52004PC0477

Bryssel den 14.07.2004

KOM(2004) 477 slutlig

2004/0156 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om genomförande av installations- och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1) Galileo: ett strategiskt projekt för Europeiska unionen

Syftet med Galileoprojektet är att införa den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering för specifikt civila ändamål. Projektet har både en teknisk, en politisk och en ekonomisk dimension. Alla ekonomiska sektorer och alla delar av samhället berörs av den satellitbaserade radionavigationens utveckling, och enligt alla upskattningar väntas tillväxt inom detta område. Marknader med koppling till denna teknik ökar med 25 % varje år, och omkring tre miljarder mottagare torde vara i drift 2020. På sikt torde Galileoprojektet ensamt skapa ungefär 100 000 arbetstillfällen.

Europas investering i Galileo och dess drift bidrar också avsevärt till genomförandet av den europeiska rymdpolitiken och det europeiska rymdprogrammet, såsom de beskrivs i vitboken[1] om den framtida europeiska rymdpolitiken och föreskrivs i EU:s konstitutionella fördrag[2].

Satellitnavigering är ett självklart led i den transportpolitik som beskrivs i kommissionens vitbok[3], särskilt när det gäller transport, avgiftssystem för användande av infrastrukturen och trafiksäkerhet. Numera har satellitnavigeringen trätt in i de europeiska medborgarnas vardagsliv och används för både bil, mobiltelefon, bank och för räddningstjänstens system för vår säkerhet. Detta innebär att Galileo också har en "medborgardimension". Galileos europeiska dimension och mervärde bör också nämnas, eftersom ingen medlemsstat ensam har velat genomföra ett sådant projekt.

Europaparlamentet har genomgående ställt sig bakom projektet. I sin resolution av den 29 januari 2004 understryker Europaparlamentet "den enorma betydelse Galileoprojektet har för utvecklingen i EU inom industri, transport, teknologi och miljö och därmed även för att de strategiska målen från Lissabon om att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi skall kunna uppnås".

Redan i juli 1999 kom rådet fram till att "utvecklingen av ett system för satellitnavigering för civilt bruk innebär ökat oberoende inom en av de viktigaste nyckelteknikerna" och att "utvecklingen av ett system för satellitnavigering för civilt bruk ger den europeiska industrin möjligheter att öka sitt kunnande och i stor skala få del i de möjligheter som denna framtidsteknik öppnar". Sedan dess har rådet och Europeiska rådet vid ett flertal tillfällen lyft fram projektets strategiska betydelse och har uppmanat kommissionen att göra allt som krävs för dess genomförande.

Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ställer sig bakom projektet. I slutsatserna till sin lägesrapport för Galileoprojektet av den [ ] juni 2004 bekräftar kommittén Galileoprojektets stora strategiska betydelse för Europeiska unionen och den europeiska rymdsektorns framtid.

Galileo återfinns bland de stora infrastrukturprojekt som nämns i kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 10 februari 2004[4] "Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013". Galileo nämns också som prioriterat projekt i kommissionens förslag till tillväxtinitiativ, som har fått rådets stöd.

2) Finansieringen av projektets olika faser

Projektet omfattar följande fyra, på varandra följande faser:

- En utformningsfas under perioden 1999-2001, där man utarbetade en systemarkitektur[5] och fastställde vilka tjänster som skulle erbjudas.

- En utvecklings- och godkännandefas som täcker perioden 2002-2005 och som omfattar utvecklingen av satelliter och markutrustning och systemets validering i omloppsbanan.

- En installationsfas, som omfattar åren 2006 och 2007, med byggande och uppskjutning av satelliter samt installation av hela infrastrukturens markbundna del.

- En driftsfas från och med 2008, som omfattar systemets förvaltning, underhåll och löpande förbättring.

Utformnings- och utvecklingsfaserna är projektets forskningsfaser. För att man skulle kunna genomföra projektets utvecklingsfas bildades det gemensamma företaget "Galileo" genom rådets förordning av den 21 maj 2002[6]. Galileoprojektet har dessutom redan från början till betydande del finansierats via gemenskapsbudgeten. Utformningsfasen finansierades i första hand genom femte ramprogrammet för forskning och utveckling. I samband med utvecklings- och valideringsfasen ökade gemenskapens ekonomiska bidrag till 550 miljoner euro, som togs från budgeten för de transeuropeiska näten. Till detta kommer ett lika stort belopp som har investerats av Europeiska rymdbyråns medlemsstater, av vilka de flesta också är EU-medlemsstater. Dessutom har sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling bidragit med 100 miljoner euro till denna fas.

För att se till att projektet kan fortsätta måste kommissionen säkerställa installations- och driftsfasernas finansiering, bland annat genom ett gemenskapsbidrag.

Kostnaderna för installationsfasen beräknas uppgå till 2,1 miljarder euro. De bör till stor del bäras av den privata sektorn. Rådet har nämligen sedan 2001 vid flera tillfällen påpekat att den privata sektorn bör stå för en betydande del av projektets finansiering[7]. I sina slutsatser från mötet den 25-26 mars 2002 enades rådet om att "när det gäller utplaceringsfasen sträva efter att säkerställa en kostnadsfördelning med högst 1/3 för gemenskapsbudgeten och 2/3 för den privata sektorn". Den privata sektorn bör således stå för minst 1,4 miljarder euro, medan resten, dvs. säga runt 700 miljoner euro, bör finansieras av den offentliga sektorn. Till följd av detta, och med beaktande av de investeringar som redan har fastslagits i den nuvarande budgetplanen, bör gemenskapsbudgetens andel av installationsfasens finansiering i den nya budgetplanen uppgå till [500] miljoner euro.

Driftsfasen, som inleds 2008, kommer att finansieras av den privata sektorn. Med tanke på satellitnavigeringsmarknadens särart - i fråga om försäljning av tjänster och garantin om tillhandahållande av dessa tjänster i den offentliga sektorns intresse - kommer det dock under driftsfasens första år att krävas ett exceptionellt offentligt investeringsbidrag. I sina slutsatser från mötet den 25-26 mars 2002 och från mötet den 8-9 mars 2004 nämner rådet uttryckligen ett gemenskapsbidrag till driftsfasens finansiering. Det exakta bidragsbeloppet kommer inte att bli klart förrän man har avslutat förhandlingarna om koncessionsavtalet[8], som kommer att fortsätta under 2005. I ljuset av PricewaterhouseCoopers studie från 2001, som bland annat går in på förhållandet mellan projektets kostnader och intäkter, är det rimligt att för detta ändamål i den nya budgetplanen öronmärka ett belopp på [500] miljoner euro.

3) Institutionell ordning för installations- och driftsfaserna

Installations- och driftsfasernas institutionella ordning skiljer sig avsevärt från utvecklingsfasens. Under installations- och driftsfaserna kommer systemets uppbyggnad och senare förvaltning att anförtros åt en privat koncessionshavare under överinseende av övervakningsmyndigheten, ett gemenskapsorgan som kommer att fungera som koncessionsgivande myndighet. Koncessionslösningen ansågs lämpa sig bäst för ett framgångsrikt genomförande av projektet inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap.

Övervakningsmyndigheten har inrättats genom rådets förordning nr [...]/2004 av den [...] 2004 om inrättande av organ för förvaltning av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation. Myndigheten kommer att uppta sitt arbete under första hälften av 2005. Övervakningsmyndigheten skall tillvarata det allmännas intressen i fråga om det europeiska projektet för satellitnavigering och fungera som koncessionsgivande myndighet gentemot den framtida koncessionshavaren. Myndigheten har bland annat till uppgift att förvalta de offentliga medel som har anslagits till det europeiska projektet för satellitnavigering och att följa upp projektets ekonomiska förvaltning så att de offentliga medlen används på bästa möjliga sätt. Övervakningsmyndigheten kommer dessutom att utföra de budgetuppgifter som kommissionen anförtror åt den i enlighet med artikel 54.2 b i budgetförordningen för Europeiska gemenskapens budget. Genom att inrätta en övervakningsmyndighet och låta denna myndighet förvalta de medel som har anslagits för det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation externaliserar man verksamheten på ett sätt som ligger i linje med kommissionens strategi för förenkling av förvaltningsmetoderna.

Det bör påpekas att övervakningsmyndighetens styrelse, bestående av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen, har fått långtgående befogenheter för att kunna utföra sina uppgifter och fastställa budgeten, kontrollera budgetens genomförande, fastställa arbetsprogrammet, vidta lämpliga finansiella åtgärder och införa öppna förfaranden för beslutsfattande. Övervakningsmyndighetens verksamhet granskas av revisionsrätten.

Den privata koncessionshavaren utnämns efter att ha valts ut inom ramen för en anbudsinfordran som genomförs av det gemensamma företaget Galileo. Koncessionsavtalet kommer att undertecknas 2005. I enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i förordning nr [...]/2004 kommer systemet att tillhöra övervakningsmyndigheten och vara helt och hållet offentligägt. Det är endast systemets uppbyggnad och förvaltning som under en begränsad tid kommer att anförtros åt koncessionshavaren.

4) Offentlig finansiering av installations- och driftsfaserna

Av ovanstående framgår att det i gemenskapens budget bör öronmärkas ett belopp på [en miljard] euro för finansieringen av Galileos installations- och driftsfaser mellan 2007 och 2013. Beloppet kommer att utbetalas till övervakningsmyndigheten, som kommer att använda det i enlighet med ovannämnda bestämmelser i förordning nr [...]/2004. Beloppet kommer inte att debiteras någon rubrik i forskningsbudgeten eller i budgeten för de transeuropeiska transportnäten, utan en särskild rubrik som skapas för Galileoprojektets installations- och driftsfaser, eftersom

- projektet nu har nått en mognadsgrad och antagit en dimension som inte längre täcks av kommissionens politikområden (bland annat i fråga om forskning, innovation, transport och telekommunikationer), och på grund av att projektet också är en av det framtida europeiska rymdprogrammets första milstolpar, i enlighet med vitboken om den europeiska rymdpolitiken,

- verksamhetens storleksordning gör att projektet måste uppfylla krav på insyn, budgetdisciplin och övervakning,

- den institutionella ordningen och den finanspolitiska ramen måste framstå som klara, konsekventa och otvetydiga för systemets koncessionshavare, på vilken gemenskapen i sin tur kommer att ställa likvärdiga krav på insyn och soliditet.

Gemenskapens budget kan förstås inte finansiera Galileoprojektet under obegränsad tid, utan på sikt måste den ekonomiska jämvikten säkerställas med hjälp av intäkterna från systemets drift. Intäkterna måste dessutom även räcka för att förbättra och förnya systemet. Vid sidan om gemenskapsmedlen omfattar därför finansieringsplanen för installations- och driftsfaserna tre andra finansieringskällor, som har föreslagits och beskrivits av de sökande konsortierna.

För det första kommer systemets koncessionshavare att få intäkter genom tillhandahållandet av de olika tjänster som Galileosystemet ger upphov till.

För det andra kommer koncessionshavaren att få del av licenserna och de immateriella rättigheterna till systemets komponenter, i och med att koncessionshavaren av övervakningsmyndigheten får nyttjanderätten till dessa inom ramen för koncessionsavtalet.

För det tredje har Europeiska investeringsbanken förklarat sig vara villig att ställa upp som långivare. Det är därför inte längre lika viktigt att visa att man har tillgång till långfristiga lån med en ränte- och amorteringsfri period som gör att man kan börja återbetala lånet när systemet börjar ge intäkter av betydelse.

Eftersom det rör sig om offentliga medel, bör det dessutom påpekas att ett flertal tredje länder, framför allt Kina, Israel och Indien, avser att ekonomiskt bidra till projektet inom ramen för samarbetsavtal.

5) Slutsatser

Galileoprojektet har nu nått en sådan mognadsgrad att det spränger ramarna för ett vanligt forskningsprojekt. Projektet bör därför förankras genom en särskild rättslig grund som är mer ändamålsenlig och som bättre tillmötesgår behovet av god ekonomisk förvaltning. Det krävs därför en gemenskapsförordning för att man skall kunna genomföra projektets installations- och driftsfaser med hjälp av ovannämnda arrangemang.

2004/0156 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr ..../....

om genomförande av installations- och driftsfaserna i det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag[9],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[10],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[11],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[12], och

av följande skäl:

(1) Syftet med Galileoprojektet är att införa den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering för specifikt civila ändamål.

(2) Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har genomgående ställt sig bakom Galileoprojektet.

(3) Galileoprojektet gäller en teknik med potential att förbättra de europeiska medborgarnas livskvalitet på en lång rad områden. Projektet utgör ett självklart led i den transportpolitik som beskrivs i kommissionens vitbok[13], särskilt när det gäller transport, avgiftssystem för användande av infrastrukturen och trafiksäkerhet.

(4) Projektet tillhör ett av de prioriterade projekten i kommissionens förslag till tillväxtinitiativ, som har fått rådets stöd. Det är också är en av det framtida europeiska rymdprogrammets första milstolpar, i enlighet med vitboken om den europeiska rymdpolitiken[14].

(5) Galileoprojektet omfattar en utformnings-, en utvecklings-, en installations- och en driftsfas.

(6) Utformnings- och utvecklingsfaserna, som är projektets forskningsfaser, har till betydande del finansierats via gemenskapsbudgeten för de transeuropeiska näten.

(7) I rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät[15] fastställs regler som gäller vid bidrag från gemenskapen i fråga om gemenskapsprojekt om satellitpositionering och satellitnavigering.

(8) För att genomföra utrvecklingsfasen av Galileoprojektet skapades genom rådets förordning (EG) nr 876/2002[16] det gemensamma företaget Galileo.

(9) För att projektet skall kunna fortsätta måste installations- och driftsfasernas finansiering säkerställas.

(10) Med beaktande av rådets önskemål om att begränsa den offentliga finansieringen av installationsfasen till en tredjedel, och med hänsyn till de investeringar som redan har fastslagits i den nuvarande budgetplanen, bör gemenskapsbudgetens andel av installationsfasens finansiering i den nya budgetplanen uppgå till [500] miljoner euro.

(11) På grund av satellitnavigeringsmarknadens särart - i fråga om försäljning av tjänster och garantin om tillhandahållande av dessa tjänster i den offentliga sektorns intresse - kommer det dock under driftsfasens första år att krävas ett exceptionellt offentligt investeringsbidrag. I sina slutsatser från mötet den 25-26 mars 2002 respektive från mötet den 8-9 mars 2004 nämner rådet uttryckligen ett gemenskapsbidrag till driftsfasens finansiering. Gemenskapens investering förväntas ligga i storleksordningen [500] miljoner euro.

(12) Det bör därför i gemenskapens budget öronmärkas ett belopp på [en miljard] euro för finansieringen av Galileos installations- och driftsfaser mellan 2007 och 2013.

(13) Under installations- och driftsfaserna kommer systemets uppbyggnad och senare förvaltning att anförtros åt en privat koncessionshavare under överinseende av den övervakningsmyndighet som har inrättats genom rådets förordning (EG) nr ___/2004 av den ___ 2004.

(14) Övervakningsmyndigheten har bland annat till uppgift att förvalta de offentliga medel som har anslagits till det europeiska projektet för satellitnavigering och att följa upp projektets ekonomiska förvaltning så att de offentliga medlen används på bästa möjliga sätt. Övervakningsmyndigheten skall dessutom utföra de budgetuppgifter som kommissionen anförtror åt den i enlighet med artikel 54.2 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[17].

(15) Eftersom Galileoprojektet nu har nått en sådan mognadsgrad att det spränger ramarna för ett vanligt forskningsprojekt, bör det förankras genom en särskild rättslig grund som är mer ändamålsenlig och som bättre tillmötesgår behovet av en god ekonomisk förvaltning.

(16) I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmets installations- och driftsfaser som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syftet med denna förordning är att fastslå hur Europeiska gemenskapen skall bidra ekonomiskt till genomförande av installations- och driftsfaserna av det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation, nedan kallat "projektet".

Artikel 2

De gemenskapsanslag som genom denna förordning beviljas projektet syftar till samfinansieringen av

a) verksamhet i samband med installationsfasen, som omfattar byggande och uppskjutning av satelliter samt installation av hela infrastrukturens markbundna del,

b) den första raden av åtgärder i samband med inledandet av driftsfasen, som omfattar förvaltningen av infrastrukturen bestående av satelliter och de markstationer som används för driften, samt underhåll och löpande förbättring av systemet.

Artikel 3

För att genomföra de åtgärder som nämns i artikel 2 krävs ett belopp på [1 miljard euro] för perioden från den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

De årliga anslagen skall beviljas av den budgetansvariga myndigheten inom ramarna för budgetplanen.

Artikel 4

Galileos övervakningsmyndighet skall enligt artikel 54.2 b i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 och enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr .../2004 ansvara för förvaltning och övervakning av användningen av gemenskapsbidraget till det europeiska projektet för satellitbaserad radionavigation.

De driftsanslag som krävs för att finansiera detta gemenskapsbidrag skall ställas till övervakningsmyndighetens förfogande i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 e i förordning nr ___/2004.

Beloppet för varje årligt nyttjanderättsavtal skall fastställas på grundval av övervakningsmyndighetens arbetsprogram, som har godkänts av myndighetens styrelse enligt förfarandet i artikel 6 i förordning nr ___/2004.

I avtalet skall särskilt fastställas de allmänna villkoren för förvaltning av de medel som anslås till övervakningsmyndigheten.

Artikel 5

I samband med att övervakningsmyndigheten genomför de åtgärder som finansieras genom denna förordning skall kommissionen se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet genom att göra effektiva kontroller och genom att återkräva felaktigt utbetalda belopp samt genom att tillämpa effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder för det fall att det fastställs oegentligheter, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95[18], rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96[19] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999[20].

När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom den här förordningen skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av ett rättssubjekts handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till skada för Europeiska unionens allmänna budget eller för de budgetar som dessa rättssubjekt förvaltar.

De avtal och överenskommelser [samt avtal med deltagande tredje land] som sluts enligt den här förordningen skall bland annat innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll genomförda av övervakningsmyndigheten och kommissionen eller någon bemyndigad företrädare samt om revisioner genomförda av revisionsrätten, i förekommande fall på plats.

Artikel 6

Kommissionen skall se till att denna förordning genomförs och regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

+++++ TABLE +++++

1. LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

Ligne Budgétaire spécifique au programme Galileo

2. DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1 Enveloppe totale de l'action (partie B): 1.000 millions d'euros en CE

La décision de l'autorité législative est sans préjudice aux décisions budgétaires prises dans le contexte de la procédure annuelle.

2.2 Période d'application:

2007-2013

2.3 Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Échéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

Millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

b) Assistance technique et administrative (ATA) et dépenses d'appui (DDA) (cf. point 6.1.2)

Non applicable

c) Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement(cf. points 7.2 et 7.3)

Non applicable

2.4 Compatibilité avec la programmation financière et les perspectives financières

[x] Proposition compatible avec la Communication de la Commission concernant 2007-2013 du 10 février 2004 (COM (2004) 101).

2.5 Incidence financière sur les recettes

[x] Aucune implication financière (concerne des aspects techniques relatifs à la mise en uvre d'une mesure).

3. CARACTÉRISTIQUES BUDGÉTAIRES

+++++ TABLE +++++

4. BASE JURIDIQUE

Article 156 du traité instituant la Communauté européenne.

5. DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1 Nécessité d'une intervention communautaire[23]

5.1.1 Objectifs poursuivis

Le programme GALILEO vise à mettre en place la première infrastructure mondiale de radionavigation et de positionnement par satellite spécifiquement conçue à des fins civiles. Il présente une dimension à la fois technologique, politique et économique. Dès aujourd'hui, la radionavigation par satellite est entrée dans la vie quotidienne du citoyen européen ce qui confère au programme GALILEO une dimension « citoyenne » supplémentaire.

Il importe aussi de souligner la dimension européenne et la valeur ajoutée communautaire de GALILEO, aucun Etat membre n'ayant souhaité développer seul un tel projet.

Dans ce contexte, le Conseil a considéré dès juillet 1999 que « la mise en place d'un système de navigation par satellite à usage civil permettra de parvenir à une indépendance accrue dans une des technologies clés les plus importantes » et que « la mise au point d'un système de navigation par satellite à usage civil offre à l'industrie européenne des possibilités d'accroître sa compétence et de tirer profit sur une grande échelle des possibilités qu'ouvre cette technologie d'avenir ». Depuis lors, le Conseil et le Conseil européen ont souligné à maintes reprises l'importance stratégique de ce programme et ont demandé à la Commission de prendre toutes les mesures nécessaires afin de le mettre en uvre.

Les phases de définition et de développement constituent la partie du programme consacrée à la recherche. Aussi, depuis son origine, le programme GALILEO a-t-il été financé de façon significative par le budget communautaire. La participation financière communautaire s'est accrue avec la phase de développement et de validation, pour laquelle elle s'élève à 550 millions d'euros, prélevés sur le budget des réseaux transeuropéens.

Afin d'assurer la poursuite du programme, la Commission doit veiller au financement des phases de déploiement et d'exploitation, qui comprendra notamment une contribution communautaire.

La contribution communautaire allouée au programme Galileo par le présent règlement est octroyée dans le but de co-financer :

- des activités liées à la phase de déploiement, qui comprend la construction et le lancement des satellites ainsi que la mise en place complète de l'infrastructure terrestre;

- la première série des activités liées au lancement de la phase d'exploitation, qui comprend la gestion de l'infrastructure composée des satellites et des stations terrestre associées à son fonctionnement, ainsi que l'entretien et le perfectionnement constant de ce système.

5.1.2 Dispositions prises relevant de l'évaluation ex ante :

Pendant la phase de définition du programme, plusieurs études ont été menées à bien. Elles portaient notamment sur le coût des différentes phases du programme, la viabilité du projet ainsi que sur la contribution financière du secteur public. En outre, faisant suite à une demande du Conseil, la Commission a fait appel à un consultant indépendant, le cabinet PricewaterhouseCoopers, pour effectuer une analyse du projet comportant, entre autres, le calcul du ratio bénéfice/coût et une proposition sur la structure la plus adéquate pour associer le secteur privé. En mars 2002 et en mars 2004, sur la base en particulier de ces différentes études, le Conseil a adopté des conclusions prévoyant explicitement une intervention des fonds communautaires pour financer les phases de déploiement et d'exploitation.

Le coût de la phase de déploiement est estimé à2,1 milliards d'euros. Il devrait être en grande partie supporté par le secteur privé. En effet, à diverses reprises depuis 2001, le Conseil a souligné que le secteur privé devait participer substantiellement au financement du projet. Plus précisément, dans les conclusions qu'il a adoptées lors de sa réunion des 25 et 26 mars 2002, il a convenu, pour le financement de la phase de déploiement, « de s'efforcer de garantir une répartition selon laquelle un tiers au maximum provienne du budget communautaire et deux tiers au minimum du secteur privé ». Sur cette base, le secteur privé devrait prendre en charge au moins 1,4 milliards d'euros et le reste, soit quelque 700 millions d'euros, serait financé par le secteur public. En conséquence, compte tenu des financements déjà prévus par les actuelles perspectives financières, le montant du financement de la phase de déploiement supporté par le budget communautaire dans le cadre des nouvelles perspectives financières devrait s'élever à [500] millions d'euros.

Le financement de la phase d'exploitation, qui débutera en 2008, sera assuré par le secteur privé. Néanmoins, compte tenu de la nature particulière du marché de la radionavigation par satellite et de la commercialisation de ses services ainsi que de la garantie de mise à disposition de ceux-ci dans l'intérêt du secteur public, il sera nécessaire d'apporter une part de financements publics exceptionnels pendant les premières années de la phase d'exploitation. Dans les conclusions qu'il a adoptées lors de sa réunion des 25 et 26 mars 2002 ainsi que lors de sa réunion des 8 et 9 mars 2004, le Conseil a d'ailleurs explicitement prévu l'intervention de fonds communautaires pour le financement de la phase d'exploitation. Le montant exact de la contribution communautaire ne sera connu qu'à l'issue des négociations sur le contrat de concession, qui se poursuivront en 2005. Toutefois, à la lumière des résultats de l'étude PricewaterhouseCoopers(http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_transport/galileo/documents/technical_en.htm) effectuée en 2001 et portant en particulier sur le ratio coûts/bénéfices du projet, il est raisonnable de prévoir à ce titre une somme d'un montant de [500] millions d'euros dans les nouvelles perspectives financières.

Sur le schéma institutionnel il convient à signaler que pendant ces deux phases la construction, puis la gestion du système seront confiées à un concessionnaire privé placé sous le contrôle de l'Autorité de Surveillance, agence communautaire qui jouera le rôle d'autorité concédante. La solution de la concession est, en effet, apparue comme la plus appropriée pour assurer le succès du programme dans le cadre d'un partenariat public privé.

Pendant les phases de déploiement et d'exploitation, l'Autorité de Surveillance surveillera en particulier les activités du concessionnaire et vérifiera qu'elles correspondent aux spécifications du contrat et du cahier des charges.

GALILEO étant un service public mondial, le nombre de récepteurs en service dans le monde constituera, à moyen et long terme, l'un des principaux indicateurs de la réussite du programme et du bon emploi des fonds communautaires.

5.2 Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

La contribution communautaire allouée au programme Galileo par le présent règlement est octroyée dans le but de co-financer :

- des activités liées à la phase de déploiement, qui comprend la construction et le lancement des satellites ainsi que la mise en place complète de l'infrastructure terrestre;

- la première série des activités liées au lancement de la phase d'exploitation, qui comprend la gestion de l'infrastructure composée des satellites et des stations terrestre associées à son fonctionnement, ainsi que l'entretien et le perfectionnement constant de ce système.

Il résulte de ce qui précède qu'il convient de prévoir à la charge du budget communautaire une somme d'[un milliard] d'euros pour le financement des phases de déploiement et d'exploitation de GALILEO pendant la période s'étendant de 2007 à 2013. Cette somme sera versée à l'Autorité de Surveillance qui en fera usage conformément aux dispositions précitées du règlement n° ___/2004.

La ligne budgétaire sur laquelle sera imputée cette somme ne saurait être celle du budget de la recherche ou celle des réseaux transeuropéens des transports, mais une ligne particulière créée pour les phases de déploiement et d'exploitation du programme GALILEO, dès lors que :

- le programme est maintenant parvenu à maturité et a pris une dimension qui s'étend bien au-delà des politiques sectorielles poursuivies par la Commission, notamment en matière de recherche et d'innovation, de transports, de télécommunications, etc ;

- la taille des actions couvertes impose des obligations de transparence et de rigueur budgétaire ainsi qu'un suivi scrupuleux du programme ;

- il importe que le schéma institutionnel et le cadre budgétaire apparaissent clairs, cohérents et sans équivoques vis à vis du concessionnaire du système, à qui la Communauté impose de son côté des exigences de transparence et de solidité comparables.

Il convient d'insister sur le fait que le financement du programme GALILEO par le budget communautaire sera limité dans le temps, les revenus commerciaux générés par l'exploitation du système devant à terme en assurer l'équilibre financier. Ils devraient même être suffisants pour assurer le perfectionnement et le renouvellement du système. A cet égard, outre les fonds provenant du budget communautaire, le plan de financement des phases de déploiement et d'exploitation comprend trois autres ressources qui ont été identifiées et décrites par les consortia candidats à la concession.

En premier lieu, le concessionnaire du système se rétribuera par la fourniture des différents services générés par le système GALILEO.

En second lieu, le concessionnaire tirera également partie des licences et des droits de propriété intellectuelle sur les composants du système, dont la jouissance lui aura été gratuitement concédée par l'Autorité de Surveillance.

En troisième lieu, la Banque Européenne d'Investissement s'est déclarée favorable à l'octroi de prêts. A cet égard, l'importance de disposer de prêts à long terme assortis d'une période de grâce permettant un remboursement à partir du moment où le système commencera à générer des flux commerciaux conséquents, n'est plus à démontrer.

Par ailleurs, s'agissant des fonds d'origine publique, il convient de mentionner que plusieurs pays tiers, principalement la Chine, Israël et l'Inde, ont prévu de participer financièrement au programme dans le cadre d'accords de coopération.

Enfin, l'Autorité de Surveillance pourra utiliser les fonds destinés au financement des actions de recherche et de développement technologique dans les domaines associés à la radionavigation par satellite et à ses multiples applications, notamment pour moderniser et améliorer constamment le système.

5.3 Modalités de mise en uvre

La création de l'Autorité de Surveillance et la gestion par cette Autorité des fonds alloués au programme européen de radionavigation par satellite constituent une forme d'externalisation qui va dans le sens de la politique de simplification des modes de gestion que s'est fixée la Commission.

L'Autorité de Surveillance a été créée par le règlement du Conseil n° ___/2004 du ___ 2004 sur les structures de gestion du programme européen de radionavigation par satellite. Elle sera mise en place durant la première moitié de l'année 2005.

Elle a pour objet d'assurer la gestion des intérêts publics relatifs aux programmes européens de radionavigation par satellite et de jouer le rôle d'autorité concédante à l'égard du futur concessionnaire. Parmi ses missions figurent la gestion des fonds publics alloués aux programmes européens de radionavigation par satellite ainsi que le suivi de la gestion financière de ces programmes afin d'optimiser l'utilisation des fonds publics.

En outre, l'Autorité de Surveillance exécutera les tâches budgétaires qui lui seront confiées par la Commission conformément aux dispositions de l'article 54 (2) (b) du règlement financier applicable au budget de la Communauté européenne.

Il importe de souligner qu'afin de permettre à l'Autorité de Surveillance de mener à bien ses missions, son Conseil d'Administration, composé de représentants des Etats membres et de la Commission, a reçu des pouvoirs étendus pour établir le budget, en contrôler l'exécution, approuver le programme de travail, adopter les mesures financières adéquates et mettre en place des procédures transparentes de prise de décision. Par ailleurs, les activités de l'Autorité de Surveillance sont soumises au contrôle de la Cour des comptes.

6. INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1 Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

La contribution communautaire affectée au programme européen de radionavigation par satellite sera octroyée à l'Autorité de surveillance Galileo qui assurera la gestion et le contrôle de l'utilisation des fonds. Le financement prendra la forme d'une subvention au budget de l'Autorité de surveillance Galileo, conformément aux dispositions de l'article 2e) du règlement n° ___/2004.

6.1.1 Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

+++++ TABLE +++++

6.1.2 Assistance technique et administrative (ATA), dépenses d'appui (DDA) et dépenses TI (crédits d'engagement)

6.2. Calcul des coûts par mesure envisagée en partie B (pour toute la période de programmation)[25]

Les conventions de financements seront conclues entre la Commission, agissant au nom de la Communauté, et l'Autorité de surveillance Galileo. Le montant de chaque convention annuelle sera déterminé sur la base du programme de travail de l'Autorité de surveillance approuvé par son Conseil d'administration, conformément à la procédure prévue par l'article 6 du règlement XXXX. Les termes de ces conventions stipulent en particulier les conditions générales de la gestion des fonds confiés à l'Autorité de surveillance.

7. INCIDENCE SUR LES EFFECTIFS ET LES DÉPENSES ADMINISTRATIVES

Non applicable

8. SUIVI ET ÉVALUATION

8.1 Système de suivi

Le suivi sera assuré par l'Autorité de Surveillance Galileo. Elle fixera les objectives et les indicateurs au début de chaque année.

(voir point 5.3)

8.2 Modalités et périodicité de l'évaluation prévue

L'Autorité de Surveillance, selon les modalités prévues par son Règlement, assurera l'évaluation, la gestion et le contrôle de l'utilisation des fonds communautaire. (voir point 5.3)

9. MESURES ANTIFRAUDE

Selon l'article 6 du présent Règlement, les conventions de financement, ainsi que tout contrat ou instrument de mise en uvre qui en découle, prévoient expressément que la Cour des comptes et l'Office européen de lutte antifraude (OLAF) peuvent, au besoin, procéder à un contrôle sur place.

[1] KOM(2003) 673 av den 11 november 2003.

[2] Artikel III-150.

[3] KOM(2001) 370 slutlig av den12 september 2001.

[4] KOM(2001) 101 slutlig.

[5] Med "Galileosystemet" avses infrastrukturen bestående av konstellationens satelliter och de markstationer som används för driften.

[6] Rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002.

[7] Se skäl 13 i förordning (EG) nr 876/2002.

[8] I enlighet med artikel 2.3 i stadgan för det gemensamma företaget Galileo.

[9] EUT C

[10] EUT C

[11] EUT C

[12] EUT C

[13] KOM(2001) 370 slutlig av den 12 september 2001.

[14] KOM(2003) 673 slutlig av den 11 november 2003.

[15] EGT L 228, 23.9.1995, s.1, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 807/2004 (EUT L 143, 30.4.2004, s. 46).

[16] EGT L 138, 28.5.2002, s.1

[17] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1

[18] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

[19] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[20] EGT L 136, 31.5.1996, s. 1.

[21] Compte tenu des financements déjà prévus par les actuelles perspectives financières (130 millions d'euro), le montant du financement de la phase de déploiement supporté par le budget communautaire dans le cadre des nouvelles perspectives financières devrait s'élever à [500] millions d'euros

[22] La ventilation annuelle de la contribution communautaire est indicative et sera conditionnée aux résultats des négociations sur le contrat de concession, qui se poursuivront en 2005

[23] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation déparé

[24] Compte tenu des financements déjà prévus par les actuelles perspectives financières (130 million d'euro) pour la première année de la phase de déploiement (2006), le montant du financement, pour la deuxième année de ladite phase, supporté par le budget communautaire dans le cadre des nouvelles perspectives financières devrait s'élever à [500] millions d'euros

[25] Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé