Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52001PC0452(02)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

/* KOM/2001/0452 slutlig - COD 2001/0177 */

OJ C 304E , 30.10.2001, p. 260–271 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52001PC0452(02)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG /* KOM/2001/0452 slutlig - COD 2001/0177 */

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 304 E , 30/10/2001 s. 0260 - 0271


Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

(framlagt av komissionen)

MOTIVERING

1. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG

1.A. Kapitel I (Inledande bestämmelser)

Förslaget till direktiv omfattar övervakningsaspekterna i direktiv 92/117/EEG. Ingen zoonos är i princip utesluten från direktivets tillämpningsområde. Eftersom det finns särskilda bestämmelser för transmissibel spongiform encefalopati omfattas de inte av detta direktiv. Den föreslagna övervakningen bör ske i djurpopulationer och vid behov i andra led av livsmedelskedjan. Medlemsstaterna bör utse en behörig myndighet för de syften som anges i direktivet och se till att samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för djurhälsa, livsmedelshygien, smittsamma sjukdomar och övervakning av zoonoser fungerar tillfredsställande.

1.B. Kapitel II (Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen)

Enligt förslaget skall medlemsstaterna vidta åtgärder för allmän övervakning av zoonotiska organismer. Förteckningen över de organismer som omfattas av övervakningen grundar sig på det yttrande om zoonoser som Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa avgav den 12 april 2000. Övervakningen skall huvudsakligen grundas på befintliga system i medlemsstaterna. Man inför dock förfaranden för att fastställa gemensamma kriterier för insamling av uppgifter. Som ett nytt inslag föreslås inrättandet av en grund för samordnade övervakningsprogram i gemenskapens regi. Dessa samordnade övervakningsprogram är skulle gälla före en relevant med begränsad tid (1-3 år) och undersökningsresultaten kan bilda underlag för eventuella ändringar av målen för reduktion av patogener. Eventuella bekämpningsåtgärder med utgångspunkt i uppgifter som erhållits vid övervakningen reglerar dock medlemsstaterna i princip själva.

Det är av största vikt att uppgifter om incidensen av zoonotiska sjukdomar hos människor samlas in för att skapa en grundval för lagstiftning om livsmedelssäkerhet som grundar sig på vetenskapliga yttranden och för att få feedback om bekämpningsåtgärdernas effektivitet och vid behov modifiera åtgärderna. I beslut nr 2119/98/EG [1], som trädde i kraft den 1 januari 1999, ges ramarna för denna insamling av uppgifter. Vidare har det i beslut 2000/96/EG [2] fastställts vilka zoonoser som successivt skall omfattas. Nätverket för smittsamma sjukdomar bör även användas för övervakning och bekämpning av zoonoser. I förslaget till direktiv krävs därför ett nära samarbete mellan medlemsstaternas hälso-, veterinär- och livsmedelsmyndigheter.

[1] EGT L 268, 3.10.1998, s. 1.

[2] EGT L 28, 3.2.2000, s. 50.

På grund av ökande antibiotikaresistens hos zoonotiska organismer föreslås även att övervakning av detta tas med i förslaget till direktiv.

1.C. Kapitel III (Livsmedelsburna utbrott)

Övervakning av livsmedelsburna utbrott utgör ett separat krav i förslaget. För tillfället insamlas epidemiologiska uppgifter om utbrott av ett WHO-baserat system som omfattar hela Europa, vilket gör att insamlingen sker långsamt. Övervakningen och den efterföljande rapporteringen av utbrott skulle ge värdefull information om huvudorsakerna till livsmedelsburna sjukdomar. Åtgärder som rör misstänkta livsmedel och förhållandena vid framställningen av dessa ligger emellertid utanför detta direktivs tillämpningsområde.

1.D. Kapitel IV (Informationsutbyte)

Personer som driver livsmedelsföretag blir skyldiga att spara resultaten från undersökningar avseende zoonoser och att på begäran överlämna resultaten till den behöriga myndigheten. Medlemsstaterna skall utarbeta en årlig rapport om utvecklingen för och källorna till zoonoser som de skall överlämna till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten, som kommer att inrättas i enlighet med förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (KOM(2000) 716 slutlig). Europeiska livsmedelsmyndigheten skall sammanställa en sammanfattande rapport som kan innehålla relevant information från andra källor inom gemenskapen, såsom programmen för utrotning av djursjukdomar och nätverken för smittsamma sjukdomar.

1.E. Kapitel V (Laboratorier)

I förslaget fastställs bestämmelserna för utnämning av gemenskapens referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier och fastställande av deras respektive uppgifter.

1.F. Kapitel VI (Tillämpning)

I kapitlet fastställs det föreskrivande förfarandet och bestämmelser för införlivande.

1.G. Kapitel VII (Slutbestämmelser)

Förslaget innehåller bestämmelser om upphävandet av direktiv 92/117/EEG och om ändring av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter på veterinärområdet [3].

[3] EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2001/12/EG (EGT L 3, 6.1.2001, s. 27).

Eftersom bestämmelserna i direktiv 92/117/EEG kommer att omfattas av detta förslag till direktiv och förslaget till förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG, föreslås att det gällande rådsdirektivet upphävs. För att garantera en smidig övergång och oavbruten bekämpning föreslås det dock att vissa av kraven som grundar sig på direktiv 92/117/EEG skall fortsätta att gälla till dess att motsvarande bestämmelser i förslaget till förordning träder i kraft.

Förslaget innehåller vissa bestämmelser om gemenskapens finansiella stöd till vissa åtgärder i samband med övervakning och bekämpning av zoonoser och zoonotiska smittämnen genom en ändring av kapitlet om zoonoser i beslut 90/424/EEG.

2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

2.A. Kapitel I (Inledande bestämmelser)

Förslaget innehåller en genomgripande översyn av metoderna för att bekämpa zoonoser. Det följer principerna i vitboken om livsmedelssäkerhet (KOM (1999) 719 slutlig), som antogs av kommissionen den 12 januari 2000. Hänsyn har även tagits till det yttrande om zoonoser som Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa avgav den 12 april 2000.

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG omfattar i princip samtliga zoonoser. Det innehåller dock särskilda krav för bekämpning som endast omfattar vissa salmonellatyper. Ytterligare utvidgning för att täcka andra patogener är möjlig om den epidemiologiska situationen så kräver. Bekämpningsåtgärderna bör huvudsakligen vidtas vid primärproduktionen av djur och vid behov i efterföljande led i livsmedelskedjan.

2.B. Kapitel II (Gemenskapsmål)

I förslaget fastställs ramarna för en politik för reduktion av patogener. I praktiken är denna utformad som gemenskapens mål för reduktion av patogener för utvalda zoonotiska smittämnen i utvalda husdjurspopulationer. Innan målen för reduktion av patogener antas, finns det behov för vetenskaplig - och politisk - utredning. Därför föreslås att kommissionen inom en fastställd tidsfrist fastställer målen.

I förslaget möjliggörs framtida ändringar av målen för reduktion av patogener. Det skall successivt fastställas mål för vissa serotyper av salmonella hos värphöns, slaktkycklingar, avelshöns, och för kalkoner och avelssvin. Mål för andra patogener under utveckling kan fastställas på grundval av vetenskapliga fakta och tillräckliga kunskaper om olika sätt att minska förekomsten i djurpopulationer. Det är även möjligt att fastställa separata mål för de olika leden i livsmedelskedjan.

2.C. Kapitel III (Bekämpningsprogram)

Föreskrifterna om bekämpningsåtgärder i avelsflockar blir allt mindre detaljerade i förhållande till det gällande zoonosdirektivet. Detta betyder dock inte att den erforderliga säkerhetsnivån sänks. Den konkreta metoden för att tillämpa system för reduktion av patogener går ut på att införa nationella bekämpningsprogram. Programmen skall godkännas av kommissionen men för att de skall vara effektiva bör de nationella myndigheterna naturligtvis ta på sig huvudansvaret. Eftersom djurproduktionen numera är alltmer integrerad (dvs. samma företag eller organisation styr livsmedelsförsörjning, avel och/eller produktion av djur och till och med slakt) bör det finnas möjligheter till egeninitiativ från den privata sektorns sida. Därför föreslås att medlemsstaterna uppmuntrar livsmedelsföretagen att införa egna bekämpningsprogram.

2.D. Kapitel IV (Bekämpningsmetoder)

I förslaget fastställs bestämmelser som gör det möjligt för kommissionen att besluta att vissa bekämpningsmetoder inte får användas inom bekämpningsprogrammen eller att anta vissa användningsvillkor. Det kan i framtiden t.ex. finnas behov för att ytterligare överväga användning av antibiotika eller vaccinering. Det kan även finnas behov för att överväga ytterligare bekämpningsmetoder.

2.E. Kapitel V (Handel)

Huvuddraget i förslaget är att säkerställa att den som köper levande djur eller kläckägg känner till status för djurens ursprungsanläggning. På nationellt plan kan detta uppnås genom nationella bekämpningsprogram. Vad gäller handeln inom gemenskapen behövs dock ett hälsocertifieringssystem. Eftersom de befintliga intygen enligt djurhälsolagstiftningen (direktiv 64/432/EEG [4] och 90/539/EEG [5]) kan ändras genom ett kommittéförfarande (i detta syfte har kommissionen utarbetat ett förslag för direktiv 64/432/EEG) kommer dessa att ändras genom kommissionsbeslut i vederbörlig ordning för att införa tillägg angående bekämpning av zoonoser i dessa intyg. Efter en viss övergångsperiod bör resultaten av tester avseende salmonella i ursprungsflocken eller ursprungsbesättningen anges i intyget. Med kommissionens godkännande kan den mottagande medlemsstaten under en övergångsperiod besluta att för sändningar från andra medlemsstater tillämpa samma krav som inom det nationella bekämpningsprogrammet.

[4] EGT 121, 29.7.1964, s. 1977. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/20/EG (EGT L 163, 4.7.2000, s. 35).

[5] EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/90/EG (EGT L 300, 23.11.1999, s. 19).

När övergångsperioden för fullständig tillämpning av bekämpningsåtgärderna avseende värphöns har löpt ut, får konsumtionsägg endast saluföras för direkt konsumtion om de härstammar från flockar som uppvisat negativt resultat för S. enteritidis och S. typhimurium. För fjäderfäkött kommer ett krav på att ingen salmonella får finnas i 25 g att gälla efter övergångsperioden.

Motsvarande krav kommer att ställas på tredje länder för exporter av relevanta levande djur och kläckägg till gemenskapen. I tillämpliga fall bör bekämpningsprogram krävas. Det ovan beskrivna kravet på intyg kommer även att gälla import från tredje land och särskilda intyg skall upprättas eller ändras i vederbörlig ordning genom kommissionsbeslut. Krav på intyg för produkter såsom konsumtionsägg och fjärderfäkött kommer också att fastställas i vederbörlig ordning.

2.F. Kapitel VI (Laboratorier)

I förslaget fastställs bestämmelserna för utnämning av gemenskapens referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier och fastställande av deras respektive uppgifter. Även kvalitetskraven för laboratorier som medverkar i bekämpningsprogrammen fastställs.

2.G. Kapitel VII (Tillämpning)

Det föreskrivande förfarandet föreskrivs.

2.H. Kapitel VIII (Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser)

Förslaget innehåller bestämmelser om gemenskapens kontroller och om ändring av vissa direktiv om hälsomässiga villkor för handel inom gemenskapen och/eller import från tredje land.

Med anledning av de föreslagna ändringarna i de relevanta direktiven om handel inom gemenskapen kan intygen även i sinom tid innehålla resultaten av testerna avseende zoonotiska organismer i relevanta djur och kläckägg.

2001/0177 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [6],

[6] EGT C ...

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [7],

[7] EGT C ...

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [8],

[8] EGT C ...

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [9], och

[9] EGT C ...

av följande skäl:

(1) Det är av största vikt att människor skyddas mot sjukdomar och infektioner som direkt eller indirekt kan överföras från djur till människa (zoonoser).

(2) Zoonoser som kan överföras genom livsmedel kan förorsaka mänskligt lidande och medföra ekonomiska förluster för livsmedelsproducenter och livsmedelsindustrin.

(3) Zoonoser som överförs via andra källor än livsmedel, t.ex. genom kontakt med vilda djur och sällskapsdjur, är också ett problem.

(4) Rådets direktiv 92/117/EEG av den 17 december 1992 om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoonotiska agenser hos djur och animaliska produkter för att förhindra utbrott av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar [10] antogs för att upprätta system för övervakning av vissa zoonoser samt för att bekämpa salmonella i fjäderfäbesättningar.

[10] EGT L 62, 15.3.1993, s. 38. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/72/EG (EGT L 210, 10.8.1999, s. 12).

(5) Enligt direktiv 92/117/EEG skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om vilka åtgärder de vidtar på nationell nivå för att uppfylla direktivets krav. Direktivet föreskriver också att medlemsstaterna skall införa program för övervakning av salmonella hos fjäderfä. Detta krav upphävdes dock tillfälligt genom rådets direktiv 97/22/EG [11] om ändring av direktiv 92/117/EEG i avvaktan på den översyn som föreskrivs i artikel 15a i direktiv 92/117/EEG.

[11] EGT L 113, 30.4.1997, s. 9.

(6) Många av medlemsstaterna har redan lämnat in sina program för övervakning av salmonella, och dessa har godkänts av kommissionen. Samtliga medlemsstater måste därutöver från och med den 1 januari 1998 uppfylla de minimikrav avseende salmonella som anges i avdelning I i bilaga III till direktiv 92/117/EEG samt införa bestämmelser om vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra att salmonella kommer in på jordbruksföretagen.

(7) Dessa minimikrav inriktade sig på övervakning och bekämpning av salmonella i avelsflockar av Gallus gallus. Enligt direktiv 92/117/EEG skulle särskilda åtgärder vidtas för att bekämpa infektionen då serotyper av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium påvisades och bekräftades i proven.

(8) Bestämmelser om övervakning och bekämpning av vissa zoonoser i djurpopulationer återfinns även i andra gemenskapsrättsakter, bl.a. i rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen [12], när det gäller bovin tuberkulos och bovin brucellos, och i rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handeln med får och getter inom gemenskapen [13], när det gäller ovin och kaprin brucellos.

[12] EGT 121, 29.7.1964, s. 1977. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/20/EG (EGT L 163, 4.7.2000, s. 35).

[13] EGT L 46, 19.2.1991, s. 19. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 94/953/EG (EGT L 371, 31.12.1994, s. 14).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr av den .... (om livsmedelshygien( [14] innehåller även bestämmelser om särskilda aspekter av förebyggande, bekämpning och övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, och omfattar likaså särskilda krav i fråga om livsmedlens mikrobiologiska kvalitet.

[14] EGT L ...

(10) Enligt direktiv 92/117/EEG skall uppgifter samlas in om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen i foder, djur, livsmedel och hos människor. Även om det system som används för att samla in uppgifter inte har harmoniserats, och därför inte tillåter jämförelser mellan medlemsstaterna, utgör det en grund för bedömningen av den nuvarande situationen beträffande zoonoser och zoonotiska smittämnen inom gemenskapen.

(11) De uppgifter som samlats in via systemet visar att flertalet zoonosfall som drabbar människor orsakas av ett par zoonotiska smittämnen, nämligen Salmonella spp. och Campylobacter spp. Det verkar som om antalet salmonellafall hos människor är på nedgång, och det gäller särskilt salmonella som orsakats av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium. Denna utveckling visar att gemenskapens bekämpningsåtgärder i detta avseende har varit framgångsrika. Det är dock troligt att många fall aldrig rapporteras och att de uppgifter som samlas in därför inte ger en fullständig bild av situationen.

(12) Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa ansåg i sitt yttrande om zoonoser från den 12 april 2000 att nuvarande åtgärder för att bekämpa livsmedelsburna zoonotiska infektioner är otillräckliga och att de epidemiologiska uppgifter som för närvarande samlas in av medlemsstaterna är ofullständiga och inte helt jämförbara. Kommittén rekommenderade därför att övervakningsåtgärderna skulle förbättras och angav samtidigt olika alternativ när det gäller riskhantering.

(13) Det är därför nödvändigt att förbättra nuvarande bekämpningssystem för vissa zoonotiska smittämnen. Samtidigt kommer de bestämmelser i direktiv 92/117/EEG genom vilka ett system för övervakning och insamling av uppgifter infördes, att ersättas av bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv .../... av den ..... (om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG( [15].

[15] EGT L ...

(14) En princip bör fastslås om att bekämpningen bör omfatta hela livsmedelskedjan "från gård till bord".

(15) Bekämpningen bör i allmänhet regleras genom gemenskapens bestämmelser på områdena foder, djurhälsa och livsmedelshygien.

(16) För vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen är det dock nödvändigt att fastställa särskilda krav för bekämpningen.

(17) Dessa särskilda krav bör grunda sig på de mål som satts upp för att minska förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen.

(18) Målen bör fastställas för zoonoser och zoonotiska smittämnen i olika djurpopulationer, och med särskilt beaktande av deras incidens och epidemiologiska utveckling i djurpopulationer och befolkningsgrupper, deras skadlighet för människors hälsa, deras ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården samt livsmedelsföretagen, samt förekomsten av lämpliga åtgärder för att sänka deras prevalens. Vid behov kan mål också fastställas för andra delar av livsmedelskedjan.

(19) För att ovannämnda mål skall kunna uppnås i god tid bör medlemsstaterna införa särskilda bekämpningsprogram som skall godkännas av gemenskapen.

(20) Huvudansvaret för livsmedelssäkerheten bör ligga på livsmedelsföretagen. Medlemsstaterna bör därför främja utvecklingen av bekämpningsprogram som omfattar hela sektorer.

(21) Det är möjligt att medlemsstaterna och livsmedelsföretagen vill använda sig av särskilda bekämpningsmetoder i sina program. Vissa metoder kanske dock inte kan godtas särskilt om de försvårar måluppfyllelsen i allmänhet, har en negativ inverkan på nödvändiga testsystem eller skapar potentiella risker för folkhälsan. Lämpliga förfaranden bör därför fastställas som gör det möjligt för kommissionen att besluta att vissa bekämpningsmetoder inte får användas inom bekämpningsprogrammen.

(22) Det är också möjligt att det finns eller kommer att tas fram bekämpningsmetoder som i sig själva inte omfattas av några gemenskapsbestämmelser om produktgodkännande, men som skulle kunna bidra till att målen för att minska förekomsten av vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen lättare uppfylls. Kommissionen bör därför ha befogenhet att godkänna användning av sådana metoder på gemenskapsnivå.

(23) Det kommer att vara nödvändigt se till att återbesättningen av djur görs från flockar eller besättningar som har kontrollerats enligt bestämmelserna i denna förordning. Testresultaten från ett pågående särskilt bekämpningsprogram bör meddelas den som köper djur. Bestämmelserna om handel inom gemenskapen och om import från tredje land, särskilt när det gäller sändningar av levande djur och kläckägg, bör därför kompletteras med särskilda krav. Motsvarande ändringar bör också göras i rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen, rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, får och getter, svin och färskt kött eller köttprodukter [16], och rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg [17].

[16] EGT L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/79/EG (EGT L 24, 30.1.1998, s. 31).

[17] EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2000/505/EG (EGT L 201, 9.8.2000, s. 8).

(24) Vad gäller bekämpningen av salmonella tyder de flesta föreliggande uppgifter på att fjäderfäprodukter utgör en viktig källa till salmonella hos människor. Bekämpningsåtgärder bör därför tillämpas vid denna typ av produktion, vilket betyder att de åtgärder som inleddes under direktiv 92/117/EEG bör utvidgas. Vad gäller produktionen av konsumtionsägg är det av betydelse att särskilda åtgärder vidtas avseende utsläppande på marknaden av produkter från flockar som vid provtagning inte befunnits fria från salmonella. Vad gäller kött från fjäderfä är målet att det kött som släpps ut på marknaden med rimlig säkerhet är fritt från salmonella. Livsmedelsföretagarna behöver en övergångsperiod för att anpassa sig till de planerade åtgärderna, som i sin tur kan utvidgas, bl.a. med hänsyn till den vetenskapliga riskbedömningen. Likvärdiga garantier bör också krävas av tredje land.

(25) Det är lämpligt att utse nationella referenslaboratorier och referenslaboratorier i gemenskapens regi för att ge råd och praktisk hjälp i frågor som omfattas av denna förordning.

(26) För att säkerställa att denna förordning tillämpas på ett enhetligt sätt bör bestämmelser fastställas om genomförandet av kontroller och inspektioner i gemenskapens regi i enlighet med kommissionens beslut 98/139/EG av den 4 februari 1998 om fastställande av vissa regler angående kontroller på plats inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna [18] och kommissionens beslut 98/140/EG av den 4 februari 1998 om vissa regler för kontroller på plats inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i tredje land [19].

[18] EGT L 38, 12.2.1998, s. 10.

[19] EGT L 38, 12.2.1998, s. 14.

(27) Det bör fastställas ändamålsenliga förfaranden för att ändra vissa bestämmelser i denna förordning till följd av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och för att anta tillämpningsföreskrifter och övergångsbestämmelser.

(28) Eftersom de åtgärder som krävs för genomförande av denna förordning är åtgärder med allmän räckvidd enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [20], bör de antas genom det föreskrivande förfarande som anges i artikel 5 i det beslutet. Kommissionen bör biträdas av kommittén för livsmedelssäkerhet och djurhälsa som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... av den ... (om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet( [21].

[20] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[21] EGT L ...

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Inledande bestämmelser

Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

1. Genom denna förordning fastställs ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen i syfte att minska deras förekomst och minska de risker de medför för folkhälsan.

2. Förordningen omfattar följande:

a) Fastställande av mål för att minska förekomsten av vissa zoonoser i djurpopulationer, särskilt i det animaliska primärproduktionsledet, men också vid behov i andra led i livsmedelskedjan.

b) Godkännande av särskilda bekämpningsprogram som utarbetats av medlemsstaterna och av personer som driver livsmedelsföretag.

c) Antagande av särskilda bestämmelser om vissa bekämpningsmetoder som används för att minska förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen.

d) Antagande av bestämmelser om handeln inom gemenskapen med vissa djur och om import från tredje land av sådana djur och produkter därav.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning avses med

1. zoonoser: alla typer av sjukdomar och/eller infektioner som på ett naturligt sätt direkt eller indirekt kan överföras från djur till människor,

2. zoonotiska smittämnen: alla typer av virus, bakterier, svampar, parasiter samt andra biologiska faktorer som sannolikt kan ge upphov till zoonoser,

3. livsmedelsföretag: ett företag enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr .../... (om livsmedelshygien(,

4. person(er) som driver livsmedelsföretag: den eller de personer som ansvarar för att kraven i den här förordningen uppfylls på det livsmedelsföretag han/hon eller de kontrollerar,

5. förekomst: antalet fall då en epidemiologisk enhet inom en population visat positiv reaktion vid test avseende en viss zoonos eller ett visst zoonotiskt smittämne under en fastställd tidsperiod,

6. besättning: ett djur eller en grupp djur enligt definitionen i artikel 2.2 a i direktiv 64/432/EEG,

7. flock: ett djur eller en grupp djur enligt definitionen i artikel 2.7 i direktiv 90/539/EEG,

8. primärproduktion: produktion enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr .../... (om livsmedelshygien(.

Artikel 3 Behöriga myndigheter

1. Varje medlemsstat skall utse en behörig myndighet som skall ansvara för tillämpningen av denna förordning och skall underrätta kommissionen om detta.

2. De behöriga myndigheterna skall särskilt ansvara för följande:

a) Utarbeta sådana program som föreskrivs i artikel 5.1 och nödvändiga ändringar av programmen, särskilt mot bakgrund av de uppgifter och resultat som erhålls.

b) Samla in alla nödvändiga uppgifter för att utvärdera de metoder som används och resultaten från de nationella bekämpningsprogram som föreskrivs i artikel 5, samt senast den 31 maj varje år till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten överlämna uppgifterna och resultaten från det föregående året, inbegripet resultatet från eventuella undersökningar, med beaktande av de bestämmelser som antagits enligt artikel 9.1 i direktiv .../.../EG [om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG].

c) Göra regelbundna kontroller på livsmedelsföretagen för att bedöma om bestämmelserna i denna förordning efterlevs.

Kapitel II Gemenskapens mål

Artikel 4 Gemenskapens mål för att minska förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen

1. Gemenskapsmål skall fastställas för att minska förekomsten av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i del A kolumn 1 i bilaga I inom de djurpopulationer som förtecknas i del A kolumn 2 i samma bilaga.

Då detta sker skall följande beaktas:

a) De erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av gällande nationell lagstiftning.

b) Uppgifter som överlämnats till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser, särskilt i samband med de rapporter som föreskrivs i artikel 9.1 i direktiv .../.../EG [övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG].

c) Kriterierna i del B i bilaga I.

Om så krävs får bilaga I ändras genom det förfarande som anges i artikel 14.2, och när detta sker får även beslutas att gemenskapsmål skall fastställas för övriga led i livsmedelskedjan.

2. Gemenskapens mål skall innehålla minst de uppgifter som anges i del C i bilaga I.

3. Gemenskapens mål skall första gången fastställas före de respektive datum som anges i del A kolumn 4 i bilaga I. Målen och eventuella ändringar av dessa skall antas enligt förfarandet i artikel 14.2 och efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om foder, djurhälsa och livsmedelshygien skall åtgärderna för att minska förekomsten av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I genomföras enligt bestämmelserna i denna förordning och enligt bestämmelser som antas med stöd av denna förordning..

Kapitel III Bekämpningsprogram

Artikel 5 Nationella bekämpningsprogram

1. Medlemsstaterna skall fastställa nationella bekämpningsprogram för alla zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I och därvid ta särskild hänsyn till de gemenskapsmål som föreskrivs i artikel 4 och den geografiska spridningen av olika zoonoser i respektive stat.

2. De nationella bekämpningsprogrammen skall vara permanenta och omfatta en sammanhängande tidsperiod på minst tre år.

3. De nationella bekämpningsprogrammen skall

a) göra det möjligt att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen enligt de allmänna kraven och minimikraven för provtagning i bilaga II,

b) fastställa de skyldigheter som åligger personer som driver livsmedelsföretag, särskilt när det gäller de bekämpningsprogram som avses i artikel 7,

c) ange vilka bekämpningsåtgärder som skall vidtas då zoonoser eller zoonotiska smittämnen har påvisats, särskilt sådana åtgärder som syftar till att skydda människors hälsa, inklusive tillämpning av de särskilda kraven i bilaga II,

d) göra det möjligt att utvärdera förbättringar som skett till följd av bestämmelserna i programmen samt se över dessa program, särskilt mot bakgrund av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som påvisas.

4. De nationella bekämpningsprogrammen skall omfatta minst följande led i livsmedelskedjan:

a) Foderproduktion

b) Animalisk primärproduktion

c) Bearbetning och beredning av livsmedel av animaliskt ursprung

5. Som en del av de officiella kontroller som fastställs i del A punkt 1.6 i bilaga II, skall nationella bekämpningsprogram, där så är relevant, innehålla bestämmelser för provtagning samt kriterier för att bedöma resultaten av denna provtagning för att testa djur och kläckägg som transporteras inom det nationella territoriet.

6. De allmänna krav och minimikrav för provtagning som fastställs i bilaga II får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

7. Medlemsstaterna skall, senast sex månader efter fastställandet av gemenskapsmålen i artikel 4, lämna in sina nationella bekämpningsprogram till kommissionen och samtidigt ange vilka åtgärder som skall genomföras.

Artikel 6 Godkännande av de nationella bekämpningsprogrammen

1. Kommissionen skall, inom sex månader från det att en medlemsstat meddelat ett nationellt bekämpningsprogram, fastställa om det är förenligt med de relevanta bestämmelserna, inbegripet särskilt bestämmelserna i denna förordning. Kommissionen får uppmana medlemsstaterna att ändra eller komplettera sina program så att de blir förenliga. När kommissionen har fastställt att programmen är förenliga, skall de godkännas enligt förfarandet i artikel 14.2.

2. Ändringar av ett program som tidigare godkänts enligt punkt 1 får godkännas enligt förfarandet i artikel 14.2 för att ta hänsyn till ändrade förhållanden i den berörda medlemsstaten, särskilt mot bakgrund av de resultat som avses i artikel 5.3 d.

3. I fall där kommissionen har begärt in ytterligare uppgifter från en medlemsstat skall den tidsfrist på sex månader som anges i punkt 1 förlängas till dess att uppgifterna har lämnats in.

Artikel 7 Bekämpningsprogram ledda av personer som driver livsmedelsföretag

1. Medlemsstaterna skall uppmana personer som driver livsmedelsföretag och som fullt ut ansvarar för produktionen av vissa djur eller animaliska produkter, eller organisationer som företräder sådana personer, att införa ett eller flera bekämpningsprogram.

Bekämpningsprogrammen skall omfatta åtminstone foderproduktion och animalisk primärproduktion.

2. Personer som driver livsmedelsföretag eller organisationer som företräder dessa skall lämna in sina bekämpningsprogram samt alla eventuella ändringar av dessa för godkännande till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de verkar. Om den animaliska primärproduktionen sker i olika medlemsstater, skall programmen godkännas för varje särskild medlemsstat för sig.

3. Den behöriga myndigheten skall godkänna de bekämpningsprogram som lämnats in enligt punkt 2 endast om den efter ett kontrollbesök bedömer att bekämpningsprogrammen uppfyller minimikraven i bilaga II, när dessa krav är tillämpliga, och målen i det berörda nationella bekämpningsprogrammet.

4. Medlemsstaterna skall föra uppdaterade förteckningar över godkända bekämpningsprogram som leds av personer som driver livsmedelsföretag eller av organisationer som företräder dessa.

Dessa förteckningar skall på begäran ställas till kommissionens förfogande.

5. Personer som driver livsmedelsföretag eller organisationer som företräder dessa skall regelbundet informera de behöriga myndigheterna om resultaten av bekämpningsprogrammen.

Kapitel IV Bekämpningsmetoder

Artikel 8 Särskilda bekämpningsmetoder

1. På initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat och, vid behov, efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten får följande antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2:

a) Beslut att särskilda bekämpningsmetoder får eller skall tillämpas för att minska förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen vid animalisk primärproduktion eller i andra led i livsmedelskedjan.

b) Bestämmelser rörande villkor för användning av de metoder som avses i a.

c) Närmare bestämmelser om nödvändiga dokument och förfaranden samt minimikrav för de metoder som avses i a.

d) Beslut att vissa särskilda bekämpningsmetoder inte får användas inom bekämpningsprogrammen.

2. Bestämmelserna i punkt 1 a-c skall inte gälla metoder där ämnen eller tekniker används som omfattas av gemenskapens lagstiftning om foder, livsmedelstillsatser och veterinärmedicinska läkemedel.

Kapitel V Handel

Artikel 9 Handel inom gemenskapen

1. Senast från och med de datum som anges i del A kolumn 5 i bilaga I skall ursprungsflockar eller ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i kolumn 2 testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Datum för testet och testresultatet skall anges i hälsointygen i enlighet med direktiv 64/432/EEG eller 90/539/EEG.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda kraven rörande bekämpning av salmonella i vissa flockar enligt bilaga II, får den medlemsstat som är mottagare av en sändning, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångsperiod bemyndigas att kräva att resultaten från de test som avses i de berörda hälsointygen för sändningar av djur och kläckägg som omfattas av provtagning i avsändningsmedlemsstaten, uppfyller samma villkor som de som gäller enligt den mottagande medlemsstatens nationella program, i enlighet med artikel 5.5, för sändningar inom den mottagande medlemsstaten.

Bemyndigandet får återkallas i enlighet med samma förfarande.

3. Utan att de påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 5.6 får särskilda bestämmelser beträffande medlemsstaternas fastställande av de villkor som avses i artikel 5.5 och i punkt 2 ovan, fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

4. Bestämmelserna i punkt 1-2 skall inte tillämpas på ägg som sänds iväg för förpackning eller bearbetning.

Artikel 10 Import från tredje land

1. Från och med de datum som anges i del A kolumn 5 i bilaga I måste ett tredje land för att få upptas eller kvarstå i de förteckningar, för berörd art eller kategori, i gemenskapslagstiftningen över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de djur eller kläckägg som omfattas av denna förordning, lämna in ett program till kommissionen som är likvärdigt med de program som avses i artikel 5. I programmet skall finnas uppgifter om vilka garantier som landet kan ge i fråga om inspektioner och kontroller för att påvisa zoonoser och zoonotiska smittämnen. Dessa garantier skall vara minst likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.

2. Dessa program skall godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under förutsättning att det kan visas objektivt att de åtgärder som beskrivs i programmet är likvärdiga med de tillämpliga krav som gäller enligt gemenskapens bestämmelser. Alternativa garantier till dem som föreskrivs i denna förordning kan tillåtas enligt samma förfarande, under förutsättning att de inte är mer gynnsamma än de som tillämpas på handeln inom gemenskapen.

3. För de tredje länder med vilka ett regelbundet handelsutbyte har upprättats skall bestämmelserna i artikel 5.7 och artikel 6.1 och 6.3 om tidsfrister för inlämnande och godkännande av program gälla. För de tredje länder som håller på att upprätta eller återuppta ett handelsutbyte skall tidsfristerna i artikel 6 gälla.

4. Ursprungsflockar och ursprungsbesättningar av de arter som förtecknas i del A kolumn 2 i bilaga I skall testas med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i kolumn 1 innan några levande djur eller kläckägg får sändas iväg från det ursprungliga livsmedelsföretaget. Datum för testet och testresultatet skall anges i importlicenserna, och de förlagor som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen skall ändras i enlighet därmed.

5. Den medlemsstat som är slutlig mottagare av varusändningar får bemyndigas att, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, under en övergångsperiod kräva att resultaten från de test som avses i punkt 4 uppfyller samma villkor som de som fastställs i det egna landets program, i enlighet med artikel 5.5. Bemyndigandet får återkallas och, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 5.6, får särskilda bestämmelser beträffande sådana villkor fastställas, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

6. För att ett tredje land skall få upptas eller kvarstå i de förteckningar, för berörd kategori av produkter, i gemenskapslagstiftningen över tredje länder från vilka medlemsstaterna får importera de produkter som omfattas av denna förordning, måste landet i fråga lämna garantier till kommissionen som är likvärdiga med dem som föreskrivs i denna förordning.

Kapitel VI Laboratorier

Artikel 11 Referenslaboratorier

1. Referenslaboratorier för gemenskapen för analys och testning avseende de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I skall utses i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

2. Ansvarsområden och uppgifter för gemenskapens referenslaboratorier, särskilt när det gäller samordningen av laboratoriernas verksamhet med de nationella referenslaboratoriernas verksamhet, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

3. Medlemsstaterna skall utse nationella referenslaboratorier för de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i bilaga I. Namn och adress för dessa laboratorier skall meddelas kommissionen.

4. Vissa ansvarsområden och uppgifter för de nationella referenslaboratorierna, särskilt när det gäller samordningen av laboratoriernas verksamhet med verksamheten på medlemsstaternas laboratorier, får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 12 Godkännande av laboratorier, kvalitetskrav och godkända testmetoder

1. Laboratorier som deltar i de bekämpningsprogram som avses i artiklarna 5 och 7 och som utför testning av prov med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som avses i bilaga I skall godkännas av den behöriga myndigheten.

2. Medlemsstaterna skall se till att de laboratorier som avses i punkt 1 senast den 1 januari 2005 använder sig av kvalitetssäkringssystem som uppfyller kraven i standard EN ISO 17025.

Laboratorierna skall regelbundet delta i provningsjämförelser som organiseras eller samordnas av det nationella referenslaboratoriet.

3. Test som avser de zoonoser och zoonotiska smittämnen som anges i bilaga I skall utföras med de metoder och protokoll som rekommenderats av internationella standardiseringsorgan som referensmetoder.

Alternativa metoder får användas om de har validerats i enlighet med internationellt erkända bestämmelser och ger likvärdiga resultat som de som uppnås genom referensmetoden.

Vid behov får andra testmetoder godkännas i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Kapitel VII Genomförande

Artikel 13 Ändring av bilagorna, genomförande- och övergångsbestämmelser

I förekommande fall får, efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten, bilagorna ändras eller lämpliga övergångs- eller genomförandebestämmelser antas, inbegripet de nödvändiga ändringarna i hälsointygen, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 14 Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av kommittén för livsmedelssäkerhet och djurhälsa, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... (om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(.

2. När hänvisning görs till denna artikel skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, i enlighet med artiklarna 7-8 i det beslutet.

3. Den period som föreskrivs i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Kapitel VIII Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 15 Gemenskapskontroller

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av bestämmelserna i denna förordning och av bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning samt av alla typer av skyddsåtgärder, skall kommissionen utföra de kontroller på plats, i medlemsstaterna och i tredje land, som anges i kommissionens beslut 98/139/EG och 98/140/EG.

Artikel 16

Ändring av direktiv 64/432/EEG

I artikel 3.2 i direktiv 64/432/EEG skall följande punkt läggas till:

"f) de har genomgått kontroller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ..../....* [den här förordningen],

* EGT L ...".

Artikel 17 Ändring av direktiv 72/462/EEG

I artikel 6 i direktiv 72/462/EEG skall följande punkt läggas till:

"7. Levande djur måste komma från tredje länder som tillämpar bestämmelser om bekämpning av zoonoser och zoonotiska smittämnen likvärdiga med de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... * [den här förordningen]

* EGT L ...".

Artikel 18 Ändring av direktiv 90/539/EEG

Direktiv 90/539/EEG ändras på följande sätt:

(1) I artikel 6.1 skall följande punkt läggas till:

"d) de har genomgått kontroller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ..../.... [den här förordningen]*

* EGT L ...".

(2) I artikel 10 skall följande punkt läggas till:

"e) som har genomgått kontroller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ..../.... [den här förordningen]."

(3) I artikel 21.2 skall följande punkt läggas till:

"h) efterlevnaden av gemenskapsreglerna om bekämpning av zoonoser och zoonotiska smittämnen."

Artikel 19 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2003.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

A. Zoonoser och zoonotiska smittämnen för vilka gemenskapen enligt artikel 4 skall fastställa mål för minskning av förekomst

>Plats för tabell>

a Serotyper definieras när målet har fastställts.

B. Kriterier för att fastställa förteckningen över zoonoser och led i livsmedelskedjan i del A ovan

Vid behov får zoonoser och zoonotiska smittämnen läggas till eller strykas, eller olika led i livsmedelskedjan anges, varvid särskild hänsyn skall tas till följande faktorer:

- Förekomst i befolkningsgrupper och djurpopulationer samt i foder och livsmedel.

- Skadlighet för människans hälsa.

- Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården samt livsmedelsföretagen.

- Epidemiologisk utveckling i befolkningsgrupper och djurpopulationer, i foder och livsmedel.

- Förslag till riskhanteringsalternativ för det led som målet avser.

C. Närmare uppgifter om målen

De gemenskapsmål som avses i artikel 4.1 skall åtminstone omfatta följande:

1. Ett tal som anger antingen

a) den högsta procentuella andel epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion, eller

b) den lägsta procentuella andel med vilken ett antal positiva epidemiologiska enheter skall reduceras.

2. Tidsfrist inom vilken målet skall uppnås.

3. Definition av de epidemiologiska enheter som avses i punkt 1.

4. Fastställande av de testförfaranden som är nödvändiga för att kontrollera om målet har uppnåtts.

BILAGA II Bekämpning av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I

A. Allmänna krav beträffande de nationella bekämpningsprogrammen

Programmen skall vara utformade med hänsyn till vilken typ av zoonos och/eller zoonotiskt smittämne det rör sig om samt till den speciella situationen i medlemsstaten, och följande uppgifter skall framgå:

a) Programmets syfte med beaktande av hur allvarlig zoonosen i fråga är.

b) Följande uppgifter:

1. Allmänt

1.1 Zoonosens förekomst i medlemsstaten med särskilt beaktande av de resultat som erhållits vid övervakning enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG [om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG].

1.2 Det geografiska område eller, där så är tilllämpligt, de epidemiologiska enheter, där programmet kommer att genomföras.

1.3 De berörda behöriga myndigheternas infrastruktur.

1.4 En förteckning över godkända laboratorier, där de prov som tagits inom programmet skall analyseras.

1.5 De metoder som används vid undersökning av zoonotiska smittämnen.

1.6 Officiella kontroller (inbegripet system för provtagning) av foder, flockar och/eller besättningar.

1.7 Officiella kontroller (inbegripet system för provtagning) i övriga led av livsmedelskedjan och på fodernivå.

1.8 Typ av åtgärder som de behöriga myndigheterna beslutar om beträffande djur eller produkter hos vilka zoonoser eller zoonotiska smittämnen har påvisats, i synnerhet för att skydda folkhälsan.

1.9 Tillämplig nationell lagstiftning.

2. Beträffande livsmedelsföretag som omfattas av programmet

2.1 Produktionsstruktur för arten i fråga samt för produkter av denna art.

2.2 Foderproduktionens struktur.

2.3 Lämpliga riktlinjer för god uppfödningssed eller andra riktlinjer (obligatoriska eller frivilliga) som åtminstone anger

- hygienåtgärder på jordbruksföretagen,

- åtgärder för att förhindra att infektioner kommer in via djur, foder, dricksvatten eller anställda på jordbruksföretaget,

- hygien vid transport av djur till och från jordbruksföretag.

2.4 Regelbundna veterinärkontroller på jordbruksföretagen.

2.5 Registrering av jordbruksföretag.

2.6 Journalföring på jordbruksföretagen.

2.7 Dokument som skall åtfölja djuren vid transport.

2.8 Andra lämpliga åtgärder för att garantera att djuren kan spåras.

c) Programmet skall uppfylla de minimikrav beträffande provtagning och provtagningsnivåer som fastställs i del B.

d) Programmet skall i tillämpliga fall uppfylla de särskilda krav som fastställs i del C-E.

B. Minimikrav beträffande provtagning

1. Efter godkännandet av det bekämpningsprogram som avses i artikel 5 skall den person som driver livsmedelsföretag på egen bekostnad låta ta prov som sedan skall analyseras med avseende på de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I. Då detta sker skall de miniminivåer för provtagning som anges nedan tillämpas.

>Plats för tabell>

a Serotyper definieras när målet har fastställts.

2. Förutom de uppgifter som samlas in skall också följande anges:

a) Datum och plats för provtagning.

b) Flockens eller besättningens identitet.

3. Immunologiska test får inte utföras om djuren har vaccinerats, såvida det inte är fastställt att vaccinet inte påverkar den testmetod som används.

C. Särskilda krav för avelsflockar av Gallus gallus

Om en undersökning enligt del B.1 punkt 1 i tabellen visar att Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium förekommer hos fjäderfä i en avelsflock av Gallus gallus, skall följande åtgärder vidtas:

Oruvade ägg från flocken skall destrueras eller vara avsedda för framställning av äggprodukter eller genomgå en likvärdig behandling för att garantera eliminering av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium enligt förordning (EG) nr .../... (om livsmedelshygien(.

Utan att det påverkar tillämpningen av kraven under del E nedan, skall samtliga fåglar i flocken - inklusive daggamla kycklingar - avlivas eller destrueras för att så långt som möjligt minska risken för spridning av salmonella. Avlivningen skall ske enligt (avsnitt II kapitel IV punkt 11 i bilaga II( (de tillämpliga bestämmelserna) till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... av den ... (om djurhälsokrav för produkter av animaliskt ursprung( [22] och enligt (avsnitt I kapitel III punkt 5 i bilaga II( (de tillämpliga bestämmelserna) till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... (om officiella kontroller av säkerheten hos foder och livsmedel( [23].

[22] EGT L ...

[23] EGT L ...

Om det på ett kläckeri finns kläckägg från flockar med bekräftad förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium skall dessa destrueras eller behandlas som kategori 3 material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... av den ... (om djurhälsokrav för produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel( [24].

[24] EGT L ...

D. Särskilda krav för kommersiella flockar av värphöns

Från och med den 1 januari 2008 skall ägg inte användas för direkt konsumtion (konsumtionsägg) såvida de inte kommer från kommersiella flockar av värphöns som underkastats testförfarandet i del B.1 punkt 2 i tabellen och därefter befunnits vara icke-kontaminerade.

Ägg från flockar av okänd status som misstänks vara kontaminerade eller härstamma från kontaminerade flockar kan endast användas för framställning av äggprodukter eller underkastas en likvärdig behandling för att garantera att Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium elimineras i enlighet med förordning (EG) nr .../... (om livsmedelshygien(.

Utan att det påverkar tillämpningen av kraven under del E nedan, skall samtliga fåglar i flocken - inklusive daggamla kycklingar - avlivas eller destrueras för att så långt som möjligt minska risken för spridning av salmonella. Avlivningen skall ske enligt (avsnitt II kapitel IV punkt 11 i bilaga II( (de tillämpliga bestämmelserna) till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... av den ... (om djurhälsokrav för produkter av animaliskt ursprung( och enligt (avsnitt I kapitel III punkt 5 i bilaga II( (de tillämpliga bestämmelserna) till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... (om officiella kontroller av säkerheten hos foder och livsmedel(.

E. Särskilda krav för flockar av slaktkycklingar

Från och med den 1 januari 2009 skall följande kriterium gälla för utsläppande av färskt fjäderfäkött på marknaden, om det inte är avsett för industriell värmebehandling eller annan behandling för att eliminera salmonella i enlighet med förordning (EG) nr .../... (om livsmedelshygien(:

"Salmonella: ingen i 25 gram"

Dessa krav kan komma att ses över i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 och efter samråd med behörig vetenskaplig kommitté.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Politikområde:Hälsa och konsumentskydd

Verksamheter: Veterinärfrågor, folkhälsa

Åtgärdens beteckning:

1. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG

2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

B1-330 Program för utrotning och övervakning av djursjukdomar och för övervakning av det fysiska tillståndet hos djur som kan utgöra en risk för folkhälsan och som orsakas av en yttre faktor.

Detta kapitel täcker samordnade övervakningsprogram enligt artikel 6 i det ovannämnda förslaget till direktiv och särskilda åtgärder som enligt nationella bekämpningsprogram skall vidtas i medlemsstaterna enligt det ovannämnda förslaget till förordning. De finansiella bestämmelserna fastställs i det nya kapitlet om zoonoser i rådets beslut 90/424/EEG om utgifter inom veterinärområdet [25], ändrat enligt det ovannämnda förslaget till direktiv.

[25] EGT L 224, 18.8.1990. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2001/12/EG, EGT L 3, 6.1.2001, s. 27.

B1-331 Andra åtgärder inom veterinärområdet, för djurens välbefinnande och folkhälsan.

Detta kapitel täcker finansieringen av gemenskapens referenslaboratorier.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 2,4 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget

2.2 Tillämpningsperiod: 2003-

Det befintliga direktivet om zoonoser (92/117/EEG) ses över. Syftet är att öka övervakningen och bekämpningen av zoonoser i gemenskapen för att skydda folkhälsan. Kostnader härrör från

- verksamhet i gemenskapens referenslaboratorier

- medfinansiering av samordnade övervakningsprogram i gemenskapens regi

- medfinansiering av vissa fastställda bekämpningsåtgärder.

När det gäller finansieringen av särskilda bekämpningsåtgärder kommer gemenskapens finansiering att fortsätta på grundval av det aktuella bestämmelserna i direktiv 92/117/EEG. Se också 5.1.2 nedan.

Endast medfinansieringen av samordnade övervakningsprogram utgör en teknisk åtgärd som läggs till de åtgärder som redan fastställts enligt det befintliga rådsdirektivet 92/117/EEG och som finansieras enligt rådets beslut 90/424/EEG. Det årliga anslaget för denna åtgärd beräknas till 0,4 miljoner euro. Därför ingår finansieringen av denna nya åtgärd endast i den föreslagna budgeten för förslagen.

2.3 Flerårig total uppgiftsberäkning:

a) E Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1 )

Miljoner euro(avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

NEJ

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Dessa anslag kommer kommissionens enheter att använda för den övergripande administration som behövs när förslagen skall genomföras. Administrationen innebär bland annat administrativt stöd för de program som skall läggas fram av medlemsstaterna och av icke-medlemsländer och som skall godkännas av kommissionen samt av övervakning/förvaltning av de (med)finansierade åtgärderna i medlemsstaterna.

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen ette proposition,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna

Nej

| | Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

| | Inkomsterna påverkas enligt följande:

- Obs.: den metod som använts för att beräkna påverkan på inkomsterna skall redovisas närmare på ett separat blad som bifogas denna finansieringsöversikt.

Miljoner euro (avrundat till första decimalen)

>Plats för tabell>

(Om flera budgetrubriker påverkas skall varje rubriks nummer anges i tabellen)

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

*: endast samordnade övervakningsprogram

4. RÄTTSLIG GRUND

Den rättsliga grunden för förslagen: artikel 152 i fördraget

Finansiellt instrument: rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder [26]

[26] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

5.1.1 Mål för åtgärden

Preliminärt: En omarbetning av den befintliga lagstiftningen om bekämpning av zoonoser (direktiv 92/117/EEG) förutsågs enligt artikel 15a i direktivet och i samband med denna omarbetning förutsågs en utökad kontroll av värphöns. Förslagen ingår i den åtgärdsplan som presenteras i vitboken om livsmedelssäkerhet som antogs av kommissionen den 12 januari 2000. Det är av stor betydelse att förslagen följer huvudprinciperna i vitboken, särskilt när det gäller att: garantera en hög livsmedelssäkerhet, införa bestämmelser om livsmedelssäkerhet som omfattar hela livsmedelskedjan från "jord till bord", grunda livsmedelspolitiken på riskanalyser, vilket även innebär att försiktighetsprincipen och andra legitima faktorer skall kunna tillämpas.

Det viktigaste målet är att öka skyddet av folkhälsan, framförallt genom att kraftigt minska antalet fall av salmonella hos människor, orsakade av livsmedel. Detta kommer att uppnås genom att minska förekomsten av salmonella hos de största djurgrupper där salmonella förekommer (avelsflockar av Gallus gallus, kommersiella flockar, kalkoner och avelsbesättningar av svin). Genom att minska förekomsten i djurpopulationer kommer koncentrationen i primära produkter och i senare led av livsmedelskedjan att minska.

Kostnaden för livsmedelsburen salmonella (effekten av sjukdomen hos människor) uppskattas till 560-2840 miljoner euro årligen. På grund av de mycket höga kostnader som zoonoser ger upphov till, inte bara för företagen utan också för samhället i stort, är det berättigat att offentligt finansiera åtgärder för att bekämpa sjukdomar eller infektioner. Behovet av gemenskapsdimensionen när det gäller finansiellt stöd är också tydligt. Finansiellt deltagande från gemenskapens sida är ett sätt att garantera att alla medlemsstater som drabbats av en viss sjukdom eller infektion samordnar sina ansträngningar, vilket innebär ett mycket effektivare sätt att minska eller eliminera hotet inom hela gemenskapen, samtidigt som man tillåter medlemsstaterna att fortsätta ta itu med de problem som är särskilt angelägna inom deras egna territorier. Om gemenskapen inte deltar kommer medlemsstaterna begripligt nog att ha en benägenhet att föredra att inrikta sig på sina egna prioriteringar. När det gäller finansieringen av vissa fastställda bekämpningsåtgärder kommer gemenskapens finansiering att fortsätta på grundval av de befintliga bestämmelserna i direktiv 92/117/EEG, som föreskrivs i förslagen.

Den enda nya åtgärden för gemenskapens medfinansiering i förslagen rör de samordnade övervakningsprogrammen, som är utgör en viktig faktor för att öka övervakningen och fastställa nominella värden för patogener (salmonella). Det kommer att utgöra ett första steg för att ställa upp eller se över målen för reduktion av patogener så som det krävs i förslagen.

5.1.2 Förhandsutvärdering

Som angetts ovan är offentlig finansiering av åtgärder för att bekämpa sjukdomar eller infektioner berättigade. Effektiviteten hos en medlemsstats program kan begränsas eller undermineras om det i andra medlemsstater fortfarande finns en hög infektionsfrekvens, antingen direkt genom att smitta sprids över gränserna eller indirekt på grund av ekonomiska svårigheter som ett resultat av ojämlika finansiella insatser från myndigheter och aktörer i olika stater. Dessutom är nationella prioriteringar av geografiska och historiska skäl inte de samma. Även om framstegen när det gäller att bekämpa sjukdomar eller infektioner har varit ojämna och alltför begränsade, har de åtgärder som vidtagits visat sig vara effektiva i många fall, något som visar att det är möjligt att åstadkomma avsevärda förbättringar om dessa åtgärder hanteras på ett riktigt sätt.

Den enda tekniska åtgärd som läggs till de åtgärder som redan fastställts enligt det befintliga rådsdirektivet 92/117/EEG och som finansieras enligt rådets beslut 90/424/EEG är medfinansieringen av de samordnade övervakningsprogrammen. Det årliga anslaget för denna nya åtgärd beräknas till 0,4 miljoner euro.

Beträffande finansieringen av vissa fastställa bekämpningsåtgärder kommer gemenskapens finansiering att fortsätta på grundval av de aktuella bestämmelserna i direktiv 92/117/EEG. Fler och fler medlemsstater kommer sannolikt att begära medfinansiering av sina planer. Finansieringen av planerna kommer att ske via budgeten och den årliga programplaneringen. En högsta gräns på 50% för medfinansiering av vissa åtgärder har fastställts i den föreslagna omarbetningen av kapitlet om zoonoser i det finansiella instrumentet (rådets beslut 90/424/EEG).

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Tre områden:

- Gemenskapens referenslaboratorier: 100 % gemenskapsfinansiering av gemenskapens referenslaboratorier, något som redan fastställts i rådets beslut 90/424/EEG. De årliga tekniska arbetsprogrammen och beräknade kostnader skall fastställas innan kommissionen varje år antar ett beslut. Betalning sker till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

- Samordnade övervakningsprogram: 50 % gemenskapsfinansiering, enligt rådets beslut 90/424/EEG. Programmen skall fastställas i beslut från kommissionen.

- Vissa fastställda bekämpningsåtgärder: stödmottagare är jordbrukarna när på grund av risker för folkhälsan deras besättningar måste slaktas eller produkter som framställts från dessa besättningar måste förstöras enligt särskilda villkor. Finansiering av programmen skall ske enligt förfarandena i rådets beslut 90/424/EEG. De program som skall finansieras måste lämnas in av medlemsstaterna varje år. Kommissionens enheter gör en tekniska och ekonomisk utvärdering innan ett beslut antas av kommissionen. Betalning sker till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Högsta gränsen för medfinansiering är 50 %.

5.3 Genomförandebestämmelser

Förvaltningen av de godkända tekniska och finansiella åtgärderna skall skötas direkt av kommissionens personal. Betalning av åtgärderna sker enligt förfarandena i rådets beslut 90/424/EEG. Återbetalning av kostnader i medlemsstaterna sker genom betalning till de berörda myndigheterna. Se också 5.2 ovan.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

(Den beräkning som ligger till grund för nedanstående tabell skall redovisas genom uppdelningen i tabell 6.2 )

6.1.1 Finansiellt stöd EG i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

Endast finansiering av nya åtgärder i förslagen, dvs. de samordnade övervakningsprogrammen ingår.

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden) [27]

[27] Ytterligare upplysningar finns i den separata vägledningen.

Endast finansiering av nya åtgärder i förslagen , dvs. de samordnade övervakningsprogrammen ingår. Se räkneexemplet i bilagan.

EG i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

Se bilagan för beräkningsmetod.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

7.1. Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personalbehov

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för 12 månader.

(1)Ange vilken typ av kommitté samt vilken av de två kategorierna den tillhör.

I. Totalbelopp/år (7.2 + 7.3)

II. Varaktighet

III. Totalkostnad för åtgärden (I x II) // euro

år

euro

8. UPPFÖLJNING AOCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

- Finansiering av gemenskapens referenslaboratorier: De årliga tekniska arbetsprogrammen och beräknade kostnader bedöms av kommissionens enheter och det berörda referenslaboratoriet. De revideras om så är nödvändigt innan ett kommissionen varje år antar ett beslut.

- Samordnade övervakningsprogram: Programmet fastställs genom ett beslut av kommissionen kommer att där så är möjligt att löpa under ett år. Det är högst sannolikt att myndigheterna i medlemsstaterna kommer att behöva utföra provtagning och undersökningar själva. Industrin får involveras.

- Medfinansiering av vissa fastställda bekämpningsåtgärder: Det finansiella bidraget kommer att införas som del i en nationell plan som läggs fram och godkänns av kommissionen. Finansiering av bekämpningsmetoderna sker enligt förfarandena i rådets beslut 90/424/EEG. Särskilt de nationella planerna som innehåller åtgärder för finansiering måste lämnas in varje år av medlemsstaterna. Kommissionens enheter utför en teknisk och ekonomisk bedömning innan ett beslut av kommissionen antas. Enligt bestämmelser i artikel 5.3 d i den föreslagna förordningen skall bekämpningsplanerna utvärderas. När målen för att minska antalet patogener har fastställts beslutar kommissionen inom vilken tidsram dessa mål skall vara uppfyllda.

För att granska hur de berörda nationella planerna genomförs fastställs i artikel 16 att kommissionen skall utföra kontroller på plats.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

För gemenskapens referenslaboratorier samt för de bekämpningsplaner som skall genomföras av medlemsstaterna skall en utvärdering göras varje år (se ovan). Dessutom skall EU:s kontor för livsmedel och veterinära frågor utföra kontroller på plats för att granska hur gemenskapens lagstiftning genomförs, inklusive de nationella planerna. Hur ofta dessa kontroller sker beror på vilken prioritet den berörda frågan har. Hittills har kontroller för större djursjukdomsbekämpningsprogram utförts regelbundet, upp till en gång per år. Dessutom har revisionskontroller utförts av den berörda enheten hos Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. Ett prioriteringssystem har fastställts. Ändringar görs om brister upptäcks.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Se 8.1 och 8.2 ovan.

OLAF kan också ingripa på eget initiativ eller efter uppgifter från olika källor, särskilt de som nämns under 8.2 ovan.

BILAGA TILL FINANSIERINGSÖVERSIKTEN

Beräkningsmetod för de uppskattade kostnaderna:

1. Samordnade övervakningsprogram

I artikel 6 i förslaget till direktiv om övervakning av zoonoser fastställs möjligheten att införa samordnade övervakningsprogram. Genom dessa program kommer harmoniserade data att skapas som sedan kan användas som referens när målen för reduktion av patogener skall fastställas enligt förslaget till förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen. Eftersom kommissionen skulle behöva anmoda medlemsstaterna att upprätta särskilda system för provtagning och testning, som eventuellt skulle skilja sig från förfarandena i de nationella övervakningssystemen, bedömdes det nödvändigt att gemenskapen skulle kunna finansiera dessa samordnade program.

Som exempel kan nämnas att för en enstaka undersökning av den exakta förekomsten av salmonella i fjäderfäpopulationen i de olika medlemsstaterna skulle man behöva testa ett representativt antal prov. På grundval av ca 35 000 prov inom EU och om man tar hänsyn till den beräknade kostnaden för ett bakteriologiskt salmonellatest, 24 euro, kan man uppskatta att finansieringen av en sådan undersökning skulle uppgå till 800 000 om året, varav gemenskapen skulle medfinansiera 50 %. Det förutses att sådana undersökningar skulle behövas varje år, i samband med att man fastställer mål för att reducera antalet patogener för särskilda kombinationer av patogener och produkter.

KONSEKVENSANALYS

FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Beteckning på förslaget

1. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG

2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bekämpning av salmonella och andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen och om ändring av rådets direktiv 64/432/EEG, 72/462/EEG och 90/539/EEG

Dokumentets referensnummer

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen-

Syftet med förslagen är att öka skyddet av folkhälsan genom en utökad övervakning och bekämpning av zoonoser (sjukdomar som överförs från djur till människor). Det är nödvändigt med åtgärder på gemenskapsnivå, eftersom zoonoser kan spridas mellan medlemsstater, antingen direkt eller indirekt genom livsmedel eller genom andra källor. Bekämpningen av zoonoser kan också påverka handeln med länder utanför gemenskapen.

Konsekvenser för företagen

2. Vilka påverkas av förslaget-

- Vilka sektorer- De särskilda bestämmelserna för bekämpning av zoonoser kommer att omfatta

- uppfödare av Gallus gallus från och med 2004,

- producenter av värphöns från och med 2005,

- producenter av slaktkycklingar från och med 2006,

- producenter av kalkoner från och med 2007, samt

- producenter av svin från och med 2007.

- Hur stora är de företag som påverkas (vilken är de små och medelstora företagens andel)- Förslagen kommer att påverka alla företag oberoende av storlek.

- Är dessa företag belägna i vissa geografiska områden inom gemenskapen- Den animalieproduktion som avses ovan förekommer i alla medlemsstater.

3. Vilka åtgärder måste företagen vidta för att följa förslaget-

Företagen måste följa kraven i de nationella bekämpningsprogrammen (inbegripet provtagning av flockar eller besättningar) samt de särskilda bestämmelser som fastställs i förordningen. Företagen får inrätta egna bekämpningsprogram.

4. Vilka ekonomiska verkningar förväntas förslaget få-

- För sysselsättningen: Obestämda.

- För investeringar och nyetablering av företag: Kraven på utökad bekämpning av zoonoser inom primärproduktionen kan göra det nödvändigt med nyinvesteringar i jordbruksbyggnader. Bekämpningsprogram som inbegriper provtagning och tester kommer att öka efterfrågan på lämpliga testsystem och laboratorier.

- För företagens konkurrenskraft: De bekämpningsprogram som förutses i förslaget kommer att innebära ökade kostnader för företagen. Hur stora dessa kostnader kommer att bli kommer att fastställas när de särskilda beslut från kommissionen som grundas på förslaget läggs fram. Å andra sidan är syftet med förslaget att öka konsumenternas hälsoskydd, och det kan därför hävdas att företagen kan dra nytta av konsumenternas ökade förtroende för de berörda produkterna.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (inskränkningar eller skillnader i kraven, el.dyl.)-

Syftet med de nationella bekämpningsprogrammen är att de skall ta hänsyn till storleken på företagen inom sektorn.

Rådfrågade

6. Förteckning över organisationer som rådfrågats om förslaget och som fört fram särskilda synpunkter.

Organisationer inom jordbruk, livsmedelsproduktion och konsumentskydd, särskilt inom ramen för Rådgivande kommittén för animalieprodukter. Företrädarna för livsmedelsföretagen var oroliga för de potentiellt höga kostnader som uppkommer till följd av de planerade bekämpningsprogrammen.

Top