52007DC0184

SV

Bryssel den 13.4.2007

KOM(2007) 184 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Ramarna för den europeiska undersökningen om språkkunskaper

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Ramarna för den europeiska undersökningen om språkkunskaper

1. Inledning

Flerspråkighet är något som man värderar högt i Europa. Den är en del av det som gör Europa unikt och bidrar till rikedomen i Europas kulturer och samhällen. Människor som lär sig språk får bättre karriärmöjligheter, en större förståelse för sin egen och andras kulturer och kan lättare flytta runt i Europa.

Bättre språkkunskaper i Europa är också ett viktigt mål inom insatserna för att fördjupa människors färdigheter och kvalifikationer, som en del av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I mars 2002 uppmanade Europeiska rådet i Barcelona till ytterligare åtgärder ”… för att förbättra de grundläggande färdigheterna, särskilt genom att undervisa i minst två främmande språk redan från mycket tidig ålder”. De uppmanade också till att upprätta ”en indikator för språklig kompetens år 2003” [1].

Kommissionen och medlemsstaterna vidtar alltså många olika åtgärder för att främja bra metoder för språkinlärning inom strategin Utbildning och yrkesutbildning 2010 [2].

I meddelandet Den europeiska indikatorn för språkkunskaper [3], som kom 2005, redogjorde kommissionen för en detaljerad strategi för att införa en europeisk undersökning om språkkunskaper, med målet att samla in nödvändiga uppgifter för att utforma en indikator på europeisk nivå. På grundval av detta kom rådet fram till vissa slutsatser i maj 2006 [4] gällande en rad nyckelfrågor för den europeiska indikatorn för språkkunskaper och framhöll att en undersökning borde genomföras så snart som möjligt. Rådet uppmanade kommissionen att inrätta en rådgivande styrelse för den europeiska indikatorn för språkkunskaper (nedan kallad styrelsen), bestående av nationella experter, med uppgiften att ge råd åt kommissionen om hur undersökningen ska förberedas och genomföras [5]. Styrelsens arbete har varit till stor nytta för utarbetandet av detta meddelande. Vidare begärde rådet att kommissionen skulle rapportera tillbaka till rådet om hur arbetet fortskred. Detta meddelande utgör svaret på denna begäran.

Kommissionen har nyligen lagt fram ett meddelande om en enhetlig ram för de indikatorer och referensvärden [6] som ska ingå i utbildningsstrategin allmänt sett. Det föreslås att en uppsättning om 20 centrala indikatorer som täcker huvudområdena ska utarbetas inom den ramen. Att utarbeta en indikator för språkkunskaper är en särskilt invecklad fråga.

Detta meddelande innehåller slutsatser för alla återstående frågor vad gäller utarbetandet av den undersökning som nämndes i rådets beslut från maj 2006. Rådet uppmanas att ta del av den föreslagna ramen för undersökningen. Utifrån detta skulle kommissionen, i samarbete med styrelsen och medlemsstaterna, kunna ha möjlighet att genomföra undersökningen. I detta meddelande fastställs att en undersökning ska genomföras under första halvåret 2009.

2. Ramarna för den europeiska undersökningen om språkkunskaper

Syftet med den europeiska undersökningen är att ge medlemsstater, beslutsfattare, lärare och övrigt yrkesfolk pålitliga och jämförbara uppgifter om kunskaperna i främmande språk i Europeiska unionen. Undersökningen kommer att ge oss upplysningar om ungdomars flerspråkighet, om var man kan hitta god praxis och goda resultat samt om framsteg som gjorts för att uppnå målet med förbättrad undervisning i främmande språk.

Undersökningen kommer att genomföras av kommissionen med stöd av styrelsen och i nära samarbete med medlemsstaterna.

2.1. Språkfärdigheter som ska undersökas

Under den första insamlingen av uppgifter kommer man att utarbeta tester för tre språkfärdigheter: läsförståelse, hörförståelse och skriftlig språkfärdighet.. Kommissionen kommer att ta första steget för att utarbeta verktyg för att mäta den fjärde färdigheten, muntlig språkfärdighet, i god tid före kommande undersökningar.

Syftet med den europeiska undersökningen är att mäta ”övergripande språkkunskaper i alla medlemsstater” [7]. I sin slutliga form kommer den att innehålla tester av alla de fyra språkfärdigheterna: läsning, hörförståelse, skriftlig språkfärdighet samt muntlig språkfärdighet. Vissa av de här färdigheterna är dock lättare att mäta än andra. För att mäta muntlig språkfärdighet kan det vara nödvändigt med tester utförda av en personlig examinator. Sådana tester blir mer invecklade än tester av passiva färdigheter.

Enligt rådets slutsats i maj 2006 är det av praktiska skäl att rekommendera att man under den första insamlingen av uppgifter använder tester för de tre färdigheter som är lättast att bedöma (dvs. hörförståelse, läsförståelse och skriftlig språkfärdighet). Styrelsen stöder denna rekommendation.

Den första undersökningsomgången bör därför omfatta dessa tre färdigheter. Kommissionen kommer att ta initiativet för att se till att den fjärde färdigheten, muntlig språkfärdighet, inkluderas i kommande undersökningsomgångar.

2.2. Språk som ska testas

Den europeiska undersökningen i varje medlemsstat bör omfatta tester av det första och andra av de mest undervisade officiella europeiska språken i EU, nämligen engelska, franska, tyska, spanska och italienska.

Principen för testerna kommer att vara tillgänglig för alla länder som vill ha med tester på andra språk än dessa fem i den första undersökningsomgången, som ett nationellt tillval.

I rådets slutsatser från maj 2006 rekommenderas att testet under den första undersökningsomgången görs tillgängligt ”…på de av Europeiska unionens språk som undervisas mest i medlemsstaterna, då de erbjuder ett tillräckligt stort urval testpersoner” och att ”[m]edlemsstaterna själva [skall] bestämma vilka av dessa officiella språk som skall omfattas av test” [8]. Därför bör de språk som ska bedömas under den första undersökningsomgången begränsas till engelska, franska, tyska, spanska och italienska, som är de officiella EU-språk som det undervisas mest i som främmande språk i medlemsstaterna [9]. Undersökningen bör därför omfatta de två av dessa språk som lärs ut mest i varje medlemsstat.

Testverktyget kommer dock att vara tillgängligt för att användas av medlemsstaterna om de önskar testa färdigheter i andra språk bland dessa fem än de två vanligaste. Kommissionen kommer så småningom före kommande testomgångar se till att undersökningen omfattar alla de officiella EU-språk som lärs ut i EU.

2.3. Referensram

Undersökningen bör baseras på ett verktyg där färdigheterna mäts på en uppåtgående skala från A1 till B2 enligt Europarådets gemensamma europeiska referensram för språk.

Rådet uppmanade kommissionen att utarbeta den europeiska indikatorn för språkkunskaper och fastslog att ”[t]estresultaten bör beräknas enligt skalorna i den gemensamma europeiska referensramen för språk” [10].

Den gemensamma europeiska referensramen (Common European Framework of References - CEFR) är en riktlinje som används för att beskriva resultaten hos dem som lär sig främmande språk. Huvudsyftet är att ge ramar för metoder för bedömning och undervisning, som ska gälla alla språk i Europa. CEFR består av en skala med sex steg för olika språkfärdigheter, uppdelad i tre större nivåer: nybörjare (A1–A2), självständig användare (B1–B2) samt obehindrad användare (C1–C2).

De sex stegen är allmänt accepterade i medlemsstaterna som en standard för att gradera en persons språkkunskaper. Flera europeiska länder har redan använt skalan i CEFR för tester av språkkunskaper.

Styrelsen har informerat kommissionen om att de mest relevanta nivåerna av skalan i EU för att testa språkkunskaper på högstadiet (ISCED 2) och på gymnasiet (ISCED 3), om det andra främmande språket undervisas på denna nivå, är stegen från nybörjare till självständig användare (A1 till B2). Mycket få elever har den kognitiva kapacitet som krävs för att prestera på en högre nivå än B2 vid den aktuella åldern och årskursen. Ett test av samtliga sex steg skulle medföra avsevärda svårigheter och höga kostnader. Följaktligen föreslås det att man tar fram test som omfattar de fyra stegen från A1 till B2 i CEFR-skalan.

Dessa steg är breda, och det tar lång tid för en elev att avancera till nästa nivå. Avståndet mellan de olika stegen (särskilt mellan A2 och B1) kan vara för stort för användning i praktiken av nybörjare och yngre elever. Därför bör ett testinstrument utvecklas som gör det möjligt att mäta kunskaper på en glidande skala mellan A1 och B2. Detta kommer också att ge mer exakta mätningar av statistiska mått som varians, median och medelvärde för resultaten från varje testad färdighet.

2.4. Kontextuella uppgifter som ska samlas in

Ett frågeformulär för elever, lärare, rektorer och regeringar kommer att tas fram. Detta ska användas för att samla in kontextuella uppgifter för att kunna analysera tänkbara faktorer som kan påverka elevernas språkkunskaper.

Avsikten är både att undersöka språkkunskaperna och att få fram information om språkinlärning, undervisningsmetoder och läroplaner.

Tack vare kontextuell information kommer man att kunna relatera nivån på elevernas språkkunskaper till eventuella determinanter. Frågor som elevernas socioekonomiska bakgrund och specifika aspekter som invandrarbakgrund, vilket språk som talas hemma, om undervisningen i det främmande språket är obligatorisk eller frivillig, om läraren har en formell utbildning för att undervisa i språk eller är en infödd talare, ”nivågruppering” av eleverna samt kön är alla faktorer som kan påverka resultaten, och uppgifter om dem bör inhämtas.

Sådana kontextuella uppgifter kommer att ta upp frågor som rör enskilda elever, skolor och typ av läroplan, strukturen på utbildningssystemen samt regeringarnas utbildningspolitik. Man bör ta fram separata frågeformulär riktade till ett urval bland eleverna, till lärare och rektorer samt till utbildningsadministratörer. Dessa bakgrundsformulär kommer att utformas för att möjliggöra en djupgående analys av politiken som kan ge svar på frågor om orsak och verkan när det gäller utvecklingen av språkkunskaper. För att underlätta internationella jämförelser bör existerande begrepp och klassindelningar användas, och man bör utforska kopplingar till liknande internationella undersökningar för att möjliggöra en flerdimensionell sekundäranalys av resultaten.

2.5. Population som ska testas i undersökningen

Undersökningens ”totala population”, med statistiska termer, bör vara lika med det totala antalet elever i högstadiets sista år (ISCED 2), eller det andra året på gymnasiet (ISCED 3) om ett andra utländskt språk inte lärs ut på högstadiet.

”Målpopulationerna” omfattar de elever på skolor från den totala populationen som undervisas i det testade språket.

Under undersökningen kommer man att följa de generella vetenskapliga urvalsnormerna som används i internationella undersökningar, för att försäkra sig om att uppgifterna från undersökningen är tillförlitliga och kan jämföras mellan länder. När man väljer storleken på urvalet bör man ta hänsyn till behovet av att samla in kontextuell information för att kunna analysera och förklara skillnader i resultaten mellan olika medlemsstater. Syftet med undersökningen bör vara att få fram tillförlitliga och jämförbara resultat, med minsta möjliga urval.

I rådets slutsatser [11] slås fast att man i undersökningen ska samla in uppgifter från ett representativt urval av alla elever som deltar i utbildningen vid slutet av högstadiet (ISCED 2). Om ett andra främmande språk inte lärs ut före slutet av ISCED 2 bör urvalet av elever hämtas från elever på gymnasiet (ISCED 3).

Vad gäller frågan på vilken nivå elever från gymnasiet ska testas ger styrelsen rådet att uppgifterna ska samlas in från elever som går andra året på ISCED 3. Vid slutet av ISCED 3 har en del elever redan avslutat sin utbildning eller, vilket är fallet i flera länder, går på utbildningar där det inte längre undervisas i främmande språk. Dessutom är elever och lärare upptagna av slutprov under det sista året på gymnasiet och kan vara mindre villiga att delta i undersökningen. Första året på gymnasiet bedöms vara för tidigt, eftersom elever i vissa länder börjar med undervisning i det andra främmande språket först under det andra året. I överensstämmelse med råden från styrelsen bör man i undersökningen samla in uppgifter från elever på andra året av ISCED 3 för de länder där det andra främmande språket inte lärs ut före slutet av ISCED 2.

Enligt Styrelsens råd bör man i undersökningen endast testa skolelever som undervisas i det undersökta språket.

Åldern på eleverna i slutet av ISCED 2 och det andra året av ISCED 3 varierar mellan medlemsstaterna. I slutet av ISCED 2 varierar den från 14 till 16 år. Det år då det första och andra främmande språket introduceras varierar också mellan medlemsstaterna. Därför kommer det att finnas skillnader i undersökningen vad gäller ålder och i hur länge eleverna har läst ett främmande språk. Styrelsen betonar att man bör beakta detta när man analyserar resultaten från undersökningen.

2.6. Testinstrument

Såväl datorbaserade tester, byggda på öppen programvara, som prov med papper och penna bör vara tillgängliga för länderna i undersökningen. Testinstrumentet bör vara möjligt att anpassa.

Under senare år har internationella erfarenheter gjorts med datorbaserade kunskapstester. DIALANG är ett Internetbaserat test som för närvarande innehåller diagnostiska tester på 14 olika europeiska språk. I internationella undersökningar som PISA och TIMSS har man gjort några pilotförsök med datorbaserad testning. Medlemsstaterna har erfarenhet av nätverk med öppen programvara. Att genomföra undersökningen med hjälp av datorbaserade tester skulle vara ett stort steg framåt för Europa.

Testinstrumentet bör göras tillgängligt för länderna, så att det kan anpassas till nationella behov utanför undersökningen, och därför bör det utvecklas med hjälp av en öppen programvara [12].

Datorbaserade tester innebär en utmaning jämfört med traditionella testmetoder baserade på papper och penna. Passiva färdigheter som hörförståelse och läsförståelse är lättare att testa med hjälp av datorer än aktiva färdigheter som skriftlig språkfärdighet. Styrelsen har framhållit flera potentiella svårigheter med att använda datorbaserade tester, bland annat frågor som programkompabilitet, tillgänglig hastighet på Internetuppkopplingen samt elevernas datorvana och skicklighet i att använda tangentbordet. Samtidigt finns det flera fördelar med datorbaserade tester, till exempel när det gäller märkning och kodning samt statistisk behandling av data, som kan göras snabbare och mer korrekt och därmed mer effektiv. Datorbaserade tester anses vara ett bättre verktyg för anpassade tester, där urvalet av frågor som ställs till de enskilda testdeltagarna skräddarsys efter individens egna kunskapsnivå.

Att utarbeta verktyg för datorbaserade tester är avsevärt mycket dyrare än traditionella prov på papper, men dessa kostnader måste ses i ljuset av de fördelar man får i form av en mer effektiv undersökning, en förbättrad grund för att anpassa testet till enskilda länders behov samt ytterligare utveckling av testet för eventuella framtida undersökningar.

Med detta i åtanke är den bästa lösningen för undersökningen att införa datorbaserade tester. Styrelsen betonar dock att det finns olika nivåer av beredskap i länderna för tester på datorer. Undersökningen bör baseras på alternativa eller kompletterande tester baserade på datorer och på prov med papper och penna.

2.7. Kostnad för att genomföra undersökningen

Kostnaden för de enskilda länderna för att genomföra undersökningen kommer att bero på undersökningens slutgiltiga struktur. För att uppnå skalfördelar bör man titta på erfarenheterna i de olika länderna. De internationella kostnaderna kommer att betalas av EU.

Nivån för enskilda länders kostnader i internationella undersökningar av färdigheter beror särskilt på vilka testmetoder man använder, storleken på urvalet, antalet testade färdigheter samt på frågeformulären som används för att samla in kontextuella uppgifter. De enskilda ländernas kostnader för sådana undersökningar omfattar särskilt genomförandet av testet i medlemsstaterna, inrättning och förvaltning i organisationen, utbildning av samordnare och examinatorer, såväl på nationell nivå som på de enskilda skolorna, utskrift av testerna, inkodning av testresultaten, förfaranden för kvalitetskontroll samt översättningsbehov.

Strukturen och kostnaderna för internationella undersökningar av elevers färdigheter, som PISA och TIMSS, kan användas som jämförelsematerial för undersökningens kostnader. Styrelsen menar dock att undersökningen kan komma att bli dyrare än andra internationella undersökningar, eftersom den kommer att omfatta tester av hörförståelse, och eftersom det kan bli mer invecklat att organisera undersökningen på grund av att det kommer att finnas fler ämnen, fler nivåer och fler områden jämfört med andra internationella undersökningar.

Styrelsen har diskuterat möjligheten att använda befintliga nationella kunskaper, erfarenheter och organisationsstrukturer för att genomföra undersökningen och på så sätt försäkra sig om skalfördelar (se nedan).

De internationella kostnaderna för undersökningen kommer att täckas av EU inom ramen för programmet för livslångt lärande (2007–2013) i samförstånd med programkommittén. De internationella kostnaderna är kostnader för att utveckla testerna, för att samordna och följa upp pilotförsöken, för att göra ett urval bland eleverna och metoderna för detta, för att ta fram och samordna den fullständiga testuppsättningen samt för att analysera och rapportera resultaten.

Alla beslut som rör undersökningen och som medför kostnader för de enskilda länderna kommer att fattas i nära samarbete med styrelsen och medlemsstaterna.

2.8. Nationella organisationsstrukturer för att genomföra undersökningen

De medverkande länderna bör se till att det finns nödvändiga organisationsstrukturer för att genomföra undersökningen.

Medlemsstaterna bör säkerställa att det finns nödvändiga organisationsstrukturer för att genomföra undersökningen och att ansvarsområdena definieras från första början. De flesta medlemsstater har erfarenheter av nationella undersökningar eller har deltagit i liknande internationella undersökningar, och de kan dra nytta av dessa erfarenheter. Erfarenheter från undersökningar som PISA och TIMSS kan utgöra en grund för att planera de nationella organisationsstrukturerna, och de nödvändiga kunskaperna och erfarenheterna kan i många fall hittas hos nationella experter med erfarenheter från sådana undersökningar. Därför bör man ta tillvara kompetensen och organisationen i redan existerande tjänster.

2.9. Genomförandet av undersökningen

Kommissionen kommer att utarbeta undersökningen av språkkunskaper. Det tekniska arbetet bör vara i gång i mars 2007, för att testerna ska kunna genomföras i början av 2009.

Kommissionen kommer att inleda arbetet med att utarbeta testverktyg och med att genomföra undersökningen. Den kommer att ange urvalsmetoderna och kriterierna för att välja ut läroanstalter och personer som ska delta i testerna, med tillstånd från behöriga myndigheter där så krävs, och se till att kvaliteten vad gäller dessa frågor motsvarar den allmänna internationella standarden för sådana undersökningar. Den kommer att utforma och ta fram undersökningen, samla in uppgifterna och analysera dem samt fastställa slutresultaten. Arbetet kommer att genomföras i nära samarbete med styrelsen och medlemsstaterna.

Styrelsen anser att testet bör genomföras under den första hälften av kalenderåret, och inte i början av läsåret. Den första undersökningen bör därför genomföras i början av 2009.

För att kunna genomföra testet i början av 2009 bör förberedelserna vara i gång i mars 2007. De kommer att följas av utvecklandet av testet och av pilotförsöken, som ska genomföras under våren 2008. På grundval av erfarenheterna från pilotförsöken bör de fullskaliga testerna vara framtagna och i verksamhet i medlemsstaterna i början av 2009.

Styrelsen kommer att fortsätta att mötas under hela perioden och kommer att arbeta i nära samarbete med kommissionen under alla faser av utvecklandet och genomförandet av undersökningen [13].

3. Slutsats

Kommissionen uppmanar rådet att ta del av den föreslagna ramen för undersökningen, som den presenteras i detta meddelande, rörande följande punkter:

· Färdigheter som ska testas

· Språk som ska testas

· Vilka nivåer i CEFR som ska användas

· Insamling av kontextuella uppgifter

· Målpopulationen och den totala populationen som ska testas

· Utarbetande av testverktyg, såväl datorbaserade tester som prov med penna och papper

· Genomförandet av undersökningen

Utifrån detta kommer kommissionen att kunna inleda förberedelser inför undersökningen. Detta kommer att göras i nära samarbete med styrelsen och medlemsstaterna. Testverktygen kommer att utarbetas så att undersökningen kan genomföras i början av 2009.

BILAGA

Lista över ledamöterna i den rådgivande styrelsen för den europeiska indikatorn för språkkunskaper

Land | Organisation | Titel | Efternamn | Förnamn |

| Europarådet | Mr | Sheils | Joseph |

| Eurydice | Ms | Baidak | Nathalie |

Österrike | Österreichisches Sprachen-Kompetenz-Zentrum | Mr | Abuja | Gunther |

Belgien (flamländsktalande delen) | Flemish Department for Education and Training - Curriculum Division | Ms | Raes | Nicole |

Belgien (tysktalande delen) | | | not yet nominated | |

Belgien (fransktalande delen) | Service général de pilotage du système éducatif | Mr | Woolf | Alain |

Bulgarien | | | not yet nominated | |

Cypern | Ministry of Education and Culture | Ms | Tofaridou | Efrosyni |

Tjeckien | Institute for Information on Education | Ms | Kramplova | Iveta |

Danmark | Ministry of Education, International unit | Ms | Andersen | Pernille Skou Brønner |

Estland | National Examination and Qualification Center | Ms | Sõstar | Kersti |

Finland | Finnish National Board of Education | Ms | Mustaparta | Anna-Kaisa |

Frankrike | Ministère de l'Education Nationale, de l'Enseignement Supérieur et de la Recherche | Mr | Monnanteuil | François |

Tyskland | Deutsches Institut für Internationale Pädagogische Forschung (DIPF) | Mr | Klieme | Eckhard |

Tyskland (ersättare) | Deutsches Institut für Internationale Pädagogische Forschung (DIPF) | Mr | Hesse | Hermann-Günter |

Grekland | Ministry of National Education and Religious Affairs | Mr | Papadakis | Nikolaos |

Grekland | Greek Unit of the Eurydice Network, Ministry of National Education and Religious Affairs | Mr | Papamanolis | Nikos |

Ungern | ELTE University - National Institution of Public Education | Ms | Major | Eva |

Ungern | Ministry of Education | Ms | Kádár-Fülöp | Judit |

Irland | Centre for Language and Communication Studies | Mr | Little | David |

Italien | Directorate-General for Foreign Affairs, Ministry of Education | Ms | Di Nicuolo | Giulia |

Lettland | Ministry of Education and Science | Mr | Mankovs | Leonīds |

Lettland | The Centre for Curriculum Development and Examinations | Ms | Muceniece | Gundega |

Litauen | Education Development Centre, Ministry of Education and Science | Ms | Jariene | Raimonda |

Luxemburg | Ministère de l’Education et de la Formation professionnelle | Mr | Fandel | Jean-Claude |

Malta | Ministry for Education, Youth and Employment | Mr | Camilleri | George |

Nederländerna | Hesta Advies - en Vertaalbureau | Mr | Molenaar | Peter |

Polen | Ministry of National Education | Mr | Poszytek | Pawel |

Portugal | Faculdade de Psicologia e Ciências da Educação, Universidade de Lisboa | Ms | Peralta | Helena |

Rumänien | National Institute for Educational Sciences | Mr | Nasta | Dan Ion |

Slovakien | National Institute for Education, Department of foreign Languages | Ms | De Jaegher | Darina |

Slovenien | | | waiting for new nomination | |

Spanien | Ministerio de Educación y Ciencia - Instituto de Evaluación (IE) | Ms | Tovar Sánchez | Carmen |

Sverige | Skolverket - Swedish National Agency for Education | Mr | Lagergren | Tommy |

Förenade Kungariket | Strategic Analysis and Data Services Group - Department for Education and Skills | Mr | Leman | Steve |

Förenade kungariket (Wales) | University of Swansea | Mr | Meara | Paul |

Förenade kungariket (Skottland) | Scottish Qualifications Authority | Mr | Van Krieken | Robert |

[1] Rådets slutsatser, Barcelona, del 1, punkt 43.1. Mars 2002.

[2] En ny ramstrategi för flerspråkighet, KOM(2005) 596 slutlig.

[3] Den europeiska indikatorn för språkkunskaper, KOM(2005) 356 slutlig.

[4] Rådets slutsatser av den 18 och 19 maj 2006 om den europeiska indikatorn för språkkunskaper (2006/C 172/01).

[5] Styrelsen inrättades av kommissionen genom kommissionens beslut den 26 oktober 2006. Styrelsen har haft två sammanträden under 2006.

[6] En enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning KOM(2007) 61 slutlig.

[7] KOM(2005) 356 slutlig.

[8] Rådets slutsatser (2006/C 172/01).

[9] Eurostat UOE.

[10] Rådets slutsatser (2006/C 172/01).

[11] Rådets slutsatser (2006/C 172/01).

[12] Centrum för forskning om livslångt lärande (CRELL/Gemensamma forskningscentret, Ispra) håller för närvarande på att genomföra ett undersöknings- och utvecklingsprojekt av ett verktyg för färdighetsbedömning baserat på öppen programvara, där man tar hänsyn till den pågående forskningen inom området.

[13] Personal och ekonomiska medel för undersökningen av främmande språk har redan beskrivits i finansieringsbilagan till KOM(2005) 356 slutlig.

--------------------------------------------------