52002PC0246

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Republiken Indonesien och om avslutande av antidumpningsförfarandet när det gäller import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Republiken Indien

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Kommissionen tillkännagav den 18 maj 2001 att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien och Indonesien, och påbörjade en undersökning.

2. Eftersom vissa aspekter när det gällde skada, orsakssamband och gemenskapens intresse behövde undersökas ytterligare, särskilt med hänsyn till den pågående omstruktureringen bland de klagande tillverkarna i gemenskapen, infördes det inga provisoriska antidumpningsåtgärder beträffande ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien och Indonesien.

3. Det bifogade förslaget till rådsförordning grundar sig på de slutgiltiga undersökningsresultaten när det gäller dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse.

4. Undersökningen visade att import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien inte dumpades medan import med ursprung i Indonesien dumpades och vållade gemenskapsindustrin skada. Det slogs vidare fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder.

5. Rådet föreslås därför anta det bifogade förslaget till förordning, som bör träda i kraft genom ett offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning senast den 18 juni 2002.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Republiken Indonesien och om avslutande av antidumpningsförfarandet när det gäller import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Republiken Indien

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen [1], särskilt artikel 9 i denna,

[1] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén [2], och

[2] EGT C [...], [...], s. [...]

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Tidigare förfarande beträffande import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia

(1) I januari 1997 införde rådet genom förordning (EG) nr 119/97 [3] slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia.

[3] EGT L 22, 24.1.1997, s. 1.

(2) Efter en översyn enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen") ändrade rådet i september 2000 genom förordning (EG) nr 2100/2000 [4] de slutgiltiga antidumpningstullarna på import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina.

[4] EGT L 250, 5.10.2000, s. 1.

(3) I januari 2002 inledde kommissionen en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen av de antidumpningsåtgärder som var tillämpliga på import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina. [5] Någon begäran om översyn av de åtgärder som gällde för Malaysia inkom inte, och de åtgärderna upphörde därför att gälla i januari 2002.

[5] EGT L 21, 24.1.2002, s. 25.

2. Nuvarande förfarande

(4) Den 18 maj 2001 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat "tillkännagivandet om inledande") som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [6] att den inledde ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien och Indonesien.

[6] EGT C 147, 18.5.2001, s. 2.

(5) Förfarandet inleddes sedan ett klagomål den 3 april 2001 ingivits av två tillverkare i gemenskapen, nämligen Koloman Handler AG (nedan kallad "Koloman"), Österrike, och Krause Ringbuchtechnik GmbH & Co. KG (nedan kallad "Krause"), Tyskland, (nedan kallade "de klagande"), vilka svarade för en betydande del (i detta fall omkring 90 %) av tillverkningen av ringpärmsmekanismer i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och för därav vållad väsentlig skada, och bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera att det inleddes ett antidumpningsförfarande.

(6) Samma dag offentliggjordes genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning [7] att det inleddes ett parallellt antisubventionsförfarande beträffande import av samma produkt med ursprung i samma länder.

[7] EGT C 147, 18.5.2001, s. 4.

(7) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, exportörer och importörer som den visste var berörda, företrädarna för de berörda exportländerna, de klagande samt alla övriga kända tillverkare och tillverkare i gemenskapen om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(8) En exporterande tillverkare i vart och ett av de berörda länderna lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom den ovannämnda tidsfristen begärde att bli hörda och visade att det fanns särskilda skäl att höra dem fick detta beviljat.

(9) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Frågeformuläret besvarades av en av de två klagande gemenskapstillverkarna, av en exporterande tillverkare i Indien och en exportör utanför gemenskapen som var denna tillverkare närstående samt av en användare och två icke närstående importörer i gemenskapen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde som nödvändiga för ett avgörande i fråga om dumpning, skada, orssakssamband och gemenskapens intresse. Kontrollbesök genomfördes hos följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Koloman Handler AG, Österrike

b) Exporterande tillverkare i Indien

- ToCheungLee Stationery Mfg Co. Pvt. Ltd., Tiruvallore

c) Närstående exportörer utanför gemenskapen (i Hongkong)

- ToCheungLee (BVI) Limited / World Wide Stationery Mfg. Co., Ltd. (det yttersta holdingbolaget)

d) Icke närstående importörer

- Bensons International Systems Ltd, Förenade kungariket

- Bensons International Systems BV, Nederländerna

e) Användare

- Esselte, Förenade kungariket

(10) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2000 till och med den 31 mars 2001 (nedan kallad "undersökningsperioden"). För analysen av utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skada undersökte kommissionen uppgifter för perioden från och med den 1 januari 1998 till och med undersökningsperiodens utgång (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

3. Provisoriska åtgärder

(11) Eftersom vissa aspekter när det gällde skada, orsakssamband och gemenskapens intresse behövde undersökas ytterligare, särskilt med hänsyn till den pågående omstruktureringen bland de klagande tillverkarna, infördes det inga provisoriska antidumpningsåtgärder beträffande ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien och Indonesien.

4. Efterföljande förfarande

(12) Samtliga parter underrättades om beslutet att inte införa några provisoriska åtgärder. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att de slutgiltiga undersökningsresultaten skulle kunna fastställas. Bland annat genomfördes ytterligare undersökningar hos en användare av ringpärmsmekanismer i gemenskapen och hos två icke närstående importörer i gemenskapen.

(13) Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att det införs slutgiltiga antidumpningstullar. Det fastställdes också en tidsfrist inom vilken de fick lämna synpunkter sedan de underrättats om dessa uppgifter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter togs under övervägande, och när det var befogat ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa synpunkter.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(14) Den produkt som berörs är vissa ringpärmsmekanismer (nedan kallade "den berörda produkten"). Dessa klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 8305 10 00. Spakmekanismer enligt samma KN-nummer omfattas inte av undersökningen.

(15) Ringpärmsmekanismer består av två rektangulära stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar gjorda av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten öppningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen. Ringarna kan ha olika former; de vanligaste är runda, rektangulära eller D-formade.

(16) Ringpärmsmekanismer används för insättning i pärmar av olika slags dokument eller handlingar. De används bland annat av företag som tillverkar ringpärmar, programvarumanualer och tekniska manualer, foto- och frimärksalbum, kataloger och broschyrer.

(17) Flera hundra olika modeller av ringpärmsmekanismer såldes i gemenskapen under undersökningsperioden. Modellerna varierade efter storlek, form och antal ringar, storleken på basplattan och systemet för att öppna ringarna (genom isärdragning eller genom en öppningsmekanism). Eftersom det inte finns någon klar skiljelinje i sortimentet av ringpärmsmekanismer och eftersom alla ringpärmsmekanismer har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och modellerna i viss utsträckning kan bytas ut mot varandra, fastställde kommissionen att alla ringpärmsmekanismer utgör en enda produkt i samband med detta förfarande.

2. Likadan produkt

(18) Kommissionen konstaterade att de ringpärmsmekanismer som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Indien och de som exporterades till gemenskapen från Indien hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden.

(19) Kommissionen konstaterade också att det inte fanns några skillnader i fråga om grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden mellan de ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien som importerades till gemenskapen och de ringpärmsmekanismer som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapsmarknaden.

(20) Ingen indonesisk tillverkare var villig att samarbeta, och kommissionen var därför hänvisad till att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen använda sig av tillgängliga uppgifter. Eftersom inga andra upplysningar fanns att tillgå för landet, ansåg kommissionen det lämpligt att härvidlag använda de uppgifter som lämnats i klagomålet. Enligt dessa uppgifter var ringpärmsmekanismer som tillverkades i Indonesien och såldes i det landet eller exporterades till gemenskapen och ringpärmsmekanismer som tillverkades av de klagande gemenskapstillverkarna och såldes på gemenskapsmarknaden likadana produkter.

(21) Slutsatsen var därför att de ringpärmsmekanismer som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden, de ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien och Indonesien som exporterades till gemenskapen och de ringpärmsmekanismer som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Indien och Indonesien alla var likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(22) Den berörda produkten omfattades under undersökningsperioden av en konventionell tullsats på 2,7% 2000 och 2,7% 2001. Enligt förmånsordningen inom ramen för Allmänna preferenssystemet omfattades emellertid import av den berörda produkten från Indien och Indonesien av en hundraprocentig nedsättning av den konventionella tullen på produkten 2000 och 2001. Detta resulterade i att den faktiskt tillämpade tullsatsen var 0 % 2000 och 0 % 2001.

C. DUMPNING

1. Indien

(23) Ett företag besvarade frågeformuläret för exporterande tillverkare. Frågeformuläret besvarades också av ett företag utanför gemenskapen som var denna exporterande tillverkare närstående. Det framgick av importuppgifterna från Eurostat att denna exporterande tillverkare stod för all export från Indien till gemenskapen.

a) Normalvärde

(24) I syfte att fastställa normalvärdet undersöktes först om den enda samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarens sammanlagda inhemska försäljning av ringpärmsmekanismer var representativ i förhållande till tillverkarens sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs den exporterande tillverkarens inhemska försäljning inte vara representativ, eftersom den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen uppgick till mindre än 5 % av den sammanlagda exportförsäljningsvolymen till gemenskapen.

(25) Eftersom det inte förekom någon representativ inhemsk försäljning, någon försäljning från andra exporterande tillverkare på den inhemska marknaden eller någon annan försäljning inom samma generella produktkategori från den exporterande tillverkaren, måste normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstrueras på grundval av produktionskostnaden plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(26) Företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt dess vinst på den inhemska försäljningen av den berörda produkten lades till tillverkningskostnaderna för de exporterade modellerna. I enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen justerades de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den exporterande tillverkaren hade angivit, så att de återspeglade företagets reviderade räkenskaper.

(27) Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att det införs slutgiltiga åtgärder hävdade den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren att dess egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt dess vinstmarginal på den inhemska försäljningen inte kunde användas för att konstruera normalvärdet, eftersom företaget inte hade någon representativ inhemsk försäljning, och att vinstmarginalen inte var rimlig jämförd med den vinstmarginal som i samband med tidigare undersökningar använts för att beräkna nivån för undanröjande av skada och som faktiskt uppnåtts på exportförsäljningen.

(28) Vad försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader beträffar underbyggdes den indiska exporterande tillverkarens argument inte av någon bevisning för att företagets egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader skulle ha varit särskilt mycket annorlunda om dess inhemska försäljning hade uppgått till mer än 5 % av dess exportförsäljning. Följaktligen avvisades detta krav.

(29) Vad vinsten beträffar undersöktes situationen på nytt mot bakgrund av nya uppgifter avseende den indiska hemmamarknaden. På grundval av de nya uppgifterna fastställdes det att en rimlig vinstmarginal, som inte översteg den vinst som andra exportörer eller tillverkare normalt gjorde på sin försäljning av samma allmänna produktkategori på den inhemska marknaden i ursprungslandet, dvs. Indien, skulle vara högst 5 %. Det gjordes därför en ny beräkning på denna grundval.

b) Exportpris

(30) All exportförsäljning till gemenskapen ägde rum till oberoende importörer i gemenskapen, och exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

c) Jämförelse

(31) För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till sådana olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet.

(32) Försäljningen till gemenskapen ägde rum genom ett närstående företag i Hongkong. Detta företag fungerade som handlare. Med hänsyn till de uppgifter som företaget utförde justerades dess exportpris genom att ett belopp för provisioner drogs av.

(33) Justeringar gjordes i tillämpliga och berättigade fall för olikheter i transport-, försäkrings-, förpacknings- och kreditkostnader.

d) Dumpningsmarginal

(34) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje modell av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik för samma modell i samma handelsled.

(35) Det framgick av jämförelsen att det inte förekommit någon dumpning vad gäller de ringpärmsmekanismer som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade exporterat under undersökningsperioden. Den slutgiltiga dumpningsmarginalen för detta företag, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns före tull, fastställdes till följande:

- ToCheungLee Stationery Mfg Co. Pvt. Ltd: 0,0 %

(36) Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren stod för all indisk export till gemenskapen av den berörda produkten, beslutades att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till nivån för den dumpningsmarginal som konstaterats för detta företag, dvs. 0,0 %.

2. Indonesien

(37) Den enda kända exporterande tillverkaren i Indonesien och den importör som var denne närstående besvarade inte frågeformuläret. Företaget underrättades om att undersökningsresultaten beträffande det skulle komma att baseras på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, om det inte samarbetade i undersökningen. Trots detta var företaget fortfarande inte villigt att samarbeta i undersökningen. I enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen genomfördes inget kontrollbesök hos denna exporterande tillverkare.

a) Normalvärde och exportpris

(38) Tillgängliga uppgifter användes därför och, eftersom inga andra tillförlitliga uppgifter för landet fanns att tillgå, ansågs det lämpligt att grunda beräkningarna på uppgifterna i klagomålet. I enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen kontrollerades, i de fall det var praktiskt möjligt, uppgifterna mot uppgifter från andra oberoende källor.

(39) Normalvärdet konstruerades för fem olika typer av ringpärmsmekanismer i Indonesien på grundval av tillverkningskostnaderna plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(40) Exportpriset fastställdes på grundval av priset till den första oberoende köparen i gemenskapen för var och en av de fem typerna. Justeringar för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt skälig vinst gjordes på grundval av uppgifter i klagomålet.

(41) Den enda kända exporterande tillverkaren i Indonesien hävdade att det normalvärde som fastställts på grundval av klagomålet inte var representativt för företagets verkliga normalvärde och vidare att kommissionen enligt artikel 18.5 är skyldig att kontrollera uppgifterna i klagomålet mot uppgifter från oberoende källor, exempelvis offentliggjorda prislistor, officiell importstatistik eller andra oberoende officiella informationskällor.

(42) Som nämndes ovan lämnade denna exporterande tillverkare inte några uppgifter som kunde läggas till grund för fastställandet av normalvärdet. Alla ansträngningar gjordes, genom sökning på Internet, granskning av uppgifter från en oberoende importör och analys av uppgifter från Eurostat, för att finna alternativa informationskällor och dubbelkontrollera uppgifterna i klagomålet. I klagomålet fanns i detta avseende uppgifter om fem specifika modeller med olika prisintervall för normalvärdet och man jämförde i klagmålet dessa priser med motsvarande exportpriser för samma modeller. En jämförelse mellan varje enskilt normalvärde, eller ett enkelt genomsnitt av normalvärdena enligt klagomålet, och det vägda genomsnittliga exportpriset från Eurostat skulle inte ha utgjort någon meningsfull grundval för en slutsats. När det gäller normalvärde och exportpris framkom alltså inga alternativa uppgifter som ansågs mera tillförlitliga än uppgifterna i klagomålet.

b) Jämförelse

(43) Justeringar för transport- och distributionskostnader gjordes i tillämpliga fall för att möjliggöra en rättvis jämförelse. Dessa justeringar gjordes likaså på grundval av uppgifter i klagomålet, vilka kontrollerades.

c) Dumpningsmarginal

(44) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes normalvärdena för varje undersökt typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med exportpriserna på nivån fritt fabrik för varje jämförbar typ.

(45) Jämförelsen visade att det förekom dumpning vad Indonesien beträffar. Den slutgiltiga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns före tull, fastställdes för samtliga indonesiska exporterande tillverkare till följande:

(46) Alla exportörer: 144,0 %

D. SKADA

1. Inledande anmärkning

(47) Eftersom endast en indisk exporterande tillverkare var villig att samarbeta i undersökningen och gemenskapsindustrin bara omfattar ett företag, har i enlighet med artikel 19 i grundförordningen specifika uppgifter som rör dessa företag indexerats eller placerats i ett intervall så att konfidentiella uppgifter skyddas.

2. Produktion i gemenskapen

(48) Den konstaterade att det vid sidan av de två klagande gemenskapstillverkarnas produktion också förekom tillverkning i Italien och Spanien. Det berörda italienska företaget lämnade inga fullständiga uppgifter till kommissionen, men av de uppgifter som lämnades framgick att det under undersökningsperioden stod för ungefär 10 % av tillverkningen i gemenskapen. Det spanska företaget, som inte heller det lämnade fullständiga uppgifter till kommissionen, konstaterades ha tillverkat försumbara mängder av den berörda produkten 2001 och ha importerat större delen av de produkter det sålt från ett av de berörda länderna. Därför drogs slutsatsen att detta företag snarare borde betraktas som importör än som tillverkare.

(49) Det konstaterades vidare att ett företag i Förenade kungariket tidigare hade tillverkat en viss typ av ringpärmsmekanismer. Företaget bekräftade skriftligen att dess tillverkning av den berörda produkten hade upphört några år tidigare. Det finns inga andra kända tillverkare i gemenskapen.

(50) På grundval av ovanstående utgör de klagandes tillverkning och tillverkningen hos den gemenskapstillverkare som är belägen i Italien gemenskapens sammanlagda tillverkning enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

3. Definition av gemenskapsindustrin

a) Gemenskapsindustrin

(51) En av de båda klagande tillverkarna (Krause) besvarade inte frågeformuläret och ansågs därför inte samarbetsvillig. Även om detta företag stödde klagomålet ansågs det därför inte vara en del av gemenskapsindustrin. Det konstaterades att den andra tillverkaren (Koloman) inte bara tillverkade den likadana produkten i gemenskapen under undersökningsperioden, utan att företaget också tillverkade delar till den i Ungern. Koloman sålde de ungerska produkterna i gemenskapen vid sidan av de produkter som företaget tillverkat i gemenskapen och använde ungersktillverkade delar för sin egen produktion i gemenskapen. Vidare omlokaliserades en del av den samarbetsvilliga gemenskapstillverkarens tillverkning i början av 2000 genom överföring av viss maskinell utrustning från Österrike till Ungern. Trots detta fanns emellertid företagets kärnverksamhet, dvs. huvudkontor, lager, försäljningskontor, tillverkning av en betydande del av produktsortimentet samt en betydande sakkunskap inom teknik och marknadsföring, kvar i gemenskapen. Försäljningen av importerade produkter kompletterade produktsortimentet vad gäller den likadana produkten och påverkade därför inte Kolomans ställning som gemenskapstillverkare. När det gäller tillverkningen av delar i Ungern och den senare inarbetningen av dessa delar i den färdiga produkten fastställdes det vid undersökningen att de inarbetade delarna endast representerade en mindre andel av tillverkningskostnaden för den färdiga produkten och därmed av mervärdet. Tillverkarens ställning som gemenskapstillverkare påverkas följaktligen inte av denna import.

(52) Undersökningen bekräftade att den enda samarbetsvilliga gemenskapstillverkaren svarade för mer än 25 % av tillverkningen i gemenskapen av ringpärmsmekanismer och därmed uppfyllde kraven i artikel 5.4 i grundförordningen. Detta företag ansågs därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i samma förordning och kallas nedan "gemenskapsindustrin".

b) Händelser som inträffat efter undersökningsperioden

(53) I november 2001, dvs. efter undersökningsperiodens slut, ställdes den samarbetsvilliga tillverkaren i gemenskapen, Koloman, under konkursförvaltning och övertogs efter ett likvidationsförfarande av ett österrikiskt företag, vars moderbolag i Förenade kungariket också förvärvade det Koloman närstående ungerska företaget.

(54) Köparna bekräftade hos kommissionen att de stödde klagomålet.

c) Förbrukning i gemenskapen

(55) Den synbara förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden, övriga gemenskapstillverkares försäljning på gemenskapsmarknaden enligt uppgifter i klagomålet (vederbörligen justerade vad gäller undersökningsperioden), uppgifter från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren samt importuppgifter från Eurostat. Det beaktades att KN-nummer 8305 10 00 även omfattar produkter som inte berörs av detta förfarande. För Indonesiens vidkommande användes emellertid bästa tillgängliga uppgifter, dvs. uppgifter från Eurostat, eftersom de indonesiska exportörerna inte var samarbetsvilliga. På grundval av uppgifterna i klagomålet, såsom varande bästa tillgängliga uppgifter, ansågs all import som redovisades under det ovannämnda KN-numret utgöras av den berörda produkten. Den icke samarbetsvilliga indonesiska exportören hävdade att företagets export till gemenskapsmarknaden var ca 15 % mindre omfattande än de importvolymer som använts. Detta påstående kunde emellertid inte bekräftas, och skillnaden var sådan att den kunde förklaras av den omräkningsfaktor som använts för att omvandla de i ton uttryckta Eurostat-uppgifterna till antal enheter. På denna grundval ökade förbrukningen i gemenskapen med 5 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Den förblev närmare bestämt förhållandevis stabil mellan 1998 och 1999, men ökade därefter stadigt fram till slutet av undersökningsperioden och uppgick då till ca 348 miljoner enheter.

4. Import från det berörda landet

(56) Det erinras om att förfarandet beträffande Indien avslutas. Det är därför endast importen från Indonesien som undersöks eftersom Indonesien är det enda berörda land som kvarstår.

a) Den dumpade importens volym

(57) Även om importen med ursprung i Indonesien minskade volymmässigt mellan 1998 och 2000 för att sedan öka något igen mellan 2000 och undersökningsperioden, bör det noteras att importen från detta land, som inleddes först 1997, redan 1998 var omfattande och under undersökningsperioden uppgick till omkring 32 miljoner enheter.

b) Marknadsandel för den dumpade importen

(58) Det konstaterades att importen från Indonesien hade en marknadsandel på mellan 8 % och 13 % och att marknadsandelen minskat med ca 2 procentenheter sedan 1998.

c) Priserna på den dumpade importen

i) Prisutveckling

(59) De vägda genomsnittliga priserna för importen med ursprung i Indonesien minskade med 5 % mellan 1998 och undersökningsperioden, från 105 ecu per tusen enheter till 99 euro per tusen enheter. Minskningen var särskilt markant mellan 1998 och 1999, när priserna sjönk med 3 %, och mellan 2000 och undersökningsperioden, när de föll med 2 %.

ii) Prisunderskridande

(60) Eftersom de indonesiska exportörerna inte var samarbetsvilliga, gjordes prisjämförelsen på grundval av uppgifter från Eurostat vilka justerades för tullar och kostnader efter import, och priserna jämfördes därefter, i samma handelsled, med gemenskapstillverkarnas priser fritt fabrik.

(61) Med detta som utgångspunkt undersöktes prisunderskridandet på nytt, och vid behov ändrades det på grundval av uppgifter som lämnades vid de nya kontrollbesöken. Priserna på importen från Indonesien konstaterades underskrida gemenskapsindustrins priser med mellan 30 % och 40 %. Det bör också noteras att tillverkarna uppenbarligen, eftersom gemenskapsindustrin inte var lönsam, hindrades från att höja sina priser.

5. Gemenskapsindustrins situation

a) Produktion

(62) Gemenskapsindustrins tillverkning utvecklades negativt under perioden och minskade med 25 % mellan 1998 och undersökningsperioden. En betydande nedgång ägde rum mellan 1998 och 1999 (-15 %). Ännu en betydande minskning inträffade mellan 1999 och 2000, varefter produktionsvolymen förblev stabil fram till slutet av undersökningsperioden.

b) Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(63) Produktionskapaciteten följde samma tendens som tillverkningen och minskade med 26 % mellan 1998 och undersökningsperioden.

(64) Kapacitetsutnyttjandet förblev därmed stabilt under skadeundersökningsperioden.

c) Lager

(65) Gemenskapsindustrins lager vid årets slut minskade med 12 % mellan 1998 och undersökningsperioden.

d) Försäljning i gemenskapen

(66) Trots ökad förbrukning i gemenskapen minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym avsevärt mellan 1998 och undersökningsperioden, närmare bestämt med 25 %. En minskning ägde rum mellan 1998 och 1999 (-10 %), och en ännu större nedgång inträffade mellan 1999 och 2000 (-15 %).

e) Marknadsandel

(67) Gemenskapsindustrins marknadsandel föll med mer än 4 procentenheter mellan 1998 och undersökningsperioden och följde därmed samma tendens som försäljningsvolymen.

f) Priser

(68) Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser netto minskade med 4 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Minskningen var särskilt markant mellan 1998 och 1999 (-6 %), samtidigt som priserna på importen från det berörda landet minskade väsentligt (se skäl 59).

g) Lönsamhet

(69) Den vägda genomsnittliga lönsamheten inom gemenskapsindustrin försämrades med 10 procentenheter mellan 1998 och undersökningsperioden och övergick från och med 2000 i förlust. Som en följd av denna ogynnsamma utveckling måste gemenskapsindustrin, såsom nämns i skäl 53, ställas under konkursförvaltning.

h) Likviditetsflöde och förmåga att anskaffa kapital

(70) Gemenskapsindustrins kassaflöde från försäljningen av ringpärmsmekanismer utvecklades i stort sett som lönsamheten, dvs. minskade väsentligt mellan 1998 och undersökningsperioden.

(71) Det konstaterades i samband med undersökningen att det blev svårare för gemenskapsindustrin att anskaffa kapital under denna period på grund av dess finansiella ställning, framför allt den minskade lönsamheten.

i) Sysselsättning, löner och produktivitet

(72) Antalet anställda inom gemenskapsindustrin med anknytning till produktionen av ringpärmsmekanismer sjönk med 30 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Den totala lönesumman utvecklades på ett liknande sätt och minskade med 27 % under samma period, vilket innebar att genomsnittslönen ökade med 5 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Produktiviteten hos de anställda inom gemenskapsindustrin, mätt som produktionsvolym per anställd, ökade med 8 % mellan 1998 och undersökningsperioden.

j) Investeringar och räntabilitet

(73) Investeringarna sjönk med 39 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Minskningen var särskilt markant mellan 1999 och 2000. Det framgick av undersökningen att merparten av dessa investeringsutgifter gällde utbyte eller underhåll av befintlig utrustning.

(74) Avkastningen på investeringar, uttryckt som förhållandet mellan gemenskapsindustrins nettovinst och investeringarnas bokförda värde netto, följde lönsamhetsutvecklingen mycket nära och blev negativ under år 2000.

k) Tillväxt

(75) Medan förbrukningen i gemenskapen ökade med 5 % mellan 1998 och undersökningsperioden, sjönk gemenskapsindustrins försäljningsvolym med cirka 25 %. Importen av den berörda produkten, uttryckt i volym, fortsatte att vara betydande. Gemenskapsindustrin hade alltså inte möjlighet att dra nytta av den måttliga efterfrågeökning som inträffade på gemenskapsmarknaden.

l) Dumpningsmarginalens storlek

(76) Med tanke på volym och priser för importen från det berörda landet kan verkningarna för gemenskapsindustrin av storleken på den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbara.

m) Återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning

(77) Gemenskapsindustrin håller fortfarande på att återhämta sig från verkningarna av den tidigare dumpade importen av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia. Såsom nämnts har förordning (EG) nr 119/97 [8], genom vilken det infördes slutgiltiga antidumpningsåtgärder, ändrats genom förordning (EG) nr 2100/2000 [9] i syfte att beakta resultaten av en antiabsorptionsundersökning beträffande Kina. Medan åtgärderna avseende import från Malaysia upphörde att gälla i januari 2002, har det vidare inletts en översyn avseende importen av ringpärmsmekanismer från Kina

[8] EGT L 22, 24.1.1997, s. 1.

[9] EGT L 250, 5.10.2000, s. 1.

6. Omlokalisering av en del av tillverkningen

(78) För att kontrollera om gemenskapsindustrins försämrade situation i själva verket inte berodde på ett ändrat produktionsmönster i gemenskapen undersöktes också om den omlokalisering av en del av tillverkningen (genom överföring av maskinell utrustning från Österrike till Ungern) som ägt rum i början av år 2000 (se skäl 51) påverkade gemenskapsindustrins situation. Medan den negativa utvecklingen för vissa skadeindikatorer förvärrades genom omlokaliseringen (produktion, produktionskapacitet och försäljningsvolym), visade det sig att tendensen beträffande kapacitetsutnyttjande och genomsnittliga försäljningspriser förbättrades, vilket ledde till att förlusterna begränsades. Omkring 60 % av produktionsminskningen och cirka 80 % av den minskade försäljningsvolymen uppskattades sålunda bero på omlokaliseringen, medan utan denna utflyttning prisminskningen skulle ha varit tre gånger så stor och lönsamheten skulle ha minskat med ytterligare 7 procentenheter. Med hänsyn till ovanstående drogs slutsatsen att gemenskapsindustrins försämrade situation inte berodde på ett ändrat produktionsmönster i gemenskapen.

(79) Det har gjorts gällande att gemenskapsindustrin inte längre hade sin kärnverksamhet i gemenskapen. Omlokaliseringen till Ungern påstods ha medfört att dess tillverkning i gemenskapen minskade med 60 % och att dess försäljning av i gemenskapen tillverkade produkter sjönk ned med 80 %.

(80) Såsom redan redovisats i skäl 78 medförde omlokaliseringen inte någon sådan nedgång i gemenskapsindustrins produktion, utan endast en minskning på 15 % av produktionen i gemenskapen och på 20 % av försäljningen av i gemenskapen tillverkade produkter. Slutsatsen i skäl 51 beträffande gemenskapsindustrins kärnverksamhet bekräftas därför.

7. Slutsats beträffande skada

(81) Det kan (sedan omlokaliseringen beaktats i enlighet med vad som anges i skäl 78) konstateras att gemenskapsindustrins situation försämrades under skadeundersökningsperioden.

(82) Även om antidumpningsåtgärderna avseende import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia ledde till att importen från dessa länder avsevärt minskade efter 1998, kunde gemenskapsindustrin inte till fullo dra fördel av denna utveckling. Flertalet skadeindikatorer - produktion, försäljningsvolym, priser, marknadsandel, lönsamhet, räntabilitet, likviditetsflöde och sysselsättning - utvecklades negativt från och med 1998. Särskilt inverkade gemenskapsindustrins sjunkande försäljningspriser negativt på lönsamheten.

(83) Medan gemenskapsindustrins försäljning minskade mellan 1998 och undersökningsperioden, var dessutom importen med ursprung i Indonesien omfattande. Undersökningen visade att den berörda produkten under undersökningsperioden importerades från Indonesien till priser som med mellan 30 % och 40 % underskred gemenskapsindustrins priser. Dessutom förekom det ett pristryck, dvs. tillverkarna kunde inte höja sina priser.

(84) Det kan därmed konstateras att gemenskapsindustrins situation har försämrats i en sådan grad att man kan dra slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada.

(85) Det erinras om att gemenskapsindustrins svaga finansiella ställning ledde till att den efter undersökningsperioden måste ställas under konkursförvaltning.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(86) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes om importen med ursprung i Indonesien, med tanke på dess omfattning och inverkan på priserna på ringpärmsmekanismer på gemenskapsmarknaden, hade vållat gemenskapsindustrin skada som kunde betecknas som väsentlig. Förutom den dumpade importen undersökte kommissionen även andra kända faktorer som samtidigt kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada, så att den skada som eventuellt vållats av dessa faktorer inte skulle tillskrivas den dumpade importen från Indonesien.

2. Verkningar av den dumpade importen

(87) Mellan 1998 och undersökningsperioden minskade importen av dumpade produkter volymmässigt med 14 %, och den dumpade importens andel av gemenskapsmarknaden sjönk med 2 procentenheter under samma period. Den dumpade importen var emellertid fortfarande betydande och dess marknadsandel låg mellan 1998 och undersökningsperioden i intervallet 8-13 %. Priserna på denna import underskred också väsentligt gemenskapsindustrins priser. Gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk med mer än 4 procentenheter. Dess genomsnittliga priser sjönk samtidigt med 4 %. Den faktiska prisnedgången var, såsom redovisas i skäl 78, i själva verket ännu högre.

(88) Gemenskapsindustrins situation försämrades under samma period, dvs. mellan 1998 och undersökningsperioden, vilket belyses av den fallande försäljningsvolymen och marknadsandelen, prisnedgången och den betydande försämringen av lönsamheten, vilken byttes i förlust. Gemenskapsindustrin kunde alltså inte i någon större utsträckning dra nytta av de åtgärder enligt ovan som införts beträffande Kina och Malaysia.

(89) En indonesisk exportör hävdade att exporten från Indonesien inte kunde ha vållat skada, eftersom den minskade mellan 1999 och 2000 och dess marknadsandel var minimal. Samma företag gjorde gällande att importen från Indonesien inte kunde ha några faktiska verkningar för gemenskapsindustrin, eftersom produktionen i gemenskapen var fem till sex gånger så stor som importen från Indonesien.

(90) Det bör dock erinras om att importen från Indonesien, även om den minskade mellan 1998 och 2000, något ökade mellan 2000 och undersökningsperioden utan att nå tillbaka tillbaka till 1998 års nivå. Såsom redan nämnts i skäl 58 hade importen från Indonesien en marknadsandel på mellan 8 % och 13 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Denna marknadsandel är betydande och långt högre än vad som kan betecknas som en försumbar marknadsandel. Det erinras slutligen om att gemenskapsindustrin är tydligt definierad i skäl 52 och att dess produktionsnivå ligger långt under den av det indonesiska företaget påstådda.

(91) Därför kan slutsatsen dras att den dumpade importen med ursprung i Indonesien har undergrävt verkningarna av de antidumpningsåtgärder som infördes 1997 avseende import från Kina och Malaysia och som ändrades 2000 vad gäller import från Kina, och att den dumpade importen har varit en väsentlig anledning till den negativa utveckling som sammanfattats i skälen i det föregående.

3. Verkningar av andra omständigheter

a) Import från andra tredjeländer

(92) Det övervägdes om andra faktorer än den dumpade importen från Indonesien skulle ha kunnat leda till eller bidra till den skada som gemenskapsindustrin lidit, särskilt om import från andra länder än Indonesien skulle kunna ha bidragit till denna situation.

(93) Importvolymen från andra tredjeländer ökade med 17 % mellan 1998 och undersökningsperioden och dessa länders marknadsandel ökade med mer än 5 procentenheter under samma period. Ökningen beror i hög grad på att importen med ursprung i Indien, Ungern och Thailand ökade; samtidigt minskade importen med ursprung i Kina och Malaysia väsentligt till följd av de antidumpningsåtgärder som införts 1997.

(94) Det genomsnittliga enhetspriset på importen från tredjeländer minskade med 16 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Prisnedgången under perioden gällde importen från nästan alla tredjeländer. Undantaget var priserna på importen från Kina, vilka på grund av antidumpningsåtgärderna ökade väsentligt, även om de först under undersökningsperioden nådde samma nivå som de ungerska priserna.

i) Indien

(95) Det undersöktes först om import med ursprung i Indien kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Importen från Indien ökade visserligen väsentligt mellan 1998 och undersökningsperioden, men det konstaterades att priserna underskreds av priserna på importen från Indonesien, vilka var 2-30 % lägre än priserna på importen från Indien mellan 1998 och undersökningsperioden. Det bör vidare noteras att priserna på importen från Indien, när den inleddes 1998, var mer än 40 % högre än priserna på importen från Indonesien av jämförbara kvantiteter ringpärmsmekanismer. Priserna på importen från Indien minskade därefter stadigt, men har alltid legat över de indonesiska priserna och konstaterades alltjämt vara mer än 5 % högre än dessa under undersökningsperioden. Även om importen från Indien har haft en negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation, är slutsatsen därför att de negativa verkningarna av den dumpade importen från Indonesien, beaktade separat, icke desto mindre var betydande. Indonesien var i själva verket en inflytelserik och viktig aktör i gemenskapen. Exporten från Indonesien till gemenskapen var mindre omfattande än exporten från Indien men fortfarande betydande. Priserna på den indonesiska exporten underskred gemenskapsindustrins priser till och med mer än den indiska exporten. Det bör också observeras att analysen enligt ovan allvarligt hindrades av att Indonesien inte visade någon samarbetsvilja och att inga uppgifter därför fanns att tillgå vad gäller de produkttyper och marknadssegment som exporten från Indonesien representerade.

ii) Kina

(96) Det övervägdes också om absorptionen av de antidumpningsåtgärder som införts 1997 på import från Kina kunde ha lett till eller bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det förhållandet att tullen på import från Kina absorberades undergrävde sannolikt inverkan på försäljningspriserna av de åtgärder som införts 1997, men det bör härvidlag noteras att åtgärderna ändå ledde till att importvolymen från Kina avsevärt minskade redan 1998. Dessutom bör det påpekas att importen från Indonesien, som inleddes först 1997, redan 1998 hade nått nästan samma nivå som importen från Kina. Importen från Kina minskade därefter drastiskt, medan importen från Indonesien minskade väsentligt mindre fram till undersökningsperioden och under denna period fortfarande var mer än tre gånger större än importen från Kina. Med hänsyn till att importvolymerna från Kina var långt mindre omfattande än importvolymerna från Indonesien under undersökningsperioden drogs därför slutsatsen att denna import inte hade lika allvarliga verkningar för gemenskapsindustrin som den dumpade importen från Indonesien.

iii) Ungern

(97) För att det skulle kunna fastställas huruvida importen från Ungern, beaktad separat, vållat gemenskapsindustrin skada undersöktes importnivån och priserna på gemenskapsmarknaden.

(98) Undersökningen avseende importen från Ungern mellan 1998 och undersökningsperioden grundade sig på uppgifter i svaret på frågeformuläret från den gemenskapstillverkare vars anläggning i Ungern står för all tillverkning i det landet.

(99) Importen av ringpärmsmekanismer med ursprung i Ungern ökade volymmässigt under skadeundersökningsperioden. Beträffande de priser som gemenskapsindustrin tog ut på gemenskapsmarknaden för de produkter som den importerade från Ungern konstaterades att de minskade under skadeundersökningsperioden, men att de fortsatte att ligga högst bland priserna på importen från andra tredjeländer och att de underskreds av priserna på importen från Indonesien.

(100) Gemenskapsindustrins tillverkning av ringpärmsmekanismer i Ungern undersöktes ingående och jämfördes med dess tillverkning i Österrike. Det konstaterades att det fanns mycket liten överensstämmelse mellan de modeller som tillverkades i Österrike och de som tillverkades i Ungern.

(101) Eftersom så få modeller, procentuellt sett, tillverkades både i Österrike och i Ungern, drogs slutsatsen att de ungerska produkterna kompletterade gemenskapsindustrins produktsortiment och gjorde det möjligt för den att erbjuda sina kunder ett bredare urval av modeller. De ungerska produkterna påverkade därför inte gemenskapsindustrins situation negativt.

(102) På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att importen från Ungern inte avsevärt bidrog till att försämra gemenskapsindustrins situation.

iii) Thailand

(103) I rådets förordning (EG) nr 2100/2000 av den 29 september 2000 anförs att "vissa av varorna av kinesiskt ursprung deklarerades i själva verket hos de nationella tullmyndigheterna som produkter av thailändskt ursprung varvid den exporterande tillverkaren undvek att betala de antidumpningstullar som normalt skulle ha betalats", och det ansågs därför lämpligt att också undersöka verkningarna av import som avsänts från Thailand.

(104) Importen från Thailand ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Från starten 1998, då 1 miljon enheter importerades, ökade den nämligen till mer än 23 miljoner enheter under undersökningsperioden. På grundval av uppgifter från Eurostat fastställdes vidare att försäljningspriserna på de varor som importerades från Thailand i allmänhet var lägre än priserna på importen från Indonesien.

(105) Priserna på importen från Thailand konstaterades vara omkring 20 % lägre än priserna på importen från Indonesien, men det bör erinras om att importvolymerna från Indonesien var mer än en tredjedel högre än importvolymerna från Thailand. Med hänsyn till att importvolymerna från Thailand var långt mindre omfattande än importvolymerna från Indonesien drogs därför slutsatsen att importen från Thailand inte kunde ha haft några betydande verkningar jämfört med verkningarna av den dumpade importen från Indonesien.

(106) Analysen avseende Thailand har ifrågasatts av en indonesisk exportör som inte samarbetade i undersökningen. Exportören gjorde gällande att importen från Indonesien är jämförelsevis mindre omfattande än importen från Thailand och att priserna på den är högre än priserna på importen från Thailand. Även om priserna på importen från Thailand var lägre än priserna på importen från Indonesien, erinras emellertid om att importvolymerna från Indonesien var mer än 30 % större än importvolymerna från Thailand. Slutsatsen i skäl 105 bekräftas därför.

b) Andra faktorer

(107) Kommissionen undersökte också om andra faktorer än de ovannämnda kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(108) De samarbetsvilliga importörerna har hävdat att ringpärmsbranschen är ytterst priskänslig och att tillverkarna därför måste sälja stora mängder för att vara konkurrenskraftiga. Samma parter har också gjort gällande att gemenskapsindustrin förlitar sig enkom på gemenskapsmarknaden i stället för att satsa på världsmarknaden, något som skulle kunna göra det möjligt för den att bli mera kostnadseffektiv. I detta avseende erinras om att relationstalet mellan gemenskapsindustrins försäljning i respektive utanför gemenskapen inte ändrades särskilt mycket mellan 1998 och undersökningsperioden. Även om gemenskapsindustrin var starkt inriktad på gemenskapsmarknaden, innebar dess exportförsäljning inte desto mindre att den uppvisade lönsamhet 1998, när importen från Indonesien var betydande.

(109) En användare hävdade att skadan vållades av den kraftiga konkurrensen bland de företag som levererar kontorsutrustning. Denna konkurrens påstods leda till att användare och distributörer av den berörda produkten utövade ett pristryck på gemenskapsindustrin med prissänkningar som följd. I detta avseende bör understrykas att den dumpade importen i så fall måste ha förvärrat pristrycket från användarna i gemenskapen väsentligt, och att den därigenom vållat gemenskapsindustrin skada.

(110) Det undersöktes också om de sjunkande priserna skulle kunna tillskrivas det normala förloppet inom branschen, eftersom priserna från nästan alla försörjningskällor minskade mellan 1998 och undersökningsperioden.

(111) Den allmänna prisnedgången bör ses mot bakgrund av de illojala metoder som först Kina och Malaysia, sedan Indonesien, fortsatt tillämpade och som påverkade gemenskapsmarknaden.

(112) Som nämns i skäl 108 är marknaden för ringpärmsmekanismer vidare ytterst priskänslig. Med tanke på att priserna på importen från Indonesien konstaterades vara dumpade och, mellan 1998 och undersökningsperioden, lägre än det genomsnittliga enhetspriset på all annan import av ringpärmsmekanismer, kan slutsatsen dras att importen från Indonesien, vars andel av gemenskapsmarknaden uppgick till mellan 8 % och 13 %, har haft en prissänkande verkan på denna marknad.

(113) Det undersöktes slutligen om Krauses, den icke samarbetsvilliga tillverkaren i gemenskapen, prisuppträdande kunde ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Denna nya undersökning av uppgifter avseende Krause visade att denna gemenskapstillverkare själv fick sin situation försämrad under skadeundersökningsperioden, särskilt vad gällde försäljningspris och lönsamhet. Detta företag synes därför inte ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit och synes, eftersom det i likhet med gemenskapsindustrin tvingades sänka sina priser, liksom denna ha påverkats negativt av importen från Indonesien.

(114) Av de ovan redovisade skälen drogs slutsatsen att prissänkningen på gemenskapsmarknaden inte kunde betraktas som ett utslag av den normal handelsutvecklingen utan som en följd av att Indonesien tillämpade illojala handelsmetoder.

(115) De indonesiska myndigheterna hävdade att exporten från Indonesien uteslutande avsåg leveranser till en italiensk ringpärmstillverkare avsedda att komplettera dennes produktsortiment.

(116) Detta påstående konstaterades emellertid strida mot vad som uppgivits av den icke samarbetsvilliga indonesiska exportören, enligt vilken Förenade kungariket var den enda marknad på vilken den indonesiska tillverkaren hade en betydande marknadsandel. Detta bekräftas också av Eurostat.

(117) Den indonesiska exportören hävdade att exporten från Indonesien inte skulle kunna vålla någon skada, eftersom den viktigaste avsättningsmarknaden för den är Förenade kungariket, där gemenskapsindustrin inte har någon större verksamhet. Detta påstående strider alltså mot uppgifterna från de indonesiska myndigheterna, men det bör också erinras om att analysen av skada görs på gemenskapsnivå och inte på regional grundval.

4. Slutsatser beträffande orsakssamband

(118) Med hänsyn till det ovanstående dras slutsatsen att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och som utmärks av att produktion, försäljningsvolym, priser, marknadsandel, lönsamhet, räntabilitet, likviditetsflöde och sysselsättning, efter justering för att beakta omlokaliseringen till Ungern, utvecklats negativt, har vållats av den berörda dumpade importen. Sammantaget påverkade importen från Indien, Thailand och Kina och den partiella omlokaliseringen av gemenskapstillverkningen i själva verket gemenskapsindustrins situation i endast begränsad utsträckning.

(119) En indonesisk exporterande tillverkare, som inte samarbetade i undersökningen, hävdade att det fanns en motsägelse mellan slutsatsen i skäl 118 och det förhållandet att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande Kina.

(120) Härvidlag bör det erinras om att uppgiften vid en översyn vid giltighetstidens utgång är att bedöma om det är sannolikt att dumpningen fortsätter eller återkommer om de åtgärder som är i kraft tillåts upphöra att gälla och att analysera gemenskapsmarknadens situation i ett sådant läge. Det förhållandet att gemenskapsindustrins försämrade situation i denna undersökning har tillskrivits Indonesien påverkar därför inte analysen av de kinesiska exportörernas framtida beteende på gemenskapsmarknaden och hur detta beteende sannolikt kommer att påverka gemenskapsindustrins situation. Det erinras också om att marknadsandelen för importen från Kina var mycket liten under de sista två åren av skadeundersökningsperioden.

(121) På grundval av undersökningen, där man noggrant skilde mellan, och avskilde, den inverkan som alla kända faktorer haft på gemenskapsindustrins situation, å ena sidan, och de skadevållande verkningarna av den dumpade importen, å andra sidan, dras slutsatsen att dessa andra faktorer i sig inte ändrar slutsatsen att den väsentliga skada som konstaterats måste tillskrivas den dumpade importen.

GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

(122) Det undersöktes om det fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för de parter som berörs av detta förfarande samt följderna av att åtgärder inte vidtas.

(123) För sin bedömning av de sannolika konsekvenserna av att åtgärder införs respektive inte införs begärde kommissionen in uppgifter från alla berörda parter. Frågeformulär sändes till de båda klagande tillverkarna i gemenskapen, till två andra företag som var kända som tillverkare i gemenskapen, till nio icke närstående importörer och 49 användare av den berörda produkten samt till en intresseorganisation för användare. Frågeformuläret besvarades av en klagande tillverkare i gemenskapen (Koloman), av två icke närstående importörer samt av en användare som var dessa importörer närstående. Ytterligare en användare inkom med synpunkter, men besvarade inte frågeformuläret.

(124) Svaren och synpunkterna lades till grund för analysen av gemenskapens intresse.

2. Gemenskapsindustrins intresse

a) Inledande anmärkning

(125) Flera tillverkare av ringpärmsmekanismer i gemenskapen har under de senaste åren slutat tillverka den berörda produkten. Beträffande de kvarvarande företagen konstaterades det i samband med undersökningen (se skäl 49) att ett företag i Förenade kungariket likaså lagt ned sin tillverkning för några år sedan. Det konstaterades att det företag som fanns i Italien inte representerade någon större del av tillverkningen av ringpärmsmekanismer i gemenskapen och att en betydande del av dess försäljning utgjordes av import. Man fann att det spanska företaget snarare borde betraktas som importör än som tillverkare, eftersom det tillverkade försumbara mängder av den berörda produkten och mer än 90 % av dess försäljning utgjordes av import från Indonesien. Slutsatsen var därför att de två klagande företagen var de enda kvarvarande tillverkarna av ringpärmsmekanismer i gemenskapen med en mera omfattande tillverkning.

(126) Det bör erinras om att de två klagande tillverkarna i gemenskapen redan tidigare lidit betydande skada på grund av import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia och att detta, såsom anges i förordning (EG) nr 119/97 [10], bland annat lett till en personalminskning med 28 % mellan 1992 och oktober 1995. Som framgår av skäl 72 minskade sysselsättningen inom gemenskapsindustrin med ytterligare 30 % mellan 1998 och undersökningsperioden.

[10] EGT L 22, 24.1.1997, s. 1.

(127) Slutsatsen är, med hänsyn till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit, att tillverkningen sannolikt kommer att upphöra helt i gemenskapen och att användarna i hög grad kommer att bli beroende av import, om gemenskapsindustrin inte kan återhämta sig efter skadeverkningarna av den illojala dumpningen.

b) Gemenskapsindustrins finansiella ställning

(128) Gemenskapsindustrins finansiella ställning försämrades så mycket under skadeundersökningsperioden att den efter undersökningsperioden ställdes under konkursförvaltning (se skäl 53). Det bör noteras att det faktum att gemenskapsindustrin hade hamnat i en situation där den gick med förlust berodde på dess svårigheter att konkurrera med den dumpade lågprisimporten. Det faktum att den samarbetsvilliga tillverkaren i gemenskapen övertagits visar emellertid att tillverkningen av ringpärmsmekanismer i gemenskapen håller på att omstruktureras och att det görs betydande ansträngningar för att industrin skall kunna behålla sin livskraft och bli lönsam.

c) Tänkbara verkningar för gemenskapsindustrin av att åtgärder införs respektive inte införs

(129) Om det införs åtgärder och betingelserna för en rättvis konkurrens på marknaden därigenom återupprättas skulle gemenskapsindustrin kunna återta förlorade marknadsandelar och, genom ökat kapacitetsutnyttjande, minska sina tillverkningskostnader per enhet och öka lönsamheten. Åtgärderna väntas också komma att påverka gemenskapsindustrins priser i positiv riktning. Sammanfattningsvis väntas ökad produktions- och försäljningsvolym, å ena sidan, och fortsatt minskade enhetskostnader, å andra sidan, eventuellt i kombination med en måttlig prisökning, göra det möjligt för gemenskapsindustrin att förbättra sin ekonomiska situation.

(130) Skulle antidumpningsåtgärder inte införas är det däremot sannolikt att gemenskapsindustrin skulle tvingas sänka sina priser ytterligare eller komma att fortsätta att förlora marknadsandelar. I båda fallen är det sannolikt att gemenskapsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras. En annan följd är att tillverkningen i gemenskapen på kort tid sannolikt skulle komma att upphöra för gott.

(131) Eftersom gemenskapsindustrin inte bara tillverkar den berörda produkten utan också andra produkter, vilka svarar för omkring en tredjedel av omsättningen, är det dessutom mycket sannolikt att nedläggningen av produktionslinjer för ringpärmsmekanismer skulle komma att påverka hela anläggningens överlevnadsförmåga och leda till att samtliga produktionslinjer läggs ned, vilket skulle få ytterligare negativa konsekvenser för sysselsättning och investeringar.

d) Eventuell omlokalisering av gemenskapsindustrins tillverkning

(132) Det undersöktes om det fanns skäl att anse att åtgärder inte skulle ligga i gemenskapens intresse med tanke på att en del av gemenskapsindustrins tillverkning omlokaliserats till ett tredjeland. Eventualiteten av ytterligare omlokalisering studerades också.

(133) Först och främst bör det erinras om att omlokaliseringen, som ägde rum 2000, gjorde att gemenskapsindustrin kunde begränsa sina förluster (se skäl 78). Omlokaliseringen var alltså ett strategiskt beslut som fattades för att motverka verkningarna av dumpningen. Genom att gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättrades tack vare omlokaliseringen hade denna också indirekt till effekt att gemenskapsindustrin blev mera attraktiv för den nya investerare som nyligen övertog den.

(134) Beträffande riskerna för ytterligare omlokalisering bekräftades det på ett för kommissionen tillfredsställande sätt att någon sådan inte är förutsedd av gemenskapsindustrin. Det finns för övrigt ingen anledning att betrakta en utflyttning som sannolik, eftersom omstruktureringsansträngningarna, i kombination med införandet av en antidumpningstull, bör göra det möjligt för gemenskapsindustrin att på nytt uppnå lönsamhet.

3. Importörernas intresse

(135) Vissa importörer, som dock inte köpte ringpärmsmekanismer från Indonesien, gjorde gällande att ett byte av försörjningskällor skulle kunna medföra ytterligare kostnader eller övergångsproblem. Importörerna påpekade särskilt att de på grund av de antidumpningsåtgärder som infördes 1997 redan tvingats ändra sina försörjningskällor.

(136) Det erinras emellertid om att syftet med antidumpningsåtgärder inte är att tvinga importörer eller användare att ändra sina försörjningskällor, utan att återupprätta en rättvis konkurrens på gemenskapsmarknaden. Dessa importörer medgav också att flera andra tredjeländer lätt skulle kunna tillverka ringpärmsmekanismer och förutsåg inga svårigheter när det gällde att få fram leveranser från ett land som inte omfattas av antidumpningsåtgärder. Dessutom skulle de också kunna handla med gemenskapstillverkarnas produkter. Det är därför sannolikt att de eventuella problem som följer av ett eventuellt byte av försörjningskälla skulle bli tillfälliga, och de skulle sannolikt inte upphäva de positiva verkningarna för gemenskapsindustrin av att det införs antidumpningsåtgärder mot skadevållande dumpning.

4. Användarnas och konsumenternas intressen

a) Användare

(137) Både de samarbetsvilliga icke närstående importörerna och den samarbetsvilliga användaren (tillverkaren av ringpärmar) har gjort gällande att införandet av antidumpningsåtgärder skulle få allvarliga negativa verkningar vad gäller användarnas ekonomiska situation.

(138) I detta avseende bedömdes hur införandet av antidumpningsåtgärder avseende import från Indonesien sannolikt skulle komma att påverka användarnas tillverkningskostnader. Det uppskattades hur en användare som har import från Indonesien som enda försörjningskälla (värsta scenariot) skulle komma att påverkas av de föreslagna åtgärderna avseende import från detta land. Med den utgångspunkten uppskattas de föreslagna åtgärderna avseende import från Indonesien komma att leda till att tillverkningskostnaden ökar med omkring 4 %. Som redan framhållits är detta emellertid ett rent hypotetiskt scenario, eftersom ingen användare som köpte den berörda produkten endast från de berörda länderna var villig att samarbeta.

(139) Med hänsyn till undersökningsresultaten enligt ovan drogs slutsatsen att antidumpningstullar skulle komma att få försumbara verkningar för användarna. Mer allmänt är det, med tanke på den bristande samarbetsviljan från de andra användarnas sida, sannolikt att kostnadseffekterna skulle komma att bli försumbara också för dem.

(140) Den samarbetsvilliga användaren hävdade att, i likhet med vad som inträffat under de senaste tre åren då företaget tvingats flytta en del av sin tillverkning från gemenskapen och lägga ned tre anläggningar som en följd av att det införts antidumpningsåtgärder beträffande ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina och Malaysia, antidumpningsåtgärder avseende import med ursprung i i Indonesien skulle kunna leda till en fortsatt utflyttning av företagets ringspärmstillverkning från gemenskapen eller till att de berörda anläggningarna läggs ned, eftersom de skulle resultera i ett ökat pris på en av komponenterna i företagets tillverkningskostnader. Därmed är det risk för att hela verksamheten skulle komma att påverkas, dvs. även tillverkningen av andra produkter, vars produktionsanläggningar i så fall också skulle komma att omlokaliseras med en betydande förlust av arbetstillfällen i gemenskapen som följd.

(141) Som allmän kommentar kan anföras att risken för att företag i senare led av produktionskedjan omlokaliseras som en följd av att det införts antidumpningsåtgärder minskas av det förhållandet att en del av försäljningen på ringpärmsmarknaden är direkt riktad till företag samt att det är av grundläggande betydelse att användarna är nära sina kunder och flexibla i sin produktion så att de kan tillgodose efterfrågan samt att de har god marknadskännedom. Det framgick av undersökningen att de viktigaste kriterier som kunderna hos de företag som tillverkar ringpärmar beaktar inför sitt köpval är pris, kvalitet, service och snabba leveranser. Som redan redovisats i skälen 137-138 konstaterades det vidare att antidumpningsåtgärderna skulle komma att få försumbara ekonomiska verkningar för industrin i senare led av produktionskedjan. Det faktum att endast ett ringpärmstillverkande företag samarbetade helt och fullt i undersökningen synes slutligen bekräfta slutsatsen att antidumpningsåtgärder inte kommer att få några avgörande verkningar för användarna.

(142) Några berörda parter påpekade vidare att den omlokalisering av flera användarföretag som ägt rum under senare år berott på de höga tillverkningskostnaderna i gemenskapen. Detta bekräftar att en eventuell omlokalisering bör ses i ett vidare sammanhang omfattande den samlade kostnadsstrukturen där, såsom redan nämnts, antidumpningsåtgärderna representerar en försumbar del.

(143) När det gäller den samarbetsvilliga användarens situation framgick det av undersökningen att detta företag, som hade flyttat ut en del av sin tillverkning från gemenskapen mellan 1998 och undersökningsperioden, dvs. efter införandet av antidumpningsåtgärderna beträffande Kina och Malaysia, hade bytt försörjningskälla efter det att dessa åtgärder införts och i stället köpte ringpärmsmekanismer från de samarbetsvilliga importörerna, som i sin tur, från och med 1998, börjat importera från Indien i stället för från Kina. Därför förefaller det vara svårt att fastställa något samband mellan utflyttningen från gemenskapen av den användarens tillverkning av ringpärmar och införandet av antidumpningstullar på import från Kina och Malaysia. Som redan visats i skäl 139 har dessutom antidumpningstullar en försumbar inverkan på användarnas tillverkningskostnader.

(144) Det konstaterades att den ovannämnda omlokaliseringen snarare borde ses som en följd av den utåtriktade strategi som tillämpades av denna användare, som under senare år köpt flera företag. Denna strategi ledde så småningom till en konsolidering och omstrukturering av koncernens olika enheter, varav somliga har lagts ned. Utflyttningen av vissa anläggningar från gemenskapen bör ses som ett led i denna strategi, vars syfte är att stärka användarens ställning på gemenskapsmarknaden och att utveckla dennes närvaro i Östeuropa.

(145) Med hänsyn till det ovanstående och med tanke på den försumbara inverkan som antidumpningstullar på den föreslagna nivån skulle få för den berörda användaren, förefaller det osannolikt att antidumpningsåtgärder avseende import från Indonesien i sig skulle leda till en fortsatt utflyttning av användarens ringpärmstillverkning från gemenskapen.

(146) Beträffande nedläggningen av anläggningar och risken för fortsatta nedläggningar som har samband med införandet av antidumpningsåtgärder avseende import från Indonesien konstaterades att den samarbetsvilliga användaren hade lagt ned tre anläggningar under de tre närmast föregående åren när åtgärder beträffande Kina och Malaysia var i kraft. Med hänsyn till de försumbara verkningar som åtgärderna skulle komma att få för den berörda användarens tillverkningskostnader och ekonomiska situation (se skäl 144), är det osannolikt att åtgärderna beträffande Kina och Malaysia ensamma lett till att dessa anläggningar lades ned och att antidumpningsåtgärderna avseende import från Indonesien skulle komma att förorsaka ytterligare nedläggningar av anläggningar.

b) Konsumenter

(147) Det bör nämnas att den berörda produkten inte säljs i detaljhandeln och att ingen konsumentorganisation gav sig till känna eller deltog i undersökningen.

(148) Den samarbetsvilliga användaren hävdade vidare att antidumpningsåtgärder skulle komma att öka det pris som de slutliga användarna av ringpärmar, dvs. konsumenterna, måste betala. Med tanke på vad som anförts ovan om verkningarna för tillverkarna av ringpärmar kommer emellertid den eventuella ökningen av det slutliga försäljningspriset till konsumenterna av ringpärmar sannolikt inte att bli särskilt stor.

(149) Undersökningen visade vidare att den samarbetsvilliga användaren huvudsakligen säljer sina produkter till distributörer. Om, enligt det värsta scenariot, den eventuella kostnadsökningen för användarna helt skulle komma att övervältras på den slutliga konsumenten, skulle det betyda en prisökning för denne på högst 4 %. Det är emellertid inte sannolikt att detta kommer att inträffa eftersom, av erfarenheterna att döma, varje led i distributionskedjan sannolikt kommer att ta på sig en del av kostnadsökningen för att kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga på marknaden.

(150) Mot bakgrund av ovanstående ansågs verkningarna för tillverkare och konsumenter av ringpärmar inte utgöra tvingande skäl för att inte införa antidumpningsåtgärder, eftersom den eventuella negativa inverkan sannolikt skulle komma att uppvägas av de positiva verkningarna för gemenskapsindustrin av att det införs antidumpningsåtgärder mot skadevållande dumpning.

c) Verkningar när det gäller konkurrensen

(151) Det undersöktes också om införandet av antidumpningsåtgärder avseende import från Indonesien skulle kunna leda till att gemenskapsindustrin får en dominerande ställning på gemenskapsmarknaden, särskilt med tanke på de antidumpningsåtgärder som infördes 1997 beträffande import från Kina och Malaysia och på omstruktureringen av gemenskapsindustrin.

(152) Först och främst erinras om att gemenskapsindustrin hade en marknadsandel under undersökningsperioden på endast 10-15 %. De två klagande gemenskapstillverkarna skulle tillsammans ha haft en marknadsandel under undersökningsperioden på 32-37 %. Även om man räknar in Kolomans import vid beräkningen av de båda klagande företagens sammantagna marknadsandel, skulle denna andel inte ha uppgått till mer än mellan 47 % och 52 % av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Det erinras också om att kommissionen inledde en översyn av åtgärderna avseende import från Kina, men att översynen inte rörde import från Malaysia. Dessutom kan ringpärmsmekanismer fortfarande importeras från Indien. Det anses därför mycket osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder avseende import från Indonesien skulle komma att få några negativa verkningar i konkurrenshänseende beroende på gemenskapsindustrins ställning på gemenskapsmarknaden. Slutligen erinras om att införandet av antidumpningsåtgärder avseende importen från Kina och Malaysia inte ledde till någon form av dominerande ställning för gemenskapsindustrin, trots att det vid den aktuella tidpunkten inte fanns några andra försörjningskällor än dessa två länder.

(153) Såsom anges i skäl 130 är det å andra sidan, om åtgärder inte införs för att undanröja verkningarna av den dumpad importen, sannolikt att det inte kommer att dröja länge innan tillverkningen i gemenskapen inte längre är lönsam och därför upphör. Det skulle förvisso inte ligga i användarnas intresse att gemenskapsindustrin upphörde med att tillverka den berörda produkten. För det första kan noteras att den enda samarbetsvilliga användaren köpte 20-50 % av de ringpärmsmekanismer företaget behövde under perioden mellan 1998 och undersökningsperioden från gemenskapsindustrin. Om gemenskapsindustrin helt skulle upphöra att tillverka ringpärmsmekanismer skulle, för det andra, användarna bli höggradigt beroende av import.

(154) Om det införs åtgärder skulle det fortfarande finnas flera alternativa försörjningskällor. Ringpärmsmekanismer köps för närvarande, eller kan köpas, från gemenskapsindustrin, övriga tillverkare i gemenskapen, Indien och Hongkong. Importen från Malaysia kommer sannolikt vidare att återupptas, eftersom åtgärderna avseende importen från detta land nyligen upphörde att gälla. Det har dessutom framgått av undersökningen att införandet av antidumpningsåtgärder avseende importen från Kina och Malaysia inte lett till något otillräckligt utbud av den berörda produkten. Slutligen erinras om att det konstaterats att verkningarna av eventuella åtgärder skulle komma att bli försumbara när det gäller användarna, och att det därför är mycket sannolikt att den berörda produkten kommer att importeras från Indonesien också i fortsättningen.

5. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(155) Av ovanstående skäl dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar mot att det införs antidumpningstullar.

G. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(156) Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada av den dumpade importen.

(157) I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen undersökte kommissionen vilken nivå på tullen som skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats av dumpningen. För detta ändamål ansågs det att en prisnivå baserad på gemenskapstillverkarnas tillverkningskostnad jämte en skälig vinstmarginal bör beräknas.

(158) Det konstaterades att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen kunde anses vara ett rimligt minimum, med beaktande av behovet av långsiktiga investeringar och, framför allt, med hänsyn till den vinstmarginal som gemenskapsindustrin kunde ha förväntats uppnå om det inte förekom någon skadevållande dumpning.

(159) Med hänsyn till den bristande samarbetsviljan ansågs det att nivån för undanröjande av skada bör täcka skillnaden mellan detta beräknade pris och priserna cif, efter den justering som nämns i skäl 60.

(160) Nivån för undanröjande av skada konstaterades vara 42,3 % för importen från Indonesien.

2. Slutgiltiga antidumpningsåtgärder

(161) Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen borde slutgiltiga antidumpningstullar normalt införas på nivån för den skademarginal som fastställts för Indonesien.

(162) Med tanke på att det pågår ett parallellt antisubventionsförfarande måste emellertid beaktas att, i enlighet med artikel 24.1 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 [11] (nedan kallad "antisubventionsgrundförordningen") och artikel 14.1 i grundförordningen, ingen produkt får omfattas av både antidumpningstull och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning och exportsubvention. I den här undersökningen har det konstaterats att antidumpningstullar bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Indonesien, och det är därför nödvändigt att fastställa huruvida, och i vilken omfattning, subventions- och dumpningsmarginalerna uppstått till följd av en och samma situation.

[11] EGT L 288, 21.10.1997, s. 1.

(163) I det parallella antisubventionsförfarandet har för Indonesiens del, i enlighet med artikel 15.1 i antisubventionsgrundförordningen, införts utjämningstullar motsvarande subventionens storlek, som konstaterades vara 10 %. Några av de undersökta subventionsordningarna i Indonesien utgjorde exportsubventioner i den mening som avses i artikel 3.4 a i antisubventionsgrundförordningen. Dessa subventioner kunde således endast påverka de indonesiska exporterande tillverkarnas exportpris och de medförde därmed att dumpningsmarginalen blev högre. Den dumpningsmarginal som fastställts för de indonesiska tillverkarna beror med andra ord till viss del på förekomsten av exportsubventioner. Det kan emellertid noteras att skademarginalen var väsentligt lägre än dumpningsmarginalen, även om den senare justerades med hänsyn till exportsubventionen. Under dessa omständigheter anses det inte skäligt att införa både utjämnings- och antidumpningstullar som helt motsvarar de subventions- respektive dumpningsmarginaler som fastställts. Den sammanlagda tullen bör därför inte överstiga skademarginalen. Eftersom en del av skademarginalen på 42,3 % kommer att täckas genom införandet av en utjämningstull på 10 %, bör antidumpningstullen inte överstiga den återstående skademarginalen på 32,3 %.

>Plats för tabell>

(164) Det har gjorts gällande att artikel 14.1 i grundförordningen skulle komma att överträdas, eftersom ingen produkt får omfattas av både antidumpningstull och utjämningstull för att råda bot på en och samma situation som uppstått på grund av dumpning eller exportsubvention. Det erinras dock om att tullen har justerats i överensstämmelse med artikel 14.1 i grundförordningen (se skälen 162 och 163). Detta argument avvisades därför.

(165) För att tidsfristen enligt artikel 6.9 i grundförordningen skall kunna iakttas bör den här förordningen träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av vissa ringpärmsmekanismer enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305 10 00 10 och 8305 10 00 20) med ursprung i Indonesien. Vid tillämpningen av denna förordning skall ringpärmsmekanismer anses bestå av två rektangulära stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar gjorda av ståltråd är fastsatta och vilka hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten öppningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen.

2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsats skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter med ursprung i nedanstående land:

Land // Slutgiltig tull

(%)

Indonesien // 32,3 %

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. Förfarandet beträffande import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Indien skall avslutas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

[...]

Ordförande