EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52000DC0241
Commission working document - Perspectives and Priorities for the ASEM Process (Asia Europe Meeting) into the new decade
Kommissionens arbetsdokument Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium
Kommissionens arbetsdokument Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium
Kommissionens arbetsdokument Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium
KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT - Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT - Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium SAMMANFATTNING Utvecklingen sedan det första Asien-Europa-mötet hölls i Bangkok 1996 har betonat det ömsesidiga beroendet mellan våra två regioner och värdet av ASEM-processen för att förbättra dialogen och samarbetet mellan Asien och Europa. Det tredje ASEM-toppmötet i Söul i oktober 2000 kommer att spela en avgörande roll för att driva processen vidare. Toppmötet skall se till att processen även i fortsättningen är relevant för våra medborgares intressen, och fastställa dess övergripande inriktning inför det kommande decenniet. Avsikten med detta dokument är att lägga fram förslag till viktiga framtidsutsikter och prioriterade områden som ASEM-processen kan behandla i Söul och därefter. Genom att utgå från de beslut som fattades under toppmötena i Bangkok och London har ASEM-processen redan uppnått betydande framgångar, med en aktiv och konstruktiv dialog inom de tre pelarna för politiska, ekonomiska och finansiella, samt kulturella och intellektuella frågor. Parterna bör fortsätta att vidareutveckla processens informella och flerdimensionella karaktär och deltagandet på hög nivå. Viktiga utmaningar återstår - att säkerställa att processen fortsätter att gå framåt i var och en av de tre pelarna och samtidigt förstärka allmänhetens engagemang när det gäller förbindelserna mellan Asien och Europa, samt att hantera förväntningarna hos samarbetspartner som ännu inte deltar i denna process. Om man blickar framåt bör de viktigaste framtidsutsikterna för ASEM-processen i grunden fortsätta att vara de som fastställdes vid de två första toppmötena. Vid fastställandet av framtida prioriterade områden görs en åtskillnad mellan allmänna prioriterade områden och specifika prioriterade områden som skall föranleda åtgärder på kort sikt. Allmänna prioriterade områden fastställs inom ramen för var och en av de tre pelarna och baseras i stort sett på det pågående arbetet inom ASEM-processen. Syftet är att de skall bygga vidare på de resultat som redan har uppnåtts och fördjupa förbindelserna mellan våra två regioner. Tonvikten kommer även i fortsättningen att ligga på ASEM:s potential att fungera som ett forum för ett informellt åsiktsutbyte, som bidrar till att öka de ömsesidiga kunskaperna och samarbetet mellan våra två regioner i politik- och säkerhetsfrågor, ekonomiska, finansiella och sociala frågor, samt i ett bredare intellektuellt och kulturellt sammanhang. Dessa prioriterade områden bör införlivas med de uppdaterade ramarna för samarbetet mellan Asien och Europa som kommer att antas i Söul och där de allmänna parametrarna för ASEM-processen under nästa decennium kommer att fastställas. Dessutom föreslås att fem specifika prioriterade områden skall antas av ASEM III: ett utökat åsiktsutbyte om regionala och globala säkerhetsfrågor, ett utökat resultatinriktat samarbete inom handel och ekonomiska frågor, däribland en dialog om socialpolitiska frågor, ett intensifierat utbyte på utbildningsområdet mellan våra två regioner, kontakter och samarbete på konsumentskyddsområdet och en eventuell utvidgning av deltagandet i ASEM-processen. 1. Inledning Asien-Europa-mötet (ASEM) inleddes i och med toppmötet i Bangkok i mars 1996. Asiatiska och europeiska stats- och regeringschefer och ordföranden för Europeiska kommissionen deltog i en ny dialog- och samarbetsprocess för att upprätta ett nytt förhållande mellan de två regionerna. Målet med ASEM-processen är att etablera ett omfattande partnerskap mellan jämlika parter som baseras på främjandet av tre pelare: politisk dialog, fördjupade ekonomiska förbindelser och förstärkning av de kulturella kontakterna mellan folken. I denna process deltar tio asiatiska länder [1], EU:s femton medlemsstater och Europeiska kommissionen. [1] Brunei, Kina, Indonesien, Japan, Sydkorea, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Även om det överskuggades av den ekonomiska och finansiella krisen i Asien bekräftade det andra ASEM-toppmötet i London i april 1998 Europas engagemang när det gäller Asien och regionens återhämtning. Under toppmötet erkändes vikten av samarbete mellan våra två regioner för att klara av dessa utmaningar och det gjordes utfästelser om att handels- och investeringsflödena skulle upprätthållas för att hantera krisen. Regeringscheferna blickade också framåt mot en ytterligare fördjupning av vårt partnerskap och uttryckte sin tro på den återhämtning som i dag är så tydlig. Det tredje toppmötet i Söul kommer att ha till uppgift att bekräfta och öka betydelsen av detta partnerskap mellan våra två regioner och verkligen upprätthålla dess drivkraft och relevans för att motverka eventuella "trötthetstecken" i ASEM-processen. Under ASEM III kommer man att fastställa de viktigaste framtidsutsikterna och prioriterade områdena som Asien och Europa tillsammans och som likvärdiga parter kan ta sig an under det nya århundradets första decennium. Det här är alltså en lämplig tidpunkt att göra en inventering av tidigare insatser och överväga framtida frågor. Utvecklingen sedan toppmötet i Bangkok har betonat det ömsesidiga beroendet mellan våra två regioner. Politiskt sett kan Asien och Europa finna en gemensam sak i främjandet av fred och stabilitet i de delar av våra respektive regioner där konflikter fortfarande är ett allvarligt problem. Ekonomiskt sett kommer det faktum att Asien åter uppvisar en hållbar tillväxt, som nu redan pågått ett bra tag, att ha en mycket positiv inverkan på tillväxten i världsekonomin i allmänhet och i Europa i synnerhet. De asiatiska ASEM-deltagarna företräder 31,5 % av världens befolkning, producerar 18,9 % av världens BNP, svarar för 24,7 % av världens export av varor (15,9 % av exporten av tjänster) och för 17,5 % världens import av varor (22,5 % av importen av tjänster), samt genererar 7,5 % av utflödena av utländska direktinvesteringar, samtidigt som de tar emot 14,5 % av inflödena. [2] Kulturellt sett kommer ökade ömsesidiga kunskaper och direktkontakter mellan våra två regioner att bidra avsevärt till vår ömsesidiga förståelse och samtidigt främja vårt politiska och ekonomiska utbyte. [2] Siffror för 1998 (Källa: GD Handel, dec. 1999). I juni 1997 lade Europeiska kommissionen inför det andra ASEM-toppmötet i London fram ett arbetsdokument om ASEM-processen, med unionens särskilda framtidsutsikter och prioriterade områden [3]. I föreliggande dokument görs en granskning och uppdatering av den analysen och föreslås viktiga framtidsutsikter och prioriterade områden som ASEM-processen kan behandla i Söul och därefter. Toppmötet erbjuder ett utomordentligt tillfälle till omgruppering och förstärkning av förbindelserna mellan Asien och Europa i ett läge då krisen är över och i en tid då de internationella förbindelserna globaliseras. [3] SEK (97) 1239, 26 juni 1997. Man kan också hänvisa till kommissionens meddelande "Mot en ny Asienstrategi" (KOM (94) 314, 13 juli 1994), som, även om det kom före ASEM-initiativet, ändå förebådade flera av dess viktiga inslag. 2. Resultat och utmaningar Om man jämför med de mål som fastställts vid toppmötena har ASEM-processen redan visat sig vara värdefull. En aktiv och konstruktiv dialog på hög nivå mellan våra två regioner har etablerats, som kretsar kring de möten mellan stats- och regeringschefer som hålls vartannat år och understöds genom möten mellan utrikes-, finans- och ekonomiministrar [4] under de mellanliggande åren. Höga tjänstemän på utrikes-, finans- och ekonomiministerierna träffas regelbundet, medan näringslivet har träffats årligen i affärsforumet för Asien och Europa. [4] ASEM:s utrikesministrar möttes i feburari 1997 i Singapore och i mars 1999 i Berlin, finansministrarna möttes i september 1997 i Bangkok och i januari 1999 i Frankfurt, och ekonomiministrarna möttes i oktober 1997 i Japan och i oktober 1999 i Berlin. Dessutom hölls en ministerkonferens om vetenskap och teknik i Beijing i oktober 1999. I bilaga 1 finns en mer ingående sammanfattning av processen fram till i dag, medan bilaga 2 visar kopplingarna mellan ASEM-processen och andra pågående dialoger. Dialogen om politiska frågor av gemensamt intresse har gått framåt vid toppmöten och möten på minister- och högre tjänstemannanivå. Dessutom har informella seminarier, workshops och symposier som anordnats av enskilda ASEM-deltagare eller av Asien-Europastiftelsen behandlat frågor som mänskliga rättigheter, globalisering och andra aspekter av de internationella förbindelserna. På det ekonomiska och finansiella området har det förts en aktiv dialog mellan ministrar och högre tjänstemän om t.ex. handel, investeringar och WTO och om frågor rörande makroekonomisk politik och tillsyn av den finansiella sektorn. Detta har kompletterats med det aktiva genomförandet av två stora handlingsplaner (för att underlätta handeln (TFAP) och för att främja investeringar (IPAP)), med möten och symposier om frågor som infrastruktur och små och medelstora företag, med skapandet av webbplatser som är tillgängliga för allmänheten [5] och med ett utökat samarbete mellan tulltjänstemän. [5] För information om investeringsreglerna kan man gå till webbplatsen för virtuellt informationsutbyte på adressen http://www.asem.vie.net, medan information om investeringsmöjligheter finns på adressen http://www.asemconnect.sg . Som en reaktion på den ekonomiska och finansiella krisen i Asien hölls under toppmötet i London en ingående och öppenhjärtig diskussion om krisen och dess konsekvenser för förbindelserna mellan Asien och Europa. Regeringscheferna gjorde utfästelser om att hålla marknaderna öppna även om de ställs inför eventuella protektionistiska krav till följd av krisen (ASEM Trade and Investment Pledge) och enades om att inrätta en ASEM-fond för att tillhandahålla teknisk expertis som kan bidra till att hantera de finansiella och sociala frågeställningar som krisen ger upphov till. De enades också om att upprätta ett europeiskt nätverk med ekonomiska experter (European Financial Expertise Network - EFEX) som kan bidra till att tillhandahålla kvalificerad expertis inom både den offentliga och den privata sektorn som kan utnyttjas av de asiatiska deltagarna. Inom vetenskap och teknik lade ASEM:s ministerkonferens om vetenskap och teknik i Beijing grunden till lanseringen av flera nya samarbetsinsatser för att öka de vetenskapliga kontakterna mellan de två regionerna, öka informationsutbytet, främja det fria flödet av idéer mellan forskargrupper och skapandet av nätverk bland forskare, samt främja partnerskap mellan universitet och näringsliv [6]. [6] En webbplats om ASEM-samarbetet inom vetenskap och teknik har skapats på adressen http://www.cordis.lu/asem/home.html. På miljöområdet har ett asiatisk-europeiskt centrum för miljöteknik (AEETC) inrättats i Bangkok för att främja samarbete när det gäller forskning och utveckling som rör miljön. På det kulturella och intellektuella området har Asien-Europastiftelsen i Singapore gett stöd till ett växande program med konferenser och nätverksaktiviteter som syftar till att öka den ömsesidiga förståelsen och direkta kontakter mellan folken i de två regionerna. Dessutom har en rad nätverksinitiativ och dialoger lanserats av enskilda ASEM-deltagare inom så vitt skilda områden som barnens välfärd, kulturarvet och den socioekonomiska politiken. För att försöka fastställa allmänna parametrar för ASEM-processen antog toppmötet i London ramar för samarbetet mellan Asien och Europa för att fastställa de viktigaste målen och prioriteringarna för ASEM-processen, och dessutom inrättades en asiatisk-europeisk visionsgrupp som skulle inrikta sig på de långsiktiga framtidsutsikterna för förbindelserna mellan Asien och Europa under det kommande decenniet. Visionsgruppens rapport [7] lades fram inför utrikesministrarna i mars 1999 och kommer att diskuteras vid toppmötet i Söul. [7] Rapporten i sin helhet kan hämtas på adressen http://www.mofat.go.kr/aevg. ASEM-processen verkar dessutom ha sammanfallit med och bidragit till en ökad vilja till regional dialog och samarbete inom Asien. Det tredje informella mötet i "ASEAN plus tre"-gruppen i Manila i november 1999 skapade en starkare grund för en dialog mellan ASEAN och dess samarbetspartner i Nordostasien (Kina, Japan och Sydkorea), och var också ett tillfälle för Kina, Japan och Sydkorea att för första gången någonsin mötas på toppnivå. Utanför den officiella ASEM-processen har grupper i civilsamhället också organiserat en rad evenemang och nätverk som inspirerats av andan i det nya partnerskap som etablerats av våra regeringschefer. Detta har t.ex. lett till kontakter mellan icke-statliga organisationer från Europa och Asien i anslutning till toppmötena i både Bangkok och London. Det är viktigt att resultatet av dessa möten uppmärksammas i den "officiella" ASEM-processen och att omfattningen av och intensiteten i dialogen mellan civilsamhällena i våra två regioner verkligen kan förstärkas inom en rad olika områden. Sammantaget har därför ASEM-processen på ett effektivt sätt kunnat hantera de stora förväntningar som ställts av stats- och regeringschefer. Det återstår emellertid många utmaningar. Inte minst finns det redan en risk för att processen tappar fart om den inte kan bekräfta och upprätthålla sin tydliga relevans för offentliga intressen och för näringslivet. ASEM-toppmötet i Söul kommer därför att vara särskilt viktigt för att säkerställa att ASEM-processen även i fortsättningen kan göra rejäla framsteg inom var och en av de tre pelare som slogs fast 1996. Vår politiska dialog bör i kraft av sin informella karaktär fortsätta att bidra till att öka förståelsen mellan deltagarna när det gäller en lång rad olika politik-, säkerhets- och policyfrågor, och det även inom områden där våra åsikter kanske går isär. Den ekonomiska dialogen och samarbetet måste kunna leda till verkliga effekter på de handels- och investeringsvillkor som våra ekonomiska aktörer står inför. Kulturella och intellektuella nätverk bör bidra till att skapa en ökad och fördjupad kunskap hos allmänheten om vikten av förbindelser mellan Asien och Europa. Det kommer att vara av grundläggande betydelse att dessa utmaningar kan klaras av för att det skall kunna skapas intresse och stöd hos allmänheten för ASEM-processen, inte minst hos näringslivet som förväntar sig konkreta resultat av de förstärkta handlingsplanerna för handel och investeringar. Dessa initiativ har lett till ett imponerande antal åtgärder som ASEM-deltagarna på eget initiativ gemensamt har organiserat och finansierat [8]. Därför blir förvaltningen av ASEM-processen allt viktigare, inte minst för att undvika "forum fatigue" (ett problem som inte är unikt för ASEM-processen). Vi måste betona mervärdet och minimera överlappning mellan våra bilaterala och multilaterala dialoger och säkerställa att intresset och engagemanget hos samtliga deltagare verkligen hålls uppe genom åtgärdernas inriktning, relevans och konkreta resultat. Och vi måste, i synnerhet, arbeta för att säkerställa att den allmänna opinionen i vid bemärkelse är fullständigt insatt i vårt arbete. [8] I "Schema över ASEM-åtgärder", ett informellt dokument som regelbundet uppdateras av kommissionen, beskrivs på 39 sidor de många ASEM-åtgärder som pågår. 3. Framtidsutsikter och prioriterade områden Redan i kommissionens arbetsdokument från juli 1997 identifierades en rad viktiga framtidsutsikter för ASEM-processen. Det sades att den verkliga fördelen med ASEM-processen ligger att den är informell (dialog snarare än förhandlingar), flerdimensionell (den handlar lika mycket om politiska, ekonomiska och kulturella aspekter) och att den äger rum på hög nivå (som det enda forumet på regeringschefsnivå som sammanför våra två regioner). Detta ledde till tanken att den viktigaste komparativa fördelen med ASEM-processen skulle vara dess förmåga att stimulera och underlätta arbetet inom bilaterala och multilaterala forum, att främja dialog och förståelse inom områden där våra åsikter kan gå isär och att skapa förutsättningar för ett mer aktivt samarbete inom områden där det går att hitta gemensamma ståndpunkter. Det betonades också att ASEM-processen, som ett partnerskap mellan jämlika parter, bör undvika en större betoning på biståndsrelaterad verksamhet. Dessa framtidsutsikter är fortfarande lika giltiga i dag. De nya utmaningar som Asien-Europa-förbindelserna står inför (t.ex. när det gäller globaliseringen) visar emellertid att en särskild tonvikt bör ligga på ASEM-processens möjligheter att skapa ett forum för en informell dialog och att utnyttja detta forum för att öka kunskaperna och förståelsen mellan de två regionerna. Nu mer än någonsin kommer det att vara viktigt att förstärka dessa ömsesidiga kunskaper när det gäller politiska och säkerhetsrelaterade frågor, när det gäller ekonomiska, finansiella och sociala frågor och i ett bredare kulturellt och intellektuellt sammanhang med ett direkt deltagande av medborgarna i våra två regioner. Det kommer också att vara viktigt att överväga hur och när deltagandet i ASEM-processen kan utvidgas. En dialog med Asien utan företrädare för denna region kan inte leva upp till sin fulla potential och det är dags för våra asiatiska samarbetspartner att överväga möjligheterna att bredda den asiatiska närvaron i ASEM och att ta itu med södra Asiens och Australasiens förväntningar. På den europeiska sidan måste vi bekräfta att det är Europeiska unionen i egenskap av union som står i centrum för processen, med tanke på att de underliggande målen med ASEM-processen är och kommer att förbli en grundläggande angelägenhet för unionen. När EU utvidgas i framtiden kommer de nya medlemsstaterna naturligtvis att till fullo delta i ASEM-processen, precis som i andra aspekter av unionens yttre förbindelser. Vikten av att engagera allmänheten till stöd för starkare förbindelser mellan våra två regioner innebär dessutom att särskild uppmärksamhet bör ägnas åtgärder som är av direkt relevans för en större allmänhet (t.ex. åtgärder inom utbildning, kultur och allmänhetens kunskaper om och förståelse av forskning). Dialogen mellan våra parlament bör också förstärkas (däribland såväl Europaparlamentet som de nationella parlamenten [9]). Dessutom bör civilsamhällets aktiva deltagande i dialogen mellan våra två regioner uppmuntras ytterligare. [9] Ett lovande initiativ i detta avseende är de unga parlamentarikernas möte som organiseras av Asien-Europastiftelsen, där det första mötet hölls i Cebu/Filippinerna i november 1998 och det andra mötet kommer att hållas i Lissabon i april 2000. Dessa allmänna framtidsutsikter, som särskilt betonar den komparativa fördelen med ASEM-processen på grundval av dess informella, flerdimensionella och ledande roll på hög nivå, bör tjäna som vägledning när vi överväger vilka specifika prioriterade områden som ASEM-processen bör ta itu med inför nästa decennium. I flera avseenden har de viktigaste prioriterade frågorna som ASEM-processen bör ta itu med redan slagits fast i de beslut som fattades vid toppmötena i Bangkok och London. I de ramar för samarbetet mellan Asien och Europa som antogs vid toppmötet i London beskrevs vissa specifika prioriterade områden mer ingående och rapporten från den asiatisk-europeiska visionsgruppen innehåller också ett antal intressanta förslag om mer långsiktiga framtidsutsikter. Det påpekades redan i London att ramarna för samarbetet borde uppdateras vid toppmötet i Söul för att ta hänsyn till ministrarnas synpunkter på visionsgruppens rekommendationer. Med utgångspunkt i såväl de prioriterade områden som redan har fastställts och de viktigaste frågor som har framkommit under visionsgruppens arbete som våra inledande diskussioner om detta, kan man redan i dag föreslå en rad allmänna prioriterade områden som ASEM-processen kan ta itu med under de kommande åren. Dessutom kommer det ur Söul-toppmötets synvinkel att vara viktigt att belysa ett mindre antal specifika prioriterade frågor som mötet kan fokusera särskilt på och som kan vara av betydelse för att engagera en större allmänhet. 3.1. Allmänna prioriterade områden Inom det politiska området bör ansträngningarna inom ramen för ASEM vara inriktade på frågor av allmänt intresse och gå framåt steg för steg i en process för att skapa samförstånd, där ingen fråga utesluts på förhand och avsikten är att öka de ömsesidiga kunskaperna och förståelsen mellan parterna, särskilt inom områden där våra åsikter kanske går isär. I detta sammanhang bör de allmänna prioriterade områdena omfatta följande: 1. En intensifiering av dialogen på hög nivå om regionala och internationella frågor av gemensamt intresse och om tematiska policyfrågor som påverkar vår gemensamma framtid på minister- och högre tjänstemannanivå. 2. Åtgärder för ett åsiktsutbyte mellan ASEM-deltagare i lämpliga internationella institutioner. 3. Förbättring av vår informella politiska dialog, sammanförande av akademiker och tjänstemän från båda regionerna genom ASEM-seminarier och workshops inom områden som internationella förbindelser, politik och ekonomi. 4. Förstärkning av nätverken och dialogen mellan de två regionerna, t.ex. genom att förbättra akademiska nätverk och utbyten, främja bilaterala utbyten av lägre tjänstemän och uppmuntra en offentlig dialog om frågor som är relevanta för vår gemensamma framtid. 5. Stöd till mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet. 6. Hantering av globala frågor där Asien och Europa kan bidra tillsammans med relevanta internationella forum och i lämpliga fall överväga eventuella gemensamma insatser för att ta itu med viktiga frågor. Tonvikten bör ligga på områden där ASEM-processen kommer att kunna bidra med ett verkligt mervärde, t.ex. dialog och samarbete inom områden som miljö (t.ex. frågor som ett hållbart utnyttjande av skogar och vattentillgångar), bekämpning av internationell brottslighet, penningtvätt, brott mot kvinnor och barn, rasism och främlingsfientlighet, erfarenhetsutbyte inom områden som rör konfliktförebyggande och fredsbevarande åtgärder, liksom ökade ansträngningar för att kontrollera vapenhandeln. Det kan påpekas att visionsgruppen även föreslog att toppmötet i Söul kunde "bekräfta principerna för en god förvaltning". Toppmötet kan förvisso vara ett lämpligt tillfälle för ett politiskt uttalande som bekräftar att alla parter stöder principerna om en god förvaltning och rättsäkerhet, på villkor naturligtvis att ett sådant uttalande inte på något sätt förringar redan gjorda internationella åtaganden. Inom det ekonomiska området bör ASEM:s ansträngningar vara inriktade på att förstärka det ekonomiska partnerskapet mellan de två regionerna i avsikt att förbättra våra ekonomiska förbindelser och näringslivsförbindelser, främja en hållbar och rättvis utveckling och tillsammans bidra till den globala ekonomiska dialogen. I detta sammanhang bör de viktiga prioriterade områdena innefatta följande: * En intensifiering av dialogen mellan ekonomiministrar och högre tjänstemän, särskilt när det gäller följande: - Att komplettera och öka ansträngningarna för att tillsammans förstärka det öppna och regelbaserade multilaterala handelssystem som förkroppsligas genom WTO, särskilt i kölvattnet efter Seattle, i syfte att verka för att omfattande handelsförhandlingar inleds inom WTO, och att utnyttja ASEM:s informella karaktär för att underlätta detta. - Att öka handeln och investeringarna i båda riktningarna mellan Asien och Europa, särskilt genom ett aktivt genomförande av handlingsplanerna för att underlätta handeln (TFAP) och för att främja investeringar (IPAP), i syfte att minska eller undanröja hinder inom dessa områden. Särskild uppmärksamhet skall ägnas betydande tekniska handelshinder (när det t.ex. gäller tullar, standarder och sanitära och fytosanitära åtgärder), hinder som identifieras i båda handlingsplanerna (t.ex. investeringsfrämjande lagstiftning och offentlig upphandling) och en aktiv dialog om de mest betungande handelshindren och de effektivaste investeringsfrämjande och politiska åtgärderna. - Att skapa ett bättre klimat för företagssamarbete mellan de två regionerna, att ta itu med de konkreta frågeställningar som våra näringsliv står inför, och att särskilt uppmärksamma små och medelstora företags problem. - Att förbättra dialogen och samarbetet inom nyckelsektorer som kommer att forma våra ekonomier under det kommande decenniet, t.ex. viktiga affärsområden som tjänster, infrastruktur och transportsystem, och högteknologiska sektorer som information och telekommunikation (bl.a. elektronisk handel), luftfart och rymden, energi och miljö. * Att befästa dialogen mellan våra två regioners näringsliv, med tonvikt på den centrala roll som affärsforumet för Asien och Europa (AEBF) spelar, att uppmuntra kontinuitet på detta område och underlätta tvåvägskommunikationen mellan regeringar och näringsliv. * Att förbättra dialogen och samarbetet mellan relevanta offentliga och privata aktörer inom vetenskap och teknik för att öka den effektiva användningen av befintliga och nya instrument för samordning av vetenskap och teknik, och att främja vetenskapligt samarbete och generering av kunskap med inriktning på lösningar av gemensamma ekonomiska och sociala problem. * Att inleda en dialog om de mer allmänna socioekonomiska frågor som kommer att avgöra vår gemensamma framtid. Ämnen för en sådan informell dialog, i vilken även den akademiska världen och civilsamhället bör delta, är bl.a. hållbar utveckling och skydd och bevarande av miljön, sysselsättning och social trygghet [10], offentlig förvaltning och företagsledning, konsumentskydd och konkurrenspolitik, frågor rörande informationssamhället och nätverksekonomin samt frågor om stadsutveckling och stadsförvaltning. [10] Europas egen erfarenhet av att skapa och modernisera sociala trygghetssystem skulle t.ex. kunna vara av särskilt intresse för asiatiska parter efter den asiatiska krisen. * Att intensifiera dialogen mellan finansministrar och deras företrädare, särskilt när det gäller att förbättra vår dialog om globala finansiella frågor, förbättra samrådet om makroekonomisk politik, förstärka samarbetet inom finansiell övervakning och reglering, bekämpa penningtvätt och förstärka tullsamarbetet. Med tanke på att de finansiella och ekonomiska frågorna överlappar varandra skulle det vara värdefullt att ibland hålla gemensamma möten för de ministrar som ansvarar för dessa frågor. Inom det kulturella och intellektuella området bör ASEM:s ansträngningar vara inriktade på att främja utvidgade kontakter och ökade ömsesidiga kunskaper mellan folken i våra två regioner, i syfte att hjälpa civilsamhället i Europa och Asien att få en bättre insikt om och diskutera de frågor som påverkar vår gemensamma framtid, och därmed kunna bidra till att generera den önskade ändring av synsätt som måste ligga till grund för denna process. I detta sammanhang bör de viktigaste prioriterade områdena bl.a. vara följande: * Att förbättra dialogen och samarbetet inom vetenskap och teknik, miljö (med beaktande av arbetet inom AEETC), samhällsvetenskap och humaniora, att främja skapandet av nätverk och utbyten mellan forskare och politiskt ansvariga och främja skyddet av kulturarvet. * Att uppmuntra en förbättrad dialog och etableringen av nätverk mellan våra parlamentariker och grupper i civilsamhället i allmänhet (däribland kommuner, arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer). * Att fortsätta vårt stöd och vår uppmuntran av Asien-Europastiftelsen som en katalysator för en kulturell och intellektuell dialog mellan våra två regioner, men samtidigt även uppmuntra en bred dialog i civilsamhället på det kulturella och intellektuella området. När det gäller utbildning bör slutligen huvudprioriteringen vara att förbättra våra kontakter och utbyten på utbildningsområdet, däribland utbytet av studenter och akademiker, samarbetet mellan universitet och främjandet av elektroniska nätverk mellan skolor i våra två regioner [11]. Denna prioritering kommer att gå utöver och komplettera våra pågående ansträngningar, med tonvikt på ett strukturellt utbildningssamarbete i bilaterala och övergripande samarbetsprogram med asiatiska länder. Ett ambitiöst mål bör fastställas för att öka antalet studentutbyten mellan våra två regioner, varigenom det framgår vilka ansträngningar som enskilda partner kommer att göra för att intensifiera sin verksamhet inom detta område. Visionsgruppen har redan föreslagit att ett högprofilerat stipendieprogram bör övervägas. Man bör även överväga utbyten av unga yrkesarbetande personer och praktikantprogram för studenter, förstärkning av det strukturella samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och främjande av elektroniska nätverk. Man får dessutom inte förbise frågor rörande yrkesutbildning och det livslånga lärandet. [11] Genom att t.ex. utnyttja de modeller som skapats genom det europeisk-asiatiska programmet för praktikantjänster på företag (Europe-Asia Business Internship Programme), genom det nya Asia Link-programmet eller genom Netd@ys-programmet som främjar elektroniska nätverk mellan skolor. 3.2. Specifika prioriterade områden för ASEM III Även om de allmänna prioriterade områden som föreslås ovan kan utgöra huvudinslagen i ett omfattande och aktivt arbetsprogram för ASEM-processen inför nästa decennium, är det viktigt att även välja ut ett mindre antal specifika prioriterade områden som kan ges särskild tonvikt under det kommande toppmötet i Söul. Att belysa just dessa frågor skulle både bidra till att fokusera de konkreta resultaten av själva toppmötet och förstärka toppmötets inverkan på den allmänna opinionen. Inom de övergripande prioriterade områden som föreslås ovan, och under det att hänsyn tas till visionsgruppens arbete, liksom till EU:s grundläggande intressen, menar kommissionen att man kan identifiera fem huvudprioriteringar för särskild fokusering vid toppmötet i Söul. För det första skulle man inom den politiska pelaren kunna koncentrera sig på ASEM-processens särskilda potential att främja och underlätta ett åsiktsutbyte och en ökad ömsesidig förståelse i frågor rörande regional och global säkerhet. Ett sådant initiativ är motiverat med tanke på säkerhetsdimensionens allt större betydelse, dess relevans för vanliga medborgare samt av att utrikesministrar och visionsgruppen har erkänt att så är fallet på toppmöten. I försöken att uppnå målet med global säkerhet är Europeiska unionen intresserad av att inleda en säkerhetsdialog med sina asiatiska samarbetspartner inom ASEM, som bör komplettera detta pågående arbete genom att särskilt dra nytta av ASEM-processens informella karaktär, och av att dela våra respektive regionala erfarenheter av t.ex. analys, planering och utbildning när det gäller konfliktförebyggande och fredsbevarande åtgärder, försoningsarbete, humanitärt bistånd och andra aspekter av ett "mjukt" säkerhetssamarbete. Diskussioner om "nya säkerhetsfrågor", t.ex. internationell brottslighet och terrorism, piratkopiering och krigföring via Internet (cyber warfare) kommer också att vara viktiga. Dagordningen kan kompletteras med åtgärder för att försöka skapa stöd i relevanta forum för kraftfulla åtgärder för att stoppa spridningen av massförstörelsevapen och möjligheterna att leverera dem, att uppmuntra en allmän efterlevnad av icke-spridningsavtalet, provstoppsavtalet, konventionen om kemiska vapen samt konventionen om biologiska vapen. För att vara så effektiva som möjligt bör sådana diskussioner inledas helt informellt, t.ex. genom seminarier för tjänstemän i anslutning till mötena mellan högre tjänstemän och kanske i form av särskilda, avskilda möten på utrikesministernivå. Utbyten av analys- och planeringsansvariga tjänstemän, liksom informella diskussioner som sammanför akademiker och tjänstemän, skulle kunna vara effektiva metoder. De europeiska erfarenheterna av krishantering och uppbyggnad av (mjuka) institutioner skulle kunna delas och diskuteras med de asiatiska partnerländerna. Sådana diskussioner bör naturligtvis inte överlappa det arbete som utförs i andra multilaterala eller regionala forum, t.ex. Förenta nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eller ASEAN:s regionala forum (ARF). För det andra kommer det i fråga om den ekonomiska och finansiella pelaren att vara värdefullt att lägga särskild tonvikt på en dialog om handels- och investeringsfrågor, frågor om socioekonomisk politik och regionalt makroekonomiskt samarbete. * När det gäller handel och investeringar är det viktigt att vi med alla tillgängliga medel verkar för inledandet av omfattande handelsförhandlingar inom WTO i syfte att både främja liberaliseringen av handeln och förstärka WTO:s regelbaserade system, och att här dra nytta ASEM:s informella karaktär. WTO:s ministerkonferens i Seattle nyligen visade tydligt på behovet av att fördjupa vår ömsesidiga förståelse och skapa allianser för detta ändamål. Efter den uppmuntrande åtgärden nyligen av ASEM:s ekonomiministrar att uppgradera handlingsplanen för att underlätta handeln (TFAP) och godkänna referenspunkter i handlingsplanen för att främja investeringar (IPAP) måste vi även fortsätta och ingjuta ny kraft i vårt arbete för att underlätta och främja handel och investeringar mellan våra två regioner och övervinna hinder genom TFAP- och IPAP-initiativen. När det gäller frågor om socioekonomisk politik har erfarenheterna nyligen i samband med den ekonomiska och finansiella krisen i Asien visat likheterna i de socioekonomiska frågor som både industriländer och länder som håller på att industrialiseras ställs inför. Den offentliga debatten kring WTO:s ministerkonferens har också betonat vikten av att främja en bred offentlig debatt om globaliseringens konsekvenser. Oavsett om det sker på officiell nivå eller genom en dialog i civilsamhället är ASEM ett utomordentligt forum för att utbyta erfarenheter om relevanta socioekonomiska frågor, t.ex. policyfrågor rörande social obalans och utslagning, fattigdom och en rättvis utveckling. * När det gäller regionalt makroekonomiskt samarbete kommer det att vara särskilt viktigt efter den asiatiska krisen att fortsätta och intensifiera den dialog som redan pågår mellan finansministrarna och att främja ett aktivt utbyte av åsikter och erfarenheter när det gäller våra ansträngningar i fråga om regionalt samarbete och informationsutbyte, övervakning och kontroll samt finansiell tillsyn. För det tredje skulle, i en värld där konsumentfrågorna blir alltmer globala, en konsumentdialog mellan de två regionerna kunna inledas. Säkra livsmedel är t.ex. en angelägen fråga för allmänheten i både Europa och Asien och det finns andra frågor om kvaliteten och säkerheten när det gäller konsumentvaror och konsumenttjänster som är av direkt intresse för medborgarna i båda regionerna (bl.a. märkning av konsumentprodukter, inbegripet miljömärkning). Dialoger och etablering av nätverk mellan konsumentgrupper, övervakningsorgan och lagstiftare i de två regionerna kräver små allmänna resurser men skulle kunna vara av betydande intresse när det gäller att dela våra erfarenheter och främja ett gränsöverskridande samarbete inom ett område som också är av stor betydelse för den internationella handeln. En sådan dialog kan dessutom bidra till bildandet av relevanta sammanslutningar i asiatiska länder där det ännu inte finns någon tradition av konsumentorganisationer. För det fjärde bör vi lägga särskild tonvikt på utbyten inom utbildningsområdet. Visionsgruppen har redan slagit fast att detta område förtjänar särskild uppmärksamhet och det finns redan flera initiativ under utarbetande, liksom en lång rad samarbetsprogram som håller på att genomföras på bilateral nivå eller i delar av regionerna. För att möjliggöra en verklig fokusering på detta ämne vid toppmötet i Söul vill kommissionen föreslå ett initiativ i tre delar som kan behandlas på toppmötet: * Ett politiskt åtagande av alla ASEM-deltagare att öka utbytet inom utbildningsområdet mellan Asien och Europa och utnyttja både bilaterala och interregionala program samt ASEM:s egen verksamhet, med målsättningen att ytterligare stipendier inom tio år skall leda till en femfaldig ökning av studentutbytena mellan våra två regioner. * Lansering av ett ASEM-program för stipendier på hög nivå. Man skulle här kunna använda t.ex. Jean Monnet-stipendierna och Rhodes- och Fulbright-programmen som förebilder och försöka bygga ett kunskapsförråd om de kulturella, sociala och vetenskapliga traditionerna i våra två regioner bland dem som kommer att styra våra samhällen i framtiden. * Uppmuntran av utbyten av unga yrkesarbetande personer, där de nuvarande modellerna kan utnyttjas och förbättras. I detta sammanhang bör parterna uppmuntras att under toppmötet ange konkreta mål (givetvis under förutsättning att det finns resurser att tillgå) så att det blir möjligt att årligen granska resultaten. Näringslivet bör också uppmuntras att bidra till finansieringen av sådana program (som eventuellt kan kopplas till praktikantprogram). För det femte erbjuder toppmötet i Söul, när det gäller ASEM:s utvidgning, en möjlighet att anta den utmaning som uttrycktes i Bangkok och London och skapa ett omfattande partnerskap mellan Asien och Europa, som sammanför Europeiska unionen med företrädare för Asien som helhet. I linje med de beslut som fattades vid toppmötet i London håller denna fråga på att behandlas av utrikesministrarna och vissa grundläggande parametrar för utvidgningen diskuteras redan. Det kommer emellertid att vara viktigt både för ASEM-processens långsiktiga relevans och för dess betydelse i allmänhetens ögon att komma fram till praktiska slutsatser i denna fråga i Söul. Även om den nuvarande "numeriska obalansen" antyder att prioriteringen när det gäller utvidgningen av ASEM bör handla om de större kandidatländerna på den asiatiska sidan, måste naturligtvis Europeiska unionens roll som union även i fortsättningen betonas. 4. Samordning av ASEM-processen Visionsgruppens rapport berörde helt kort hur samordningen inom ASEM-processen kan förstärkas, däribland möjligheten att skapa ett "litet men effektivt" ASEM-sekretariat. Med tanke på ASEM-processens informella karaktär, som fastställdes i Bangkok och bekräftades i London, och den avgörande betydelsen av detta informella tillvägagångssätt för att främja en dialog mellan våra två regioner, tycks emellertid ett sådant institutionellt tillvägagångssätt vara både olämpligt och till och med kontraproduktivt. Det kommer dessutom att vara viktigt att säkerställa att ASEM-deltagarna behåller en känsla av fullständigt upphovsmannaskap och ansvar för de initiativ som de föreslår. Själva framgången med ASEM-processen och det växande antal frågor och åtgärder som behandlas i dag gör att man naturligtvis måste överväga hur en ökad samordning, fokusering och förvaltning av ASEM:s verksamhet bäst kan åstadkommas. Man bör göra allt för att utnyttja redan befintliga kanaler (genom att stärka samordnares och kontaktansvarigas roller och till fullo utnyttja de möjligheter som skapas genom elektronisk kommunikation) och undvika alltför många möten. Utrikesministrarnas nyckelroll i den övergripande samordningen och förvaltningen av ASEM-processen bör bekräftas. Dessa institutionella frågor måste ovillkorligen behandlas ytterligare inom de uppdaterade ramar för samarbetet mellan Asien och Europa som skall antas vid toppmötet i Söul och behöver inte behandlas ytterligare här. 5. Slutsatser Asiens grundläggande betydelse för Europa och Europas grundläggande betydelse för Asien är ett obestridligt faktum. Asiatiska länder eller grupper av länder som Kina, Indien, Japan, Sydkorea och ASEAN är viktiga aktörer på den globala och regionala arenan, samtidigt som regionen också omfattar några av världens viktigaste potentiella krutdurkar, t.ex. situationen på den uppdelade koreanska halvön, i Kashmir och Spratlys. De återkommande spänningarna mellan Kina och Taiwan kräver internationell uppmärksamhet. Indonesien, som är en viktig faktor för den regionala stabiliteten, har hållit demokratiska val men står fortfarande inför problem i samband med övergången och strukturförändringarna. Europeiska unionen är en global maktfaktor, inte minst ekonomiskt, och har en allt större politisk vilja att delta aktivt i världspolitiken. Efter Amsterdamfördraget och Europeiska rådets förklaring i Köln beslutade de europeiska ledarna på toppmötet i Helsingfors nyligen att anta utmaningen att låta ekonomiska resultat och framgången för stabila demokratier avspeglas i Europeiska unionens utrikespolitik. Samtidigt erkänner EU att Europas utkanter har sina egna potentiella krutdurkar som är av intresse för Asien. ASEM-deltagarna måste således noga följa vad som händer i deras respektive regioner. Politiskt, och ur säkerhetssynpunkt, blir världen allt mindre och kriser i en region kan få återverkningar vida omkring. Det är därför vårt ansvar att ytterligare utveckla den politiska dialogen och samarbetet i frågor av ömsesidigt intresse. Argumentet för ett sådant samarbete och en sådan dialog blir ännu starkare om man tar hänsyn till globala hot (t.ex. terrorism, organiserad brottslighet och kärnvapenspridning). Dessa problem kan hanteras på ett effektivare sätt om man agerar gemensamt. För detta ändamål krävs ett övergripande synsätt och ett politiskt, ekonomiskt, socialt och humanitärt samarbete på olika nivåer för att förebygga konflikter och säkerställa fred. Utbytet på ASEM-nivå av regionala erfarenheter av att hantera säkerhetsfrågor kan bidra till stabilitet i båda regionerna. Europas och Asiens betydelse i världsekonomin och den pågående globaliseringen innebär när det gäller vårt välstånd att regionerna är oskiljaktigt sammanlänkade. Asiens långa erfarenhet av en dynamisk tillväxt och dess snabba återhämtning från den senaste krisen (samtidigt som man inte får bortse från de fortsatta reformutmaningarna) gör regionen till en viktig samarbetspartner för Europa. Europas egen betydelse i världsekonomin, som den största gemensamma marknaden, den största källan till utländska direktinvesteringar och den största globala biståndsgivaren, förutom dess erfarenheter av regionalt ekonomiskt och monetärt samarbete, gör denna region till en viktig samarbetspartner för Asien. Europas och Asiens ekonomiska välstånd kan hotas inte bara av finansiella kriser, utan också av politisk instabilitet i en avlägsen region. Europas politiska engagemang i Asien avspeglar inte bara ekonomiska intressen utan också ett gemensamt intresse av stabilitet och många gemensamma värden. Detta har illustrerats av de samordnade internationella insatserna för att tillgodose humanitära behov i samband med politiska kriser som dem i Östtimor och Nordkorea. Den uppmärksamhet som Europa ägnar problem i Asien har också haft en motsvarighet i Japans betydande finansiella stöd till internationell katastrofhjälp, återuppbyggnad och fred på Balkan som har kompletterats med bidrag från andra asiatiska länder som Sydkorea och Malaysia. Ett samarbete mellan de två regionerna för att främja fred och välstånd skulle inte vara fullständigt utan civilsamhällets deltagande. ASEM måste därför fortsätta att främja förbindelser mellan civilsamhällena i Asien och Europa och verka för ömsesidig förståelse genom ett ökat intellektuellt och kulturellt utbyte och direkta kontakter mellan folken, t.ex. fler stipendier och program för studentutbyten. Det värdefulla arbete som redan har genomförts på miljö- och utbildningsområdena är bara två exempel på ASEM-processens bidrag. Utvecklingen av kontakter mellan icke-statliga organisationer och ett fördjupat kulturellt utbyte kommer dessutom att bidra till en ömsesidig förståelse mellan de två regionerna. För att öka ASEM-processens relevans och förmedla detta till allmänheten skulle en gemensamt utformad informationsstrategi för att öka allmänhetens kunskaper vara av värde. Ett viktigt steg skulle vara att öka allmänhetens kunskaper om ASEM III och dess konstruktiva roll för att fördjupa förbindelserna mellan våra två regioner. Även om Europeiska unionen måste hantera utmaningar som Ekonomiska och monetära unionen, utvidgningen, Medelhavsområdet och Balkan kommer EU att fortsätta sitt engagemang i den dynamiska och komplexa region som omfattar hälften av världens befolkning och som till stor del, trots den allvarliga finansiella krisen, har imponerande framtidsutsikter i såväl ekonomisk som politisk bemärkelse. De båda regionernas utsikter för en ökad integration kan i större utsträckning komma att fokuseras i dialogen mellan de asiatiska och europeiska deltagarna i ASEM, särskilt om Asien överväger en ökad tonvikt på regional integration, vilket antyddes vid "ASEAN plus tre"-mötet i Manila nyligen. Vid det tredje toppmötet i Söul kommer de viktigaste riktlinjerna för partnerskapet mellan Asien och Europa att fastställas inför det kommande decenniet. I detta dokument föreslås fem specifika prioriterade områden som bör antas vid toppmötet - ett ökat utbyte av åsikter i säkerhetsfrågor, ökad dialog och samarbete inom handel, socialpolitik och ekonomiska frågor, intensivare utbildningsutbyten, samarbete inom konsumentskydd, och en eventuell utvidgning av deltagandet i ASEM-processen. Det är viktigt att toppmötet bekräftar och fördjupar förhållandet mellan Asien och Europa och att vi ger processen en inriktning för framtiden. När detta görs bör en fortsatt tonvikt ligga på ASEM-processens informella karaktär som är dess verkliga komparativa fördel. Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna och våra asiatiska samarbetspartner att fortsätta att delta till fullo i processen. BILAGA 1 ASEM-processen Mötet mellan stats- och regeringscheferna samt ordföranden för Europeiska kommissionen driver på och vägleder processen. Vid toppmötet i London enades man om ramar för samarbetet mellan Asien och Europa och fastställde de viktigaste parametrarna för ASEM-processen. En process har inrättats för att se till att dialogen och framstegen fortsätter mellan toppmötena. Den allmänna samordnande rollen, samt ansvaret för den politiska dialogen, har tilldelats utrikesministrarna, som träffas under det mellanliggande året mellan toppmötena och dagen före toppmötena. Ministrarna träffades i februari 1997 (Singapore) och mars 1999 (Berlin) och även på båda toppmötena. De kommer att träffas igen dagen före toppmötet i Söul. Ekonomiministrarna träffades i september 1997 (Makuhari) och oktober 1999 (Berlin). De kommer att träffas igen 2001 (i Asien, det har ännu inte beslutats var). De diskuterade bl.a. ekonomiska förbindelser, krisens effekter, handel, investeringar, WTO-frågor och ekonomisk tillväxt. Vid sitt möte i Berlin förlängde de investeringsexpertgruppens mandat med ytterligare två år och antog ett dokument om framtida insatser i handlingsplanen för att främja handeln. Det årliga affärsforumet för Asien och Europa (AEBF) utgör en plattform för åsiktsutbyte mellan företrädare för den privata och den offentliga sektorn, särskilt om investerings- och handelsfrågor. Det femte mötet kommer att hållas i Wien i september 2000. Finansministrarna träffades i september 1997 (Bangkok) och januari 1999 (Frankfurt) och kommer att träffas igen 2001 (Japan). Bland de frågor som diskuterades var de makroekonomiska utsikterna, växelkursutvecklingen, EMU och den finansiella sektorn. De enades om att lansera initiativ i fråga om tullsamarbete, penningtvätt och finansiell tillsyn. Tullmyndigheternas generaldirektörer träffas vartannat år för att särskilt diskutera frågor rörande tullförfaranden och upprätthållandet av tullagstiftningen. En ministerkonferens om vetenskap och teknik som ägde rum i oktober 1999 (Beijing) lade grunden till ökade kontakter och nätverk mellan forskargrupper i de två regionerna. Den dimension av ASEM som rör kultur och direkta kontakter mellan folken går ut på att främja ökade kontakter och ökade ömsesidiga kunskaper hos folken genom en lång rad åtgärder, t.ex. utbyten inom utbildningsområdet, nätverk mellan företrädare för civilsamhället och parlamentariker, bevarande av kulturarvet och förbättring av barnens välfärd. Asien-Europastiftelsen (ASEF), som är baserad i Singapore, har som mål att främja ett intellektuellt, socialt och kulturellt utbyte mellan Asien och Europa. Det asiatisk-europeiska centret för miljöteknik (AEETC) i Bangkok försöker främja samarbete i viktiga miljöfrågor. På nivån under ministermötena har högre tjänstemän med ansvar för utrikesfrågor träffats vid fem tillfällen för att behandla politiska frågor. Dessutom har högre tjänstemän med ansvar för handel och investeringar också träffats fem gånger. Företrädare för finansministrarna har träffats tre gånger för att diskutera makroekonomiska frågor och förbereda finansministrarnas möten. Under den högre tjänstemannanivån finns mer än tio arbetsgrupper. Dessa grupper behandlar en rad olika frågor, men arbetar främst med att genomföra handlingsplanen för att underlätta handeln. Ett särskilt starkt inslag i ASEM-processen är samordnarnas möte för att förbereda kommande händelser. De två EU-samordnarna är EU:s ordförandeland och kommissionen. De asiatiska samordnarna växlar och är för närvarande Sydkorea och Thailand. Processens viktigaste kännetecken är 1. att den är informell (ett komplement till arbetet i bilaterala och multilaterala forum), 2. att den är flerdimensionell (politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner), 3. att den lägger tonvikten på ett jämlikt partnerskap och undviker ett "biståndsbaserat" förhållande (en vidareutveckling av de bilaterala förbindelserna) till förmån för en mer allmän process bestående av dialog och samarbete, 4. samt att den äger rum på hög nivå och utgår från toppmötena. >HÄNVISNING TILL>