52005DC0606

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 28.11.2005

KOM(2005) 606 slutlig

GRÖNBOK

OM DET EUROPEISKA MIGRATIONSNÄTVERKETS FRAMTID

(framlagt av kommissionen)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

2. POLITISK BAKGRUND 3

3. EXISTERANDE INFORMATIONSBRISTER 3

4. NUVARANDE NÄTVERK 4

4.1. Ställning och struktur 4

4.2 Finansiering 5

4.3 Uppgifter och huvudsakliga resultat 5

4.4 Bedömning 6

5. ETT FRAMTIDA MIGRATIONSNÄTVERK 7

5.1. Allmänna mål och verksamhetsområden 7

5.2. Konkreta uppgifter 8

5.3. Kontakter med andra informationsinsamlande organ och institutionella aktörer 8

5.4. Form och struktur 9

6. SAMMANFATTNING 11

BILAGOR 12

1. INLEDNING

SYFTET MED DENNA GRÖNBOK ÄR ATT SAMLA IN SYNPUNKTER FRÅN ALLA BERÖRDA PARTER OM DET EUROPEISKA MIGRATIONSNÄTVERKETS (NEDAN KALLAT ”EMN”) FRAMTID OCH FÖRSLAG OM DESS TÄNKBARA UPPGIFTER OCH STRUKTUR.

EMN inrättades 2002 som en pilot- eller förberedelseåtgärd som svar på det konstaterade behovet att förbättra informationsutbytet avseende alla aspekter av migrations- och asylarbetet. Det främsta syftet med nätverket är att förse gemenskapen och dess medlemsstater med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på dessa områden genom att systematiskt samla in och lagra existerande data och upplysningar från medlemsstaterna samt att genomföra analyser på nationell och europeisk nivå. För närvarande består EMN av nationella kontaktställen, utsedda av medlemsstaterna, och en vetenskaplig samordnare, vilka understöds och övervakas av Europeiska kommissionen.

Då förberedelserna kommer att avslutas under 2006 är det nödvändigt att notera vilka framsteg som dittills gjorts och genom denna grönbok lämna synpunkter på vilken väg som är den bästa att fortsätta på.

2. POLITISK BAKGRUND

Redan 1994 betonade Europeiska kommissionen i sitt första meddelande om immigrations- och asylpolitik värdet av att inrätta en mekanism för heltäckande och EU-täckande övervakning av migrationsflödena. Därpå följde en genomförbarhetsstudie 1996.[1]

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken den 20 december 2001 uppmanas kommissionen att inrätta ”ett europeiskt system för utbyte av information om asyl, migration och ursprungsländer”, varigenom EMN inrättades som ett pilotprojekt 2002.

För att inleda genomförandet beslutades det att medlemsstaterna först skulle inrätta ett nätverk av nationella kontaktställen som skulle tillhandahålla nödvändig information.

Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki i juni 2003 godkändes inrättandet av EMN och rådet förslog att kommissionen skulle undersöka möjligheten att ”inrätta en permanent struktur i framtiden”.

I Europeiska rådets Haagprogram av den 4–5 november 2004 fastslås det att ”[d]en pågående utvecklingen av den europeiska asyl- och migrationspolitiken bör grunda sig på en gemensam analys av alla aspekter av migrationsfenomen. Det är synnerligen viktigt att stärka insamlingen, tillhandahållandet, utbytet och en effektiv användning av uppdaterade upplysningar och data om all relevant migrationsutveckling.”

3. EXISTERANDE INFORMATIONSBRISTER

SOM REDAN FRAMGÅR AV 1996 ÅRS HÅLLBARHETSSTUDIE OCH BEKRÄFTAS AV 2005 ÅRS UTVÄRDERING AV EMN [2] är det nödvändigt att viktig information på migrations- och asylpolitikområdet finns tillgänglig för beslutsfattare både inom EU och i medlemsstaterna. Varje framtida EMN-struktur bör bidra till att detta förverkligas.

Trots de enorma mängder information om många aspekter av internationell migration som framställs, är det för det första inte lätt att få tillgång till denna information, eftersom den är spridd och inte centralt tillgänglig. En gemensam referenspunkt för att filtrera och syntetisera denna information som skulle kunna fungera som sorteringsenhet vore därför mycket användbar för EU-institutionerna och medlemsstaterna, både för beslutsfattare och allmänheten.

För det andra finns det inte tillräckligt med tillförlitlig, jämförbar och uppdaterad information och analys om den rättsliga och politiska utvecklingen i fråga om asyl och migration, vare sig på nationell nivå eller EU-nivå. Det finns heller inte tillräckligt med information om effekterna av EU:s och medlemsstaternas politik på detta område. Dessutom har EU och medlemsstaterna ett växande behov av att få snabba svar på specifika frågor som rör migration och asyl. För att fylla dessa informationsluckor, krävs någon sorts nätverksstruktur som kan omfatta alla medlemsstater, kombinerad med en viss grad av central samordning.

För det tredje är bristen på uppdaterade och jämförbara statistiska uppgifter om migration och asyl ett stort problem. Detta problem kommer att tas upp genom kommissionens nyligen antagna förslag till reglering av gemenskapsstatistiken om migration och internationellt skydd,[3] men det kommer också fortsättningsvis att finnas behov av komparativ analys av sådan statistisk information.

4. NUVARANDE NÄTVERK

I detta avsnitt beskrivs nuvarande nätverk i den mån det behövs för att förstå funktionssättet, resultaten och problemen i syfte att fastställa hur en framtida struktur bör se ut.[4]

4.1. Ställning och struktur

För närvarande består EMN av ett nätverk med 14 nationella kontaktställen, utsedda av medlemsstaterna. Kontaktställena utgör kärnan i nätverket, eftersom det är de som genomför dokumentationen, analysen och forskningsarbetet. Majoriteten av de nya medlemsstaterna har ännu inte utsett några kontaktställen utan deltar i stället som observatörer. Några av dem förväntas bli fullvärdiga medlemmar av EMN 2006.

Kontaktställen kan vara allt från strukturer inom eller i direkt anknytning till inrikes- eller justitieministerierna och nationella statistikbyråer eller forskningsinstitut till strukturer inom fristående institutioner och sociala institutioner till nationella kontor för mellanstatliga organisationer. Kontaktställena byts ganska ofta ut, exempelvis efter omorganisationer av ministeriernas ansvarsområden.

Efter en öppen anbudsinfordran utsågs i december 2003 en vetenskaplig och administrativ samordnare som skall bistå med insatser vid utvecklingen av nätverket.

4.2 Finansiering

Nuvarande nätverk samfinansieras av kommissionen och medlemsstaterna. Vissa kontaktställen som är en del av, eller nära knutna till, medlemsstaternas förvaltningar har inte finansierats av gemenskapen på grund av restriktioner i nationella budgetregler eller gemenskapens regler om vad som berättigar till stöd. De budgetmedel som anslagits för att inrätta nätverket höjdes från 1,4 miljoner euro för 2002 års pilotåtgärd till 3,0 miljoner euro för 2005 års budget som kommer att genomföras 2006, inklusive lån till nio kontaktställen samt anslag för den vetenskapliga och administrativa samordningen av nätverket.

4.3 Uppgifter och huvudsakliga resultat

Det huvudsakliga syftet med EMN enligt de ursprungliga anvisningarna är att förse gemenskapen, medlemsstaterna och, på längre sikt, allmänheten med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om migrations- och asylsituationen på euroepisk och nationell nivå.

Detta skall uppnås genom att man samlar in och ger tillgång till data och information samt ser över och analyserar relevant befintlig information.

EMN är därför inriktat på två relaterade verksamheter, nämligen dokumentation och analys samt forskning. Detta inbegriper informationsövervakning – jämförelser, analys och forskning – som skall ske genom sammanställning av befintlig information från medlemsstaterna och genomförande av viss forskning och analys på europanivå samt utveckling av en omfattande databas för sådan information. Nationella nätverk bidrar till EMN:s analys- och forskningsverksamhet. EMN-åtgärder genomförs på grundval av årliga arbetsprogram som godkänns av kommissionen.

Mot bakgrund av detta kan följande betydande resultat – bortsett från det faktiska inrättandet av kontaktställena, sett i fråga om personal, lokaler och it-utrustning – urskiljas från 2002 till dags dato:

Dokumenteringsmöjlighet

För att uppfylla målet att utveckla en vittomfattande data- och informationsbas är ett datorbaserat informationssystem under uppbyggnad som kommer att utgöra ryggraden i EMN:s verksamhet. Tack vare det webbaserade användargränssnitt som utvecklades 2004 underlättas datainsamling och dokumentation genom att det innehåller en uppsättning dokumentmallar som kan användas för direkt inmatning av data i systemet. Systemet innehåller också en sök- och navigeringsfunktion.

Systemet är nära nog klart och nu krävs bara inmatning av data och information för att det skall fungera. För detta ändamål hade kontaktställena matat in mer än 1 700 dokument vid halvårsskiftet 2005. Dessutom har juridiska dokument och kontrakt som inbegriper både organisationer och individer verksamma på området lagts in. Ansträngningar görs f.n. för att genom gemensamma riktlinjer för inmatning av information. Det är uppenbart att det krävs mer uppgifter om EMN:s dokumentationscentrum skall kunna erbjuda en vittomfattande samling av politiskt relevant, uppdaterad information om asyl och migration för beslutsfattare, tjänstemän i den praktiska verksamheten och slutligen allmänheten.

Analys- och forskningsverksamhet

EMN har genomfört flera analys- och forskningsprojekt samt informationsinsamlingar, bland dessa 2004 års pilotforskningsstudie om immigrationens effekt på Europas samhällen,[5] lämnat bidrag till EU:s årliga statistiska rapporter för 2001–2003[6] genom att tillhandahålla information om politiskt arbete och praxis samt analysera nationella uppgifter. 2004 års politiska analysrapport syftade till att se över den nationella politiska utvecklingen och att göra en jämförande översyn samt andra forskningsstudier. För att täcka bristerna i informationen på två politiskt relevanta områden förbereds för närvarande en andra studie om staternas inställning till tredjelandsmedborgare som vistas illegalt i landet och en mindre studie om mottagningssystem för asylsökande.

Även om det ännu är för tidigt att bedöma den övergripande kvaliteten på EMN-resultaten, kan det hävdas att kontaktställena utarbetat högkvalitativa rapporter som ger en antydan om nätverkens kapacitet, särskilt vad gäller att presentera tillförlitliga och uppdaterade analyser som möjliggör jämförelser mellan medlemsstaterna.

Nätverksarbete och synlighet

De bilaterala förbindelserna mellan kontaktställena har intensifierats under vidareutvecklingen av nätverket. Vad gäller nätverksarbetet på nationell nivå har de flesta kontaktställen inrättat nationella nätverk mellan berörda aktörer och utarbetat förfaranden för att erhålla indata från sina samarbetsparter. Ett nationellt nätverk som tillhandahåller en förteckning över potentiella och faktiska nätverksparter har upprättats. Ansträngningar har också gjorts för att upprätta kontakter med andra nätverk och projekt inom EU. Dessa kontakter har emellertid inte lett till något intensifierat samarbete, vilket skulle krävas för att EMN skulle kunna garantera synergieffekter och undvika överlappningar.

EMN:s synlighet i omvärlden är f.n. begränsad, eftersom ytterst få av dess produkter (ännu) är allmänt tillgängliga. Detta gör att nätverkets resultat inte till fullo beaktas. Bristen på synlighet beror huvudsakligen på att nätverket startade från noll, vilket innebar att de första åren måste användas till uppbyggnaden av verksamheten. Olika ansträngningar görs för tillfället för att öka EMN:s synlighet och främja spridningen av resultaten.[7]

4.4 Bedömning

I 2005 års utvärderingsrapport noterades flera svårigheter som nuvarande EMN har mött vid genomförandet av sina uppgifter, varav de två viktigaste är de nationella kontaktställenas struktur och den allmänna uppbyggnaden av projektet.

Vad gäller denna första faktor är kontaktställenas rättsliga ställning och specialisering mycket heterogen, vilket också gäller personalresurser och ekonomiska resurser samt tillgänglig teknisk utrustning och därför också nivån på vad man kan åta sig. Vidare har kontaktställena utformats vid olika tillfällen och dessutom ändrar de sig ständigt, antingen p.g.a. personalomsättning eller till följd av att ett annat ministerium fått ansvar för verksamheten. Följaktligen befinner sig kontaktställena på mycket olika utvecklingsstadier.

Vad gäller den andra faktorn, har den institutionella utformningen och uppbyggnaden av denna krävt relativt mycket stöd från kommissionen. Dessutom har det administrativa förfarandet för att inrätta och driva nätverket – dvs. en samfinansierad åtgärd – visat sig vara resurskrävande. Tillsättandet av en vetenskaplig samordnare har förbättrat den allmänna situationen, även om det fortfarande finns ett behov av att tydligare avgränsa kommissionens roll.

Dessutom var EMN:s inledande uppgifter och funktioner förhållandevis vitt definierade, vilket berodde på projektets pilotnatur och det experimentella drag som utmärkte dess uppbyggnadsfas. Definitionen av såväl hela nätverkets som kontaktställenas roll och funktion, samt deras förhållande till samordnaren, saknade därför en viss tydlighet och fokuserad inriktning.

Samtidigt som det, särskilt under 2004, gjorts generella framsteg för att uppfylla EMN:s mål finns det strukturproblem inom den nuvarande uppbyggnaden av EMN som hindrar att större och snabbare framsteg görs. Man bör därför inom varje framtida struktur försöka lösa och undvika dessa problem. Den bör också i möjligaste mån bygga på vad som redan har uppnåtts och vad som ännu kommer att uppnås inom ramen för nuvarande EMN.

5. ETT FRAMTIDA MIGRATIONSNÄTVERK

Mot ovanstående bakgrund beskrivs i detta avsnitt ett antal element som är relevanta när beslut skall fattas om en framtida struktur som skall inrättas fr.o.m. 2007, underförstått att dessa element är oberoende. Deltagarna uppmanas att inkomma med synpunkter på de förslag som lämnats av kommissionen.

5.1. Allmänna mål och verksamhetsområden

Mot bakgrund av existerande informationsbrister på området migration och asyl som beskrivs ovan, kvarstår giltigheten och relevansen i det allmänna målet för EMN som är att förse gemenskapen, dess medlemsstater och allmänheten med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information. Denna information bör göras tillgänglig för att stödja den allmänna immigrations- och asylpolitik.

Vad gäller utdata, särskilt databasen, skulle utgångspunkten vara att dessa bör vara tillgängliga för allmänheten, helt i linje med gällande mål. Det kan emellertid förekomma fall där det skulle visa sig lämpligt och t.o.m. nödvändigt att begränsa tillgängligheten till en specifik användargrupp, exempelvis i fråga om information som medlemsstaterna betraktar som konfidentiell.

Kan ni gå med på ett sådant påbud – dvs. att förse gemenskapen, medlemsstaterna och allmänheten med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på området asyl och migration – för ett framtida EMN? Om inte, vilka ändringar bör göras och varför? Skulle data och information som systematiskt samlas av EMN göras allmänt tillgängliga? |

- 5.2. Konkreta uppgifter

Det måste fastställas vilka konkreta uppgifter en framtida struktur bör utföra för att uppnå de allmänna mål som beskrivs ovan.

Uppgifter som f.n. utförs är inriktade på insamling av existerande data och information, begränsad forskning, utbyte och dokumentering av dessa data, dessutom analyseras data och utarbetas jämförande rapporter och nätverksarbete.

Vad gäller tillhandahållandet av jämförbar information kunde EMN särskilt utveckla en djupgående förståelse av de metodologiska skillnader som kan tänkas hindra jämförelser av data samt utveckla en adekvat, gemensam metod för att överbrygga sådana skillnader.

Dessutom skulle man kunna tänka sig att en viss ytterligare forskning igångsätts och genomförs av ett framtida EMN på områden där informationsbrister uppdagats, antingen som en del av det fastställda arbetsprogrammet eller på specifik begäran från gemenskapsinstitutionerna och eventuella andra aktörer.[8]

Beroende på vilka ytterligare strukturer som väljs, kan man på grundval informationsinsamlingen och analyserna också offentliggöra synpunkter och ståndpunkter Syftet vore att ge vägledning och råd om den politiska utvecklingen på området och genomförandearbetet. Det kan emellertid vara för tidigt att förse EMN med sådana uppgifter, eftersom det är bättre om en framtida struktur får koncentrera sig på centrala uppgifter som datainsamling och analys för att först kunna skaffa sig en viss auktoritet på ett område.

Det nuvarande nätverkets ringa synlighet i kombination med dess behov att samarbeta med andra organ på området kräver framåtblickande åtgärder för att sprida kunskap om det och öka medvetenheten. Bland åtgärderna skulle ingå möten och konferenser om migration och asyl för att skapa ett forum för berörda parter. Sådana uppgifter skulle emellertid kräva extra medel.

Vilken av följande konkreta uppgifter – insamling av information och analys av denna, forskning, offentliggörande av synpunkter och ståndpunkter samt åtgärder för att öka medvetenheten – skulle en framtida struktur tilldelas och varför? Kan ni föreslå andra uppgifter som nätverket skulle kunna utföra? |

- 5.3. Kontakter med andra informationsinsamlande organ och institutionella aktörer

Det är nödvändigt att garantera maximala synergier med andra åtgärder som kommissionen, EU, medlemsstaterna eller internationella organisationer vidtar för att dra maximal nytta av och uppnå komplementaritet.

Ett framtida EMN bör ses som en del av en allmännare omorganisation och rationalisering av instrumenten för informationsutbyte som redan finns i fråga om immigration och asyl. Detta inbegriper instrument såsom det kommande förslaget om ett system för ömsesidigt informationsutbyte, praktiskt samarbete på asylområdet eller den nyligen antagna förordningen om gemenskapsstatistik om migration och internationellt skydd.[9]

För att uppnå synergieffekter är det nödvändigt att ingå i ett nätverk med andra organ som bedriver likadan verksamhet som EMN. Vissa aktörer på gemenskapsnivå ägnar sig åt liknande informationsinsamling och analys, särskilt exempelvis den kommande Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter[10] och Carim[11]. Byrån för grundläggande rättigheter kommer att vara ett oberoende centrum med sakkunniga med inriktning på grundläggande rättigheter. Dess huvudsakliga uppgifter kommer att vara informationsinsamling, rådgivning, nätverksarbete och medvetandegörande. Carimprojektet erbjuder ett instrument för observation, analys och prognoser för migrationsrörelser, orsakerna till dessa samt konsekvenser av transitrörelser genom eller till länder som ingår i Barcelonaprocessen. Dessa aktörer har annorlunda uppdrag och uppgifter än EMN, eftersom deras migrationsfokus huvudsakligen gäller migranters rättigheter eller specifika länder. Detta minskar risken för överlappning. Ett framtida EMN måste dock inrättas för att skapa starka och strukturerade länkar till dem.

Vad gäller relationerna med de institutionella parterna, t.ex. Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, bör dessa tillsammans med medlemsstaterna och kommissionen vara de som främst drar nytta av verksamheten inom ett framtida EMN. Man kan också överväga huruvida dessa parter bör ha möjlighet att begära specifik information som sedan skall tillhandahållas av de nationella kontaktställena.

Hur kan ett nära samarbete med parterna garanteras? Hur kan en framtida struktur bygga på och komplettera befintliga nationella och internationella organ på migrations- och asylområdet? |

- 5.4. Form och struktur

I detta avsnitt behandlas frågan om vilka strukturer som kan genomföra målen och deras eventuella uppgifter samt vilka för- och nackdelar som respektive struktur skulle medföra.

Beroende på målet, konkreta uppgifter och tillgängliga medel skulle ett framtida EMN kunna utformas på olika sätt. Bland dessa kan två olika strukturer övervägas, eftersom de grundläggande valen står mellan ett nätverk som är kopplat till och arbetar under kommissionens ansvar eller ett nätverk som väljs ut och sköts av en oberoende gemenskapsbyrå.

Alternativ 1: Ett nätverk kopplat till kommissionen

Ett framtida EMN skulle kunna bestå av ett nätverk av nationella kontaktställen. Kommissionen skulle ansvara för den allmänna ledningen, programplaneringen och utvecklingen av nätverkets verksamhet. Det krävs en rättsakt för att bilda det kommande nätverket och fastställa dess främsta mål, inklusive de kriterier som kontaktställena skall uppfylla. Detta skulle kunna ske genom ett rådsbeslut.

Denna möjlighet skulle innebära att kommissionen fattade beslut om lämplig administrativ struktur. Detta skulle kunna innebära att ett privat eller offentligt samordningsorgan utses inom ramen för en öppen anbudsinfordran.

Vad gäller valet av nationellt kontaktställe, kan man antingen tänka sig att de väljs ut av medlemsstaterna i enlighet med kriterierna i rättsakten eller av kommissionen genom en anbudsinfordrad.

Om nätverket kopplas till kommissionen innebär det att kommissionen tar det övergripande ansvaret för dess verksamhet. Det skulle möjliggöra en smidig övergång från nuvarande EMN och det skulle även kunna ses som en övergångsfas innan man övergår till en mer permanent och institutionaliserad struktur om så skulle krävas. Effektiv administration måste också säkerställas och man kan i detta avseende ifrågasätta om kontinuiteten bleve tillräcklig om uppgifterna lades ut på en entreprenör. Enligt kommissionens regler för offentlig upphandling finns en viss maximal giltighetstid för sådana kontrakt.

Alternativ 2: En byrå

En gemenskapsbyrå kan ses som en långtidslösning som inte bara beror på en vidare utveckling av en gemensam immigrations- och asylpolitik utan också på budgetplanen, som också tar hänsyn till den begränsade budget som finns tillgänglig. Det bör understrykas att det krävs en rättslig grund för att inrätta en byrå. Det kräver också en styrelse med företrädare från medlemsstaterna och kommissionen.

En sådan stabil struktur skulle ge ett långsiktigt perspektiv för dess verksamhet och dessutom göra ett större antal uppgifter möjliga att utföra. Därigenom skulle den på ett mer effektivt sätt kunna tillhandahålla den information som krävs.

Om en sådan byrå skulle anses lämplig för att utföra de planerade nya uppgifterna, måste man kunna motivera dess behov och dess eventuella kontinuitet. Detta skulle kräva en konsekvensbedömning för att till fullo analysera effekterna av en sådan byrå. I detta sammanhang skulle man också kunna undersöka vilka effekterna skulle bli om man vände sig till – befintliga eller framtida – byråer på området rättvisa och inrikes frågor.

De nationella kontaktställenas roll och ställning

Oavsett vilken lösning som väljs och oberoende av om det övergripande uppdraget såsom det beskrivs ovan godtas, leder detta till vissa konsekvenser för de nationella kontaktställenas roll och ställning, eftersom insamlingen av information och analysverksamheten på nationell nivå kommer att genomföras av dem.

De nationella kontaktställena måste därför kunna tillhandahålla denna information, dvs. att i stort täcka sina respektive medlemsstater och de måste kunna garantera att deras databaser fortlöpande uppdateras. En central uppgift är att vara centrum för ett nationellt nätverk och att mobilisera berörda aktörer på området såsom forskare och forskningsinstitut samt myndigheter och fristående organisationer som skulle lämna bidrag till verksamheten. Därför bör kontaktställen vara fristående från staten men samtidigt ha goda förbindelser med offentliga organ för att få tillgång till information om den offentliga sektorn.

För att de nationella kontaktställena skall kunna utföra dessa uppgifter och för att en viss nivå av homogenitet skall uppnås mellan dem krävs i detta avseende en specificering av minimikraven avseende allmän erfarenhet på området, personal, kapacitet, it-utrustning och annan utrustning.

Vilken struktur bör inrättas inom nästa stadium av EMN för att uppnå de allmänna målen och varför? Vilken roll och ställning måste de nationella kontaktställena ha? Hur bör de nationella nätverken struktureras på bästa sätt? |

- 6. SAMMANFATTNING

I denna grönbok har kommissionen försökt skissera de viktigaste aktuella frågorna samtidigt som den har lagt fram ett antal förslag som bör beaktas när en framtida EMN-struktur inrättas.

Det främsta målet med grönboken är att få in reaktioner från alla berörda parter samt genomföra ett fördjupat samråd bland dessa. Därför skulle kommissionen vilja ha bidragen senast den 28-01- 2006 inlämnade per e-post till följande adress:

jls-migration-network@cec.eu.int

Inkomna bidrag kommer att offentliggöras på kommissionens webbplats på originalspråk och med nämnande av skribentens namn, såvida denne inte särkilt anger att han eller hon önskar vara anonym eller begär att hela bidraget skall behandlas som konfidentiellt.

BILAGOR

ANNEX 1: NATIONAL CONTACT POINTS AND COORDINATOR

National Contact Points:

Austria:

International Organisation for MigrationNibelungengasse 13/4,1010 Vienna, Austriancpaustria@iom.intwww.emn.at

Belgium:

SPF Intérieur, DG Office des Etrangers,59b Chaussée d´Anvers1000 Bruxelles, Belgiumemn@ibz.fgov.bewww.ibz.fgov.be

Czech Republic:

Ministry of the InteriorUnit of International RelationsAnd Information on Countries of OriginDepartment for Asylum and Migration PoliciesMV – P.O. box 21/Oam170 34 Prague 7, Czech Republicopu@mvcr.cz

Finland:Statistics FinlandP.O. Box 4B00022 Helsinki, Finlandwww.stat.fi

France:Observatoire des statistiques de l’immigrationet de l’intégration du Haut Conseil à l’Intégration (HCI-OSII)35, rue St. Dominique75007 Paris, France

Germany:Bundesamt für Migration und Flüchtlinge (BAMF)Frankenstraße 21090461 Nürnberg, Germanywww.bamf.de

Greece:Centre of Planning and Economic Research (KEPE)22 Hippokratous st.10680 Athens, Greecekepe@kepe.grwww.kepe.gr

Ireland:Economic and Social Research Institute (ESRI)4 Burlington Rd., Dublin 4, Irelandwww.esri.ie

Italy:Immigrazione Dossier Statistico (IDOS)of Caritas Diocesana die RomaViale Baldelli 4100147 Roma, Italywww.emnitaly.it

Netherlands:Immigration and Naturalisation Service,Information and Analysis Centre (INDIAC)Dr. H. Colijnlaan 3412283 XL Rijswijk, The Netherlandsemn@ind.minjus.nlwww.ind.nl

Portugal:Serviço de Estrangeiros e FronteirasRua Conselheiro José Silvestre Ribeiro 41649-007 Lisboa, Portugalemn@sef.ptwww.sef.pt

Spain:Observatorio Permanente de la InmigraciónC/Amador de los Rios 728010 Madrid, Spainopi@amador.mir.eswww.imsersomigracion.upco.es

Sweden:Statistics Sweden/Swedish Migration Board701 89 Örebro, Swedenwww.scb.se

United Kingdom:Immigration Research and Statistics Service, Home Office1305 Apollo House, 36 Wellesley Road,Croydon CR9 3RR, United Kingdomwww.homeoffice.gov.uk

Coordination Team:

Berlin Institute for Comparative Social Research (BIVS)Schliemannstr. 23,10437 Berlin, Germanyemn@emz-berlin.de

www.emz-berlin.de

Technical University BerlinComputation and Information StructuresSecr. E-N7, Einsteinufer 17,10587 Berlin, Germanyhttp:/cis.cs.tu-berlin.de/emn/web

ANNEX 2: REFERENCES

Studies

1996 Feasibility Study for a European Migration Observatory

2005 EMN First Activities report covering 2004

2005 Report on the Evaluation of the Activities of the European Migration Network

Website of the current EMN

www.european-migration-network.org

[1] Studie om möjligheten att genomföra ett europeiskt migrationsövervakningscentrum, 1996.

[2] Utvärdering av europeiska migrationsnätverkets verksamhet, 2005.

[3] KOM(2005) 375 slutlig av den 26 augusti 2005.

[4] För en mer komplett genomgång, se EMN:s första årliga verksamhetsrapport (2005), tillgänglig på www.european-migration-network.org

[5] Nio kontaktställen har bidragit med nationella rapporter. Den vetenskaplige samordnaren har utarbetat en sammanfattande rapport som sammanställer, sammanfattar och utvärderar resultaten av de nationella studierna.

[6] Finns på hemsidan till kommissionens generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet: http://europa.eu.int/comm/justice_home/doc_centre/asylum/statistical/doc_annual_report_2001_en.htm

[7] Bl.a. EMN:s webbsida http://www.european-migration-network.org, en allmän informationsbroschyr , EMN:s kvartalsbrev och genomförandet av större EMN-möten för att lägga fram undersökningsresultat för en större publik.

[8] Migrationsforskning som utförts inom ramen för gemenskapens ramprogram för FoTU skulle beaktas.

[9] KOM 2005 (375) slutlig från augusti 2005.

[10] Kommissionens förslag till rådets förordning om inrättandet av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, KOM (2005)280 slutlig av den 30 juni 2005. I och med den föreslagna förordningen kommer mandatet att utökas för europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet från 2007. Medan centrets verksamhet är inriktad på rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, kommer byrån att ägna sig åt grundläggande rättigheter på ett mer övergripande plan.

[11] Euro-Mediterranean Consortium for Applied Research on International Migration, www.carim.org