This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52000DC0466
Communication from the Commission on the guidelines on the assessment of the chemical, physical and biological agents and industrial processes considered hazardous for the safety or health of pregnant workers and workers who have recently given birth or are breastfeeding (Council Directive 92/85/EEC)
Meddelande från Kommissionen riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (rådets direktiv 92/85/EEG)
Meddelande från Kommissionen riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (rådets direktiv 92/85/EEG)
/* KOM/2000/0466 slutlig */
52000DC0466
Meddelande från Kommissionen riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (rådets direktiv 92/85/EEG) /* KOM/2000/0466 slutlig */
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (Rådets direktiv 92/85/EEG) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agens och industriprocesser, som anses innebära en risk för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (Rådets direktiv 92/85/EEG) SAMMANFATTNING I artikel 3.1 i rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1) om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) föreskrivs följande: "Kommissionen skall, i samråd med medlemsstaterna och med biträde av Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor, utarbeta riktlinjer för bedömning av kemiska, fysikaliska och biologiska agenser samt industriprocesser som anses medföra risker för säkerhet och hälsa för de arbetstagare som avses i artikel 2. Dessa riktlinjer skall även omfatta arbetsrörelser och arbetsställningar, psykisk och fysisk uttröttning och andra former av psykiska och fysiska påfrestningar i samband med de arbetsuppgifter som utförs av de arbetstagare som avses i artikel 2." I enlighet med artikel 3.2 skall dessa riktlinjer vara vägledande vid den bedömning som avses i artikel 4.1, i vilken föreskrivs att "Arbetsgivaren skall bedöma arten, graden och varaktigheten av den exponering som arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 utsätts för inom företaget eller verksamheten i fråga om samtliga arbetsuppgifter som kan medföra särskild risk för exponering för agenser, processer eller arbetsförhållanden enligt den icke-uttömmande förteckningen i bilaga 1. Bedömningen får göras självständigt eller med hjälp av utomstående sakkunniga inom området skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 89/391/EEG och skall ske i syfte att -bedöma varje risk för säkerhet och hälsa och varje möjlig inverkan på graviditet eller amning för arbetstagare enligt definitionen i artikel 2, -avgöra vilka åtgärder som bör vidtas." Kommissionen har, i samråd med medlemsstaterna och med biträde av Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor, utarbetat de riktlinjer som återges nedan. Kommissionen lägger största vikt vid alla åtgärder som vidtas för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet, särskilt när det gäller särskilt utsatta grupper av arbetstagare. Arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar hör utan tvivel till dessa, särskilt som de risker som de kan utsättas för sannolikt inte bara skadar deras egen utan också deras ofödda eller nyfödda barns hälsa på grund av de nära fysiska kontakterna, och inte minst de emotionella banden, mellan mor och barn. Följaktligen finner kommissionen att detta meddelande kan tjäna som en effektiv och värdefull vägledning vid bedömningen av riskerna för hälsa eller säkerhet för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Med denna bedömning som grund man fatta mycket effektivare beslut om vilka åtgärder som skall vidtas. Kommissionen kommer därför att se till att dessa riktlinjer får så stor spridning som möjligt bland de organ och personer som ansvarar för hälsa och säkerhet i arbetet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Riskbedömning Rättslig bakgrund Tidigare åtgärder i samband med denna insats Viktiga punkter som bör betonas ARBETSGIVARENS ALLMÄNNA SKYLDIGHETER I FRÅGA OM RISKBEDÖMNING RISKBEDÖMNING AV ALLMÄNT FÖREKOMMANDE RISKKÄLLOR OCH SITUATIONER Psykisk och fysisk trötthet och arbetstiden Påfrestande arbetsställningar för nyblivna mödrar eller gravida kvinnor Arbete på hög höjd Att arbeta ensam Stress i arbetet Stående arbete Sittande arbete Avsaknad av vilo- och andra pausutrymmen Risk för infektioner eller njursjukdomar på grund av olämpliga sanitära installationer Riskkällor på grund av illa anpassad näringstillförsel Riskkällor på grund av olämpliga eller obefintliga inrättningar RISKBEDÖMNING: SÄRSKILDA RISKKÄLLOR (OCH SÄTT ATT UNDVIKA DEM) FYSIKALISKA AGENS Stötar, vibrationer eller rörelser Buller Joniserande strålning Icke-joniserande magnetisk strålning Extrema köld- eller värmeförhållanden Arbete i övertrycks-omgivning t.ex. i tryckkammare och vid dykning. BIOLOGISKA AGENS KEMISKA AGENS. Ämnen märkta R40, R45, R46, R49, R61, R63 och R64 Beredningar som har märkts enligt direktiv 83/379/EEG eller 1999/45/EG Kvicksilver och kvicksilverderivat Mitoshämmare/ cytotoxiska läkemedel Kemiska agens med känd och farlig effekt av perkutan absorption (kan absorberas genom huden). Hit hör bl.a. vissa bekämpningsmedel. Kolmonoxid Bly och blyföreningar i de fall då dessa ämnen kan absorberas av kroppen Kemiska agens och industriprocesser i bilaga 1 till direktiv 90/394/EEG ARBETSFÖRHÅLLANDEN Manuell hantering av laster Rörelser och arbetsställningar Resor i eller utanför företaget Arbete i gruvor under jord Arbete vid bildskärm Arbetstutrustning och personlig skydds-utrustning (inklusive kläder). BILAGA Situationer under graviditeten som kan kräva förändringar i hur arbetet organiseras INLEDNING Graviditet är inte en sjukdom utan en naturlig del av livet. Skydd för hälsa och säkerhet för gravida kvinnor kan ofta uppnås genom att tillämpa redan befintliga regler och förfaranden inom aktuella områden. Många kvinnor arbetar under graviditeten och många återvänder till arbetet medan de fortfarande ammar. Vissa risker på arbetsplatsen kan påverka gravida och nyblivna mödrars hälsa och säkerhet samt deras barns. En graviditet innebär stora fysiologiska och psykologiska förändringar. Hormonbalansen är mycket känslig och om den utsätts för exponeringar som leder till rubbningar kan detta i sin tur leda till komplikationer och eventuellt till missfall. Förhållanden som kan anses godtagbara i vanliga situationer kan bli oacceptabla under graviditeten. Riskbedömning Riskbedömning är en systematisk undersökning av alla aspekter i arbetet med vilken man försöker upptäcka sannolika orsaker till olyckor eller skador och fastställa hur dessa orsaker kan hanteras för att eliminera eller minska risker. Enligt kraven i direktiv 92/85/EEG måste en bedömning omfatta åtminstone tre faser: 1) Fastställandet av riskkällor (fysikaliska, kemiska och biologiska agens, industriprocesser, rörelser och arbetsställningar, psykisk och fysisk trötthet, andra psykiska och mentala belastningar). 2) Fastställandet av arbetstagarkategorier (gravida kvinnor som utsätts för exponering, arbetstagare som nyligen har fött barn eller ammande arbetstagare). 3) En både kvalitativ och kvantitativ riskbedömning. Riskkälla: En inneboende egenskap eller förmåga som gör att något (t.ex. ämnen, material, arbetsmetoder eller arbetssätt) kan komma att orsaka skada. Risk: Sannolikheten för att den potentiella skadan uppstår vid de förhållanden under vilka användningen eller exponeringen äger rum, samt skadans möjliga omfattning. Vad avser punkt 1 (fastställandet av riskkällor) har man redan tillgång till omfattande information om fysikaliska agens (inbegripet joniserande strålning) samt kemiska och biologiska agens. Särskilt med hänvisning till rådets direktiv 67/548/EEG, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/33/EG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen föreskrivs följande riskfraser för ämnen och beredningar: -möjlig risk för bestående hälsoskador (R40) -kan orsaka cancer (R45) -kan orsaka ärftliga genetiska skador (R46) -kan orsaka cancer vid inandning (R49) -kan orsaka fosterskador (R61) -möjlig risk för fosterskador (R63) -kan skada spädbarn under amningsperioden (R64) Inom ramen för utvärderingen av befintliga ämnen och arbetet i Vetenskapliga kommittén för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens har kommissionen även sammanställt en publikationsserie som delvis berör detta ämne. Punkt 2 (fastställandet av utsatt arbetstagarkategori). Det är inget problem att fastställa att en arbetstagare hör till kategorin nyblivna eller ammande mödrar, men det samma gäller inte gravida arbetstagare. Under en period mellan 30 och 45 dagar är arbetstagaren kanske inte medveten om att hon är gravid och kan eller vill därför inte informera arbetsgivaren om detta. Men det finns agens, särskilt fysikaliska och kemiska agens, som kan skada det ofödda barnet under perioden omedelbart efter befruktningen, vilket innebär att lämpliga förebyggande åtgärder är nödvändiga. Det är inte enkelt att lösa detta problem, eftersom hänsyn måste tas så att alla arbetstagare utsätts för så litet exponering som möjligt för dessa skadliga ämnen . Punkt 3 (kvalitativ och kvantitativ riskbedömning) utgör den känsligaste delen av processen, eftersom den person som gör bedömningen måste ha erforderlig kunskap och på rätt sätt kunna beakta relevant information, inbegripet uppgifter från den gravida kvinnan själv eller hennes rådgivare, för att sedan tillämpa rätt metoder och dra slutsatser om huruvida den fastställda riskkällan kan innebära en risk för arbetstagaren. Rättslig bakgrund Artikel 3.1 i rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 (EGT nr L 348, 29.11.1992, s. 1) om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) föreskriver att kommissionen i samråd med medlemsstaterna och med biträde av Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor skall utarbeta riktlinjer för riskbedömning. Dessa riktlinjer ligger som grund för den bedömning som avses i artikel 4.1 i samma direktiv, som ingår i den riskbedömning som avses i artikel 9 i rådets "ramdirektiv" 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet, och i vilket följande föreskrivs: "Arbetsgivaren skall bedöma arten, graden och varaktigheten av den exponering som arbetstagare enligt definitionen i artikel 2 utsätts för inom företaget eller verksamheten i fråga om samtliga arbetsuppgifter som kan medföra särskild risk för exponering för agens, processer eller arbetsförhållanden enligt den icke-uttömmande förteckningen i bilaga 1. Bedömningen får göras självständigt eller med hjälp av utomstående sakkunniga inom området skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder enligt artikel 7 i direktiv 89/391/EEG och skall ske i syfte att -bedöma varje risk för säkerhet och hälsa och varje möjlig inverkan på graviditet eller amning för arbetstagare enligt definitionen i artikel 2, -avgöra vilka åtgärder som bör vidtas." Man bör observera att -Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning för alla kvinnliga arbetstagare som uppfyller kriterierna i artikel 2 i direktivet (se definitionerna på sid 7). Detta omfattar även kvinnliga arbetstagare inom försvaret, polisen och vissa särskilda uppgifter inom civilförsvaret. -Riskbedömningen för gravida kvinnor är en ytterligare riskbedömning som skall utföras i enlighet med bestämmelserna i ramdirektivet. -Denna riskbedömning måste beakta de förebyggande aspekterna i ramdirektivet och bör även åtminstone hänvisa till de potentiella risker som förekommer för gravida kvinnor om man känner till dem (t.ex. risker som orsakas av vissa kemikalier). Tidigare åtgärder i samband med denna insats Åren 1993-1994 sammanställde kommissionen dokumentet "Guidance on risk assessment at work" (ISBN 97-727-4278-9). Dokumentet är avsett för medlemsstaterna för att användas eller antas då de utarbetar riktlinjer för arbetsgivare, arbetstagare och andra berörda som stöter på de praktiska aspekterna av de bestämmelser om riskbedömning som föreskrivs i rådets ramdirektiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, särskilt artikel 6.3 a och 9.1 a. Detta dokument som offentliggjordes 1996 är en idealisk grund för utarbetandet av de riktlinjer som avses i artikel 3.1 i direktiv 92/85/EEG. Viktiga punkter som bör betonas -För att följa den princip om förebyggande åtgärder som föreskrivs i ramdirektivet bör riskbedömningen ses över om arbetet omorganiseras och arbetstagarna bör få lämplig utbildning om den nya organisationen. -Det är uppenbart att den riskbedömning som avses i detta direktiv har en särskild karaktär, eftersom den är avsedd för kontinuerligt föränderliga situationer som varierar från person till person. Dessutom påverkar den inte enbart kvinnan själv utan även det ofödda barnet och spädbarnet. I företag där riskkällor, som innebär risk för fortplantningen eller vid graviditet, kan förekomma måste samtliga arbetstagare informeras om de potentiella riskerna. -En engångsbedömning kan vara otillräcklig eftersom graviditeten är en dynamisk process, inte ett statiskt tillstånd. Vidare kan olika risker påverka kvinnan och det ofödda barnet eller det nyfödda barnet på olika sätt inte endast under graviditeten, utan även efter förlossningen. Det samma gäller även när arbetsförhållanden, utrustning eller maskiner ändras. -Läkarkonsultation, rapporter och intyg bör beakta arbetsförhållandena. Detta är särskilt viktigt i enskilda fall (t.ex. illamående på morgonen, ökad känslighet för lukter såsom tobaksrök) som måste behandlas strängt konfidentiellt. Tystnadsplikt angående en kvinnas graviditet innebär även att arbetsgivaren inte får meddela någon att kvinnan är gravid om hon inte vill det eller har gett sitt tillstånd till det. I annat fall kan det t.ex. leda till stor stress för en kvinna som tidigare har haft ett eller flera missfall. Under vissa omständigheter kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder (inbegripet begränsad uppgiftslämning) för att skydda kvinnans hälsa, säkerhet och välbefinnande, men detta bör ske med kvinnans tillstånd efter samråd. Riskbedömningen bör beakta läkarens uppfattning och kvinnans egna åsikter. -Man bör notera att gränsvärdena för exponering för kemiska ämnen i arbetet har fastställts för vuxna arbetstagare i arbetsmiljön och därför bör kvinnor som arbetar med farliga ämnen upplysas om vilken extra risk dessa ämnen innebär för det ofödda barnet eller det barn som ammas. -Direktivet ger både medlemsstaterna och kvinnorna i någon mån utrymme för flexibilitet då det gäller barnledighet efter födseln (obligatorisk barnledighet föreskrivs endast för två veckor men det konstateras att totalt minst 14 veckor, fördelat mellan tiden före och efter förlossningen, skall beviljas). De olika risker som gravida kvinnor eller kvinnor som nyligen har fött barn kan utsättas för bör dokumenteras och utvärderas. -Eftersom graviditetens första tre månader är den känsligaste perioden för risken att orsaka permanenta skador på det ofödda barnet skall alla nödvändiga skyddsåtgärder för modern och det ofödda barnet vidtas så snart som möjligt. ARBETSGIVARENS ALLMÄNNA SKYLDIGHETER I FRÅGA OM RISKBEDÖMNING Enligt direktivet måste arbetsgivaren bedöma riskerna för alla arbetstagare, även gravida kvinnor eller nyblivna mödrar samt undvika eller vidta åtgärder mot dessa risker. När riskbedömningen utförs skall arbetsgivaren beakta befintliga yrkeshygieniska gränsvärden. Dessa gränsvärden för exponering för farliga ämnen och andra agens fastslås normalt sett på sådana nivåer som inte orsakar risk för gravida eller ammande arbetstagare. I vissa fall är gränsvärdena för exponering lägre för gravida kvinnor än för övriga arbetstagare. I direktivet föreskrivs uttryckligen att arbetsgivare framför allt skall beakta nyblivna, ammande mödrar och gravida kvinnor då en riskbedömning över arbetsförhållandena görs. Om risken inte kan undvikas på annat sätt, måste arbetsförhållandena eller arbetstiden ändras eller arbetstagaren erbjudas alternativa arbetsuppgifter. Om det inte är möjligt, måste arbetstagaren undantas från riskfyllt arbete så länge det behövs för att skydda hennes eller barnets hälsa och säkerhet. Vad måste arbetsgivaren göra- Förutom att göra den allmänna riskbedömningen som föreskrivs i ramdirektivet och direktiv 92/85/EEG måste arbetsgivaren, då han får veta att en arbetstagare är gravid, bedöma de särskilda riskerna för denna arbetstagare och vidta åtgärder för att säkerställa att hon inte utsätts för någonting som skadar antingen hennes eller det ofödda barnets hälsa. Arbetsgivaren bör - bedöma risken Detta innebär att fastställa a) vilka risker den gravida kvinnan eller den nyblivna eller ammande modern exponeras för, b) denna exponerings typ, intensitet och varaktighet. (Bilaga 1 innehåller hänvisningar till vissa aspekter av graviditet som eventuellt kräver ändringar i arbetet eller hur det organiseras(. -undanröja riskkällan och undvika eller minska risken, -vidta åtgärder för att garantera att inga skador uppstår Detta innebär risk för personlig skada som i detta sammanhang betyder varje sjukdom eller skada av en persons fysiska eller psykiska tillstånd eller varje eventuell påverkan på graviditeten eller det ofödda barnet eller det nyfödda barnet eller kvinnan som nyligen har fött barn. Om bedömningen avslöjar att risk föreligger, måste arbetsgivaren meddela kvinnan om denna risk och vad som kommer att göras för att garantera att kvinnans eller det ofödda barnets hälsa och säkerhet inte påverkas menligt. Definitioner I ramdirektivet avses med a) gravid arbetstagare: gravid arbetstagare, som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis, b) arbetstagare som nyligen har fött barn: arbetstagare som nyligen har fött barn enligt definitionen i nationell lagstiftning eller praxis och som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis, c) arbetstagare som ammar: arbetstagare som ammar enligt definitionen i nationell lagstiftning eller praxis och som underrättar arbetsgivaren om sitt tillstånd enligt nationell lagstiftning eller praxis. Att identifiera riskkällorna Fysikaliska, biologiska och kemiska agens, processer och arbetsförhållanden som kan påverka en nybliven moders eller gravid kvinnas hälsa och säkerhet anges i kapitlet om särskilda riskkällor (sid 16). Dessa omfattar de eventuella riskkällor som anges i bilagorna till direktivet om säkerhet och hälsa för gravida arbetstagare. Många av de riskkällor som anges i tabellen omfattas redan av särskild europeisk lagstiftning om hälsa och säkerhet t.ex. av rådets direktiv 90/394/EEG - med ändringar - om carcinogener, rådets direktiv 90/679/EEG - med ändringar - om biologiska agens, rådets direktiv 80/1107/EEG om kemiska, fysikaliska och biologiska agens vilket kommer att upphöra att gälla när medlemsstaterna har införlivat direktiv 98/24/EG (senast den 5 maj 2001), rådets direktiv 82/605/EEG om blymetall, rådets direktiv 97/43/Euratom om joniserande strålning, direktiv 90/269/EEG om manuell hantering av laster och direktiv 90/270/EEG om arbete vid bildskärm. Om någon av dessa riskkällor förekommer på en arbetsplats, skall arbetsgivarna söka upp relevant lagstiftning för närmare information om vad de skall göra. Effekterna av dessa riskkällor kan bero på flera olika faktorer. Avgöra vem som kan skadas och hur Vid riskbedömningen kan man komma fram till att det finns ett ämne, ett agens eller en arbetsprocess på arbetsplatsen som skulle kunna skada hälsa och säkerhet för nyblivna mödrar eller gravida kvinnor eller deras barn. Det är skäl att uppmärksamma att det kan finnas olika risker beroende på om arbetstagaren är gravid, nyligen har fött barn eller ammar. Arbetstagare är också underhålls- och rengöringspersonal och samarbete kan behövas mellan arbetsgivare om en arbetstagare t.ex. arbetar för en underleverantör på en annan arbetsgivares område. Underrätta arbetstagarna om risken Om riskbedömningen avslöjar en risk, bör arbetsgivaren underrätta alla berörda arbetstagare om den potentiella risken. Vidare skall arbetsgivaren redogöra för vad han ämnar göra för att garantera att nyblivna mödrar och gravida kvinnor inte utsätts för sådana risker som kan skada dem. Denna information bör också ges till företrädare för arbetstagare. Om en risk konstateras bör arbetsgivaren informera de anställda om vikten av att en graviditet upptäcks tidigt. Undvika risken Om man upptäcker en betydande hälso- eller säkerhetsrisk för en nybliven moder eller en gravid kvinna, skall man fatta beslut om vilka åtgärder som skall vidtas för att minska risken. Övervaka risken Arbetsgivaren skall förnya riskbedömningen för nyblivna mödrar och gravida kvinnor, om han känner till någon förändring i arbetsmiljöförhållandena. Även om riskkällorna sannolikt inte ändras, varierar sannolikheten för skada på det ofödda barnet under olika stadier av graviditeten. Andra risker bör beaktas för arbetstagare som nyligen har fött barn eller ammar. Arbetsgivaren skall säkerställa att en arbetstagare som ammar inte utsätts för risker som skulle kunna skada hälsa eller säkerhet så länge som hon ammar. I direktivet om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (89/654/EEG) föreskrivs att gravida kvinnor och ammande mödrar skall ha möjlighet att vila under lämpliga förhållanden. Om en arbetstagare fortsätter amma flera månader efter förlossningen, skall arbetsgivaren regelbundet se över riskerna. Om risker fortfarande förekommer, måste arbetsgivaren fortsättningsvis vidta de tre åtgärder som krävs för att undvika exponering för denna risk - anpassning av arbetstider/arbetsförhållanden, annat arbete eller undantagande från arbete - så länge det hotar den ammande arbetstagarens eller hennes barns säkerhet och hälsa. Det viktigaste är exponering för ämnen som bly, organiska lösningsmedel, bekämpningsmedel och mitoshämmare, eftersom vissa av dessa ämnen passerar över i modersmjölken och barnet förmodas vara särskilt känsligt. Den viktigaste aspekten är "att undvika" - eller att minska - exponering. Professionella råd av en specialist inom yrkesmedicin kan behövas i särskilda fall. RISKBEDÖMNING AV ALLMÄNT FÖREKOMMANDE RISKKÄLLOR OCH SITUATIONER Förteckningen nedan anger allmänt förekommande riskkällor och situationer som de flesta gravida kvinnor och nyblivna eller ammande mödrar kan råka ut för. >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> RISKBEDÖMNING: SÄRSKILDA RISKKÄLLOR (OCH SÄTT ATT UNDVIKA DEM*) (INBEGRIPET DE FYSIKALISKA, KEMISKA OCH BIOLOGISKA AGENS OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN SOM ANGES I BILAGORNA 1 OCH 2 TILL DIREKTIV 92/85/EEG) Arbetsförhållandena kan i hög grad påverka gravida kvinnors och nyblivna mödrars hälsa, säkerhet och välbefinnande. Ibland kan sambandet mellan de olika berörda faktorerna vara avgörande för vilken typ av risk det är fråga om snarare än en enskild faktor. Eftersom graviditet är ett dynamiskt tillstånd med kontinuerliga förändringar och nya skeden kan samma arbetsförhållanden innebära olika hälso- och säkerhetsförhållanden för olika kvinnor under olika skeden av graviditeten, likaså då kvinnan återvänder till arbetet efter förlossningen eller då hon ammar. Vissa av dessa förhållanden kan man förutse och gäller allmänt (såsom de som anges nedan). Andra däremot beror på individuella skillnader och kvinnans personliga medicinska historia. >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> >Plats för tabell> BILAGA Situationer under graviditeten som kan kräva förändringar i hur arbetet organiseras Förutom de riskkällor som anges i tabellen finns det andra sidor av graviditeten som kan påverka arbetet. Påverkan varierar under olika stadier av graviditeten och dess verkan måste följas upp under graviditetens gång, t.ex. ändras gravida kvinnors kroppshållning allteftersom kroppen blir större. Situationer under graviditeten // Faktorer i arbetet Illamående på morgonen // Arbete i tidigt skift // Exponering för kraftiga eller illaluktande lukter/dålig ventilation Resor/transporter Ryggbesvär // Stående arbete/manuell hantering/ställning Åderbråck/andra besvär med blodcirkulationen /hemorrojder // Arbete i stående eller sittande ställning under längre perioder Vila och välbefinnande Behov av att gå ofta/snabbt på toaletten // Regelbundna matpauser Närhet/tillgång till vilorum/ tvättrum/matsal Hygienutrymmen // Svårigheter att lämna arbetsplatsen Bekvämlighet // Ökat kroppsomfång // Användningen av skydds-kläder/personlig skyddsutrustning. // Arbete i begränsade utrymmen/på höga platser. Fingerfärdighet, rörlighet, koordination av rörelser, rörelsehastighet och möjlighet att sträcka sig efter ett föremål kan försämras på grund av ökat kroppsomfång. // Kroppsställning t.ex. att böja sig eller sträcka sig efter ett föremål. // Manuell hantering. // Problem med att arbeta i trånga utrymmen. Trötthet/utmattning/stress // Övertid // Kvälls-/nattarbete // Brist på vilopauser // För långa arbetsdagar // Arbetstakt/-intensitet Balanssinne (gäller även ammande mödrar) // Problem med att arbeta på hala, våta ytor