Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005AE0123

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av installations- och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation”(KOM(2004) 477 slutlig – 2004/0156 COD)

OJ C 221, 8.9.2005, p. 28–32 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

8.9.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 221/28


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av installations- och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation”

(KOM(2004) 477 slutlig – 2004/0156 COD)

(2005/C 221/06)

Den 16 november 2004 beslutade rådet att i enlighet med artikel 156 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 17 januari 2005. Föredragande var Virgilio Ranocchiari.

Vid sin 414:e plenarsession den 9–10 feburari 2005 (sammanträdet den 9 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 134 röster för och 3 nedlagda röster.

1.   Inledning

1.1

Ända från början har EESK följt hur det europeiska programmet Galileo för satellitnavigering och positionsbestämning har skapats och utvecklats. Kommittén har erkänt dess strategiskt viktiga roll för det europeiska systemets konkurrenskraft, både när det gäller dess innovativa återverkningar på det ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala området och den förbättrade livskvalitet som Galileo kan garantera det civila samhället (1). Kommittén har också pekat på hur viktigt det är att ända från det gemensamma företagets (2) start göra privata aktörer delaktiga i utvecklingen och utnyttjandet av systemet, genom att ett kontinuerligt stöd garanteras under utvecklingsfasen och installationsfasen (3).

1.2

Som EESK påpekat i sitt senaste yttrande på detta tema (4)”övergick programmet Galileo slutligen i en konkret startfas efter överenskommelsen av den 26 maj 2003 inom ESA:s styrelse om medlemmarnas respektive ekonomiska tillskott”. Kommittén har även framhållit att ”Galileoprogrammet är en mycket viktig fråga för Europeiska unionen, för dess oberoende, dess tekniska och vetenskapliga kapacitet, dess ekonomi och i första hand dess rymdsektor”.

2.   Den nuvarande situationen och den utveckling som kan förväntas

2.1

Man bör erinra sig att programmet Galileo utvecklas i följande fyra faser:

Utformningsfasen inleddes 1999, avslutades 2001 och omfattade utformningen av hela systemets arkitektur och de fem typer av tjänster som kommer att beskrivas längre fram. Denna fas finansierades huvudsakligen genom gemenskapens femte ramprogram för FoTU 1998–2002.

Utvecklings- och valideringsfasen inleddes 2002, kommer att avslutas 2005 och omfattar utveckling av satelliter och markkomponenter samt validering av systemet i installationsfasen. De offentliga anslagen från EU/Europeiska rymdorganisationen (ESA) uppgick till 1,2 miljarder euro samt hundra miljoner euro från sjätte ramprogrammet för FoTU 2002–2006.

Installationsfasen skall enligt planerna pågå 2006–2007 och omfatta tillverkning och uppskjutning av satelliter – de första två satelliterna kommer att skjutas upp redan i slutet av 2005 – och installation av hela marksegmentet. Det totala finansieringsbeloppet är 2,1 miljarder euro. En tredjedel, dvs. 700 miljoner euro, betalas via gemenskapsbudgeten, och de övriga två tredjedelarna, dvs. cirka 1,4 miljarder euro, betalas av det konsortium som skall väljas ut.

Driftsfasen kommer att inledas 2008 och innebära årliga drifts- och underhållskostnader på cirka 220 miljoner euro, som helt och hållet skall bäras av de privata aktörerna, med undantag av ett särskilt ekonomiskt tillskott från EU på totalt 500 miljoner euro för de första åren i denna fas, i enlighet med de beslut som kommer att fattas om EU:s budgetplan för 2007–2013.

2.2

Efter utformningsfasen inrättades i maj 2002 det gemensamma företaget Galileo, för fyra år och i syfte att ”säkerställa enhetligheten i projektets ledning och ekonomiska kontroll under forsknings-, utvecklings- och demonstrationsfasen av Galileoprogrammet, och för detta ändamål (…) mobilisera de medel som avsatts för detta program”.

2.3

Genom förordning (EG) nr 1321/2004 (5), som inrättar en europeisk tillsynsmyndighet för GNSS (det globala systemet för satellitnavigering), och den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP (6), båda av den 12 juli 2004, har systemets driftsstrukturer färdigställts. Strukturerna skall dels tillvarata det allmännas intressen i samband med programmen, dels garantera säkerhet och skydd för Galileo-systemet.

2.4

På internationell nivå ingick EU och USA den 26 juni 2004, efter fyra års förhandlingar, ett mycket viktigt avtal om Galileo och GPS (7). Avtalet rör främjande, tillhandahållande och utnyttjande av tjänster från de båda systemen för satellitnavigering och positionsbestämning samt fullkomligt driftskompatibla tillämpningar. Systemen kommer att fungera parallellt, utan att signalerna påverkar varandra. Därmed kan Galileo, inom ramen för de internationella satellitnavigeringssystemen (GNSS), bli den internationella standarden för öppna signaler som används i civilt och kommersiellt syfte (GPS handhas av militär) och bli tillgängligt och attraktivt även för de nuvarande GPS-användarna i och med att en enda, gemensam mottagare används.

2.5

Ett annat resultat av det internationella samarbetet är ett samarbetsavtal med Israel som undertecknades den 13 juli 2004 och följde på det avtal som undertecknades med Kina den 30 oktober 2003. Sedan en tid tillbaka pågår förhandlingar för att åstadkomma driftskompatibilitet med det ryska systemet GLONASS  (8), och framsteg har framför allt gjorts när det gäller förvärv av frekvenser och användning av ryska bärraketer, samtidigt som förhandlingar om samarbetsavtal med Ryssland, Ukraina och Indien är långt framskridna. Kontakter har även tagits med Australien, Brasilien, Mexiko och Sydkorea. Även Schweiz, Norge och Kanada överväger att delta i finansieringen.

2.6

I Medelhavsområdet ledde Europa-Medelhavskonferensen för utrikesministrarna i Valencia i april 2002 till en handlingsplan som omfattar Medelhavssamarbete rörande satellitnavigering och positionsbestämning. Nyligen godkände det gemensamma företaget i Kairo projektet Euro-Med GNSS för demonstration, utbildning och samordning med avseende på den regionala GNSS-planen. Syftet är att i samarbete med MEDA-partnerna undersöka effekterna av EGNOS  (9), en geostationär satellit som var föregångare till Galileo.

2.7

När systemet Galileo väl är i drift skall det tillhandahålla följande fem typer av tjänster:

En öppen grundläggande tjänst som framför allt syftar till tillämpningar för allmänheten och tjänster i allmänhetens intresse.

En kommersiell tjänst som skall säkerställa utvecklingen av tillämpningar för professionellt bruk och även omfatta tjänster som är effektivare än de grundläggande tjänsterna, särskilt när det gäller tjänstegarantin.

Tjänsten ”Safety of Life” med mycket hög kvalitet och tillförlitlighet, avsedd för tillämpningar som kan vara livsviktiga, t.ex. inom sjöfart och luftfart.

En sök- och räddningstjänst som skall innebära en avsevärd förbättring av de system som för närvarande används i nödsituationer och vid livräddning.

Tjänsten ”Public Regulated Service” (PRS), som är avsedd för institutionellt bruk. Den skall använda kryptering och inte påverkas av radiostörningar och interferenser, och är främst avsedd för offentliga institutioner som är verksamma på områdena räddningstjänst, nationell säkerhet och upprätthållande av lag och ordning och som därför behöver ett absolut skydd (10).

2.8

Eftersom Galileo-systemet kännetecknas av civil användning och civilt handhavande och dess tillämpningar främst är avsedda för kommersiellt och professionellt bruk, räknar kommissionen med att Galileos potentiella marknad skulle kunna utgöras av 3 miljarder mottagare år 2010. Avkastningen på investeringarna skulle då uppgå till cirka 250 miljarder euro per år, och det skulle uppstå nya företag och hundratusentals högkvalificerade jobb, varav fler än 150 000 i Europa.

2.9

Det gemensamma företaget slutförde i september 2004 förhandlingsfasen och mottog de slutliga anbuden från två konsortier som strävade efter att bli koncessionshavare (Eurely (11) och Inavsat (12)). Den slutliga bedömningen av anbuden grundar sig på följande tre kriterier: företagskapacitet och finansiell kapacitet, teknisk kapacitet samt rättsliga och avtalsmässiga aspekter.

2.10

Företaget har lagt fram en rapport om ovanstående till kommissionen, och kommissionen har i sin tur utfärdat ett meddelande till parlament och rådet (13), ”Det europeiska projektet för satellitnavigation går in i uppbyggnads- och driftsfaserna”. Därefter kan det gemensamma företaget i enlighet med sitt mandat ”få de politiska direktiv fastlagda som behövs för den offentliga finansieringen av de följande faserna av projektet och för uppgifterna inom området offentliga tjänster, framför allt när det gäller att fastlägga vilka tjänsterna skall vara” och därmed lägga fram ett förslag om tilldelning av avtal för undertecknande av tillsynsmyndigheten, som i enlighet med den tidigare nämnda förordning (EG) nr 1321/2004 är den myndighet som skall underteckna och ansvara för genomförandet av avtalet.

2.11

Kommittén undrar om det inte finns en risk att detta förfarande blir alltför komplicerat med överlappningar och dubbla kontroller som varken förefaller vara smidiga eller tydliga.

2.12

Tillsynsmyndigheten, som behandlas i det förslag till förordning som är föremål för detta yttrande och där definieras som det gemenskapsorgan som skall tillvarata det allmännas intresse i samband med programmen för satellitnavigering, regleras av förordning (EG) nr 1321/2004 och kommer att tillsättas först 2005.

3.   Kommissionens förslag

3.1

Det förslag som behandlas i detta yttrande är avsett att uppfylla kravet på ett särskilt rättsligt instrument, som kan ge programmet en fristående budgetpost och därmed möjliggöra effektivare handhavande och övervakning av Galileos installationsfas och driftsfas i finansiellt hänseende, också när det gäller koncessionshavaren.

3.2

Förslaget till förordning syftar alltså till att fastställa villkoren för gemenskapens finansiella stöd till installations- och driftsfaserna. Det fokuserar särskilt på följande:

3.2.1

Gemenskapsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en finansiell balans mellan de resurser som gemenskapen ställer till förfogande och dem som kommer från koncessionshavaren. Detta gäller

tillhandahållande av tjänster som genereras av Galileo,

de licenser och immateriella rättigheter för komponenter i systemet som beviljats kostnadsfritt av tillsynsmyndigheten, och

långfristiga lån från EIB.

3.2.2

Lämpligheten i tillsynsmyndighetens institutionella struktur för handhavande och kontroll.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK anser att man nu bör förbättra de tekniska aspekterna på tillhandahållandet av de olika tjänsterna för att garantera öppna standarder som ger tillgång till flera tjänsteleverantörer och olika typer av innovativa tjänster. Man bör undvika artificiella hinder och höga avgifter för nykomlingar, särskilt mindre aktörer.

4.2

När det gäller hur stora finansieringsbeloppen skall vara, hoppas EESK att en ny budgetplan för gemenskapen snart skall antas. Kommittén stöder kommissionens begäran om anslag på en miljard euro till programmet Galileo i form av en särskilt budgetpost som inte är beroende av andra poster. Vidare begär kommittén att detta belopp skall höjas till lämplig storlek, för att säkerställa EGNOS utveckling och integration i programmet Galileo. Kommittén menar att forskningen om positionsbestämningssystemen GNSS bör få utrymme och anslag även inom sjunde ramprogrammet för FoTU.

4.3

För övrigt undrar kommittén hur man i detta sammanhang skall integrera de eventuella offentliga bidragen från organ i tredje land som redan har visat intresse för att delta i finansieringen av programmet Galileo.

4.4

Man kan konstatera att koncessionshavarens finansiella ram omfattar fördelar som hänger samman med att denne tillhandahåller tjänster och åtnjuter licenser och kostnadsfria immateriella rättigheter (IPR) (14). Kommittén måste här ge uttryck för sin oro över att koncessionshavaren skulle kunna få en dominant ställning eller monopolställning som skulle avgöras på förhand och eventuellt medföra en snedvridning av konkurrensen och hinder för den fria marknaden.

4.5

När det gäller lämpligheten i den institutionella struktur för handhavande och kontroll som läggs ut på en europeisk myndighet (europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering), vill vi framhålla följande punkter:

4.5.1

Företrädare för Europeiska rymdorganisationen (ESA) får inte ingå i denna europeiska tillsynsmyndighets styrelse, men ingår däremot i det gemensamma företagets nuvarande styrelse.

4.5.2

Ansvaret för handhavande och kontroll skall föras över från det gemensamma företaget till den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS, som skall förvalta Galileos fonder, fungera som koncessionsgivande myndighet, se till att avtalsförpliktelserna fullgörs, ge koncessionshavaren rätten att utnyttja tillgångarna under den tid avtalet gäller, handha avtalet med EGNOS-operatören, samordna medlemsstaternas initiativ för de frekvenser som behövs för att systemet skall fungera, garantera att certifieringen för komponenterna är enhetlig och se till att säkerhetsbestämmelserna efterföljs, däribland bestämmelserna i den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP.

4.5.3

Kommittén kan inte dölja sin oro över den mycket känsliga fas när ansvaret flyttas över från det gemensamma företaget, som upphör i maj 2006, till den nya europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS som skall träda i funktion första halvåret 2005.

4.5.4

Vi rekommenderar därför att kommissionen och rådet noga övervakar denna övergångsfas och ”samexistensen” mellan det gemensamma företaget och tillsynsmyndigheten.

4.5.5

Bestämmelserna i den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP och förordningen om inrättande av den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS, som föreskriver en kommitté för systemets säkerhet och tillförlitlighet, reglerar de frågor som rör Galileos inre säkerhet.

Enligt EESK bör man fördjupa förbindelserna mellan Galileosystemet och de övriga europeiska initiativen, t.ex. systemet Global Monitoring for Environment and Security (GMES), systemen Cospas-Sarsat (15) för personsökning och livräddning, nätverken för rättsliga och inrikes frågor, multimedianäten Grids etc.

4.5.6

Kommittén vill upprepa något som den påpekat i tidigare yttranden (16), nämligen hur viktigt det är att samtidigt som man reglerar säkerhetsfrågorna även reglera skyddet av privatlivet och personuppgifter genom att man där så är möjligt överlåter denna fråga på Europeiska byrån för mänskliga rättigheter  (17) eller överväger att upprätta ett lämpligt rådgivande organ. Det räcker inte med den hänvisning till förordning EG 45/2001 som ges i artikel 19 i den ovannämnda förordningen som inrättar den europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS. Att säkerställa ett fullgott skydd av privatlivet och personuppgifter är enligt vår mening minst lika viktigt som ett fullgott skydd av säkerheten, om systemet Galileo verkligen skall bli framgångsrikt och få fullt stöd från det civila samhället.

4.5.7

Vad beträffar det civila samhällets deltagande noterar EESK också att ett för Europa så viktigt initiativ som Galileoprogrammet alltjämt är praktiskt taget okänt för det flesta EU-medborgare. Därför hoppas EESK att gemenskapsorganisationerna tillsammans med de nationella regeringarna snarast initierar en informations- och upplysningskampanj, som förutom att låta EU-medborgarna få kännedom om och lära sig uppskatta denna eminenta europeiska forsknings- och industriprodukt lugnar dem vad gäller frågan om skyddet av deras rätt till privatliv.

5.   Särskilda kommentarer

5.1

Mot bakgrund av ovanstående rekommenderar EESK att följande anmärkningar införlivas i skälen i förslaget till förordning:

5.1.1

Nytt skäl 3a: ”Med tanke på den inverkan som programmet kan komma att få på EU-medborgarnas liv skall kommissionen vinnlägga sig om att skyddet av privatlivet och personuppgifter när det gäller tillhandahållandet av Galileo-tjänsterna anförtros Europeiska byrån för mänskliga rättigheter, alternativt ett tillfälligt rådgivande organ, för att säkerställa en utveckling i riktning mot ökad öppenhet och en kontinuerlig dialog med alla potentiella användare och det civila samhället”.

5.1.2

Lägg till följande i skäl 12: ”(…) att säkerställa ytterligare gemenskapsmedel från samma budgetpost för utveckling och integrering av EGNOS i Galileo, och se till att satellitnavigering och integrering av satellitnavigering får tillräckligt utrymme och tillräckliga anslag även inom sjunde ramprogrammet för FoTU”.

5.1.3

Nytt skäl 13a: ”Kommissionen och rådet skall säkerställa att övergången från det gemensamma företaget till den nya europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS sker med fullständig öppenhet, för att undvika överlappningar, driftsförseningar eller, vad värre är, marknadshinder”.

5.1.4

Nytt skäl 14a: ”Kommissionen skall se till att eventuella finansiella och andra bidrag från organ i tredje land till europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS inte strider mot de ömsesidiga intressena och rådande balans, med hjälp av lämpliga avtal som skall läggas fram för rådet och Europaparlamentet”.

6.   Slutsatser

6.1

Kommittén framhåller med kraft att den helt och fullt stöder programmet Galileo och en insats för att påskynda de två sista faserna i programmets utveckling, så att det verkligen kommer att vara i drift 2008.

6.2

EESK uppmanar kommissionen att göra en förhandsbedömning av de extra fördelar som koncessionshavare får genom tillhandahållandet av tjänster och immateriella rättigheter, genom att ge tydlig och detaljerad information om resultaten av denna bedömning.

6.3

Vi anser att det har gjorts stora framsteg när det gäller att genomföra en internationell infrastruktur, särskilt genom det samarbetsavtal mellan EU och USA som skall garantera fullständig driftskompatibilitet mellan de olika systemen för satellitnavigering och positionsbestämning i världen.

6.4

Kommittén framhåller vikten av det internationella samarbetet med Kina och Israel, och anser att så stora ansträngningar som möjligt bör göras för att åstadkomma avtal om ömsesidigt intresse med Schweiz, Norge, Ryssland, Ukraina, Indien, Australien, Mexiko, Brasilien och Sydkorea. Kommittén anser att Medelhavsområdet bör ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom man där redan kan utnyttja EGNOS tjänster och eftersom detta område har strategisk betydelse för freden, stabiliteten och den hållbara utvecklingen i Europa.

6.5

Kommittén anser i detta sammanhang att öppningen mot tredje land innebär att EU:s utrikespolitiska dimension stärks.

6.6

EESK hoppas att Europeiska kommissionen får möjlighet att förfoga över en budgetrubrik som avsätts för en informations- och upplysningskampanj, som förutom att låta EU-medborgarna få kännedom om och lära sig uppskatta denna eminenta europeiska forsknings- och industriprodukt lugnar dem vad gäller frågan om skyddet av rätten till privatliv.

6.7

Slutligen hoppas kommittén att ovanstående kommentarer och förslag rörande några av skälen i den förslagna förordningen kommer att beaktas (skydd av privatlivet, ökade finansiella resurser, övergångsperiod samt bidrag från tredje land). Dessa förslag är tänkta att bidra till att göra initiativet tydligare och öppnare samtidigt som tillräckligt stora anslag garanteras både i gemenskapsinstitutionernas och det civila samhällets intresse.

Bryssel den 9 februari 2005

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  EGT C 311, 17.11.2001, s. 19.

(2)  Det gemensamma företaget Galileo inrättades i enlighet med artikel 171 i EG-fördraget genom förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002. Företaget handhar programmet Galileos utvecklingsfas och förbereder installations- och driftsfaserna. Det har sitt säte i Bryssel. De ursprungliga medlemmarna är Europeiska gemenskapen, företrädd av Europeiska kommissionen, och Europeiska rymdorganisationen.

(3)  EGT C 48, 21.2.2002, s. 42.

(4)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om: ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - Rapport om läget för forskningsprogrammet Galileo i början av 2004”, EUT C 302, 7.12.2004.

(5)  Rådets förordning om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering (EUT L 246, 20.7.2004).

(6)  Se EUT L 246, 20.7.2004.

(7)  US GPS: United States Global Positioning System som handhas av militären.

(8)  GLONASS: Global Navigation Satellite System.

(9)  EGNOS: European Geostationary Navigation Overlay Service: ett system som grundar sig på korrigering av GPS- signaler genom ett nät av markstationer och geostationära satelliter. EGNOS togs i drift 1996 och var en föregångare till Galileo, men bör nu integreras med Galileo också när det gäller gemensamma koncessioner.

(10)  Se koncessionsavtalet för programmet Galileos installations- och driftsfas – 2003/s200-179789, publicerad den 17 oktober 2003.

(11)  Eurely: ett konsortium som grundats av Alcatel, Finmeccanica och Vinci.

(12)  Inavsat: grundat av EADS Space, Inmarsat Ventures och Thales Group.

(13)  KOM(2004) 636 slutlig av den 6 oktober 2004.

(14)  Immateriell äganderätt (IPR: Intellectual Property Right)

(15)  COSPAS (rysk förkortning: ”Kosmitjeskaja Sistema Poiska Avarijnich Sudov” eller ”Rymdsystem för spaning efter fartyg i nöd” – SARSAT (”Search And Rescue Satellite Aided Tracking” eller ”Satellitstödd spaning och undsättning”) – ett internationellt system med humanitärt syfte för spaning, identifiering och undsättning via satellit. Tack vare detta system kunde man under perioden 1982–2003 rädda mer än 15 000 människor världen över.

(16)  Se EESK:s yttrande om ”Förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget Galileo”, punkt 3.5 EGT C 48, 21.2.2002.

(17)  Se meddelande från kommissionen KOM(2004) 693 av den 25 oktober 2004, i vilket föreslås att byrån inrättas 2005 och också får ansvar för skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter.


Top