30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 110/16

1.1

Rådets direktiv 96/62/EG om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten (ramdirektivet om luftkvalitet) utgör grunden för kommande EG-lagstiftning på området luftkvalitet.

1.2

I bilaga I till direktiv 96/62/EG anges hur luftkvaliteten skall regleras med avseende på halterna av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) med hjälp av kriterier och metoder för utvärdering av luftkvaliteten samt bestämmelser om hur kommissionen och allmänheten skall informeras i denna fråga.

1.3

Kommissionens förslag uppfyller kraven i direktiv 96/62/EG genom att det innebär att lagstiftning skall införas för de tungmetaller som tas upp i bilaga I och som betraktas som kända alternativt misstänkta cancerframkallande ämnen, som det inte fastställts några tröskelvärden för med avseende på deras skadliga verkningar på människors hälsa.

2.1

Kommissionen säger sig i sitt förslag vara införstådd med att det inte finns några kostnadseffektiva åtgärder för att göra det möjligt att överallt hålla sådana koncentrationsnivåer som inte skulle ge några skadliga hälsoeffekter. Förslaget ligger sålunda inte helt i linje med direktiv 96/62/EG, eftersom detta direktiv anger att bindande gränsvärden skall fastställas.

2.2

Enligt kommissionens förslag är det obligatoriskt med övervakning när koncentrationerna överskrider följande utvärderingströsklar:

Koncentrationer under dessa gränsvärden skulle innebära en minimering av hälsoriskerna. Om ovanstående utvärderingströsklar inte överskrids krävs sålunda bara en indikativ övervakning av koncentrationerna av dessa tungmetaller på ett begränsat antal punkter.

2.3

När det gäller kvicksilver anser kommissionen att man med tiden bör se över rönen i fråga om total exponering, och att denna översyn bör fokusera på förhållandet mellan utsläpp och upptag samt omvandlingen av kvicksilver i miljön.

2.4

Medlemsstaterna måste informera kommissionen och allmänheten om varje överskridande av målvärdet, de bakomliggande orsakerna och de åtgärder som vidtagits.

3.1

Kommittén är införstådd med att det är mycket svårt att sätta upp målvärden eftersom det inte går att fastställa någon tröskel för skadliga verkningar på människors hälsa. Kommittén ser positivt på kommissionens förslag med tanke på att hälsoeffekterna av dessa föroreningar kommer från koncentrationsnivåerna i luften och via nedfall i vattendrag och marken, samt att nedfallen i ekosystemen på land också kan påverka markens kvalitet och bördighet och föroreningen av vegetationen.

3.2

Kommittén håller med kommissionen om att förslaget är både ”ambitiöst och genomförbart”. Kommittén anser också att det är av yttersta vikt att målen ses över inom rimlig tid, eftersom det fortfarande finns många obesvarade frågor när det gäller de långsiktiga verkningarna av tungmetaller och långlivade organiska föreningar. Detta gäller inte minst kvicksilver.

4.1

Kommittén vill framhålla att man måste vara medveten om att de koncentrationsnivåer i luften som anges i förslaget endast utgör genomsnittliga värden för hela EU-15, och att det finns geografiska variationer och för vissa föroreningar även säsongsmässiga variationer. Som exempel kan nämnas att den tyngre PAH-föreningen bens(a)pyren uppvisar avsevärt högre koncentrationer på vintern på grund av ökad bränsleförbränning i samband med uppvärmning av bostäder. Detta kan leda till att målvärdet överskrids under en stor del av året, trots att medelvärdet för hela året inte överskrider tröskelvärdet.

4.1.1

Det är också troligt att de utvärderingströsklar som föreslås för metaller (samt målvärdet för bens(a)pyren) kommer att överskridas i närheten av vissa industrianläggningar och i landsbygdsområden under vintermånaderna då behovet av uppvärmning är stort. Som en följd av detta kommer vissa delar av befolkningen inom EU att kontinuerligt utsättas för luftföroreningar som ligger på koncentrationsnivåer över vad som är önskvärt. Kommissionens förslag ger sålunda inte ett tillräckligt skydd (särskilt inte på kort sikt) för vissa grupper av befolkningen.

4.2

Med tanke på att de utsläppsdata som presenteras i direktivförslaget har hämtats från referensåret 1990 anser kommittén att kommissionen bör överväga om det finns behov av att även ta med aktuellare uppgifter för att visa på utvecklingstrenderna under exempelvis det senaste decenniet. På så sätt skulle man även kunna fastställa eventuella minskningar för vissa nyckelgrupper av utsläpp.

4.3

Bens(a)pyren har valts ut som en indikator för cancerrisk, trots att detta ämne endast utgör en av 16 PAH-föreningar som prioriterats för mätning. I förteckningen från FN/ECE tas exempelvis ytterligare tre indikatorföreningar med. EESK anser att man för att säkerställa att det fjärde särdirektivet ligger i linje med (och går att jämföra med) andra internationella överenskommelser (t.ex. FN/ECE:s protokoll om långlivade organiska föreningar) bör man överväga att ta med även andra PAH-föreningar i direktivet.

4.4

Kommittén anser att sådana diffusa utsläppskällor som uppvärmning av bostäder (där PAH-föreningar har en betydande roll) är svårare att kontrollera och därför medför högre kostnader. Även andra åtgärder för att kontrollera rörliga utsläppskällor (t.ex. genom förbättrad bränslekvalitet för att minska partikelutsläppen) kan bidra till en minskning av koncentrationsnivåerna i luften. Det verkar som om en optimering av kaminer och värmepannor i bostäder som ett sätt att kontrollera bens(a)pyren-utsläppen skulle bidra till en minskning av föroreningsexponeringen särskilt i landsbygdsområden. Att i efterhand förbättra befintliga uppvärmningsaggregat kan bli alltför dyrt, men föreskrifter bör finnas för nya kaminer, pannor och andra värmeaggregat så att framtida utsläpp kan minskas.

4.5

Klart är att det behövs ytterligare undersökningar av vilka källorna till dessa föroreningar kan vara i de tio anslutningsländerna. Utsläppen i dessa länder påverkar antagligen också luftkvaliteten i resten av Europa. Anslutningsländerna måste därför uppmuntras, och vid behov även få stöd, så att de inom rimlig tid följer direktivet, vilket i sin tur skulle göra att de gränsöverskridande föroreningsutsläppen minimeras.

4.6

Kommittén är införstådd med att de kostnads-nyttoberäkningar som gjorts visar på att kostnaderna för förbättringar när det gäller nyckelutsläppskällor förutsätter betydande investeringar. Sådana investeringar skulle eventuellt kunna få allvarliga konsekvenser för industrin i form av minskad konkurrenskraft. Kommissionen måste därför se till att en balans uppnås mellan de ekonomiska konsekvenserna och de positiva hälsoeffekterna i samband med att direktivet genomförs, även om detta skulle innebära att besvärliga åtgärder måste vidtas för att förbättra luftkvaliteten, minska exponeringen och förbättra människors hälsa.

4.7

Kommittén anser även att en viktig del av genomförandet av detta förslag till fjärde särdirektiv är att informera allmänheten om luftkvalitetsfrågor av lokal relevans med avseende på dessa föroreningar. Ett absolut krav är dock att allmänheten även har tillgång till de instrument som behövs för att kunna tolka och förstå denna information.