(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) i unionen. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter. I bilaga VIII till förordning (EG) nr 999/2001 fastställs regler för handel inom unionen och i bilaga IX till den förordningen fastställs regler för import till unionen. I den förordningen föreskrivs också bland annat att skyddsåtgärder ska antas vid utbrott av TSE.

(2)

Chronic wasting disease är en transmissibel spongiform encefalopati hos hjortdjur som är smittsam och som därmed kan orsaka störningar i handeln inom unionen, importen till unionen och exporten till tredjeländer.

(3)

Den 1 april 2016 informerade Norge kommissionen om det första fallet av chronic wasting disease som bekräftats på dess territorium, hos en vild ren. Det var första gången som chronic wasting disease hade påvisats i Europa och det första naturliga fallet hos en ren i världen. Från och med detta första fall fram till oktober 2021 har Norge bekräftat minst ett fall varje år och sammanlagt trettioen fall, varav tjugo hos vild ren, två hos kronhjort och nio hos älg.

(4)

Den 11 juli 2016 antog Norge en åtgärd som förbjuder export av levande hjortdjur från Norge, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda undantag.

(5)

Eftersom chronic wasting disease är en infektionssjukdom finns det en risk för att den sprids till andra populationer av hjortdjur och till andra regioner i unionen och i Eftastaterna. Därför antogs kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1918 (2). Genom det genomförandebeslutet förbjöds förflyttningar av levande hjortdjur från Norge till unionen, och särskilda undantag föreskrevs.

(6)

Den 2 december 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett vetenskapligt yttrande om chronic wasting disease hos hjortdjur (Efsas yttrande från 2016) (3). I yttrandet rekommenderades att ett treårigt övervakningsprogram för chronic wasting disease hos hjortdjur skulle genomföras i Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen och Sverige, som är de medlemsstater och Eftastater som har en population av renar och/eller älgar, i syfte att påvisa och uppskatta prevalensen och den geografiska spridningen av chronic wasting disease. I Efsas yttrande från 2016 konstaterades också att den troligaste introduktions- och spridningsvägen för chronic wasting disease var förflyttningar av levande hjortdjur, och det betonades att användningen av naturliga lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur ökade sannolikheten för att chronic wasting disease skulle introduceras. Därför rekommenderades i yttrandet att förflyttningar av levande hjortdjur skulle minimeras och att användningen av naturliga lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur skulle upphöra.

(7)

Till följd av Efsas yttrande från 2016 ändrades bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001 genom kommissionens förordning (EU) 2017/1972 (4), för att införa ett treårigt övervakningsprogram för chronic wasting disease hos hjortdjur, medan tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2016/1918 förlängdes till slutet av 2020 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2181 (5), för att skyddsåtgärderna skulle kunna fortsätta att tillämpas fram till slutet av det treåriga övervakningsprogrammet. Genom genomförandebeslut (EU) 2017/2181 utvidgades även skyddsåtgärderna till att omfatta förbud och restriktioner avseende lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur.

(8)

I Finland påvisades under 2018 det första fallet av chronic wasting disease i unionen, och i november 2020 påvisades ytterligare ett fall. I Sverige påvisades tre fall av chronic wasting disease under 2019 och ytterligare ett fall i september 2020. Alla fall av chronic wasting disease som påvisades i Finland och Sverige gällde vilda älgar och bekräftades inom det treåriga övervakningsprogrammet för chronic wasting disease hos hjortdjur.

(9)

Den 11 november 2019 offentliggjorde Efsa det vetenskapliga yttrandet ”Update on chronic wasting disease (CWD) III” (6) (Efsas yttrande från 2019) innehållande olika rekommendationer till kommissionen, bland annat vad gäller de riskfaktorer som kan underlätta spridningen av chronic wasting disease i unionen.

(10)

Med beaktande av att nya fall av chronic wasting disease påvisats i Norge, Finland och Sverige, att den vetenskapliga bedömningen av övervakningsprogrammets resultat ännu inte var tillgänglig och att det behövdes mer tid för att överväga rekommendationerna i Efsas yttrande från 2019, förlängdes åter igen tillämpningsperioden för genomförandebeslut (EU) 2016/1918 till och med den 31 december 2022 genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2167 (7), för att återspegla de senaste bekräftade fallen av chronic wasting disease i Finland och Sverige.

(11)

Med tanke på att skyddsåtgärderna i genomförandebeslut (EU) 2016/1918 har tillämpats sedan 2016, att det enligt den aktuella epidemiologiska situationen när det gäller chronic wasting disease inte finns någon möjlighet att utrota sjukdomen inom en snar framtid och att det vore rättsligt olämpligt att på nytt förlänga tillämpningsperioden för de skyddsåtgärder som grundar sig på artikel 4 i förordning (EG) nr 999/2001 men att dessa åtgärder ändå bör fortsätta att tillämpas för att förhindra att chronic wasting disease sprids ytterligare i unionen och Eftastaterna, bör bilagorna VIII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 ändras så att de omfattar de åtgärder som för närvarande fastställs i genomförandebeslut (EU) 2016/1918, vid behov justerade för att ta hänsyn till bekräftade fall av chronic wasting disease i Finland och Sverige.

(12)

På grundval av slutsatserna i Efsas yttranden från 2016 och 2019 måste förbudet mot förflyttningar av levande hjortdjur från Norge till unionen följaktligen bibehållas. Av praktiska skäl bör detta förbud fortsätta att gälla levande hjortdjur som förflyttas i samband med mänsklig aktivitet, men inte förflyttningar av viltlevande hjortdjur som passerar Norges gräns utan mänsklig medverkan. Särskilda undantag från det förbudet bör fastställas för att tillåta vissa förflyttningar av levande hjortdjur från Norge till unionen, inbegripet halvtama renars årstidsbundna bete över gränserna och förflyttningar av halvtama renar för användning i kultur- eller idrottsevenemang i Sverige. På grund av den risk för djurhälsan som de tillåtna förflyttningarna enligt dessa undantag utgör, särskilt när det gäller kontaminering av miljön i destinationsområdena med prioner för chronic wasting disease, bör sådana förflyttningar dock begränsas till fastställda områden i Finland och Sverige medan det fortsatt bör vara förbjudet att förflytta levande hjortdjur från dessa områden, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda undantag.

(13)

Med tanke på att chronic wasting disease nu har bekräftats i två medlemsstater och på grundval av slutsatserna i Efsas yttranden från 2016 och 2019 om de riskfaktorer som kan underlätta spridningen av chronic wasting disease i unionen, måste det föreskrivas ett förbud mot förflyttningar av levande hjortdjur från en medlemsstat som berörs av sjukdomen till resten av unionen. Av praktiska skäl bör detta förbud gälla levande hjortdjur som förflyttas i samband med mänsklig aktivitet, men inte förflyttningar av viltlevande hjortdjur utan mänsklig medverkan. Särskilda undantag från det förbudet bör fastställas för att tillåta vissa förflyttningar av levande hjortdjur från de medlemsstater som berörs av chronic wasting disease, bland annat i syfte att säkerställa säker tillgång till och tillvaratagande av värdefulla genetiska resurser från hjortdjur mellan de berörda medlemsstaterna.

(14)

Förbudet mot import av lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur och förbudet mot förflyttning av lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur med ursprung i Norge bör bibehållas. Dessutom bör det vara förbjudet att förflytta lockmedel för jakt som innehåller urin från hjortdjur med ursprung i medlemsstater där fall av chronic wasting disease har bekräftats.

(15)

Bilagorna VIII och IX till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.