18.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 42/15

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Enhet D2, kontor J70 2/55

Rue de la Loi/Wetstraat 200

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 295 01 28

e-post: comp-revision-1617-93@cec.eu.int

(1)

Från och med den 1 maj 2004 omfattas luftfartssektorn av de allmänt tillämpliga bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (2).

(2)

I förordning (EG) 1/2003 föreskrivs att avtal som omfattas av artikel 81.1 och som uppfyller villkoren i artikel 81.3 i fördraget inte är förbjudna, utan att det krävs föregående beslut om detta. I princip måste företag och sammanslutningar nu själva bedöma huruvida deras avtal, samordnade förfaranden och beslut är förenliga med artikel 81 i fördraget.

(3)

Förordning (EEG) nr 3976/87 ger kommissionen befogenheter att genom en förordning tillämpa artikel 81.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal, beslut eller samordnade förfaranden som direkt eller indirekt avser tillhandahållande av luftfartstjänster på flyglinjer mellan flygplatser i gemenskapen och på flyglinjer mellan gemenskapen och tredje land.

(4)

Avtal, beslut eller samordnade förfaranden gällande samråd som avser passagerartaxor för regelbunden luftfart och fördelning av avgångs- och ankomsttider samt trafikplanering på flygplatser riskerar att begränsa konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstater.

(5)

Eftersom sådana avtal, beslut eller samordnade förfaranden emellertid kan vara till gagn för användarna av luftfartstjänster och/eller lufttrafikföretagen innehöll kommissionens förordning (EEG) nr 1617/93 av 25 juni 1993 om tillämpningen av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden med avseende på gemensam planering och samordning av tidtabeller, gemensam drift, samråd om passagerar- och frakttaxor för regelbunden luftfart samt fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser (3), en bestämmelse om att artikel 81.1 i fördraget inte är tillämplig bland annat på vissa avtal, beslut eller samordnade förfaranden som avser samråd om taxor och fördelning av avgångs- och ankomsttider vid flygplatser för luftfartstjänster mellan flygplatser i gemenskapen. Förordning (EEG) nr 1617/93 upphörde att gälla den 30 juni 2005.

(6)

I juni 2004 inledde kommissionen ett samråd om översynen av förordning (EEG) nr 1617/93 för att avgöra huruvida gruppundantaget bör dras in, behållas i sin nuvarande form eller få utvidgad räckvidd. Kommissionen mottog svar från medlemsstater, lufttrafikföretag, resebyråer och konsumentgrupper.

(7)

Med tanke på resultaten från samrådet och det direkt tillämpliga undantagssystem som infördes genom förordning (EG) 1/2003 finns det inte tillräckliga skäl att genom en förordning fortsatt förklara att artikel 81.1 inte är tillämplig på samråd om fördelning av avgångs- och ankomsttider och planeringsavtal om flygplatstrafik eller på samråd om taxor för befordran av passagerare med bagage, i regelbunden luftfart mellan flygplatser i gemenskapen. Flygbranschen bör dock få tillräckligt med tid för att anpassa sig till den nya situationen och själv få bedöma huruvida deras avtal och affärsmetoder är förenliga med artikel 81 i fördraget och att ändra dem om så behövs. Eftersom förordning (EEG) 1617/93 redan har upphört att gälla måste en ny gruppundantagsförordning antas för en övergångsperiod.

(8)

Överenskommelser om fördelningen av avgångs- och ankomsttider vid flygplatserna och planeringen av trafiken där kan effektivisera utnyttjandet av flygplatskapaciteten och luftrummet, underlätta flygkontrollen och hjälpa till att sprida utbudet av luftfartstjänster från flygplatsen. Nytillträdande lufttrafikföretag måste fortsatt kunna få tillträde till hårt belastade flygplatser om konkurrensen inte skall sättas ur spel. För att säkerheten och insynen skall vara tillräcklig kan överenskommelser i detta avseende endast godtas om alla berörda lufttrafikföretag kan delta i förhandlingarna och om fördelningen görs på ett icke-diskriminerande och öppet sätt.

(9)

Ett gruppundantag bör utfärdas för perioden fram till den 31 december 2006 för samråd om fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av flygplatstrafik i den mån samråden avser luftfartstjänster där avgångsorten och/eller bestämmelseorten är belägen inom gemenskapen. Efter detta datum bör flygbranschen mot bakgrund av de ovan anförda synpunkterna själv bedöma huruvida avtal och samordnade förfaranden mellan företag och beslut av företagssammanslutningar som omfattas av artikel 81.1 i fördraget uppfyller villkoren i artikel 81.3. I bedömningen bör man bland annat ta i beaktande huruvida alla berörda lufttrafikföretag kan delta i samråden om fördelningen av avgångs- och ankomsttider och planeringen av flygplatstrafiken, och huruvida dessa samråd utförs på ett icke-diskriminerande och öppet sätt.

(10)

Samråden om passagerartaxorna kan bidra till ett allmänt godtagande av taxor som ger möjlighet till interlining, vilket gagnar både lufttrafikföretag och kunder. Samråden får dock inte gå utöver målsättningen att underlätta interlining.

(11)

Resultaten från den samrådsprocess som igångsattes av kommissionen i juni 2004 gällande översynen av förordning (EEG) nr 1617/93 visar att luftfartsmarknaden inom gemenskapen har utvecklas på ett sådant sätt att tillförsikten minskar om att samråden om taxor fortsatt kommer att uppfylla alla kriterierna i artikel 81.3 i fördraget.

(12)

Ett gruppundantag bör därför utfärdas fram till den 31 december 2006 med avseende på samråd om taxor för befordran av passagerare med bagage i regelbunden luftfart mellan flygplatser inom gemenskapen. Efter ovanstående datum bör luftfartsbranschen själv bedöma huruvida avtal och samordnade förfaranden mellan företag och beslut av företagssammanslutningar som omfattas av artikel 81.1 i fördraget uppfyller villkoren i artikel 81.3 i fördraget.

(13)

Kommissionen har från och med den 1 maj 2004 haft befogenhet att genom en förordning tillämpa artikel 81.3 i fördraget med avseende på luftfartstjänster inte bara på flyglinjer mellan flygplatser inom gemenskapen, utan också på flyglinjer mellan gemenskapen och tredje land.

(14)

I motsats till luftfarten inom gemenskapen regleras luftfartstjänster mellan medlemsstaterna och tredje land i allmänhet av bilaterala luftfartsavtal. De reglerade kravens art och detaljnivå varierar avsevärt i dessa avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, däribland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 847/2004 av den 29 april 2004 om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredje länder (4), begränsar och/eller reglerar luftfartstjänsteavtal normalt tillgången till marknaden och/eller prissättningen, vilket kan hindra konkurrensen mellan lufttrafikföretagen på flyglinjer mellan gemenskapen och tredje land. Vidare inskränker luftfartstjänsteavtal ofta lufttrafikföretagens förmåga att ingå den typ av bilaterala samarbetsavtal som ger konsumenterna alternativ till IATA:s interliningsystem.

(15)

På flyglinjer mellan gemenskapen och tredje land är andelen passagerarresor med ett anslutande flyg väsentligt högre än på internationella flyningar inom gemenskapen. Därför torde fördelarna av interlining för konsumenterna genom samråd om taxorna vara större på flyglinjer mellan gemenskapen och tredje land.

(16)

Det kan också med tillräcklig visshet antas att samråden om taxor för befordran av passagerare med bagage i regelbunden luftfart mellan orter inom gemenskapen och orter i tredje land uppfyller villkoren i artikel 81.3. Ett gruppundantag bör därför utfärdas med avseende på sådana samråd fram till den 30 juni 2008.

(17)

Uppgifter skall insamlas för att öka kommissionens kunskaper om den relativa användningen av passagerartaxor, som fastställs i samråd, och deras relativa betydelse för faktisk interlining i regelbunden lufttrafik mellan gemenskapen och tredje land. Uppgifterna skall också göra det möjligt för kommissionen att bättre bedöma effekterna av begränsningar som grundar sig på regler i bilaterala luftfartstjänsteavtal. Lufttrafikföretag som deltar i samråden måste därför för varje IATA-säsong från och med den 1 juli 2006 samla in uppgifter för alla biljettprisklasser där taxor med möjlighet till interlining överenskommits.

(18)

I enlighet med artikel 4 i förordning (EEG) nr 3976/87 skall den här förordningen vara tillämplig med retroaktiv verkan på avtal, beslut och samordnade förfaranden som redan finns vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning, under förutsättning att de uppfyller villkoren för undantag som fastställs i denna förordning.

(19)

Genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (5) utvidgades den gemenskapslagstiftning på den civila luftfartens område som är relevant för den inre marknaden till att gälla för ett område som omfattar gemenskapen samt Norge, Island och Liechtenstein. Flygningar mellan gemenskapen och Norge, Island och Liechtenstein skall därför behandlas på samma sätt som flygningar inom gemenskapen vid tillämpningen av denna förordning.

(20)

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart (6) innebär en harmonisering av de regler som är tillämplig på internationell civil luftfart inom det område som består av gemenskapen och Schweiz. Så länge detta avtal gäller skall flygningar mellan gemenskapen och Schweiz behandlas på samma sätt som flygningar inom gemenskapen vid tillämpningen av denna förordning.

(21)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artikel 82 i fördraget.

a.

Fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på flygplatser i den mån dessa åtgärder berör luftfart vars avgångsort och/eller bestämmelseort är belägen inom gemenskapen.

b.

Samråd om taxor för befordran av passagerare med bagage i regelbunden luftfart mellan orter inom gemenskapen eller mellan, å ena sidan, orter inom gemenskapen och, å den andra, orter i Schweiz, Norge, Island eller Liechtenstein.

c.

Samråd om taxor för befordran av passagerare med bagage i regelbunden luftfart mellan orter inom gemenskapen och orter i tredje land, i andra fall än vad som avses i punkt b.

(a)

Samråden om fördelning av avgångs- och ankomsttider och planering av trafiken på flygplatser är tillgängliga för alla lufttrafikföretag som har uttryckt intresse för de avgångs- och ankomsttider som samråden avser.

(b)

Företrädesregler skall fastställas och tillämpas utan diskriminering, vilket innebär att de varken direkt eller indirekt hänför sig till lufttrafikföretagens identitet eller nationalitet eller till kategori av flygförbindelse. De skall ta hänsyn till restriktioner och regler om fördelningen av lufttrafik som fastställts av behöriga nationella eller internationella myndigheter och visa skälig hänsyn till den resande allmänhetens och den berörda flygplatsens behov.

(c)

Företrädesreglerna får ta hänsyn till rättigheter som lufttrafikföretag skaffat sig genom att använda vissa avgångs- och ankomsttider under motsvarande föregående säsong. På gemenskapens flygplatser skall dock nytillträdande lufttrafikföretag i enlighet med definitionen i artikel 2 b i rådets förordning (EEG) nr 95/93 (7) tilldelas en 50-procentig andel av nytillkomna eller outnyttjade avgångs- och ankomsttider samt avgångs- och ankomsttider som något lufttrafikföretag avstått ifrån under eller i slutet av säsongen eller som på något annat sätt blir tillgängliga, så att nytillträdande lufttrafikföretag kan konkurrera i praktiken med etablerade lufttrafikföretag på flyglinjer till/från flygplatsen i fråga. På flygplatser i tredje land måste nytillträdande lufttrafikföretag tilldelas en tillräcklig andel av sådana tillgängliga avgångs- och ankomsttider så att de får tillträde till hårt belastade flygplatser.

(d)

När företrädesreglerna väl fastställts skall de göras tillgängliga på begäran av någon av de berörda parterna.

(e)

Lufttrafikföretag som deltar i samråden får senast vid tidpunkten för dessa tillgång till information om:

(f)

Om en begäran om avgångs- och ankomsttider inte godtas har det berörda lufttrafikföretaget rätt till en redogörelse av skälen för detta.

(a)

berörda medlemsstater i enlighet med förfaranden som fastställs av behöriga myndigheter i dessa medlemsstater,

(b)

till kommissionen i enlighet med förfaranden som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(a)

Deltagarna får endast avhandla de luftfartstaxor som konsumenter av lufttransporttjänster direkt skall betala till ett deltagande lufttrafikföretag eller till dess auktoriserade ombud för befordran som passagerare i regelbunden lufttrafik samt villkoren i samband med dessa taxor. Samråden får inte utsträckas till att omfatta den kapacitet för vilken sådana taxor skall tillämpas.

(b)

Samråden skall leda till interlining, det vill säga konsumenter av lufttransporttjänster måste, med hänsyn till typ av taxa och till de säsonger som omfattas av samråden, vara i stånd att göra följande:

(c)

Lufttrafikföretagen måste kunna vägra att medge sådana kombinationer och ombokningar på objektiva och icke-diskriminerande grunder av teknisk eller ekonomisk art, i synnerhet om det lufttrafikföretag som utför transporten betvivlar kreditvärdigheten hos det lufttrafikföretag som skulle ta emot betalning för denna transport. I ett sådant fall skall det senare lufttrafikföretaget meddelas detta skriftligt.

(d)

De passagerartaxor som samråden avser skall tillämpas av de deltagande lufttrafikföretagen utan diskriminering med hänsyn till passagerarnas nationalitet och hemvist.

(e)

Deltagande i samråden skall vara frivilligt och tillgängligt för alla lufttrafikföretag som upprätthåller eller avser att upprätthålla direkta eller indirekta flygförbindelser på den aktuella flyglinjen.

(f)

Samråden får inte vara bindande för deltagarna, det vill säga att deltagarna efter samråden behåller sin rätt att handla självständigt med avseende på passagerartaxorna.

(g)

Samråden får inte leda till avtal om ersättning till agenter eller om andra delar av de taxor som diskuteras.

(h)

Om det krävs att taxorna skall anmälas, skall varje deltagare individuellt till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna anmäla varje taxa som inte behandlades i samråden. Anmälan får göras av företaget självt, dess anmälande agent eller genom dess allmänna försäljningsombud.

(i)

Antal biljetter utfärdade till taxor som fastställts i samråd av det totala antal biljetter som utfärdats för trafik mellan Europeiska gemenskapen och tredje land.

(ii)

Hur ofta biljetter till taxor som fastställts i dessa samråd faktiskt används för interlining,

(iii)

Hur ofta biljetter till taxor som inte motsvarar de som fastställts i dessa samråd faktiskt använts för interlining.

(a)

berörda medlemsstater i enlighet med förfaranden som fastställs av behöriga myndigheter i dessa medlemsstater,

(b)

till kommissionen i enlighet med förfaranden som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.