(1)

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338 (2) föreskrivs ändringar av artikel 57 i direktiv 2014/65/EU, bland annat vad gäller positionslimiter, vilka också inbegriper nya tillhörande befogenheter.

(2)

För att förbättra de europeiska finansmarknadernas stabilitet och integritet bör en metod fastställas för att beräkna positionslimiter för råvaruderivat på ett harmoniserat sätt. Denna metod bör förhindra regleringsarbitrage och främja samstämdhet samtidigt som behöriga myndigheter får tillräcklig flexibilitet att beakta variationer mellan olika råvaruderivatmarknader och marknader för underliggande råvaror. Metoden för att beräkna limiter bör göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att väga målet att fastställa limiter på en tillräckligt låg nivå för att förhindra personer som har positioner i dessa råvaruderivat från att missbruka eller snedvrida marknaden mot målen att stödja ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor, utveckla nya råvaruderivat och möjliggöra att råvaruderivat även fortsättningsvis kan stödja affärsverksamhet på underliggande råvarumarknader.

(3)

Ett antal begrepp som härrör från direktiv 2014/65/EU och de tekniska termer som används i denna förordning bör definieras för att säkerställa en enhetlig tolkning.

(4)

Vid fastställandet av den effektiva storleken på en position som kontrolleras av en marknadsaktör vid en given tidpunkt bör marknadsaktörers långa och korta positioner i ett givet råvaruderivat nettas mot varandra. Storleken på en position som innehas via ett optionsavtal eller ett råvaruderivat som handlas på samma handelsplats och positionen är en undergrupp till huvudavtalet bör beräknas på grundval av deltaekvivalenten. För att möjliggöra en heltäckande, centraliserad och representativ översikt över en persons verksamhet och för att förhindra att målet med den positionslimit som fastställts för huvudavtalet kringgås, bör den aggregerade position som en person innehar i ett råvaruderivat som handlas på en handelsplats även omfatta den position som följer av en disaggregering av komponenterna i ett spreadavtal som tagits upp till handel som ett enda handelbart instrument på samma handelsplats och de positioner i råvaruderivat som handlas på samma handelsplats och utgör en undergrupp av huvudavtalet med avseende på storlek (”minis”) eller prisperiodens löptid (t.ex. ”balmos”).

(5)

I direktiv 2014/65/EU anges att positioner som innehas av tredjeparter för en viss persons räkning ska innefattas i beräkningen av den personens positionslimit och att positionslimiter ska tillämpas på både enhetsnivå och koncernnivå. Det är därför nödvändigt att aggregera positioner på koncernnivå. Aggregering av positioner på koncernnivå bör bara krävas om moderföretaget kan kontrollera användningen av positionerna. Moderföretag bör således aggregera positioner som innehas av deras dotterföretag med alla de positioner som moderföretaget innehar direkt, och dessutom bör dotterföretagen aggregera sina egna positioner. En sådan aggregering kan leda till att positioner beräknade på moderföretagets nivå blir större eller, till följd av nettning av långa och korta positioner som innehas av olika dotterföretag, mindre än vad beräkningen leder till för enskilda dotterföretag. Positioner bör inte aggregeras på moderföretagets nivå om de innehas av företag för kollektiva investeringar för deras investerares räkning snarare än för moderföretagets räkning, i fall där moderföretaget inte kan kontrollera användningen av positionerna till sin egen fördel.

(6)

Enligt ändringarna i direktiv (EU) 2021/338 ska positionslimiter tillämpas på kritiska eller signifikanta råvaruderivat som handlas på handelsplatser, och på OTC-kontrakt som är ekonomiskt likvärdiga dessa. Kritiska eller signifikanta derivat är råvaruderivat med en mängd öppna kontrakt om minst 300 000 poster i genomsnitt under en period av ett år. På grund av den avgörande betydelse som jordbruksråvaror har för medborgare kommer jordbruksråvaruderivat och deras EEOTC-kontrakt även i fortsättningen att omfattas av de nuvarande reglerna om positionslimiter under 300 000 poster. Den likviditetströskel från vilken positionslimiter börjar gälla för jordbruksråvaruderivat ska anges i denna förordning, och de bör anses handlas i betydande volym på en handelsplats bara om de överskrider likviditetströskeln under en tillräckligt lång tid.

(7)

När ett OTC-kontrakt värderas utifrån samma underliggande råvara som är levererbar på samma plats och med samma kontraktsvillkor och om dess ekonomiska utfall har en hög korrelation med ett kontrakt som handlas på en handelsplats, bör det anses som ekonomiskt likvärdigt oavsett små skillnader i kontraktsvillkoren avseende poststorlekar och leveransdag. Skillnader i riskhanteringsarrangemang efter handeln, t.ex. i fråga om clearing, bör inte utgöra hinder för att förklara sådana kontrakt som ekonomiskt likvärdiga. För att förhindra otillbörlig nettning av potentiellt dominerande positioner som handlas på en handelsplats med hjälp av bilaterala arrangemang för OTC-kontrakt och för att säkerställa en effektiv tillämpning i praktiken av ordningen för positionslimiter, måste OTC-handlade råvaruderivat betraktas som ekonomiskt likvärdiga med kontrakt på handelsplatser enbart under begränsade omständigheter. För att avskräcka aktörer från att undvika positionslimiter och stärka integriteten hos ordningen för positionslimiter måste en definition av ett ekonomiskt likvärdigt OTC-kontrakt formuleras snävt så att en person inte får möjlighet att netta en OTC-position mot flera andra positioner. Vidare bör skönsmässighet vid det enhetliga valet av positioner mot vilka en OTC-position nettas begränsas till de särskilda omständigheter där ett sådant OTC-kontrakt ekonomiskt motsvarar mer än ett råvaruderivat som handlas på en handelsplats i unionen.

(8)

För att fastställa vilka positioner i råvaruderivat som på ett objektivt mätbart sätt kan anses minska risker som står i direkt samband med affärsverksamhet bör vissa kriterier fastställas, inbegripet användningen av en redovisningsdefinition av säkringsavtal som baseras på IFRS-standarderna. Denna redovisningsdefinition bör också vara tillgänglig för icke-finansiella enheter, även om dessa inte tillämpar IFRS-reglerna på enhetsnivå.

(9)

Icke-finansiella enheter bör dessutom kunna använda riskhanteringstekniker för att begränsa den övergripande risk som uppkommer genom deras affärsverksamhet eller genom koncernens affärsverksamhet, inklusive risker som uppkommer genom ett flertal geografiska marknader, produkter, tidshorisonter eller enheter (dvs. makro- eller portföljsäkring). På samma sätt bör finansiella enheter inom huvudsakligen kommersiella koncerner kunna använda riskhanteringstekniker för att begränsa de övergripande risker som uppkommer genom den affärsverksamhet som bedrivs av koncernens icke-finansiella enheter. När en icke-finansiell eller finansiell enhet använder makro- eller portföljsäkring kanske den inte kan fastställa ett entydigt samband mellan en specifik position i ett råvaruderivat och en specifik risk uppkommande genom affärsverksamheten som råvaruderivatet syftar till att säkra. En icke-finansiell eller finansiell enhet kan också använda ett icke-likvärdigt råvaruderivat för att säkra en specifik risk som uppkommer genom den icke-finansiella enhetens affärsverksamhet när ett identiskt råvaruderivat inte är tillgängligt eller när ett närmare korrelerat råvaruderivat inte har tillräcklig likviditet (dvs. risksäkring ”by proxy”). I sådana fall bör strategier och system för riskhantering kunna hindra transaktioner som inte utgör säkringstransaktioner från att kategoriseras som säkringstransaktioner och även kunna skapa en tillräckligt detaljerad bild av säkringsportföljen så att spekulativa komponenter identifieras och räknas mot positionslimiter. Positioner bör inte anses minska risker som står i samband med affärsverksamhet enbart av det skälet att de på övergripande basis har inkluderats i en riskminskande portfölj.

(10)

En risk kan utvecklas över tiden och för att aktörer ska kunna anpassa sig till riskutvecklingen kanske de måste kvitta råvaruderivatkontrakt som ursprungligen ingåtts för att minska en risk som står i samband med affärsverksamheten mot ytterligare råvaruderivatkontrakt som slutavräknar de råvaruderivatkontrakt som inte längre står i samband med affärsrisken. Dessutom bör utvecklingen av en risk som har hanterats genom att aktören ingått en position i ett råvaruderivat för att minska risken inte i efterhand ge anledning till att den positionen omvärderas till att anses som en från början icke-privilegierad transaktion.

(11)

Finansiella och icke-finansiella enheter bör kunna ansöka om ett undantag i fråga om säkring av affärsverksamhet innan de ingår en position. Ansökan bör ge den behöriga myndigheten en klar och koncis överblick över affärsverksamheten i fråga om en underliggande råvara som bedrivs av de icke-finansiella enheterna avsedda att säkras, de förknippade riskerna och hur råvaruderivat används för att begränsa sådana risker. Positionslimiter är alltid tillämpliga på jordbruksråvaruderivat och på kritiska eller signifikanta råvaruderivat, och om den behöriga myndigheten i slutändan inte beviljar ett undantag, bör den finansiella eller alltefter omständigheterna den icke-finansiella enheten i tillämplig utsträckning minska varje position som överskrider limiten och skulle kunna bli föremål för övervakningsåtgärder avseende överskridande av en limit. Finansiella och icke-finansiella enheter bör med jämna mellanrum se över sin verksamhet för att säkerställa att en fortsatt tillämpning av ett undantag är berättigad.

(12)

Finansiella och icke-finansiella enheter bör kunna ansöka om ett undantag i fråga om positioner som härrör från det obligatoriska tillhandahållandet av likviditet på handelsplatser innan de transaktionerna genomförs. Ansökan bör ge den behöriga myndigheten en klar och koncis överblick över den ram för obligatoriskt tillhandahållande av likviditet inom vilken dessa personer är verksamma, personens verksamhet i fråga om handel med råvaruderivat i enlighet med det skriftliga avtal som ingåtts med handelsplatsen, och de resulterande öppna positionerna. Positionslimiter är alltid tillämpliga på jordbruksråvaruderivat och på kritiska eller signifikanta råvaruderivat, och om den behöriga myndigheten i slutändan inte beviljar ett undantag, bör den finansiella eller icke-finansiella enheten i tillämplig utsträckning minska varje position som överskrider limiten och skulle kunna bli föremål för övervakningsåtgärder avseende överskridande av en limit. Icke-finansiella och finansiella enheter bör med jämna mellanrum se över sin verksamhet för att säkerställa att en fortsatt tillämpning av ett undantag är berättigad.

(13)

Spotmånadsperioden, dvs. perioden omedelbart före leverans vid löptidens utgång, är specifik för varje råvaruderivat och får inte motsvara exakt en månad. Spotmånadskontrakt bör således avse det kontrakt inom ett råvaruderivat som är nästa kontrakt att förfalla. En inskränkning av de positioner en person får inneha under den period då den fysiska råvaran ska levereras begränsar kvantiteten av det underliggande levererbara utbud som en person får erbjuda eller ta emot, vilket förhindrar att personer bygger upp dominerande positioner som gör att de kan pressa marknaden genom att begränsa tillgången till råvaran. Referenspositionslimiten för spotmånaden för både fysiskt avvecklade och kontant betalade råvaruderivat bör därför beräknas som en procentandel av det uppskattade levererbara utbudet. De behöriga myndigheterna bör kunna tillämpa en lista med sjunkande positionslimiter från den tidpunkt då ett kontrakt blir ett spotmånadskontrakt till kontraktets förfall, så att lämpliga positionslimiter kan fastställas mer exakt under hela spotmånadsperioden och en ordnad avveckling kan säkerställas.

(14)

Om derivathandeln är relativt liten i förhållande till det levererbara utbudet av en råvara, kommer mängden öppna kontrakt att understiga det levererbara utbudet. Under sådana omständigheter kan det hända att de behöriga myndigheterna inte ens genom att använda den lägsta procentandelen av det levererbara utbudet i metoden kan fastställa en spotmånadslimit som är förenlig med målet att säkerställa ordnade prissättnings- och avvecklingsvillkor och förhindra marknadsmissbruk. För att säkerställa att dessa mål alltid uppnås bör de behöriga myndigheterna, när det levererbara utbudet av ett råvaruderivat avsevärt överstiger den totala mängden öppna kontrakt så att spotmånadströskeln baserad på det levererbara utbudet skulle frånta kravet på behöriga myndigheters tillämpning av positionslimiter dess effekt, som en alternativ metod fastställa referenstalet för spotmånadslimiten för det råvaruderivatet som en procentandel av den totala mängden öppna kontrakt i det råvaruderivatet och därefter gå vidare med de relevanta justeringsfaktorerna.

(15)

Grödor i jordbruksprodukter kan ha hög volatilitet på grund av väderförhållandena. Det är därför lämpligt att referensperioden för fastställande av det levererbara utbudet av jordbruksråvaruderivat sträcker sig längre än referensperioden för fastställande av det levererbara utbudet för andra råvaruderivat.

(16)

Andra månaders positionslimiter tillämpas på alla förfallodatum utom under spotmånaden. Standardreferensen för andra månader för både fysiskt avvecklade och kontant betalade råvaruderivat bör beräknas som en procentandel av den totala mängden öppna kontrakt. Fördelningen av positioner över de andra månaderna av ett råvarukontrakt koncentreras ofta till de månader som ligger närmast förfallodatum. Den totala mängden öppna kontrakt är följaktligen en lämpligare referens för att fastställa positionslimiter än ett genomsnittligt tal för samtliga löptider. Eftersom mängden öppna kontrakt kan ändras väsentligt under en kort tidsperiod, bör mängden öppna kontrakt beräknas av de behöriga myndigheterna under en tidsperiod som på ett adekvat sätt återspeglar egenskaperna hos handeln med råvaruderivatet. Den referensperioden bör särskilt ta hänsyn till säsongsmässiga variationer i handeln med ett kontrakt.

(17)

För att säkerställa att de positionslimiter som fastställs av de behöriga myndigheterna baseras på en heltäckande redovisning av det totala antalet öppna positioner som innehas i ett råvaruderivat, bör den mängd öppna kontrakt som beräknas av den behöriga myndigheten omfatta både de utestående positionerna på den handelsplats där råvaruderivatet handlas och de utestående positioner i ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt som rapporteras till den behöriga myndigheten.

(18)

Referensgränsen på 25 % av det levererbara utbudet och av mängden öppna kontrakt har fastställts med utgångspunkt i erfarenheter från andra marknader och andra jurisdiktioner. De behöriga myndigheterna bör justera gränsen genom att kunna sänka den till 5 % av det levererbara utbudet och mängden öppna kontrakt, eller 2,5 % i fråga om vissa jordbruksråvaruderivat, och höja den med högst 35 % av det levererbara utbudet och mängden öppna kontrakt när marknadens egenskaper kräver det i syfte att främja en ordnad avveckling av och funktion hos kontrakt och deras underliggande marknad. Eftersom varje justering av referenstalet är tillämplig endast och så länge objektiva egenskaper på marknaden så kräver, bör tillfälliga justeringar för dessa referenstal vara möjliga. De behöriga myndigheterna bör se till att gränsen justeras nedåt när det krävs för att förhindra dominerande positioner och främja en ordnad prissättning av råvaruderivat och deras underliggande råvaror. För derivat utan någon konkret underliggande råvara kan det levererbara utbudet inte användas för att fastställa en positionslimit. De behöriga myndigheterna bör därför kunna bygga ut eller anpassa metoderna för att fastställa positionslimiter för dessa råvaruderivat utgående från olika parametrar såsom mängden öppna kontrakt också för spotmånaden.

(19)

Det kan finnas omständigheter där ett råvaruderivat som nyligen tagits upp till handel på en handelsplats tidigare varit föremål för handel på en eller flera handelsplatser i unionen eller i tredjeländer. För att möjliggöra en smidig överföring av råvaruderivatet bör den behöriga myndigheten vid fastställandet av de initiala positionslimiterna för det råvaruderivat som nyligen tagits upp till handel ta hänsyn till mängden öppna kontrakt i det råvaruderivat som tidigare handlats på den eller de andra handelsplatserna. Andra omständigheter kan till exempel uppstå när två råvaruderivat handlas på samma handelsplats och det förväntas, på grund av en liten skillnad i deras egenskaper, såsom en förändring av det underliggande indexet eller elområdet, att de öppna äldre kontrakten snabbt övergår till det nyare kontraktet. När den behöriga myndigheten fastställer positionslimiterna för det nyare kontraktet bör den ta hänsyn till det öppna äldre kontraktet för att möjliggöra en smidig utveckling av det nyare kontraktet.

(20)

Vissa råvaruderivat, särskilt baserade på energi och gas, föreskriver att den underliggande tillgången ska levereras kontinuerligt under en specificerad tidsperiod på t.ex. en dag, en månad eller ett år. Vissa kontrakt med längre leveransperioder, t.ex. ett år eller ett kvartal, kan vidare automatiskt ersättas med relaterade kontrakt med kortare leveransperioder, t.ex. ett kvartal eller en månad (s.k. överlappande kontrakt). I de fallen skulle en spotmånads positionslimit för det kontrakt som ska ersättas före leveransen vara olämplig, eftersom denna limit inte skulle täcka kontraktets förfall och den fysiska leveransen eller kontantbetalningen av kontraktet. I den utsträckning som leveransperioder för kontrakt med samma underliggande tillgång överlappar varandra bör en enda positionslimit gälla för samtliga relaterade kontrakt, så att samtliga positioner i dessa potentiellt levererbara kontrakt kan beaktas. För att underlätta det bör relaterade kontrakt mätas i antalet enheter av underliggande tillgångar och aggregeras och nettas i enlighet därmed.

(21)

För vissa jordbruksråvaruderivat som har en väsentlig inverkan på livsmedelspriserna för konsumenter bör metoden göra det möjligt för en behörig myndighet att fastställa ett grundbelopp och en positionslimit under den allmänna miniminivån när den finner belägg för spekulativ verksamhet som i betydande utsträckning inverkar på priserna.

(22)

Den behöriga myndigheten bör bedöma om de faktorer som förtecknas i artikel 57.3 i direktiv 2014/65/EU gör det nödvändigt att justera positionsgränsen vid fastställandet av den slutgiltiga positionslimiten. Vid denna bedömning bör de faktorerna beaktas såsom relevanta för det specifika berörda råvaruderivatet. Metoderna bör ange den allmänna inriktningen på fastställandet av limiter utan att avhända den behöriga myndigheten det slutgiltiga beslutet om en lämplig positionslimit för ett råvaruderivat i syfte att förhindra marknadsmissbruk. Faktorerna bör ge viktiga indikationer till de behöriga myndigheterna och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, så att de lättare kan utforma sina ståndpunkter och så att positionslimiter i hela EU närmas till varandra i lämplig utsträckning.

(23)

Positionslimiter bör inte skapa hinder för utvecklingen av nya jordbruksråvaruderivat och ej heller hindra mindre likvida delar av jordbruksråvaruderivatmarknaderna från att fungera tillfredsställande. Metoderna bör beakta den tid som krävs eller krävts för att utveckla och attrahera likviditet till både nya och befintliga råvaruderivat och i synnerhet för sådana jordbruksråvaruderivat som kan stödja riskhantering på specialutformade eller omogna marknader eller som strävar efter utformning av nya säkringsarrangemang för nya råvaror. Likaledes finns det många jordbruksråvaruderivatkontrakt som kanske aldrig kommer att attrahera ett tillräckligt antal aktörer eller tillräcklig likviditet för att ordningen för positionslimiter ska kunna tillämpas effektivt utan risk för att aktörer regelbundet och oavsiktligt överskrider limiter, vilket gör att ordningen stör prissättning för och avveckling av sådana råvaruderivat. För att hantera dessa risker mot marknadernas effektiva funktion bör positionslimiten för spotmånaden och andra månader fastställas till en fast nivå på 10 000 poster till dess att de öppna kontrakten i jordbruksråvaruderivatet överstiger en tröskel på 20 000 poster.

(24)

Marknadsaktörernas antal, sammansättning och roll i fråga om ett råvaruderivat kan inverka på karaktären och storleken av de positioner som vissa marknadsaktörer kan inneha på en marknad. När det gäller vissa råvaruderivat kan somliga marknadsaktörer inneha stora positioner som återspeglar deras roll i fråga om köp, försäljning och leverans av råvaran när de befinner sig på den motsatta sidan av marknaden jämfört med majoriteten av övriga marknadsaktörer som tillhandahåller likviditet eller riskhantering för den underliggande råvarumarknaden.

(25)

Utbudet och användningen av, tillträdet till och tillgängligheten av den underliggande råvaran utgör egenskaper hos den underliggande råvarumarknaden. Genom en mer detaljerad bedömning av de egenskaperna, t.ex. en råvaras lättfördärvlighet och transportmetod, bör den behöriga myndigheten ha möjlighet att avgöra marknadens flexibilitet och justera positionslimiter i enlighet därmed.

(26)

Det kan råda en stor diskrepans mellan mängden öppna kontrakt och det levererbara utbudet för vissa råvaruderivat. Det kan vara fallet om derivathandeln är relativt liten i förhållande till det levererbara utbudet, då mängden öppna kontrakt kommer att understiga det levererbara utbudet, eller om exempelvis ett särskilt råvaruderivat används i stor omfattning för att säkra många olika riskexponeringar och det levererbara utbudet därför understiger mängden öppna kontrakt. Sådana stora diskrepanser mellan mängden öppna kontrakt och det levererbara utbudet motiverar en justering av referensgränsen för andra månaders positionslimit uppåt eller nedåt, så att man kan undvika en oordnad marknad när spotmånaden närmar sig. Närmare bestämt bör de andra månadernas limit justeras nedåt, om det levererbara utbudet betydligt överstiger mängden öppna kontrakt, för att undvika en kraftig tröskelefffekt (”kliff-edge”) med spotmånadslimiten som är baserad på levererbart utbud. Det skulle inte vara lämpligt att justera spotmånadslimiten uppåt under sådana omständigheter med tanke på risken för snedvridning av utbudet. Om det levererbara utbudet väsentligt överstiger mängden öppna kontrakt, bör de andra månadernas positionslimiter justeras uppåt för att undvika risken för att handeln begränsas på ett otillbörligt sätt. Eftersom det levererbara utbudet väsentligt överstiger mängden öppna kontrakt, förväntas den spotmånadströskel baserad på det levererbara utbudet som är ett resultat av referensgränsen överstiga marknadsaktörernas öppna positioner under spotmånaden. För att säkerställa att spotmånadslimiten hindrar marknadsaktören från att bygga upp en dominerande ställning och att målen att förhindra marknadsmissbruk och säkerställa en ordnad prissättning, i enlighet med artikel 57.1 i direktiv 2014/65/EU, faktiskt uppnås bör spotmånadslimiten tvärtom justeras nedåt när den baseras på det levererbara utbudet.

(27)

Med samma mål att undvika oordnade marknader när spotmånaden närmar sig till följd av stora diskrepanser mellan det beräknade levererbara utbudet och den beräknade mängden öppna kontrakt bör definitionen av det levererbara utbudet innefatta alla alternativa kvaliteter eller typer av en råvara som enligt kontraktsvillkoren kan levereras vid avveckling av ett råvaruderivatkontrakt.

(28)

I artikel 57.1, 57.3 och 57.12 i direktiv 2014/65/EU ges kommissionen befogenhet att utveckla tekniska tillsynsstandarder som utgör grunden i metoden för att beräkna och tillämpa positionslimiter, med ändamålet att fastställa en harmoniserad ordning för positionslimiter för råvaruderivat som handlas på handelsplatser och ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt. Enligt artikel 57.1 ska de behöriga myndigheterna tillämpa en beräkningsmetod för att fastställa positionslimiter för råvaruderivat. I artikel 57.1 föreskrivs också att det ska fastställas ett förfarande för att ansöka om undantag rörande tillhandahållande av likviditet och undantag rörande riskminskning för finansiella enheter som ingår i en huvudsakligen kommersiell koncern. Enligt artikel 57.3 ska det anges hur de behöriga myndigheterna bör beakta olika faktorer vid fastställandet av spotmånadens positionslimiter och andra månaders positionslimiter för fysiskt avvecklade och kontant betalade råvaruderivat. Enligt artikel 57.12 ska det anges hur metoden för positionslimiter bör tillämpas, exempelvis när det gäller aggregering av positioner inom en koncern, i de fall där en position kan anses minska riskerna eller de fall när ett företag får använda ett säkringsundantag. Innehållet i reglerna har ett innehållsmässigt samband, eftersom de har ett nära samband med metoden för att fastställa positionslimiter. Av skäl som rör enkelhet och insyn samt i syfte att underlätta tillämpningen av bestämmelserna och undvika överlappning bör därför dessa bestämmelser fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med korshänvisningar.

(29)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(30)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat de potentiella kostnaderna och fördelarna därav och begärt råd från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3).

(31)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/591 (4) kompletterar direktiv 2014/65/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för tillämpning av positionslimiter för råvaruderivat. Denna förordning ersätter den delegerade förordningen, med beaktande av de ändringar av direktiv 2014/65/EU som infördes genom direktiv (EU) 2021/338, som fastställer nya bestämmelser om risksäkringsundantag för tillhandahållande av likviditet och för finansiella enheter som ingår i en huvudsakligen icke-kommersiell koncern, och ger kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt som anger kriterierna för undantag rörande tillhandahållande av likviditet och för undantag rörande riskminskning för finansiella enheter. Dessutom ströks begreppet ”samma råvarukontrakt”, och värdepappersderivat ingår inte längre i tillämpningsområdet. Slutligen förtydligades beräkningen av mängden öppna kontrakt, och metoden för nya och mindre likvida jordbruksråvaruderivat förenklades. Delegerad förordning (EU) 2017/591 bör därför upphöra att gälla och ersättas av denna förordning.