15.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 417/10

1.

rådets resolution om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (1), som identifierar delaktighet som ett av handlingsområdena och har som mål att stödja ungdomars delaktighet i den representativa demokratin och det civila samhället på alla nivåer och i samhället i stort och som fastställer det allmänna initiativet att främja och ge stöd till ungdomars och ungdomsorganisationers medverkan och delaktighet i beslutsfattande, genomförande och uppföljning genom en kontinuerlig strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer,

2.

resolutionen av den 20 maj 2014 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för ungdomsfrågor för 2014–2015 (2),

3.

de gemensamma rekommendationerna från den fjärde arbetscykeln om den strukturerade dialogen, såsom de fastställdes vid EU:s ungdomskonferens som anordnades av det luxemburgska ordförandeskapet den 21–24 september 2015 (3),

4.

demokrati, pluralism och aktivt medborgarskap utgör grundläggande värden för Europeiska unionen, som inbegriper yttrandefrihet och tolerans (4) och syftar till att omfatta alla europeiska medborgare; demokrati är inte något som kan tas för givet utan måste ständigt bevaras och vårdas,

5.

ungdomar i Europa stöder och tror totalt sett på det demokratiska systemet och dess representativa organ, men är kritiska mot hur systemet fungerar i praktiken och resultaten av detta (5),

6.

de ofta får det allt svårare att identifiera sig med de traditionella kanalerna för politiskt deltagande, såsom politiska partier och fackföreningar, men engagerar sig i alternativa former som möjliggör större individuell valfrihet, såsom kampanjer, namninsamlingar, demonstrationer och tillfälliga evenemang, som syftar till att främja en viss fråga och en konkret förändring i deras liv (6),

7.

det genom informations- och kommunikationstekniken, i synnerhet sociala medier och mobil användning av dessa, skapas nya möjligheter att engagera sig i och få information om politiska processer, varvid informationsspridningen sker snabbare och utvecklingen av alternativa deltagandeformer påskyndas,

8.

den strukturerade dialogen är ett instrument inom ramen för det europeiska sammarbetet på ungdomsområdet för att engagera ungdomar i utvecklingen av EU:s politik; resultatet av den fjärde arbetscykeln på 18 månader kring den övergripande tematiska prioriteringen om ungdomars medbestämmande och, inom detta tema, tillgången till rättigheter och vikten av ungdomarnas politiska deltagande (7) grundar sig på resultaten från samråd med ungdomar före och under de italienska, lettiska och luxemburgska ordförandeskapen samt EU:s ungdomskonferenser i Rom i oktober 2014, Riga i mars 2015 och Luxemburg i september 2015 (8),

9.

resultaten av dialogen mellan ungdomar och politiska företrädare utgör ett viktigt bidrag till denna resolution, med bland annat perspektiv från ungdomar, ungdomsarbetare och andra experter på ungdomsområdet, och främjar utvecklingen av en evidensbaserad och effektiv EU-politik,

10.

Europeiska unionen är beroende av ungdomar som helhjärtat stöder demokratins principer och de europeiska värdena,

11.

den europeiska politiken och politiken i allmänhet bör vara lyhörd inför ungdomars behov och strävanden; därför måste politiska frågor vara överblickbara och förmedlas till alla medborgare, inklusive ungdomar; för att skapa intresse hos ungdomarna och främja det politiska engagemanget måste man få ungdomarna att förstå vilka frågor som står på spel; ungdomars möjligheter att delta i meningsfulla beslutsprocesser måste möjliggöras av beslutsfattare från olika politiska områden och nivåer, och måste ge resultat,

12.

begreppet politiskt deltagande först och främst inbegriper ungdomars representation i strukturerna för representativ demokrati, dvs. att delta som väljare i val, ställa upp som kandidater i val och medverka i politiska partier; politiskt deltagande kan också yttra sig som medlemskap i (ungdoms)organisationer som företräder ungdomars intressen, fysiska eller internetbaserade politiska debatter samt andra former av opinionsbildning och kulturyttringar, och politiskt deltagande kan också ske inom ramen för utbildningsverksamhet avseende medborgarskap och mänskliga rättigheter och åtgärder för att åstadkomma positiva förändringar i samhället,

13.

ungdomar genom att delta i politiska processer kan förbättra sin förståelse av opinionsbildande processer och olika berörda intressen, varvid de på det personliga planet utvecklar sociala färdigheter, ansvarskänsla, självförtroende, initiativförmåga, kritiskt tänkande samt kommunikations- och förhandlingsförmåga, kompromissvilja, empati och respekt för andras ståndpunkter,

14.

effektiva och verkliga politiska processer med ungdomsdeltagande kännetecknas av bl.a.

15.

ungdomspolitik, ungdomsarbete och ungdomsorganisationer i detta hänseende spelar en viktig roll genom att främja ett aktivt medborgarskap, ge möjligheter till politiskt deltagande och förebygga marginalisering och våldsinriktad radikalisering, särskilt i lokala områden med öppet och uppsökande ungdomsarbete som riktar sig till ungdomar,

16.

fysiskt och psykiskt välbefinnande och tryggade grundläggande behov, inbegripet aspekter av utbildning, hälsa, sysselsättning, ekonomisk trygghet och social integration, är nödvändigt för att ungdomar fullt ut och på ett effektivt sätt ska kunna delta,

17.

inrätta, genomföra eller vidareutveckla nationella, regionala och/eller lokala strategier, program, strukturer eller andra relevanta mekanismer för att stärka alla ungdomars politiska deltagande, i synnerhet för ungdomar med färre möjligheter, varvid dessa mekanismer bör vara kunskaps- och evidensbaserade, bygga på sektorsövergripande samarbete samt inbegripa alla relevanta intressenter; utformningen av effektiva strategier för deltagande bör inbegripa målgruppens deltagande under planerings-, genomförande-, övervaknings- och utvärderingsfaserna; strategierna kan omfatta följande prioriteringar:

18.

Att stödja och främja sektorsövergripande samarbete och partnerskap mellan leverantörer av formell utbildning, ungdomsorganisationer och anordnare av ungdomsarbete i syfte att utveckla integrerade strategier för program för medborgarskapsutbildning, samtidigt som man involverar ungdomar, lärare, ungdomsarbetare och föräldrar och andra relevanta aktörer.

19.

Att stärka hållbara strukturer för delaktighet inom formell utbildning och icke-formella lärandemiljöer i syfte att genom dagligt utövande av demokratiska principer främja utvecklingen av sociala färdigheter och kompetenser med koppling till demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, såsom yttrandefrihet och respekt för mångfald.

20.

Att stödja inrättande och utveckling av organisationer och/eller strukturer på nationell, regional och lokal nivå som representerar de studerandes intressen gentemot institut för formell utbildning.

21.

Att främja utvecklingen av program för mediekompetens som främjar förmågan att kritiskt analysera information i dagens kunskapssamhälle samt program för kompetens inom informations- och kommunikationsteknik som syftar till att utveckla tekniska användarkunskaper som gör det möjligt att få tillgång till, hantera, utvärdera och skapa användbar information på internet.

22.

Att möjliggöra och underlätta utvecklingen av deltagandeprocesser, såsom ungdomsråd i nära samarbete med lokala och regionala offentliga myndigheter, för att ge ungdomar möjlighet att uttrycka sina åsikter inom det lokala och regionala beslutsfattandet.

23.

Att utveckla och tillhandahålla information och utbildningstillfällen för beslutsfattare om lämpliga och ungdomsanpassade kommunikations- och deltagandemetoder och dito verktyg i syfte att främja öppenhet och lyhördhet inför ungdomar.

24.

Att överväga det lämpliga i att sänka rösträttsåldern för lokala och regionala val till 16 år med hänsyn tagen till nationella omständigheter och nationella rättsliga ramar.

25.

Att ta fasta på och stödja ungdomar, ungdomsarbete och ungdomsorganisationer när det gäller att utveckla olika former av politiskt deltagande, inklusive namninsamlingar, demonstrationer och kampanjer samt användning av kultur, konst och idrott, under förutsättning att dessa instrument gör det möjligt att uttrycka skilda åsikter och ger tillgång till olika sorters politiskt deltagande, särskilt när de riktar sig till ungdomar med färre möjligheter.

26.

Att utveckla digitala verktyg för ungdomars politiska deltagande i kombination med direktkontakter och utveckla lämplig utbildning för lärare, ungdomsarbetare, utbildare och informationsförmedlare som arbetar med olika målgrupper inom formell utbildning och icke-formella lärandemiljöer för att nå ut till ungdomar på alla nivåer samt erkänna och engagera befintliga kanaler för ungdomsinformation och tillhandahållare av ungdomsinformation på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

27.

Att involvera ungdomsområdet i genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden i Europa och då ta upp sådana ämnen som digitala färdigheter och digital kompetens, säkrare internetanvändning och kampen mot olagligt innehåll, såsom rasism, främlingsfientlighet och uppmaningar till våld.

28.

I förekommande fall stödja informations- och kommunikationsprocesser och informations- och kommunikationsverktyg som gör det möjligt för ungdomar att förstå och tillägna sig offentlig politik och då framhålla sådana aspekter som är relevanta för ungdomar och på ett effektivt sätt använda olika medieverktyg och informations- och kommunikationsteknik.

29.

Att utforska och utöka möjligheterna till dialog på lokal, regional och nationell nivå mellan ungdomar och beslutsfattare från alla politikområden som berör ungdomar.

30.

Att främja ungdomars deltagande i val och representativa demokratiers formella strukturer, såsom politiska partier, så att politiska partier får ett större intresse av att utveckla politiska förslag som svarar mot ungdomars behov.

31.

Att stödja informationskampanjer och evenemang för ungdomar i samband med lokala, regionala och nationella val samt val till Europaparlamentet genom att använda interaktiva nätverktyg och verktyg för direktuppspelning samt särskilda uppsökande program som riktar sig till förstagångsväljare och ungdomar med färre möjligheter.

32.

Att utveckla en kultur där beslutsfattandet på alla myndighetsnivåer stöder ungdomsledda processer för bottom-up-deltagande och är lyhört för informella ungdomsinitiativ.

33.

Att främja EU-program till stöd för ungdomar, såsom Erasmus+, och säkerställa att de stöder

34.

Att stödja och vidareutveckla skräddarsydda ungdomsarbetsinitiativ som fokuserar på medborgarskapsutbildning, utbildning inom mänskliga rättigheter samt interkulturell och interkonfessionell utbildning genom att använda icke-formella lärande- och kamratutbildningsmetoder i syfte att främja ungdomars integration i samhället och motverka extremisttendenser, våldsinriktad radikalisering och hatpropaganda samt utnyttja god praxis från befintliga samarbetsnätverk på det ungdomspolitiska området, såsom Europeiska kunskapscentrumet för ungdomspolitik och Salto-centrumet för ungdomsdeltagande.

35.

Att stärka kapaciteten hos tillhandahållare av ungdomsinformation för att möjliggöra spridning av information om möjligheterna till politiskt deltagande, i synnerhet till ungdomar som inte tillhör några organiserade ungdomsrörelser eller ungdomsorganisationer.

36.

tillgängliggöra information om god praxis och framgångshistorier om projekt i medlemsstaterna inom ramen för Erasmus+-programmet där initiativen syftar till ungdomars politiska deltagande samt beakta andra forskningsstudier och initiativ inom detta område och sprida resultaten av dessa,

37.

för att få en överblick över befintliga och effektiva metoder, utarbeta en sammanfattande rapport över tillgängliga forskningsstudier, bland annat från poolen med europeiska forskare på ungdomsområdet, om e-deltagande och mängden av olika digitala medier och nätverktyg samt en analys av hur dessa verktyg används av ungdomar,

38.

fastställa det specifika bidrag som ungdomsarbete såväl som icke-formellt och informellt lärande ger när det gäller att främja ett aktivt medborgarskap och ungdomars deltagande i pluralistiska och toleranta samhällen och när det gäller att förhindra marginalisering och radikalisering som potentiellt kan resultera i våldsbeteende,

39.

via lättillgängliga kommunikationsverktyg offentliggöra ungdomsanpassad information som förtydligar och/eller förklarar utvecklingen inom olika EU-frågor och EU-beslut som särskilt påverkar ungdomar, i syfte att göra dessa överblickbara och begripliga.