This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 42016X0812(01)
Regulation No 117 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UNECE) — Uniform provisions concerning the approval of tyres with regard to rolling sound emissions and/or to adhesion on wet surfaces and/or to rolling resistance [2016/1350]
Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd [2016/1350]
Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd [2016/1350]
EUT L 218, 12.8.2016, p. 1–106
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
12.8.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 218/1 |
Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd [2016/1350]
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 8 till ändringsserie 02 – dag för ikraftträdande: 20 januari 2016
INNEHÅLL
FÖRESKRIFTER
1. |
Tillämpningsområde |
2. |
Definitioner |
3. |
Ansökan om godkännande |
4. |
Märkning |
5. |
Godkännande |
6. |
Specifikationer |
7. |
Ändringar av typen av pneumatiska däck och utökning av godkännande |
8. |
Produktionsöverensstämmelse |
9. |
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse |
10. |
Slutgiltigt upphörande av produktionen |
11. |
Namn- och adressuppgifter för typgodkännandemyndigheter och för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningar |
12. |
Övergångsbestämmelser |
Bilagor
1 |
Meddelande |
2 |
|
Tillägg 2: |
Godkännande enligt föreskrifter nr 117 tillsammans med godkännande enligt föreskrifter nr 30 eller 54 |
Tillägg 3: |
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrifter nr 117, 30 eller 54 |
Tillägg 4: |
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrifter nr 117 |
3 |
Förbirullningsprovningsmetod för mätning av däckljud |
Tillägg 1: |
Provningsrapport |
4 |
Anvisningar för provningsplatsen |
5 |
Provningsförfaranden för mätning av väggrepp på vått underlag |
Tillägg: |
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag |
6 |
Provningsförfarande för mätning av rullmotstånd |
Tillägg 1: |
Provningsutrustningens toleranser |
Tillägg 2: |
Mätfälgsbredd |
Tillägg 3: |
Provningsrapport och provningsdata (rullmotstånd) |
Tillägg 4: |
Standardiseringsorgan för däck |
Tillägg 5: |
Retardationsmetod |
7 |
Förfaranden för provning av snöprestanda när det gäller vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden |
Tillägg 1: |
Definition av symbolen för alpint väglag |
Tillägg 2: |
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klasserna C1 och C2 |
Tillägg 3: |
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C3 |
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1 Dessa föreskrifter gäller nya pneumatiska däck av klasserna C1, C2 och C3 med avseende på däckljud, rullmotstånd och väggreppsprestanda på vått underlag. De gäller dock inte för
1.1.1 |
däck avsedda som reservdäck för tillfälligt bruk märkta med Temporary use only, |
1.1.2 |
däck med nominell fälgdiameterkod ≤ 10 (eller ≤ 254 mm) eller ≥ 25 (eller ≥ 635 mm), |
1.1.3 |
däck konstruerade för tävlingar, |
1.1.4 |
däck avsedda för montering på vägfordon av andra kategorier än M, N och O (1), |
1.1.5 |
däck försedda med tilläggsanordningar för att förbättra friktionsegenskaper (t.ex. dubbdäck), |
1.1.6 |
däck avsedda för hastigheter under 80 km/h (hastighetsklass F), |
1.1.7 |
däck som är konstruerade endast för montering på fordon som registrerats för första gången före den 1 oktober 1990, |
1.1.8 |
terränggående däck för yrkesmässigt bruk. |
1.2 Parterna i överenskommelsen ska utfärda eller godta godkännanden angående däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd.
2. DEFINITIONER
Utöver definitionerna i Uneceföreskrifter nr 30 och 54 gäller i dessa föreskrifter följande definitioner:
2.1 däcktyp: i dessa föreskrifter en serie däck, med en förteckning över däckstorlekar, varu- och handelsbeteckningar, som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
a) |
tillverkarens namn, |
b) |
däckklass (se punkt 2.4), |
c) |
däckstruktur, |
d) |
användningskategori: standarddäck, däck för särskild användning och vinterdäck, |
e) |
för däck av klass C1:
|
f) |
för däck av klasserna C2 och C3:
|
g) |
slitbanemönster (se punkt 3.2.1 i dessa föreskrifter). |
2.2 varu- eller handelsbeteckning: den identifiering av däcket som däcktillverkaren anger. Varubeteckningen kan vara densamma som tillverkarens namn och handelsbeteckningen densamma som varumärket.
2.3 däckljud:: det ljud som uppstår vid kontakt mellan rullande däck och vägbanan.
2.4 däckklass: en av följande grupperingar:
2.4.1 däck av klass C1 : däck som överensstämmer med Uneceföreskrifter nr 30.
2.4.2 däck av klass C2 : däck som överensstämmer med Uneceföreskrifter nr 54 och kännetecknas av ett belastningsindex vid enkelmontage som är lägre än eller lika med 121 och en hastighetskategorisymbol som är högre än eller lika med N.
2.4.3 däck av klass C3 : däck som överensstämmer med Uneceföreskrifter nr 54 och som kännetecknas av
a) |
ett belastningsindex vid enkelmontage som är högre än eller lika med 122, eller |
b) |
ett belastningsindex vid enkelmontage som är lägre än eller lika med 121 och en hastighetskategorisymbol som är lägre än eller lika med M. |
2.5 representativ däckstorlek: däckstorlek som lämnas in för den provning som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter för däckljud, i bilaga 5 för väggrepp på vått underlag, i bilaga 6 för rullmotstånd, för bedömning av överensstämmelse för typgodkännande av däcktyp eller i bilaga 7 för användning i svåra vinterförhållanden.
2.6 reservdäck för tillfälligt bruk: däck som endast är avsedda för tillfällig användning under begränsade körförhållanden och som därmed skiljer sig från däck avsedda att monteras på ett fordon för normala körförhållanden.
2.7 däck konstruerade för tävling: däck avsedda för montering på fordon som deltar i motorsporttävlingar och inte avsedda för normal användning på väg.
2.8 standarddäck: däck avsett för normal användning på väg.
2.9 förstärkt däck eller däck för tilläggsbelastning av klass C1: däck konstruerat för att bära mer belastning vid högre däcktryck än den belastning som bärs av motsvarande däck i standardversion vid det normala däcktrycket enligt ISO 4000-1:2010 (2).
2.10 drivhjulsdäck: däck av klass C2 eller C3 märkt ”TRACTION” och avsett att monteras främst på ett fordons drivaxlar för att göra kraftöverföringen så stor som möjligt i olika lägen.
2.11 vinterdäck: däck vars slitbanemönster, gummiblandning eller struktur i första hand är konstruerade för att under vinterförhållanden uppnå bättre prestanda än ett standarddäck i fråga om förmågan att inleda eller upprätthålla fordonets rörelse.
2.11.1 vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden : vinterdäck vars slitbanemönster, gummiblandning eller struktur särskilt är konstruerade för att användas i svåra vinterförhållanden och som uppfyller kraven i punkt 6.4 i dessa föreskrifter.
2.12 däck för särskild användning: däck avsett för blandad användning på väg och i terräng eller för andra särskilda ändamål. Dessa däck är i första hand konstruerade för att inleda och upprätthålla fordonets rörelse vid terrängkörning.
2.13 terränggående däck för yrkesmässigt bruk: däck för särskild användning, i första hand avsett för körning i svåra terrängförhållanden.
2.14 mönsterdjup: huvudskårornas djup.
2.14.1 huvudskåror : de breda längsgående skåror som är placerade i slitbanemönstrets centrala område som när det gäller däck för personbilar och lätta lastbilar har slitagevarnare i botten av skårorna.
2.15 tomrumsförhållande: kvoten mellan arean för tomrum i en referensyta och denna referensytas area beräknad från ritningen av gjutformen.
2.16 standardreferensdäck (SRTT): däck som tillverkats, kontrollerats och lagrats i enlighet med American Society for Testing and Materials (ASTM) standard.
a) |
E1136-93 (2003) för storleken P195/75R14. |
b) |
F2872 (2011) för storleken 225/75 R 16 C. |
c) |
F2871 (2011) för storleken 245/70R19.5. |
d) |
F2870 (2011) för storleken 315/70R22.5. |
2.17 Mätningar av väggrepp på vått underlag och snö – Särskilda definitioner
2.17.1 väggrepp på vått underlag : relativ bromsverkan på vått underlag för ett provningsfordon utrustat med kandidatdäck jämfört med samma provningsfordon utrustat med referensdäck (SRTT).
2.17.2 kandidatdäck : däck som är representativt för den typ som lämnas in för godkännande i enlighet med dessa föreskrifter.
2.17.3 kontrolldäck : serietillverkat standarddäck som används för att fastställa väggreppsprestanda på vått underlag eller snö för däckstorlekar som inte kan monteras på samma fordon som standardreferensdäcket – se punkt 4.1.7 i bilaga 5 samt punkt 3.4.3 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
2.17.4 index för väggrepp på vått underlag (G) : förhållandet mellan kandidatdäckets och standardreferensdäckets prestanda.
2.17.5 index för väggrepp på snö (SG) : förhållandet mellan kandidatdäckets och standardreferensdäckets prestanda.
2.17.6 högsta bromskraftskoefficient (pbfc) : det högsta värdet för förhållandet mellan bromskraften och den vertikala belastningen på däcket före hjulets låsning.
2.17.7 medelvärde för fullt utvecklad retardation (mfdd) : medelretardation som beräknas på grundval av den uppmätta sträcka som registrerats när ett fordon retarderas mellan två givna hastigheter.
2.17.8 kopplingshöjd (krokhöjd) : höjden mätt vinkelrätt från mitten av den ledade knutpunkten på släpfordonets bogserkoppling eller krok mot markytan när dragfordonet och släpfordonet är sammankopplade. Fordonet och släpfordonet ska stå på ett jämnt, belagt underlag och vara helt klara för provning och utrustade med de däck som ska användas för den särskilda provningen.
2.18 Mätning av rullmotstånd – Särskilda definitioner
2.18.1 Rullmotstånd Fr
Energiförlust (eller energiförbrukning) per enhet tillryggalagd sträcka (3).
2.18.2 Rullmotståndskoefficient Cr
Rullmotståndets förhållande till belastningen på däcket (4).
2.18.3 Nytt provdäck
Ett däck som inte tidigare har använts för rullningsprovning där dess temperatur höjts över den som alstras vid rullmotståndsprovning och som inte tidigare har utsatts för en temperatur på mer än 40 °C (5) (6).
2.18.4 Laboratoriekontrolldäck
Däck som används av ett enskilt laboratorium för att kontrollera maskinbeteende som funktion av tiden (7).
2.18.5 Tryckökning under prov
Förfarande där däcket pumpas upp och däcktrycket tillåts stiga genom att däcket värms upp vid körning.
2.18.6 Dissipativ förlust
Energiförlust (eller energiförbrukning) per enhet tillryggalagd sträcka, utom interna förluster i däcket, på grund av aerodynamiska förluster i provningsutrustningens olika roterande delar, lagerfriktion och andra former av systematiska förluster som kan vara förbundna med mätningen.
2.18.7 Frihjulsavläsning
Typ av mätning av dissipativa förluster där däcket får rulla utan slirning medan belastningen på däcket minskas till en nivå där energiförlusterna i däcket självt är så gott som obefintliga.
2.18.8 Tröghet eller tröghetsmoment
Kvoten mellan det vridmoment som påförs en roterande kropp och kroppens vinkelacceleration (8).
2.18.9 Mätningens reproducerbarhet σm
En maskins förmåga att mäta rullmotstånd (9).
3. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE
3.1 Ansökan om godkännande av en däcktyp enligt dessa föreskrifter ska lämnas in av däcktillverkaren eller av tillverkarens behöriga ombud. I ansökan ska följande anges:
3.1.1 |
Prestandaegenskaper som ska bedömas för däcktypen: nivån vad gäller däckljud, väggrepp på vått underlag och/eller rullmotstånd. Däckets snöprestandanivå om kategorin är vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden. |
3.1.2 |
Tillverkarens namn. |
3.1.3 |
Sökandens namn och adress. |
3.1.4 |
Adressuppgift(er) till tillverkningsanläggning(ar). |
3.1.5 |
Varu- och handelsbeteckning(ar) samt varumärke(n). |
3.1.6 |
Däckklass (klass C1, C2 eller C3) (se punkt 2.4 i dessa föreskrifter). 3.1.6.1 Sektionsbreddområde för däck av klass C1 (se punkt 6.1.1 i dessa föreskrifter). Anmärkning: Dessa uppgifter krävs endast för godkännande i fråga om däckljudsnivå. |
3.1.7 |
Däckstruktur |
3.1.8 |
För däck av klass C1 anges
För däck av klasserna C2 och C3 anges
|
3.1.9 |
Användningskategori (standarddäck, vinterdäck eller däck för särskild användning). |
3.1.10 |
En förteckning över de däckstorleksbeteckningar som omfattas av denna ansökan. |
3.2 Ansökan om godkännande ska åtföljas (i tre exemplar) av:
3.2.1 |
Detaljerade uppgifter om de huvudsakliga egenskaperna (inklusive slitbanemönster) för de däck som ingår i den angivna däckstorleksserien med avseende på dess effekter på däckens prestanda (dvs. däckljudsnivå, väggrepp på vått underlag, rullmotstånd samt väggrepp på snö). Uppgifterna kan ges genom beskrivningar, kompletterande med tekniska uppgifter, ritningar, fotografier eller datortomografi, och ska vara tillräckliga för att göra det möjligt för typgodkännandemyndigheten eller den tekniska tjänsten att avgöra om några framtida ändringar av de huvudsakliga egenskaperna kommer att påverka däckens prestanda negativt. Effekterna på däckens prestanda av smärre ändringar i däckkonstruktionen kommer att tydliggöras och bestämmas i samband med kontroller av produktionsöverensstämmelsen. |
3.2.2 |
De ritningar eller fotografier av däcksidan som illustrerar de uppgifter som avses i punkt 3.1.8 och godkännandemärkningen som avses i punkt 4 ska lämnas in när tillverkningen inletts men senast ett år efter det datum då typgodkännandets beviljades. |
3.2.3 |
Om ansökan avser däck för särskild användning ska en kopia av ritningen av gjutformen med slitbanemönster lämnas så att tomrumsförhållandet kan kontrolleras. |
3.3 På typgodkännandemyndighetens begäran ska sökanden lämna in provexemplar av däck för provning eller kopior av provningsrapporter från de tekniska tjänster som avses i punkt 11 i dessa föreskrifter.
3.4 Inom ramen för en ansökan kan provningen efter typgodkännandemyndighetens eller den utsedda tekniska tjänstens gottfinnande inskränkas till ett urval av sämsta fall.
3.5 En däcktillverkares laboratorier och provningsanläggningar får utses till ett godkänt laboratorium och typgodkännandemyndigheten ska kunna välja att låta sig företrädas under alla provningar.
4. MÄRKNING
4.1 Alla däck som ingår i däcktypen ska märkas så som föreskrivs i antingen föreskrifter nr 30 eller 54, enligt vad som är tillämpligt.
4.2 Däcken ska särskilt vara märkta med följande (10):
4.2.1 |
Tillverkarens namn eller varumärke. |
4.2.2 |
Handelsbeteckningen (se punkt 2.2 i dessa föreskrifter). Handelsbeteckningen krävs emellertid inte om den är samma som varumärket. |
4.2.3 |
Däckstorleksbeteckning. |
4.2.4 |
”REINFORCED” (alternativt ”EXTRA LOAD”) om däcket är klassificerat som förstärkt. |
4.2.5 |
”TRACTION” (11) om däcket är klassificerat som ett drivhjulsdäck. |
4.2.6 |
Den alpina symbolen (ett berg med tre toppar och snöflinga) som överensstämmer med den symbol som beskrivs i tillägg 1 till bilaga 7) ska läggas till om vinterdäck klassificeras som ”vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden”. |
4.2.7 |
”MPT” (alternativt ”ML” eller ”ET”) och/eller ”POR” om däcket är klassificerat som ett däck för särskild användning. Med ET menas Extra Tread (extra mönster), ML = Mining and logging (gruvdrift och skogsbruk), MPT = multi-purpose truck (lastbil för flera ändamål) och POR = professional off-road (yrkesmässigt bruk i terräng). |
4.3 Det ska finnas tillräckligt med utrymme på däcken för det godkännandemärke som visas i bilaga 2 till dessa föreskrifter.
4.4 Godkännandemärket ska vara formpressat i eller på däcksidan, vara lätt läsbart och placerat på däckets nedre del på minst en av däcksidorna.
4.4.1 För däck märkta med konfigurationssymbolen A för montering av däck på fälg får märkningen emellertid placeras var som helst på den yttre däcksidan.
5. GODKÄNNANDE
5.1 Om den representativa däckstorleken för den däcktyp som lämnas in för godkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkterna 6 och 7 ska godkännande av denna däcktyp beviljas.
5.2 Varje godkänd däcktyp ska tilldelas ett godkännandenummer. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av däck samma godkännandenummer.
5.3 Ett meddelande om beviljat, utökat eller ej beviljat godkännande av en däcktyp enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
5.3.1 Däcktillverkarna får lämna in en ansökan om utökning av typgodkännande enligt kraven i de övriga föreskrifter som rör däcktypen. I så fall ska en kopia av det eller de relevanta meddelanden om typgodkännande som utfärdats av den berörda typgodkännandemyndigheten bifogas ansökan om utökning av godkännande. Ansökningar om utökning av godkännande(n) får endast beviljas av den typgodkännandemyndighet som utfärdade det ursprungliga godkännandet av däcket.
5.3.1.1 Om utökning av godkännande beviljats för att i meddelandeformuläret (se bilaga 1 till dessa föreskrifter) inkludera intyg om överensstämmelse enligt andra föreskrifter, ska godkännandenumret på meddelandeformuläret kompletteras med suffix för identifiering av de angivna föreskrifter och tekniska bestämmelser som införts genom utökningar av godkännandet. För varje angivet suffix ska det eller de särskilda typgodkännandenumren och föreskrifterna själva läggas till i punkt 9 i meddelandeformuläret.
5.3.1.2 I prefixet ska anges den ändringsserie som gäller däckprestanda i aktuella föreskrifter, t.ex. 02S2 för den andra ändringsserien av däckljud i steg 2 eller 02S1WR1 för den andra ändringsserien av däckljud i steg 1, väggrepp på vått underlag och rullmotstånd i steg 1 (se punkt 6.1 för definitioner av steg 1 och steg 2). Om de berörda föreskrifterna föreligger i sin ursprungliga lydelse ska ingen identifiering av ändringsserien krävas.
5.3.2 Följande suffix har redan reserverats för att identifiera särskilda föreskrifter om parametrar för däckprestanda:
S |
för att identifiera ytterligare överensstämmelse med kraven angående däckljud, |
W |
för att identifiera ytterligare överensstämmelse med kraven angående däcks väggrepp på vått underlag, |
R |
för att identifiera ytterligare överensstämmelse med kraven angående däcks rullmotstånd. |
Då två steg har definierats för kraven i fråga om däckljud och rullmotstånd i punkterna 6.1 och 6.3 kommer S och R att åtföljas av antingen suffixet 1 för överensstämmelse med steg 1 eller suffixet 2 för överensstämmelse med steg 2.
5.4 I det utrymme som avses i punkt 4.3 och i enlighet med kraven i punkt 4.4 ska ett internationellt godkännandemärke anbringas på varje däckstorlek som överensstämmer med den däcktyp som godkänts enligt dessa föreskrifter. Godkännandemärket ska bestå av följande:
5.4.1 |
En cirkel som omger bokstaven E, följd av det särskiljande numret för det land som beviljat godkännandet (12). |
5.4.2 |
Godkännandenumret, som ska placeras nära den cirkel som anges i punkt 5.4.1 och antingen ovanför eller nedanför bokstaven E eller till vänster eller höger om den. |
5.4.3 |
I förekommande fall, suffixet eller suffixen och märkningen enligt varje relevant ändringsserie, så som de anges i meddelandeformuläret. Ett av nedanstående suffix eller en kombination av dem får användas.
Dessa suffix ska placeras till höger om eller nedanför godkännandenumret, om de ingår i det ursprungliga godkännandet. Om godkännandet har utökats efter godkännande enligt föreskrifter nr 30 eller 54 ska ett plustecken + och ändringsserien för föreskrifter nr 117 placeras framför suffixet eller kombinationen av suffix som beteckning av en utökning av godkännandet. Om godkännandet utökas efter ett ursprungligt godkännande enligt föreskrifter nr 117 ska ett plustecken + placeras mellan suffixet eller kombinationen av suffix för det ursprungliga godkännandet och det suffix eller den kombination av suffix som lagts till som beteckning av utökning av godkännande. |
5.4.4 |
Genom märkningen med suffix på däcksidorna bortfaller kravet på ytterligare märkning av däcket med det särskilda typgodkännandenummer för överensstämmelse med föreskrifterna till vilket suffixet hänvisar enligt punkt 5.3.2. |
5.5 Om däcket överensstämmer med ett typgodkännande enligt en eller flera av de övriga föreskrifter som bifogats överenskommelsen i det land som beviljat godkännande enligt de här föreskrifterna, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1 inte upprepas. I så fall ska de tilläggsnummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i det land som beviljat godkännandet enligt de här föreskrifterna, placeras intill den symbol som föreskrivs i punkt 5.4.1.
5.6 I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkenas utformning.
6. SPECIFIKATIONER
6.1 Gränsvärden för däckljud, uppmätta med den metod som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter.
6.1.1 När det gäller däck av klass C1 får däckljudsvärdet inte överstiga de gränsvärden för tillämpligt steg som anges nedan. Dessa värden avser nominell sektionsbredd enligt punkt 2.17.1.1 i föreskrifter nr 30.
Steg 1 |
|
Nominell sektionsbredd |
Gränsvärde dB(A) |
– 145 |
72 |
> 145–165 |
73 |
> 165–185 |
74 |
> 185–215 |
75 |
> 215 |
76 |
Ovanstående gränsvärden ska ökas med 1 dB(A) för däck för tilläggsbelastning eller förstärkta däck och med 2 dB(A) för däck för särskild användning.
Steg 2 |
|
Nominell sektionsbredd |
Gränsvärde dB(A) |
– 185 |
70 |
> 185–245 |
71 |
> 245–275 |
72 |
> 275 |
74 |
Ovanstående gränsvärden ska ökas med 1 dB(A) för vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden, däck för tilläggsbelastning eller förstärkta däck eller någon kombination av dessa klassificeringar.
6.1.2 När det gäller däck av klass C2 får däckljudsvärdet i gällande användningskategori (se punkt 2.1) inte överskrida nedanstående gränsvärden i steg 1 respektive steg 2:
Steg 1 |
|
Användningskategori |
Gränsvärde dB(A) |
Standarddäck |
75 |
Vinterdäck |
77 |
Däck för särskild användning |
78 |
Steg 2 |
|||
Användningskategori |
|
Gränsvärde dB(A) |
|
Övriga |
Drivhjulsdäck |
||
Standarddäck |
|
72 |
73 |
Vinterdäck |
|
72 |
73 |
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden |
73 |
75 |
|
Däck för särskild användning |
|
74 |
75 |
6.1.3 När det gäller däck av klass C3 får däckljudsvärdet i gällande användningskategori (se punkt 2.1) inte överskrida nedanstående gränsvärden i steg 1 respektive steg 2:
Steg 1 |
|
Användningskategori |
Gränsvärde dB(A) |
Standarddäck |
76 |
Vinterdäck |
78 |
Däck för särskild användning |
79 |
Steg 2 |
|||
Användningskategori |
|
Gränsvärde dB(A) |
|
Övriga |
Drivhjulsdäck |
||
Standarddäck |
|
73 |
75 |
Vinterdäck |
|
73 |
75 |
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden |
74 |
76 |
|
Däck för särskild användning |
|
75 |
77 |
6.2 Väggreppsprestanda på vått underlag kommer att baseras på ett förfarande där antingen den högsta bromskraftskoefficienten (pbfc) eller medelvärdet för fullt utvecklad retardation (mfdd) jämförs med de värden som nås med ett standardreferensdäck. Relativa prestanda ska anges med ett index för väggrepp på vått underlag (G).
6.2.1 När det gäller däck av klass C1 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del A i bilaga 5 till dessa föreskrifter ska däcket uppfylla följande krav:
Användningskategori |
|
Index för väggrepp på vått underlag (G) |
Standarddäck |
|
≥ 1,1 |
Vinterdäck |
|
≥ 1,1 |
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden med en hastighetssymbol (R och högre, inklusive H) som anger en högsta tillåtna hastighet som överstiger 160 km/h |
≥ 1,0 |
|
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden med en hastighetssymbol (Q eller lägre, exklusive H) som anger en högsta tillåtna hastighet som inte överstiger 160 km/h |
≥ 0,9 |
|
Däck för särskild användning |
|
Ej fastställt |
6.2.2 När det gäller däck av klass C2 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del B i bilaga 5 till dessa föreskrifter ska däcket uppfylla följande krav:
Användningskategori |
|
Index för väggrepp på vått underlag (G) |
|
Övriga |
Drivhjulsdäck |
||
Standarddäck |
|
≥ 0,95 |
≥ 0,85 |
Vinterdäck |
|
≥ 0,95 |
≥ 0,85 |
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden |
≥ 0,85 |
≥ 0,85 |
|
Däck för särskild användning |
|
≥ 0,85 |
≥ 0,85 |
6.2.3 När det gäller däck av klass C3 som provats i enlighet med ettdera av förfarandena i del B i bilaga 5 till dessa föreskrifter ska däcket uppfylla följande krav:
Användningskategori |
|
Index för väggrepp på vått underlag (G) |
|
Övriga |
Drivhjulsdäck |
||
Standarddäck |
|
≥ 0,80 |
≥ 0,65 |
Vinterdäck |
|
≥ 0,65 |
≥ 0,65 |
Vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden |
≥ 0,65 |
≥ 0,65 |
|
Däck för särskild användning |
|
≥ 0,65 |
≥ 0,65 |
6.3 Gränsvärden för rullmotståndskoefficienten, uppmätta med den metod som beskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter.
6.3.1 Maximivärdena för rullmotståndskoefficienten för steg 1 får inte överstiga följande (värdet i N/kN motsvarar värdet i kg/ton):
Däckklass |
Maximivärde (N/kN) |
C1 |
12,0 |
C2 |
10,5 |
C3 |
8,0 |
När det gäller vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden ska gränsvärdena ökas med 1 N/kN.
6.3.2 Maximivärdena för rullmotståndskoefficienten för steg 2 får inte överstiga följande (värdet i N/kN motsvarar värdet i kg/ton):
Däckklass |
Maximivärde (N/kN) |
C1 |
10,5 |
C2 |
9,0 |
C3 |
6,5 |
När det gäller vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden ska gränsvärdena ökas med 1 N/kN.
6.4 För att kunna klassificeras som ”vinterdäck för användning i svåra vinterförhållanden” ska däcket uppfylla prestandakraven i punkt 6.4.1. Däcket ska uppfylla dessa krav utifrån en provningsmetod i bilaga 7 där:
a) |
medelvärdet för fullt utvecklad retardation (mfdd) vid bromsprovning, eller |
b) |
genomsnittlig drivningskraft vid drivningsprovning, eller |
c) |
genomsnittlig acceleration vid accelerationsprovning |
för kandidatdäcket jämförs med standardreferensdäcket.
Relativa prestanda ska anges med ett index för prestanda på snö.
6.4.1 Krav för prestanda på snö
6.4.1.1 Däck av klasserna C1, C2 och C3
Minimivärdet för index för prestanda snö, beräknat enligt metoden i bilaga 7 och jämfört med standardreferensdäcket, ska vara följande:
Däckklass |
Index för väggrepp på snö (metod: bromsning på snö) (1) |
Index för väggrepp på snö (spinn- och drivningsmetod) (2) |
Index för väggrepp på snö (metod: acceleration) (3) |
|
|
Ref. = C1 – SRTT 14 |
Ref. = C2 – SRTT 16C |
Ref. = C1 – SRTT 14 |
Ref. = C3N – SRTT 19,5 Ref. = C3W – SRTT 22,5 |
C1 |
1,07 |
Nej |
1,10 |
Nej |
C2 |
Nej |
1,02 |
1,10 |
Nej |
C3 |
Nej |
Nej |
Nej |
1,25 |
6.5 För att kunna klassificeras som ”drivhjulsdäck” ska däcket uppfylla minst ett av villkoren i punkt 6.5.1.
6.5.1 Däcket ska ha ett slitbanemönster med minst två längsgående ribbor, som var och en innehåller minst 30 blockliknande element åtskilda av skåror och/eller sajpade element vars djup ska vara minst hälften av mönsterdjupet. Alternativet med en fysisk provning får bara användas i ett senare skede efter ytterligare ändringar av föreskrifterna med en hänvisning till lämpliga provningsmetoder och gränsvärden.
6.6 För att kunna klassificeras som ”däck för särskild användning” ska däcket ha ett blockmönster där blocken är större och placerade med större mellanrum än på standarddäck samt ha följande egenskaper:
För däck av klass C1 |
: |
mönsterdjup ≥ 11 mm och tomrumsförhållande ≥ 35 %, |
För däck av klass C2 |
: |
mönsterdjup ≥ 11 mm och tomrumsförhållande ≥ 35 %, |
För däck av klass C3 |
: |
mönsterdjup ≥ 16 mm och tomrumsförhållande ≥ 35 %, |
6.7 För att kunna klassificeras som ”terränggående däck för yrkesmässigt bruk” ska däcket uppvisa samtliga av följande egenskaper:
a) |
För däck av klasserna C1 och C2:
|
b) |
För däck av klass C3:
|
7. ÄNDRINGAR AV TYPEN AV PNEUMATISKA DÄCK OCH UTÖKNING AV GODKÄNNANDE
7.1 Varje ändring av däcktypen som kan påverka de prestandaegenskaper som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt däcktypen. Den myndigheten kan då antingen
7.1.1 |
anse att ändringarna sannolikt inte får någon märkbar negativ inverkan på de prestandaegenskaper som godkänts och att däcket kommer att uppfylla kraven i dessa föreskrifter, eller |
7.1.2 |
kräva att ytterligare provexemplar lämnas in för provning eller begära ytterligare provningsrapporter från den utsedda tekniska tjänsten. |
7.1.3 |
De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 5.3 underrättas om huruvida ansökan om godkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts. |
7.1.4 |
Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökningen av godkännandet ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer som ska anges på meddelandeformuläret. |
8. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
Förfarandena för säkerställande av produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med dem som anges i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:
8.1 |
Alla däck som godkänts enligt dessa föreskrifter ska vara tillverkade så att de överensstämmer med prestandaegenskaperna hos den däcktyp som godkänts och uppfyller kraven i punkt 6. |
8.2 |
Överensstämmelsen enligt punkt 8.1 ska kontrolleras genom att ett slumpmässigt urval av däck som bär det godkännandemärke som krävs i dessa föreskrifter väljs ut ur serietillverkningen. I normalfallet ska dessa kontroller av produktionsöverensstämmelsen ske minst en gång vartannat år. 8.2.1 Kontroller av godkännanden i enlighet med punkt 6.2 i dessa föreskrifter ska utföras med hjälp av samma förfarande (se bilaga 5 till dessa föreskrifter) som det som användes för det ursprungliga godkännandet och typgodkännandemyndigheten ska förvissa sig om att alla däck som överensstämmer med en godkänd typ uppfyller godkännandekravet. Bedömningen ska grundas på däcktypens tillverkningsvolym vid varje tillverkningsanläggning med beaktande av det eller de kvalitetsstyrningssystem som tillverkaren tillämpar. Om provningsförfarandet omfattar samtidig provning av ett antal däck, t.ex. en uppsättning av fyra däck för att prova väggreppsprestanda på vått underlag i enlighet med standardförfarandet för fordon i bilaga 5 till dessa föreskrifter, ska uppsättningen ses som en enhet vid beräkningen av det antal däck som ska provas. |
8.3 |
Tillverkningen ska anses uppfylla kraven i dessa föreskrifter om de nivåer som uppmäts faller inom de gränsvärden som föreskrivs i punkt 6.1 med en tilläggstolerans av + 1 dB(A) för möjliga avvikelser vid serietillverkning. |
8.4 |
Tillverkningen ska anses uppfylla kraven i dessa föreskrifter om de nivåer som uppmäts faller inom de gränsvärden som föreskrivs i punkt 6.3 med en tilläggstolerans av +0.3 N/kN för möjliga avvikelser vid serietillverkning. |
9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
9.1 Ett godkännande som beviljats för en däcktyp enligt dessa föreskrifter får återkallas om kraven i punkt 8 inte uppfylls eller om något däck av däcktypen överskrider gränsvärdena i punkterna 8.3 eller 8.4.
9.2 Om någon av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat ska den omedelbart rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en kopia av ett godkännandeformulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
10. SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN
En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en typ av pneumatiska däck som godkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
11. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGAR
De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningar och för den typgodkännandemyndighet som beviljar godkännande och till vilken sådana intyg om beviljat, ej beviljat, utökat eller återkallat godkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.
12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
12.1 Från och med den dag då ändringsserie 02 till dessa föreskrifter träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter inte vägra att bevilja godkännande enligt dessa föreskrifter av en typ av däck om däcket uppfyller kraven i ändringsserie 02, inklusive kraven på däckljud i steg 1 eller steg 2 enligt punkterna 6.1.1–6.1.3, kraven på väggreppsprestanda på vått underlag enligt punkt 6.2.1 och kraven på rullmotstånd i steg 1 eller steg 2 enligt punkt 6.3.1 eller 6.3.2 i dessa föreskrifter.
12.2 Från och med den 1 november 2012 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter avslå varje ansökan om godkännande om den däckstyp som ansökan gäller inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02, och ska dessutom avslå varje ansökan om godkännande om kraven på däckljud i steg 2 enligt punkterna 6.1.1–6.1.3, kraven på väggreppsprestanda på vått underlag enligt punkt 6.2.1 och kraven på rullmotstånd i steg 1 enligt punkt 6.3.1 i dessa föreskrifter inte är uppfyllda.
12.3 Från och med den 1 november 2014 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att tillåta försäljning eller ibruktagande av ett däck som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02, inklusive kraven på väggreppsprestanda på vått underlag i punkt 6.2.1 i dessa föreskrifter.
12.4 Från och med den 1 november 2016 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter avslå varje ansökan om godkännande om den däckstyp som ansökan gäller inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02, inklusive kraven på rullmotstånd i steg 2 enligt punkt 6.3.2 och kraven på väggrepp på vått underlag enligt punkterna 6.2.2 och 6.2.3 i dessa föreskrifter.
12.5 Från och med den 1 november 2016 får de avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter vägra att tillåta försäljning eller ibruktagande av ett däck som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02 och som inte uppfyller kraven på däckljud i steg 2 enligt punkterna 6.1.1–6.1.3 i dessa föreskrifter.
12.6 Från och med nedanstående datum får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att tillåta försäljning eller ibruktagande av ett däck som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02 och som inte uppfyller kraven på rullmotstånd i steg 1 enligt punkt 6.3.1 i dessa föreskrifter.
Däckklass |
Datum |
C1, C2 |
1 november 2014 |
C3 |
1 november 2016 |
12.7 Från och med nedanstående datum får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att tillåta försäljning eller ibruktagande av ett däck som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02 och som inte uppfyller kraven på rullmotstånd i steg 2 enligt punkt 6.3.2 i dessa föreskrifter och kraven på väggrepp på vått underlag enligt punkterna 6.2.2 och 6.2.3 i dessa föreskrifter.
Däckklass |
Datum |
C1 och C2 |
1 november 2018 |
C3 |
1 november 2020 |
12.8 Till och med den 13 februari 2019 (60 månader efter ikraftträdandet av supplement 4 till ändringsserie 02 till dessa föreskrifter) får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännanden i enlighet med ändringsserie 02 till dessa föreskrifter, mot bakgrund av bestämmelserna i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
(1) Enigt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(2) Däck av klass C1 motsvarar däck för personbilar i ISO 4000-1:2010.
(3) Den SI-enhet som rullmotstånd normalt mäts i är newtonmeter per meter, som motsvarar en bromsande kraft i newton.
(4) Rullmotståndet uttrycks i newton och belastningen uttrycks i kilonewton. Rullmotståndskoefficienten är dimensionslös.
(5) Definitionen av nya provdäck behövs för att minska den potentiella variationen och spridningen av mätdata på grund av däckens åldring.
(6) Det är tillåtet att upprepa ett godkänt provningsförfarande.
(7) Ett exempel på maskinbeteende är glidning.
(8) Den roterande kroppen kan t.ex. vara ett däck med fälg eller en trumma på en maskin.
(9) Mätningens reproducerbarhet σm ska skattas genom mätning n gånger (där n ≥ 3) på ett enda däck av hela det förfarande som beskrivs i punkt 4 i bilaga 6 enligt följande:
där:
j |
= |
indexet från 1 till n för antal upprepade mätningar för ett visst däck, |
n |
= |
antalet upprepningar av däckmätningar (n ≥ 3). |
(10) Några av dessa krav kan anges separat i föreskrifter nr 30 eller 54.
(11) Märkningens minimihöjd: se mått C i bilaga 3 till föreskrifter nr 54.
(12) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument TRANS/WP.29/78/Rev. 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(1) Se punkt 3 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
(2) Se punkt 2 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
(3) Se punkt 4 i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
BILAGA 2
Tillägg 1
Exempel på godkännandemärken
Godkännandemärkenas utformning
(se punkt 5.4 i dessa föreskrifter)
Godkännande enligt föreskrifter nr 117
Exempel 1
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett pneumatiskt däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med enbart S2 för däckljud i steg 2) med godkännandenummer 0212345. De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljats enligt kraven i ändringsserie 02 till dessa föreskrifter.
Exempel 2
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S1 för däckljud i steg 1, W för väggrepp på vått underlag och R1 för rullmotstånd i steg 1) med godkännandenummer 0212345. Märket visar att godkännandet avser S1WR1. De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljats enligt kraven i ändringsserie 02 till dessa föreskrifter.
Tillägg 2
Godkännande enligt föreskrifter nr 117 tillsammans med godkännande enligt föreskrifter nr 30 eller 54 (1)
Exempel 1
a ≥ 12 mm
eller
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S2 för däckljud i steg 2) med godkännandenummer 0212345 och enligt föreskrifter nr 30 med godkännandenummer 0236378. De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljats enligt ändringsserie 02 och att föreskrifter nr 30 också hade ändrats enligt ändringsserie 02.
Exempel 2
a ≥ 12 mm
eller
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 (märkt med S2WR2 för däckljud i steg 2, väggrepp på vått underlag och rullmotstånd i steg 2) med godkännandenummer 0212345 och enligt föreskrifter nr 30 med godkännandenummer 0236378. De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljades enligt ändringsserie 02 och att föreskrifter nr 30 också hade ändrats enligt ändringsserie 02.
Exempel 3
a ≥ 12 mm
eller
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 och ändringsserie 02 med godkännandenummer 0212345 (märkt med S2), samt föreskrifter nr 54. Märket visar att godkännandet avser däckljud i steg 2 (S2). De första två siffrorna i godkännandenumret för föreskrifter nr 117 (02) tillsammans med S2 visar att det första godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 02. De första två siffrorna i godkännandenumret för föreskrifter nr 54 (00) visar att de föreskrifterna förelåg i sin ursprungliga lydelse.
Exempel 4
a ≥ 12 mm
eller
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 och ändringsserie 02 med godkännandenummer 0212345 (märkt med S2 R2) samt föreskrifter nr 54. Märket visar att godkännandet avser däckljud i steg 2 (S2) och rullmotstånd i steg 2. De första två siffrorna i godkännandenumret för föreskrifter nr 117 (02) tillsammans med S2R2 visar att det första godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 117 i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 02. De första två siffrorna i godkännandenumret för föreskrifter nr 54 (00) visar att de föreskrifterna förelåg i sin ursprungliga lydelse.
(1) Godkännande enligt föreskrifter nr 117 för däck som omfattas av föreskrifter nr 54 omfattar för närvarande inga krav på väggrepp på vått underlag.
Tillägg 3
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrifter nr 117, 30 eller 54 (1)
Exempel 1
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga ursprungligen godkändes i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 30 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med godkännandenummer 0236378. Det är också märkt med + 02S1 (rullmotstånd i steg 1) som visar att godkännandet utökats enligt föreskrifter nr 117 (ändringsserie 02). De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 30 (ändringsserie 02). Plustecknet (+) visar att det första godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 30 och sedan har utökats med ett eller flera godkännanden enligt föreskrifter nr 117 (ändringsserie 02) för däckljud i steg 1.
Exempel 2
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga ursprungligen godkändes i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 30 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med godkännandenummer 0236378. Märket visar att godkännandet avser S1 (däckljud i steg 1), W (väggrepp på vått underlag) och R2 (rullmotstånd i steg 2). Märkningen S1WR2 med 02 före visar att godkännandet har utökats enligt föreskrifter nr 117 med ändringsserie 02. De två första siffrorna i godkännandenumret (02) visar att godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 30 (ändringsserie 02). Plustecknet (+) visar att det första godkännandet beviljades enligt föreskrifter nr 30 och sedan har utökats med ett eller flera godkännanden enligt föreskrifter nr 117 (ändringsserie 02).
(1) Godkännande enligt föreskrifter nr 117 av däck som omfattas av föreskrifter nr 54 omfattar för närvarande inga krav på väggrepp på vått underlag.
Tillägg 4
Utökningar för att kombinera godkännanden som utfärdats enligt föreskrifter nr 117 (1)
Exempel 1
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga ursprungligen godkändes i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med godkännandenummer 0212345. Märket visar att godkännandet avser W (väggrepp på vått underlag). Märkningen S2R2 med + före visar att godkännandet har utökats enligt föreskrifter nr 117 med däckljud i steg 2 och rullmotstånd i steg 2 enligt separata intyg.
Exempel 2
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga ursprungligen godkändes i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med godkännandenummer 0212345. Märket visar att godkännandet avser S1 (däckljud i steg 1) och W (väggrepp på vått underlag) Märkningen R1 med + före visar att godkännandet har utökats enligt föreskrifter nr 117 med rullmotstånd i steg 1 enligt separata intyg.
Exempel 3
a ≥ 12 mm
Godkännandemärket ovan fäst på ett däck visar att däcket i fråga ursprungligen godkändes i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 01 med godkännandenummer 0167890. Märket visar att godkännandet avser S (däckljud i steg 1) och W (väggrepp på vått underlag). Märkningen 02R1 med + före visar att godkännandet har utökats enligt föreskrifter nr 117 i deras lydelse enligt ändringsserie 02 med rullmotstånd i steg 1 enligt separata intyg.
(1) Godkännande enligt föreskrifter nr 117 av däck som omfattas av föreskrifter nr 54 omfattar för närvarande inga krav på väggrepp på vått underlag.
BILAGA 3
FÖRBIRULLNINGSPROVNINGSMETOD FÖR MÄTNING AV DÄCKLJUD
Inledning
Detta förfarande omfattar anvisningar för mätinstrument, mätförhållanden och metod för att mäta ljudnivån för en uppsättning däck som monterats på ett provningsfordon som rullar på en angiven vägyta. Den högsta ljudtrycksnivån ska registreras med mikrofoner när provningsfordonet rullar i friläge och där slutresultatet för en referenshastighet erhålls genom linjär regressionsanalys. Sådana provningsresultat kan inte relateras till det däckljud som mäts under acceleration med motorn i gång eller under retardation vid bromsning.
1. MÄTINSTRUMENT
1.1 Akustiska mätningar
Ljudnivåmätaren eller motsvarande mätsystem, inklusive den vindavskärmning som rekommenderas av tillverkaren, ska uppfylla eller överträffa kraven för instrument av typ 1 enligt IEC 60651:1979/A1:1993, andra utgåvan.
Mätningarna ska göras med användning av frekvensviktning A och tidsviktning F.
När ett system som omfattar en periodisk övervakning av den A-viktade ljudnivån används, ska avläsningen ske med ett tidsintervall på högst 30 ms.
1.1.1 Kalibrering
Vid inledningen och avslutningen av varje mätomgång ska hela mätsystemet kontrolleras med en ljudkalibrator som uppfyller kraven för ljudkalibratorer av minst noggrannhetsklass 1 enligt IEC 60942:1988. Utan någon ytterligare justering ska skillnaden mellan avläsningarna av två på varandra följande kontroller vara mindre än eller lika med 0,5 dB. Om detta värde överskrids ska de mätresultat som erhållits efter den senaste tillfredsställande kontrollen förkastas.
1.1.2 Överensstämmelse med kraven
Ett laboratorium som är behörigt att utföra kalibreringar enligt relevanta standarder ska en gång om året kontrollera att ljudkalibratorn överensstämmer med kraven i IEC 60942:1988, och minst en gång vartannat år kontrollera att instrumentsystemet överensstämmer med kraven i IEC 60651:1979/A1:1993, andra utgåvan.
1.1.3 Mikrofonens placering
Mikrofonen (eller mikrofonerna) ska placeras på ett avstånd av 7,5 ± 0,05 m från banans referenslinje CC′ (figur 1) och 1,2 ± 0,02 m över markytan. Axeln med störst känslighet ska vara horisontell och vinkelrät mot fordonets körriktning (linje CC′).
1.2 Hastighetsmätning
Fordonets hastighet ska mätas med instrument med en noggrannhet av minst ±1 km/h när fordonets front nått linje PP (figur 1).
1.3 Temperaturmätning
Mätningar av såväl luftens som provningsytans temperatur är obligatoriska.
Temperaturmätningsanordningarna ska ha en noggrannhet av minst ± 1 °C.
1.3.1 Lufttemperatur
Temperaturgivaren ska placeras i ett fritt läge intill mikrofonen så att den utsätts för luftflöde och skyddas mot direkt solljus. Det senare får uppnås med hjälp av ett solskydd eller en liknande anordning. Givaren bör placeras på en höjd av 1,2 ± 0,1 m över provningsytan så att inverkan från provningsytans termiska strålning vid låga luftflöden blir så liten som möjligt.
1.3.2 Provningsytans temperatur
Temperaturgivaren ska placeras i ett läge där den uppmätta temperaturen är representativ för temperaturen i hjulspåren utan att den akustiska mätningen påverkas.
Om ett instrument med en kontakttemperaturgivare används ska värmeledande pasta anbringas mellan provningsytan och givaren för att säkerställa lämplig termisk kontakt.
Om en strålningstermometer (pyrometer) används bör man välja en höjd som säkerställer att en mätpunkt med en diameter av ≥ 0,1 m är täckt.
1.4 Mätning av vindhastighet
Anordningen ska kunna mäta vindhastigheten med en tolerans av ± 1 m/s. Vinden ska mätas i mikrofonens höjd. Vindriktningen ska registreras i förhållande till körriktningen.
2. MÄTFÖRHÅLLANDEN
2.1 Provningsplats
Provningsplatsen ska bestå av en mittsektion som är omgiven av ett huvudsakligen jämnt provningsområde. Mätsektionen ska vara horisontell. Provningsytan ska vara torr och ren vid alla mätningar och får inte kylas artificiellt under eller före provningen.
Provningsbanan ska vara sådan att villkoren för ett fritt ljudfält mellan ljudkällan och mikrofonen hålls inom 1 dB(A). Dessa villkor ska anses vara uppfyllda om det inte finns några stora ljudreflekterande föremål som staket, stenblock, broar eller byggnader inom 50 m från mätsektionens mittpunkt. Provningsbanans yta och provningsplatsens mått ska överensstämma med ISO 10844:2014. Fram till slutet av den period som anges i punkt 12.8 i dessa föreskrifter får anvisningarna för provningsplatsen överensstämma med bilaga 4 till dessa föreskrifter.
En mittdel med en radie av minst 10 m ska vara fri från pudersnö, högt gräs, lös jord, aska eller liknande. Det får inte finnas något föremål som kan påverka ljudfältet i mikrofonens närhet och inga människor får stå mellan mikrofonen och ljudkällan. Den person som utför mätningarna och alla eventuella observatörer som är närvarande vid mätningarna ska placera sig så att mätinstrumentens mätvärde inte påverkas.
2.2 Meteorologiska förhållanden
Mätningar får inte utföras under ogynnsamma atmosfäriska förhållanden. Det ska säkerställas att resultaten inte påverkas av vindstötar. Provning får inte utföras om vindhastigheten i mikrofonhöjd överstiger 5 m/s.
Mätningar får inte göras om lufttemperaturen är lägre än 5 °C eller högre än 40 °C eller om provningsytans temperatur är lägre än 5 °C eller högre än 50 °C.
2.3 Bakgrundsljud
2.3.1 Bakgrundsljudet (inklusive eventuellt vindbrus) ska ligga minst 10 dB(A) under nivån för det uppmätta däckljudet. En lämplig vindavskärmning får monteras på mikrofonen, förutsatt att hänsyn tas till dess inverkan på mikrofonens känslighet och riktningsegenskaper.
2.3.2 Mätningar som påverkas av ljudtoppar som inte tycks vara karakteristiska för däckens allmänna ljudnivå ska inte tas med.
2.4 Krav på provningsfordonet
2.4.1 Allmänt
Provningsfordonet ska vara ett motorfordon och vara försett med fyra enkelmonterade däck på endast två axlar.
2.4.2 Fordonets belastning
Fordonet ska vara belastat så att det överensstämmer med provningsdäckbelastningarna i punkt 2.5.2.
2.4.3 Hjulbas
Avståndet mellan de två axlar på vilka provningsdäcken är monterade ska för däck av klass C1 vara mindre än 3,50 m och för däck av klasserna C2 och C3 mindre än 5 m.
2.4.4 Åtgärder för att göra fordonets inverkan på ljudnivåmätningarna så liten som möjligt
För att säkerställa att däckljudet inte påverkas nämnvärt av provningsfordonets konstruktion gäller följande krav och rekommendationer.
2.4.4.1 Krav:
a) |
Stänkskydd eller andra extra anordningar för att motverka stänk får inte finnas monterade. |
b) |
Det är inte tillåtet att montera eller behålla föremål i fälgarnas och däckens omedelbara närhet som kan avskärma det ljud som avges. |
c) |
Hjulinställningen (inåt-, utåt- och bakåtlutning) ska helt och hållet vara i enlighet med fordonstillverkarens rekommendationer. |
d) |
Inget extra ljudabsorberande material får anbringas i hjulhusen eller under bottenplattan. |
e) |
Fjädringen ska vara i så gott skick att markfrigången inte minskar onormalt när fordonet belastas i enlighet med provningskraven. Eventuella system för reglering av karossens nivå ska justeras så att de ger den markfrigång under provningen som är normal för fordonet utan last. |
2.4.4.2 Rekommendationer för att undvika biljud:
a) |
Det rekommenderas att sådant på fordonet som kan bidra till fordonets bakgrundsljud avlägsnas eller ändras. Om något avlägsnas eller ändras ska detta registreras i provningsrapporten. |
b) |
Vid provningen bör det säkerställas att bromsarna inte ligger an och ger upphov till bromsljud. |
c) |
Det bör kontrolleras att elektriska kylfläktar är avstängda. |
d) |
Fordonets fönster och taklucka bör vara stängda under provningen. |
2.5 Däck
2.5.1 Allmänt
Fyra identiska däck ska monteras på provningsfordonet. När det gäller däck vars belastningsindex överstiger 121 och som saknar uppgift om dubbelmontering ska två sådana däck av samma typ och serie monteras på provningsfordonets bakaxel. Framaxeln ska vara utrustad med däck av lämplig storlek för axeltrycket och de ska vara nedslitna till minsta tillåtna mönsterdjup så att inverkan på däckljudet minimeras samtidigt som tillräcklig säkerhet bibehålls. Vinterdäck, som hos vissa parter i överenskommelsen får vara försedda med dubbar avsedda att öka friktionen, ska provas utan dubbar. Däck med särskilda monteringskrav ska provas i enlighet med dessa krav (t.ex. rotationsriktning). Däcken ska ha fullt mönsterdjup innan de körs in.
Däcken ska provas på de fälgar som tillåts av däcktillverkaren.
2.5.2 Däckbelastning
Provningsbelastningen Qt för varje däck på provningsfordonet ska vara 50–90 % av referensbelastningen Qr men den genomsnittliga provningsbelastningen Qt,avr för alla däck ska vara 75 ± 5 % av referensbelastningen Qr.
För alla däck motsvarar referensbelastningen Qr den största vikt som gäller för däckets belastningsindex. Om belastningsindex består av två tal som är åtskilda av ett snedstreck (/) ska hänvisning göras till det första talet.
2.5.3 Däcktryck
Varje däck som är monterat på provningsfordonet ska hålla ett provningstryck Pt som inte är högre än referenstrycket Pr och som ligger inom intervallet:
För klass C2 och klass C3 är referenstrycket Pr det tryck som motsvarar det tryckindex som märkts på däcksidan.
För klass C1 är referenstrycket Pr = 250 kPa för standarddäck och 290 kPa för förstärkta däck eller däck för tilläggsbelastning. Minsta provningstryck ska vara Pt = 150 kPa.
2.5.4 Förberedelser före provningen
Däcken ska köras in före provningen för att avlägsna gummiklumpar eller andra däckmönsteregenskaper som härrör från gjutprocessen. Detta kräver vanligen normal körning på väg motsvarande ca 100 km.
De däck som monterats på provningsfordonet ska rotera i samma riktning som då de kördes in.
Före provningen ska däcken värmas upp genom att köras under provningsvillkor.
3. PROVNINGSMETOD
3.1 Allmänna villkor
Vid samtliga mätningar ska fordonet köras i rak linje över mätsektionen (AA′ till BB′) på ett sådant sätt att fordonets längsgående mittplan ligger så nära linjen CC′ som möjligt.
När provningsfordonets front har nått linjen AA′ ska föraren ha lagt växeln i friläge och stängt av motorn. Om provningsfordonet avger onormalt ljud (t.ex. fläkt, självtändning) under mätningen ska man bortse från provningen.
3.2 Mätningarnas utförande och antal
Den högsta ljudnivån uttryckt i A-viktade decibel dB(A) ska mätas med en decimals noggrannhet medan fordonet rullar i friläge mellan linjerna AA′ och BB′ (figur 1 – fordonets front på linje AA′, fordonets bakre del på linje BB′). Detta värde utgör mätresultatet.
Minst fyra mätningar ska utföras på varje sida av provningsfordonet vid provningshastigheter som är lägre än referenshastigheten enligt punkt 4.1, och minst fyra mätningar vid provningshastigheter som är högre än referenshastigheten. Hastigheterna ska fördelas ungefär jämnt över hastighetsintervallet i punkt 3.3.
3.3 Provningshastigheter
Provningsfordonets hastigheter ska ligga inom följande intervall:
a) |
70–90 km/h för däck av klass C1 och klass C2. |
b) |
60–80 km/h för däck av klass C3. |
4. TOLKNING AV RESULTATEN
Mätningen ska förkastas om en onormal avvikelse mellan värdena registreras (se punkt 2.3.2 i denna bilaga).
4.1 Bestämning av provningsresultat
Referenshastigheten Vref vid bestämning av slutresultatet ska vara
a) |
80 km/h för däck av klass C1 och klass C2. |
b) |
70 km/h för däck av klass C3. |
4.2 Regressionsanalys av däckljudsmätningarna
Däckljudsnivån LR i dB(A) bestäms med en regressionsanalys enligt följande:
där
|
är medelvärdet av värdena för däckljud Li, uppmätta i dB(A): |
n |
är antalet mätningar (n ≥ 16), |
|
är medelvärdet av logaritmerna av hastigheterna Vi: med |
a |
är lutningen på regressionslinjen i dB(A). |
4.3 Temperaturkorrigering
För däck av klasserna C1 och C2 ska slutresultatet normaliseras i förhållande till en referenstemperatur på provningsytan ϑref genom att en temperaturkorrigering tillämpas enligt följande:
LR(ϑref) = LR(ϑ) + K(ϑref – ϑ)
där
ϑ |
= |
den uppmätta temperaturen på provningsytan, |
ϑref |
= |
20 °C. |
För däck av klass C1 är koefficienten K – 0,03 dB(A)/°C om ϑ > ϑref och – 0,06 dB(A)/°C när ϑ < ϑref.
För däck av klass C2 är koefficienten K – 0,02 dB(A)/°C
Om den uppmätta temperaturen på provningsytan inte ändras med mer än 5 °C under alla de mätningar som krävs för att bestämma ljudnivån för en uppsättning däck behöver temperaturkorrigeringen endast göras på den sist rapporterade däckljudsnivå som anges ovan, med hjälp av de uppmätta temperaturernas aritmetiska medelvärde. I annat fall ska varje uppmätt ljudnivå Li korrigeras med hjälp av temperaturen vid tidpunkten för ljudupptagningen.
Ingen temperaturkorrigering görs för däck av klass C3.
4.4 För att ta hänsyn till mätinstrumentens eventuella bristande noggrannhet ska de resultat som har erhållits i enlighet med punkt 4.3 minskas med 1 dB(A).
4.5 Slutresultatet, den temperaturkorrigerade däckljudsnivån LR(ϑref) i dB(A), ska avrundas nedåt till närmaste lägre heltal.
Figur 1
Mikrofonernas placering vid mätning
Text av bilden
Tillägg 1
Provningsrapport
DEL 1 – RAPPORT
1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst …
2. Sökandens namn och adress …
3. Provningsrapport nr …
4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning …
5. Däckklass (C1, C2 eller C3) …
6. Användningskategori …
7. Ljudnivå enligt punkterna 4.4 och 4.5 i bilaga 3: …dB(A) vid referenshastigheten 70/80 km/h (1)
8. Eventuella anmärkningar …
9. Datum …
10. Underskrift …
DEL 2 – PROVNINGSDATA
1. Provningsdatum …
2. Provningsfordon (fabrikat, modell, år, ändringar osv.): …
2.1 Provningsfordonets hjulbas …mm
3. Provningsbanans belägenhet …
3.1 Datum för bancertifiering enligt ISO 10844:2014 …
3.2 Utfärdad av …
3.3 Certifieringsmetod …
4. Däckprovningsuppgifter …
4.1 Däckstorleksbeteckning …
4.2 Däckets användningsbeskrivning …
4.3 Referenstryck …kPa
4.4 Provningsdata …
|
Vänster fram |
Höger fram |
Vänster bak |
Höger bak |
Provningsvikt (kg) |
|
|
|
|
Däckbelastningsindex (%) |
|
|
|
|
Däcktryck (i kallt tillstånd) (kPa) |
|
|
|
|
4.5 Provningsfälgens breddkod …
4.6 Temperaturmätningens givartyp …
5. Giltiga provningsresultat …
Körprov nr |
Provhastighet km/h |
Körriktning |
Ljudnivå vänster (2) uppmätt dB(A) |
Ljudnivå höger (2) uppmätt dB(A) |
Lufttemp. °C |
Bantemp. °C |
Ljudnivå vänster (2) temp.korr. dB(A) |
Ljudnivå höger (2) temp.korr. dB(A) |
Anm. |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5.1 Regressionslinjens lutning …
5.2 Ljudnivå efter temperaturkorrigering enligt punkt 4.3 i bilaga 3: …db(A)
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) I förhållande till fordonet.
BILAGA 4
ANVISNINGAR FÖR PROVNINGSPLATSEN (1)
1. INLEDNING
I denna bilaga finns anvisningar för provningsbanans fysiska kännetecken och utformning. I dessa anvisningar, som bygger på en särskild standard (2), beskrivs de fysiska egenskaper som krävs såväl som metoderna för att prova dessa egenskaper.
2. KRAV PÅ YTAN
Ytan anses överensstämma med denna standard under förutsättning att textur och hålrumshalt eller ljudabsorptionskoefficient har uppmätts och befunnits uppfylla alla kraven i punkterna 2.1–2.4 och att konstruktionskraven (punkt 3.2) är uppfyllda.
2.1 Resterande hålrumshalt
Den resterande hålrumshalten (VC) i provningsbanans beläggningsblandning får inte överstiga 8 %. Mätförfarandet beskrivs i punkt 4.1 i denna bilaga.
2.2 Ljudabsorptionskoefficient
Om ytan inte uppfyller kravet för resterande hålrumshalt kan den endast godtas om dess ljudabsorptionskoefficient α ≤ 0,10. Mätförfarandet beskrivs i punkt 4.2. Kraven i punkterna 2.1 och 2.2 är också uppfyllda om endast ljudabsorptionen uppmätts och befunnits vara α ≤ 0,10.
Anmärkning: Den viktigaste egenskapen är ljudabsorptionen, även om den resterande hålrumshalten är mer känd bland vägbyggare. Ljudabsorptionen behöver emellertid endast mätas om ytan inte uppfyller hålrumskravet. Detta motiveras av att det senare är förknippat med relativt stor osäkerhet i fråga om både mätningar och relevans och då vissa ytor därför felaktigt kan förkastas om bedömningen endast grundar sig på hålrumsmätning.
2.3 Texturdjup
Texturdjupet (TD), som mäts med den volumetriska metoden (se punkt 4.3), ska vara:
Texturdjup ≥ 0,4 mm
2.4 Ytans homogenitet
Varje rimlig åtgärd ska vidtas för att se till att ytan görs så homogen som möjligt inom provningsområdet. Detta omfattar textur och hålrumshalt, men det bör också noteras att om vältningen är mer effektiv på vissa ställen än på andra kan skillnader i texturen uppstå, och även ojämnheter som orsakar gupp kan uppkomma.
2.5 Provningsintervall
För att kontrollera om ytan fortsätter att uppfylla de krav på textur och hålrumshalt eller ljudabsorption som fastställs i denna standard ska återkommande provning av ytan göras med följande intervall:
a) |
För resterande hålrumshalt (VC) eller ljudabsorption (α) När ytan är ny. Om ytan uppfyller kraven när den är ny krävs ingen ytterligare återkommande provning. Om den inte uppfyller kraven när den är ny kan den komma att göra det senare eftersom ytorna har en tendens att bli fasta och kompakta med tiden. |
b) |
För texturdjup (TD): När ytan är ny. När däckljudsprovningen inleds (Obs: tidigast fyra veckor efter läggningen). Därefter var tolfte månad. |
3. PROVNINGSYTANS UTFORMNING
3.1 AREA
När provningsbanan utformas är det viktigt att åtminstone säkerställa att det område som trafikeras av de fordon som kör på provningssträckan är täckt med det angivna provningsmaterialet och har lämpliga marginaler för att körning ska kunna ske på ett säkert och praktiskt sätt. Detta kräver att banans bredd är minst 3 m och att dess längd sträcker sig förbi linjerna AA och BB med minst 10 m i varje ände. Figur 1 visar en ritning för en lämplig provningsplats och anger det minsta område som ska maskinbeläggas och maskinvältas med det material som specificerats för provningsytan. Enligt punkt 3.2 i bilaga 3 ska mätningar göras på varje sida av fordonet. Detta kan ske antingen genom mätning med två mikrofonplaceringar (en på vardera sidan av banan) och körning i en riktning, eller genom mätning med en mikrofon på endast en sida av banan och körning i två riktningar. Om den senare metoden används finns det inga krav beträffande ytan för den sida av banan som saknar mikrofon.
Figur 1
Minimikrav för provningsområdets provningsyta (Det skuggade området benämns provningsområde.)
Text av bilden
Anm.: |
Det får inte finnas några stora ljudreflekterande föremål inom denna radie. |
3.2 Utformning och behandling av ytan
3.2.1 Grundläggande krav på utformningen
Provningsytan ska uppfylla fyra krav:
3.2.1.1 |
Den ska vara av tät asfaltbetong. |
3.2.1.2 |
Den maximala stenstorleken ska vara 8 mm (tillåtna toleranser 6,3–10 mm). |
3.2.1.3 |
Tjockleken på slitlagret ska vara ≥ 30 mm. |
3.2.1.4 |
Bindemedlet ska vara ett vanligt penetrationsbitumen utan modifiering. |
3.2.2 Riktlinjer för utformningen
Som vägledning vid utformningen av ytan visas i figur 2 en kornstorleksfördelningskurva för önskade egenskaper. Dessutom ges i tabell 1 några riktlinjer för hur önskad textur och hållbarhet uppnås. Kornstorleksfördelningskurvan är baserad på följande formel:
P (% genomsläppning) = 100 · (d/dmax) 1/2
där
d |
= |
maskstorlek i mm, för sikt med kvadratiska maskor |
dmax |
= |
8 mm för medelvärdeskurvan = 10 mm för kurvan för lägre tolerans = 6,3 mm för kurvan för högre tolerans |
Figur 2
Kornstorleksfördelningskurva i asfaltblandningen, med toleranser
Utöver ovanstående ges följande rekommendationer:
a) |
Sandandelen (0,063 mm < sikt med kvadratmaskvidd < 2 mm) får inte innehålla mer än 55 % natursand men minst 45 % krossand. |
b) |
Bärlagret och förstärkningslagret ska garantera god stabilitet och jämnhet, i enlighet med bästa praxis för vägbyggnad. |
c) |
Bergkrosset ska vara krossat (100 % krossyta) och bestå av ett material med god krossbeständighet. |
d) |
Det bergkross som används i blandningen ska vara tvättat. |
e) |
Inget ytterligare kross får läggas till ytan. |
f) |
Bindemedlets hårdhet uttryckt i PEN-värde ska vara 40–60, 60–80 eller till och med 80–100, beroende på landets klimatförhållanden. I regel ska ett så hårt bindemedel som möjligt användas, förutsatt att detta är förenligt med gängse praxis. |
g) |
Blandningens temperatur före vältning ska väljas så att erforderlig hålrumshalt uppnås under vältningen. För att öka sannolikheten för att bestämmelserna i punkterna 2.1–2.4 uppfylls ska packningsgraden undersökas inte enbart genom lämpligt val av temperatur i blandningen utan också genom ett lämpligt antal överfarter och genom valet av vägvält. |
Tabell 1
Riktlinjer för utformningen
|
Målvärden |
Toleranser |
|
Av blandningens totala vikt |
Av kornens vikt |
||
Stenvikt, sikt med maskvidd (MV) > 2 mm |
47,6 % |
50,5 % |
± 5 % |
Sandvikt 0,063 < MV < 2 mm |
38,0 % |
40,2 % |
± 5 % |
Utfyllnadsvikt MV < 0,063 mm |
8,8 % |
9,3 % |
± 5 % |
Bindemedel (massa) (bitumen) |
5,8 % |
Ej tillämpligt |
± 0,5 % |
Största krosstorlek |
8 mm |
6,3–10 mm |
|
Bindemedlets hårdhet |
(se punkt 3.2.2 f) |
|
|
Stenens slitvärde |
> 50 |
|
|
Packningsgrad i förhållande till Marshallpackningsgrad |
98 % |
|
4. PROVNINGSMETOD
4.1 Mätning av resterande hålrumshalt
För denna mätning ska borrkärnor tas från banan på minst fyra olika ställen som är jämnt fördelade över provningsområdet mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika bristande homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör borrkärnorna inte tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minst) bör tas nära hjulspåren och en borrkärna (minst) bör tas ungefär halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonplacering.
Om det finns misstanke om att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se punkt 2.4) ska borrkärnor tas från flera ställen inom provningsområdet.
Resterande hålrumshalt ska bestämmas för varje borrkärna varefter medelvärdet för alla borrkärnor ska beräknas och jämföras med kravet i punkt 2.1 i denna bilaga. Dessutom får ingen enda borrkärna ha ett hålrumsvärde som är större än 10 %.
Konstruktören av provningsytan erinras om de problem som kan uppstå när provningsområdet värms upp av rör eller elektriska ledningar och borrkärnor ska tas från detta område. Sådana installationer ska planeras noggrant med hänsyn till framtida borrningsställen. Det rekommenderas att några ställen av en storlek på cirka 200 mm × 300 mm lämnas fria från ledningar eller rör, eller att dessa ledningar eller rör läggs tillräckligt djupt så att de inte skadas av borrkärnor som tas från ytan för slitage.
4.2 Ljudabsorptionskoefficient
Ljudabsorptionskoefficienten (normal infallsvinkel) ska mätas med impedansrörmetoden enligt förfarandet i ISO 10534-1:1996 eller ISO 10534-2:1998.
För provexemplar gäller samma krav som för resterande hålrumshalt (se punkt 4.1). Ljudabsorptionen ska mätas i intervallen 400 Hz–800 Hz och 800 Hz–1 600 Hz (åtminstone i mittfrekvenserna på de tredje oktavbanden) och de högsta värdena ska fastställas för båda dessa frekvensområden. Därefter ska medelvärdet för alla borrkärnevärden beräknas för att erhålla slutresultatet.
4.3 Volumetriska makrotexturmätningar
För denna standard ska texturdjupsmätningar göras på minst tio ställen som är jämnt fördelade längs provningssträckans hjulspår och medelvärdet jämföras med det angivna minsta texturdjupet. Se standarden ISO 10844:1994 för en beskrivning av förfarandet.
5. UNDERHÅLLS- OCH TIDSSTABILITET
5.1 Tidspåverkan
Liksom för varje annan yta förväntas att den däckljudsnivå som mäts på provningsytan kan öka något under de första 6–12 månaderna efter läggningen.
Ytan kommer inte att få de egenskaper som krävs förrän tidigast fyra veckor efter läggningen. Tidens inverkan på lastbilsljud är i allmänhet mindre än på personbilsljud.
Tidsstabiliteten bestäms huvudsakligen av slitage och sammanpressning från de fordon som körs på ytan. Den ska kontrolleras regelbundet i enlighet med punkt 2.5.
5.2 Underhåll av ytan
Löst skräp och damm som i betydande utsträckning minskar det effektiva texturdjupet ska tas bort från ytan. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Salt kan förändra ytan temporärt och även beständigt på ett sådant sätt att däckljudet ökar, och det rekommenderas därför inte.
5.3 Återbeläggning av provningsområdet
Om provningsbanan måste återbeläggs är det vanligtvis onödigt att återbelägga mer än provningssträckan (3 m bred i figur 1) där fordonen körs, förutsatt att provningsområdet utanför den sträckan uppfyllde kraven på resterande hålrumshalt eller ljudabsorption när de mättes.
6. DOKUMENTATION ANGÅENDE PROVNINGSYTAN OCH PROVNINGAR UTFÖRDA PÅ DEN
6.1 Dokumentation angående provningsytan
Följande uppgifter ska anges i ett dokument där provningsytan beskrivs:
6.1.1 |
Provbanans belägenhet. |
6.1.2 |
Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, maximal teoretisk täthet på betongen (DR), tjockleken på slitlagret och kornstorleksfördelningen bestämd utifrån borrkärnor som tagits från provningsbanan. |
6.1.3 |
Packningsmetod (t.ex. välttyp, vältens vikt, antal vältomgångar). |
6.1.4 |
Blandningens temperatur, den omgivande luftens temperatur och vindhastighet då ytan lades. |
6.1.5 |
Datum då ytbeläggingen lades och av vem. |
6.1.6 |
Alla eller åtminstone de senaste provningsresultaten, inklusive följande:
|
6.2 Dokumentation angående provningar av fordonsljud som genomförts på provningsytan
I det dokument där fordonsljudsprovningen eller provningarna beskrivs ska det anges om alla krav i denna standard var uppfyllda eller inte. Hänvisning ska göras till ett dokument enligt punkt 6.1 där de resultat som ger belägg för detta beskrivs.
(1) Anvisningarna för provningsplatsen i denna bilaga är giltiga till och med slutet av den period som anges i punkt 12.8 i dessa föreskrifter.
(2) ISO 10844:1994.
BILAGA 5
PROVNINGSFÖRFARANDEN FÖR MÄTNING AV VÄGGREPP PÅ VÅTT UNDERLAG
A – Däck av kategori C1
1. TILLÄMPLIGA STANDARDER
Följande dokument gäller:
1.1 ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008), Standard Test Method for Measuring Surface Frictional Properties Using the British Pendulum Tester (standardprovningsmetod för mätning av ytors friktionsegenskaper med pendelinstrument).
1.2 ASTM E 501-08 Standard Specification for Standard Rib Tire for Pavement Skid-Resistance Tests (standardspecifikation för standardslitbana för provning av däckfriktion mot beläggningar).
1.3 ASTM E 965-96 (förnyat godkännande 2006), Standard Test Method for Measuring Pavement Macrotexture Depth Using a Volumetric Technique (standardprovningsmetod för mätning av beläggningars makrotexturdjup med användning av en volumetrisk teknik).
1.4 ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003), Standard Specification for a Radial Standard Reference Test Tire P195/75R14 (standardspecifikation för standardprovningsdäck av radialtyp P195/75R14).
1.5 ASTM F 2493-08 Standard Specification for a Radial Standard Reference Test Tire P225/60R16 (standardspecifikation för standardprovningsdäck av radialtyp P225/60R16).
2. DEFINITIONER
För provning av C1-däck avseende väggrepp på vått underlag gäller följande definitioner:
2.1 körprov : en enda passage med ett belastat däck över en given provningsbana.
2.2 Provningsdäck : ett kandidatdäck, ett referensdäck eller ett kontrolldäck eller en uppsättning av dessa däck som används vid ett körprov.
2.3 kandidatdäck (T) : ett däck eller en uppsättning däck som provas i syfte att beräkna däckets index för väggrepp på vått underlag.
2.4 referensdäck (R) : ett däck eller en uppsättning däck som har de egenskaper som anges i ASTM F 2493-08 och som betecknas som standardreferensdäck.
2.5 kontrolldäck (C) : ett övergångsdäck eller en uppsättning övergångsdäck som används om kandidatdäcket och referensdäcket inte kan jämföras direkt på samma fordon.
2.6 däckets bromskraft : den längsgående kraft, uttryckt i Newton (N), som följer av ansättning av bromsmoment.
2.7 däckets bromskraftskoefficient (BFC) : förhållandet mellan bromskraften och den vertikala belastningen.
2.8 däckets högsta bromskraftskoefficient : högsta värdet för en bromskraftskoefficient som inträffar före hjullåsning vid progressiv ökning av bromsmomentet.
2.9 hjullåsning : det tillstånd för ett hjul där rotationshastigheten kring hjulets rotationsaxel är noll och hjulet hindras från att rotera på grund av ansatt bromsmoment.
2.10 vertikal belastning : den belastning i Newton (N) som däcket utsätts för vinkelrätt mot vägytan.
2.11 däckprovningsfordon : ett specialfordon som har instrument för att mäta vertikala och längsgående krafter på ett provningsdäck vid bromsning.
2.12 SRTT14 : ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003), Standard Specification for a Radial Standard Reference Test Tire P195/75R14 (standardspecifikation för standardprovningsdäck av radialtyp 14 tum).
2.13 SRTT16 : ASTM F 2493-08, Standard Specification for a Radial Standard Reference Test Tire P195/75R14 (standardspecifikation för standardprovningsdäck av radialtyp 16 tum).
3. ALLMÄNNA PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
3.1 Provningsbanans egenskaper
Provningsbanan ska ha följande egenskaper:
3.1.1 |
Ytan ska bestå av ett tätt asfaltunderlag med en jämn lutning på högst 2 % och den får inte avvika med mer än 6 mm när den mäts med en rätskiva (linjal) med längden 3 m. |
3.1.2 |
Asfaltunderlaget ska vara enhetligt avseende ålder, sammansättning och förslitning. Provningsytan ska vara fri från löst material eller främmande avlagringar. |
3.1.3 |
Den största krosstorleken ska vara 10 mm (tillåtna toleranser: 8–13 mm). |
3.1.4 |
Texturdjupet uppmätt med sandfläcksmetoden (sand patch) ska vara 0,7 ± 0,3 mm. Djupet ska mätas i enlighet med ASTM E 965-96 (förnyat godkännande 2006). |
3.1.5 |
Det våta underlagets friktionsegenskaper ska mätas med metod a eller b i punkt 3.2. |
3.2 Metoder för att mäta det våta underlagets friktionsegenskaper
3.2.1 Metoden med pendelinstrument (British Pendulum Number, BPN) (metod a)
Metoden med pendelinstrument (BPN) ska följa definitionen i ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008).
Gummidelen i pendelns glidstycke ska ha den sammansättning och de fysikaliska egenskaper som anges i ASTM E 501-08.
Det genomsnittliga BPN-värdet ska ligga mellan 42 och 60 BPN efter temperaturkorrigering enligt vad som anges nedan.
BPN-värdet ska korrigeras med det våta underlagets temperatur. Om inga rekommendationer för temperaturkorrigering ges av pendeltillverkaren ska följande formel användas:
|
BPN = BPN (uppmätt värde) + temperaturkorrigering |
|
temperaturkorrigering = – 0,0018 t2 + 0,34 t – 6,1 |
där t är det våta underlagets temperatur i grader Celsius.
Förslitning av glidstycket: glidstycket ska anses vara utslitet och bör bytas ut när förslitningen på styckets slagkant når till 3,2 mm i glidstyckets plan eller 1,6 mm vertikalt enligt punkt 5.2.2 och figur 3 i ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008).
BPN-värdena för det underlag som används för mätning av väggrepp på vått underlag med en instrumenterad personbil ska vara enhetliga och därvid gäller att provningsbanans BPN-värden ska vara konstanta längs hela bromssträckan, så att spridningen av provningsresultaten minskar. Det våta underlagets friktionsegenskaper ska mätas fem gånger i varje BPN-mätpunkt, som ska ligga var tionde meter, och variationskoefficienten för de genomsnittliga BPN-värdena får inte överskrida 10 %.
3.2.2 Metoden ASTM E 1136 med standardreferensdäck (metod b).
Genom undantag från punkt 2.4 används i denna metod ett referensdäck som har de egenskaper som anges i ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003) och som betecknas som SRTT14.
Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient (μpeak,ave) för SRTT14 ska vara 0,7 ± 0,1 vid 65 km/h.
Medelvärde för högsta bromskraftskoefficient (μpeak,ave) för SRTT14 ska korrigeras för det våta underlagets yttemperatur enligt följande:
|
högsta bromskraftskoefficient (μpeak,ave) = högsta bromskraftskoefficient (uppmätt) + temperaturkorrigering |
|
temperaturkorrigering = 0,0035 × (t – 20) |
där t är det våta underlagets temperatur i grader Celsius.
3.3 Atmosfäriska förhållanden
Vindförhållandena får inte påverka vattenbeläggningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).
Både det våta underlagets temperatur och omgivningstemperaturen ska ligga mellan 2 °C och 20 °C för vinterdäck och mellan 5 °C och 35 °C för standarddäck.
Det våta underlagets temperatur får inte variera med mer än 10 °C under provningen.
Skillnaden mellan omgivningstemperatur och det våta underlagets temperatur ska vara mindre än 10 °C.
4. PROVNINGSMETODER FÖR MÄTNING AV VÄGGREPP PÅ VÅTT UNDERLAG
För beräkning av index för väggrepp på vått underlag (G) för ett kandidatdäck ska kandidatdäckets bromsverkan på vått underlag jämföras med bromsverkan på vått underlag för ett referensdäck på ett fordon som färdas rakt framåt på ett vått belagt underlag. Mätningen görs med den ena av följande två metoder:
a) |
Fordonsmetoden där en uppsättning däck har monterats på en instrumenterad personbil. |
b) |
Metoden med ett släpfordon som dras av ett fordon eller ett däckprovningsfordon försett med det eller de däck som provningen gäller. |
4.1 Provningsmetod a med en instrumenterad personbil
4.1.1 Princip
Vid denna metod mäts retardationsprestandan hos däck av klass C1 under bromsning, med hjälp av en instrumenterad personbil försedd med låsningsfria bromsar (ABS). Med instrumenterad personbil avses en personbil som är utrustad med den mätutrustning som förtecknas i punkt 4.1.2.2 och som är avsedd att användas för denna provningsmetod. Utifrån en bestämd initial hastighet ansätts bromsarna tillräckligt hårt på fyra hjul samtidigt för att aktivera det låsningsfria bromssystemet. Medelvärdet för retardationen beräknas mellan två hastigheter som definierats på förhand.
4.1.2 Utrustning
4.1.2.1 Fordon
Följande ändringar av personbilen är tillåtna:
a) |
Ändringar som leder till att däck av flera storlekar kan monteras på bilen. |
b) |
Ändringar som leder till att det går att installera en anordning för automatisk ansättning av bromsen. |
c) |
Inga andra ändringar av bromssystemet är tillåtna. |
4.1.2.2 Mätutrustning
Fordonet ska ha en givare som är lämplig för att mäta hastighet på vått underlag och tillryggalagd sträcka mellan två hastigheter.
För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning användas.
4.1.3 Konditionering och vattenbeläggning av provningsbanan
Provningsbanan ska vattenbeläggas minst en halv timme före provning så att underlaget och vattnets temperaturer hinner jämnas ut. Vatten ska genomgående tillföras utifrån under hela provningen. Vattendjupet ska vara 1,0 ± 0,5 mm över hela provningsområdet, mätt vid underlagets högsta punkt.
Därefter ska provningsbanan konditioneras genom minst tio körprov vid 90 km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet.
4.1.4 Däck och fälgar
4.1.4.1 Förberedelse och inkörning av däck
Provningsdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen.
Provningsdäcken ska monteras på fälgar som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar, enligt tillägg 4 i bilaga 6 till dessa föreskrifter.
4.1.4.2 Däckbelastning
Den statiska belastningen på varje däck på axeln ska ligga mellan 60 % och 90 % av provningsdäckets belastningskapacitet. Belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %.
4.1.4.3 Däcktryck
På fram- och bakaxeln ska däcktrycket vara 220 kPa (för standarddäck och däck med tilläggsbelastning). Däcktrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax före provningen och justeras vid behov.
4.1.5 Förfarande
4.1.5.1 Körprov
Följande provningsförfarande ska användas vid varje körprov:
4.1.5.1.1 Personbilen körs i en rak linje upp till 85 ± 2 km/h.
4.1.5.1.2 När bilen har nått 85 ± 2 km/h ansätts bromsarna vid en given punkt på provningsbanan (nedan kallad startpunkten för bromsning). Punkten ska alltid vara densamma, med en längsgående tolerans på 5 m och tvärgående tolerans på 0,5 m.
4.1.5.1.3 Bromsarna ansätts automatiskt eller manuellt.
4.1.5.1.3.1 Automatisk ansättning av bromsarna genomförs med ett detektionssystem som består av två delar, av vilka den ena är indexerad till provningsbanan och den andra finns på fordonet.
4.1.5.1.3.2 Manuell ansättning av bromsarna beror på typen av transmission enligt nedan. I båda fallen krävs en pedalkraft på minst 600 N.
Vid manuell transmission ska föraren släppa kopplingen, trycka kraftigt på bromspedalen och hålla den nere så länge som behövs för mätningen.
Vid automatisk transmission ska föraren lägga växeln i neutralläge, trycka kraftigt på bromspedalen och hålla den nere så länge som behövs för mätningen.
4.1.5.1.4 Medelvärdet för retardationen beräknas mellan 80 km/h och 20 km/h.
Om någon av de specifikationer som anges ovan (inbegripet hastighetstolerans, längsgående och tvärgående tolerans för bromsningens startpunkt och bromsningstiden) inte uppfylls under ett körprov, ska mätningen förkastas och ett nytt körprov genomföras.
4.1.5.2 Provningscykel
Ett antal körprov görs för att mäta index för väggrepp på vått underlag för en uppsättning kandidatdäck (T) enligt nedanstående förfarande. Varje körprov ska göras i samma riktning och upp till tre olika uppsättningar kandidatdäck får mätas inom samma provningscykel.
4.1.5.2.1 Först monteras uppsättningen referensdäck på den instrumenterade personbilen.
4.1.5.2.2 Efter att minst tre giltiga mätningar har gjorts enligt punkt 4.1.5.1 ersätts referensdäcken med en uppsättning kandidatdäck.
4.1.5.2.3 Efter sex giltiga mätningar av kandidatdäcken får ytterligare två uppsättningar kandidatdäck mätas.
4.1.5.2.4 Provningscykeln avslutas med ytterligare tre giltiga mätningar av samma uppsättning referensdäck som användes i början av provningscykeln.
Exempel:
a) |
Provningsordningen för en provningscykel med tre uppsättningar kandidatdäck (T1 till T3) plus en uppsättning referensdäck (R) är följande: R-T1-T2-T3-R |
b) |
Provningsordningen för en provningscykel med fem uppsättningar kandidatdäck (T1 till T5) plus en uppsättning referensdäck (R) är följande: R-T1-T2-T3-R-T4-T5-R |
4.1.6 Bearbetning av mätresultaten
4.1.6.1 Beräkning av medelvärde för retardationen (AD)
Medelvärdet för retardationen (AD) beräknas för varje giltigt körprov uttryckt som m/s2 enligt följande:
där
|
Sf är sluthastigheten uttryckt som m/s, Sf = 20 km/h = 5,556 m/s, |
|
Sf är den initiala hastigheten uttryckt som m/s, Sf = 80 km/h = 22,222 m/s, |
|
d är den sträcka som tillryggaläggs mellan Si och Sf i meter. |
4.1.6.2 Validering av resultaten
Variationskoefficienten för AD beräknas enligt följande:
(standardavvikelse/medelvärde) × 100.
För referensdäck (R): Om AD-variationskoefficienten för två på varandra följande grupper med tre körprov för en uppsättning referensdäck är högre än 3 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla provningsdäck (kandidatdäcken och referensdäcken).
För kandidatdäck (T): AD-variationskoefficienten beräknas för varje uppsättning kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 3 % ska datan förkastas och provningen upprepas för den uppsättningen kandidatdäck.
4.1.6.3 Beräkning av justerat medelvärde för retardation (Ra)
Medelvärdet för retardationen (AD) för den uppsättning referensdäck som användes för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för varje uppsättning kandidatdäck i en given provningscykel.
Detta justerade AD-värde för referensdäcket (Ra) beräknas uttryckt som m/s2 i enlighet med tabell 1, där R1 är medelvärdet för AD-värdena från första provningen av uppsättningen referensdäck (R) och R2 är medelvärdet för AD-värdena från den andra provningen av samma uppsättning referensdäck (R).
Tabell 1
Antal uppsättningar kandidatdäck inom en provningscykel |
Uppsättning kandidatdäck |
Ra |
1 (R1-T1-R2) |
T1 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
2 (R1-T1-T2-R2) |
T1 |
Ra = 2/3 R1 + 1/3 R2 |
T2 |
Ra = 1/3 R1 + 2/3 R2 |
|
3 (R1-T1-T2-T3-R2) |
T1 |
Ra = 3/4 R1 + 1/4 R2 |
T2 |
Ra = 1/2 (R1 +R2) |
|
T3 |
Ra = 1/4 R1 + 3/4 R2 |
4.1.6.4 Beräkning av bromskraftskoefficienten (BFC)
Bromskraftskoefficienten (BFC) beräknas för en bromsning på de två axlarna enligt tabell 2, där Ta (a = 1, 2 eller 3) är medelvärdet för AD-värdena för varje uppsättning kandidatdäck (T) som ingår i provningscykeln.
Tabell 2
Provningsdäck |
Bromskraftskoefficient |
Referensdäck |
|
Kandidatdäck |
|
g är tyngdaccelerationen, g = 9,81 m/s2 |
4.1.6.5 Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag
Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:
där
t |
är det våta underlagets uppmätta temperatur i grader Celsius vid provning av kandidatdäcket (T), |
t0 |
är det våta underlagets temperatur i referensförhållanden, t0 = 20 °C för standarddäck och t0 = 10 °C för vinterdäck, BFC(R0) är referensdäckets bromskraftskoefficient i referensförhållanden, BFC(R0) = 0,68, |
a = |
– 0,4232 och b = – 8,297 för standarddäck a = 0,7721 och b = 31,18 för vinterdäck [a uttrycks som (1/°C)]. |
4.1.7 Jämförelse av väggreppsprestanda på vått underlag mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
4.1.7.1 Allmänt
Om kandidatdäcket avviker betydligt från referensdäcket kan det vara omöjligt att göra en direkt jämförelse på samma instrumenterade personbil. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (nedan kallat kontrolldäck enligt definitionen i punkt 2.5).
4.1.7.2 Princip för metoden
Principen är att man använder en uppsättning kontrolldäck och två olika instrumenterade personbilar vid provningscykeln för en uppsättning kandidatdäck som jämförs med en uppsättning referensdäck.
Den ena instrumenterade personbilen förses med uppsättningen referensdäck och därefter uppsättningen kontrolldäck, och den andra förses med uppsättningen kontrolldäck och därefter uppsättningen kandidatdäck.
De specifikationer som anges i punkterna 4.1.2–4.1.4 gäller.
Den första provningscykeln utgör en jämförelse mellan uppsättningen kontrolldäck och uppsättningen referensdäck.
Den andra provningscykeln utgör en jämförelse mellan uppsättningen kandidatdäck och uppsättningen kontrolldäck. Den andra provningscykeln genomförs på samma bana och under samma dag som den första provningscykeln. Vid den andra provningscykeln ska det våta underlagets temperatur ligga inom ±5 °C jämfört med temperaturen vid den första provningscykeln. Samma uppsättning kontrolldäck ska användas vid den första och den andra provningscykeln.
Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:
G(T) = G1 × G2
där
G1 |
är kontrolldäckets (C) relativa index för väggrepp på vått underlag jämfört med referensdäcket (R), beräknat enligt följande:
|
G2 |
är kandidatdäckets (T) relativa index för väggrepp på vått underlag jämfört med kontrolldäcket (C), beräknat enligt följande:
|
4.1.7.3 Lagring och förvaring
Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck ska ha lagrats under samma förhållanden. Så snart upprättningen kontrolldäck har provats i jämförelse med referensdäcket ska de särskilda lagringsförhållanden som definieras i ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003) tillämpas.
4.1.7.4 Ersättning av referensdäck och kontrolldäck
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skador på däcken eller om det finns förslitningar som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas.
4.2 Provningsmetod b med släpfordon som dras av ett fordon eller med ett däckprovningsfordon
4.2.1 Princip
Mätningarna genomförs på provningsdäck som monterats på ett släpfordon som dras av ett fordon (nedan kallat dragfordon) eller på ett däckprovningsfordon. Bromsen i provningspositionen ansätts kraftigt tills det uppstår ett tillräckligt bromsmoment för att generera den högsta bromskraft som förekommer före hjullåsning vid en provningshastighet på 65 km/h.
4.2.2 Utrustning
4.2.2.1 Dragfordon och släpfordon eller däckprovningsfordon
Dragfordonet eller däckprovningsfordonet ska kunna upprätthålla den specificerade hastigheten på 65 ± 2 km/h även vid den högsta bromskraftsnivån.
Släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska ha en position där däcket kan monteras för mätningsändamål (nedan kallad provningsposition) samt följande tillbehör:
a) |
Utrustning för att ansätta bromsarna vid provningspositionen. |
b) |
En vattentank med tillräcklig kapacitet för att vattenbelägga underlaget, om inte vattenbeläggningen sker utifrån. |
c) |
Mätutrustning för att registrera signaler från givare installerade vid provningspositionen och för att övervaka vattentillförseln (om inbyggt vattenbeläggningssystem används). |
Däckets inåt- respektive utåtlutning (toe och camber) vid provningspositionen får vid största vertikala belastning högst variera ± 0,5°. Upphängningsarmar och bussningar ska vara tillräckligt styva för att minimera frispel och säkerställa att specifikationerna uppfylls vid ansättning av de högsta bromskrafterna. Upphängningssystemet ska ha lämplig lastbärande kapacitet och vara utformat så att upphängningsresonans isoleras.
Provningspositionen ska vara försedd med ett typiskt eller särskilt fordonsbromssystem som kan ansätta tillräckligt bromsmoment för att uppnå högsta längsgående kraft för bromsprovningshjulet vid de förhållanden som specificeras.
Systemet för bromsansättning ska kunna kontrollera tidsintervallet mellan den initiala bromsansättningen och den högsta längsgående kraften enligt specifikationen i punkt 4.2.7.1.
Släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska vara konstruerade så att det går att montera alla kandidatdäcksstorlekar som provningen gäller.
Det ska vara möjligt att justera släpfordonets eller däckprovningsfordonets vertikala belastning enligt vad som specificeras i punkt 4.2.5.2.
4.2.2.2 Mätutrustning
Provningshjulets position på släpfordonet eller däckprovningsfordonet ska vara försett med ett system för hastighetsmätning på roterande hjul och givare för att mäta bromskraften och den vertikala belastningen på provningshjulet.
Allmänna krav på mätsystemet: Instrumentsystemet ska uppfylla följande allmänna krav vid omgivningstemperaturer mellan 0 °C och 45 °C:
a) |
Allmän systemnoggrannhet, kraft: ± 1,5 % av full skala för vertikal belastning eller bromskraft. |
b) |
Allmän systemnoggrannhet, hastighet: ± 1,5 % av hastigheten eller ± 1,0 km/h, beroende på vad som är störst. |
Fordonets hastighet: För mätning av fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös precisionsmätning av hastighet användas.
Bromskrafter: Givarna för mätning av bromskraft ska registrera den längsgående kraft som genereras vid gränsytan mellan däcken och provningsytan till följd av bromsansättning inom ett område från 0 % till minst 125 % av den applicerade vertikala belastningen. Givarna ska vara utformade och placerade så att tröghetseffekter och vibrationsinducerad mekanisk resonans minimeras.
Vertikal belastning: Givaren för mätning av vertikal belastning ska registrera den vertikala belastningen vid provningspositionen när bromsen ansätts. Givaren ska ha de specifikationer som beskrivs ovan.
System för signalomvandling och registrering: Alla system för signalomvandling och registrering ska ge linjära utsignaler med den förstärkning och dataupplösning som krävs för att uppfylla de krav som specificeras ovan. Dessutom ska följande krav gälla:
a) |
Kurvan för minsta frekvensrespons ska vara rak mellan 0 Hz och 50 Hz (100 Hz) inom ± 1 % av full skala. |
b) |
Signal-brusförhållandet ska vara minst 20/1. |
c) |
Förstärkningen ska vara tillräcklig för att tillåta fullskalevisning av en ingångssignal på fullskalenivå. |
d) |
Ingångsimpedansen ska vara minst tio gånger större än signalkällans utgångsimpedans. |
e) |
Utrustningen får inte påverkas av vibrationer, acceleration och ändringar i omgivningstemperatur. |
4.2.3 Konditionering av provningsbanan
Provningsbanan ska konditioneras genom minst tio körprov vid 65 ± 2 km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet.
4.2.4 Vattenbeläggning
Dragfordonet och släpfordonet eller däckprovningsfordonet får vara försedda med ett vattenbeläggningssystem, förutom vattentanken som när det gäller släpfordonet ska monteras på dragfordonet. Munstyckena för att tillföra vatten på underlaget framför provningsdäcken ska vara konstruerade så att vattenskiktet som kommer i kontakt med provningsdäcket har ett enhetligt tvärsnitt vid provningshastigheten och minimerar stänk och översprutning.
Munstyckena ska vara konstruerade och positionerade så att vattenstrålarna är riktade mot provningsdäcket och pekar mot underlaget i en vinkel på 20–30°
Vattnet ska träffa underlaget 250–450 mm framför däckkontaktytans mittpunkt. Munstycket ska sitta 25 mm över underlaget eller på den minimihöjd som krävs för att undvika eventuella hinder på banunderlaget, och under inga omständigheter mer än 100 mm ovanför underlaget.
Vattenskiktet ska vara minst 25 mm bredare än provningsdäckets mönster och ska appliceras så att däcket befinner sig mitt emellan skiktets ytterkanter. Vattentillförseln ska vara tillräcklig för att ge ett vattendjup på 1,0 ± 0,5 mm och ska vara jämn under hela provningen inom ± 10 %. Volymen vatten per enhet vattenbelagd bredd ska vara direkt proportionell mot provningshastigheten. Mängden vatten som tillförs vid 65 km/h ska vara 18 l/s per meter vattenbelagt underlag med ett vattendjup på 1,0 mm.
4.2.5 Däck och fälgar
4.2.5.1 Förberedelse och inkörning av däck
Provningsdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen.
Provningsdäcken ska monteras på de testfälgar som däcktillverkaren angett.
Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
Provningsdäcken med fälgar ska lagras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen. De ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma.
Före själva provningen ska däcken köras in vid två bromsprovningar med den belastning, det tryck och den hastighet som anges i punkt 4.2.5.2, 4.2.5.3 respektive 4.2.7.1.
4.2.5.2 Däckbelastning
Provningsbelastningen på provningsdäcket är 75 ± 5 % av provningsdäckets belastningskapacitet.
4.2.5.3 Däcktryck
Provningsdäckens tryck i kallt tillstånd ska vara 180 kPa för standardbelastade däck. För däck med tilläggsbelastning ska trycket i kallt tillstånd vara 220 kPa.
Däcktrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax före provningen och justeras vid behov.
4.2.6 Förberedelse av dragfordon och släpfordon eller däckprovningsfordon
4.2.6.1 Släpfordon
För enaxlade släpfordon ska krokhöjden och tvärgående position justeras efter att provningsdäcket har försetts med den angivna provningsbelastningen, så att det inte uppstår störningar av mätresultaten. Det längsgående avståndet från mittlinjen av kopplingens ledade knutpunkt till släpfordonsaxelns tvärgående mittlinje ska vara minst tio gånger krokhöjden eller kopplingens (krokens) höjd.
4.2.6.2 Instrument och utrustning
När ett femte hjul används ska det installeras enligt tillverkarens anvisningar och placeras så nära släpfordonets eller däckprovningsfordonets mittbaneposition som möjligt.
4.2.7 Förfarande
4.2.7.1 Körprov
Följande förfarande ska användas för varje körprov:
4.2.7.1.1 |
Dragfordonet eller däckprovningsfordonet körs längs provningsbanan i rak linje vid den angivna provningshastigheten 65 ± 2 km/h. |
4.2.7.1.2 |
Registreringssystemet sätts i gång. |
4.2.7.1.3 |
Vatten tillförs underlaget framför provningsdäcket cirka 0,5 s innan bromsen ansätts (för fordonsmonterade vattenbeläggningssystem). |
4.2.7.1.4 |
Släpfordonets bromsar ansättas inom 2 m från en mätningspunkt för det våta underlagets friktionsegenskaper och sanddjup enligt punkterna 3.1.4 och 3.1.5. Bromsen ska ansättas så att tidsintervallet mellan initial ansättning av kraft och högsta längsgående kraft är mellan 0,2 s och 0,5 s. |
4.2.7.1.5 |
Registreringssystemet stängs av. |
4.2.7.2 Provningscykel
Ett antal körprov utförs i syfte att mäta provningsdäckets index för väggrepp på vått underlag (T) enligt följande förfarande: varje körprov ska utföras längs samma sträcka på provningsbanan och i samma riktning. Upp till tre kandidatdäck får mätas inom samma provningscykel, under förutsättning att provningarna genomförs inom en och samma dag.
4.2.7.2.1 Första provningen görs med referensdäcket.
4.2.7.2.2 Efter minst sex giltiga mätningar enligt punkt 4.2.7.1 ersätts referensdäcket med kandidatdäcket.
4.2.7.2.3 Efter sex giltiga mätningar av kandidatdäcket får ytterligare två kandidatdäck mätas.
4.2.7.2.4 Provningscykeln avslutas med ytterligare sex giltiga mätningar av samma referensdäck som användes i början av provningscykeln.
Exempel:
a) |
Provningsordningen för en provningscykel med tre kandidatdäck (T1 till T3) plus referensdäck (R) är följande: R-T1-T2-T3-R |
b) |
Provningsordningen för en provningscykel med fem kandidatdäck (T1 till T5) plus referensdäck (R) är följande: R-T1-T2-T3-R-T4-T5-R |
4.2.8 Bearbetning av mätresultaten
4.2.8.1 Beräkning av högsta bromskraftskoefficient
Däckets högsta bromskraftskoefficient (μpeak) är det högsta värdet för μ(t) före hjullåsning och beräknas enligt vad som anges nedan för varje körprov. Analoga signaler bör filtreras för att avlägsna brus. Digitalt registrerade signaler ska filtreras enligt en metod med glidande medelvärde.
där
μ(t) |
är däckets dynamiska bromskraftskoefficient i realtid, |
fh(t) |
är den dynamiska bromskraften i realtid, uttryckt i N, |
fv(t) |
är den dynamiska vertikala belastningen i realtid, uttryckt i N. |
4.2.8.2 Validering av resultaten
Variationskoefficienten för μpeak beräknas enligt följande:
(standardavvikelse/medelvärde) × 100.
För referensdäck (R): Om referensdäckets variationskoefficient för högsta bromskraftskoefficient (μpeak) är högre än 5 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla provningsdäck (kandidatdäck och referensdäck).
För kandidatdäck (T): Variationskoefficienten för högsta bromskraftskoefficient (μpeak) beräknas för varje kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 5 % ska datan förkastas och provningen upprepas för det kandidatdäcket.
4.2.8.3 Beräkning av justerat medelvärde för högsta bromskraftskoefficient
Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient för det referensdäck som används för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för vart och ett av kandidatdäcken i en given provningscykel.
Detta justerade medelvärde för referensdäckets högsta bromskraftskoefficient (Ra) beräknas i enlighet med tabell 3, där R1 är medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten från första provningen av referensdäck (R) och R2 är medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten från den andra provningen av referensdäck (R).
Tabell 3
Antalet kandidatdäck inom en provningscykel |
Kandidatdäck |
Ra |
1 (R1-T1-R2) |
T1 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
2 (R1-T1-T2-R2) |
T1 |
Ra = 2/3 R1 + 1/3 R2 |
T2 |
Ra = 1/3 R1 + 2/3 R2 |
|
3 (R1-T1-T2-T3-R2) |
T1 |
Ra = 3/4 R1 + 1/4 R2 |
T2 |
Ra = 1/2 (R1 +R2) |
|
T3 |
Ra = 1/4 R1 + 3/4 R2 |
4.2.8.4 Beräkning av medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten (μpeak,ave)
Medelvärdet för de högsta bromskraftskoefficienterna (μpeak,ave) beräknas enligt tabell 4, där Ta (a = 1, 2 eller 3) är medelvärdet för de högsta bromskraftskoefficienter som uppmätts för ett kandidatdäck inom en provningscykel.
Tabell 4
Provningsdäck |
μpeak,ave |
Referensdäck |
μpeak,ave(R) = Ra enligt tabell 3 |
Kandidatdäck |
μpeak,ave(T) = Ta |
4.2.8.5 Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag
Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:
där
t |
är det våta underlagets uppmätta temperatur i grader Celsius vid provning av kandidatdäcket (T), |
t0 |
är det våta underlagets temperatur i referensförhållanden, |
t0 = |
20 °C för standarddäck, t0 = 10 °C för vinterdäck, |
μpeak,ave(R0) = |
0,85 den högsta bromskraftskoefficienten för referensdäcket i referensförhållanden, |
a = |
– 0,4232 och b = – 8,297 för standarddäck a = 0,7721 och b = 31,18 för vinterdäck [a uttrycks som (1/°C)]. |
B–Däck av kategori C2 och C3
1. ALLMÄNNA PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
1.1 Provningsbanans egenskaper
Ytan ska bestå av ett tätt asfaltunderlag med en jämn lutning på högst 2 % och den får inte avvika med mer än 6 mm när den mäts med en rätskiva (linjal) med längden 3 m.
Asfaltunderlaget ska vara enhetligt avseende ålder, sammansättning och förslitning. Provningsytan ska vara fri från löst material eller främmande avlagringar.
Den största krosstorleken ska vara 8–13 mm.
Det sanddjup som mäts enligt EN13036-1:2001 och ASTM E 965-96 (förnyat godkännande 2006) ska vara 0,7 ± 0,3 mm.
Underlagsfriktionsvärdet för den våta banan ska fastställas med en av följande metoder, som parten i överenskommelsen själv kan välja:
1.1.1 Metoden med standardreferensdäck
Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient (μ peak average) för referensdäck enligt ASTM E1136-93 (förnyat godkännande 2003) (provningsmetod med släpfordon eller däckprovningsfordon såsom specificeras i avsnitt 2.1) ska vara 0,7 +/– 0,1 (vid 65 km/h och 180 kPa). De uppmätta värdena ska korrigeras för temperaturpåverkan enligt följande:
pbfc = (uppmätt) pbfc + 0,0035 · (t – 20)
där t är det våta underlagets temperatur i grader Celsius.
Provningen ska utföras med användning av körfält och längd hos den bana som ska användas för provningen av väggrepp på vått underlag.
Vid metoden med släpfordon utförs provningen på ett sådant sätt att bromsning sker inom tio meters avstånd från det ställe där underlagets egenskaper fastställts.
1.1.2 Metoden med pendelinstrument (British Pendulum Number, BPN)
Det genomsnittliga BPN-värdet vid metoden med pendelinstrument som specificeras i ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008) och med användning av det underlag som anges i ASTM E 501-08, ska vara 50 (±10) efter temperaturkorrigering.
BPN-värdet ska korrigeras med det våta underlagets temperatur. Om inga rekommendationer för temperaturkorrigering ges av tillverkaren av pendeltillverkaren kan följande formel användas:
BPN = BPN (uppmätt värde) – (0,0018 · t2) + 0,34 · t – 6,1
där t är det våta underlagets temperatur i grader Celsius.
Förslitning av glidstycket: glidstycket ska anses vara utslitet och bör bytas ut när förslitningen på styckets slagkant når till 3,2 mm i glidstyckets plan eller 1,6 mm vertikalt.
Det ska kontrolleras att provningsunderlaget har enhetliga BPN-värden för mätningen av väggrepp på vått underlag för ett serietillverkat fordon.
I körfälten på den bana som ska användas vid provningarna för väggrepp på vått underlag ska BPN mätas i intervaller av 10 m längs körfältens längd. BPN ska mätas 5 gånger i varje punkt och variationskoefficienten för de genomsnittliga BPN-värdena får inte överskrida 10 %.
1.1.3 Typgodkännandemyndigheten ska med utgångspunkt i beläggen i provningsrapporterna förvissa sig om banans egenskaper.
1.2 Underlaget får vattenbeläggas från bansidan eller med ett vattenbeläggningssystem som ingår i provningsfordonet eller släpfordonet.
Om ett bansidesystem används ska provningsunderlaget vattenbeläggas i minst en halv timme före provningen så underlagets och vattnets temperaturer hinner jämnas ut. Det rekommenderas att vattenbeläggning från bansidan används genomgående under hela provningen.
Vattendjupet ska ligga mellan 0,5 och 2,0 mm.
1.3 Vindförhållandena får inte påverka vattenbeläggningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).
Omgivningstemperaturen och det våta underlagets temperatur ska ligga mellan 5 °C och 35 °C och får under provningen inte variera med mer än 10 °C.
1.4 För att täcka alla däckstorlekar för nyttofordon ska tre olika standardreferensdäck (SRTT) användas för att mäta relativt index för väggrepp på vått underlag:
a) |
SRTT 315/70R22,5 LI=154/150, ASTM F2870 |
b) |
SRTT 245/70R19,5 LI=136/134, ASTM F2871 |
c) |
SRTT 225/75 R 16 C LI=116/114, ASTM F2872 |
De tre storlekarna av standardreferensdäck som ska användas för att mäta relativt index för väggrepp på vått underlag visas i följande tabell:
För däck av klass C3 |
|
Smal familj SNominal < 285 mm |
Bred familj SNominal < 285 mm |
SRTT 245/70R19,5 LI=136/134 |
SRTT 315/70R22,5 LI=154/150 |
För däck av klass C2 SRTT 225/75 R 16 C LI=116/114 |
|
SNominal = däckets nominella sektionsbredd |
2. PROVNINGSFÖRFARANDE
Jämförbara prestanda för väggrepp på vått underlag ska fastställas med användning av antingen
a) |
ett släpfordon eller ett provningsfordon med däck för särskild användning, eller |
b) |
ett serietillverkat fordon (av kategori M2, M3, N1, N2 eller N3) enligt definitionen i den konsoliderade resolution om fordonskonstruktion (R.E.3.) som ingår i dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2. |
2.1 Förfarande med ett släpfordon eller ett däckbedömningsfordon med däck för särskild användning
2.1.1 Mätningarna genomförs på däck som monterats på ett släpfordon som dras av ett fordon eller på ett däckprovningsfordon.
Bromsen i provningspositionen ansätts kraftigt tills det uppstår ett tillräckligt bromsmoment för att generera den högsta bromskraft som förekommer före hjullåsning vid en provningshastighet på 50 km/h. Släpfordonet och dragfordonet eller däckbedömningsfordonet ska uppfylla följande krav:
2.1.1.1 |
Fordonet ska kunna överskrida det övre gränsvärdet för provningshastigheten av 50 km/h och hålla provningshastighetskravet av 50 ± 2 km/h vid den högsta bromskraftsnivån. |
2.1.1.2 |
Fordonet ska vara försett med en axel som medger ett enda provningsläge med en hydraulisk broms och ett påverkanssystem som, i förekommande fall, kan manövreras i provningspositionen från dragfordonet. Bromssystemet ska kunna hålla tillräckligt bromsmoment för att inom den serie av däckstorlekar och däckbelastningar som ska provas uppnå högsta bromskraftskoefficient. |
2.1.1.3 |
Fordonet ska under hela provningen kunna behålla provningshjulets och däckmonteringens längsgående inställning, (inåt-) och utåtlutning, inom ± 0,5° av de statiska värden som uppnåtts för provningsdäcket i belastat tillstånd. |
2.1.1.4 |
I de fall ett banvattenbeläggningssystem ingår ska följande gälla:
|
2.1.2 Provningsförfarande
2.1.2.1 Provningsdäcken ska monteras på fälgar som specificerats av ett erkänt standardiseringsorgan för däck och fälgar, enligt tillägg 4 i bilaga 6 till dessa föreskrifter. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
Strax före provningen ska provningsdäcken kontrolleras vid omgivningstemperatur (kallt) så att det har det angivna däcktrycket. Vid tillämpningen av denna standard ska provningsdäckens tryck i kallt tillstånd Pt beräknas på följande sätt
där
Pr |
= |
det däcktryck som märkts på däckets sida. Om Pr inte märkts på däckets sida bör det tryck som anges som största belastningskapacitet vid enkla ansättningar i tillämpliga däckstandarder användas. |
Qt |
= |
däckets statiska provningsbelastning. |
Qr |
= |
största vikt som motsvarar däckets belastningsindex. |
2.1.2.2 Före själva provningen ska däcken köras in vid två bromsprovningar. Däcket ska konditioneras ska i minst två timmar nära provningsbanan så att det stabiliseras vid provningsområdets omgivningstemperatur. Däcket eller däcken får inte utsättas för direkt solljus under konditioneringen.
2.1.2.3 Belastningsvillkoren vid provning ska vara 75 ± 5 % av det värde som motsvarar belastningsindex.
2.1.2.4 Strax före provningen ska banan konditioneras genom minst tio bromsprovningar vid 50 km/h på den del av banan som ska användas för prestandaprovningsprogrammet, men med däck som inte ingår i det programmet.
2.1.2.5 Omedelbart före provningen ska däckens tryck kontrolleras och, om så krävs, återställas till de värden som anges i punkt 2.1.2.1.
2.1.2.6 Provningshastigheten ska under hela körprovet vara 50 ± 2 km/h.
2.1.2.7 Provningsriktningen ska vara samma vid varje provningsomgång och ska vara samma för provningsdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras.
2.1.2.8 Vatten ska tillföras underlaget framför provningsdäcket cirka 0,5 s innan bromsen ansätts (för fordonsmonterade vattenbeläggningssystem). Provningshjulets bromsar ska ansättas så att högsta bromskraft uppnås efter 0,2–1,0 sekunders bromsning.
2.1.2.9 För nya däck ska resultaten av de första två bromsprovningarna inte användas eftersom däcken körs in.
2.1.2.10 För utvärderingen av ett däcks prestanda jämfört med standardreferensdäckets ska bromsprovningen utföras på samma område av provningsbanan.
2.1.2.11 Ordningsföljden för provningen ska vara
R1 – T – R2
där
R1 |
= |
den initiala provningen av standardreferensdäcket, |
R2 |
= |
den upprepade provningen av standardreferensdäcket, |
T |
= |
provningen av det kandidatdäck som ska utvärderas. |
Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket upprepas, t.ex.
R1 – T1 – T2 – T3 – R2
2.1.2.12 Beräkna den högsta bromskraftskoefficienten (μpeak) för varje provning med hjälp av följande ekvation
|
(1) |
där
μ(t) |
= |
däckets dynamiska bromskraftskoefficient i realtid, |
fh(t) |
= |
den dynamiska bromskraften i realtid, uttryckt i N, |
fv(t) |
= |
den dynamiska vertikala belastningen i realtid, uttryckt i N. |
Med hjälp av ekvationen (1) för däckets dynamiska bromskraftskoefficient beräknas den högsta bromskraftskoefficienten (μpeak) genom att det högsta värdet μ(t) före hjullåsning fastställs. Analoga signaler bör filtreras för att avlägsna brus. Digitalt registrerade signaler får filtreras enligt en metod med ett glidande medelvärde.
Medelvärdena för högsta bromskraftskoefficient (μpeak, ave) beräknas genom att man använder genomsnittet av minst fyra giltiga upprepade körprov för varje provning och varje uppsättning referensdäck, för varje provningsförhållande, förutsatt att provningarna genomförs under samma dag.
2.1.2.13 Validering av resultaten
För referensdäck:
Om variationskoefficienten för högsta bromskraftskoefficient (som beräknas med ”standardavvikelse/medelvärde × 100”) är högre än 5 % ska alla data förkastas och provningen av referensdäcket ska upprepas.
För kandidatdäck:
Variationskoefficienterna (standardavvikelse/medelvärde × 100) beräknas för alla kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 5 %, ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
Om R1 är det genomsnittliga värdet för högsta bromskraftskoefficient i den första provningen av referensdäcket och R2 är det genomsnittliga värdet för högsta bromskraftskoefficient i den andra provningen av referensdäcket ska följande beräkningar enligt nedanstående tabell göras:
Om antalet uppsättningar kandidatdäck mellan två på varandra följande körprov av referensdäcket är |
och uppsättningen kandidatdäck som ska kvalificeras är |
ska Ra beräknas enligt följande: |
1 R1 – T1 – R2 |
T1 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
2 R1 – T1 – T2 – R2 |
T1 T2 |
Ra = 2/3 R1 + 1/3 R2 Ra = 1/3 R1 + 2/3 R2 |
3 R1– T1 – T2 – T3 – R2 |
T1 T2 T3 |
Ra = 3/4 R1 + 1/4 R2 Ra = 1/2 (R1 + R2) Ra = 1/4 R1 + 3/4 R2 |
2.1.2.14 Index för väggrepp på vått underlag (G) ska beräknas enligt följande:
Index för väggrepp på vått underlag (G) = μ peak,ave (T)/μ peak, ave (R)
Det representerar relativt index för väggrepp på vått underlag för bromsverkan för kandidatdäcket (T) jämfört med referensdäcket (R).
2.2 Förfarande för serietillverkade fordon
2.2.1 Fordonet ska ha två axlar och vara utrustat med låsningsfria bromsar (t.ex. ett serietillverkat fordon av kategori M2, M3, N1, N2 eller N3). ABS-systemet ska fortsätta att uppfylla kraven på friktionsutnyttjande som i tillämpliga fall fastställs i föreskrifterna och ska i alla provningar ge jämförbara och konstanta resultat med de olika monterade däcken.
2.2.1.1 Mätutrustning
Fordonet ska ha en givare som är lämplig för att mäta hastighet på vått underlag och tillryggalagd sträcka mellan två hastigheter.
För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning användas.
Följande toleranser ska gälla:
a) |
För mätning av hastighet: ±1 % eller ± 0,5 km/h, beroende på vad som är störst. |
b) |
För mätning av avstånd: ±1 × 10-1 m. |
Den uppmätta hastigheten eller skillnaden mellan den uppmätta hastigheten och referenshastigheten för provningen kan visas på en display inuti fordonet så att föraren kan reglera fordonets hastighet.
Ett system för datainsamling kan också användas för att lagra de uppmätta värdena.
2.2.2 Provningsförfarande
Utifrån en bestämd initial hastighet ansätts bromsarna tillräckligt hårt på båda axlarna samtidigt för att aktivera ABS-systemet.
2.2.2.1 Medelvärdet för retardationen (AD) beräknas mellan två bestämda hastigheter, vid en initial hastighet på 60 km/h och en slutlig hastighet av 20 km/h.
2.2.2.2 Fordonsutrustning
Bakaxeln får vara försedd med två eller fyra däck.
För provning av referensdäck ska båda axlarna förses med referensdäck (totalt fyra eller sex referensdäck beroende på vad som valts enligt ovan).
För provning av kandidatdäck finns det tre möjliga konfigurationer:
a) |
Konfiguration 1: standardkonfigurationen som bör användas varje gång detta är möjligt är kandidatdäck på fram- och bakaxel. |
b) |
Konfiguration 2: kandidatdäck på framaxeln och referensdäck eller kontrolldäck på bakaxeln är tillåten i de fall då det inte är möjligt att montera kandidatdäck på bakaxeln. |
c) |
Konfiguration 3: kandidatdäck på bakaxeln och referensdäck eller kontrolldäck på framaxeln är tillåten i de fall då det inte är möjligt att montera kandidatdäck på framaxeln. |
2.2.2.3 Däcktryck
a) |
För en vertikal belastning som motsvarar minst 75 % av däckets belastningskapacitet ska provningstrycket Pt beräknas enligt följande:
|
b) |
För en vertikal belastning som är lägre än 75 % av däckets belastningskapacitet ska provningstrycket Pt beräknas enligt följande:
|
Om Pr inte märkts på däckets sida bör det tryck som anges som största belastningskapacitet vid enkla ansättningar i tillämpliga däckstandarder användas.
Strax före provningen ska däcktrycket kontrolleras vid omgivningstemperatur.
2.2.2.4 Däckbelastning
Den statiska belastningen på varje axel ska vara konstant under hela provningsförfarandet. Den statiska belastningen på varje däck ska ligga mellan 60 och 100 % av kandidatdäckets belastningskapacitet. Detta värde får inte överstiga 100 % av referensdäckets totala belastningskapacitet.
Belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %.
Monteras däcken som i konfiguration 2 och 3 ska dessutom följande krav uppfyllas:
|
Konfiguration 2: Framaxelns belastning > bakaxelns belastning |
|
Bakaxeln får vara försedd med två eller fyra däck. |
|
Konfiguration 3: Bakaxelns belastning > framaxelns belastning × 1,8 |
2.2.2.5 Förberedelse och inkörning av däck
2.2.2.5.1 Provningsdäcken ska monteras på de testfälgar som däcktillverkaren angett.
Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
2.2.2.5.2 De monterade provningsdäcken ska förvaras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen, och de ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma. Före själva provningen ska däcken köras in vid två bromsprov.
2.2.2.5.3 Ytan ska konditioneras genom minst tio körprov med däck som inte ingår i provningsprogrammet vid en initial hastighet på minst 65 km/h (vilket är högre än den initiala provningshastigheten för att säkerställa att en tillräckligt lång del av banan konditioneras).
2.2.2.6 Förfarande
2.2.2.6.1 Först ska uppsättningen referensdäck monteras på fordonet.
Fordonet ska accelereras i startzonen upp till 65 ± 2 km/h.
Bromsarna ska ansättas på vid en given punkt på provningsbanan. Denna punkt ska alltid vara den samma, med en längsgående tolerans på 5 m och en tvärgående tolerans på 0,5 m.
2.2.2.6.2 Beroende på transmission finns följande två möjligheter:
a) |
Manuell transmission Så snart fordonet befinner sig i mätområdet och hastigheten uppgår till 65 ± 2 km/h, ska föraren släppa kopplingen och trycka ner bromspedalen distinkt och hålla den nere så länge som krävs för att det ska gå att utföra mätningen. |
b) |
Automatisk transmission Så snart fordonet befinner sig i mätområdet och hastigheten uppgår till 65 ± 2 km/h, ska föraren lägga växeln i neutralläge och trycka ner bromspedalen distinkt och hålla den nere så länge som krävs för att det ska gå att utföra mätningen. |
Den automatiska ansättningen av bromsarna kan genomföras med ett detektionssystem som består av två delar, av vilka den ena är indexerad till provningsbanan och den andra finns på fordonet. I detta fall ska bromsningen göras mer rigoröst på samma del av banan.
Om något av ovanstående villkor inte är uppfyllda när en mätning görs (hastighetstolerans, bromstid osv.) ska mätningen förkastas och en ny mätning göras.
2.2.2.6.3 Ordningsföljd för provning
Exempel:
|
Provningsordningen för en provning av tre uppsättningar kandidatdäck (T1 till T3) plus ett referensdäck (R) är följande: R – T1 – T2 – T3 – R |
|
Provningsordningen för en provning av fem uppsättningar kandidatdäck (T1 till T5) plus ett referensdäck (R) är följande: R – T1 – T2 – T3 – R -T4 – T5 – R |
2.2.2.6.4 Provningsriktningen ska vara samma vid varje provningsomgång och ska vara samma för kandidatdäcket som för det standardreferensdäck med vilket dess prestanda ska jämföras.
2.2.2.6.5 För varje provning och för nya däck ska de två första bromsmätningarna förkastas.
2.2.2.6.6 Efter att minst tre giltiga mätningar har gjorts i samma riktning ska referensdäcken ersättas med en uppsättning kandidatdäck (en av de tre konfigurationerna i punkt 2.2.2.2) och minst sex giltiga mätningar ska utföras.
2.2.2.6.7 Högst tre uppsättningar kandidatdäck får provas innan referensdäcket ska provas på nytt.
2.2.2.7 Bearbetning av mätresultaten
2.2.2.7.1 Beräkning av medelvärde för retardationen (AD)
Varje gång mätningen upprepas ska medelvärdet för retardationen AD (m· s-2) beräknas enligt följande
där d (m) är den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten Si (m· s-1) och sluthastigheten Sf (m· s-1).
2.2.2.7.2 Validering av resultaten
För referensdäck:
Om variationskoefficienten AD för två på varandra följande grupper med tre körprov av referensdäcket är högre än 3 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla provningsdäck (kandidatdäcken och referensdäcken). Variationskoefficienten beräknas enligt följande:
För kandidatdäck:
Variationskoefficienterna beräknas för alla kandidatdäckenligt följande:
Om en variationskoefficient är högre än 3 % ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
2.2.2.7.3 Beräkning av medelvärde för AD
Om R1 är medelvärdet av AD-värdena i den första provningen av referensdäcket och R2 är medelvärdet av AD-värdena i den andra provningen av referensdäcket ska följande beräkningar göras enligt tabell 1:
Ra är det justerade medelvärdet för AD för referensdäck.
Tabell 1
Antalet uppsättningar kandidatdäck mellan två på varandra följande körprov av referensdäcket |
Uppsättning kandidatdäck som ska kvalificeras |
Ra |
||
|
T1 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
||
|
T1 |
Ra = 2/3 R1 + 1/3 R2 |
||
T2 |
Ra = 1/3 R1 + 2/3 R2 |
|||
|
T1 |
Ra = 3/4 R1 + 1/4 R2 |
||
T2 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
|||
T3 |
Ra = 1/4 R1 + 3/4 R2 |
2.2.2.7.4 Beräkning av bromskraftskoefficienten (BFC)
BFC(R) och BFC(T) beräknas enligt tabell 2:
Tabell 2
Däcktyp |
Bromskraftskoefficient |
Referensdäck |
BFC(R) = Ra/g |
Kandidatdäck |
BFC(T) = Ta/g |
g är tyngdaccelerationen (avrundad till 9,81 m·s– 2). |
Ta (a = 1, 2 osv.) är medelvärdet för AD-värdena för provning av ett kandidatdäck.
2.2.2.7.5 Beräkning av däckets relativa index för väggreppsprestanda på vått underlag
Index för väggreppsprestanda på vått underlag representerar kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket. Förfarandena för att bestämma index beror på provningskonfigurationen enligt punkt 2.2.2.2 i denna bilaga. Index för väggrepp på vått underlag för däcket beräknas på det sätt som anges i tabell 3:
Tabell 3
Konfiguration C1: kandidatdäck på båda axlarna |
|
Konfiguration C2: kandidatdäck på framaxeln och referensdäck på bakaxeln |
|
Konfiguration C3: referensdäck på framaxeln och kandidatdäck på bakaxeln |
|
där
G |
: |
det lastade fordonets tyngdpunkt |
m |
: |
det lastade fordonets vikt (i kg) |
a |
: |
det horisontella avståndet mellan framaxeln och det lastade fordonets tyngdpunkt (m) |
b |
: |
det horisontella avståndet mellan bakaxeln och det lastade fordonets tyngdpunkt |
h |
: |
det vertikala avståndet mellan marknivån och det lastade fordonets tyngdpunkt (m). Anmärkning: Om värdet på h inte är exakt känt ska följande värden för sämsta fall gälla: 1,2 för konfiguration C2, och 1,5 för konfiguration C3 |
γ |
: |
det lastade fordonets acceleration (m · s– 2) |
g |
: |
tyngdacceleration (m · s– 2) |
X1 |
: |
framdäckets längsgående (riktning X) reaktionskraft på vägbanan |
X2 |
: |
bakdäckets längsgående (riktning X) reaktionskraft på vägbanan |
Z1 |
: |
framdäckets normala (riktning Z) reaktionskraft på vägbanan |
Z2 |
: |
bakdäckets normala (riktning Z) reaktionskraft på vägbanan |
Figur 1
Illustration av nomenklatur för däckets index för väggrepp
2.2.2.8 Jämförelse av väggreppsprestanda på vått underlag mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
Om kandidatdäcket avviker betydligt från referensdäcket kan det vara omöjligt att göra en direkt jämförelse på samma fordon. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (nedan kallat kontrolldäck).
2.2.2.8.1 Principen är att man använder ett kontrolldäck och två olika fordon för att bedöma ett kandidatdäck jämfört med ett referensdäck.
På det ena fordonet monteras referensdäcket och kontrolldäcket och på det andra monteras kontrolldäcket och kandidatdäcket. Alla villkor ska överensstämma med punkterna 2.2.1.2–2.2.2.5.
2.2.2.8.2 Vid den första bedömningen görs en jämförelse mellan kontrolldäcket och referensdäcket. Resultatet (index för väggrepp på vått underlag 1) är kontrolldäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket.
2.2.2.8.3 Vid den andra bedömningen görs en jämförelse mellan kandidatdäcket och kontrolldäcket. Resultatet (index för väggrepp på vått underlag 2) är kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med kontrolldäcket.
Den andra bedömningen görs på samma provningsbana som den första och inom högst en vecka. Vid den andra bedömningen ska det våta underlagets temperatur ligga inom ± 5 °C jämfört med temperaturen vid den första bedömningen. Uppsättningen kontrolldäck (fyra eller sex däck) är samma fysiska uppsättning som användes vid den första bedömningen.
2.2.2.8.4 Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag jämfört med referensdäckets härleds genom att man multiplicerar de relativa prestanda som beräknats ovan:
(Index för väggrepp på vått underlag 1 Index för väggrepp på vått underlag 2)
Anmärkning: När provningsexperten beslutar att använda ett standardreferensdäck som kontrolldäck (dvs. att vid provningsförfarandet direkt jämföra två standardreferensdäck i stället för att jämföra ett standardreferensdäck med ett kontrolldäck) kallas resultatet av jämförelsen mellan standardreferensdäcken lokal skiftfaktor.
Det är tillåtet att använda en tidigare jämförelse av standardreferensdäck.
Resultaten av jämförelsen ska kontrolleras med jämna mellanrum.
2.2.2.8.5 Val av en uppsättning däck som kontrolldäck
En uppsättning kontrolldäck är en grupp av identiska däck som tillverkats i samma fabrik under samma vecka.
2.2.2.8.6 Referens- och kontrolldäck
Före den första bedömningen (kontrolldäck/referensdäck) kan däcken lagras under normala förhållanden. Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck ska ha lagrats under samma förhållanden.
2.2.2.8.7 Lagring av kontrolldäck
Så snart uppsättningen kontrolldäck har bedömts i jämförelse med referensdäcket ska särskilda lagringsförhållanden tillämpas för att ersätta kontrolldäck.
2.2.2.8.8 Ersättning av referensdäck och kontrolldäck
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas.
Tillägg
Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag
Exempel 1: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag när metoden med släpfordon används
Provningsrapportens nummer: |
Provningsdatum: |
Typ av vägyta: |
Texturdjup (mm): |
μpeak (SRTT 14 E1136): |
eller BPN: |
Hastighet (km/h): |
Vattendjup (mm): |
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|
Storlek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Användningsbeskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Identifiering av däcket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fälg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mönster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belastning (N) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
μpeak |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Standardavvikelse σ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(σ/genomsnitt) ≤ 5 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ra, justerat värde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Index för väggrepp på vått underlag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ytans temp. (°C) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exempel 2: Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag när metoden med personbil används
Förare: |
|
Provningsdatum: |
|
|
|
|
|
||||
Provningsbana: |
Personbil: |
Initial hastighet (km/h): |
|||
|
Texturdjup (mm): |
Märke: |
Sluthastighet (km/h): |
||
|
BPN: |
Modell: |
|
||
|
Vattendjup (mm): |
Typ |
Nr |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
||||||
Märke |
Uniroyal |
DÄCK B |
DÄCK C |
DÄCK D |
Uniroyal |
||||||
Mönster |
ASTM F 2493 SRTT16 |
MÖNSTER B |
MÖNSTER C |
MÖNSTER D |
ASTM F 2493 SRTT16 |
||||||
Storlek |
P225/60R16 |
STORLEK B |
STORLEK C |
STORLEK D |
P225/60R16 |
||||||
Användningsbeskrivning |
97S |
LI/SS |
LI/SS |
LI/SS |
97S |
||||||
Identifiering av däcket |
XXXXXXXXX |
YYYYYYYYY |
ZZZZZZZZZ |
NNNNNNNNN |
XXXXXXXXX |
||||||
Fälg |
|
|
|
|
|
||||||
Framaxelns tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
||||||
Bakaxelns tryck (kPa) |
|
|
|
|
|
||||||
Framaxelns belastning (kg) |
|
|
|
|
|
||||||
Bakaxelns belastning (kg) |
|
|
|
|
|
||||||
Det våta underlagets temperatur (°C) |
|
|
|
|
|
||||||
Omgivningstemp. (°C) |
|
|
|
|
|
||||||
|
Bromssträcka (m) |
Medelretardation (m/s2) |
Bromssträcka (m) |
Medelretardation (m/s2) |
Bromssträcka (m) |
Medelretardation (m/s2) |
Bromssträcka (m) |
Medelretardation (m/s2) |
Bromssträcka (m) |
Medelretardation (m/s2) |
|
Mätning |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medelvärde för AD (m/s2) |
|
|
|
|
|
||||||
Standardavvikelse (m/s2) |
|
|
|
|
|
||||||
Validering av resultaten Variationskoefficient (%) < 3 % |
|
|
|
|
|
||||||
Justerat medelvärde för AD för referensdäck: Ra (m/s2) |
|
|
|
|
|
||||||
BFC(R) för referensdäck (SRTT16) |
|
|
|
|
|
||||||
BFC(T) för kandidatdäck |
|
|
|
|
|
||||||
Index för väggrepp på vått underlag (%) |
|
|
|
|
|
BILAGA 6
PROVNINGSFÖRFARANDE FÖR MÄTNING AV RULLMOTSTÅND
1. PROVNINGSMETODER
Nedanstående alternativa mätmetoder anges i dessa föreskrifter. Den provningsansvariga får själv välja vilken metod som ska användas. För varje metod ska mätvärdena omräknas till en kraft som agerar på gränssnittet mellan fälg och trumma. Följande parametrar mäts:
a) |
I kraftmetoden: uppmätt eller omräknad reaktionskraft vid däckets nav (1). |
b) |
I vridmomentmetoden: det uppmätta vridmoment som påförs provningstrumman (2). |
c) |
I retardationsmetoden: mätning av provningstrummans och däckets retardation (2). |
d) |
I effektmetoden: mätning av effekt som tillförs provningstrumman (2). |
2. PROVNINGSUTRUSTNING
2.1. Trummans specifikationer
2.1.1 Diameter
Provningsdynamometern ska ha ett cylindriskt svänghjul (trumma) med en diameter av minst 1,7 m.
Värdena på Fr och Cr ska anges med avseende på en trumdiameter av 2,0 m. Om en annan trumdiameter än 2,0 m används ska en korrigering enligt metoden i punkt 6.3 i denna bilaga göras.
2.1.2 Yta
Trummans yta ska vara slätt stål. Som alternativ får för bättre noggrannhet vid frihjulsavläsning en texturerad yta användas, som bör hållas ren.
Värdena på Fr och Cr ska anges med avseende på den jämna trumytan. Om en texturerad trumyta används, se punkt 7 i tillägg 1.
2.1.3 Bredd
Trummans provningsyta ska vara bredare än provningsdäckets kontaktyta.
2.2 Mätfälg (se tillägg 2)
Däcket ska monteras på en mätfälg av stål eller lättmetall enligt följande:
a) |
För däck av klass C3 ska fälgens bredd vara den som anges i ISO 4000-1:2010. |
b) |
För däck av klasserna C2 och C3 ska fälgens bredd vara den som anges i ISO 42091:2001. |
I fall där bredden inte anges i ovannämnda ISO-standarder får en fälgbredd som definierats av en av de standardiseringsorgan som anges i tillägg 4 användas.
2.3 Noggrannhet i belastning, inriktning, kontroll och instrument
Mätningen av dessa parametrar ska vara tillräckligt noggrann och exakt för att göra det möjligt att uppnå de mätdata som krävs. Särskilda värden visas i tillägg 1.
2.4 Värmeförhållanden
2.4.1 Referensförhållanden
Referensomgivningstemperaturen, uppmätt minst 0,15 m och högst 1 m från däckets sida, ska vara 25 °C.
2.4.2 Alternativa förhållanden
Om omgivningstemperaturen vid provning skiljer sig från referensomgivningstemperaturen ska mätningen av rullmotståndet korrigeras till referensomgivningstemperaturen enligt punkt 6.2 i denna bilaga.
2.4.3 Trummans yttemperatur
Det bör säkerställas att provningstrummans yttemperatur är densamma som omgivningstemperaturen när provningen inleds.
3. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
3.1 Allmänt
Provningen består av en mätning av rullmotståndet där däcket pumpas upp och trycket tillåts öka, dvs. tryckökning under prov.
3.2 Provningshastigheter
Värdet ska mätas vid tillämplig trumhastighet enligt tabell 1.
Tabell 1
Provningshastigheter (km/h)
Däckklass |
C1 |
C2 och C3 |
C3 |
|
Belastningsindex |
Alla |
LI ≤ 121 |
LI > 121 |
|
Hastighetskod |
Alla |
Alla |
J 100 km/h och lägre, eller däck utan hastighetskod märkt |
K 110 km/h och högre |
Hastighet |
80 |
80 |
60 |
80 |
3.3 Provningsbelastning
Standardprovningsbelastning ska beräknas utifrån värdena i tabell 2 och ligga inom de toleranser som anges i tillägg 1.
3.4 Provningstryck
Däcktrycket ska överensstämma med vad som anges i tabell 2 och regleras med den noggrannhet som anges i punkt 4 i tillägg 1 till denna bilaga.
Tabell 2
Provningsbelastning och däcktryck
Däckklass |
C1 (1) |
C2, C3 |
|
|
Standardbelastning |
Förstärkt belastning eller tilläggsbelastning |
|
Last, % av största belastningskapacitet |
80 |
80 |
85 (2) (% av last vid enkelmontage) |
Däcktryck kPa |
210 |
250 |
Motsvarar största belastningskapacitet vid enkelmontage (3) |
Anmärkning: Däcktrycket ska regleras med den noggrannhet som anges i punkt 4 i tillägg 1 till denna bilaga. |
3.5 Varaktighet och hastighet
Om retardationsmetoden har valts gäller följande krav:
a) |
Retardationen j ska fastställas i differential dω/dt eller diskret Δω/Δt form, där ω är vinkelhastighet och t är tid. Om differentialformen dω/dt används ska rekommendationerna i tillägg 5 till denna bilaga tillämpas. |
b) |
För varaktigheten Δt får tidsstegen inte överstiga 0,5 s. |
c) |
Eventuell variation av provningstrummans hastighet får inte överstiga 1 km/h inom ett tidssteg. |
4. PROVNINGSFÖRFARANDE
4.1 Allmänt
Nedanstående steg i provningsförfaranden ska följas i angiven följd.
4.2 Värmekonditionering
Det pumpade däcket ska placeras i samma värmemiljö som provningsplatsen i minst
a) |
3 timmar för däck av klass C1, |
b) |
6 timmar för däck av klasserna C2 och C3. |
4.3 Tryckjustering
Efter värmekonditionering ska däckrycket justeras till provningstrycket och kontrolleras 10 min efter det att justeringen gjorts.
4.4 Uppvärmning
Uppvärmning ska göras under den tid som anges i tabell 3.
Tabell 3
Uppvärmningens längd
Däckklass |
C1 |
C2 och C3 LI ≤ 121 |
C3 LI > 121 |
|
Nominell fälgdiameter |
Alla |
Alla |
< 22,5 |
≥ 22,5 |
Uppvärmningens längd |
30 min |
50 min |
150 min |
180 min |
4.5 Mätning och registrering
Följande storheter ska mätas och registreras (se figur 1):
a) |
Provningshastighet Un. |
b) |
Belastning på däcket vinkelrätt mot trummans yta Lm. |
c) |
Ursprungligt provningstryck enligt definitionen i punkt 3.3. |
d) |
Uppmätt värde på rullmotståndskoefficienten Cr och korrigerat värde Crc vid 25 °C för en trumdiameter på 2 m. |
e) |
Avstånd från däckets axel till trummans yttre yta vid stationärt tillstånd rL. |
f) |
Omgivningstemperatur tamb. |
g) |
Provningstrummans radie R. |
h) |
Vald provningsmetod. |
i) |
Provningsfälg (storlek och material). |
j) |
Däckstorlek, tillverkare, typ, identitetsnummer (om sådant finns), hastighetssymbol, belastningsindex, DOT-nummer (Department of Transportation). |
Figur 1
Text av bilden
Alla mekaniska storheter (krafter, moment) inriktas enligt det koordinatsystem som anges i ISO 8855:1991.
I förekommande fall ska däck köras i den rotationsriktning som är angiven för dem.
4.6 Mätning av dissipativa förluster
Dissipativa förluster ska mätas med hjälp av ett av förfarandena i punkt 4.6.1 eller punkt 4.6.2.
4.6.1 Frihjulsavläsning
Frihjulsavläsning sker enligt nedanstående förfarande:
a) |
Minska belastningen så att däcket bibehålls vid provningshastigheten utan slirning (3). Belastningsvärdena bör vara följande:
|
b) |
Registrera navkraften Ft, ingående vridmoment Tt eller effekten, beroende på vad som är tillämpligt (3). |
c) |
Registrera belastningen på däcket vinkelrätt mot trumytan Lm (3). |
4.6.2 Retardationsmetod
Retardationsmetoden sker enligt nedanstående förfarande:
a) |
Däcket avlägsnas från provningsytan. |
b) |
Provningstrummans retardation ΔωDo/Δt och det obelastade däckets retardation ΔωT0/Δt (3) registreras eller också registreras provningstrummans retardation jD0 och det obelastade däckets retardation jT0 i exakt eller approximativ form i enlighet med punkt 3.5. |
4.7 Kompensation för maskiner som överskrider kravet på σm
Stegen i punkterna 4.3–4.5 ska utföras endast en gång, om mätningens standardavvikelse, bestämd i enighet med punkt 6.5, är
a) |
högst 0,075 N/kN för däck av klasserna C1 och C2, |
b) |
högst 0,06 N/kN för däck av klass C3. |
Om mätningens standardavvikelse överskrider detta krav ska mätförfarandet upprepas n gånger enligt punkt 6.5. Det rapporterade värdet på rullmotståndet ska vara medelvärdet av n mätningar.
5. TOLKNING AV DATA
5.1 Bestämning av dissipativa förluster
5.1.1 Allmänt
Laboratoriet ska utföra mätningarna i punkt 4.6.1 för kraft-, vridmoment- och effektmetoderna, eller mätningarna i punkt 4.6.2 för retardationsmetoden för att under provningsförhållandena (belastning, hastighet, temperatur) exakt bestämma däcknavets friktion, däckets och hjulets aerodynamiska förluster, lagerfriktionen i trumman (och i förekommande fall i motorn eller kopplingen) samt trummans aerodynamiska förluster.
Dissipativa förluster på grund av gränssnittet mellan däck och trumma Fpl uttryckta i newton, ska beräknas från kraften Ft, vridmomentet, effekten eller retardationen, på det sätt som anges i punkterna 5.1.2–5.1.5.
5.1.2 Kraftmetod vid däckets nav
Beräkna: Fpl = Ft (1 + rL/R)
där
Ft |
är kraften på däcknavet i newton (se punkt 4.6.1.), |
rL |
är avståndet från däckets axel till trummans ytteryta under stationära förhållanden i meter, |
R |
är provningstrummans radie i meter. |
5.1.3 Vridmomentmetod med avseende på trummans axel
Beräkna: Fpl = Tt/R
där
Tt |
är påfört vridmoment i newtonmeter, bestämt enligt punkt 4.6.1, |
R |
är provningstrummans radie i meter. |
5.1.4 Effektmetod vid trummans axel
Beräkna:
där
V |
är den elektriska spänning som påförs maskinens motor i volt, |
A |
är den elektriska ström som maskinens motor förbrukar i ampere, |
U n |
är provningstrummans hastighet i kilometer per timme. |
5.1.5 Retardationsmetod
Beräkna de dissipativa förlusterna Fpl i newton.
där
ID |
är provningstrummans tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
R |
är provningstrummans ytradie i meter, |
ωD0 |
är provningstrummans vinkelhastighet utan däck i radianer per sekund, |
Δt0 |
är valt tidssteg för mätning av dissipativa förluster utan däck i sekunder, |
IT |
är navets, däckets och hjulets tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
Rr |
är däckets rullradie i meter, |
ωT0 |
är däckets vinkelhastighet, utan belastning, i radianer per sekund. |
eller
där
ID |
är provningstrummans tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
R |
är provningstrummans ytradie i meter, |
jD0 |
är provningstrummans retardation utan däck i radianer per sekundkvadrat, |
IT |
är navets, däckets och hjulets tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
Rr |
är däckets rullradie i meter, |
jT0 |
är retardationen för ett obelastat däck i radianer per sekundkvadrat, |
5.2 Beräkning av rullmotstånd
5.2.1 Allmänt
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med hjälp av de värden som erhållits genom provning av däcket under de förhållanden som anges i denna internationella standard efter subtraktion av tillämpliga dissipativa förluster Fpl som erhållits enligt punkt 5.1.
5.2.2 Kraftmetod vid däckets nav
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen
Fr = Ft[1 + (rL/R)] – Fpl
där
Ft |
är kraften på däcknavet i newton, |
Fpl |
är dissipativa förluster som beräknats enligt punkt 5.1.2, |
rL |
är avståndet från däckets axel till trummans ytteryta under stationära förhållanden i meter, |
R |
är provningstrummans radie i meter. |
5.2.3 Vridmomentmetod med avseende på trummans axel
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen
där
T t |
är påfört vridmoment i newtonmeter, |
F pl |
är dissipativa förluster som beräknats enligt punkt 5.1.3, |
R |
är provningstrummans radie i meter. |
5.2.4 Effektmetod vid trummans axel
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen
där
V |
= |
är den elektriska spänning som påförs maskinens motor i volt, |
A |
= |
är den elektriska ström som maskinens motor förbrukar i ampere, |
U n |
= |
är provningstrummans hastighet i kilometer per timme. |
F pl |
= |
är dissipativa förluster som beräknats enligt punkt 5.1.4, |
5.2.5 Retardationsmetod
Rullmotståndet Fr i newton beräknas med ekvationen
där
ID |
är provningstrummans tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
R |
är provningstrummans ytradie i meter, |
F pl |
är dissipativa förluster som beräknats enligt punkt 5.1.5, |
Δt v |
är det valda tidssteget för mätning i sekunder, |
Δω v |
är provningstrummans vinkelhastighetssteg, utan däck, i radianer per sekund, |
I T |
är navets, däckets och hjulets tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
R r |
är däckets rullradie i meter, |
F r |
är rullmotståndet i newton. |
eller
där
ID |
är provningstrummans tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
R |
är provningstrummans ytradie i meter, |
Fpl |
är dissipativa förluster som beräknats enligt punkt 5.1.5, |
jV |
är provningstrummans retardation i radianer per sekundkvadrat, |
IT |
är navets, däckets och hjulets tröghetsmoment i kilogramkvadratmeter, |
Rr |
är däckets rullradie i meter, |
Fr |
är rullmotståndet i newton. |
6. ANALYS AV DATA
6.1 Rullmotståndskoefficient
Rullmotståndskoefficienten Cr beräknas genom att rullmotståndet divideras med belastningen på däcket
där
Fr |
är rullmotståndet i newton, |
Lm |
är provningsbelastningen i kN. |
6.2 Temperaturkorrigering
Om det inte kan undvikas att mätningarna utförs vid andra temperaturer än 25 °C (enbart temperaturer mellan 20 °C och 30 °C är godtagbara), ska en temperaturkorrigering utföras enligt följande ekvation där
Fr25 är rullmotståndet vid 25 °C i newton
Fr25= Fr[1 + K(tamb – 25)]
där
Fr |
är rullmotståndet i newton, |
||||||
tamb |
är omgivningstemperaturen i grader Celsius, |
||||||
K |
är lika med:
|
6.3 Korrigering för trummans diameter
Provningsresultat från andra trumdiametrar ska jämföras med hjälp av följande teoretiska formel:
Fr02 ≅ KFr01
med
där
R1 |
är radien för trumma 1 i meter, |
R2 |
är radien för trumma 2 i meter, |
rT |
är hälften av däckets nominella konstruktionsdiameter i meter, |
Fr01 |
är uppmätt värde på rullmotståndet på trumma 1 i newton. |
Fr02 |
är uppmätt värde på rullmotståndet på trumma 2 i newton. |
6.4 Mätresultat
Om n mätningar är större än 1, där så krävs enligt punkt 4.6, ska mätresultatet vara medelvärdet av värdena för Cr som erhållits i n mätningar, efter det att korrigeringar enligt punkterna 6.2 och 6.3 har utförts.
6.5 Laboratoriet ska se till att maskinen enligt minst tre mätningar håller följande värden på σm uppmätt med ett enda däck:
|
σm ≤ 0,075 N/kN för däck av klasserna C1 och C2 |
|
σm ≤ 0,06 N/kN för däck av klass C3 |
Om ovanstående krav på σm inte är uppfyllt ska följande formel användas för att bestämma minsta antal mätningar n (avrundat till närmaste högre heltal) som krävs för att maskinen ska kunna anses överensstämma med dessa föreskrifter.
n = (σm/x)2
där
|
x = 0,075 N/kN för däck av klasserna C1 och C2, |
|
x = 0,06 N/kN för däck av klass C3. |
Om ett däck behöver mätas flera gånger ska däck-/hjulkombinationen avlägsnas från maskinen mellan två på varandra följande mätningar.
Om avlägsnandet och återmonteringen varar kortare tid än tio minuter får den uppvärmning som avses i punkt 4.3 minskas till
a) |
10 minuter för däck av klass C1, |
b) |
20 minuter för däck av klass C2, |
c) |
30 minuter för däck av klass C3. |
6.6 Övervakning av laboratoriets kontrolldäck ska utföras med intervall på högst en månad. Övervakningen ska omfatta minst tre separata mätningar utförda under denna enmånadsperiod. Medelvärdet av dessa tre mätningar under en viss enmånadsperiod ska bedömas för förändringar mellan olika månatliga bedömningar.
(1) Detta mätvärde inkluderar även däckets och hjulets förluster i lager och aerodynamiska förluster som ska beaktas vid tolkning av mätvärdena.
(2) Mätvärdet vid vridmoment-, retardations- och effektmetoderna omfattar även hjulets, däckets och trummans förluster i lager och aerodynamiska förluster som ska beaktas vid tolkning av mätvärdena.
(1) För personbilsdäck i kategorier som inte anges i ISO 4000-1:2010 ska däcktrycket vara det tryck som däcktillverkaren rekommenderar, motsvarande däckets största belastningskapacitet, minus 30 kPa.
(2) Som andel av last vid enkelmontage, eller 85 % av största belastningskapacitet för enkelmontage enligt tillämpliga däckstandarder, om det inte är märkt på däcket.
(3) Däcktryck märkt på däckets sida, eller i annat fall tryck som anges i tillämpliga däckstandarder, motsvarande största belastningskapacitet vid enkelmontage.
(3) Med undantag för kraftmetoden omfattar det uppmätta värdet hjulets, däckets och trummans förluster i lager och aerodynamiska förluster, som också måste beaktas. Det är känt att friktionen i nav och trummans lager beror på den påförda belastningen. Denna är således olika vid mätning av det belastade systemet och vid frihjulsavläsningen. I praktiken kan man dock bortse från denna skillnad.
Tillägg 1
Provningsutrustningens toleranser
1. SYFTE
De gränsvärden som anges i denna bilaga är nödvändiga för att nå lämpliga nivåer av reproducerbara provningsresultat som också kan korreleras mellan olika provningslaboratorier. Toleranserna är inte avsedda att utgöra en fullständig uppsättning tekniska specifikationer för provningsutrustning utan bör tjäna som riktlinjer för erhållandet av tillförlitliga provningsresultat.
2. PROVNINGSFÄLGAR
2.1 Bredd
För fälgar för däck för personbilar (C1) ska provningsfälgens bredd vara densamma som för mätfälgen enligt ISO 4000-1: 2010 punkt 6.2.2.
För lastbils- och bussdäck (C2 och C3) ska fälgbredden vara densamma som för mätfälgen enligt ISO 4209-1:2001 punkt 5.1.3.
I fall där bredden inte definieras i ovannämnda ISO-standarder får en fälgbredd som definieras av en av de standardiseringsorgan som anges i tillägg 4 till bilaga 6 användas.
2.2 Kast
Radialkast och lateralkast ska uppfylla följande krav:
a) |
Största radialkast: 0,5 mm |
b) |
Största lateralkast: 0,5 mm |
3. TILLPASSNING MELLAN TRUMMA OCH DÄCK
Allmänt
Vinkelavvikelser har kritisk betydelse för provningsresultaten.
3.1 Påförande av belastning
Riktningen för påförande av belastning på däcket ska hållas vinkelrät mot provningsytan och passera genom hjulets mittpunkt inom
a) |
1 mrad för kraft- och retardationsmetoderna, |
b) |
5 mrad för vridmoment- och effektmetoderna. |
3.2 Däckets inpassning
3.2.1 Hjullutning
Hjulets plan ska vara vinkelrätt mot provningsytan inom 2 mrad för alla metoder.
3.2.2 Slirvinkel
Däckets plan ska vara parallellt med provningsytans rörelseriktning inom 1 mrad för alla metoder.
4. KONTROLLNOGGRANNHET
Provningsförhållandena ska hållas vid angivna värden, oavsett störningar på grund av däckens och fälgarnas bristande enhetlighet, så att rullmotståndsmätningarnas övergripande variation hålls så låg som möjligt. För att uppfylla detta krav ska medelvärdet av mätningar som görs under insamlingen av rullmotståndsdata ligga inom nedanstående toleranser:
a) |
Däckets belastning:
|
b) |
Kallt däcktryck: ±3 kPa |
c) |
Ythastighet:
|
d) |
Tid:
|
5. MÄTINSTRUMENTENS NOGGRANNHET
De instrument som används för avläsning och registrering av provningsdata ska ha noggrannheter inom nedanstående toleranser:
Parameter |
Belastningsindex ≤ 121 |
Belastningsindex > 121 |
Däckbelastning |
± 10 N eller ± 0,5 % (1) |
± 30 N eller ± 0,5 % (1) |
Däcktryck |
± 1 kPa |
± 1,5 kPa |
Navkraft |
± 0,5 N eller ± 0,5 % (1) |
± 1,0 N eller ± 0,5 % (1) |
Påfört vridmoment |
± 0,5 Nm eller ± 0,5 % (1) |
± 1,0 Nm eller ± 0,5 % (1) |
Avstånd |
± 1 mm |
± 1 mm |
Elektrisk ström |
± 10 W |
± 20 W |
Temperatur |
± 0,2 °C |
|
Ythastighet |
± 0,1 km/h |
|
Tid |
± 0,01 s – ± 0,1 % – ± 10 s (2) |
|
Vinkelhastighet |
± 0,1 % |
6. KOMPENSATION FÖR VÄXELVERKAN MELLAN BELASTNING OCH NAVKRAFT OCH FELRIKTNING AV BELASTNING, ENDAST FÖR KRAFTMETODEN
Kompensation för växelverkan mellan belastning och navkraft samt för felriktning av belastningen kan göras antingen genom att man registrerar navkraften för både framåtriktad och bakåtriktad däckrotation eller genom dynamisk kalibrering av maskinen. Om navkraften registreras för både framåtriktad och bakåtriktad rotation (för alla provningsvillkor) består kompensationen i att man subtraherar värdet för bakåtriktad rörelse från värdet för framåtriktad rörelse och dividerar denna differens med två. Om man avser att tillämpa dynamisk kalibrering av maskinen kan kompensationstermerna enkelt infogas i behandlingen av mätdata.
Om rotation av däcket bakåt sker omedelbart efter avslutningen av rotation av däcket framåt ska uppvärmningstiden för däckrotation bakåt vara minst tio minuter för däck av klass C1 och 30 minuter för alla andra däcktyper.
7. PROVNINGSYTANS STRÄVHET
Den jämna ståltrummans strävhet, mätt i sidled, ska ha ett största medelhöjdvärde i mittlinjen på 6,3 μm.
Anm.: Om en texturerad trumyta används i stället för en jämn stålyta ska detta antecknas i provningsrapporten. Yttexturen ska i så fall vara 180 μm djup (80 grit) och laboratoriet ansvarar för att upprätthålla ytsträvhetens egenskaper. Ingen särskild korrigeringsfaktor rekommenderas om en texturerad trumyta används.
(1) Det största av värdena gäller.
(2) ± 0,01 s för de tidssteg som anges i punkt 3.5 b i bilaga 6 för datainsamlingen i retardationsmetoden i formen Δω/Δt.
± 0,1 % för de tidssteg som anges i punkt 3.5 a i bilaga 6 för datainsamlingen i retardationsmetoden i formen dω/dt.
± 10 s för annan varaktighet som anges i bilaga 6.
Tillägg 2
Mätfälgsbredd
1. DÄCK AV KLASS C1
Mätfälgens bredd Rm är lika med produkten av den nominella sektionsbredden SN och koefficienten K2
Rm = K2 × SN
avrundat till närmaste standardfälgbredd, där K2 är koefficienten för kvoten mellan fälgbredd och sektionsbredd. För däck som monteras på fälgar med indrag i centrum om 5° med en nominell diameter som betecknas med en tvåsiffrig kod:
|
K2 = 0,7 för nominella profilförhållanden 95–75 |
|
K2 = 0,75 för nominella profilförhållanden 70–60 |
|
K2 = 0,8 för nominella profilförhållanden 55 och 50 |
|
K2 = 0,85 för nominellt profilförhållande 45 |
|
K2 = 0,9 för nominella profilförhållanden 40–30 |
|
K2 = 0,92 för nominella profilförhållanden 20 och 25 |
2. DÄCK AV KLASSERNA C2 OCH C3
Mätfälgens bredd Rm är lika med produkten av den nominella sektionsbredden SN och koefficienten K4
Rm = K4 × SN avrundat till närmaste standardfälgbredd.
Tabell 1
Koefficienter för bestämning av mätfälgbredd
Däckets strukturkod |
Fälgtyp |
Nominellt profilförhållande H/S |
Uppmätt kvot fälg/ sektion K4 |
B, D, R |
5° indrag |
100–75 |
0,70 |
70 och 65 |
0,75 |
||
60 |
0,75 |
||
55 |
0,80 |
||
50 |
0,80 |
||
45 |
0,85 |
||
40 |
0,90 |
||
15° indrag (indrag i centrum) |
90–65 |
0,75 |
|
60 |
0,80 |
||
55 |
0,80 |
||
50 |
0,80 |
||
45 |
0,85 |
||
40 |
0,85 |
Anm.: Andra faktorer kan fastställas för nya däckkoncept (strukturer).
Tillägg 3
Provningsrapport och provningsdata (rullmotstånd)
DEL 1: RAPPORT
1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst …
2. Sökandens namn och adress …
3. Provningsrapport nr …
4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning …
5. Däckklass (C1, C2 eller C3) …
6. Användningskategori …
7. Rullmotståndskoefficient
(korrigerad för temperatur och trumdiameter) …
8. Eventuella anmärkningar …
9. Datum …
10. Underskrift …
DEL 2: PROVNINGSDATA
1. Provningsdatum …
2. Identifiering av provningsmaskin och trumdiameter/trumyta …
3. Uppgifter om provningsdäck …
3.1 Däckstorleksbeteckning och driftbeskrivning …
3.2 Däckets varu- och handelsbeteckning …
3.3 Referenstryck …kPa
4. Provningsdata …
4.1 Mätmetod …
4.2 Provningshastighet km/h
4.3 Belastning …N
4.4 Däcktryck vid provning, ursprungligt …
4.5 Avstånd från däckets axel till trummans ytteryta under stationära förhållanden, i meter, rL
4.6 Provningsfälgens bredd och material …
4.7 Omgivningstemperatur …°C
4.8 Belastning vid frihjulsprovning (utom retardationsmetoden) …N
5. Rullmotståndskoefficient …
5.1 Ursprungligt värde (eller medelvärde om mer än 1) …N/kN
5.2 Temperaturkorrigerat N/kN …
5.3 Korrigerat för temperatur och trummas diameter …N/kN
Tillägg 4
Standardiseringsorgan för däck
1. |
The Tire and Rim Association, Inc. (TRA) |
2. |
The European Tyre and Rim Technical Organisation (ETRTO) |
3. |
The Japan Automobile Tyre Manufacturers' Association (JATMA) |
4. |
The Tyre and Rim Association of Australia (TRAA) |
5. |
South Africa Bureau of Standards (SABS) |
6. |
China Association for Standardization (CAS) |
7. |
Indian Tyre Technical Advisory Committee (ITTAC) |
8. |
Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) |
Tillägg 5
Retardationsmetod: Mätningar och databehandling för fastställande av retardationsvärde i differential form dω/dt
1. Registrera sambandet mellan avstånd och tid vid retardation av en roterande kropp från en perifer position inom ett hastighetsintervall på exempelvis 82–78 km/h eller 62–58 km/h beroende på däckklass (tabell 1 i punkt 3.2 i bilaga 6) i diskret form (figur 1)
z = f(tz)
där
|
z är antalet rotationsvarv under retardationen, |
|
tz är sluttiden för varvtal nr z i sekunder, registrerat med sex decimaler. |
Figur 1
Anmärkning 1: Den lägre hastigheten i registreringsintervallet får minskas till 60 km/h när provningshastigheten är 80 km/h och till 40 km/h när provningshastigheten är 60 km/h.
2. Approximativt registrerat samband vid kontinuerlig, monoton, differentierbar funktion:
2.1 |
Välj det värde som ligger närmast det högsta värdet för z och kan delas med fyra och dela det i fyra lika delar inom gränserna: 0, z1(t1), z2(t2), z3(t3), z4(t4). |
2.2 |
Utarbeta ett system av fyra ekvationer av följande: där de obekanta faktorerna
I dessa fyra ekvationer införs koordinaterna för den fjärde gränsen ovan. |
2.3 |
Konstanterna A, B och TΣ tas som lösning av ekvationssystemet i punkt 2.2 med hjälp av iteration och approximativa mätdata med hjälp av följande formel där
|
Anmärkning 2: Andra approximativa funktioner z = f (tz) får användas under förutsättning att de har bevisats vara tillämpliga.
3. Beräkna retardationen j i varv per sekundkvadrat (s-2) med följande formel
där
ω är vinkelhastigheten i varv per sekund (s-1).
I de fall Un = 80 km/h; ω = 22,222/Rr (eller R).
I de fall Un = 60 km/h; ω = 16,666/Rr (eller R).
4. Kvaliteten och noggrannheten av approximationen av mätdata uppskattas utifrån följande parametrar:
4.1 |
Standardavvikelse i procent |
4.2 |
Determinationskoefficient där |
Anmärkning 3: Ovanstående beräkningar för denna variant av retardationsmetoden för mätning av däckrullmotstånd kan utföras med hjälp av datorprogrammet ”Deceleration Calculator”, som kan laddas ner från webbplatsen för WP.29 (1) eller med hjälp av någon annan programvara som gör det möjligt att beräkna icke-linjär regression.
(1) Kommer att anges vid en senare tidpunkt.
BILAGA 7
FÖRFARANDEN FÖR PROVNING AV SNÖPRESTANDA NÄR DET GÄLLER VINTERDÄCK FÖR ANVÄNDNING I SVÅRA VINTERFÖRHÅLLANDEN
1. Särskilda definitioner för provning på snö, om dessa är annorlunda än befintliga definitioner.
1.1 körprov : en enda passage med ett belastat däck över en given provningsyta.
1.2 bromsprovning : en serie med ett givet antal ABS-bromsprov med samma däck, som upprepas inom en kort tid.
1.3 drivningsprovning : en serie med ett givet antal spinn- och drivningsprov enligt ASTM-standarden F1805-06 med samma däck, som upprepas inom en kort tid.
1.4 accelerationsprovning : en serie med ett givet antal accelerationsprov med drivningskontroll med samma däck, som upprepas inom en kort tid.
2. Spinn- och drivningsmetod för däck av klasserna C1 och C2 (drivningskraftsprovning enligt punkt 6.4 b i dessa föreskrifter)
Provningsförfarandet i ASTM-standarden F1805-06 ska användas för att bestämma snöprestanda genom spinn- och drivningsvärden på medelhårt packad snö (snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer (1) ska ligga mellan 70 och 80).
2.1 Provningsbanans yta ska bestå av medelhårt packad snö, enligt tabell A2.1 i ASTM-standarden F1805-06.
2.2 Däckbelastningen vid provning ska följa alternativ 2 i punkt 11.9.2 i ASTM-standarden F1805-06.
3. Metod för bromsning på snö för däck av klasserna C1 och C2
3.1 Allmänna villkor
3.1.1 Provningsbana
Bromsprovningarna ska utföras på en platt, tillräckligt lång och bred provningsyta som är täckt med packad snö och som har en lutning på högst 2 %.
Snöytan ska bestå av ett underskikt av hårt packad snö som är minst 3 cm tjockt och ett ytskikt på omkring 2 cm av medelhårt packad, preparerad snö.
Lufttemperaturen, uppmätt omkring 1 m över marken, ska ligga mellan – 2 och – 15 °C, och snötemperaturen, uppmätt på omkring en centimeters djup, ska ligga mellan – 4 och – 15 °C.
Direkt solljus bör undvikas, liksom stora variationer när det gäller solljus, luftfuktighet och vind.
Snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer ska ligga mellan 75 och 85.
3.1.2 Fordon
Provningen ska utföras med ett serietillverkat fordon i gott körklart skick, försett med låsningsfria bromsar (ABS).
Fordonet ska vara sådant att belastningarna på varje hjul är lämpliga för de däck som provas. Flera olika däckstorlekar får provas på samma fordon.
3.1.3 Däck
Däcken ska vara inkörda innan de provas så att det inte finns kvar något gjutskägg eller något annat gummiöverskott efter gjutprocessen. Den däckyta som kommer i kontakt med snön ska rengöras före provning.
Däcken ska konditioneras vid omgivningstemperaturen utomhus i minst två timmar innan de monteras för provningen. Däcktrycket ska sedan justeras till de värden som angetts för provningen.
Om inte referensdäcket och kandidatdäcket kan monteras på samma fordon får ett tredje däck (nedan kallat kontrolldäck) användas som ett övergångsdäck. Först provas kontrolldäcket jämfört med referensdäcket på ett annat fordon, och sedan provas kandidatdäcket jämfört med kontrolldäcket på det aktuella fordonet.
3.1.4 Belastning och däcktryck
När det gäller däck av klass C1 ska fordonets belastning vara sådan att den resulterande belastningen på däcken ligger mellan 60 och 90 % av den belastning som motsvarar däckets belastningsindex.
Däcktrycket i kallt tillstånd ska vara 240 kPa.
3.1.4.1 När det gäller däck av klass C1 ska fordonets belastning vara sådan att den resulterande belastningen på däcken ligger mellan 60 och 90 % av den belastning som motsvarar däckets belastningsindex.
Däcktrycket i kallt tillstånd ska vara 240 kPa.
3.1.4.2 När det gäller däck av klass C2 ska fordonets belastning vara sådan att den resulterande belastningen på däcken ligger mellan 60 % och 100 % av den belastning som motsvarar däckets belastningsindex.
Den statiska belastningen på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %.
Däcktrycket beräknas för konstant deflektion:
För en vertikal belastning på minst 75 % av däckets belastningskapacitet ska deflektionen vara konstant, och provningstrycket Pt beräknas därmed enligt följande:
|
Qr är den största belastningen som kan knytas till däckets belastningsindex som märkts på däcksidan |
|
Pr är det referenstryck som motsvarar den största belastningskapaciteten Qr |
|
Qt är däckets statiska provningsbelastning. |
För en vertikal belastning på mindre än 75 % av däckets belastningskapacitet ska däcktrycket vara konstant och provningstrycket Pt beräknas därmed enligt följande:
Pt = Pr (0,75)1,25 = (0,7)Pr
Pr är det referenstryck som motsvarar den största belastningskapaciteten Qr.
Strax före provningen ska däcktrycket kontrolleras vid omgivningstemperatur.
3.1.5 Mätutrustning
Fordonet ska ha kalibrerade givare som är lämpliga för vinterbruk. Det ska finnas ett datainsamlingssystem för lagring av mätvärden.
Mätgivarnas och mätsystemens noggrannhet ska vara sådan att det uppmätta eller beräknade medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen har en relativ osäkerhet på mindre än 1 %.
3.2 Provningssekvenser
3.2.1 För varje kandidatdäck och standardreferensdäcket ska körprov med ABS-bromsar upprepas minst sex gånger.
De områden där ABS-bromsning utförs fullt ut får inte överlappa.
När en ny uppsättning däck provas ska körproven utföras så att fordonets bana flyttas åt sidan så att det inte bromsar i de tidigare däckens hjulspår.
Om det inte längre är möjligt att undvika att överlappa ABS-bromsningsområdena ska provningsbanan omprepareras.
Obligatorisk ordningsföljd:
|
sex omgångar standardreferensdäck, flytta sedan åt sidan och prova nästa däck på ren yta |
|
sex omgångar kandidatdäck 1, flytta sedan åt sidan |
|
sex omgångar kandidatdäck 2, flytta sedan åt sidan |
|
sex omgångar standardreferensdäck, flytta sedan åt sidan |
3.2.2 Provningsföljd
Om bara ett kandidatdäck ska bedömas ska provningsföljden vara
R1 – T – R2
där
R1 |
är den första provningen av standardreferensdäcket, R2 är den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T är provningen av kandidatdäcket. Högst två kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket ska upprepas, t.ex. R1 – T1 – T2 – R2. |
3.2.3 Jämförelseprovningen av standardreferensdäcket och kandidatdäcken ska upprepas under två olika dagar.
3.3 Provningsförfarande
3.3.1 Fordonet ska köras i minst 28 km/h.
3.3.2 När fordonet nått mätområdet ska föraren lägga växeln i friläge och trycka ner bromspedalen distinkt med en konstant kraft som är tillräcklig för det låsningsfria bromssystemet aktiveras på alla fordonets hjul och resulterar i en stabil retardation; föraren ska hålla bromspedalen nere tills hastigheten är under 8 km/h.
3.3.3 Medelvärdet av den fullt utvecklade retardationen mellan 25 km/h och 10 km/h ska beräknas med ledning av mätningar av tid, sträcka, hastighet eller acceleration.
3.4 Behandling av mätdata och presentation av resultaten
3.4.1 Parametrar som ska redovisas
3.4.1.1 För varje däck och varje bromsprovning ska medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen och standardavvikelsen beräknas och redovisas.
Variationskoefficienten CV vid bromsprovning ska beräknas enligt
3.4.1.2 Vägda medelvärden för två på varandra följande provningar av standardreferensdäcket ska beräknas med beaktande av antalet kandidatdäck däremellan:
Vid provningsföljden R1 – T – R2 ska det vägda medelvärdet för standardreferensdäcket som ska användas för jämförelsen med kandidatdäckets prestanda vara
viktat medelvärde för standardreferensdäcket = (R1 + R2)/2
där
R1 |
är medelvärdet för fullt utvecklad retardation för den första provningen av standardreferensdäcket och R2 är medelvärdet för fullt utvecklad retardation för den andra provningen av standardreferensdäcket. Vid provningsföljden R1 – T1 – T2 – R2 ska det viktade medelvärdet för standardreferensdäcket som ska användas för jämförelsen med kandidatdäckets prestanda vara
|
3.4.1.3 Index för väggrepp på snö (SG) som andel av ett kandidatdäck beräknas som
3.4.2 Statistiska kontroller
Uppsättningarna av upprepande mätningar eller beräkningar av varje däcks medelvärde för fullt utvecklad retardation bör kontrolleras med avseende på normalitet, drift och eventuella extremvärden.
Det bör undersökas om medelvärdena och standardavvikelserna för på varandra följande bromsprovningar av standardreferensdäcket är konsekventa.
Medelvärdena för två på varandra följande bromsprovningar av standardreferensdäck ska inte variera med mer än 5 %.
Variationskoefficienten för samtliga bromsprovningar ska vara mindre än 6 %.
Om dessa villkor inte är uppfyllda ska provningsbanan omprepareras och provningen upprepas.
3.4.3 Om kandidatdäcken inte kan monteras på samma fordon som standardreferensdäcket, t.ex. beroende på däckstorlek eller oförmåga att nå den belastning som krävs, ska jämförelsen göra med hjälp av övergångsdäck, (nedan kallade kontrolldäck) och två olika fordon. Ett fordon ska kunna förses med standardreferens- och kontrolldäcket och det andra fordonet ska kunna förses med kontroll- och kandidatdäcket.
3.4.3.1 Kontrolldäckets index för väggrepp på snö jämfört med standardreferensdäckets (SG1) och kandidatdäckets jämfört med kontrolldäckets (SG2) ska upprättas enligt förfarandet i punkterna 3.1–3.4.2.
Kandidatdäckets index för väggrepp på snö jämfört med standardreferensdäckets ska vara produkten av två resulterande index för väggrepp på snö, dvs. SG1 × SG2.
3.4.3.2 Omgivningsförhållandena ska vara jämförbara. Alla provningar ska genomföras under samma dag.
3.4.3.3 Samma uppsättning kontrolldäck ska användas för jämförelse med standardreferensdäcket och med kandidatdäcket och de ska monteras i samma hjullägen.
3.4.3.4 Kontrolldäck som har använts för provning ska sedan lagras under samma förhållanden som standardreferensdäcken.
3.4.3.5 Standardreferensdäcket och kontrolldäcken ska inte längre användas om de är ojämnt slitna eller skadade eller när deras prestanda förefaller ha försämrats.
4. Accelerationsmetod för däck av klass C3
4.1 Enligt definitionen av däck av klass C3 i punkt 2.4.3 ska ytterligare klassificering enligt denna provningsmetod endast tillämpas på:
a) |
C3-smal (C3N), när den nominella sektionsbredden för C3-däck är mindre än 285 mm |
b) |
C3-bred (C3W), när den nominella sektionsbredden för C3-däck är större än eller lika med 285 mm |
4.2 Metoder för att mäta index för väggrepp på snö
Metoden för att mäta snöprestanda baseras på en provningsmetod genom vilken den genomsnittliga accelerationen för ett kandidatdäck jämförs med den genomsnittliga accelerationen för ett standardreferensdäck.
Relativ prestanda ska anges med ett index för väggrepp på snö (SG).
När ett vinterkandidatdäck provas i enlighet med accelerationsprovningen i punkt 4.7 ska dess genomsnittliga acceleration vara minst 1,25 jämfört med ett av de två likvärdiga standardreferensdäcken – ASTM F 2870 och ASTM F 2871.
4.3 Mätutrustning
4.3.1 En givare som är lämplig för att mäta hastighet och den sträcka som tillryggalagts på snö/is mellan två hastighetsvärden ska användas.
För att mäta fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning (inklusive radar, GPS osv.) användas.
4.3.2 Följande toleranser ska gälla:
a) |
För mätning av hastighet: ± 1 % (km/h) eller ± 0,5 km/h, beroende på vad som är störst. |
b) |
För mätning av avstånd: ± 1 × 10-1 m |
4.3.3 Den uppmätta hastigheten eller skillnaden mellan den uppmätta hastigheten och referenshastigheten för provningen bör visas på en display inuti fordonet så att föraren kan reglera fordonets hastighet.
4.3.4 Vid den accelerationsprovning som beskrivs i punkt 4.7 bör drivdäckens slirningsgrad visas på en display inuti fordonet, i synnerhet i det fall som beskrivs i punkt 4.7.2.1.1.
Slirningsgraden beräknas på följande sätt:
a) |
Fordonets hastighet mäts enligt punkt 4.3.1 (m/s). |
b) |
Hjulhastighet beräknas på ett däck på drivaxeln genom att dess vinkelhastighet och dess belastade diameter mäts. |
Hjulhastighet = π × belastad diameter × vinkelhastighet
där π = 3,1416 (m/360 grader), den belastade diameter (m) och vinkelhastigheten (varv per sekund = 360 grader/s).
4.3.5 Ett datainsamlingssystem kan användas för att lagra mätvärden.
4.4 Allmänna villkor
4.4.1 Provningsbana
Provningarna ska utföras på en platt, tillräckligt lång och bred provningsyta som är täckt med packad snö och som har en lutning på högst 2 %.
4.4.1.1 Snöytan ska bestå av ett underskikt av hårt packad snö som är minst 3 cm tjockt och ett ytskikt på omkring 2 cm av medelhårt packad, preparerad snö.
4.4.1.2 Snöpackningsindex mätt med en CTI-penetrometer ska ligga mellan 80 och 90. Se tillägget till ASTM-standard F1805 för ytterligare uppgifter om mätmetoden.
4.4.1.3 Lufttemperaturen, uppmätt omkring 1 m över marken, ska ligga mellan – 2 och – 15 °C, och snötemperaturen, uppmätt på omkring en centimeters djup, ska ligga mellan – 4 och – 15 °C.
Lufttemperaturen får inte variera mer än 10 °C under provningen.
4.5 Förberedelse och inkörning av däck
4.5.1 Montera provningsdäcken på fälgar enligt ISO 4209-1 med hjälp av konventionella monteringsmetoder. Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott av smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.
4.5.2 Däcken ska vara inkörda innan de provas så att det inte finns kvar något gjutskägg eller något annat gummiöverskott efter gjutprocessen.
4.5.3 Däcken ska konditioneras vid omgivningstemperaturen utomhus i minst två timmar innan de monteras för provningen.
De ska förvaras så att de alla har samma omgivningstemperatur före provningen, och de ska skyddas från solljus så att de inte blir för varma.
Den däckyta som kommer i kontakt med snön ska rengöras före provning.
Däcktrycket ska sedan justeras till de värden som angetts för provningen.
4.6 Provningssekvens
Om bara ett kandidatdäck ska bedömas ska provningsföljden vara
R1, T, R2
där
R1 är den första provningen av standardreferensdäcket, R2 den upprepade provningen av standardreferensdäcket och T provningen av kandidatdäcket.
Högst tre kandidatdäck får provas innan provningen av standardreferensdäcket ska upprepas, t.ex. R1, T1, T2, T3, R2.
De områden där accelerationen utförs fullt ut bör inte överlappa varandra utan att banan omprepareras.
När en ny uppsättning däck ska provas ska körproven utföras efter det att fordonets bana flyttats så att fordonet inte accelererar i de tidigare däckens hjulspår. Om det inte längre är möjligt att undvika att överlappa accelerationsområdena ska provningsbanan omprepareras.
4.7 Förfarande för acceleration på snö för provning av index för väggrepp på snö av däck i klasserna C3N och C3W
4.7.1 Princip
Provningsmetoden omfattar ett förfarande för att mäta väggreppsprestanda på snö under acceleration för däck avsedda för nyttofordon, med hjälp av ett nyttofordon med ett antispinnsystem (TCS, ASR osv.).
Utifrån en given initial hastighet ska antispinnsystemet aktiveras genom fullt gaspådrag. Den genomsnittliga accelerationen beräknas mellan två bestämda hastigheter.
4.7.2 Fordon
4.7.2.1 Provningen ska utföras med ett tvåaxlat serietillverkat nyttofordon i gott körklart skick som
a) |
har låg bakaxelvikt och en motor som är tillräckligt starkt för att under provningarna bibehålla den genomsnittliga slirningsgrad som föreskrivs i punkterna 4.7.5.1 och 4.7.5.2.1, |
b) |
har en manuell växellåda (automatisk växellåda med manuell växelväljare är tillåtet) med ett utväxlingsförhållande som omfattar hastighetsintervall på minst 19 km/h mellan 4 km/h och 30 km/h. |
c) |
om möjligt har en differentialspärr på drivaxeln för att förbättra repeterbarheten, |
d) |
har ett vanligt serietillverkat system för att kontrollera/begränsa drivaxelns slirning under acceleration (antispinn, ASR, TCS osv.). |
4.7.2.1.1 I det särskilda fall då det inte finns något tillgängligt serietillverkat nyttofordon med antispinnsystem får ett fordon utan antispinn/ASR/TCS användas under förutsättning att fordonet är utrustat med ett system som visar slirningsgraden enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga, och en obligatorisk differentialspärr på den drivaxel som används, i enlighet med förfarandet i punkt 4.7.5.2.1. Om en differentialspärr finns tillgänglig ska den användas. Om så inte är fallet ska den genomsnittliga slirningsgraden mätas på det vänstra och det högra drivhjulet.
4.7.2.2 Följande ändringar är tillåtna:
a) |
Ändringar som gör det möjligt att öka antalet däckstorlekar som kan monteras på fordonet. |
b) |
Ändringar som gör det möjligt att aktivera accelerationen och mätningarna automatiskt. |
Inga andra ändringar av accelerationssystemet är tillåtna.
4.7.3 Fordonets utrustning
Den bakre drivaxeln kan vara utrustad med antingen två eller fyra provningsdäck så länge belastningen per däck respekteras.
Den främre styraxeln som inte är drivande ska vara utrustad med två däck med lämplig storlek för axelbelastningen. Dessa två framdäck kan användas under hela provningen.
4.7.4 Belastning och däcktryck
4.7.4.1 Den statiska belastningen på vart och ett av de bakre drivande provningsdäcken ska ligga mellan 20 % och 55 % av provningsdäckets belastningskapacitet som anges på däcksidan.
Den totala statiska belastningen på den främre styraxeln ska ligga mellan 60 % och 160 % av den totala belastningen för den bakre drivaxeln.
Den statiska belastningen på däcken på samma drivaxel ska inte variera med mer än 10 %.
4.7.4.2 Däcktrycket för de drivande däcken ska vara 70 % av det tryck som anges på däcksidan.
De styrande däcken pumpas till det nominella tryck som anges på däcksidan.
Om trycket inte märkts på däckets sida bör det tryck som anges som största belastningskapacitet i tillämpliga däckstandarder användas.
4.7.5 Körprov
4.7.5.1 Först monteras en uppsättning referensdäck på fordonet, när fordonet befinner sig på provningsområdet.
Fordonet ska köras med en konstant hastighet på mellan 4 km/h och 11 km/h och i ett växelläge som kan omfatta ett hastighetsintervall på minst 19 km/h för det fullständiga provningsprogrammet (t.ex. R-T1-T2-T3-R).
Rekommenderad växel är 3:an eller 4:an och den ska ge en genomsnittlig slirningsgrad på minst 10 % i det hastighetsintervall som gäller.
4.7.5.2 Om fordonet är utrustat med antispinnsystem (som är påslaget innan körprovet börjar) ska fullt gaspådrag användas tills fordonet har nått sluthastigheten.
Sluthastighet = initial hastighet + 15 km/h
Provningsfordonet får inte påföras någon fasthållande bakåtriktad kraft.
4.7.5.2.1 I det särskilda fall som beskrivs i punkt 4.7.2.1.1 i denna bilaga, där det inte finns något serietillverkat nyttofordon med antispinnsystem tillgängligt, ska föraren manuellt se till att den genomsnittliga slirningsgraden ligger på mellan 10 % och 40 % (kontrollerad slirning i stället för fullständig slirning) inom det föreskrivna hastighetsintervallet. Om en differentialspärr saknas får skillnaden i den genomsnittliga slirningsgraden mellan det vänstra och det högra drivhjulet vara högst 8 % för varje körprov. Alla däck och körprov i provningsomgången ska utföras med kontrollerad slirning.
4.7.5.3 Den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten och sluthastigheten ska mätas.
4.7.5.4 För varje kandidatdäck och för standardreferensdäcket ska accelerationsproven upprepas minst sex gånger och variationskoefficienten (standardavvikelse/medelvärde*100), som beräknas för minst sex giltiga körprov på sträckan, ska vara mindre än eller lika med 6 %.
4.7.5.5 Om det är fråga om ett fordon som är utrustat med ett antispinnsystem ska den genomsnittliga slirningsgraden ligga mellan 10 och 40 % (beräknat enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga).
4.7.5.6 Den provningssekvens som definieras i punkt 4.6 ska tillämpas.
4.8 Bearbetning av mätresultaten
4.8.1 Beräkning av den genomsnittliga accelerationen AA
Varje gång mätningen upprepas ska den genomsnittliga accelerationen AA (m · s-2) beräknas enligt följande formel:
Där D (m) är den sträcka som tillryggalagts mellan den initiala hastigheten Si (m · s-1) och sluthastigheten Sf (m · s-1).
4.8.2 Validering av resultaten
För kandidatdäck:
Variationskoefficienterna för den genomsnittliga accelerationen beräknas för alla kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 6 % ska alla data för detta kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
För referensdäck:
Om variationskoefficienten för den genomsnittliga accelerationen AA för varje grupp av minst sex körprov med referensdäcket ligger över 6 % ska alla data förkastas och provningen ska upprepas för alla däck (kandidatdäcken och referensdäcket).
För att ta hänsyn till en eventuell utveckling av provningarna ska valideringskoefficienten beräknas på grundval av medelvärdena för två på varandra följande grupper med minst sex körprov med referensdäcket. Om valideringskoefficienten är högre än 6 %, ska data för alla kandidatdäck förkastas och provningen upprepas.
4.8.3 Beräkning av den genomsnittliga accelerationen AA
Om R1 är medelvärdet av AA-värdena i den första provningen av referensdäcket och R 2 är medelvärdet av AA-värdena i den andra provningen av referensdäcket ska följande beräkningar göras enligt tabell 1:
Tabell 1
Om antalet uppsättningar kandidatdäck mellan två på varandra följande körprov av referensdäcket är |
och uppsättningen kandidatdäck som ska kvalificeras är |
beräknas Ra enligt följande: |
1 R – T1 – R |
T1 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
2 R – T1 – T2 – R |
T1 |
Ra = 2/3 R1 + 1/3 R2 |
T2 |
Ra = 1/3 R1 + 2/3 R2 |
|
3 R – T1 – T2 – T3 – R |
T1 |
Ra = 3/4 R1 + 1/4 R2 |
T2 |
Ra = 1/2 (R1 + R2) |
|
T3 |
Ra = 1/4 R1 + 3/4 R2 |
Ta (a = 1, 2, …) är medelvärdet av AA-värdena för provning av ett kandidatdäck.
4.8.4 Beräkning av accelerationskraftskoefficienten (Acceleration Force Coefficient – AFC)
Även kallad AFC
Beräkning av AFC(Ta) och AFC(Ra) enligt vad som anges i tabell 2:
Tabell 2
|
Accelerationskraftkoefficienten (AFC) är: |
Referensdäck |
|
Kandidatdäck |
|
Ra och Ta är i m/s2
g = tyngdaccelerationen (avrundat till 9,81 m/s2)
4.8.5 Beräkning av däckets relativa index för väggrepp på snö
Index för väggrepp på snö representerar kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket.
4.8.6 Beräkning av slirningsgraden
Slirningsgraden kan beräknas enligt punkt 4.3.4 i denna bilaga eller genom att man jämför det genomsnittliga avstånd som tillryggalagts, enligt punkt 4.7.5.3 i denna bilaga, för minst sex körprov på sträckan med det avstånd som tillryggalagts under ett körprov utan slirning (mycket låg acceleration):
Med inget slirningsavstånd avses att avståndet beräknats på ett körprov med en konstant hastighet eller en kontinuerligt låg acceleration.
4.9 Jämförelse av väggreppsprestanda på snö mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck
4.9.1 Tillämpningsområde
Om kandidatdäcket avviker betydligt från referensdäcket kan det vara omöjligt att göra en direkt jämförelse på samma fordon. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (nedan kallat kontrolldäck).
4.9.2 Princip för metoden
Principen är att man använder ett kontrolldäck och två olika fordon för att bedöma ett kandidatdäck jämfört med ett referensdäck.
På det ena fordonet monteras referensdäcket och kontrolldäcket och på det andra monteras kontrolldäcket och kandidatdäcket. Alla villkor ska överensstämma med punkt 4.7.
Vid den första bedömningen görs en jämförelse mellan kontrolldäcket och referensdäcket. Resultatet (index för väggrepp på snö 1) är kontrolldäckets relativa prestanda jämfört med referensdäcket.
Vid den andra bedömningen görs en jämförelse mellan kandidatdäcket och kontrolldäcket. Resultatet (index för väggrepp på snö 2) är kandidatdäckets relativa prestanda jämfört med kontrolldäcket.
Den andra bedömningen görs på samma provningsbana som den första. Lufttemperaturen ska ligga inom ± 5 °C jämfört med temperaturen vid den första bedömningen. Uppsättningen kontrolldäck är samma uppsättning som användes vid den första bedömningen.
Kandidatdäckets index för väggreppsprestanda på snö jämfört med referensdäckets härleds genom att man multiplicerar de relativa prestanda som beräknats ovan:
Index för väggrepp på snö × SG1 × SG2
4.9.3 Val av en uppsättning däck som kontrolldäck
En uppsättning kontrolldäck är en grupp av identiska däck som tillverkats i samma fabrik under samma vecka.
4.10 Lagring och förvaring
Före den första bedömningen (kontrolldäck/referensdäck) kan däcken lagras under normala förhållanden. Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck ska ha lagrats under samma förhållanden.
Så snart uppsättningen kontrolldäck har bedömts i jämförelse med referensdäcket ska särskilda lagringsförhållanden tillämpas för att ersätta kontrolldäck.
Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däcken eller om det finns förslitningar som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas.
(1) Se tillägget till ASTM-standarden F1805-06 för närmare upplysningar.
Tillägg 1
Definition av symbolen för alpint väglag
Minst 15 mm vid basen och 15 mm hög.
Ritningen är inte skalenlig.
Tillägg 2
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klasserna C1 och C2
DEL 1 – RAPPORT
1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst …
2. Sökandens namn och adress …
3. Provningsrapport nr …
4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning …
5. Däckklass …
6. Användningskategori …
7. Snöindex i förhållande till standardreferensdäck enligt punkt 6.4.1.1
7.1 Provningsförfarande och använt standardreferensdäck …
8. Eventuella anmärkningar …
9. Datum: …
10. Underskrift: …
DEL 2 – PROVNINGSDATA
1. Provningsdatum …
2. Provningsbanans belägenhet …
2.1 Provningsbanans egenskaper
|
När provning inleddes |
När provning avslutades |
Specifikation |
Väder |
|
|
|
Omgivningstemperatur |
|
|
– 2 °C till – 15 °C |
Snötemperatur |
|
|
– 4 °C till – 15 °C |
CTI-index |
|
|
75 till 85 |
Övrigt |
|
|
|
3. Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell) …
4. Uppgifter om provningsdäck …
4.1 Däckstorleksbeteckning och driftbeskrivning …
4.2 Däckets varu- och handelsbeteckning …
4.3 Data om provningsdäck …
|
SRTT(första provningen) |
Kandidatdäck |
Kandidatdäck |
SRTT(andra provningen) |
Däckdimension |
|
|
|
|
Provfälgens breddkod |
|
|
|
|
Däckbelastning F/R (kg) |
|
|
|
|
Belastningsindex F/R (%) |
|
|
|
|
Däcktryck F/R(kPa) |
|
|
|
|
5. Provningsresultat: medelvärde av fullt utvecklad retardation(m/s2)/drivkraftskoefficient (1).
Körprov nr |
Specifikation |
SRTT(första provningen) |
Kandidatdäck |
Kandidatdäck |
SRTT(andra provningen) |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medelvärde |
|
|
|
|
|
Standardavv. |
|
|
|
|
|
Variationskoeff. (%) |
< 6 % |
|
|
|
|
Validering av SRTT |
(SRTT) < 5 % |
|
|
|
|
Medelvärde för SRTT |
|
|
|
|
|
Snöindex |
|
100 |
|
|
|
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
Tillägg 3
Provningsrapporter och provningsdata för däck av klass C3
DEL 1 – RAPPORT
1. Typgodkännandemyndighet eller teknisk tjänst …
2. Sökandens namn och adress …
3. Provningsrapport nr …
4. Tillverkare och varu- eller handelsbeteckning …
5. Däckklass …
6. Användningskategori …
7. Snöindex i förhållande till standardreferensdäck enligt punkt 6.4.1.1
7.1 Provningsförfarande och använt standardreferensdäck …
8. Eventuella anmärkningar …
9. Datum …
10. Underskrift …
DEL 2 – PROVNINGSDATA
1. Provningsdatum …
2. Provningsbanans belägenhet …
2.1 Provningsbanans egenskaper
|
När provning inleddes |
När provning avslutades |
Specifikation |
Väder |
|
|
|
Omgivningstemperatur |
|
|
– 2 °C till – 15 °C |
Snötemperatur |
|
|
– 4 °C till – 15 °C |
CTI-index |
|
|
80 till 90 |
Övrigt |
|
|
|
3. Provningsfordon (fabrikat, modell, typ, årsmodell) …
4. Uppgifter om provningsdäck …
4.1 Däckstorleksbeteckning och driftbeskrivning …
4.2 Däckets varu- och handelsbeteckning …
4.3 Data om provningsdäck …
|
SRTT(första provningen) |
Kandidatdäck 1 |
Kandidatdäck 2 |
Kandidatdäck 3 |
SRTT(andra provningen) |
Däckdimension |
|
|
|
|
|
Provfälgens breddkod |
|
|
|
|
|
Däckbelastning F/R (kg) |
|
|
|
|
|
Belastningsindex F/R (%) |
|
|
|
|
|
Däcktryck F/R(kPa) |
|
|
|
|
|
5. Provningsresultat: genomsnittet för accelerationer (m/s2)
Körprov nr |
Specifikation |
SRTT(första provningen) |
Kandidatdäck 1 |
Kandidatdäck 2 |
Kandidatdäck 3 |
SRTT(andra provningen) |
1 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medelvärde |
|
|
|
|
|
|
Standardavv. |
|
|
|
|
|
|
Slirningsgrad (%) |
|
|
|
|
|
|
Variationskoeff. (%) |
≤ 6 % |
|
|
|
|
|
Validering av SRTT |
(SRTT) ≤ 6 % |
|
|
|
|
|
Medelvärde för SRTT |
|
|
|
|
|
|
Snöindex |
|
1,00 |
|
|
|
|