EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 51998AR0278

Yttrande från Regionkommittén

CdR 278/98 FIN

OJ C 198, 14.7.1999, p. 41 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

51998AR0278

Yttrande från Regionkommittén CdR 278/98 FIN -

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 198 , 14/07/1999 s. 0041


Yttrande från Regionkommittén

(1999/C 198/09)

BAKGRUND

"Främja sammanhållning och konkurrenskraft genom forskning, teknisk utveckling och innovation" (KOM(1998) 275 slutlig).

Kommissionens beslut av den 8 juni 1998 att rådfråga Regionkommittén i ärendet.

Presidiets beslut av den 15 juli 1998 och den 18 november 1998 att i enlighet med artikel 198c tredje stycket i EG-fördraget utarbeta ett yttrande samt att ge utskott 5 - socialpolitik, folkhälsa, konsumentskydd, forskning, turism - i uppdrag att förbereda arbetet.

"1998 Annual Report: Research and technological development activities of the European Union" (KOM(1998) 439 slutlig).

"Förslaget till rådets beslut om delprogrammen för genomförandet av femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002)" (KOM(1998) 305 slutlig).

Regionkommitténs yttrande över "Första handlingsplanen för innovation i Europa - Innovation i tillväxtens och sysselsättningens tjänst" (CdR 68/97 fin)(1).

Regionkommitténs yttrande över första rapporten om sammanhållningspolitiken (CdR 76/97 fin).

Regionkommitténs yttrande om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002)" (CdR 158/97 fin)(2).

Utkastet till yttrande (CdR 278/98 rév. 2) som antogs av utskott 5 den 9 november 1998 (föredragande: Ulla Olander, Nicole Morichaud (utskott 6) och Jan Tindemans (utskott 1).

Regionkommittén antog följande yttrande vid den 28:e plenarsessionen den 10-11 mars 1999 (sammanträdet den 11 mars).

1. Bakgrund

1.1. Genom detta yttrande visar kommissionen att den önskar stärka konkurrenskraften i de minst gynnade regionerna genom att förenkla näringslivets integrering av FoU och innovation. Önskemålet att företagen skall engagera sig mer i FoU och innovation kräver, för att bli verklighet, en långtgående analys av de svårigheter som företagen möter när de vill göra detta.

1.2. Det är i första hand de små och medelstora företagen som skapar sysselsättning och ansträngningar bör därför riktas mot att på lokal och regional nivå göra det möjligt för dem att integrera existerande teknik och göra innovationer.

1.3. Insatser för att skapa en innovationskultur omfattar bl.a. upprättandet av kontaktstrukturer för att underlätta kontakter mellan de små och medelstora företagen och den vetenskapliga miljö som berör dem. Regionkommittén instämmer med kommissionens utgångspunkt att kunskapsstrategier skall anpassas till berörda regioners ekonomiska utveckling, samtidigt som de ingår i ett vidare europeiskt perspektiv via nationella FoU-system (enligt EU-fördragets art. 130h).

1.4. Regionkommitténs yttrande över första rapporten om sammanhållningspolitiken(3) manade till bättre samordning mellan strukturpolitik och andra politikområden, som omfattar hela gemenskapen, för att man på ett integrerat sätt skall kunna utarbeta samordnade åtgärder för de mindre gynnade regionerna.

1.5. Sammanhållningspolitiken syftar till att utjämna skillnader i utvecklingsnivå mellan regioner och främja utvecklingen i de mindre gynnade regionerna och landsbygdsområdena. Sammanhållningspolitikens viktigaste finansieringsinstrument är strukturfonderna, sammanhållningsfonden och, i allt högre grad, EIB.

1.6. Eftersom FoU- och innovationspotentialen är starkt koncentrerad till välmående regioner kommer dessa att dra störst fördel av EU:s FoU- och innovationspolitik. Det kan leda till högre ekonomisk tillväxt i redan välmående regioner medan mindre gynnade regioner riskerar att släpa efter ännu mer vad gäller ekonomisk och teknisk utveckling. Kommissionens meddelande är en utmaning som syftar till att bryta detta mönster till förmån för mindre gynnade regioner.

1.7. Regionkommittén hälsar därför med tillfredsställelse kommissionens förslag att skapa en gemensam, samordnad ram för sammanhållning, konkurrenskraft samt FoU och innovation till grund för utarbetandet av riktlinjer för EU:s strukturfonder och som en referens för utvärdering av hur FoU- och innovationsverksamhet integrerats i strukturfonderna.

1.8. Regionkommittén uppskattar kommissionens syfte att skapa hög delaktighet i arbetet att ta fram förslag till riktlinjer för strukturfonderna åren 2000-2006. FoU- och innovationsinsatser skall lämna bidrag för att lösa samhällsproblem som finns. Riktlinjerna för de nya strukturfondsprogrammen bör i högre grad än idag utformas så att programmen stöder såväl lokala och regionala samhällsbehov som gemenskapens politik. Fortsatt dialog mellan kommissionen och Regionkommittén är central för att förverkliga de möjligheter kommande strukturfondsprogram ger.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Regionkommittén instämmer med kommissionens grundläggande förslag att sammanhållningspolitiken bör ändras för att leda till ekonomisk verksamhet i mindre gynnade regioner.

2.2. Regionkommittén vill lyfta fram det samspel som finns på lokal och regional nivå mellan FoU och innovation och vill redan nu markera att det är i detaljutformningen av nya strukturfondsprogram, och i förändringar av dessa, som de för kommuner och regioner viktigaste ställningstagandena görs.

2.3. Alla studier visar att i en värld som är alltmer konkurrensutsatt är forskning, utveckling och innovation oundgängliga för att möta den internationella konkurrensen. Samtidigt är relationerna mellan forskarvärlden och de små och medelstora företagen och industrierna oerhört komplexa, och man måste försöka förenkla dem för att kunna få några betydande resultat genom införda hjälpsystem. Det är framför allt nödvändigt att öka kvaliteten på produkten och produktionsprocessen, också genom integration av gemenskapsprogram och nationella initiativ, främst genom satsningar på etableringar inom de minst gynnade områdena.

2.4. Att stärka den regionala dimensionen av forskningspolitiken överensstämmer med EU-politikens effektivitetskriterier, medan den ökade betoningen på mindre gynnade regioners konkurrenskraft respekterar EU-politikens rättviseprinciper. Trots det ger kommissionens meddelande intryck av att föreslagna strategiska ramar för att främja sammanhållning och konkurrenskraft genom forskning, teknisk utveckling och innovation är inriktade på att strama upp strukturfondernas regionala program snarare än att främja regional FoU och innovation som sådan. Vidare har det ännu inte visats om möjligheter finns att förbättra de mindre gynnade regionernas tillgång till finansiering från femte ramprogrammet för FoU.

De tidigare ramprogrammens former för deltagande har varit så komplicerade och tidskrävande att de har skrämt bort snarare än ökat tillgängligheten till FoU och innovation för aktörer från mindre gynnade regioner. Det har ofta varit ett lotteri om deras ansökningar beviljats. Detsamma gäller för partnerskapsprojekt med regioner i Öst- och Centraleuropa. Denna situation behöver förbättras i gemenskapens nya program.

2.5. Regionkommittén vill understryka att flera av de analyser som görs och slutsatser som dras har relevans även för regioner som visserligen inte är "tillväxtregioner" men heller inte är "mindre gynnade regioner" i termens snäva innebörd. Den framtida utvecklingen i Europa riskerar att skapa en "tudelning" av Europa i några få starka tillväxtregioner, spridda runt kontinenten och normalt koncentrerade kring storstadsregioner, och resten av Europa. En sådan uppdelning är redan idag fullt urskiljbar i flera väl utvecklade länder inom gemenskapen.

2.6. FoU och innovation är grunden för att utveckla näringslivets konkurrenskraft. De små och medelstora företagens och industriernas drivkraft kan vara mångfacetterad:

- modernisering av produktionen,

- anpassning till ny efterfrågan som till exempel efterfrågetrycket på miljövänlighet,

- förbättring av tekniken för att bevara marknadsandelar m.m.

2.7. Trots att företag är främsta målgruppen för insatserna är FoU och innovation lika viktiga inom områden som miljö, hälsa, infrastruktur, energi och fysisk planering. Därför måste europeiska, nationella och regionala/lokala program koordineras i enlighet med EU:s subsidiaritetsprinciper. Regionala och lokala myndigheter är de beslutande myndigheter som är närmast ekonomiska aktörer och vanliga medborgare. FoU och innovation tillhör också vanligen regionala och lokala myndigheters beslutskompetens. Även innovationsprocessers flerfunktionella natur har anknytning till alla politikområden som faller inom ramen för regionala och lokala myndigheters beslutskompetens (utbildning, yrkesutbildning, miljö, fysisk planering, lokalt utvecklingsarbete och stöd till småföretag).

2.8. Regionkommittén uppmärksammar att insatser i EU:s FoU-program har varit effektiva för samarbete mellan t.ex. regioner i nordiska länder och regioner i Irland, Portugal, Spanien och Grekland. 1997 fanns deltagare från mål 1-regioner i 47 % av de projekt som finansierats genom 4:e ramprogrammet. Samma år etablerades 13463 samarbetsrelationer (av totalt 56478) mellan regioner i Irland, Portugal, Spanien, Grekland och regioner i övriga länder.

2.9. Regionkommittén anser att FoU och innovation skall integreras i regionernas produktionssystem, och instämmer med kommissionens slutsats (punkt 13) att de regioner som har svårt att dra till sig verksamhet med högt förädlingsvärde är de som kan dra särskilt stor nytta av att samordna sina FoU- och innovationsstrategier med sina ekonomiska planer.

2.10. Regionkommitén vill också understryka att arbetet med att integrera FoU- och innovationnsstöd i regionernas produktionssystem inte ensidigt får ses som en "teknisk" genomförandefråga. Det är i mindre utsträckning fråga om Regionkommittén vill också understryka att arbetet med att integrera FoU- och innovationsstöd i regionernas produktionssystem inte ensidigt får ses som en kunskaps- och teknikspridning än om kunskaps- och teknikimplementation. Inte minst är det viktigt att regionalt påverka lokala och regionala mentaliteter och attityder som i berörda regioner ofta kan bjuda starkt motstånd mot nytänkande och förändring. Förändringsobenägna miljöer kan medföra att kraftfulla satsningar inte når avsedd effekt.

2.11. Det är vidare viktigt att lokala och regionala myndigheter i mindre gynnade regioner, parallellt med konkreta insatser för att främja en positiv utveckling av företagandet, också vidtar kraftfulla insatser för modernisering av regionens infrastruktur och då inte endast i termens egentliga innebörd, dvs. kommunikationer i form av vägar, IT etc., utan också i fråga om uppbyggnad av "kulturell" infrastruktur som uppfyller de krav som en välutbildad, förhållandevis ungdomlig arbetskraft ställer på "livsstilen" i regionen.

2.12. Regionkommittén vill lyfta fram möjligheten att aktivt och målmedvetet involvera Europas forskningsparker i gemenskapens FoU- och strukturfondsprogram. Jämfört med USA och Japan verkar Europa ännu inte ha uppmärksammat sina forskningsparker i tillräcklig grad trots att antalet forskningsparker ökat med drygt 30 % de senaste 3-4 åren.

2.13. Internationellt samarbete kan få stor betydelse för en forskningspark om den samarbetar med forskningsparker i USA och Japan. För små och medelstora företag har upprättandet av transnationella konsortier (eller europeiska ekonomiska intressegrupperingar, EEIG) varit viktiga för deras möjligheter att delta i EU:s FoU- och innovationsprogram.

Särskilda kommentarer

3. Meddelandets syfte

3.1. Eftersom sammanhållningspolitiken är strukturinriktad är den definitionsmässigt inriktad på lång sikt. Kunskap om de bästa metoderna och tillvägagångssätten för att samordna FoU och innovation med regionens näringsliv sprids genom en europeisk databas som nu lär vara tillgänglig för alla regioner.

3.2. Regionkommittén hälsar med tillfredsställelse kommissionens strävan att öka mindre gynnade regioners konkurrenskraft, att samordna FoU och innovation med regioners näringsliv, att visa att olika EU-instrument bidrar till sammanhållning och konkurrenskraft om instrumenten tillåts att komplettera varandra, samt att kommissionen visar att nya kandidatländer kan ha stor nytta av lokala och regionala erfarenheter av EU-stöd till FoU och innovation i mindre gynnade regioner.

3.3. Att 5:e ramprogrammet har en löptid mellan 1998-2002 och den nya strukturpolitiken en löptid mellan 2000-2006 kan vara en nackdel, trots att man enligt den allmänna strukturfondsförordningen har möjlighet att anpassa planerna under tiden. Dessutom föreskriver förordningen en formell utvärdering efter halva tiden. Detta får dock inte uppfattas som ett fribrev som tillåter ändringar av de riktlinjer som skall utformas för FoU och innovation eller som reglementerar en anpassning av planerna.

3.4. Kommissionen hävdar att möjligheterna i samband med nuvarande mål 4 och Adapt omfattas av det nya målet 3. Det bör därför påpekas att enligt de nuvarande förslagen kommer mål 3 inte att vara tillämpligt i mål 1-regioner eller mål 2-regioner. Nya mål 3 föreslås vara tillämpliga endast i de regioner som omfattas av övergångsregleringen och utanför de regioner där mål 1 och mål 2 är tillämpliga. De regionala myndigheterna i de två sistnämnda regiongrupperna får därför svårt med samordning av nationella mål 3-planer och de regionala behoven av en regional strategi för FoU och innovation.

4. Översyn av genomförda och pågående initiativ

4.1. Strukturfonderna - genomförda och pågående aktiviteter

4.1.1. Kommissionen visar att de svagaste regionerna i de rikaste medlemsländerna har FoU-system mer inriktade på efterfrågan än i de fattigaste medlemsländerna. För att kunna dra nytta av forskningen krävs en gemensam insats från både företag och forskare där åtgärderna riktar sig till bägge parter och där insatserna anpassas till de små och medelstora företagens behov också via informationsåtgärder. Det är inte effektivt att hjälpa de små och medelstora företagen utan att bekymra sig om vad som pågår i laboratorier, forskningsparker etc.- och vice versa.

4.1.2. Mycket tyder på att IT-klyftan mellan nord och syd växer. Små företag måste bli mer delaktiga i FoU och innovation vilket underlättas om myndigheterna t.ex. stimulerar elektronisk handel. Regionkommittén vill betona hur viktig utformningen av enskilda projekt är för att små och medelstora företag skall ha möjlighet att delta. Ju större projekten är ekonomiskt och i sak desto svårare är det för små företag att delta av praktiska skäl och att kunna lösa finansieringen av sin medverkan.

4.1.3. De åtgärder som beslutas av kommissionen bör i första hand ta fasta på behovet av en lättare tillgång till klar information, centraliserad på regional nivå i en katalog som är anpassad till användarna i de små och medelstora företagen och industrierna. Denna katalog bör också innehålla de organisationer som tjänar som kontaktpunkter mellan FoU och de små och medelstora företagen, de möjliga stöden, vilka existerande nätverk som företagen kan ansluta sig till, möjligheterna till forskarutbildning och möjligheterna att ta emot forskare i företagen. Många orter och regioner har erfarenhet av tillväxtmöjligheter som tillkommit genom RIS- och RITTS-projekt. Nätverket av RIS- och RITTS-regioner har en rikedom av erfarenheter som kan utnyttjas i mindre gynnade regioner för att främja små och medelstora företags deltagande i EU-program.

4.1.4. EU gav i en första fas av strukturfondsarbetet bara stöd till investeringar till FoU-centra och FoU-projekt. I en andra fas ökade EU:s intresse för teknikspridning och andra innovationsåtgärder, samt för centra som kan fungera som sambandscentraler mellan universitet/högskolor och näringslivet. EU:s avsikt var då att medverka till att näringslivet fick kontakt med universitetens och högskolornas FoU-resurser. Inför den tredje fasen i EU:s FoU- och innovationspolitik för strukturfondsarbetet åren 2000-2006 är syftet att utvidga banden mellan FoU och innovation till områden som t.ex. finansieringsmekanismer, kompetenshöjande åtgärder och högteknologiska företag.

4.1.5. Regionkommittén vill framhäva att småföretag inte kan ses som strukturellt skilda från stora företag, som de ofta är underleverantörer till. Mycket talar därför för att stora företag involveras i projekt för att underlätta och stödja implementeringen av ny teknik i små och medelstora företag.

4.2. Gemenskapens ramprogram för FoU

4.2.1. I redovisningen om EU:s 4:e ramprogram för FoU visar kommissionen att Spanien och Grekland gjort betydande framsteg inom IT, biomedicin och hälsa, medan mer återstår att göra inom t.ex. industri- och materialteknik och bioteknik. Insatser som varit till mest nytta för mindre gynnade regioner i 4:e ramprogrammet har varit behovsinriktade CRAFT-åtgärder för teknisk stimulans till småföretag. Andra effektiva åtgärder är inte minst utbildning, fri rörlighet för forskare, innovationsfrämjande, spridning av forskningsresultat samt forskarnätverk.

4.2.2. Regionkommittén kan också med glädje notera att kommissionen valt att utveckla EU:s 5:e ramprogram i dialog med bl.a. Regionkommittén. Dialogen har visat att de utmaningar och möjligheter som är utgångspunkt för ramprogrammet är desamma på lokal och regional nivå. Bl.a. är samspel mellan större och mindre städer och landsbygden, och de mindre företagens förutsättningar att använda sig av forskningens resultat viktiga att få belysta. Regionkommittén välkomnar bildandet av IPTS i Sevilla med dess huvuduppgift att utveckla teknologiska framtidsstudier och utföra forskning om länkarna mellan teknologi, sysselsättning och konkurrenskraft.

4.2.3. 1997 skedde grundläggande förändringar av gemenskapens forskningspolitik genom att Amsterdamfördraget modifierade den juridiska basen för forskning, och Agenda 2000 förstärkte den nyckelroll forskning, innovation, utbildning och yrkesutbildning fått i EU. Framsteg i genomförandet av EU:s aktionsplan för innovation har mobiliserat lokala och regionala aktörer för att förbättra klimatet för entreprenörskap och innovation i Europa. Rapporten om FoU-indikatorer i december 1997 har också givit data och jämförande analyser om EU:s och medlemsländernas forskning i ett globalt perspektiv, som underlag för lokala och regionala FoU- och innovationsprioriteringar.

5. Utveckling av konkurrenskraft och sammanhållning på nationell och regional nivå

5.1. Regionkommittén värdesätter att kommissionen visar att mål 2-regioner kunnat dra nytta av storstäders ekonomiska fördelar, och att landsbygds- och kustområden kunnat utnyttja andra fördelar där miljöteknik och turism spelat en viktig roll. Forskningsparker inriktade på den starka expansionen av antalet IT- och bioteknikföretag har i mindre gynnade regioner bidragit till lokal och regional utveckling genom kommersialisering av forskningsresultat från universitet och FoU-baserade företag. Regionkommittén anser att exempel som dessa visar att det är viktigt att lyfta fram lokala och regionala grupperingar som utvecklar komplementära aktiviteter inom viktiga FoU- och innovationskluster, för att kunna stimulera lokala och regionala aktörer att se hur FoU- och innovationsstöd kan integreras i den egna regionens produktionssystem.

6. Integration av FoU och innovation i regional ekonomisk utveckling

6.1. FoU och innovation - ett gemensamt ansvarsområde

6.1.1. Regionkommittén instämmer i kommissionens analys som visar att lokala och regionala organ måste integrera FoU och innovation i en utvecklingsstrategi för sin region för att ökande klyftor mellan gemenskapens regioner skall minska. Grönboken om innovation med dess handlingsplan och den regionala utvecklingsplaneringen i europeiskt perspektiv (ESDP) har stor betydelse för riktlinjer för strukturstöd inom FoU- och innovationsområdet. I strukturfondernas strategi ligger att olika politikområden skall integreras. Det finns också behov att kunna samordna olika politiska områden på lokal och regional nivå.

6.1.2. ESDP-dokumentet (juni 1997) föreslår att strukturstöd skall ges för att få ökad tillgång till informationstekniker och medvetenhet om utmaningar och möjliga fördelar med informationssamhället i regioner där detta ännu inte har slagit igenom; att strukturstöd skall ges för att bygga upp teknikcentra, skapa bättre kontakter mellan högre utbildning, tillämpad FoU, innovationscentra och näringslivet i regioner med eftersläpande utveckling; att strukturstöd skall ges för att nå en miniminivå på tillgång till högre utbildning och forsknings- och innovationscentra i avlägsna eller glest befolkade områden; och slutligen att strukturstöd skall ges för att höja nivån på skol- och yrkesutbildningen som en del av en integrerad utvecklingsstrategi i regioner där denna är låg.

6.1.3. Förhandlingsarbetet för de nya strukturfonderna bedrivs nu i snabb takt. Regionkommittén betonar därför vikten av att orter och regioner verkligen involveras för att integrera FoU- och innovationsinsatser i strukturfonderna år 2000-2006.

7. Tre prioriteringar

7.1. Innovationsfrämjande

7.1.1. Regionkommittén tillstyrker att sammanhållningspolitiken ändras för att minska teknik- och IT-gapen mellan gemenskapens regioner, att EU-insatserna inriktas på efterfrågan av ny teknik och IT-lösningar genom olika informationsprogram, samt att utvecklingen av genomgripande kvalitetsförvaltning på lokal och regional nivå bör prioriteras. Samarbete mellan forskningsinstitut och små och medelstora företag bör uppmuntras, och bättre samverkan mellan företagsstöd för att starta nya företag, för att konsolidera och bygga upp företag, och för tillväxt i viktiga företag i regionalt prioriterade FoU-kluster bör stimuleras. Användningen av IT-teknik till förmån för lokala samhällsgrupper för t.ex. information till allmänheten, utbildningsändamål och elektronisk handel bör främjas. Regionkommittén vill peka på att närmare 8000 småföretag kommer att ha medverkat i 4:e ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration när programperioden avslutas 1998. Drygt 60 % av dessa företag hade aldrig tidigare deltagit i vare sig gemenskapens eller det egna landets FoU-program på nationell, regional eller lokal nivå.

7.2. Förbättrade nätverk och ökat samarbete med industrin

7.2.1. Regionkommittén vill erinra om att samarbetet mellan näringsliv och högskola ingår i den svenska högskolelagen som högskolans "tredje uppgift". Sådan samverkan mellan universitet och regionala grupperingar av entreprenörsföretag i forskningsparker spelar en mycket viktig roll i en regions produktionsstruktur. I forskningsparker finns forskare, entreprenörer, finansiärer och rådgivare nära varandra i det dagliga livet, vilket är en viktig förutsättning för skapandet av nya jobb i teknik- och forskningsbaserade företag. Spridning av goda erfarenheter av sådan forskningsparkssamverkan bör vara en viktig del av arbetet inom området FoU och innovation under den nya strukturfondsperioden.

7.2.2. Det starka stöd för finansiering av innovationsinsatser Europeiska rådet gav i Amsterdam och Luxemburg gör att resurser från EIB, EIF och gemenskapen ställs till förfogande för högteknologiska innovativa företag 1998/1999. Regionkommittén vill understryka att detta är mycket viktiga komplement till de insatser som har funnits i 4:e ramprogrammet för FoU. Regionkommittén anser att regionala och lokala myndigheter bidrar till ekonomisk och social sammanhållning genom sitt stöd till kunskapsspridning om FoU och innovationsresultat inom politikområden som faller inom ramen för regionala och lokala myndigheters beslutskompetens (utbildning, yrkesutbildning, miljö, fysisk planering, lokalt utvecklingsarbete och stöd till småföretag). Strukturfonderna bör uppmuntra skapandet av mellanregionala och gränsöverskridande länkar mellan FoU och näringsliv för utbyte av information och kunskapsspridning inom dessa områden, som ju också representeras av "nyckelåtgärder" i 5:e ramprogrammet för FoU. Nätverket för "Innovation Relay Centres" måste också vara tillräckligt vidsträckt i geografiska termer för att säkra att arbetet bland små och medelstora företag blir mer effektivt. Gemenskapens nätverk som teknikförmedlingscentra, EU-infocentra, företags- och innovationscentra (BIC) kan också ge stöd till småföretag i mindre gynnade regioner.

7.3. Ökad mänsklig potential

7.3.1. Regionkommittén vill uppmärksamma behovet av möjligheter till examensarbeten och praktikplaceringar för studenter, forskarstuderande och etablerade forskare i de små och mindre företagen. Detta bör kunna uppnås genom att gemenskapsinitiativens strukturstöd uppmuntrar utbyten mellan FoU- och högskoleinstitutioner i utvecklade och mindre gynnade regioner. Resurser hos Gemensamma forskningscentret för Europeiska gemenskapen (JRC) bör kunna bistå dessa insatser med hjälp av direkta åtgärder för småföretag i mindre gynnade regioner. Inom ramen för transnationella konsortier (EEIGs) kan små och medelstora företag bedriva forskning och investera i fortbildning och kompetensutveckling.

7.3.2. Under 4:e ramprogrammets programtid har ca 6500 forskare varje år fått stöd till utbildning genom forskning, och ytterligare ca 5600 forskare per år har genom Marie Curie-stipendier fått tillfälle att få tillträde till gemenskapens FoU-faciliteter med finansiering från ramprogrammet. Regionkommittén anser att det är mycket viktigt att sådana möjligheter kommer företag, forskarstuderande och forskare till del i mindre gynnade regioner genom de nya strukturfondsprogrammen. Detta skulle t.ex. kunna medverka till IT-utveckling och bättre integration av yrkesskolor och forskningsparker i innovationsprocessen i de för varje region viktigaste FoU-klustren.

8. Kommissionens slutsatser

8.1. Regionkommittén ställer sig bakom kommissionens fyra mål i meddelandets punkt 25, och vill särskilt framhålla närhetsprincipen, samt att eftersom huvuddelen av de föreslagna insatserna skall genomföras i kommuner och regioner är det viktigt att tillräcklig tid och möjlighet ges för att de skall kunna medverka i utarbetandet av nya strukturfondsprogram för sin respektive region innan nästa programperiod inleds den 1 januari 2000.

8.2. Internationellt samarbete mellan forskningsparker bör enligt Regionkommitténs uppfattning kunna få stöd från strukturfonderna. Möjligheter att upprätta regionala webbplatser om FoU-kluster med forskningsparker, högskolor och företag inom CORDIS bör också förstärkas och utökas. Även etablerade nätverk för distansutbildning på högskole- och forskarutbildningsnivå bör kunna redovisas i CORDIS. Det är emellertid viktigt att inse att framtida distansutbildning huvudsakligen kommer att använda sig av nätburna medier, som genom användning av datorer möjliggör direktkontakt mellan utbildningsanordnare och "slutanvändare" vid de tidpunkter som passar användaren. Utbildningsanordnarna kan med oförändrad interaktivitet befinna sig var som helst i världen.

9. Regionkommitténs slutsatser

9.1. Regionkommittén kan med glädje notera att kommissionen vill skapa riktlinjer för sammanhållning och konkurrenskraft samt FoU och innovation i de nya strukturfondsprogrammen för åren 2000-2006 i dialog med Regionkommittén. Denna dialog visar att de utmaningar och möjligheter som ligger i att skapa en gemensam, samordnad ram för sammanhållning, konkurrenskraft, FoU och innovation är samma möjligheter och utmaningar som finns på lokal och regional nivå.

9.2. Regionkommittén, som noga studerat de ökande teknik- och IT-gapen mellan gemenskapens regioner, instämmer i kommissionens bedömning att det är nödvändigt att öka myndigheternas och de ekonomiska aktörernas förmåga att utveckla strategiska ramar för integration av FoU och innovation i ekonomisk verksamhet. Alla studier visar att i en värld som är alltmer konkurrensutsatt är forskning, utveckling och innovation oundgängliga för att möta den internationella konkurrensen. Kommissionens grundläggande förslag att sammanhållningspolitiken bör ändras välkomnas därför av Regionkommittén.

9.3. Regionkommittén stöder en verklig förstärkning av den regionala dimensionen av FoU och innovationspolitiken som sådan. För att optimera inlärningsprocesserna för regionala aktörer beträffande FoU och innovation anser Regionkommittén att möjligheter att involvera Europas forskningsparker i gemenskapens FoU- och strukturfondsprogram skall tillvaratas. Även forskningsparkssamarbete med USA och Japan bör stödjas. I många länder är bristande samverkan mellan statligt finansierade forskningsinstitut och högskoleutbildning samt bristen på samarbete med företag den flaskhals som kan avhjälpas genom ett större forskningsparkssamarbete. Relationerna mellan forskarvärlden och de små och medelstora företagen är oerhört komplexa och man måste försöka att förenkla dem för att få några betydande resultat genom de införda hjälpsystemen.

9.4. Regionkommittén vill, mot bakgrund av sitt omfattande engagemang vad gäller IT-utveckling och livslångt lärande i samband med bl.a. EU:s grönbok om arbetsorganisation och medlemsländernas nationella sysselsättningsplaner, betona behovet av strukturella insatser för att hjälpa företag och institutioner att bemästra de svårigheter som uppstår vid anpassningen till nya typer av arbetsorganisation.

9.5. Regionkommittén vill understryka behovet att utveckla riktlinjer för att främja innovativa yrkesutbildningsprogram för små och medelstora företag och institutioner, och anser att uppgiften att utvärdera innovationsprocesser och göra dem kända för allmänheten måste vara länkad till regionala utbildnings- och yrkesutbildningsprogram.

9.6. För att minska teknik- och IT-gap mellan utvecklade och mindre gynnade regioner måste FoU- och innovationspolitiken kunna integreras i regionernas viktigaste FoU-kluster och produktionsstrukturer. Regionkommittén anser därför att riktlinjer för integrationen av FoU och innovation i framtida strukturprogram skall utarbetas med syftet att nå fram till en konsoliderad "bottom-up-metod" som tar särskild hänsyn till små och medelstora företags behov i olika sektorers produktionsstruktur. Möjligheter till samverkan mellan strukturfondsinstrument och nyckelåtgärder i det 5:e ramprogrammet för FoU bör tydliggöras i riktlinjerna och förutsättningar för lokala/regionala ledamöter i nyckelåtgärdernas ledningsgrupper undersökas.

Vissa av EU:s regioner gör en omfattande ansträngning för att utveckla ett mycket nyttigt system för att underlätta tillgången till information om FoTU och innovationer inom de berörda områdena (forskare, företag, kommuner, etc.). ReK anser att det vore lämpligt att dessa ansträngningar värderas positivt av gemenskapsinstitutionerna och att stödåtgärder planeras för de regioner som visar att de vidtar åtgärder härvidlag och som samtidigt kan uppvisa påtagliga och effektiva resultat.

9.7. Regionkommittén vill gärna delta i utformningen av riktlinjerna för införandet av FoU och innovation i sammanhållningspolitiken och de nya strukturfondsprogrammen. Regionkommittén anser att det är nödvändigt att på lokal och regional nivå finna former som ger forskare och företag möjlighet att få en bättre förståelse för sina gemensamma intressen och beröringspunkter, och att man inför verktyg som är avpassade till att finna svar på företagens behov i den kunskap som forskarvärlden erbjuder. Det är nyckeln till den utveckling som kommer att göra det möjligt att öka sammanhållningen mellan EU:s regioner och förstärka EU:s konkurrenskraft i världen.

Bryssel den 11 mars 1999.

Regionkommitténs

ordförande

Manfred DAMMEYER

(1) EGT C 244, 11.8.1997, s. 9.

(2) EGT C 379, 15.12.1997, s. 26.

(3) CdR 76/97 fin - EGT C 379, 15.12.1997, s. 34.

Top