EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003XC1015(01)

Meddelande från kommissionen beträffande rekommendation av den 29 september 2003 om gemensam praxis för ändringar i utformningen av de nationella framsidorna av euromynt i omlopp

OJ C 247, 15.10.2003, p. 5–6 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52003XC1015(01)

Meddelande från kommissionen beträffande rekommendation av den 29 september 2003 om gemensam praxis för ändringar i utformningen av de nationella framsidorna av euromynt i omlopp

Europeiska unionens officiella tidning nr C 247 , 15/10/2003 s. 0005 - 0006


Meddelande från kommissionen beträffande rekommendation av den 29 september 2003 om gemensam praxis för ändringar i utformningen av de nationella framsidorna av euromynt i omlopp(1)

(2003/C 247/03)

1. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Rådet enades 1996 om att framsidan av euromynten i omlopp skulle ha särskiljande nationella symboler och att frånsidan skulle ha en gemensam utformning. Medlemsstaterna enades senare också om att motivet på den nationellt utformade framsidan skulle omges av tolv stjärnor för att göra det lättare för allmänheten att känna igen mynten. Rådet beslutade 1998 ... "om ett moratorium för utgivning av jubileumsmynt avsedda att sättas i omlopp under de första åren som sedlar och mynt i euro är i omlopp." Vad beträffar möjliga förändringar av de nationella sidorna av euromynt i omlopp finns för närvarande inga särskilda bestämmelser om detta, vare sig lagbestämmelser eller andra bestämmelser.

Införandet av euromynten i januari 2002 har givit upphov till en mängd myntutformningar i och med att inte mindre än 96 olika mynt har satts i omlopp av de tolv medlemsstater som ingår i euroområdet. Denna mångfald är av stort intresse för många europeiska medborgare och har tveklöst bidragit till allmänhetens breda acceptans av dessa mynt. Likväl skulle vissa gemensamma regler, både för de "normala" euromynten och för jubileumsmynten i euro i omlopp (se bilagan för en definition av olika typer av euromynt), bidra till att säkerställa att de många varierande myntutformningarna inte skapar osäkerhet bland allmänheten. Dessutom bör parter som hanterar mynt yrkesmässigt (banker, företag som förmedlar kontantöverföringar, varuautomatoperatörer, osv.) i förväg vara välinformerade om kommande förändringar. Samtidigt som det bör finnas tillräcklig flexibilitet för att tillgodose medlemsstaternas traditioner vad gäller utgivning av mynt, förfaller det slutligen lämpligt att säkerställa en viss grad av överensstämmelse mellan varierande nationell politik på detta område.

2. INNEHÅLLET I REKOMMENDATIONEN

Den bifogade rekommendationen grundas på diskussioner med medlemsstaterna och innehåller ett antal regler om ändringar av den nationella sidan. Dessa ändringar kan vara av två slag. De kan vara resultatet av att en medlemsstat av en särskild anledning vidtagit en generell ändring av myntens nationella sidor, exempelvis till följd av att statsöverhuvudet som avbildas på myntet har skiftat. I andra fall kan utgivningen av eurojubileumsmynt i omlopp ge upphov till nya nationella myntsidor. Syftet med denna rekommendation är att skapa en gemensam ram för ändring av de nationella sidorna av såväl normala euromynt som eurojubileumsmynt i omlopp, samtidigt som medlemsstaterna tillåts att fortsätta sina nationella traditioner på detta område.

2.a) Normala euromynt i omlopp

Det bör inte göras några förändringar av den "standardiserade"(2) nationella sidan av euromynten i omlopp före utgången av 2008, utom i det fall ett statsöverhuvud som avbildas på ett mynt skiftar. Före utgången av detta moratorium kommer en översyn att göras för att undersöka om det bör förlängas eller om andra bestämmelser bör övervägas.

2.b) Jubileumsmynt i euro i omlopp

Moratoriet på utgivningen av eurojubileumsmynt i omlopp bör upphävas från och med 2004, med förbehåll för ett antal villkor. Högst en utgivning per år och per medlemsstat bör tillåtas. Utgivningar av jubileumsmynt bör vidare begränsas till en enda myntvalör, i likhet med tidigare praxis i en rad länder. Av flera skäl förefaller 2-euromyntet vara den mest lämpliga valören: myntets stora diameter gör att det lämpar sig för att återge motiv, samtidigt som legeringstekniken och ytterligare tekniska egenskaper ger ett fullgott skydd mot förfalskning. Vidare gör den höga valören det möjligt att täcka produktionskostnaderna och garantera en viss inkomst för utgivaren, eftersom allmänheten kommer att samla många av mynten.

Den totala utgivningsvolymen bör begränsas för att undvika att eurojubileumsmynten i omlopp antingen tränger ut normala 2-euromynt i omlopp eller att de ges ut under långvariga perioder, vilket skulle kunna bli liktydigt med en ändring av den nationella sidan av 2-euromyntet. Å andra sidan bör utgivningsvolymen vara tillräckligt stor för att möjliggöra att de faktiskt sätts i omlopp, åtminstone under en viss period. Mycket begränsade volymer av jubileumsmynt skulle i själva verket bli samlarobjekt snarare än mynt i omlopp, eftersom de skulle bli relativt sällsynta. De föreslagna utgivningstaken innebär en avvägning, där man både beaktar den totala mängden 2-euromynt som givits ut nationellt och den totala mängden mynt i denna valör som givits ut i euroområdet. Med denna tvåstegsmodell står det länderna fritt att välja det högsta av två utgivningstak, dvs. antingen 0,1 % av det totala antalet 2-euromynt i omlopp i euroområdet eller 5,0 % av det sammanlagda antalet 2-euromynt som givits ut nationellt. Taket på 0,1 % kan undantagsvis ökas till 2,0 % i samband med utgivningar till minne av en verkligt global händelse med högt symbolvärde, på villkor att medlemsstaten i fråga avstår från att företa en utgivning av eurojubileumsmynt i omlopp av motsvarande volym under de följande fyra åren.

2.c) Regler om förhandsinformation

Medlemsstaterna uppmanas att informera kommissionen minst sex månader i förväg om nya nationella sidor av euromynt som planeras att införas (både normala euromynt och eurojubileumsmynt i omlopp). Denna information bör bland annat innehålla en kopia av den nya utformningen, en kortfattad beskrivning av utformningen, en förklaring av den händelse eller personlighet som skall ihågkommas, uppgift om den berörda valören, startdatum för utgivning av mynten, mängden mynt som man planerar att ge ut (för jubileumsmynt) och om den uppskattade utgivningsperioden (för jubileumsmynt). Kommissionen kommer att offentliggöra all relevant information i Europeiska unionens officiella tidning för att göra den tillgänglig för alla berörda parter. Myntutgivningar till minne av en verkligt global händelse med högt symbolvärde, och med ett totalt antal utgivna mynt som överstiger 0,1 % av det totala antalet 2-euromynt i omlopp, bör godkännas av Ekonomiska och finansiella kommittén.

(1) EUT L 264, 15.10.2003.

(2) EGT C 373, 28.12.2001, s. 1.

BILAGA

EUROMYNTDEFINITIONER

Euromynt i omlopp (både normala mynt och jubileumsmynt)

Rådet har, i enlighet med artikel 106.2 i fördraget, harmoniserat valörer och tekniska specifikationer för alla mynt som skall sättas i omlopp genom rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 som ändrats genom rådets förordning (EG) nr 423/1999 av den 22 februari 1999. I överensstämmelse med artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 skall dessa mynt vara de enda mynt som har ställning av lagligt betalningsmedel i alla euroområdets medlemsstater.

Jubileumsmynt i euro i omlopp

Alla jubileumsmynt i euro utgör en del av euromynten i omlopp. De har emellertid en annan nationell sida än standardmynten (den gemensamma sidan är identisk), vilken vanligtvis är ämnad att ihågkomma en händelse eller en personlighet. Jubileumsmynt ges vanligen ut under en viss tidsperiod och i begränsade volymer. Systemet med jubileumsmynt infördes med hänvisning till befintliga traditioner på detta område.

Samlarmynt i euro (som inte är avsedda att sättas i omlopp)

Samlarmynt i euro är inte ämnade att sättas i omlopp och måste lätt kunna särskiljas från mynt som är avsedda att sättas i omlopp. I detta syfte beslöt ministrarna i Ekofinrådet den 31 januari 2000 bland annat följande:

- Samlarmynt måste ha ett skiljaktigt nominellt värde.

- Utformningar som liknar de gemensamma sidorna av de mynt som är avsedda att sättas i omlopp bör undvikas. Vidare bör även utformningarna så långt möjligt åtminstone något skilja sig från de nationella sidorna av mynten i omlopp.

- Färg, diameter och vikt bör skilja sig från de mynt som är avsedda att sättas i omlopp vad gäller åtminstone två av dessa tre kännetecken.

Det beslöts vidare att dessa mynts ställning som lagliga betalningsmedel bör begränsas till utgivarlandet. Samlarmynt i euro framställs vanligtvis i ädelmetall (guld och silver).

Top