* KOM/2007/0724 slutlig */


[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 20.11.2007

KOM(2007) 724 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En inre marknad för framtidens Europa

{KOM(2007) 725 slutlig}{SEK(2007) 1517}{SEK(2007) 1518}{SEK(2007) 1519}{SEK(2007) 1520}{SEK(2007) 1521}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Att ta vara på medborgarnas möjligheter 5

2.1. Mer inflytande för konsumenter och små och medelstora företag 5

2.2. Globaliseringen som en tillgång för Europa 7

2.3. Kunskap och innovation 9

2.4. Social dimension, miljö och sammanhållning 10

3. Att skapa resultat 12

3.1. En erfarenhets- och resultatbaserad inre marknad 12

3.2. Mer riktade och bättre genomförda åtgärder 13

3.3. Mer decentraliserat och nätverksbaserat arbete 14

3.4. Bättre kommunikation och tillgänglighet 15

4. Slutsatser 15

1. INLEDNING

Den inre marknaden är en av Europeiska unionens grundpelare. Det är genom bestämmelserna om den inre marknaden som den fria rörligheten för personer, varor och tjänster har omsatts i praktiken, och gett upphov till stora, konkreta fördelar för Europas medborgare[1]. Nya arbetstillfällen har skapats och tillväxten har stimulerats. Europeerna har fått bättre möjligheter att bosätta sig, arbeta, studera och pensionera sig i en annan medlemsstat. En och en halv miljon Erasmusstudenter har t.ex. tagit vara på möjligheten att studera i ett annat EU-land. Den inre marknaden har gett konsumenterna ett större urval av varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser, och samtidigt gynnat bättre kvalitet och säkerhet. Den har skapat en uppsättning gemensamma regler för företag, och öppnat en marknad med fler än 500 miljoner konsumenter. Den har också spelat en central roll för Ekonomiska och monetära unionens framgång, och utgjort en stabil grund för lanseringen av euron. Europa har blivit ett öppnare samhälle med många nya möjligheter, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och en stark respekt för individens sociala rättigheter, samtidigt som standarderna höjts vad gäller såväl hälsa som säkerhet och miljöskydd.

Men även om stora framsteg har gjorts, har den inre marknaden fortfarande en stor outnyttjad potential. Dessutom behöver dess bestämmelser regelbundet anpassas till förändringar i samhället. I februari 2007 presenterade kommissionen sin vision för den inre marknaden under 2000-talet – en marknad som kännetecknas av vitalitet, innovation och konkurrenskraft, där tjänstesektorns potential utnyttjas fullt ut, där såväl konsumenter som företag drar direkta fördelar av marknadens förbättrade funktion, och Europas förmåga att bemöta globaliseringens utmaningar stärks[2].

Ett syfte med denna översyn är att förklara hur EU kan omsätta denna vision i konkreta åtgärder. Den inre marknaden måste fortsätta vila på samma solida grund som tidigare, samtidigt som den i viss mån anpassas till nya utmaningar såsom globaliseringen, den ökande innovationstakten och förändringarna i sociala förhållanden och i miljön. Eftersom unionen också vuxit och blivit allt mer mångfacetterad, måste den inre marknaden:

- Skapa konkreta resultat som gynnar medborgare, konsumenter och små och medelstora företag: Den inre marknaden måste ytterligare anpassas till medborgarnas förväntningar och intressen. Den måste fortsätta ge konsumenterna fördelar i form av bättre priser, kvalitet, urval, tillgänglighet och säkerhetsstandarder för varor och tjänster. Marknaden måste också skapa goda villkor för små och medelstora företag.

- Bättre utnyttja globaliseringens möjligheter: Den inre marknaden hjälper medborgarna att få del av globaliseringens fördelar. Samtidigt är det viktigt att fullt utnyttja dess potential som ”hävstång” för europeiska företag som vill etablera sig på världsmarknaden, och dess inneboende attraktionskraft som marknad för investerare. Den inre marknaden har också potential att spela en ledande roll när det gäller utveckling av nya normer.

- Främja kunskap och innovation: Den inre marknaden måste ytterligare främja kunskaps- och teknologiintensiva varor och tjänster såsom drivkrafter för framtida tillväxt.

- Utvecklas med full hänsyn tagen till sociala faktorer och miljöfaktorer: Politiken för den inre marknaden måste utvecklas med hänsyn till de sociala och miljömässiga konsekvenserna av en öppnare marknad, och kombineras med åtgärder som ger individen och samhället som helhet tillgång till de nya möjligheter som skapas.

Dessa utmaningar kommer att kräva nya arbetsmetoder och en mångfald olika medel. Ansträngningarna har hittills koncentrerats på att avlägsna hinder vid gränserna, huvudsakligen genom regler och bestämmelser. I det här skedet är det därför viktigt att utvidga urvalet av redskap för arbetet, och fokusera mer på faktiska effekter, genom att få marknaderna att fungera effektivare just på de områden där konsumenter, tillväxt och sysselsättning gynnas som mest. I linje med EU:s mål med en ”bättre lagstiftning” kommer ökad vikt att läggas vid genomförande och kontroll av efterlevnaden, vidareutveckling av konsekvensbedömningar och samråd med berörda aktörer, förenkling av befintlig lagstiftning såvitt möjligt, avskaffande av onödig byråkrati, samt systematisk utvärdering av åtgärder och lagar. För att uppnå dessa mål räcker inte en ”Brysselcentrerad” insats – i ett större och mer mångfacetterat EU kommer det att krävas såväl partnerskap med medlemsstaterna som ett aktivt deltagande från ett flertal berörda aktörer.

Den inre marknaden utgör grundvalen för EU:s politik inom en rad områden. Den gemensamma valutans tillkomst vid millennieskiftet, och det faktum att fler och fler medlemsstater är på väg att införa den, understryker ytterligare växelverkan mellan den inre marknaden och EMU. Euron har blivit en viktig stabiliserande faktor och en drivkraft för den fortsatta utvecklingen av den inre marknaden, på ett sätt som gynnat hela EU, och inte bara euroområdet. Som en motor för tillväxt och sysselsättning har den inre marknaden i sin tur en central roll att spela när det gäller att uppnå de prioriterade målen för Lissabonstrategin. Den översyn som här presenteras kommer att följas upp i nästa etapp av Lissabonstrategin, för vilken kommissionen kommer att lägga fram sina förslag i december 2007. I kombination med åtgärder på det sociala området och miljöområdet bidrar den inre marknaden också till målen för hållbar utveckling.

Denna översyn utgör också startskottet för ett nytt arbetssätt när det gäller den inre marknaden. Översynen innehåller inget traditionellt lagstiftningsprogram, utan är främst inriktad på att främja flexibilitet och anpassningsmöjligheter, samtidigt som en tillräcklig klarhet i fråga om rättsläget och övriga normer består, så att den inre marknaden fortsätter att fungera väl. Vägen mot dessa mål illustreras nedan i form av en rad exempel. Ytterligare detaljer redovisas i de särskilda dokument om marknadsövervakning och om användning av instrument som hör till inremarknadspolitiken respektive handelspolitiken som läggs fram tillsammans med denna översyn. I ett annat anknytande dokument förklaras det hur framsteg kan nås inom den viktiga sektorn för finansiella tjänster till privatpersoner. Visionen för hur man kan främja möjligheter, tillgång och solidaritet i 2000-talets Europa presenteras också i ett separat dokument som kompletterar denna översyn, parallellt med ett dokument som gäller tjänster av allmänt intresse. Översynen kan således ses som ett ”paket” bestående av dessa dokument plus en sammanfattning av de framsteg som hittills gjorts inom den inre marknaden. Översynen utgör också ett led i kommissionens arbete för att bemöta globaliseringens utmaningar. Se även meddelandet ”Det europeiska intresset – För framgång i en globaliserad värld”[3], som lades fram vid Europeiska rådets informella möte i oktober 2007.

2. ATT TA VARA PÅ MEDBORGARNAS MÖJLIGHETER

2.1. Mer inflytande för konsumenter och små och medelstora företag

Den inre marknaden måste ge bättre resultat och mer konkreta fördelar för såväl konsumenter som små och medelstora företag, så att deras förväntningar och intressen tillgodoses så väl som möjligt. Konsumenterna måste känna att det lönar sig att hävda sina rättigheter. Öppning av marknader måste ledsagas av konsumentpolitiska åtgärder. Idag kan konsumenter göra inköp i andra EU-länder, på plats såväl som via Internet, utan att behöva bekymra sig om tullavgifter eller momspålägg. En hög standard på livsmedel och konsumtionsvaror garanteras. Kraven på tydliga prisangivelser och märkning av livsmedel och andra varor underlättar inköpsbesluten för konsumenterna. Produkter som inte uppfyller kraven i konsumentavtalet måste repareras eller ersättas, och det finns redan bestämmelser mot otillbörliga affärsmetoder och vilseledande reklam. Nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-net) ger vägledning och stöd åt konsumenter som är invecklade i gränsöverskridande tvister. Kommissionen föreslog nyligen inrättandet av en stadga för energikonsumenter, för att fastställa grundläggande rättigheter för el- och gaskonsumenter. Konsumenternas intressen skyddas också genom den strikta tillämpningen av EU:s konkurrensregler: Karteller har avslöjats och brutits upp i ett flertal sektorer, från öl till hissar. Fusioner mellan flygbolag som skulle ha skadat konkurrensen har stoppats. Företag som Microsoft, Telefónica, Deutsche Telecom and Wanadoo har tvingats överge metoder som innebar missbruk av dominerande ställning. Övervakningen av statliga stöd bidrar till att undvika att offentliga medel används felaktigt. Allt detta har bidragit till bättre fungerande och mer innovativa marknader som erbjuder bättre varor och tjänster till ett mer fördelaktigt pris.

Men mer arbete återstår. Utvecklingen av den inre marknaden måste även i fortsättningen riktas in på frågor som berör konsumenterna i deras dagliga liv, t.ex. energi, telekommunikationer, finansiella tjänster till privatpersoner och handel i grossist- och detaljistled. Bristen på verklig konkurrens och problemet med fragmenterade marknader (bland annat beroende på skillnader mellan nationella bestämmelser om konsumentavtal) måste bemötas på ett effektivt sätt, så att konsumenterna helt och fullt kan dra fördel av öppnade marknader och tydligare ser hur den inre marknaden verkar till deras fördel. Genom att stärka konsumenternas kunskaper och inflytande – till exempel inom sektorn för finansiella tjänster till privatpersoner – kan insatser på EU-nivå verka som incitament för ökad produktivitet och effektivitet. Även om en ramlagstiftning för e-handel nu har inrättats återstår det mycket att göra för att underlätta för konsumenterna att utnyttja möjligheterna med Internet i detta avseende.

Standarden på områden som produktsäkerhet och säkra livsmedel på den inre marknaden måste förbli hög. Åtgärder vidtas för att bättre värna om standarden på varumarknaderna, bland annat genom skärpt marknadsövervakning och bättre samordning mellan de organ som ansvarar för ackreditering, certifiering respektive övervakning. Detta bör också leda till en ökad förståelse för vad CE-märkning av varor innebär och ett bättre skydd av konsumenterna mot produkter med säkerhetsbrister. Det är för övrigt inte bara varor utan också tjänster som behöver hålla en god standard vad gäller säkerhet och kvalitet, och det finns således anledning till ytterligare diskussion om hur man bäst kan garantera säkerhet och kvalitet i tjänstesektorn.

Ramvillkoren för företagsamhet inom den inre marknaden måste fortsätta förbättras. Till skillnad från storföretagen, som ofta har varit framgångsrika när det gäller att ta vara på den inre marknadens möjligheter, har de små och medelstora företagen ofta upplevt marknaderna som fragmenterade och svåra att ta sig in på. Europas mångfald när det gäller språk, kultur och konsumenters smak och preferenser är i sig en stor tillgång och källa till innovation, men kan samtidigt bidra till de små och medelstora företagens svårigheter på en komplex marknad. Skillnader i synen på beskattning och svårigheterna att enas om en gemensam ansats på detta område kan också bromsa de små och medelstora företagens expansion på den inre marknaden. Även om det allmänt sett i Europa blivit lättare att starta företag på senare år, behövs det ytterligare insatser för att underlätta de små och medelstora företagens tillväxt och bättre frigöra deras potential. Kommissionen kommer att fortsätta utveckla nya initiativ för att bättre anpassa den inre marknaden till de små och medelstora företagens behov, och kommer att samråda med alla berörda aktörer för detta ändamål.

Ruta En marknad anpassad till konsumenten och de små och medelstora företagen

Konsumentens rättigheter och tillgång till rättsmedel : Ett samlat tillvägagångssätt i fråga om konsumenters rättigheter i EU bör leda till en förenklad rättslig ram som är lättare att tillämpa, samtidigt som det kan bidra till att undanröja sådana hinder för handel över nationsgränserna som konsumenter och företag kan stöta på. Ett centralt mål för den konsumentpolitiska strategin är att öka inflytandet för konsumenterna – inklusive sårbara konsumentgrupper som funktionshindrade och andra personer med särskilda behov – genom att fastställa deras rättigheter och sätta standarder för tillgänglighet, och skydda dem mot hot och risker som de inte kan påverka som individer. Med utgångspunkt från sin översyn av den befintliga EU-lagstiftningen inom konsumentområdet kommer kommissionen att lägga fram ytterligare initiativ om konsumenters rättigheter enligt avtal samt om kollektiva mekanismer för prövning, bland annat för att underlätta skadeståndskrav i de fall det förekommit brott mot konsumenters rättigheter eller konkurrensbestämmelser.

Tillgång till väl fungerande finansiella tjänster för privatpersoner : Att välja bankkonton, betalningsformer, investeringsprodukter och försäkringar, hypotekslån och andra låneformer, pensionsförsäkringar, sparformer, fordonsförsäkringar osv. innebär alltid ett personligt beslut som kan ha betydande effekter för hushållets ekonomi. Det finns erfarenheter som tyder på att denna sektor har potential att erbjuda produkter och tjänster som ger ännu större fördelar för konsumenten, i fråga om pris, urval och trygghet. I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som läggs fram parallellt med denna rapport beskrivs de initiativ som kommissionen anser bör kunna stimulera konkurrensen och förbättra konsumenternas möjligheter att fatta välgrundande beslut. Det föreslås bland annat åtgärder för att öka konsumenternas förmåga att förstå finansiell information, underlätta deras möjligheter att flytta mellan olika tjänsteleverantörer (t.ex. att lätt byta bankkonto), bekämpa sammanlänkning av produkter och liknande konkurrenshämmande praxis, samt att stimulera marknaden för hypotekslån.

Säkra livsmedel : EU har satt som mål att garantera största möjliga livsmedelssäkerhet i hela unionen. Kommissionen kommer att presentera ett initiativ gällande märkning av livsmedel och näringsvärdesdeklarationer, och det planeras också en översyn av lagstiftningen om nya livsmedel.

Läkemedel : Genom att fortsätta förstärka och rationalisera marknadsövervakningen när det gäller läkemedel bör man ytterligare kunna öka patientsäkerheten i Europa. En bättre tillgång till information om läkemedel och läkemedelstjänster kommer också att stärka patienternas möjlighet att fatta väl underbyggda beslut när det gäller den egna hälsan. För att uppnå dessa mål håller kommissionen på att förbereda ett åtgärdspaket, som dessutom ska bidra till att försvara Europas position som lokaliseringsort för innovation och produktutveckling inom det medicinska området.

En småföretagsakt ( ” Small Business Act ” ) för Europa : Kommissionen kommer att undersöka en rad olika möjligheter att stödja små och medelstora företag, vilket enligt planerna ska ta formen av en ”småföretagsakt” under 2008. På så sätt kan man förmedla ett antal riktlinjer som är särskilt utformade för små och medelstora företag, och som bygger på principen ”tänk småskaligt först”. I den planerade småföretagsakten kunde element som särskilt berör små och medelstora företag och som ingår i andra lagar eller åtgärder sammanföras, så att man kan undvika onödig administrativ börda, främja de små och medelstora företagens deltagande i EU-program, öka deras möjligheter att framgångsrikt delta i offentlig upphandling och minska hindren för handel över gränserna, med slutmålen att stimulera tillväxt och innovation. Kommissionen kommer också att granska hur politik och praxis inom skatteområdet påverkar de små och medelstora företagens tillväxt, och kommer att lägga fram förslag till en Europabolagsordning, med syftet att underlätta de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet.

Ett förbättrat skatteklimat : Arbetet fortsätter för att minska de kostnader som följer av att företagen måste anpassa sig till fragmenterade skattesystem inom den inre marknaden (fullgörandekostnader), särskilt med inriktning på de små och medelstora företagen. Målet är också att ge företagen möjlighet att välja en EU-omfattande skattebas. Vidare bör initiativ för att minska dubbelbeskattning underlätta gränsöverskridande verksamhet för såväl företag som enskilda.

2.2. Globaliseringen som en tillgång för Europa

Globaliseringens förmåga att skapa dynamik och förändringar kan knappast överskattas, och den inre marknaden är vårt viktigaste verktyg för att kunna dra full nytta av denna dynamik till förmån för Europa: genom den drar medborgarna fördel av att globala marknader öppnats genom att urvalet ökar och priser sjunker, och företag sätts under press att öka sin effektivitet och finna innovativa lösningar, varigenom de också ökar sin konkurrenskraft och möjlighet att agera på en global marknad. Den inre marknaden gör också Europa mer attraktivt för investerare och andra företag värden över, och gör det möjligt för Europa att ta initiativ när det gäller normgivning och därigenom verka för en tillnärmning av bestämmelser även på det internationella planet. Detta underlättar i sin tur europeisk export, samtidigt som standarderna tillämpas på importerade varor, vilket också skyddar de europeiska konsumenterna.

EU har utvecklat sina bestämmelser i samarbete med medlemsstaterna, och har särskilt ansträngt sig för att jämka samman medlemsstaternas olika utgångspunkter och finna en lämplig balans mellan en fri och expansiv handel å ena sidan, och respekt för arbetslagstiftning och normer i fråga om hälsa, säkerhet och miljö å andra sidan. EU har på så sätt kunnat utveckla moderna bestämmelser och övervakningssystem, och ses som ett föredöme på många områden, t.ex. produktsäkerhet, miljöskydd, offentlig upphandling, regleringar inom finansområdet och finansiell redovisning. GSM-standarden för mobiltelefoner samlar nu närmare två och en halv miljard användare världen över. Inom områden som handel med utsläppsrättigheter för koldioxid, flygsäkerhet och kemikalier har EU antagit nya regler som successivt håller på att införas även i andra delar av världen. Även EU:s konkurrensregler har en global räckvidd i den meningen att kommissionen kan ifrågasätta karteller, företagsfusioner som hotar den fria konkurrensen och fall av missbruk av dominerande ställning så länge som dessa påverkar europeiska konsumenter och företag, oavsett var i världen de inblandade företagen har sitt säte. Den internationella scenen förändras snabbt. Många av dagens utmaningar kräver ett samordnat agerande på global nivå, t.ex. kampen mot klimatförändringen och mot handeln med förfalskade och piratkopierade varor. Ett nytt, mer internationellt angreppssätt håller därför på att växa fram, med tonvikt på samarbete inom regleringsområdet, med syfte att få normer att konvergera och regler att bli mer likvärdiga. Det ligger i såväl EU:s som samarbetsparternas intresse att fortsätta utveckla sådant samarbete. Detta bör leda till att standarderna konvergerar på en hög nivå, istället för att handelspartnerna ser sig tvungna att konkurrera med allt sämre standarder (i vad som ibland kallas ett ”race to the bottom”).

Hur kan dessa mål uppnås? Tre viktiga åtgärdsområden redovisas i meddelandet ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen”[4].

Ruta 2. Ett konkurrenskraftigt Europa i världen: vägen framåt

Öka de europeiska företagens konkurrenskraft utanför den inre marknadens geografiska gränser, öppna nya marknader genom multilaterala och bilaterala handelsavtal och driva en aktiv politik för att se till att tillträdet till marknader faktiskt fungerar. Kommissionen är också fast besluten att bidra till framgångsrika förhandlingar om utvecklingsagendan från Doha. För att bygga vidare på den grund som lagts av Världshandelsorganisationen (WTO) har kommissionen tagit initiativ till förhandlingar om ett antal ”djupare” frihandelsavtal, som syftar till en bättre tillgång till marknader för EU-företag och en starkare konvergens mellan olika regelverk. Särskilda initiativ planeras också för att garantera en korrekt tillämpning av immaterialrättsliga bestämmelser och av de internationella reglerna för subventioner. Kontrollen av statliga stöd, som är en del av gemenskapens konkurrenspolitik, bidrar också till en integrerad inre marknad där fullgod konkurrens råder. Detta behöver också kompletteras med ett aktivt bruk av de handelspolitiska medel som står till buds, bland annat för att hantera subventioner och andra illojala konkurrensmedel i tredjeland och garantera likvärdiga konkurrensvillkor internationellt, även genom att aktivt verka för att marknader i tredjeland öppnas.

Utvidga det område där den inre markadens bestämmelser tillämpas , genom att främja samarbete kring EU:s normer och värderingar även i tredjeland, låta det europeiska lagstiftningsarbetet inspireras av god praxis som tillämpas i andra länder och sträva efter att göra de europeiska normerna till en referens för det internationella arbetet. Kommissionen deltar i en rad multilaterala och bilaterala diskussioner som handlar om att stärka konvergensen mellan det europeiska regelverket och dem som tillämpas av våra viktigaste handelspartner och närmaste grannländer. Vad gäller multilaterala förhandlingar är det särskilt viktigt att göra framsteg i fråga om regelkonvergens inom WTO-agendan. Bilaterala forum, som EU-US Financial Markets Regulatory Dialogue (dialog om regelgivningen för finansiella marknader ) och det nyetablerade Transatlantic Economic Council (transatlantiska ekonomiska rådet), ger goda möjligheter till ett effektivt samarbete. De insatser som görs bör koncentreras ytterligare, fungera som ett komplement till handelsförhandlingarna och bättre knytas till viktiga frågor som utbildning, stöd och forskningssamarbete. Kommissionen bör också stödja europeiska tillsynsmyndigheter och lagstiftare i deras strävan efter ett fördjupat internationellt samarbete. EU måste även fortsättningsvis spela en ledande roll inom de organ som fastställer internationella normer och regler, och det är därför viktigt att EU agerar konsekvent i dessa sammanhang. Kommissionen kommer t.ex. att sträva efter en ökad konvergens mellan olika konkurrensbestämmelser i internationella forum som OECD. Slutligen måste EU även vara redo att lära: som ett led i arbetet med att utarbeta sin egen policy bör man studera andra normer som tillämpas internationellt, och god lagstiftningspraxis från andra håll bör tjäna som inspiration vid utformningen av EU:s bestämmelser. På så sätt blir det också lättare att vinna acceptans för dessa bestämmelser i tredjeland.

Försäkra sig om att öppenheten också kommer medborgarna till del , i form av högre standard på utbudet, lägre priser och större urval. Detta ska uppnås genom en noggrann övervakning av marknaderna och väl avvägda insatser för att förbättra deras funktion och gynna konkurrens, såväl på EU-nivå som i medlemsstaterna. EU har ett särskilt ansvar för att följa upp handelsavtalen och se till att de får den effekt som avsetts. Fallet med textilier är ett bra exempel på de villkor som behöver vara uppfyllda för att öppnandet av en marknad ska ge önskat resultat. De kvotsystem för textilier som gick under benämningen multifiberavtal och som tillämpats i 40 år avskaffades genom WTO-regler i januari 2005 (efter en övergångsperiod på ca tio år). En studie som nyligen genomförts visar att effekterna av denna förändring för konsumenterna visserligen varit positiva i stort, men att de varierat mycket kraftigt mellan olika medlemsstater beroende på den inhemska konkurrerande industrins struktur samt graden av konkurrens i detaljistledet. I Irland och Förenade kungariket har priserna på kläder sjunkit med 50 % i reala termer, medan de förblivit relativt oförändrade i Italien och Spanien. Liknande analyser kommer att utföras även i andra sektorer, och kompletteras med åtgärder för att överföra fördelarna av den internationella handeln på konsumenterna.

Mer detaljerade redogörelser för hur verktygen för inremarknadspolitiken bör anpassas till de globala förändringarna redovisas i ett dokument som behandlar den inre marknadens externa dimension och som åtföljer denna rapport.

2.3. Kunskap och innovation

Eftersom den inre marknaden från början utformades för en ekonomi där stommen utgjordes av råvaru- och industriproduktion måste den givetvis anpassas för att skapa den öppenhet och integration som krävs i en kunskapsbaserad och tjänsteorienterad ekonomi.

Idag är det tjänstesektorn som dominerar Europas ekonomi. Den svarar för 70 % av BNP, 68 % av sysselsättningen och 96 % av de nya arbetstillfällen som skapas i Europa. Däremot står tjänster endast för 20 % av handeln mellan EU-länder. Detta beror delvis på att många tjänster har en inneboende lokal karaktär, därför att kunderna föredrar att köpa tjänsterna i sin geografiska närhet. Men det visar också att det borde gå att få ut mer av den inre marknaden på denna punkt, att ytterligare hinder behöver undanröjas och att konkurrensen behöver öka inom tjänstesektorn. Det faktum att bara 6 % av européerna använder möjligheten att göra elektroniska transaktioner över nationsgränserna illustrerar tydligt denna outnyttjade potential.

Ansträngningar sker på många olika fronter. Tillhandahållandet av tjänster över hela EU bör får en rejäl skjuts när tjänstedirektivet börjar tillämpats, efter det att dess bestämmelser har införlivats i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast 2009. Också inom nätverksindustrier som energi, telekommunikationer, posttjänster och transport börjar de initiativ som inletts visa resultat så snart som de tillämpas fullt ut. Genom de gemensamma europeiska rambestämmelserna för telekommunikationer har företag och enskilda gynnats av lägre priser, större urval och nya innovativa tjänster. Omorienteringen av statliga stödmedel mot mer övergripande mål, som innovation och ökad kunskap, bör också bidra till ett bättre utnyttjande av den inre marknadens möjligheter.

Men det finns ändå utrymme för ytterligare insatser. Medborgare, företag och myndigheter bör till exempel ges bättre förutsättningar att prova nya möjligheter inom hela Europa med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT är en grundförutsättning för att en inre marknad baserad på elektronisk handel (e-handel) ska fungera, och för utvecklingen av driftskompatibla tjänster som e-fakturering, e-upphandling och e-tull. Med tanken på att utvecklingen av dessa nya tekniker går snabbt finns det alltid en risk att medlemsstaterna bestämmer sig för olika lösningar som kanske inte är inbördes kompatibla, och att det uppstår nya ”elektroniska barriärer” för användarna. Medlemsstaterna och kommissionen bör därför öka sina gemensamma ansträngningar för att förebygga en fragmentering på dessa marknader, och arbeta för gemensamt överenskomna IKT-lösningar.

Arbete återstår också för att främja en fri rörlighet för kunskap och innovation, ibland benämnd ”den femte friheten”. Den inre marknaden kan fungera som en grundval för innovation i Europa: Den bidrar till spridning av ny teknik över kontinenten. Den möjliggör uppbyggnad av såväl fysiska som virtuella nät, och främjar utvecklingen av en avancerad logistiksektor med integrerade styrsystem för distribution av varor, energi, information och tjänster, liksom för persontransporter. Den underlättar kunskapsutbyte genom att göra det möjligt för arbetstagare, studenter och forskare att flytta mellan olika länder. I följande ruta presenteras exempel på initiativ för att stimulera den inre marknaden för kunskap och innovation.

Ruta 3. Innovation – människor, produkter, tjänster

Rörlighet för forskare : Sjunde ramprogrammet bidrar direkt till skapandet av nätverk och integration av forskningsinsatser inom EU. För att förverkliga det europeiska området för forskningsverksamhet har arbetet inletts för att skapa en form av ”forskarpass”, som skulle undanröja hinder för forskarnas rörlighet och underlätta utbyten av forskare länder emellan.

En moderniserad rättslig ram för elektronisk kommunikation : Kommissionens nya reformförslag för EU:s bestämmelser om telekommunikationer syftar till ett fullbordande av den inre marknaden för sådana tjänster, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av den digitala ekonomin och samhället. Förslagen kommer att göra bestämmelserna mer konsekventa och öka förutsebarheten, på så sätt att det blir lättare att lansera nya gränsöverskridande tjänster inom sektorn. De nya reglerna bör också bättre frigöra den ekonomiska potentialen i Europas ledande ställning inom trådlös teknik, genom att reglerna för radiospektrum blir mer effektiva, flexibla och marknadsanpassade. Under 2008 kommer dessa förslag att följas upp genom ett initiativ för att uppdatera reglerna om samhällsomfattande tjänster för telekommunikation, i syfte att påskynda utvecklingen mot ett informationssamhälle för alla.

Immateriella rättigheter : Grunden har nu lagts för beslut om EU:s gemensamma rambestämmelser för patentskydd, med syftet att skapa ett enkelt, kostnadseffektivt och högkvalitativt patentsystem för Europa. Kommissionen kommer att presentera en strategi för immateriella tillgångar 2008. Denna strategi kommer bland annat att riktas in på att öka de små och stora företagens medvetenhet om och försvar av sådana tillgångar, samt om förvaltningen av dessa tillgångar vid offentligfinansierade forskningsinstitut. Vidare planeras en handlingsplan inom tullområdet, som ska bidra till bekämpningen av handeln med förfalskade och piratkopierade varor.

Standardisering : Kommissionen kommer att lägga fram en ny strategi för standardisering under 2008. Denna syftar bl.a. till att göra det lättare att omsätta forskningsresultat i produkter på marknaden – inte minst via små och medelstora företag – och att få nya energibesparande och miljövänliga tekniker att slå igenom. Särskild vikt kommer att läggas vid samarbete med små och medelstora företag och med forskarvärlden.

e-fakturering : Kommissionen kommer att lägga fram förslag till ett europeiskt ramverk för e-fakturering, vars syfte är att underlätta överföring av fakturor i elektroniskt format mellan alla EU-länder.

e-autentisering och e-underskrifter : Med utgångspunkt från det pågående arbetet med e-förvaltning kommer kommissionen under 2008 att lägga fram en särskild handlingsplan för att införa ömsesidigt godkända och kompatibla system för elektroniska underskrifter och autentisering (elektronisk identitet) som kan användas även mellan medlemsstater. Målet är att göra det lättare att tillhandahålla offentliga tjänster över nationsgränserna.

e-tull : År 2008 fyller tullunionen 40 år. Detta jubileum kommer bland annat att markeras genom att kommissionen och medlemsstaterna börjar tillämpa ”e-tullbeslutet”, vars syfte är att göra tullmyndigheternas och företagens it-system kompatibla i hela EU.

2.4. Social dimension, miljö och sammanhållning

När marknader öppnas och den ekonomiska integrationen ökar får detta alltid vissa sociala och miljömässiga effekter som är viktiga att väga in, och detta gäller såväl inom EU som i tredjeland. Vi måste därför bli bättre på att bedöma de effekter enskilda beslut kommer att få, och öka vår gemensamma förmåga att förutse och hantera de förändringar som följer av öppna marknader och teknisk utveckling. Detta innebär bland annat att marknadspriserna på varor och tjänster bör återspegla den verkliga kostnaden för samhället och miljön. Konsumenterna måste också bli mer medvetna om de samhälleliga och miljömässiga effekterna av givna konsumtionsmönster. Dessa mål är av yttersta vikt för den inre marknadens långsiktiga framgång, och utgör kärnan i strategin för en hållbar utveckling – fördelarna med en mer öppen värld måste fördelas mer rättvist, och även komma följande generationer till del.

Den inre marknaden har utvecklats parallellt med den europeiska sociala agendan. De gemensamma rättigheter och värden som uttrycks i artikel 2 i reformfördraget och i gemenskapens lagstiftning inom det sociala området innebär åtaganden på EU-nivå inom ett antal socialpolitiska områden.

Europeiska unionen har med stöd från strukturfonderna utformat en ekonomisk och social politik och en sammanhållningspolitik som syftar till att bygga broar mellan medborgare och mellan företag och stärka deras inflytande, på ett sätt som frigör en större del av den inre marknadens potential. Politiken har bidragit till att sprida den inre marknadens fördelar till alla EU:s regioner, för att garantera att fördelarna av öppna marknader kommer så många som möjligt till del, samtidigt som eventuella negativa effekter mildras.

De europeiska samhällena är stadda i snabb förändring. Den tekniska utvecklingen och globaliseringen påverkar hur medborgarna lever och bor, med nya karriärvägar som öppnar sig och nya kvalifikationer som krävs, allt i ett stigande tempo. Den inre marknaden har också framkallat nya trender i fråga om rörlighet mellan EU-länder. Vissa arbetstagare har svårt att anpassa sig till denna utveckling och ser den som ett hot, i synnerhet när förändringarna påverkar deras lokala samhällen. En sådan oro är fullt förståelig, och måste tas på allvar. Arbetstagarnas rättigheter måste tas tillvara, och det är viktigt att garantera likvärdiga konkurrensvillkor, inte minst genom en korrekt tillämpning av EU:s arbetsrätt.

Att ge miljödimensionen större vikt är inte bara väsentligt för miljöfrågornas egen skull, utan kan också skapa många nya möjligheter. Miljöindustrin har redan fler anställda än t.ex. bil- och läkemedelsindustrierna. Europeiska unionens fasta föresats att agera på miljöområdet och att förbättra sina standarder generellt kommer att ge den en ledande ställning i arbetet med att främja ny teknik, vilket också skapar nya arbetstillfällen. Europas erfarenhet av att bekämpa klimatförändringen genom att främja produkter och tjänster som är ekonomiska i fråga om koldioxidutsläpp tjänar som en förebild internationellt sett och ger Europa en ledande roll när det gäller att sätta globala standarder, vilket också bidrar till att skapa nya exportmarknader.

Ruta 4. Att främja EU:s sociala dimension

Vägen mot en förnyad social agenda : Som en del av den ” agenda för EU-medborgarna ” som kommissionen lanserat har man inlett ett samråd som syftar till att kartlägga den sociala verkligheten i Europa. Parallellt med denna rapport offentliggör kommissionen ett separat dokument, där den redogör för sina visioner för hur Europas medborgare kan utnyttja de möjligheter som skapas i ett modernt, öppet och föränderligt samhälle. Reaktionerna på detta ”visionsdokument” kommer att användas som underlag för arbetet med en förnyad social agenda, som kommer att presenteras av kommissionen i mitten av 2008 och innefatta ett antal initiativ som kan tas på EU-nivå.

Tjänster av allmänt intresse : I det protokoll man enades om tillsammans med Lissabonfördraget redogörs för EU:s principer om s.k. tjänster av allmänt intresse. Genom protokollet skapas därmed en ny, insynsvänlig och tillförlitlig rättslig ram för detta område även på fördragsnivå. De nya bestämmelserna bygger på de erfarenheter som gjorts under ett decennium av diskussioner om EU:s roll, och särskild vikt läggs vid den samsyn som vuxit fram, i synnerhet efter att kommissionens vitbok presenterades 2004. För att denna nya situation ska kunna förklaras närmare kompletteras denna översyn av ett särskilt dokument som gäller tjänster av allmänt intresse, inklusive sociala tjänster av allmänt intresse. Ännu ett initiativ som gäller hälso- och sjukvårdstjänster följer inom kort.

Att underlätta rörlighet : Arbetstagarnas fria rörlighet är stadfäst i fördraget, och en förutsättning för den inre marknadens funktion. Denna fria rörlighet kommer vidare att bli än mer oinskränkt då de övergångsbestämmelser som gäller för de nya medlemsstaterna upphör att gälla. Som en uppföljning av Europeiska året för arbetstagares rölighet (2006) kommer kommissionen att lägga fram en handlingsplan för fri rörlighet för arbetstagare, som också kommer att innehålla en översyn av gemenskapens regler för samordning av bestämmelser om social trygghet.

EU:s arbetsrätt : Genom de bestämmelser som införts på EU-nivå fastställs grundläggande rättigheter för arbetstagare, t.ex. rätten till information och samråd, jämte vissa minimikrav som syftar till likvärdiga konkurrensvillkor för arbetstagare och företag. Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till ändring av direktivet om det europeiska företagsrådet under 2008.

Integration över gränserna: För att underlätta för EU-medborgare som arbetar i gränsregioner förbereds en ny rättsakt om ”europeiska grupperingar för territoriellt samarbete”. Syftet är att bidra till att nya samarbetsformer skapas i gränsregioner, bl.a. inom områdena hälso- och sjukvård, riskförebyggande, miljöskydd, kultur, turism och lokala gränsövergripande infrastrukturer.

3. ATT SKAPA RESULTAT

För att de önskade resultaten ska uppnås behöver arbetssätten för den inre marknaden anpassas och förnyas. Denna förnyelse är nu än viktigare med tanke på att unionen både är större och mer mångfacetterad än någonsin tidigare. Offentliga myndigheter och tillsynsorgan på alla nivåer har ett gemensamt ansvar för att den inre marknaden fungerar så bra som möjligt. Systemet bygger på förtroende, och detta förtroende kan förstärkas både genom nära samarbete mellan förvaltningar och genom bättre information. För att se till att den inre marknaden når upp till sin potential bör därför ett nytt partnerskap byggas upp.

3.1. En erfarenhets- och resultatbaserad inre marknad

EU behöver koncentrera sina ansträngningar på de viktigaste områdena, där marknaderna inte fungerar som de ska och insatserna således gör störst nytta. Alla berörda aktörer behöver delta i detta arbete, t.ex. genom att följa utvecklingen på marknaderna, identifiera problem, bedöma hur långt eventuella åtgärder kan och bör sträcka sig, och samla in synpunkter på fältet. Åtgärderna inom olje- och gassektorerna utgör bra exempel på hur man lyckats förbättra marknadens funktion.

Kommissionen och de nationella myndigheterna har långtgående erfarenheter av övervakning av marknader och sektorer, och det finns utrymme för att ytterligare utveckla detta arbete. Till de mest verksamma åtgärderna hör branschutredningar (som kartlägger konkurrenssituationen), identifiering av föregångsmarknader och utveckling av gemensamma teknikinitiativ. Inom en rad områden krävs det dock ytterligare underlag, t.ex. genom att man samlar in synpunkter på den inre marknadens funktion direkt på fältet. Man behöver också ägna ytterligare uppmärksamhet åt konsumenterna, de små och medelstora företagen, den globala dimensionen och de sociala och miljömässiga aspekterna.

Ruta 5. Att vidta åtgärder där de gör mest nytta

Övervakning av marknader och sektorer : Som ett led i denna översyn har kommissionen utvecklat en metod för mer systematisk övervakning av viktiga varu- och tjänstemarknader. Det första steget enligt denna metod är en översiktlig granskning (”screening”) av sektorer som kan förväntas ha störst potential att erbjuda ökad tillväxt, sysselsättning och förbättring av konsumenternas välfärd. I nästa steg undersöks ett antal utvalda sektorer mer ingående, för att utreda skälen till deras bristande funktion (t.ex. att de inte är tillräckligt öppna eller integrerade, att konsumenterna har dåligt urval eller svårt att få överblick, eller att konkurrensen, regelverket eller graden av innovation är otillfredsställande). En sådan undersökning ger mycket värdefulla upplysningar om hur man bäst kan gripa sig an de specifika utmaningarna inom varje sektor. Några inledande resultat presenteras i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som läggs fram parallellt med denna rapport. Kommissionen kommer att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter i den fortsatta utvecklingen av den nya metoden.

Resultattavla över konsumentaspekter : Som en del av underlaget för den metod som beskrivs ovan kommer en ny resultattavla att skapas med syftet att följa framstegen ur konsumentperspektiv och visa vilka marknader som inte gett önskade resultat i ekonomiskt eller socialt hänseende. För att bedöma detta kommer ett antal nyckelindikatorer att användas, t.ex. förekomst av reklamationer, prisnivå, kundtillfredsställelse, hur lätt det är för konsumenterna att byta lösning eller leverantör, säkerhetsaspekter samt eventuella sektorspecifika indikatorer. Nya källor kommer att utvecklas, t.ex. för att underlätta jämförelser mellan konsumentpriser. Den särskilda resultattavlan över konsumentaspekterna kommer från 2009 att integreras med resultattavlan för den inre marknaden.

3.2. Mer riktade och bättre genomförda åtgärder

I arbetet med att förbättra den inre marknaden har kommissionen föresatt sig att nå en bättre avvägning mellan olika verktyg. Dessa verktyg ska vara okomplicerade och utformas med full hänsyn till principerna om subsidiaritet och proportionalitet och till medlemsstaternas olika traditioner.

För att tryggt kunna handla och driva verksamhet över nationsgränserna måste medborgare och företag kunna vara säkra på rättsläget. Lagstiftning är därför en fortsatt viktig faktor i många sektorer, men är inte alltid nödvändig eller lämplig i de fall hindren för den inre marknadens funktion inte främst är av rättslig karaktär. Ibland kan hindren bero mer på beteendemönster eller institutionella brister. Allteftersom mångfalden i EU ökar stärks också argumenten för att hålla lagstiftningen så enkel som möjligt. I praktiken uppnås ofta de bästa resultaten genom en kombination av olika verktyg (t.ex. från politiken för den inre marknaden och från konkurrenspolitiken), där man kompletterar bindande bestämmelser med bl.a. vägledning, självreglering, utbildning, upplysning och debatt. Det behövs också ytterligare insatser för att engagera olika berörda aktörer i arbetet med den inre marknaden. Viktiga förslag kommer även fortsättningsvis att genomgå en noggrann konsekvensbedömning, och kommissionen är redo att avbryta EU-insatser när de inte längre bedöms ha önskade effekter eller när de blivit överspelade genom utvecklingen på marknaden eller genom åtgärder som vidtagits på lokal, regional, nationell eller internationell nivå.

Det är givetvis av central betydelse att bestämmelserna om den inre marknaden faktiskt genomförs och efterlevs. Dess fördelar kommer inte att bli verklighet om EU-lagstiftningen inte tillämpas korrekt, om de rättigheter som den inte marknaden medför inte fungerar tillfredsställande eller om det saknas effektiva rättsmedel för den som vill klaga på sådana brister. Ansträngningarna för att förbättra tillämpningen av EU-lagstiftningen kommer att fortsätta, med målet att medborgare, konsumenter och företag ska förstå och effektivt använda sig av den inre marknadens bestämmelser.

Ruta 6. Att använda de olika verktygen på bästa sätt

Bättre avvägning mellan olika verktyg : I ett arbetsdokument som läggs fram tillsammans med denna rapport redogörs för de olika verktyg som står till buds för att styra och förvalta åtgärder inom den inre marknaden på så sätt att de uppnår sina syften. I dokumentet diskuteras också hur de bästa resultaten kan uppnås på olika förvaltningsnivåer.

Mer effektiv tillämpning : Som framgår av dess nyligen publicerade meddelande om tillämpningen av gemenskapsrätten[5] kommer kommissionen att vidta åtgärder för att förebygga problem med tillämpningen av EU:s bestämmelser. Genom ett nära samarbete med medlemsstaterna kommer kommissionen också att agera snabbt för att avhjälpa de problem som faktiskt uppstår. Alla överträdelser av EU-lagstiftningen tas upp till behandling, med prioritering av de överträdelser som bedöms ha störst konsekvenser. Medlemsstaterna ombeds att lägga fram jämförelsetabeller som visar hur EU-bestämmelser införlivas i nationell lag, och kommissionen kommer att publicera mer allmän information om genomförandet av lagstiftningen och om rättsfall som rör överträdelser av gemenskapsrätten.

Praktisk problemlösning : SOLVIT är ett nätverk av experter på inremarknadsfrågor, med uppgift att hjälpa medborgare och företag som fått problem därför att nationella myndigheter tillämpat EU-regler felaktigt. Sedan det bildades 2002 har nätverket av SOLVIT-center i medlemsstaterna och kommissionens SOLVIT-team tillsammans löst fler än 1 300 sådan problem, ibland med materiella ändringar i nationell lagstiftning som följd. Ungefär 80 % av problemen har gått att lösa utan inblandning av domstol, varav flertalet inom tio veckor. Eftersom fler och fler människor känner till SOLVIT:s tjänster ökar dess inflöde av ärenden dag för dag.

3.3. Mer decentraliserat och nätverksbaserat arbete

En fungerande inre marknad kräver insatser från myndigheter och berörda aktörer på alla de nivåer som deltar i tillämpningen av EU:s politik. Dessa olika myndigheter och aktörer måste genom samarbete se till att alla känner till, förstår, tillämpar och kontrollerar efterlevnaden av den inre marknadens bestämmelser. För att få marknaden att fungera som avsett måste man verka för ansvarstagande och ömsesidigt förtroende, vilket i vissa fall föder ett behov av nya samarbetsformer och arbetssätt.

Erfarenheter från vissa medlemsstater visar att det går att göra betydande framsteg genom att inrätta ”inremarknadscentrum” med uppgift att samordna de nationella insatserna på området. På EU-nivå kan Europeiska konkurrensnätverket nämnas som exempel på hur nätverk av nationella myndigheter, i det här fallet på konkurrensområdet, kan bidra till en ändamålsenlig och konsekvent tillämpning av gemenskapsbestämmelser. EU kan också bidra till utbyte av personal och information mellan medlemsstater, så som sker på tullområdet och genom nätverk för tillsynssamarbete. På många områden finns det skäl att uppmuntra till ytterligare samarbete, nätverksskapande och utbyte av god praxis mellan medlemsstaternas administrativa och rättsliga myndigheter och tillsynsmyndigheter, liksom mellan de tillsynsorgan som inrättats av EU.

Ruta 7. Arbete i partnerskap

På senare år har det tagits många initiativ på lokal, regional och nationell nivå samt EU-nivå för att förbättra införlivande, genomförande och efterlevnad av EU:s bestämmelser, samt för att sprida information och förbättra det gränsöverskridande samarbetet mellan myndigheter. Det finns således mycket lärdom att dra från dessa olika insatser, t.ex. genom att identifiera vad som fungerar bra och mindre bra och på vilka områden det krävs ytterligare arbete för att förverkliga den inre marknaden. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna inom ramen för rådgivande samordningskommittén för den inre marknaden, i syfte att identifiera bästa praxis, enas om riktlinjer och ge ömsesidigt stöd i arbetet. De nationella samordnarna för Lissabonstrategin bör också uppmanas att ta en ledande roll när det gäller att utveckla den strategiska samordningen och utbytet av erfarenheter.

3.4. Bättre kommunikation och tillgänglighet

Mycket kan göras för att förbättra kommunikationen och ge större publicitet åt de möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Enskilda medborgare, företag och lokala och regionala myndigheter måste ha lätt tillgång till information och förstå reglerna för den inre marknaden, så att varje aktör kan utnyttja dess potential. Begripliga bestämmelser och lätt tillgång till information är dessutom av särskilt stor vikt för parter i tredje land.

Medlemsstaterna uppmuntras att ytterligare stärka kommunikationen om den inre marknaden och se till att nyttiga informationskällor publiceras på ett lätt tillgängligt sätt, och kommissionen kommer att bistå dem i dessa ansträngningar. Kommunikationsinsatserna har också intensifierats som en del av denna översyn: ett pilotprojekt med ”ambassadörer för den inre marknaden” har inletts, och EU:s olika stödtjänster för inremarknadsfrågor kan nu nås från en och samma webbsida. Dessa förbättringar ska ses som komplement till det bredare arbete med informationsspridning och problemlösning för medborgare och företag som kommissionen och medlemsstaterna tillsammans bedriver.

Ruta 8. Bättre tillgång till information

EU:s stödtjänster ger råd och hjälp: Är du väg ut i Europa och vill veta mer om dina rättigheter? Söker du jobb? Problem med registrering av bilen? På väg att starta företag? I denna typ av frågor kan du vända dig till EU:s stödtjänster. Just nu förbereds en samlad webbsida (”one-stop shop”) för alla EU:s online-tjänster som hjälper företag och enskilda med vägledning om den inre marknaden. Där kan du finna aktuell information, allmän hjälp och tillgång till olika problemlösningstjänster som drivs i EU:s regi, till exempel Europe Direct, Ditt Europa, SOLVIT, Rådgivningstjänsten, Eures och det nya integrerade stödnätverket för företag.

Resultattavlan för den inre marknaden visar hur projektet utvecklas : Kommissionen övervakar löpande hur den inre marknaden utvecklas, och rapporterar regelbundet inför Europeiska rådets vårmöte. I denna rapportering ingår de uppgifter som samlats in om införlivandet av EU:s direktiv, om överträdelseförfaranden och användningen av olika problemlösningstjänster (t.ex. SOLVIT). Rapporteringen omfattar också ekonomiska indikatorer, bland annat från marknadsövervakningen, och riktmärken anges för utvecklingen på olika håll i Europa. Dessa olika uppgifter ingår i den s.k. resultattavlan för den inre marknaden, varav en första upplaga kommer att offentliggöras under 2008.

4. SLUTSATSER

Den inre marknaden är en av EU:s mest uppenbara landvinningar, och kommer att hjälpa Europa att möta 2000-talets utmaningar. En öppen, integrerad och konkurrenspräglad marknad kommer att stimulera ekonomisk tillväxt och leda till sunda relationer med våra handelspartner, samtidigt som nya möjligheter och arbetstillfällen skapas. Den kommer att bidra till att Europas intressen och värderingar sprids i en globaliserad värld. Den inre marknadens utveckling kommer också att gå hand i hand med andra viktiga framsteg, som en allomfattande tillgång till grundläggande tjänster, höga standarder inom det sociala området och miljöområdet och stora investeringar i hälsa och sjukvård. Genom gemensamma ansträngningar från alla berörda parter och på alla myndighetsnivåer kommer den inre marknaden att visa att EU kan ge värdefulla och konkreta resultat för medborgarna.

För att arbeta vidare med de idéer som redovisas i denna översyn uppmanar kommissionen Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och social kommittén samt Regionkommittén att göra följande:

- Ge uttryck för ett allmänt stöd till den omorientering av den inre marknaden som föreslås i detta meddelande. Det är av särskild vikt att Europeiska rådet vid sitt vårmöte 2008 ger de prioriterade frågorna för den inre marknaden en mer central plats i Lissabonstrategin, inklusive dess externa dimension, och att slutsatserna av denna rapport också vägs in vid den översyn av Ekonomiska och monetära unionen som planeras i samband med dess tioårsjubileum i maj 2008.

- Lägga särskild vikt vid de sociala fördelar i form av möjligheter, tillgång och solidaritet som den inre marknaden kan ge upphov till, genom att godkänna de föreslagna handlingslinjerna i det ”visionsdokumentet” som åtföljer detta meddelande.

- Ställa sig bakom den ansats som kommissionen valt i fråga om tjänster av allmänt intresse, och som redovisas i ett separat dokument som åtföljer detta meddelande.

[1] Framstegen med den inre marknaden redovisas i ett arbetsdokument från kommissionen, som publiceras i samband med denna rapport.

[2] KOM(2007) 60, 21.2.2007.

[3] KOM(2007) 581, 3.10.2007.

[4] KOM(2006) 567, 4.10.2006.

[5] KOM(2007) 502, 5.9.2007.

Top