(1)

Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), råd som lämnas av de rådgivande nämnderna för de relevanta geografiska områdena eller behörighetsområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

I artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning (MSY), där så är möjligt, ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla arter. Målet för övergångsperioden till och med 2020 var att balansera uppnåendet av MSY för alla bestånd med möjliga socioekonomiska konsekvenser av eventuella justeringar av relaterade fiskemöjligheter.

(4)

I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör därför totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling, och med beaktande av de synpunkter som framförts under samråd med berörda parter.

(5)

Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer.

(6)

Den fleråriga planen för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (planen) upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 (2) och trädde i kraft den 16 juli 2019. Planen syftar till att uppnå och bevara MSY för målbestånden genom att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.

(7)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att fiskeridödlighet med MSY uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025. Fiskemöjligheterna bör uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg, fastställd i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i planen, och som högsta fångstbegränsningar för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten i enlighet med vetenskaplig rådgivning och med artikel 7.3 b i planen.

(8)

STECF har meddelat att ytterligare insatser behövs för att målen för MSY ska kunna nås för alla fiskbestånd i västra Medelhavet och att det krävs betydande minskningar av fiskeridödligheten för trålare. På grundval av dessa utlåtanden bör därför den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare i västra Medelhavet, i enlighet med artikel 7.3 b i planen, för 2023 minskas med 7 % jämfört med referensvärdet mellan 2015 och 2017 och denna minskning bör dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställs för 2022 genom rådets förordning (EU) 2022/110 (3).

(9)

STECF uppgav 2021 att långrevsfartyg förorsakar upp till 10 % av fiskeridödligheten för kummel i AKFM:s geografiska delområden 1–5-6-7 och står för upp till 20 % av landningarna av kummel i det geografiska delområdet 10, medan de fångster som fås med detta redskap främst är lekmogna fiskhonor. STECF meddelade att lekbiomassan för kummel har minskat stadigt under de senaste åren och att antalet lekmogna fiskhonor i kummelbestånden i de geografiska delområdena 1–5-6-7 har minskat med 66 %, medan det har minskat med 28 % i de geografiska delområdena 8–9-10-11 sedan bedömningarna inleddes. På grundval därav fastställs i bilaga III till förordning (EU) 2022/110 den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg, i enlighet med artikel 7.5 i planen, på grundval av fiskeansträngningen uttryckt i antalet fiskedagar mellan den 1 januari 2015 och den 31 december 2017. STECF bedömde 2022 att lekbiomassan för kummel i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och kummel i de geografiska delområdena 8–9-10-11 fortfarande ligger under gränsreferenspunkten för biomassa (BLIM) i den mening som avses i artikel 2.10 i planen och att fångsterna bör minskas med minst 57 % i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och 78 % i de geografiska delområdena 8–9-10-11 för att FMSY ska kunna uppnås 2023. Det är därför lämpligt att bibehålla den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg för 2023 på de nivåer som fastställts för 2022 genom förordning (EU) 2022/110, i enlighet med artikel 7.5 i planen. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg, uttryckt i fiskedagar, bör inte föregripa den högsta tillåtna fiskeansträngning som ska fastställas för 2024.

(10)

STECF meddelade 2021 att fiskeridödligheten för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och de geografiska delområdena 8–9-10-11 måste minska avsevärt för att MSY ska kunna uppnås senast 2025. Den vetenskapliga rådgivande kommittén för fiskerinäringen inom Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) utfärdade också ett liknande råd för fiskeridödligheten för blåröd räka i det geografiska delområdet 2. Enligt STECF:s uppskattningar minskade dessutom biomassan av blåröd räka. På grundval av det råd som mottagits fastställdes i förordning (EU) 2022/110 för 2022 de högsta fångstbegränsningarna för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och de geografiska delområdena 8–9-10-11.

(11)

STECF meddelade 2022 att fiskeridödligheten för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–2-5-6-7 fortfarande ligger långt ifrån hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs. STECF meddelade att fångsterna – för att FMSY ska kunna uppnås senast 2023 – bör minskas med i genomsnitt 53 % eftersom den arten i de geografiska delområdena 1–2 ligger under BLIM, medan den arten i de geografiska delområdena 6–7 ligger under försiktighetsreferenspunkten för biomassa (BPA) i den mening som avses i artikel 2.11 i planen. I enlighet med artikel 7.3 b i planen är det därför lämpligt att fortsätta att fastställa högsta fångstbegränsningar för att komplettera fiskeansträngningsordningen för trålare. Mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen bör för 2023 de högsta fångstbegränsningarna för blåröd räka i de geografiska delområdena 1–2-5-6-7 minskas med 5 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2022 genom förordning (EU) 2022/110.

(12)

STECF meddelade 2022 att fiskeridödligheten för blåröd räka i de geografiska delområdena 8–9-10-11 fortfarande ligger över hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs. STECF meddelade att fångsterna – för att FMSY ska kunna uppnås senast 2023 – bör minskas med 30 %. I enlighet med artikel 7.3 b i planen är det därför lämpligt att fortsätta att fastställa högsta fångstbegränsningar för att komplettera fiskeansträngningsordningen för trålare. Mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen bör för 2023 de högsta fångstbegränsningarna för blåröd räka i de geografiska delområdena 8–9-10-11 minskas med 3 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2022 genom förordning (EU) 2022/110.

(13)

STECF uppgav 2021 att biomassan av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11 minskade och att fiskeridödligheten för det beståndet måste minska avsevärt för att MSY ska kunna uppnås senast 2025. På grundval av det råd som mottagits fastställdes i förordning (EU) 2022/110 för 2022 de högsta fångstbegränsningarna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11.

(14)

STECF uppgav 2022 att biomassan av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11 minskar, att fiskeridödligheten fortfarande ligger över hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs. STECF meddelade att fångsterna – för att FMSY ska kunna uppnås senast 2023 – bör minskas med 27 % eftersom den arten i de geografiska delområdena 8–9-10-11 ligger över BPA. I enlighet med artikel 7.3 b i planen är det därför lämpligt att fortsätta att fastställa högsta fångstbegränsningar för att komplettera fiskeansträngningsordningen för trålare med högsta fångstbegränsningar. Mot bakgrund av den vetenskapliga rådgivningen bör för 2023 de högsta fångstbegränsningarna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8–9-10-11 minskas med 3 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2022 genom förordning (EU) 2022/110.

(15)

STECF uppskattade 2022 att blåröd räka i de geografiska delområdena 1–2, kummel i de geografiska delområdena 1–5-6-7 och kummel i de geografiska delområdena 8–9-10-11 har en lekbiomassa som ligger under BLIM, vilket tyder på att deras reproduktionsförmåga kan vara nedsatt. Kombinationen av alla åtgärder som har vidtagits med avseende på dessa bestånd inbegriper de ytterligare korrigerande åtgärder som krävs enligt artikel 6.2 i planen.

(16)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (de geografiska delområdena 17 och 18), varigenom det infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(17)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/1 om inrättande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet (de geografiska delområdena 17 och 18), varigenom det infördes ett högsta antal tillåtna fiskedagar, per typ av trålfiske och flottsegment, för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(18)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/8 om genomförande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet under 2023 (de geografiska delområdena 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/43/2019/5, varigenom en fiskeansträngningsordning inrättades. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(19)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (de geografiska delområdena 17 och 18), varigenom det infördes en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter bestånd av små pelagiska arter, med ett undantag för nationella flottor med färre än tio snörpvadsfartyg och/eller pelagiska trålare som aktivt fiskar efter bestånd av små pelagiska arter. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(20)

Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngning för demersala bestånd.

(21)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27), varigenom det infördes en frysning av fiskeansträngningen, uttryckt som högsta antal fisketillstånd, och skördebegränsningar för ädelkorall. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(22)

Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/11 om förvaltningsåtgärder för användning av förankrade anordningar som samlar fisk inom fisket efter guldmakrill i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27) och om ändring av rekommendation GFCM/43/2019/1. Genom rekommendation GFCM/43/2019/1infördes en frysning av fiskeansträngningen uttryckt som högsta antal fiskefartyg som fiskar efter guldmakrill, och genom rekommendation GFCM/44/2021/11förlängdes dessa åtgärder till slutet av 2023. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(23)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom den rekommendationen infördes en fiskeansträngningsordning för kummel och fångstbegränsningar för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris samt en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(24)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och av blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom den rekommendationen infördes en fångstbegränsning och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(25)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom den rekommendationen infördes en fångstbegränsning och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(26)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom den rekommendationen infördes en fångstbegränsning och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(27)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Genom den rekommendationen infördes högsta fångstnivåer för 2023, 2024 och 2025, ett högsta antal tillåtna långrevar och handlinor samt nya åtgärder för fritidsfiske. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(28)

Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (det geografiska delområdet 29). Genom rekommendation GFCM/43/2019/3 infördes en uppdaterad regional TAC och en kvotfördelningsordning för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. Dessa ytterligare bevarandeåtgärder är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom TAC-nivån för piggvar, utan dessa åtgärder, bör sänkas för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(29)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/9 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (det geografiska delområdet 29), varigenom rekommendation GFCM/43/2019/3 ändrades. Genom den rekommendationen förlängdes den gällande TAC:en med ett år. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(30)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM ett beslut vari det påpekades att unionen under 2021 hade underutnyttjat sin kvot för piggvar och en överföring av den outnyttjade kvoten godkändes mot bakgrund av den exceptionella situation som uppstått till följd av covid-19-pandemin. Det beslutet av AKFM bör genomföras i unionsrätten. Fördelningen av de fiskemöjligheter som härrör från underutnyttjandet bör ske på grundval av varje medlemsstats respektive andel av den outnyttjade kvoten utan att ändra den fördelningsnyckel som fastställs i förordning (EU) 2022/110 om den årliga tilldelningen av TAC:er.

(31)

Enligt den vetenskapliga rådgivningen från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskeridödlighetsnivån upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för beståndet av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att även fortsättningsvis fastställa en autonom kvot för det beståndet.

(32)

Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (4), särskilt artiklarna 33 och 34 i den förordningen, vad gäller registrering av fångster och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna bör använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(33)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2023. För att underlätta ett snabbt genomförande bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

(34)

För att främja användningen av fiskeredskapens selektivitet och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda ungfisk och lekmogna fiskhonor infördes genom förordning (EU) 2022/110 en kompensationsmekanism när det gäller fiskeansträngningsordningen för trålare. På grundval av erfarenheterna från det första tillämpningsåret och för att säkerställa att kompensationsmekanismen är till fullo effektiv måste det klargöras hur den mekanismen bör genomföras, inbegripet retroaktivt från och med den 1 januari 2022, då förordning (EU) 2022/110 trädde i kraft. Förordning (EU) 2022/110 bör därför ändras i enlighet med detta. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen fortsätter att rekommendera en ytterligare förbättring av både fiskeredskapens selektivitet och fredningsområdenas effektivitet för att skydda ungfisk, bör dessutom den mekanismen fortsätta att tillämpas under 2023. På grundval av den vetenskapliga rådgivningen för 2023 är det nödvändigt att fördela 3,5 % av fiskedagarna för trålare, beräknat med utgångspunkt i referensvärdet mellan 2015 och 2017.

(35)

Fiskemöjligheterna bör nyttjas i full överensstämmelse med unionsrätten.