Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005PC0457

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar

/* KOM/2005/0457 slutlig - COD 2005/0194 */

No longer in force, Date of end of validity: 23/05/2007

52005PC0457




[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 11.10.2005

KOM(2005) 457 slutlig

2005/0194 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. BAKGRUND

I RÅDETS DIREKTIV 93/15/EEG OM HARMONISERING AV BESTÄMMELSERNA OM UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ÖVERVAKNING AV EXPLOSIVA VAROR FÖR CIVILT BRUK UNDANTAS UTTRYCKLIGEN pyrotekniska artiklar från tillämpningsområdet. I ett av skälen anges emellertid att ytterligare lagstiftning om pyrotekniska artiklar planeras.

Syftet med detta förslag är att skapa en övergripande och sammanhängande lagstiftning på gemenskapsnivå och därför införs säkerhetskrav som syftar till:

* att garantera fri rörlighet för pyrotekniska produkter inom EU,

* förbättra det övergripande skyddet för konsumenter och yrkesverksamma,

* medverka till att minska olycksrisken,

* harmonisera de säkerhetskrav som tillämpas i de olika medlemsstaterna.

1.1. Den nuvarande situationen

Den lagstiftning som reglerar saluföring och användning av pyrotekniska artiklar varierar kraftigt från den ena medlemsstaten till den andra. För att få en överblick över situationen sände kommissionen 2003 ut en enkät om lagstiftningen gällande pyrotekniska artiklar, främst fyverkerier. Syftet med enkäten var också att samla in statistiska uppgifter om olyckor vållade av fyverkerier inom EU och EES-området

Uppgifter nedan om olycksfall gäller bara fyrverkerier och inte andra pyrotekniska artiklar som sceneffektartiklar och nödraketer eller pyrotekniska artiklar för bilindustrin. För dessa produkter finns det inget genomgående system för olycksrapportering i medlemsstaterna.

1.1.1. Utsläppande av fyrverkerier på marknaden

Klassificering och godkännande

I den nuvarande lagstiftningen i medlemsstaterna delas fyrverkerierna in i ett antal klasser. Indelningen i klasser grundas på den kvantitet pyrotekniska ämnen som fyrverkerierna innehåller, och också, i vissa fall, på användningsstället (inomhus eller utomhus). Trots att de nationella klassificeringssystemen uppvisar likheter genom att de grundas på kvantiteten pyrotekniska ämnen, är de inte desamma.

Många medlemsstater har godkännandesystem för utsläppande på marknaden av fyrverkerier enligt klassificering. Dessa godkännandesystem använder sig för närvarande av nationella standarder vid undersökningen av fyrverkerier. Väl medveten om dess skillnader söker nu CEN (Europeiska standardiseringsorganisationen) utveckla harmoniserade EU-standarder för fyrverkerier. En första serie CEN-standarder för fyrverkerier offentliggjordes i maj 2003. En del medlemsstater har meddelat att de tänker införa CEN-standarderna i den nationella lagstiftningen.

Konsumentrestriktioner

Det finns väsentliga skillnader när det gäller vilka typer av fyrverkerier som får säljas enligt nationella restriktioner. Alla medlemsstater förbjuder försäljning av stora fyrverkerier till konsumenterna. Tre medlemsstater förbjuder generellt försäljning av fyrverkerier till konsumenterna. En medlemsstat tillåter försäljning av små fyrverkerier till konsumenterna, men förbjuder övrig försäljning.

En del medlemsstater förbjuder försäljning av fyrverkerier med ljudeffekter (t.ex. smällare). Försäljningen av vissa andra typer av fyrverkerier har också förbjudits i en del medlemsstater. Skälen till dessa åtgärder varierar från oro över säkerheten till oro över de störande effekterna.

När det gäller åldersgränserna vid inköp av olika kategorier av fyrverkerier finns det stora skillnader inom EU.

Tre medlemsstater tillåter bara försäljning eller användning av fyrverkerier vissa dagar, t.ex. under jul och nyår.

Märkning

Kraven vid märkningen varierar i viss utsträckning i medlemsstaterna. Dessa krav kan inbegripa information om klassificering och certifiering och viss information om säker användning eller åldergränser. All nationell lagstiftning föreskriver att det skall finnas information om säker hantering och användning.

1.1.2. Olycksfall

I sitt svar på kommissionens enkät var det bara en mindre del av medlemsstaterna och en Efta-medlemsstat som lämnade sifferinformation om olycksfall med fyrverkerier. Ett skäl till detta kan vara att de nationella systemen för olycksrapportering inte tar med fyrverkerier som en särskild olycksorsak.

Antalet olycksfall verkar variera kraftigt mellan länderna. Detta kan delvis bero på lokala sedvänjor när det gäller allmänhetens användning av fyrverkerier.

De rapporterade olycksfallen är färre i Grekland (ungefär 1 per en miljon) och Irland (3,9) än i Danmark (5,4), Storbritannien (60,1), Sverige (ungefär 50) och Norge (4,5). Orsakerna till skillnaderna är oklara, men det är ändå intressant att konstatera att de två medlemsstater som har de lägsta siffrorna är de som förbjuder försäljning av fyrverkerier till konsumenterna.

Man skall lägga märke till att uppgifterna ovan bara gäller rapporterade olycksfall och baserar sig på fall som kräver sjukhusvård. Uppgifterna inbegriper inte olycksfall som kanske behandlats av en allmänläkare eller som kanske har hänt i hemmet och inte rapporterats. Det är därför möjligt att antalet rapporterade olycksfall inte återspeglar de verkliga siffrorna.

Eftersom det är omöjligt att läsa in mer upplysningar än vad som framgår av den faktiska statistiken, måste man vara mycket försiktig vid alla försök att uppskatta en siffra för antalet olycksfall i hela EU. En lägsta olycksfallssiffra skulle emellertid kunna vara runt 15 på en miljon och en högsta olycksfallssiffra skulle kunna vara runt 100 på en miljon. Om man överför dessa siffror till ett utvidgat EU med en befolkning på 455 miljoner, skulle det betyda att det totala antalet olycksfall med fyrverkerier ligger på mellan 7 000 and 45 000.

Uppgifter om huruvida olycksfallen beror på ett funktionsfel eller felaktig användning är också begränsade. Tillgängliga uppgifter tyder på att de flesta olycksfall beror på felaktig användning, men det är intressant att notera att i Danmark under 2002 berodde hälften av de anmälda olycksfallen på att fyrverkeriepjäsen inte fungerade som den skulle. En del som svarade på enkäterna uttryckte också allmän oro över kvaliteten och standarden på en del av de fyrverkerier som tar sig in på EU:s marknad.

Andra pyrotekniska artiklar som sceneffekter och nödraketer är också föremål för nationella lagstiftningar som skiljer sig åt. Kommissionen har emellertid ingen statistik om funktionsfel eller olycksfall när det gäller dessa produkter, men det går inte att utesluta att det sker olyckor på grund av funktionsfel.

1.1.3. Utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar för motorfordon

Många medlemsstater har olika godkännandeförfaranden för utsläppandet på marknaden av generatorer, moduler och säkerhetsanordningar för motorfordon och andra användningsområden. Vid dessa godkännandeförfaranden används för närvarande nationella förordningar och lagar för dessa produkter.

1.2. Avsedda effekter av EU-lagstiftningen

EU:s lagstiftning om försäljning och användning av pyrotekniska artiklar är avsedd att utveckla de grundläggande säkerhetskrav som är nödvändiga för att de harmoniserade EU-standarderna för pyrotekniska artiklar skall fungera effektivt. Förslaget till direktiv syftar också till att utveckla ett gemensamt tillvägagångssätt inom EU när det gäller tillhandahållande av information om säker hantering och användning av pyrotekniska artiklar.

Genom ett harmoniserat tillvägagångssätt i EU när det gäller standarder för pyrotekniska artiklar kan man hindra att pyrotekniska artiklar som inte uppfyller normen släpps ut på marknaden och antalet olycksfall som beror på att fyrverkeripjäsen inte fungerar på rätt sätt kan på så sätt minskas avsevärt. Detta utvidgar användningen av CE-märkningen, vilket resulterar i att bara CE-märkta pyrotekniska artiklar kan släppas ut på marknaden.

Ett harmoniserat tillvägagångssätt i EU när det gäller hur man skall lämna information om säker hantering och användning av pyrotekniska artiklar kan också vara till hjälp när man skall minska antalet olycksfall som beror på felaktig användning.

Ett harmoniserat tillvägagångssätt när det gäller kategorisering, standarder och godkännandesystem för pyrotekniska artiklar bör leda till avsevärda fördelar när det gäller produktsäkerhet i kombination med en inre marknad för tillverkare och importörer.

Mot bakgrund av de olika nationella bestämmelserna om försäljning och användning av fyrverkerier, möjliggör förslaget samtidigt för medlemsstaterna att behålla sina egna bestämmelser när det gäller åldersgränser, försäljning och användning av vissa kategorier fyrverkerier.

1.3. Överensstämmelse med annan gemenskapslagstiftning

Andra pyrotekniska artiklar som redan regleras av befintlig EU-lagstiftning, t.ex. om marin utrustning, har undantagits från detta direktivs tillämpningsområde. Det skall heller inte tillämpas på explosiva varor som ingår i tillämpningsområdet för rådets direktiv 93/15/EEG.

Detta direktiv står därför i överensstämmelse med övrig gemenskapslagstiftning.

2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYS

Samråd

Eftersom det inte tidigare fanns någon arbetsgrupp på EU-nivå för pyrotekniska artiklar, påbörjades i maj 2003 ett samrådsförfarande genom att den enkät som tidigare nämnts sändes ut. I samband med detta skrevs ett brev till medlemsstaternas ständiga representationer och till representationerna i kandidatländerna och EFTA-länderna, i vilket man uppmanade till spridning av enkäten till potentiellt berörda och klargjorde att alla personers svar var välkomna.

Ett första möte i arbetsgruppen med berörda personer anordnades den 23 september 2003 och följdes av ytterligare två möten den 1 december 2003 och den 16 mars 2004 i Bryssel. Till dessa möten sändes det ut inbjudningar till medlemsstaterna, kandidatländerna och myndigheterna i Efta-medlemsstaterna, liksom till de sammanslutningar som hade svarat på enkäten eller som hade anmält sitt intresse för deltagande i arbetsgruppen.

Den pyrotekniska industrin företräddes av delegater från den europeiska organisationen för pyroteknik ( European Pyrotechnics Association ). Leverantörerna av komponenter till bilindustrin företräddes av CLEPA, deras europeiska organisation.

Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), och särskilt dess tekniska kommitté för pyrotekniska artiklar har också varit nära knuten till utarbetandet av direktivet. Organisationen har medverkat vid utarbetandet av de grundläggande säkerhetskraven, som slutfördes vid ett möte som Nederländerna stod värd för i Delft den 17-18 november 2003.

Flera tidigare utkast till direktiv delades i stor mängd ut av deltagarna i arbetsgruppen, vilket ledde till att kommentarer kom in, inte bara från de myndigheter som ansvarar för pyrotekniska artiklar, utan också från flera industriorganisationer och enskilda företag (fyrverkeritillverkare, leverantörer av bilkomponenter och luftfartssektorer).

Överlag välkomnar de flesta medlemsstater, liksom organisationerna inom den pyrotekniska industrin och tillverkarna av bilkomponenter initiativet till ett direktiv om pyrotekniska artiklar. De behöriga myndigheterna i Förenade kungariket och Sverige tycker emellertid inte att det är nödvändigt med någon EU-lagstiftning, en synpunkt som delas av en del brittiska tillverkare av pyrotekniska artiklar.

Medan de europeiska leverantörerna av bilkomponenter uttryckligen har begärt att luftkuddar och annan pyroteknisk säkerhetsutrustning på bilar skall omfattas av direktivets tillämpningsområde, fanns det en begäran att komponenter till luftfarten inte skall omfattas av direktivet, eftersom de redan täcks av andra internationella regler.

Det som främst debatterades med medlemsstaterna under arbetsgruppsmötena var i vilken utsträckning medlemsstaterna skulle kunna behålla nationella restriktioner för användning eller försäljning av vissa kategorier av fyrverkerier.

Eftersom det finns påtagligt olika kulturella traditioner när det gäller fyrverkerier, ger förslaget medlemsstaterna möjligheten att begränsa användningen eller försäljningen av fyrverkerier i kategorierna 2 och 3.

En del medlemsstater vill också kunna begränsa användningen eller försäljningen av fyrverkerier i kategori 1, som ju innebär mycket liten risk och som avses användas i slutna utrymmen, däribland också fyrverkerier som är avsedda att användas inomhus. Medan vi av principskäl inte kan godta detta, eftersom det är nödvändigt att skapa en inre marknad för denna produktgrupp, är kommissionen beredd att ge ett nytt mandat till CEN för att omdefiniera kategori 1 och utarbeta en förteckning över de artiklar som kan ses som harmlösa av alla medlemsstater och som sedan skulle kunna tillåtas att cirkulera fritt på den inre marknaden.

En annan kontroversiell fråga som togs upp av flera medlemsstater var åldersgränserna. Kommissionen har emellertid klarlagt att åldersgränser är minimikrav och att medlemsstaterna har rätt att ha strängare åldersgränser om de anser det nödvändigt. För de medlemsstater som ännu inte har några åldersgränser för försäljning av fyrverkerier till konsumenterna väntas dessa gränser få en positiv effekt på antalet fyrverkerirelaterade olycksfall.

Konsekvensanalys

EU-marknaden för fyrverkerier som säljs till konsumenterna (kategorierna 1, 2 och 3) uppskattas uppgå till 700 miljoner euro om året. EU-marknaden för fyrverkerier som säljs till enbart fackmän uppskattas också uppgå till 700 miljoner euro om året. Bara ett fåtal fyrverkerier tillverkas i EU. Många av de fyrverkerier som tillverkas i EU är för yrkesmässig användning (kategori 4).

Man beräknar att skyddssystem för bilpassagerare installeras i ungefär 20 miljoner fordon i EU varje år. När det gäller luftkuddar, rör det sig om 80 miljoner system som släpps ut på marknaden varje år till ett värde av ungefär 3,5 miljarder euro. Och när det gäller bältessträckare, är det 90 miljoner enheter som släpps ut på marknaden varje år till ett värde av ungefär 2 miljarder euro.

Det föreslagna direktivet skulle skapa en inre marknad för pyrotekniska artiklar. Detta väntas resultera i undanröjandet av handelshinder som för närvarande orsakas av de nationella bestämmelser som gäller i hela EU. Direktivet kommer att fastställa grundläggande säkerhetskrav för pyrotekniska artiklar och de behöriga myndigheter i medlemsstaterna kommer att bedöma om artiklarna uppfyller kraven. De artiklar som anses uppfylla säkerhetskraven kan CE-märkas, vilket garanterar deras fria rörlighet inom EU, medan konsumenterna samtidigt kan tillförsäkras en hög skyddsnivå.

Direktivet förväntas leda till en avsevärd minskning av kostnaderna, eftersom en enda bedömning av överensstämmelse med CE-standarden kommer att ersätta 25 parallella nationella godkännandeförfaranden.

De huvudsakliga fördelarna är därför: En reducerad börda för företagen genom ett harmoniserat godkännandesystem för utsläppandet på marknaden av pyrotekniska artiklar tillsammans med skapandet av en inre marknad och en hög skyddsnivå för konsumenterna.

Pyrotekniska artiklar som är avsedda för användning av de väpnade styrkorna, polisen och i flygplan eller som omfattas av direktivet om marin utrustning (96/98/EG) kommer inte att omfattas av direktivet.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Rättslig grund för förslaget är fördragets artikel 95.

Detta direktiv kommer att fastställa villkoren för försäljning och användning av pyrotekniska artiklar på EU:s marknad genom en harmonisering av de grundläggande kraven. Syftet är att införa minimala säkerhetskrav för att skydda allmänheten och yrkesverksamma genom att undanröja eller undvika handelshinder och hindra en snedvridning av konkurrensen beroende på regelsystem som skiljer sig åt. Tonvikten skall därför ligga på att skydda användarna samtidigt som man förbättrar den inre marknadens funktion.

Artikel 95 i EG-fördraget är därför lämplig för att harmonisera marknadsvillkoren och användningen av pyrotekniska produkter samtidigt som man ökar skyddet för användarna.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

Lagstiftningen om saluföring och användning av pyrotekniska artiklar faller för närvarande inom medlemsstaternas ansvarsområde. Sådan lagstiftning, där det finns nationella avvikelser mellan medlemsstaterna, skapar lätt hinder för handeln inom EU.

Därför är det kommissionens avsikt att skapa en verklig inre marknad för vissa slags pyrotekniska artiklar och införa väsentliga säkerhetsbestämmelser. För detta krävs det en förordning eller ett direktiv.

I fråga om olyckor och med tanke på att det är mycket lätt att forsla fyrverkeriartiklar illegalt från en medlemsstat till en annan där gränserna är öppna, är det inte lätt för myndigheterna att kontrollera saluföringen av fyrverkerier. Om man inte fastställer väsentliga säkerhetsbestämmelser, kommer sannolikt antalet olyckor till följd av fyrverkerier att öka ytterligare.

Subsidiaritetsprincipen kommer dock att beaktas, eftersom det föreslagna direktivet inte kommer att hindra medlemsstaterna från att vidta åtgärder för att trygga den allmänna säkerheten genom att begränsa saluföringen av vissa slags fyrverkerier. Genom förslaget till direktiv förutses det också att medlemsstaterna skall kunna behålla högre åldersgränser för försäljningen av fyrverkerier med hänsyn till den allmänna säkerheten.

Det föreslagna direktivet är proportionerligt i förhållande till syftet att förbättra säkerheten för konsumenterna och skapa en inre marknad för pyrotekniska artiklar.

Val av regleringsform

Kommissionen har valt ett direktiv som det bästa instrumentet att uppnå målen, eftersom det är nödvändigt att harmonisera de olika nationella lagstiftningarna om pyrotekniska artiklar. Ett alternativ kunde ha varit en förordning, detta har emellertid aldrig prövats tidigare i samband med den nya metoden och ett antal bestämmelser i direktivet (t.ex. medlemsstaternas nya skyldighet att underrätta anmälda organ och ta sig an marknadsövervakningen) skulle inte kunnat ingå i en förordning, därför att den är direkt tillämplig.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Det finns inga omedelbara konsekvenser för budgeten av det föreslagna direktivet. Den kommitté som det hänvisas till i artikel 18 kommer att besluta om möjligheten att inrätta ett register för pyrotekniska artiklar med europeiska registreringsnummer för pyrotekniska artiklar som skall göra det lättare att i händelse av olyckor som beror på ett funktionsfel identifiera pyrotekniska artiklar och deras tillverkare eller auktoriserade representant. Denna bestämmelse kan få konsekvenser för budgeten senare, vilket behöver studeras i detalj när ett sådant förslag har lagts.

2005/0194 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar (Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[1],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[3], och

av följande skäl:

(1) De lagar och andra författningar som tillämpas i medlemsstaterna när det gäller utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar skiljer sig åt, särskilt när det gäller aspekter som säkerhet och kvalitet.

(2) Eftersom dessa bestämmelser kan ge upphov till handelshinder inom EU, bör de harmoniseras så att fri rörlighet för pyrotekniska artiklar på den inre marknaden kan garanteras, samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en hög skyddsnivå när det gäller hälsa och säkerhet.

(3) I rådets direktiv 93/15/EEG av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk[4] anges det att pyrotekniska artiklar kräver åtgärder för att säkerställa skydd för konsumenter och allmänhet och att ytterligare lagstiftning planeras på detta område.

(4) I rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (det s.k. Seveso II-direktivet)[5], utvidgat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG[6] av den 16 december 2003, fastställs säkerhetskrav för anläggningar där det finns farliga ämnen, bl.a. pyrotekniska artiklar.

(5) För att säkerställa en tillräckligt hög skyddsnivå, bör pyrotekniska artiklar kategoriseras enligt typ av användning, syfte eller risknivå.

(6) Med tanke på den fara som är förenad med användningen av pyrotekniska artiklar, är det lämpligt med åldergränser för försäljning och användning och man bör se till att märkningen innehåller tillräcklig och lämplig information om säker användning till skydd för människors hälsa och för miljön. Bestämmelser skall finnas om att vissa pyrotekniska artiklar bara skall vara tillgängliga för auktoriserade specialister med tillräckliga kunskaper och erfarenheter.

(7) Användningen av pyrotekniska artiklar, särskilt fyrverkerier, kännetecknas av påtagligt olika sedvänjor och traditioner i olika medlemsstater. Detta gör det nödvändigt för medlemsstaterna att vidta nationella åtgärder för att begränsa användning eller försäljning av fyrverkerier till allmänheten av skäl som rör allmän säkerhet.

(8) Det är lämpligt att fastställa grundläggande säkerhetskrav för pyrotekniska artiklar.

(9) Ansvaret för att de pyrotekniska artiklarna uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de grundläggande säkerhetskraven, vilar på tillverkaren, som skall vara etablerad i EU eller ha utsett en auktoriserad representant.

(10) Om de grundläggande säkerhetskraven har uppfyllts, skall det inte vara möjligt för medlemsstaterna att förbjuda, begränsa eller hindra fri rörlighet för pyrotekniska artiklar.

(11) För att underlätta fastställandet av att de grundläggande säkerhetskraven har uppfyllts, håller man på att utveckla harmoniserade standarder för formgivning, tillverkning och provning av sådana artiklar.

(12) Harmoniserade europeiska standarder utarbetas, antas och ändras av Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN), Europeiska standardiseringsorganisationen inom elområdet (CENELEC) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI). Dessa organisationer är behöriga att anta harmoniserade standarder, som de utarbetar i enlighet med de allmänna riktlinjerna för deras samarbete med kommissionen[7] och det förfarande som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter[8].

(13) I sitt beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv, införde rådet harmoniserade metoder för bedömning av överensstämmelse. Tillämpningen av dessa moduler på pyrotekniska artiklar kommer att göra det möjligt att avgöra vilket ansvar tillverkarna och de organ som är engagerade i bedömningen av överensstämmelse har, genom att hänsyn kan tas till de berörda pyrotekniska artiklarnas art.

(14) Pyrotekniska artiklar skall var märkta med CE-märkningen, som visar att de överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och fritt får röra sig inom gemenskapen.

(15) Reglerna om säkerhet vid transport av pyrotekniska artiklar omfattas av internationella konventioner och överenskommelser inklusive Förenta nationernas rekommendationer för transport av farligt gods.

(16) Medlemsstaterna bör fastställa regler för sanktioner vid brott mot bestämmelserna i direktivet, och se till att reglerna genomförs. Påföljderna måste vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

(17) En övergångsperiod är av avgörande betydelse för att medge att nationell lagstiftning på angivna områden gradvis anpassas.

(18) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med beslut 1999/468/EG[9].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål och räckvidd

1. Detta direktiv fastställer regler i syfte att åstadkomma fri rörlighet för pyrotekniska artiklar på den inre marknaden och samtidigt uppnå en hög skyddsnivå för hälsa och säkerhet för konsumenterna.

2. Detta direktiv fastställer grundläggande säkerhetskrav som pyrotekniska artiklar måste uppfylla innan de kan släppas ut på marknaden.

3. Detta direktiv skall tillämpas på pyrotekniska artiklar såsom de definieras i artikel 2.

4. Detta direktiv skall inte tillämpas på

- pyrotekniska artiklar som i enlighet med nationell lagstiftning är avsedda för användning av de väpnade styrkorna eller polisen,

- artiklar som omfattas av rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning[10].,

- pyrotekniska artiklar avsedda för användning i flygplan,

- pyrotekniska artiklar som omfattas av rådets direktiv 88/378/EEG av den 3 maj 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om leksakers säkerhet[11],,

- explosiva varor som faller inom tillämpningsområdet för rådets direktiv 93/15/EEG[12] av den 5 april 1993 om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk,

- Ammunition, dvs. projektiler och snurrande laddningar som används i handeldvapen, artilleri och andra skjutvapen.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som anges nedan:

1. Pyroteknisk artikel : Alla artiklar som är avsedda att skapa en värme-, ljus-, ljud-, gas- eller rökeffekt eller en kombination av dessa, som en följd av exotermiska kemiska reaktioner både i underhållningssyfte och i annat syfte.

2. Utsläppande på marknaden : Att man för första gången gör en enskild produkt tillgänglig för slutanvändning på gemenskapsmarknaden, för distribution eller användning, antingen mot betalning eller gratis.

3. Fyrverkeri : Pyroteknisk artikel för underhållning.

4. Pyroteknisk artikel för motorfordon : Artiklar som innehåller pyrotekniska substanser som används för att aktivera säkerhetsanordningar eller andra anordningar i motorfordon.

5. Tillverkare : Den fysiska eller juridiska person som konstruerar eller tillverkar en produkt som omfattas av detta direktiv eller som låter konstruera eller tillverka en sådan produkt i syfte att släppa ut den på marknaden för sitt eget yrkesmässiga eller privata bruk under sitt eget namn eller varumärke, eller släpper ut en produkt som omfattas av detta direktiv på marknaden under sitt eget namn eller varumärke.

6. Auktoriserad representant : Den fysiska eller juridiska person som är etablerad inom gemenskapen och som fått skriftlig fullmakt från tillverkaren för att i dennes namn uppfylla de förpliktelser som krävs enligt detta direktiv.

7. Harmoniserad standard : En europeisk standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan enligt ett mandat från kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i direktiv 98/34/EG, med vilket överensstämmelse inte är obligatoriskt.

8. Person med specialistkunskap: En person som har medlemsstatens tillstånd att inom sitt territorium äga eller använda fyrverkerier i kategori 4 eller pyrotekniska artiklar i kategori 2 eller andra pyrotekniska artiklar enligt definitionen i artikel 3.

Artikel 3

Kategorier

1. Pyrotekniska artiklar som faller inom tillämpningsområdet för detta direktiv skall kategoriseras av tillverkaren utifrån typ av användning, syfte och risknivå. De anmälda organen skall bekräfta kategoriseringen som en del av den bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i artikel 9.

Kategoriseringen skall ske enligt följande:

a. Fyrverkerier

Kategori 1: Fyrverkerier med låg risknivå avsedda för användning på fysiskt avgränsade ytor, inklusive fyrverkerier avsedda för användning inne i bostäder.

Kategori 2: Fyrverkerier med låg risknivå avsedda för användning utomhus på fysiskt avgränsade ytor.

Kategori 3: Fyrverkerier med låg risknivå avsedda för användning utomhus på stora öppna ytor.

Kategori 4: Fyrverkerier med hög risknivå avsedda att användas endast av personer med specialistkunskaper, vanligen kallade ”fyrverkerier för yrkesmässig användning”.

b. Övriga pyrotekniska artiklar

Kategori 1: Pyrotekniska artiklar som inte är fyrverkerier och som har en låg risknivå.

Kategori 2: Pyrotekniska artiklar som inte är fyrverkerier och som är avsedda att hanteras eller användas endast av personer med specialistkunskaper.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina förfaranden för godkännande och auktorisering av personer med specialistkunskaper.

Artikel 4

Tillverkarens skyldigheter

1. Tillverkarna skall se till att de pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv uppfyller de grundläggande säkerhetskrav enligt bilaga 1 som gäller för dem, liksom alla andra relevanta bestämmelser i detta direktiv.

2. Tillverkarna av pyrotekniska artiklar skall vara etablerade i gemenskapen eller utse en auktoriserad representant.

Myndigheter och organ i gemenskapen kan vända sig till den auktoriserade representanten istället för till tillverkaren när det gäller de skyldigheter som representanten fått mandat att uppfylla.

3. Tillverkarna av pyrotekniska artiklar skall

1. lämna in produkten till ett anmält organ som gör en bedömning av överensstämmelse i enlighet med artikel 9,

2. anbringa CE-märkningen och etiketten på den pyrotekniska artikeln enligt föreskrifterna i artiklarna 11 och 12.

Artikel 5

Utsläppande på marknaden

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv får släppas ut på marknaden endast om de uppfyller alla bestämmelser i direktivet, är försedda med EG-märkning och uppfyller de skyldigheter som rör bedömningen av överensstämmelse.

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att pyrotekniska artiklar inte oberättigat är försedda med CE-märkning.

Artikel 6

Fri rörlighet

1. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller hindra utsläppande på marknaden av de pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv och som uppfyller de krav som ställs i detta direktiv.

2. Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att en medlemsstat kan vidta åtgärder för att begränsa användningen eller försäljningen av fyrverkerier i kategorierna 2 eller 3 till allmänheten av skäl som rör allmän säkerhet.

3. Medlemsstaterna skall inte uppställa några hinder, t.ex vid mässor, utställningar, demonstrationer osv., för visning av pyrotekniska artiklar som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, under förutsättning att en synlig skylt tydligt anger denna brist på överensstämmelse och att artiklarna inte får försäljas innan tillverkaren eller dennes representant i gemenskapen sett till att de uppfyller kraven. Vid sådana evenemang skall lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas i enlighet med de krav som fastställs av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet för att garantera människors säkerhet.

4. Medlemsstaterna skall inte uppställa några hinder för den fria rörligheten och användningen av sådana pyrotekniska artiklar för motorfordon avsedda för forskning, utveckling och provning som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv, under förutsättning att en synlig skylt tydligt anger denna brist på överensstämmelse och att de inte får försäljas.

Artikel 7

Åldersgränser

1. Pyrotekniska artiklar får inte försäljas till eller på annat sätt göras tillgängliga för konsumenter under följande åldersgränser:

a. Fyrverkerier

Kategori 1: 12 år.

Kategori 2: 16 år.

Kategori 3: 18 år.

b. Övriga pyrotekniska artiklar

Kategori 1: 18 år.

2. Medlemsstaterna får höja de åldersgränser som anges i punkt 1 om detta är befogat av skäl som rör allmän säkerhet. Medlemsstaterna får också sänka åldersgränserna för personer som har yrkesutbildning eller genomgår en sådan utbildning.

3. Tillverkarna och distributörerna får inte försälja eller på annat sätt göra följande pyrotekniska artiklar tillgängliga för andra än personer med specialistkunskaper:

3. Fyrverkerier i kategori 4,

4. Övriga pyrotekniska artiklar i kategori 2.

Artikel 8

Harmoniserade standarder

1. Kommissionen får enligt de förfaranden som fastställs i direktiv 98/34/EG begära att de europeiska standardiseringsorganen utarbetar eller gör en översyn av de europeiska standarder som ligger till grund för detta direktiv.

2. Kommissionen skall i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra referenser till sådana harmoniserade standarder.

3. Pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv och som överensstämmer med de relevanta harmoniserade standarder som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall av medlemsstaterna anses uppfylla de grundläggande säkerhetskrav som fastställs i artikel 4.1.

När medlemsstaterna genomför de harmoniserade standarderna i nationell lagstiftning, skall de offentliggöra referenserna för genomförandet.

4. Om en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder som anges i denna artikel inte till fullo uppfyller de krav som avses i artikel 4.1, skall kommissionen eller den berörda medlemsstaten, med angivande av skälen till detta, hänskjuta ärendet till den ständiga kommitté som inrättades genom direktiv 98/34/EG. Kommittén skall yttra sig utan dröjsmål. Mot bakgrund av kommitténs yttrande skall kommissionen underrätta medlemsstaterna om de åtgärder som skall vidtas rörande de harmoniserade standarderna och det offentliggörande som avses i punkt 2.

Artikel 9

Förfaranden vid bedömning av överensstämmelse

1. När det gäller intyget om de pyrotekniska artiklarnas överensstämmelse, skall tillverkaren följa ett av följande förfaranden:

5. EG-typkontroll (modul B) enligt avsnitt 1 i bilaga 2 och, efter tillverkarens eget val.

6. Överensstämmelse med typ (modul C) enligt avsnitt 2 i bilaga 2.

7. Kvalitetssäkring av produktion (modul D) enligt avsnitt 3 i bilaga 2.

8. Kvalitetssäkring av produkter (modul E) enligt avsnitt 4 i bilaga 2.

9. Produktverifikation (modul F) enligt avsnitt 5 i bilaga 2.

10. Verifikation av enstaka objekt (modul G) enligt avsnitt 6 i bilaga 2.

Artikel 10

Anmälda organ

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla vilka organ de har utsett för att genomföra förfarandena för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 9 samt vilka specifika uppgifter dessa organ har ålagts att utföra och vilka identifikationsnummer kommissionen på förhand har tilldelat dem.

2. Kommissionen skall på kommissionens webbplats offentliggöra en förteckning över de anmälda organen och deras identifieringsnummer samt de uppgifter de har anmälts för. Kommissionen skall se till att denna förteckning hålls aktuell.

3. Medlemsstaterna skall tillämpa de minimikriterier som fastställs i bilaga 3 vid bedömningen av de organ som skall anmälas till kommissionen. Organ som uppfyller de bedömningskriterier som fastställs i de harmoniserade standarder som är relevanta för de anmälda organen skall antas uppfylla de relevanta minimikriterierna.

4. En medlemsstat som har anmält ett visst organ till kommissionen skall dra tillbaka anmälan om den konstaterar att organet inte längre uppfyller de kriterier som anges i tredje stycket. Den skall genast underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om detta.

Artikel 11

Skyldigheten att anbringa CE-märkning

1. EG:s överensstämmelsemärkning skall, på ett sådant sätt att den är synlig, lättläslig och outplånlig, anbringas på de pyrotekniska artiklarna eller, om detta inte är möjligt, på en identifieringskylt som är fäst på dessa eller, som sista lösning om ingen av de två första metoderna kan användas, på förpackningen. Identifieringsskylten måste vara utformad på ett sådant sätt att den inte kan återanvändas.

Modellen för CE-märkningen skall göras enligt reglerna i rådets direktiv 93/465/EEG.

2. Tillverkarna skall inte anbringa några märkningar eller påskrifter på pyrotekniska artiklar som kan förvirra tredje man vad gäller CE-märkningens betydelse och utformning. Andra märkningar får anbringas på pyrotekniska artiklar om detta inte minskar CE-märkningens synlighet eller läslighet.

3. Om pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv också omfattas av annan EU-lagstiftning som berör andra aspekter och föreskriver CE-märkning, skall denna märkning ange att ovan nämnda produkter även antas uppfylla bestämmelserna i den andra lagstiftning som tillämpas på dem.

Artikel 12

Märkning

1. Tillverkarna skall se till att de pyrotekniska artiklarna är tydligt märkta på det officiella språket eller språken i det land där artikeln säljs till konsumenten.

2. Märkningen av de pyrotekniska artiklarna skall obligatoriskt innehålla uppgifter om tillverkarens eller den auktoriserade representantens namn, artikelns namn och typ, åldersgränser i enlighet med artikel 7.1 och 7.2, tillämplig kategori, bruksanvisning samt, där så är tillämpligt, säkerhetsavstånd. Märkningen skall också innehålla uppgifter om klass/indelning (1.1-1.6) av de substanser eller den blandning av substanser som ingår i artikeln enligt FN/ADR-klassifikationssystemet eller jämförbar information om riskerna (risk för massexplosion, risk för projektiler, risk för splitter, brandrisk).

3. På fyrverkerierna skall det dessutom finnas följande obligatorisk information:

Kategori 1: där så är tillämpligt: “Enbart för användning utomhus” och minsta säkerhetsavstånd.

Kategori 2: “Enbart för användning utomhus” och, där så är tillämpligt, minsta säkerhetsavstånd.

Kategori 3: “Enbart för användning utomhus” och minsta säkerhetsavstånd.

Kategori 4: ”Enbart för användning av personer med specialistkunskaper” och minsta säkerhetsavstånd.

4. Om det inte finns tillräckligt med plats på den pyrotekniska artikeln för de märkningskrav som anges i punkterna 2 och 3 i denna artikel, skall informationen återfinnas på förpackningen.

5. Bestämmelserna i punkterna 1-4 i denna artikel skall inte tillämpas på de fyrverkerier i kategori 4 och andra pyrotekniska artiklar i kategori 2, som tillverkaren demonstrerar för allmänheten.

Artikel 13

Marknadsövervakning

1. Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de pyrotekniska artiklar som omfattas av detta direktiv släpps ut på marknaden endast när de förvaras på rätt sätt och används för sitt avsedda ändamål och inte medför fara för människors säkerhet och hälsa.

2. Medlemsstaterna skall anordna och utföra lämplig övervakning av produkter som släpps ut på marknaden varvid hänsyn skall tas till överensstämmelsen för de produkter som är försedda med CE-märkning.

3. När en medlemsstat konstaterar att produkter som omfattas av detta direktiv och som har CE-märkning, åtföljd av en EG-försäkran om överensstämmelse och använda för sitt avsedda ändamål, kan äventyra människors hälsa och säkerhet, skall den vidta alla lämpliga provisoriska åtgärder för att avlägsna en sådan produkt från marknaden, förbjuda att den släpps ut på marknaden eller begränsa dess fria rörlighet. Den skall underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om detta.

Artikel 14

Snabb information om produkter som medför allvarliga risker

Om en medlemsstat har tillräckliga skäl att tro en produkt som omfattas av detta direktiv medför en allvarlig risk som kan äventyra människors hälsa och säkerhet i Europeiska unionen, skall den omedelbart underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta och göra en lämplig utvärdering. Den skall underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om bakgrunden till utvärderingen och resultaten av den.

Artikel 15

Skyddsklausul

1. Om en medlemsstat har goda skäl att tro att en pyroteknisk artikel inte uppfyller kraven i detta direktiv, skall den enligt det informationsförfarande som föreskrivs i artikel 13.3 och 13.14 ange vilka skäl den har för sitt beslut och särskilt på vilket av följande sätt produkten brister i överensstämmelse:

11. De grundläggande kraven i artikel 4.1 har inte uppfyllts.

12. Tillämpningen av de harmoniserade standarderna enligt artikel 8 är felaktig.

13. Det finns brister i de harmoniserade standarderna enligt artikel 8.

2. Kommissionen skall utan dröjsmål samråda med berörda parter. Kommissionen skall efter detta samråd överväga om den åtgärd som vidtagits av medlemsstaten är befogad eller inte och sedan meddela sin ståndpunkt till den medlemsstat som tog initiativet, de andra medlemsstaterna samt tillverkaren och dennes auktoriserade representant.

3. Om beslutet enligt punkt 1 i denna artikel grundar sig på en brist i de harmoniserade standarderna, skall kommissionen vända sig till kommitté som inrättats genom direktiv 98/34/EG, under förutsättning att medlemsstaten som fattat beslutet vidhåller sin uppfattning och kommissionen eller medlemsstaten inleder det förfarande som anges i artikel 8.

4. När en pyroteknisk artikel inte uppfyller kraven men är försedd med CE-märkning, skall den behöriga medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder mot den som har anbringat märket och underrätta kommissionen om detta. Kommissionen skall underrätta övriga medlemsstater.

5. Kommissionen skall försäkra sig om att medlemsstaterna hålls underrättade om hur förfarandet framskrider och om dess resultat.

Artikel 16

Åtgärder som medför avslag eller begränsning

1. När en åtgärd vidtas skall det enligt detta direktiv anges om åtgärden vidtagits

14. för att förbjuda eller begränsa utsläppandet på marknaden av produkten eller

15. för att dra tillbaka en produkt från marknaden och vilka de exakta grunderna är för beslutet. Sådana åtgärder skall utan dröjsmål meddelas den berörda parten, som samtidigt skall underrättas om vilka rättsmedel som står till hans förfogande enligt gällande nationell lagstiftning i medlemsstaten ifråga och vilka tidsfrister som gäller för sådana rättsmedel.

2. Om en åtgärd vidtas i enlighet med artikel 16.1, skall tillverkaren ges möjlighet att i förväg meddela sin ståndpunkt, om inte ett sådant samråd omöjliggörs av att åtgärden brådskar, mot bakgrund av allmänna hälso- och säkerhetskrav.

Artikel 17

Genomförandebestämmelser

De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.

- Anpassningar som krävs av hänsyn till framtida ändringar av Förenta nationernas rekommendationer.

- Anpassningar till den tekniska utvecklingen enligt bilagorna 2 och 3.

- Inrättandet av ett register för pyrotekniska artiklar med europeiska registreringsnummer, som skall göra det möjligt att i händelse av olycksfall som beror på ett funktionsfel identifiera pyrotekniska artiklar och deras tillverkare eller auktoriserade representant.

- Övriga åtgärder som krävs för genomförandet av detta direktiv.

Artikel 18

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas enligt beslutets artikel 8. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 99/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 19

Påföljder

1. Senast den […][13] i detta direktiv skall medlemsstaterna vidta lämpliga rättsliga eller administrativa åtgärder för att alla eventuella överträdelser av detta direktiv skall leda till påföljder som skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Medlemsstaterna skall också införa åtgärder som gör det möjligt att kvarhålla sändningar med pyrotekniska artiklar som inte uppfyller kraven i detta direktiv.

2. De skall genast informera kommissionen om detta.

Artikel 20

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall senast den […][14] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

2. De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den […][15] när det gäller fyrverkerier och från och med den […][16] när det gäller andra pyrotekniska artiklar.

3. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

4. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

5. Nationella tillstånd som beviljats före det datum som anges i punkt 2 i denna artikel skall vara fortsatt giltiga inom den medlemsstats territorium där tillståndet beviljats fram till det de löper ut eller upp till 10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft, beroende på vilket datum som infaller först.

6. Trots bestämmelsen i punkt 5 i denna artikel skall nationella tillstånd för pyrotekniska artiklar för motorfordon som beviljats före det datum som anges i punkt 2 i denna artikel vara fortsatt giltiga fram till det de löper ut.

Artikel 21

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 22

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA 1

GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSKRAV

16. Varje pyroteknisk artikel skall ha de egenskaper som tillverkaren har uppgivit till det anmälda organet för att säkerställa högsta skyddsnivå och pålitlighet.

17. Varje pyroteknisk artikel måste konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att den kan destrueras på ett säkert sätt med ett förfarande som ger minsta möjliga miljöeffekter.

18. Alla pyrotekniska artiklar måste fungera felfritt när de används på avsett sätt.

Följande upplysningar och egenskaper måste – där så är tillämpligt – beaktas eller provas. Varje pyroteknisk artikel bör provas under realistiska förhållanden. Om detta inte är möjligt i ett laboratorium, bör provningarna utföras under samma förhållanden som råder där de pyrotekniska artiklarna skall användas.

a) Konstruktion och karakteristiska egenskaper, inbegripet detaljerad kemisk sammansättning, (massa och använda ämnen i procent) och dimensioner.

b) Den pyrotekniska artikelns fysiska och kemiska stabilitet under alla normala, förutsägbara miljömässiga förhållanden.

c) Känslighet för normal, förutsägbar hantering och transport.

d) Förenlighet mellan alla beståndsdelar när det gäller deras kemiska stabilitet.

e) Den pyrotekniska artikelns motståndskraft mot påverkan av vatten, om den är avsedd att användas under fuktiga eller våta förhållanden och om dess säkerhet eller pålitlighet kan påverkas negativt av vatten.

f) Motståndskraft mot låga och höga temperaturer, om den pyrotekniska artikeln skall förvaras eller användas vid sådana temperaturer och dess säkerhet eller pålitlighet kan påverkas negativt av nedkylning eller upphettning av en beståndsdel eller av den pyrotekniska artikeln i sin helhet.

g) Skyddsanordningar som skall förhindra för tidig eller oavsiktlig initiering eller antändning.

h) Passande anvisningar och om nödvändigt märkning angående säker hantering, förvaring, användning (inklusive säkerhetsavstånd) och destruktion på mottagarmedlemsstatens officiella språk.

i) Förmågan hos den pyrotekniska artikeln, dess hölje och övriga beståndsdelar att motstå försämring under normala, förutsebara lagringsförhållanden.

j) Specifikation av alla anordningar och tillbehör som krävs samt bruksanvisningar för att den pyrotekniska artikeln skall fungera säkert.

k) Under transport och normal hantering bör de pyrotekniska artiklarna innehålla den pyrotekniska blandningen, såvida inte annat anges i tillverkarens bruksanvisning.

19. De olika kategorierna av pyrotekniska artiklar måste även uppfylla åtminstone följande krav:

A. Fyrverkerier

a) Tillverkaren skall dela in fyrverkerierna enligt artikel 3 i olika kategorier utifrån explosivt nettoinnehåll, säkerhetsavstånd, ljudnivå eller liknande. Kategorin skall tydligt anges på etiketten.

b) Fyrverkerierna får bara innehålla konstruktionsmaterial som minimerar de risker som avfallet kan innebära för hälsa, egendom och miljö.

c) Antändningsmetoden måste synas tydligt eller anges på etiketten eller i bruksanvisningen.

d) Fyrverkerier får inte röra sig på ett oberäkneligt, oförutsebart sätt.

e) Fyrverkerier i kategorierna 1, 2 eller 3 måste skyddas mot oavsiktlig antändning, antingen genom ett skyddande hölje, förpackningen eller artikelns konstruktion. Fyrverkerier i kategori 4 måste skyddas mot oavsiktlig antändning genom metoder som anges av tillverkaren.

B. Övriga pyrotekniska artiklar

a) Pyrotekniska artiklar måste konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att riskerna för hälsa, egendom och miljö minimeras vid normal användning.

b) Antändningsmetoden måste synas tydligt eller anges i märkning eller bruksanvisning.

c) Pyrotekniska artiklar måste konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de risker som avfallet kan innebära för hälsa, egendom och miljö minimeras vid oavsiktlig antändning.

d) Där så är tillämpligt, skall den pyrotekniska artikeln fungera felfritt fram till den "bäst före"-dag som specificerats av tillverkaren.

C. Antändningsanordningar

a) Antändningsanordningarna skall kunna initieras pålitligt och ha tillräcklig initieringskapacitet under normala, förutsebara användningsförhållanden.

b) Antändningsanordningarna måste skyddas mot elektrostatiska urladdningar under normala, förutsebara användnings- och lagringsförhållanden.

c) Elektrisk antändningsanordningar måste skyddas mot elektromagnetiska fält under normala, förutsebara användnings- och lagringsförhållanden.

d) Höljen till stubiner skall ha tillräcklig mekanisk styrka och tillräckligt väl kunna skydda det explosiva innehållet när detta utsätts för normal, förutsebar mekanisk påfrestning.

e) Parametrarna för stubinernas bränntider måste anges på artikeln.

f) De elektriska egenskaperna (t.ex. övre gränsvärde för icke-tändning, resistans osv.) vid elektrisk antändning skall anges på artikeln.

g) Ledningarna på de elektriska antändningsanordningarna skall, med hänsyn till den avsedda användningen, ha tillräcklig isolering och mekanisk styrka, och förbindelsen till antändningsanordningen skall vara tillräckligt hållfast.

BILAGA 2

FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE

1. MODUL B: EG-typkontroll

1. Denna modul beskriver den del av förfarandet genom vilket ett anmält organ förvissar sig om och intygar att ett provexemplar som är representativt för den planerade tillverkningen uppfyller tillämpliga bestämmelser i direktivet.

2. Ansökan om EG-typkontroll skall lämnas in av tillverkaren till ett anmält organ som denne själv väljer.

Ansökan skall innehålla

- tillverkarens namn och adress,

- en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har ingivits till ett annat anmält organ.

- den tekniska dokumentationen enligt avsnitt 3.

Sökanden skall ställa till det anmälda organets förfogande ett provexemplar, i fortsättningen kallat "typ", som är representativt för den planerade tillverkningen. Det anmälda organet kan om så krävs begära in fler provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.

3. Den tekniska dokumentationen skall göra det möjligt att bedöma hur produkten överensstämmer med direktivets krav. Den skall omfatta produktens konstruktion, tillverkning och funktion i den mån det behövs för en sådan bedömning. Dokumentationen skall, i den utsträckning det är av betydelse för bedömningen, innehålla

- en allmän typbeskrivning,

- översiktliga konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar osv.,

- beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur produkten fungerar,

- en lista på de standarder i artikel 8 som helt eller delvis följts samt, om de harmoniserade standarderna inte följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla direktivets grundläggande krav,

- resultat av konstruktionsberäkningar, undersökningar osv.,

- provningsrapporter.

4. Det anmälda organet skall

4.1. granska den tekniska dokumentationen, förvissa sig om att typen är tillverkad i överensstämmelse med den tekniska dokumentationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt tillämpliga harmoniserade standarder i artikel 8 som de komponenter som är konstruerade utan tillämpning av de harmoniserade standarderna,

4.2. utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och nödvändiga provningar i de fall de harmoniserade standarderna i artikel 8 inte har tillämpats för att kontrollera om de lösningar som tillverkaren har använt uppfyller de grundläggande kraven i direktivet,

4.3. utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och nödvändiga provningar när tillverkaren har valt att tillämpa de relevanta harmoniserade standarderna, för att kontrollera om dessa faktiskt har tillämpats, och

4.4. i samråd med sökanden bestämma på vilken plats undersökningarna och de nödvändiga proven skall genomföras.

5. Om typen uppfyller direktivets bestämmelser, skall det anmälda organet utfärda ett EG-typintyg till sökanden. Intyget skall innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatser från undersökningen samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen.

En lista över de delar av den tekniska dokumentationen som är av betydelse skall bifogas intyget och det anmälda organet skall bevara en kopia av denna lista.

Ett avslag på en tillverkares ansökan om typintyg måste utförligt motiveras av det anmälda organet.

Bestämmelser om ett förfarande för överklagande måste fastställas.

6. Sökanden skall underrätta det anmälda organ som hos sig bevarar den tekniska dokumentation för EG-typintyget om alla sådana ändringar av den godkända produkten som kräver ett nytt godkännande, därför att ändringarna kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande kraven eller de användningsvillkor som föreskrivs för produkten. Det nya godkännandet skall utfärdas i form av ett tillägg till det ursprungliga EG-typintyget.

7. Varje anmält organ skall till de andra anmälda organen lämna all relevant information om utfärdade eller återkallade av EG-typintyg samt tillägg till och indragningar av dessa.

8. Övriga anmälda organ kan få kopior av intyg om EG-typintyg och/eller tillägg till dessa. Bilagorna som medföljer intygen skall stå till de andra anmälda organens förfogande.

9. Tillverkaren skall tillsammans med den tekniska dokumentationen bevara kopior av EG-typintyg och tillägg till dessa under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten i fråga har upphört.

Om tillverkaren inte är etablerad i gemenskapen, är det den person som släpper ut produkten på gemenskapsmarknaden som är skyldig att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig..

2. MODUL C: Typöverensstämmelse

1. Denna modul beskriver den del av förfarandet genom vilken tillverkaren säkerställer och försäkrar att berörda produkter överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget, och att de uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren skall anbringa EG-märket på varje pyroteknisk artikel och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse.

2. Tillverkaren skall vidta alla åtgärder som krävs för att det i tillverkningsprocessen skall säkerställas att den tillverkade produkten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med de grundläggande säkerhetskraven i direktivet.

3. Tillverkaren eller den som representerar honom skall bevara en kopia av försäkran om överensstämmelse under minst 10 år efter det att tillverkningen av produkten i fråga har upphört.

Om tillverkaren inte är etablerad i gemenskapen, är det den person som släpper ut produkten på gemenskapsmarknaden som är skyldig att hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig..

4. Ett anmält organ efter tillverkarens val skall utföra eller låta utföra undersökningar av produkten med slumpvisa intervall. Ett lämpligt urval av de färdiga produkterna som gjorts på plats av det anmälda organet skall undersökas, och lämpliga prover, som definieras i de tillämpliga harmoniserade standarderna enligt artikel 8 eller likvärdiga prover skall tas för kontroll av att produkten överensstämmer med kraven i motsvarande direktiv. Om en eller flera av produkterna i urvalet inte uppfyller dessa krav, skall det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder.

Det är det anmälda organets ansvar att se till tillverkaren under tillverkningsprocessen anbringar organets identifieringsnummer.

3. MODUL D: Kvalitetssäkring av produktionen

1. Denna modul beskriver det förfarande genom vilket en tillverkare som uppfyller skyldigheterna i avsnitt 2 säkerställer och garanterar att de pyrotekniska artiklarna överensstämmer med typen, enligt beskrivningen i EG-typintyget, och att de uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren skall anbringa EG-märket på varje pyroteknisk artikel och upprätta en skriftig försäkran om överensstämmelse. CE-märkningen skall åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för de kontroller som anges i avsnitt 4.

2. Tillverkaren skall tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, kontroll av färdiga produkter och provning enligt beskrivningen i avsnitt 3 och skall vara underkastad den övervakning som avses i avsnitt 4.

3. Kvalitetssystem

3.1. Tillverkaren skall hos ett anmält organ efter eget val ansöka om att få sitt kvalitetssystem för berörda pyrotekniska artiklar bedömt.

Ansökan skall innehålla

- alla upplysningar av betydelse för den planerade kategorin av pyrotekniska artiklar,

- dokumentation av kvalitetssystemet,

- tekniska dokumentation för den godkända typen, och en kopia av EG-typintyget.

3.2. Kvalitetssystemet skall säkerställa att de pyrotekniska artiklarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.

Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till skall dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaringssätt och instruktioner. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skall möjliggöra en enhetlig tolkning av program, planer, manualer och dokument.

I synnerhet skall följande frågor beskrivas tillräckligt utförligt i dokumentationen:

- Kvalitetsmål, organisationsstruktur och ledningens ansvar och befogenheter beträffande kvaliteten på de pyrotekniska artiklarna.

- De metoder, processer och systematiska förfaringssätt som kommer att användas vid tillverkning, kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring.

- De undersökningar och provningar som skall utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta dessa skall utföras.

- Kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer osv.

- Hur övervakning sker av att den kvalitet som krävs hos de pyrotekniska artiklarna uppnås och att kvalitetssystemet fungerar effektivt.

3.3. Det anmälda organet skall bedöma kvalitetssäkringssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i avsnitt 3.2. Överensstämmelse med dessa krav skall förutsättas för kvalitetssystem som följer tillämplig harmoniserad standard. Bland bedömarna skall minst en ha erfarenhet av bedömning inom berörd produktteknologi. Bedömningsförfarandet skall inbegripa besök i tillverkarens lokaler.

Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet skall innehålla slutsatserna från undersökningen samt ett motiverat beslut om bedömningen.

3.4. Tillverkaren skall åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och bibehålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren måste underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i det.

Det anmälda organet skall ta ställning till ändringsförslagen samt avgöra om ett sådant ändrat kvalitetssystem fortfarande uppfyller kraven i avsnitt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.

Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet måste innehålla slutsatserna från undersökningen och ett motiverat beslut om bedömningen.

4. Övervakning på det anmälda organets ansvar

4.1 Syftet med övervakningen är att försäkra sig om att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet.

4.2. Tillverkaren måste i inspektionssyfte ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, inspektion, provning och lagring och skall tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om

- dokumentationen av kvalitetssystemet,

- kvalitetsprotokoll, såsom inspektionsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer osv.

4.3. Det anmälda organet måste regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och skall sedan lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.

4.4. Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssäkringssystemet fungerar på ett korrekt sätt och skall sedan lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.

5. Tillverkaren skall under minst 10 år efter det att tillverkningen av en produkt har upphört kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:

- Den dokumentation som avses i avsnitt 3.1, andra strecksatsen.

- De ändringar som anges i avsnitt 3.4, andra stycket.

- sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som anges i avsnitt 3.4, sista stycket, samt i avsnitten 4.3 och 4.4.

6. Varje anmält organ skall ge övriga anmälda organ relevant information om de godkännanden av kvalitetssystem som har utfärdats eller återkallats.

4. MODUL E: Kvalitetssäkring av produktionen

1. I denna modul beskrivs det förfarande genom vilket en tillverkare, som uppfyller kraven i avsnitt 2, försäkrar och intygar att de pyrotekniska artiklarna överensstämmer med den typ som beskrivs i EG-typintyget. Tillverkaren skall anbringa CE-märket på varje pyroteknisk artikel och upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse. CE-märkningen måste åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organ som ansvarar för de kontroller som det hänvisas till i avsnitt 4.

2. Tillverkaren skall använda ett godkänt kvalitetssystem för inspektion av färdiga pyrotekniska artiklar och provning i enlighet med avsnitt 3 och skall underkasta sig den övervakning som beskrivs i avsnitt 4.

3. Kvalitetssystem

3.1. Tillverkaren skall hos ett anmält organ efter eget val ansöka om att få sitt kvalitetssystem för pyrotekniska artiklar bedömt.

Ansökan skall innehålla

- alla upplysningar av betydelse för den planerade kategorin av pyrotekniska artiklar,

- dokumentation av kvalitetssystemet,

- den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EG-typintyget.

3.2. Inom ramen för kvalitetssystemet skall varje pyroteknisk artikel undersökas och de provningar utföras som föreskrivs i de tillämpliga harmoniserade standarderna enligt artikel 8, eller motsvarande provningar för kontroll av att produkten överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Alla de faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till skall dokumenteras på ett systematiskt och överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Denna dokumentation av kvalitetssystemet skall säkerställa en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.

Dokumentationen skall framför allt innehålla en fullgod beskrivning av

- uppsatta kvalitetsmål samt ledningens organisatoriska struktur, ansvar och befogenheter när det gäller produktkvalitet,

- de undersökningar och provningar som skall utföras efter tillverkningen,

- hur kontrollen sker av att kvalitetssystemet fungerar effektivt,

- kvalitetsdokumenten, såsom granskningsrapporter och provningsresultat, kalibreringsresultat, redogörelser för berörd personals kvalifikationer, osv.

3.3. Det anmälda organet skall bedöma kvalitetssäkringssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i avsnitt 3.2. Överensstämmelse med dessa krav skall förutsättas för kvalitetssystem som följer tillämplig harmoniserad standard.

Bland bedömarna skall minst en ha erfarenhet av bedömning inom berörd produktteknologi. I bedömningsförfarandet skall det ingå ett inspektionsbesök i tillverkarens lokaler.

Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet måste innehålla slutsatserna från undersökningen och ett motiverat beslut om bedömningen.

3.4. Tillverkaren måste åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.

Tillverkaren måste underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla eventuella ändringar som planeras i det. Det anmälda organet skall ta ställning till ändringsförslagen samt avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande uppfyller kraven enligt avsnitt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig. Organet skall meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet måste innehålla slutsatserna från undersökningen och ett motiverat beslut om bedömningen.

4.1. Syftet med övervakningen är att försäkra sig om att tillverkaren på rätt sätt fullgör de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet.

4.2. Tillverkaren måste i inspektionssyfte ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, inspektion, provning och lagring och skall tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i följande avseenden:

- Dokumentationen av kvalitetssystemet.

- Den tekniska dokumentationen.

- Kvalitetsprotokoll, såsom inspektionsrapporter och provningsdata, kalibreringsdata, redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer osv.

4.3. Det anmälda organet skall regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och tillämpar kvalitetssystemet och skall sedan lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.

4.4. Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda organet utföra eller låta utföra provningar för att kontrollera att kvalitetssäkringssystemet fungerar på ett korrekt sätt och skall sedan lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.

5. Tillverkaren skall under minst 10 år efter det att tillverkningen av en produkt har upphört kunna uppvisa följande för de nationella myndigheterna:

- Den dokumentation som avses i avsnitt 3.1, andra strecksatsen.

- De ändringar som avses i avsnitt 3.4, andra stycket.

- sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i avsnitt 3.4, sista stycket, samt i avsnitten 4.3 och 4.4.

6. Varje anmält organ skall meddela övriga organ relevant information om godkännanden av kvalitetssystem som utfärdats eller återkallats.

5. MODUL F: Produktkontroll

1. I denna modul beskrivs det förfarande genom vilket tillverkaren kontrollerar och garanterar att de pyrotekniska artiklar som omfattas av bestämmelserna i avsnitt 3 överensstämmer med den typ som beskrivs i EG-typintyget och som uppfyller tillämpliga krav i direktivet.

2. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tillverkningsprocessen säkerställer att de pyrotekniska artiklarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget och med tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren skall anbringa CE-märkningen på varje produkt samt upprätta en försäkran om överensstämmelse.

3. Det anmälda organet skall utföra lämpliga undersökningar och provningar för att kontrollera att den pyrotekniska artikeln överensstämmer med tillämpliga krav i direktivet. Detta skall ske genom den undersökning och provning av varje pyroteknisk artikel som beskrivs i avsnitt 4.

Tillverkaren skall bevara en kopia av försäkran om överensstämmelse under minst 10 år efter det att tillverkningen av den pyrotekniska artikeln har upphört.

4. Kontroll genom undersökning och provning av varje pyroteknisk artikel.

4.1. Alla pyrotekniska artiklar skall undersökas var för sig och de provningar utföras som anges i tillämpliga harmoniserade standarderna enligt artikel 8, eller motsvarande provningar för att kontrollera produktens överensstämmelse med typen och med tillämpliga krav i direktivet.

4.2. Det anmälda organet skall fästa eller låta fästa sitt identifieringsnummer på varje godkänd pyroteknisk artikel samt utfärda ett skriftligt intyg om överensstämmelse på grundval av utförda provningar.

4.3. Tillverkaren skall på begäran kunna uppvisa intygen om överensstämmelse från det anmälda organet.

6. MODUL G: Enhetskontroll

1. Denna modul beskriver det förfarande genom vilket tillverkaren säkerställer och försäkrar att den pyrotekniska artikel, för vilken det har utfärdats ett intyg enligt avsnitt 2, överensstämmer med de tillämpliga kraven i direktivet. Tillverkaren skall anbringa EC-märket på den pyrotekniska artikeln och upprätta en försäkran om överensstämmelse.

2. Det anmälda organet måste undersöka den pyrotekniska artikeln och utföra sådana provningar som anges i de tillämpliga harmoniserade standarderna enligt artikel 8, eller motsvarande provningar, för att säkerställa produktens överensstämmelse med tillämpliga krav i direktivet.

Det anmälda organet skall fästa eller låta fästa sitt identifikationsnummer på varje godkänd pyroteknisk artikel samt utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de utförda proven.

3. Syftet med den tekniska dokumentationen är att möjliggöra en bedömning av överensstämmelse med direktivets krav och förstå den pyrotekniska artikelns konstruktion, tillverkning och funktion.

Dokumentationen skall, i den utsträckning det är av betydelse för bedömningen, innehålla

- en allmän typbeskrivning,

- begreppsmässig formgivning och tillverkningsritningar samt system för komponenter, monteringsgrupper, kretsar osv.,

- beskrivningar och förklaringar, som krävs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur den pyrotekniska artikeln fungerar,

- en lista på de standarder enligt artikel 8 som helt eller delvis tillämpats samt, om de harmoniserade standarderna i artikel 8 inte tillämpats, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla direktivets grundläggande krav,

- resultat av konstruktionsberäkningar, undersökningar osv., och

- provrapporter.

BILAGA 3

MINIMIKRAV SOM SKALL BEAKTAS AV MEDLEMSSTATERNA NÄR DET GÄLLER DE ORGAN SOM HAR ANSVARET FÖR BEDÖMNINGEN AV ÖVERENSSTÄMMELSE

1. Organet, dess chef och den personal som ansvarar för att utföra kontrollerna får inte vara samma person(er) som konstruktören, tillverkaren, leverantören av eller installatören av de maskiner som kontrolleras eller auktoriserad representant för någon av dessa. De får inte delta, varken direkt eller som auktoriserade representanter, i konstruktion, tillverkning, saluföring eller underhåll av sådana artiklar. Detta utesluter inte möjlighet till utbyte av teknisk information mellan tillverkaren och organet.

2. Organet och dess personal skall utföra kontrollerna med största möjliga yrkesmässiga integritet och tekniska kompetens och skall inte stå under någon form av påtryckningar eller inflytande, i synnerhet av ekonomiskt slag, som kan påverka deras omdöme eller resultatet av kontrollen, särskilt från personer eller grupper av personer som har ett intresse av resultatet av kontrollerna.

3. Organet skall ha nödvändig personal till sitt förfogande samt nödvändiga resurser och hjälpmedel för att korrekt kunna utföra de administrativa och tekniska uppgifter som är förenade med kontrollen; det skall också ha tillgång till den utrustning som krävs för särskild kontroll.

4. Den personal som är ansvarig för kontrollen skall ha

- grundlig teknisk och yrkesmässig utbildning,

- tillfredsställande kunskaper om kraven för den provning de utför och tillräcklig erfarenhet av sådan provning, och

- förmåga att upprätta de intyg, register och rapporter som krävs för att styrka att provningarna utförts.

5. Personalens opartiskhet måste vara garanterad. Deras ersättning skall inte vara avhängig av antalet utförda provningar eller resultatet av dessa.

6. Organet skall teckna en ansvarsförsäkring, såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med gällande nationell lag, eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för provningarna.

7. Organets personal skall vara ålagd tystnadsplikt när det gäller all information som de får tillgång till i samband med utförandet av arbetet (förutom gentemot behörig myndighet i den stat där verksamheten bedrivs) enligt detta direktiv eller enligt bestämmelser i nationell lagstiftning genom vilket det genomförts.

BILAGA 4

MÄRKNING OM ÖVERENSSTÄMMELSE

CE-märkningen om överensstämmelse skall bestå av bokstäverna "CE" i nedanstående form:

Om märkningen förminskas eller förstoras måste de proportioner som ges i ovanstående modell behållas.

[1] EUT C s. […].

[2] EUT C s. […].

[3] EUT C s. […].

[4] EGT L 121, 15.5.1993, s. 20.

[5] EGT L 10, 14.1.1997 , s. 13.

[6] EUT L 345, 31.12.2003, s. 97-105.

[7] EUT C 91, 16.4.2003, s. 7.

[8] EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, senast ändrat genom direktiv 98/48/EEG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18).

[9] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[10] EGT L 46, 17.2.1997, s. 25.

[11] EGT L 187, 16.7.1988 s. 1.

[12] EGT L 121, 15.5.1993, s. 20..

[13] 18 månader efter ikraftträdandet.

[14] 18 månader efter offentliggörandet av detta direktiv.

[15] 24 månader efter offentliggörandet av detta direktiv.

[16] 5 år efter offentliggörandet av detta direktiv.

Top